om anslag till Sjöfart m.m. (prop. 1986/87:100 bil. 8)
Betänkande 1986/87:TU14
Trafikutskottets betänkande
1986/87:14
om anslag till Sjöfart m. m. (prop. 1986/87:100 bil. 8)
TU
1986/87:14
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet förslaget i propositionen att sjöfartsverket
den 1 juli 1987 ombildas till affärsverk. Vidare tillstyrks regeringens förslag
att kostnaderna för den del av sjöfartsverkets verksamhet som i dag inte
belastar handelssjöfarten även fortsättningsvis finansieras genom anslag över
statsbudgeten. Den i propositionen för denna verksamhet föreslagna medelsanvisningen
för nästa budgetår, 101,4 milj. kr., tillstyrks.
I betänkandet behandlas vidare motionsyrkanden avseende bl. a. bemanningen
vid vissa lotsplatser, kostnadsanvaret för den statliga isbrytningen,
passagemöjligheterna genom Södertälje kanal, upprustning m. m. av Dalslands
kanal, flottningen i Klarälven samt stöd till svenska rederier. Samtliga
motionsyrkanden avstyrks.
Till betänkandet är fogat en vpk-reservation om sjöfartsverkets verksamhetsform
m. m., en c- och vpk-reservation beträffande bemanningen av vissa
lotsplatser, en c-reservation angående kostnadsansvaret för den statliga
isbrytningen samt en m- och fp-reservation om stöd till svenska rederier.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Sjöfart
1. Sjöfartsverkets verksamhet m. m.
I proposition 1986/87:100 bil. 8 (kommunikationsdepartementet) behandlas
sjöfartsfrågor under avsnitt E. Sjöfart (s. 99-115).
Regeringens förslag avseende sjöfartsverket, som återfinns på s. 100-110,
är att riksdagen
- godkänner vad föredragande departementschefen förordat om sjöfartsverkets
verksamhetsform och de av honom förordade riktlinjerna för
finansiering av verksamheten,
- godkänner vad föredragande departementschefen anfört om inriktningen
och omfattningen av sjöfartsverkets verksamhet och om verkets investeringar
budgetåret 1987/88, samt bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser
därifrån,
- godkänner att sjöfartsverket övergår till redovisning per kalenderår,
- bemyndigar regeringen att fastställa ram för sjöfartsverkets upplåning i
riksgäldskontoret,
1 Riksdagen 1986/87.15 sami. Nr 14
- godkänner vad föredragande departementschefen anfört om överföring av
medel för viss bemanning av sjömätarfartyg,
- till Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster för budgetåret 1987/88
anvisar ett förslagsanslag på 101 406 000 kr. (punkt E 1., s. 108-110).
Motionerna
1986/87:T227 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 4-5),
4. att riksdagen som sin mening uttalar att bemanningsplanen för
Stockholms skärgård måste omprövas,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Landsorts
bemanning bör vara av sådan omfattning att utkiken kan dygnet-runtbemannas.
Motiveringen till yrkandet finns i motion 1986/87:A497 (fp).
1986/87:T601 av Tommy Franzén och Tore Claeson (båda vpk) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
verksamheten vid Landsorts lotsplats skall fortsätta som hittills,
2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
verksamheten vid Svartklubbens lotsplats skall fortsätta som hittills.
1986/87:T602 av Bertil Måbrink (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att verksamheten vid Hölicks lotsplats skall
fortsätta med full bemanning och material.
1986/87:T603 av Olle Aulin och Rune Rydén (båda m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motion
1986/87:Kr411 (m) framförts om förändring av sjöfartsverkets instruktion.
1986/87:T604 av Sigge Godin och Rune Ångström (båda fp) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen låter omlokalisera isbrytarflottan till
Härnösand,
2. att riksdagen begär att regeringen låter utvärdera nuvarande isbrytarkapacitet.
1986/87:T609 av Hugo Bergdahl och Barbro Sandberg (båda fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
insatser för att säkra passagemöjligheter genom Södertälje kanal.
1986/87:T611 av Elis Andersson och Pär Granstedt (båda c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att ej
göra någon neddragning eller nedläggning av Landsorts och Svartklubbens
lotsplatser,
2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om alternativa
lösningar med avseende på Svartklubben och Simpnäs som sjöfartsverket
beslutade om 1984-06-13.
TU 1986/87:14
2
1986/87:T612 av Gunnel Liljegren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att man vid
rationaliseringen av lotsningsverksamheten vid Sandhamn, Svartklubben
och Landsort bör anlägga en helhetssyn på skärgårdsfrågorna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Landsorts
lotsstation måtte bibehållas med i stort sett nuvarande funktioner och en
bemanning som medger utkik dygnet runt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att personalens
förslag till rationaliseringar bör tas till vara.
1986/87:T614 av Gösta Andersson m. fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 5), att riksdagen beslutar att till ett nytt anslag Bidrag till isbrytning
till Norrlandshamnar anvisa 46 000 000 kr.
