om anslag till rikspolisstyrelsen m.m. (prop. 1981/82:100 bil. 5, B 1, B 3 och B 8 - B 10, jämte motioner) (Betänkande 1981/82:JuU37 Justitieutskottet)

JuU 1981/82:37

Justitieutskottets betänkande
1981/82:37

om anslag till rikspolisstyrelsen m. m. (prop. 1981/82:100 bil. 5, B 1,
B 3 och B 8—B 10, jämte motioner)

ANDRA HUVUDTITELN

1. Rikspolisstyrelsen. Regeringen har i proposition 1981/82:100 bilaga 5
(justitiedepartementet) under punkt B 1 (s. 38 och 39) föreslagit riksdagen
att till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag
av 216512000 kr.

Motioner

I motion 1981/82:717 av Åke Polstam m.fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar om anordnandet av polisforskning vid polishögskolan och att i
anledning härav inrättas en professur i ämnet.

I motion 1981/82:1224 av Inger Lindquist m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga, under hänvisning till förslag i motion 1981/82: 2018 om inrättande av
en professur i polisforskning vid polishögskolan, att riksdagen beslutar att
till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av
217012000 kr. (yrkande 1).

I motion 1981/82:1702 av Gertrud Hedberg m. fl. (fp) yrkas att riksdagen
begär att regeringen ger rikspolisstyrelsen till känna vad som anförts i
motionen om behovet av förbättrad utbildning för poliser om diabetes och
insulinkänningar.

I motion 1981/82: 2031 av Gösta Bohman m.fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga, under hänvisning till vad som anförts i motion 1981/82:2018, att
riksdagen beslutar att en professur i polisforskning inrättas vid polishögskolan
(yrkande 5).

Utskottet

Inledning

År 1981 fattade riksdagen beslut om riktlinjer för en reform i fråga om
polisens uppgifter, utbildning och organisation m. m. (prop. 1980/81:13,
JuU 24, rskr 210). Uppgifter rörande det praktiska genomförandet av
reformen har anförtrotts 1981 års polisberedning (Ju 1981:02).

I polisberedningens uppgifter ingår att göra en organisatorisk översyn av
rikspolisstyrelsen.

I budgetpropositionen anger departementschefen att han bedömt att 400
aspiranter bör tas in till polishögskolan under nästa budgetår. Regeringens
förslag till medelsanvisning under förevarande anslag har beräknats med

1 Riksdagen 1981182. 7 sami. Nr 37

Juli 1981/82:37

utgångspunkt i rikspolisstyrelsens besparingsalternativ. Några nya tjänster
föreslås inte bli inrättade.

Professur i polisforskning

I motionerna 717 och 2031 framställs yrkanden av innebörd att riksdagen
skall besluta inrätta en professur i polisforskning vid polishögskolan. I
motion 1224 begärs den ökade medelsanvisning (+500000 kr.) under förevarande
anslag som erfordras för inrättande av professuren fr. o.m. budgetåret
1982/83.

Som påpekas i motionerna bedrivs det i Sverige inte någon institutionaliserad
akademisk forskning kring polisarbetet. Frågan var aktuell i samband
med 1981 års polisreform. Den berördes i anslutning till de riktlinjer
för polisutbildningen som riksdagen ställde sig bakom (prop. 1980/81:13 s.
127, jfr JuU 24 s. 18 f). Vid behandlingen av frågan om huvudmannaskapet
för polisutbildningen uttalade departementschefen att det är värdefullt om
denna — utan att det nuvarande huvudmannaskapet ändras - i högre grad
kan integreras med den övriga högre utbildningen. Han tilläde att detta kan
vara en utgångspunkt för en ökad satsning på polisforskningen, ett forskningsfält
inom vilket otvivelaktigt åtskilligt återstår att uträtta. Det är
naturligtvis av värde — tilläde departementschefen vidare - om polisforskningen
förankras i det allmänna högskoleväsendet även om ett samarbete
med bl. a. rikspolisstyrelsen och brottsförebyggande rådet ofta torde te sig
naturligt.

Den förut nämnda polisberedningen har att behandla olika, principiella
frågor rörande polisutbildningen, bl. a. såvitt gäller samordning mellan
polis- och högskoleutbildningen (se kommittéberättelsen 1982 del II s.
134).

