om anslag till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 (förs. 1983/84:8 och 1983/84:17, delvis) (Betänkande 1983/84:FiU21 Finansutskottet)

FiU 1983/84: 21

Finansutskottets betänkande
1983/84: 21

om anslag till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader på tilläggsbudget
II till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 (förs. 1983/84:8
och 1983/84:17, delvis)

Förslagen m. m.

1 förslag 1983184:8 har fullmäktige i riksgäldskontoret föreslagit att
riksdagen anvisar 1 067000 kr. på tilläggsbudget för budgetåret 1983/84 till
Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader.

Av beloppet avser 400000 kr. ökade lönekostnader under återstoden av
budgetåret för fem nya tjänster och 667000 kr. vissa engångsavgifter
föranledda av ändrad emissionsteknik för premie- och ränteobligationer.

I förslag 1983184:17 har fullmäktige i riksgäldskontoret föreslagit att
riksdagen anvisar ytterligare 383 000 kr. på tilläggsbudget för budgetåret
1983/84 till samma anslag (yrkande I).

Medelsbehovet är föranlett av de nya arbetsuppgifter som påförts riksgäldskontoret
med anledning av allemanssparande!. Av beloppet avser
93000 kr. ökade lönekostnader under återstoden av budgetåret för tre nya
tjänster och 290000 kr. vissa utgifter av i huvudsak engångskaraktär för
utveckling och drift av ett speciellt ADB-baserat kontrollsystem.

1 förslag 1983/84:17 har vidare föreslagits att riksdagen för budgetåret
1984/85 anvisar ett i förhållande till budgetpropositionen med 706000 kr.
förhöjt anslag till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader (yrkande 2).

Den föreslagna ökningen av anslagsramen för budgetåret 1984/85 avser
medelsbehovet för administrationen av allemanssparande!. Av beloppet
utgör 386000 kr. lönekostnader för de tre föreslagna tjänsterna och 320000
kr. ökade lokalkostnader samt driftkostnader för kontrollsystemet.

Statstjänstemannaförbundet (ST) har med anledning av de båda förslagen
i en den 8 februari 1984 dagtecknad skrivelse delgett utskottet sina
synpunkter på vissa i sammanhanget aktuella frågor.

Utskottet

Förslag 17 yrkande 2 kommer att behandlas av utskottet i ett annat
betänkande i anslutning till att utskottet tar ställning till riksgäldskontorets
medelsbehov för nästa budgetår.

Utskottet lägger nu endast fram förslag rörande riksgäldskontorets kom1
Riksdagen 1983184. 5 sami. Kr 2 /

FiU 1983/84:21

pletterande medelsbehov för innevarande budgetår. Trots detta har emellertid
utskottet redan i detta sammanhang övervägt vissa yrkanden som
riksgäldsfullmäktige för fram och som avser nästa budgetår. Utskottet har
eftersträvat att göra en samlad bedömning av de nya tjänster som fullmäktige
begär att få inrätta enligt dels förslagen 8 och 17, dels budgetförslaget
för 1984/85.

I dessa tre framställningar upptas yrkanden på sammanlagt 14 nya tjänster,
varav 12 på handläggarnivå och 2 på assistentnivå. Det begärda resurstillskottet
motsvarar på handläggarsidan en personalökning på drygt 20%.
De tilltänkta tjänstterna fördelar sig på riksgäldskontorets enheter m.m.
enligt följande.

Tabell. Av riksgäldsfullmäktige begärd personalförstärkning

Enhet m. m.	Förs. 8	Förs. 17	Budgetprop.
Verksledningen	1
Revisionsenheten	1
Upplåningsenheten		3
Utlandslåneenheten	3		3
Garanti- och rättsenheten			1
Administrationsenheten			2
Summa	5	3	6

Det begärda resurstillskottet är mycket stort och skiljer sig markant från
vad som begärts för statsförvaltningen i övrigt. För det stora flertalet
statsmyndigheter har i årets budgetproposition det s. k. huvudförslaget
tillämpats, dvs. anslagen har efter uppräkning för pris- och löneökningar
reducerats med 2%. Ett genomgående drag i regeringens budgetförslag är
också att de statliga myndigheterna i princip inte har beviljats några nya
tjänster.