1986/87:T616 av Gunnel Jonäng (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att Hölicks lotsplats skall bemannas och verksamheten
där återupptas.
1986/87:7618 av Hans-Eric Andersson m. fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
angetts mot planerade indragningar av personal vid lotsplatser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
angetts om en omarbetning av Förordningen om handläggning av vissa
personalfrågor i statlig verksamhet utmed rikets kuster (SFS 1982.136).
1986/87:T619 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors och Jan Hyttring (båda c) vari
yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att i
kontakter med den norska regeringen verka för en sammanbindning mellan
Dalslands kanal och Haldenvassdraget.
1986/87:7621 av Magnus Persson m.fl.(s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen til! känna vad som i
motionen anförts om skälen att bibehålla flottningen i Klarälven,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att, i avvaktan på
en utvärdering av flottningen i Klarälven, åtgärder bör vidtas i syfte att
förhindra en nedläggning av denna flottning.
1986/87:7622 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors och Jan Hyttring (båda c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär prövning av möjligheterna till
statliga insatser i fortsatt upprustning av Dalslands kanal.
Utskottet
Sjöfartsverkets huvuduppgifter är att skapa sådana betingelser för sjöfarten i
svenska farvatten att den kan bedrivas under säkra och effektiva former samt
att verka för säkerheten ombord på svenska fartyg oberoende av farvatten.
Verksamheten, som skall bedrivas med huvudsaklig inriktning på handelssjöfarten,
kan hänföras till två huvudprogram, nämligen Farledsverksamhet
och Fartygsverksamhet. Som ekonomiskt mål för verksamheten gäller i
princip full kostnadstäckning. Denna verkets affärsmässiga inriktning mar
-
TU 1986/87:14
3
kerades ytterligare genom riksdagens beslut år 1986 om förändringar av
sjöfartsverkets betalningsansvar och finansieringsform (prop. 1985/86:100
bil. 8, TU 14, rskr. 228). Enligt beslutet gäller bl. a. att verket fr.o.m.
innevarande budgetår finansierar sina investeringar genom affärsmässig
upplåning i riksgäldskontoret.
De förslag till förändringar av sjöfartsverkets finansiering m. m. som
lämnas i nu förevarande proposition innebär - framhåller föredragande
departementschefen - att verket den 1 juli 1987 övergår till affärsverksform.
Förslagen är i huvudsak följande:
- Verket disponerar fritt de löpande intäkterna, däri inbegripet de allmänna
sjöfartsavgifterna.
- Kostnaderna för den del av verksamheten som i dag inte belastar
handelssjöfarten finansieras även i fortsättningen genom anslag över statsbudgeten.
- För finansiering av investeringar får verket - förutom upplåning i
riksgäldskontoret - disponera sina avskrivningsmedel.
- Verket disponerar en rörlig kredit i riksgäldskontoret för att möta
tillfälliga svängningar i likviditetsbelastningen.
- Regeringen fastställer ramen för såväl långsiktig som kortsiktig upplåning i
riksgäldskontoret.
- Sjöfartsverket övergår till redovisning per kalenderår.
Ifrågavarande förslag i propositionen föranleder ingen erinran från utskottets
sida och tillstyrks följaktligen.
Övergången till affärsverksform innebär - framhåller föredraganden -bl. a. en utvidgning av verkets befogenheter. Fortlöpande insatser krävs i
rationaliserande och effektiviserande syfte för att kunna erbjuda sjöfartens
olika intressenter en god service och samtidigt hålla tillbaka avgiftshöjningar
så långt som möjligt. I takt med att verksamhetsformen förändras och
sjöfartsverket ges vidgade befogenheter bör statsmakternas styrning bli mer
övergripande och ta sikte på fastställande av ekonomiska mål och servicemål
i stället för styrning genom anvisande av medel. Verket bör därför övergå
från årliga anslagsframställningar till att presentera rullande treårsplaner för
verksamheten. I sin första treårsplan bör verket redovisa förslag till
utformning av mål för verksamheten i fråga om avkastning, soliditet,
produktivitet, prissättning och service samt strategier för att nå dessa mål.
I propositionen nämns i detta sammanhang att sjöfartsverket har för avsikt
att påbörja en översyn av sin organisation. Föredraganden framhåller att det
i den nya affärsverksformen är än mer angeläget att verkets organisation
anpassas till de nya förutsättningarna för verksamheten och dess marknadsoch
affärsmässiga inriktning. Översynsarbetets igångsättande har vilat i
avvaktan på ett ställningstagande i frågan om en eventuellt gemensam
organisation för sjöfartsverket och tullverkets kustbevakning. Efter slutlig
utvärdering anser föredraganden, efter samråd med chefen för finansdepartementet
och chefen för försvarsdepartementet, att någon sammanslagning
av kustbevakningen och sjöfartsverket inte bör genomföras.
TU 1986/87:14
4
Inriktningen och omfattningen av sjöfartsverkets verksamhet behandlas också
i ett flertal motioner.