Utskottet anser att det — såsom uttalades i samband med förra årets
polisreform - återstår åtskilligt att uträtta inom det forskningsfält som
berörs i motionerna, och utskottet instämmer i vad som sägs i motionerna
717 och 2018 om att polisarbetet med hänsyn till dess viktiga funktioner i
samhället motiverar särskilda forskningsinsatser. Utskottet anser också att
det därför kan finnas skäl för att en professur i ämnet inrättas eller att
forskningsverksamheten på området på annat sätt förstärks. Ett sådant
ställningstagande ligger också i linje med statsmakternas allmänna satsningar
på en förstärkning av forskningen (jfr prop. 1981/82:100 bilaga 12 s.
368 och prop. 1981/82:106).

Med hänsyn till denna frågas anknytning till polisberedningens arbete
såvitt gäller samordning mellan polis- och högskoleutbildningen bör den
enligt utskottets mening närmare övervägas av polisberedningen. Erforderlig
medelsanvisning får ske i ett senare sammanhang.

Vad utskottet här med anledning av motionerna 717 och 2031 uttalat om
polisforskning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande innebär att motion 1224 i här behandlad del
avstyrks.

JuU 1981/82:37

Polisutbildning om diabetes m.m.

I motion 1702 begärs ett tillkännagivande av riksdagen om behovet av
förbättrad utbildning för polismän om diabetes och insulinkänningar. I
motionen erinras om att människor kan drabbas av ett akut sjukdomstillstånd
ute på gatan eller på annan allmän plats och att det då ofta rör sig om
hjärtinfarkt, hjärnblödning, epilepsi eller diabetes. I anslutning härtill lämnas
uppgifter av innebörd att polisen ofta missbedömer sådana situationer
och uppfattar dem som utslag av berusning. Utbildningen måste därför
enligt motionärerna bli bättre. Detta gäller både grundutbildningen och
fortbildning för vidmakthållande av kunskaperna.

Att vissa sjukdomar kan framkalla omtöckningstillstånd som lätt kan
förväxlas med berusning har man inom polisen sedan länge varit medveten
om. På olika sätt, främst genom utbildning och information, har rikspolisstyrelsen
riktat polismyndigheternas uppmärksamhet härpå. Redan år 1966
meddelade rikspolisstyrelsen särskilda anvisningar rörande omhändertagande,
förvaring och vård av berusade eller eljest omtöcknade personer. I
anvisningarna angavs bl. a. lämpliga åtgärder för fall då personer drabbats
av epileptiskt anfall, sockerkoma, insulinchock eller insulinkänningar.
Dessa anvisningar omarbetades år 1976 och intogs som bilaga till rikspolisstyrelsens
föreskrifter för verkställighet av lagen om omhändertagande av
berusade personer m. m. De utformades i nära samråd med socialstyrelsen.
Berörda organisationer, bl. a. Svenska Diabetesförbundet, gavs också
tillfälle att komma med synpunkter. Rikspolisstyrelsen lät år 1978 trycka
anvisningarna i en särskild publikation benämnd ”Hur man känner igen
och bör handla vid vissa akuta tillstånd och vissa sjukdomar”. Publikationen
med anvisningarna har tilldelats samtliga polismän.

Rikspolisstyrelsen föreskrev i oktober 1976 att all polispersonal skulle
utbildas i tillämpningen av bl. a. lagen om omhändertagande av berusade
personer m.m. som trädde i kraft den I januari 1977. Samtliga polismän
beräknades genomgå regional/lokal utbildning omfattande tre timmar.
Verkställighetsföreskrifterna till lagen med tillhörande anvisningar beträffande
åtgärder vid vissa akuta tillstånd och sjukdomar behandlades bl. a.
vid denna utbildning.

1 polisens grundutbildning (grundkursen) ges en ingående undervisning
om diabetes och andra här nämnda sjukdomstillstånd såväl i ämnet sjukvård
och rättsmedicin (4 timmar) som i ämnena ordningspolistjänst-övervakning
och ordningspolistjänst-trafik.

Utskottet vill till en början framhålla att motionen riktar uppmärksamheten
på ett medicinskt och socialt problem som berör ett stort antal människor.
Utskottet kan också så till vida instämma i tankarna bakom motionsyrkandet
att utskottet finnér det angeläget att samhället tar på sig ett
ansvar för informationsinsatser om de olika sjukdomstillstånd det här är
fråga om, riktade både till allmänheten och till dem som i tjänsten kan
komma i närmare kontakt därmed.