Sålunda begärs i motion T603 (m) en ändring av sjöfartsverkets instruktion
i syfte att markera fritidsbåttrafikens betydelse för verksamheten. Att
”verksamheten skall bedrivas med inriktning huvudsakligen på handelssjöfarten”
finner motionärerna felaktigt mot bakgrund av att ägarna av
fritidsbåtar utgör den största avnämargruppen i fråga om sjökartor.
I motionernaT227 (fp),T601 (vpk),T602 (vpk), Töll (c), T612 (m),T616
(c) och T618 (s) behandlas verksamheten vid lotsplatsen^ Landsort,
Svartklubben, Sandhamn och lotspassningsstället Hölick utanför Hudiksvall.
Ett genomgående tema i motionerna är att man motsätter sig personalinskränkningar
som sjöfartsverket sägs planera vid dessa lotsplatser och ha
genomfört i Hölick. Verkets agerande strider - hävdar motionärerna bl. a. -mot begreppet en ”levande skärgård”, som riksdagen tagit ställning för och
som innebär att stöd skall ges för att motverka avfolkning i skärgårdsområden.
Vad först gäller frågan om en ändring av sjöfartsverkets instruktion vill
utskottet framhålla att den huvudsakliga inriktningen på handelssjöfarten
inte innebär att sjöfartsverket åsidosätter fritidsbåttrafikens intressen. Som
framgår av propositionen omfattar regeringens förslag till anslag avseende
Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster bl. a. ett belopp på 35,9 milj.
kr. för vissa kostnader för fritidsbåttrafik och yrkesfiske. Av verkets
anslagsframställning för nästa budgetår framgår vidare att intäkterna från
försäljning av sjökort och båtsportkort 1985/86 uppgick till 6,3 milj. kr.,
medan kostnaderna för sjökartläggning under samma tid uppgick till 43,5
milj. kr.
Fritidsbåttrafikens ekonomiska betydelse för sjöfartsverkets verksamhet
synes sålunda inte vara av den omfattningen att den motiverar en förändring
av verkets instruktion i sådan riktning som motionärerna avser. Av det
anförda följer att utskottet avstyrker motion T603 (m).
Vad beträffar de övriga motionsyrkanden som nu är i fråga vill utskottet
erinra om de krav som ställs på sjöfartsverket att fortlöpande vidta åtgärder i
rationaliserande och effektiviserande syfte för att kunna erbjuda sjöfartens
olika intressenter en god service och samtidigt hålla tillbaka avgiftshöjningarna
så långt som möjligt. I fråga om lotsningsorganisationen är det angeläget
att anpassa denna till förändringar i sjöfartens struktur och servicebehov. Så
sker bl. a. genom samordning av närliggande lotsplatsen verksamhet för ett
bättre och effektivare resursutnyttjande inom större områden.
I de fall sådana rationaliseringsåtgärder medför personalinskränkningar
gäller förordningen (1982:136) om handläggning av vissa personalfrågor i
statlig verksamhet utmed rikets kuster. Enligt denna förordning skall en
myndighet som planerar en inskränkning av personal som har direkt
betydelse för tillsyn och övervakning av kusterna inhämta länsstyrelsens
yttrande över den planerade åtgärden. Länsstyrelsen skall bereda andra
berörda myndigheter tillfälle att yttra sig och bedöma hur åtgärden påverkar
de anspråk på bemanning som olika samhällsintressen ställer. Om länsstyrelsen
anser att åtgärden inte innebär mera väsentliga förändringar, skall
TU 1986/87:14
5
länsstyrelsen genast avge sitt yttrande till den myndighet som planerar
åtgärden. I annat fall skall länsstyrelsen skyndsamt utreda följderna av
åtgärden och därvid bereda landstingskommun samt berörda statliga myndigheter,
kommuner och organisationer tillfälle att yttra sig. Om länsstyrelsen
finner att det är angeläget med fortsatt bemanning skall länsstyrelsen i sitt
yttrande lämna ett förslag om organisation, huvudmannaskap samt finansiering
och kostnadsfördelning. Om den myndighet som aktualiserat åtgärden
trots invändningar vill genomföra personalinskränkningen eller förslaget,
skall myndigheten hänskjuta frågan till regeringens prövning. Detsamma
gäller om regeringens beslut behövs av andra skäl.
Denna handläggningsordning har - enligt vad utskottet erfarit - iakttagits i
fråga om sådana personalinskränkningar som planeras vid Landsorts och
Svartklubbens lotsplatser. Vid Sandhamns lotsplats planeras inte - såsom
hävdas i motion T612 (m) - några personalinskränkningar.
Vid Hölicks lotspassningställe är det enligt sjöfartsverkets uppfattning inte
fråga om någon personalinskränkning enligt 1982 års förordning utan om en
omstationering av tre båtmän till Söderhamns lotsplats i Ljusne. Verket har
dock informerat länsstyrelsen i Gävleborgs län om åtgärden i november
1986.
Vad gäller Landsort och Svartklubben pågår överläggningar mellan
sjöfartsverket och länsstyrelsen i Stockholms län. Om enighet ej uppnås vid
dessa överläggningar, har verket för avsikt att underställa frågorna regeringens
prövning.
1982 års förordning är enligt utskottets mening väl ägnad att tillgodose de
krav på en allsidig bedömning av konsekvenserna av personalinskränkningar
vid verksamhet utmed rikets kuster som framställs i de motioner som nu är i
fråga. Utskottet ser därför inte något behov av - såsom begärs i motion T611
(c) - att omarbeta förordningen.
Sammanfattningsvis finner utskottet ej skäl för någon sådan riksdagens
åtgärd som begärs i ifrågavarande motioner. Samtliga dessa avstyrks
följaktligen. Regeringens förslag i fråga om inriktningen och omfattningen
av sjöfartsverkets verksamhet under budgetåret 1987/88 samt om bemyndigande
för regeringen att besluta om avvikelser därifrån tillstyrks.
Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag i fråga om inriktningen och
omfattningen av sjöfartsverkets investeringar för budgetåret 1987/88. Av
propositionen framgår att dessa investeringar främst avser delbetalning för
en ny isbrytare samt fyr- och lotsväsendet.
Som nämnts inledningsvis föreslås i propositionen att kostnaderna för den
del av sjöfartsverkets verksamhet som för närvarande inte belastar handelssjöfarten
även i fortsättningen skall finansieras genom anslag över statsbudgeten.
Ifrågavarande kostnader redovisas under ett nytt anslag med beteckningen
E 1. Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster. Ersättningen bör
enligt föredraganden uppgå till 101,4 milj. kr. för nästa budgetår. Vidare
föreslås i propositionen att riksdagen godkänner att regeringen får besluta
om överföring av medel från chefen för marinen för viss bemanning av
sjömätarfartyg till sjöfartsverket, när avtal härom föreligger mellan verket
och chefen för marinen.
Utskottet har ingen erinran mot anslagsberäkningen och tillstyrker därför
förslaget till medelsanvisning.
TU 1986/87:14
Vidare tillstyrks att riksdagen godkänner vad föredraganden anfört om
överföring av medel för viss bemanning av sjömätarfartyg.
I motion T604 (fp) begärs en omlokalisering av isbrytarflottan till Härnösand
samt en utvärdering av nuvarande isbrytarkapacitet. Motionärerna framhåller
att stationering och service av isbrytarna bör ske där de har sin
huvudsakliga verksamhet och att erforderliga varvsresurser finns bl. a. vid
Lunde varv i Ådalen. Den norrländska exporten - fortsätter motionärerna -är också så viktig för landet att uppgjorda transporttider inte får spolieras av
för låg isbrytarkapacitet.
Motionsyrkanden om en lokalisering av isbrytarunderhållet till Lunde varv
har flera gånger tidigare behandlats och avstyrkts av utskottet. Så skedde
senast i betänkandet TU 1983/84:14, där utskottet betonade vikten av en
fortsatt tillämpning av bestämmelserna i upphandlingskungörelsen i syfte att
hålla nere kostnaderna för underhåll och service. Vidare framhölls att Lunde
varv inte har tillräcklig kapacitet för att kunna erbjuda de större enheterna
inom isbrytarflottan erforderlig service. Utskottet ser inget skäl att frångå sin
sålunda redovisade syn på lokaliseringsfrågan.
Vad härefter gäller kravet på en utvärdering av nuvarande isbrytarkapacitet
vill utskottet erinra om riksdagens beslut år 1986, varigenom sjöfartsverket
bemyndigades anskaffa en ny isbrytare såsom ersättare för Thule och
Oden som har låg kapacitet och dålig arbetsmiljö (prop. 1985/86:100 bil. 8,
TU 14, rskr. 228). I nämnda proposition framhölls bl. a. att målet för den
statliga isbrytningen - sjöfart året runt på alla väsentliga hamnar - hade nåtts
fr.o.m. vintern 1970/71. Vidare betonades vikten av en oförminskad
isbrytarkapacitet, särskilt för Norrlandssjöfarten under stränga vintrar.
Isbrytarflottans kapacitet har således så sent som förra året bedömts av
statsmakterna, varför någon ytterligare utvärdering inte nu synes erforderlig.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.
I motion T614 (c) erinras om fjolårets riksdagsbeslut att kapacitetskostnaderna
för den statliga isbrytningen skall omfattas av sjöfartens betalningsansvar.
Motionärerna framhåller att isbrytningen till Norrlandshamnarna bör betraktas
som en regionalpolitisk betingad infrastrukturell insats. Staten måste -fortsätter motionärerna - visa sin ambition att garantera transporter till och
från Norrland genom att förbilliga isbrytningen med ett regionalpolitisk
betingat stöd till sjöfartsverket på 46 milj. kr. för nästa budgetår. För
budgetåret 1988/89 bör verket få i uppdrag att inkomma med en särskild
redovisning av de ökade kostnader en sådan framtida öppethållningsgaranti
kan komma att kräva.