JiiU 1981/82:37

När det gäller de mera speciella förslag som förs fram i motionen vill
utskottet rent allmänt uttala att det självklart är av största vikt att misstag
av det slag motionärerna berör undviks. Utskottet har tagit del av en
detaljerad redovisning för uppläggningen av undervisningen vid polishögskolan
om diabetes liksom av de föreskrifter och andra publikationer i
ämnet som används inom polisverksamheten. Utskottet, som utgår från att
rikspolisstyrelsen är beredd att ta de initiativ till ytterligare information
och utbildning som utvecklingen kan påkalla, finner att skäl saknas till
någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen.

Övrigt

Vad departementschefen anfört under förevarande anslag föranleder
inget särskilt uttalande från utskottets sida, och utskottet tillstyrker regeringens
förslag till medelsanvisning.

Utskottets hemställan
Utskottet hemställer

1. beträffande polisforskning

att riksdagen med anledning av motion 1981/82:717 och motion
1981/82:2031 i denna del (yrkande 5) som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört i detta hänseende,

2. beträffande polisutbildning om diabetes m. m.
att riksdagen avslår motion 1981/82:1702,

3. beträffande medelsberäkningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1981/82: 1224 i denna del (yrkande 1) till Rikspolisstyrelsen
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
216512000 kr.

2. Statens kriminaltekniska laboratorium. Regeringen har under punkt B 3
(s. 40-42) föreslagit riksdagen att till Statens kriminaltekniska laboratorium
för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av 17 833 000 kr.

Utskottet

Regeringens förslag under denna punkt innebär en ökning av anslaget
med 3646000 kr. i förhållande till anslaget för innevarande budgetår. En
engångsanvisning om ca 1,4 milj. kr. har beräknats för inköp av utrustning
som skall användas bl. a. vid analyser av biandnarkotika och vid analyser
vid misstanke om miljöbrott. I övrigt hänför sig uppräkningen av anslaget
framför allt till ökade lönekostnader. Några nya tjänster föreslås inte bli
inrättade.

Laboratoriet fyller en viktig uppgift i samhällets insatser mot framför allt
den grövre brottsligheten. Kriminaltekniken får en allt större betydelse för

JuU 1981/82:37

att åstadkomma bevisning i brottmål, samtidigt som satsningarna på att
bekämpa narkotikabrottsligheten och annan grövre brottslighet ökar. De
nu nämnda förhållandena torde vara de främsta skälen till att också antalet
ärenden hos laboratoriet har ökat. Enligt vad som upplyses i budgetpropositionen
har sålunda t. ex. antalet narkotikaärenden under budgetåret 1980/
81 ökat med ca 62%. Det erinras i budgetpropositionen om att personalläget
vid laboratoriet är bekymmersamt.

Mot bakgrund av den beskrivna situationen har det enligt vad departementschefen
uppger inte varit möjligt att tillämpa huvudförslaget om besparing
på anslaget till laboratoriet. Rikspolisstyrelsens framställning om
bl. a. inrättande av nya tjänster vid laboratoriet tillgodoses likväl inte.

Utskottet har i samband med de två senaste årens behandling av anslagen
till laboratoriet uttalat att det är angeläget att effekterna av de ökade
satsningarna mot narkotikabrottsligheten inte motverkas av bristande personella
resurser hos laboratoriet. Det sagda har enligt utskottets uppfattning
alltjämt aktualitet.

Utskottet anser det otillfredsställande att de ekonomiska resurserna
måste begränsas i ett läge då ärendeökningen i sig är besvärlig nog. Med
hänsyn till angelägenheten av de övriga anslagsbehov som måste tillgodoses
anser utskottet dock - om än med viss tvekan — att regeringens
medelsberäkning under denna punkt får godtas. Härvidlag förutsätter utskottet
att utvecklingen under budgetåret av arbetsbelastningen vid laboratoriet
noga följs och att laboratoriet, när så behövs, i särskild ordning
tillförs extra resurser.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 17883000 kr.

3. Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt B 8 (s. 53 och 54) och hemställer
att riksdagen till Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
1000 kr.