Utskottet vill med anledning av detta motionsyrkande erinra om att
ifrågavarande riksdagsbeslut motiverades med bl. a. en hänvisning till den
statliga isbrytningens betydelse inte bara för Norrlandshamnarna utan också
för sjöfarten på Sverige som helhet. Vidare framhölls att det var nödvändigt
att begränsa statsutgifterna. För sjöfarten uppskattades merkostnaden till ca
30 milj. kr. Av sjöfartsverkets anslagsframställning för nästa budgetår
framgår att verket nu beräknar merkostnaden till 46 milj. kr., dvs. samma
belopp som motionärerna föreslår bör utgå i ersättning till verket.
Målsättningen för den statliga isbrytningen är, som nämnts, sjöfart året
TU 1986/87:14
7
runt på landets alla väsentliga hamnar. Innebörden av fjolårets riksdagsbeslut
är att sjöfarten har ett betalningsansvar för den statliga isbrytningens
kapacitetskostnader avseende assistans på öppna havet och till samtliga
svenska hamnar av betydelse, inte endast de norrländska.
Utskottet anser för sin del att beslutet bör stå fast och avstyrker därför
motionsyrkandet.
I motion T609 (fp) begärs insatser för att säkra passagemöjligheter genom
Södertälje kanal. Enligt motionärerna planerar Södertälje kommun att låta
bygga en ny vägbro över kanalen. Denna plan bör samordnas med planer på
att renovera slussen och att bygga en ny järnvägsbro över kanalen, så att
slutprodukten blir en hindersfri passage för större fartyg än dagens.
Enligt vad utskottet erfarit utreder Södertälje kommun, i egenskap av
väghållare, för närvarande en ny vägbros läge och utformning. Berörda
intressenter kommer i sedvanlig ordning att beredas tillfälle att yttra sig över
kommunens förslag.
Utskottet vill vidare erinra om att regeringen har uppdragit åt samtliga
trafikverk att ta fram en långsiktsbedömning och en långtidsplan för
infrastrukturinvesteringar (prop. 1985/86:100 bil. 8. TU 12, rskr. 135).
Långsiktsbedömningen skall avse åren 1988-1997 och investeringsplanen
åren 1988-1992. För väginvesteringarna kommer investeringsplanerna liksom
tidigare att avse tio år. Uppdragen skall redovisas till regeringen före den
1 september 1987.
Förutsättningar synes sålunda föreligga för att få till stånd en sådan
samordning av intressen och investeringsinsatser som motionärerna finner
erforderlig. Någon riksdagens åtgärd torde därför inte vara påkallad, varför
motionen avstyrks.
Dalslands kanal behandlas i två motioner.
I motion T622 (c) begärs en prövning av möjligheterna till statliga insatser
för fortsatt upprustning av kanalen.
I motion T619 (c) framhålls att regeringen i kontakter med den norska
regeringen bör verka för en sammanbindning mellan Dalslands kanal och
Haldenvassdraget i Norge. I båda motionerna betonas dessa vattenvägars
betydelse för turismen.
Som utskottet framhöll i sitt av riksdagen godkända betänkande TU
1985/86:14 torde frågan om en fortsatt upprustning av Dalslands kanal kunna
prövas inom ramen för det regelsystem som gäller för bidrag till beredskapsarbete.
En sammanbindning mellan kanalen och Haldenvassdraget synes
vidare vara ett spörsmål lämpat för samarbete på regional nivå mellan
berörda svenska och norska myndigheter eller andra intressenter.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet inte någon riksdagens
åtgärd erforderlig med anledning av motionerna, varför dessa avstyrks.
I motion T621 (s) framhålls att flottningen i Klarälven är den enda
kvarvarande älvflottningen i landet och att den därför är av stort kulturhistoriskt
värde. Vidare betonas flottningens betydelse för sysselsättningen i
regionen samt flottningens fördelar från miljö-, energi- och vägkostnadssynpunkt.
De sålunda angivna skälen för att behålla flottningen bör enligt
motionärerna ges regeringen till känna. Motionärerna begär också att, i
TU 1986/87:14
8
avvaktan på en utvärdering av flottningen i Klarälven, åtgärder vidtas i syfte
att förhindra att flottningen läggs ned.
Utskottet vill med anledning av denna motion erinra om att riksdagen år
1979 beslutade att konsekvenserna av en nedläggning av löstimmerflottningen
i landet borde bli föremål för en allsidig bedömning (Mot. 1978/79:457,
TU 28, rskr. 434).
Regeringens bedömning, som baserades på studier genomförda av länsstyrelserna
i Värmlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län,
redovisades i bilaga 9 till budgetpropositionen år 1981. I sitt av riksdagen
godkända betänkande TU 1980/81:22 (rskr. 256) konstaterade utskottet att
det endast var i Klarälven som flottningen var företagsekonomiskt motiverad.
Några särskilda statliga insatser i fråga om denna flottning fann utskottet
inte påkallade. Vidare framhölls i betänkandet att förutsättningarna för
flottning varierar mellan olika regioner och att dessa förutsättningar bäst kan
bedömas av flottningsföreningarna, som också bör ha det ekonomiska
ansvaret för flottningen. Beslut om nedläggning bör dock - betonade
utskottet - föregås av överläggningar med berörda länsmyndigheter.
Utskottet kan i och för sig instämma i vad motionärerna anfört om
flottningens fördelar. Någon ytterligare utvärdering av flottningen i Klarälven
synes emellertid inte erforderlig. Frågan om dennas framtid bör enligt
utskottets mening i första hand bestämmas av berörda intressenter. Någon
riksdagens åtgärd synes följaktligen inte påkallad med anledning av motionen,
varför denna avstyrks.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen godkänner vad som förordas i propositionen om
sjöfartsverkets verksamhetsform och de i propositionen förordade
riktlinjerna för finansiering av verksamheten,
2. att riksdagen godkänner att sjöfartsverket övergår till redovisning
per kalenderår,
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att fastställa ram för
sjöfartsverkets upplåning i riksgäldskontoret,
4. beträffande inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet m. m.
att riksdagen, med godkännande av vad som i propositionen anförs om
inriktningen och omfattningen av sjöfartsverkets verksamhet budgetåret
1987/88,
a) bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser därifrån,
b) avslår motionerna 1986/87:T227 (fp) yrkandena 4 och 5, 1986/
87:T601 (vpk), 1986/87:T602 (vpk), 1986/87:T603 (m), 1986/87:T611
(c), 1986/87:T612 (m), 1986/87:T616 (c) och 1986/87:T618 (s),
5. att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen om
inriktningen och omfattningen av sjöfartsverkets investeringar budgetåret
1987/88 och bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser
därifrån,
6. att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen om
överföring av medel för viss bemanning av sjömätarfartyg,
7. att riksdagen till Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag på 101 406 000 kr..
TU 1986/87:14
8. beträffande omlokalisering av isbrytarflottan till Härnösand
m. m.
att riksdagen avslår motion 1986/87:T604 (fp),
9. beträffande isbrytningen till Norrlandshamnarna
att riksdagen avslår motion 1986/87:T614 (c) yrkande 5,
10. beträffande Södertälje kanal
att riksdagen avslår motion 1986/87:T609 (fp),
11. beträffande Dalslands kanal
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:T619 (c) och 1986/87:T622
(c),
12. beträffande flottningen i Klarälven
att riksdagen avslår motion 1986/87:T621 (s).
Övriga sjöfartsändamål
2. Handelsflottans pensionsanstalt
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt E 2. (s. 110-111) och
hemställer
att riksdagen till Handelsflottans pensionsanstalt för budgetåret
1987/88 anvisar ett anslag på 1 000 kr.
3. Handelsflottans kultur- och fritidsråd
Regeringen föreslår under punkt E 3. (s. 111-112) att riksdagen
1. godkänner de av föredragande departementschefen föreslagna riktlinjerna
för finansiering av Handelsflottans kultur- och fritidsråd,
2. till Handelsflottans kultur- och fritidsråd anvisar ett förslagsanslag på
1 000 kr.
Utskottet
Handelsflottans kultur- och fritidsråd (HKF) planlägger, samordnar och
genomför kultur- och fritidsverksamhet för sjöfolk. Kostnaderna för nästa
budgetår beräknas i propositionen till 12,4 milj. kr.
Föredraganden föreslår att dessa kostnader avräknas mot fyravgifterna.
Avräkningen bör dock inte utgöra mer än 9 % av dessa avgifter. Därutöver
bör - fortsätter föredraganden - HKF få tillgodoräkna sig eventuellt
överskott av rådets filmverksamhet. Uppstår underskott får resterande
belopp tas från anslagna medel för kultur- och fritidsverksamhet på
bekostnad av övrig verksamhet. Eftersom fyravgifterna är trafikberoende
kan detta innebära att avräkningen på högst 9 % inte blir tillräcklig för nästa
budgetårs verksamhet. Regeringen bör därför, om så krävs, få göra avsteg
från procentavräkningen för finansiering av HKF:s verksamhet under
budgetåret 1987/88.
Vad föredraganden sålunda anfört har inte givit utskottet anledning till
TU 1986/87:14
10
erinran. Utskottet tillstyrker följaktligen regeringens förslag i ifrågavarande
del. Även förslaget till medelsanvisning tillstyrks.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen godkänner de i propositionen föreslagna riktlinjerna
för finansiering av handelsflottans kultur- och fritidsråd,
2. att riksdagen till Handelsflottans kultur- och fritidsråd för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
4. Ersättning till viss kanaltrafik m. m.
Regeringen föreslår under punkt E 4. (s. 112-113) att riksdagen
1. godkänner vad föredragande departementschefen anfört i fråga om
beslut om ersättning till Trollhätte kanalverk.
2. medger att regeringen beslutar om formerna för lånefinansiering av
kostnaderna för planerat driftstopp i Trollhätte kanalverk,
3. till Ersättning till viss kanaltrafik m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar
ett förslagsanslag på 47 900 000 kr.