4. Diverse utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B
9 (s. 54 och 55) och hemställer

att riksdagen till Diverse utgifter för budgetåret 1982/83 anvisar ett
förslagsanslag av 5000000 kr.

5. Byggnadsarbeten för polisväsendet. Regeringen har under punkt B 10 (s.
55 och 56) föreslagit riksdagen att

JuU 1981/82:37

1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för polisväsendet
inom de kostnadsramar som har förordats i propositionen,

2. till Byggnadsarbeten för polisväsendet för budgetåret 1982/83 anvisa
ett reservationsanslag av 32000000 kr.

Motioner

I motion 1981/82:1700 av Margareta Andrén (fp) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts gällande
ombyggnad av polishuset i Solna.

I motion 1981/82:1701 av Åke Gustavsson (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
nybyggnad av polishus i Nässjö.

Utskottet

Regeringens förslag under förevarande punkt innebär bl. a. att 15 milj.
kr. får disponeras under budgetåret 1982/83 för inlösen av polishus som har
uppförts efter kommunala eller enskilda åtaganden, att kostnadsramarna
för pågående byggnadsprojekt ändras på grund av den allmänna byggnadskostnadsstegringen
samt att kostnadsramar förs upp i investeringsplanen
och medel beräknas för nya förvaltningsbyggnader i Arvidsjaur och Sandviken
med lokaler för polisen och andra myndigheter. Departementschefen
anmäler vidare planer på en ny förvaltningsbyggnad i Trelleborg med
lokaler för bl. a. polisen. Projektet anges vara angeläget bl. a. med anledning
av bristen på häktesplatsor i regionen.

I motionerna 1700 och 1701 framställs yrkanden som gäller om- resp.
nybyggnad av polishus i Solna och Nässjö. Yrkandena motiveras framför
allt med att de nuvarande lokalerna är mycket otillfredsställande både från
personalens synpunkt och för den allmänhet som kommer i kontakt med
dem.

Frågorna om ombyggnad av polishuset i Solna och om nybyggnad i
Nässjö är båda aktualiserade hos regeringen. Beträffande Nässjö är projekteringen
klar och ärendet är beroende av regeringens prövning. I samma
läge befinner sig andra nybyggnadsprojekt, t. ex. såvitt gäller Mölndal och
Mjölby. I fråga om Solna - liksom i fråga om andra ombyggnadsprojekt -pågår f. n. projektering.

Som framgår av det anförda är byggnadsprojekten för både Solna och
Nässjö aktuella för regeringen. Detsamma gäller emellertid beträffande ett
antal andra orter i landet, där behov av nya eller renoverade lokaler för
polisen också föreligger. Det är inte möjligt för utskottet att prioritera
projekten för de i motionerna angivna orterna utöver vad som gjorts genom
regeringens projekteringsbeslut. Med hänsyn till arbetsförhållandena i de
nuvarande lokalerna i både Solna och Nässjö vill utskottet dock uttala att
utskottet förutsätter att byggnadsarbetena sätts igång snarast möjligt. Med
dessa uttalanden avstyrker utskottet bifall till motionerna.

JuU 1981/82:37

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens begäran om bemyndigande
att besluta om byggnadsarbeten inom angivna kostnadsramar och
godtar regeringens förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer

1. beträffande ombyggnad av polishus i Solna
att riksdagen avslår motion 1981/82:1700,

2. beträffande nybyggnad av polishus i Nässjö
att riksdagen avslår motion 1981/82:1701,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten
för polisväsendet inom de kostnadsramar som har förordats
i propositionen,

4. att riksdagen till Byggnadsarbeten för polisväsendet för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 32000000 kr.

Stockholm den 16 mars 1982

På justitieutskottets vägnar
BERTIL LIDGÅRD

Närvarande: Bertil Lidgård (m), Lisa Mattson (s), Eric Jönsson (s), Hans
Petersson i Röstånga (fp), Björn Körlof (m). Lilly Bergander (s), Gunilla
André (c), Hans Pettersson i Helsingborg (s), Göte Jonsson (m), Helge
Klöver (s), Ella Johnsson (c), Bonnie Bernström (fp). Maja Bäckström (s),
Maj Pehrsson (c) och Ulla-Britt Åbark (s).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982