Utskottet
Från anslaget kompenseras Trollhätte kanalverk och Vänerns seglationsstyrelse
enligt riksdagens beslut om slopande av de särskilda passageavgifterna
för Vänertrafiken (prop. 1978/79:24, TU 6, rskr. 61).
Föredraganden beräknar anslagsbehovet till 47,9 milj. kr., varav 42,8 milj.
kr. avser kanalverket och 5,1 milj. kr. seglationsstyrelsen. Kostnaden för ett
tillfälligt driftstopp i Trollhätte kanal föreslås finansieras genom upplåning.
Vidare föreslås att regeringen får fastställa den närmare utformningen av
denna lånefinansiering.
Eftersom Trollhätte kanalverk tillämpar kalenderårsredovisning kommer,
framhåller föredraganden, regeringens beslut om driftstat före kalenderårets
början att omfatta del av kalenderår för vilket riksdagen vid tidpunkten för
beslut om driftstat inte anvisat något anslag. Föredraganden förordar därför,
i likhet med tidigare år, att riksdagen godkänner att ersättningen från
anslaget även i fortsättningen får beslutas för kalenderår.
Utskottet har ingen erinran mot anslagsberäkningen och tillstyrker därför
den föreslagna medelsanvisningen. Även övriga förslag som nu är i fråga
tillstyrks.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen i fråga
om beslut om ersättning till Trollhätte kanalverk,
2. att riksdagen medger att regeringen beslutar om formerna för
planerat driftstopp i Trollhätte kanalverk,
3. att riksdagen till Ersättning till viss kanaltrafik m. m. för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag på 47 900 000 kr.
TU 1986/87:14
5. Stöd till svenska rederier
TU 1986/87:14
Regeringen föreslår under punkt E 5. (s. 113-114) att riksdagen till Stöd till
svenska rederier för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag på
25 000 000 kr.
Motionerna
1986/87:T224 av Rolf Clarkson m. fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 10), att riksdagen avslår regeringens förslag till Stöd till svenska
rederier (E 5.).
1986/87:T615 av Olle Grahn m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 25 milj. kr. minskat anslag till Stöd
till svenska rederier.
Utskottet
Våren 1982 beslutade riksdagen om vissa sjöfartspolitiska frågor (prop.
1981/82:217, TU 37, rskr. 437). Beslutet innebar bl.a. ett tidsbegränsat
ekonomiskt stöd till svenska rederier. Enligt beslutet skulle stödet utbetalas
med början år 1983.1 december 1982 beslöt riksdagen (prop. 1982/83:25 bil.
3, TU 5, rskr. 115) att tidigarelägga stödet till kustsjöfartsfartyg. Sedan
stödet beslutades har t. o. m. halvårsskiftet 1986 591 milj. kr. utbetalats,
varav 418 milj. kr. utgjort konsolideringsstöd och resterande belopp
utvecklingsstöd.
I motion T224 (m) yrkas - liksom vid de föregående tillfällen då utskottet
behandlat ifrågavarande stöd - att riksdagen avslår regeringens förslag.
Även enligt motion T615 (fp) bör regeringens förslag avslås.
Med anledning av dessa motionsyrkanden vill utskottet erinra om att det
nämnda riksdagsbeslutet år 1982 innebär att år 1985 är det sista kvalifikationsåret
för rederistödet. Utskottet finner för sin del ej skäl att nu ompröva
beslutet. Med hänvisning härtill, och då föredragandens anslagsberäkning
inte givit utskottet anledning till erinran, tillstyrks regeringens förslag och
avstyrks motionsyrkandena.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1986/87:T224 (m) yrkande 10 och 1986/87:T615 (fp) till
Stöd till svenska rederier för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
på 25 000 000 kr.
6. Lån till den mindre skeppsfarten
Under avsnittet Lån till den mindre skeppsfarten (s. 114-115) föreslår
regeringen att riksdagen godkänner vad föredragande departementschefen
anfört om utlåningsverksamheten för den mindre skeppsfarten.
12
Utskottet
TU 1986/87:14
Enligt förordningen (1971:324) om lån till den mindre skeppsfarten kan lån
beviljas svenskt rederiföretag för förvärv, ombyggnad eller reparation av
mindre fartyg. Företräde till lån skall ges mindre rederier. Lån beviljas av
lånenämnden för den mindre skeppsfarten.
Efter samråd med chefen för industridepartementet föreslår föredraganden
att lånenämndens utlåningsverksamhet helt eller delvis övertas av
skeppshypotekskassan. Erforderliga lagändringar kommer att föreslås när
det blir aktuellt.
Förluster på lånenämndens utestående lån - fortsätter föredraganden -finansieras över statsbudgeten. De eventuella förluster som uppkommer på
lån från skeppshypotekskassan till den mindre skeppsfarten föreslås även få
belasta statsbudgeten.
Vad föredraganden sålunda anfört har inte givit utskottet anledning till
erinran.
Utskottet hemställer därför
att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen om
utlåningsverksamheten för den mindre skeppsfarten.
Stockholm den 10 mars 1987
På trafikutskottets vägnar
Kurt Hugosson
Närvarande: Kurt Hugosson (s), Rolf Clarkson (m). Birger Rosqvist (s),
Olle Östrand (s), Olle Grahn (fp), Gösta Andersson (c), Sven-Gösta Signell
(s), Margit Sandéhn (s), Hugo Bergdahl (fp), Görel Bohlin (m), Viola
Claesson (vpk), Jarl Lander (s), Anders Andersson (m), Yngve Wernersson
(s) och Rune Thorén (c).
Reservationer
1. Sjöfartsverkets verksamhet m. m. (punkt 1, morn. loch7)
Viola Claesson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Ifrågavarande
förslag” och slutar med ”tillstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det för sin del ej motiverat att sjöfartsverket övergår till
affärsverksform och avstyrker följaktligen regeringens förslag härom.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskottet har”
och slutar med "till medelsanvisning” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör regeringen återkomma till riksdagen med
förslag till medelsanvisning till sjöfartsverket för budgetåret 1987/88.
Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
13
dels att utskottets hemställan under 1 och 7 bort ha följande lydelse:
1. och 7. att riksdagen med avslag på vad som förordas i propositionen
om sjöfartsverkets verksamhetsform och de i propositionen
förordade riktlinjerna för finansiering av verksamheten samt med
avslag på regeringens förslag till ersättning till sjöfartsverket för vissa
tjänster för budgetåret 1987/88 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet härom anfört,
2. Inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet m. m. (punkt 1,
mom. 4)
Gösta Andersson (c), Viola Claesson (vpk) och Rune Thorén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Vad beträffar"
och på s. 6 slutar med ”därifrån tillstyrks” bort ha följande lydelse:
Vad beträffar de övriga motioner som nu är i fråga delar utskottet de däri
uttalade uppfattningarna att lotsningsverksamheten vid Landsorts och
Svartklubbens lotsplatser bör fortsätta med en i huvudsak oförändrad
inriktning och omfattning. Vidare bör enligt utskottets mening Hölicks
lotspassningsställe åter bemannas och verksamheten där återupptas. Vad
gäller inriktningen och omfattningen av sjöfartsverkets verksamhet i övrigt
under budgetåret 1987/88 har utskottet ingen erinran mot vad föredraganden
anfört därom och mot att regeringen beslutar om avvikelser därifrån.
Vad utskottet nu anfört, och som torde tillgodose - eller i huvudsak
tillgodose - syftet med samtliga de motionsyrkanden som nu är i fråga, bör av
riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet m. m.
a) att riksdagen avslår motion 1986/87:T603 (m),
b) att riksdagen med anledning av vad som i propositionen anförs om
inriktningen och omfattningen av sjöfartsverkets verksamhet budgetåret
1987/88 samt motionerna 1986/87:T227 (fp) yrkandena 4 och 5,
1986/87:T601 (vpk), 1986/87:T602 (vpk), 1986/87:T611 (c), 1986/
87:T612 (m), 1986/87:T616 (c) och 1986/87:T618 (s) som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
3. Isbrytningen till Norrlandshamnarna (punkt 1, mom. 9)
Gösta Andersson och Rune Thorén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet vill”
och på s. 8 slutar med ”därför motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör man med hänsyn till den statliga isbrytningens
regionalpolitiska betydelse främst för näringslivet i Norrland återgå till
den ordning som innebar att staten helt påtog sig betalningsansvaret för all
isbrytning i statlig regi. Härför talar också erforderligheten av att åstadkomma
likvärdiga konkurrensförutsättningar mellan sjöfarten samt järnvägs- och
landsvägstrafiken.
TU 1986/87:14
14
Vad utskottet nu anfört, och som torde tillgodose syftet med ifrågavarande
motionsyrkande, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande isbrytningen till Norrlandshamnarna
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:T614 (c) yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
4. Stöd till svenska rederier (punkt 5)
Rolf Clarkson (m), Olle Grahn (fp). Hugo Bergdahl (fp). Görel Bohlin (m)
och Anders Andersson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Med
anledning” och slutar med ”avstyrks motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:
Huvudskälen till den svenska sjöfartsnäringens svårigheter torde vara det
höga kostnadsläget i Sverige. Detta är i sin tur i väsentlig utsträckning ett
resultat av ett högt skattetryck. Skattetrycket ökar ytterligare genom den typ
av subventioner till näringslivet som rederistödet innebär. Näringspolitiken
bör enligt utskottets mening bedrivas med generella medel och borttagande
av sådana subventioner som rederistödet innebär. En samhällsekonomi i
balans utgör den bästa grunden för en god utveckling också inom sjöfartsnäringen.
Av det anförda följer att utskottet tillstyrker motionsyrkandena och
avstyrker regeringens förslag.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:T224 (m) yrkande
10 och 1986/87:T615 (fp) avslår regeringens förslag om stöd till
svenska rederier.
TU 1986/87:14
15