Arbetet med den omfattande statliga upplåningen och garantiverksamheten
har inneburit stora påfrestningar för riksgäldskontoret. I takt med att
dessa uppgifter vuxit i omfattning har därför riksgäldskontoret fått betydande
tillskott av personal, främst på handläggarsidan. Sedan år 1976 har
härigenom antalet årsarbetskrafter vid kontoret kunnat öka från drygt 100
till ca 150. Även i övrigt har kontoret behandlats mycket generöst vid
utskottets beredning och riksdagens prövning av kontorets anslagsbehov.

Det nu aktuella resurstillskottet bör enligt utskottets mening prövas mot
bakgrund av dessa omständigheter. Av intresse för bedömning av frågan är
också vakansläget vid riksgäldskontoret.

I februari 1984 var 8 handläggartjänster och 1 assistenttjänst vakanta vid
riksgäldskontoret. Vakansläget hade därmed förbättrats något sedan i juli
1983, då 12 tjänster var obesatta. Mellan dessa båda tidpunkter har viss
personalomsättning skett. Men av de obesatta tjänsterna i juli 1983 var 4
alltjämt vakanta sju månader senare.

FiU 1983/84:21

Vice riksgäldsdirektör

När finansutskottet behandlade frågan om riksgäldskontorets anslag för
budgetåret 1983/84 (FiU 1982/83:43) prövade utskottet också en förnyad
begäran från fullmäktige om att få inrätta en tjänst som vice riksgäldsdirektör
med huvudsakligt ansvar för administrativa uppgifter. I likhet med
fullmäktige ansåg utskottet att det var motiverat med en förstärkning av
lednings- och administrationsfunktionen vid riksgäldskontoret, bl.a, med
hänsyn till att en på övergångsstat förd tjänst som riksgäldssekreterare inte
kommer att återbesättas när dess innehavare går i pension. Utskottet var
dock inte berett att förorda att medel anvisades för ändamålet förrän
utskottet fått belyst på vilket sätt den nya tjänsten skulle inordnas i
organisationen. För egen del förutsatte utskottet att tjänsten skulle knytas
till linjeorganisationen. Detta blev också riksdagens beslut (rskr 1982/
83:387).

Den lösning som fullmäktige förespråkar i sin nu aktuella framställning
(förs. 1983/84:8) ger inte tjänsten som vice riksgäldsdirektör en klar och
entydig förankring i linjeorganisationen. Snarare förutsätts tjänsten bli helt
fristående från denna.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning. Som fullmäktige själva berör
står kontoret inför problemet att administrera en växande statsupplåning
och garantigivning samtidigt som kontoret, i likhet med andra statliga
myndigheter, är ålagt att visa återhållsamhet i sina resurskrav. Detta
ställer långtgående krav på en väl fungerande ledning och utvecklade
administrativa styrfunktioner för att fortlöpande kunna göra omprioriteringar
och rationaliseringar av verksamheten.

Det är enligt utskottets mening angeläget att de administrativa frågorna
vid riksgäldskontoret ägnas stor uppmärksamhet och ges en fast ledning.
Utskottet finner det därför naturligt att en ny tjänst på ledningsplanet på
något sätt knyts till och får ansvaret för kontorets administrativa funktion.
I övrigt borde enligt utskottets mening följande gälla för tjänsten som vice
riksgäldsdirektör.

Vice riksgäldsdirektören skall handlägga ärenden enligt fullmäktiges
eller riksgäldsdirektörens beslut samt vid förhinder för riksgäldsdirektören
fullgöra dennes åligganden.

Vice riksgäldsdirektören skall under riksgäldsdirektören i första hand
svara för ledning och samordning av den administrativa verksamheten
inom riksgäldskontoret.

Vice riksgäldsdirektören bör sålunda fortlöpande ha ansvar för kontorets
organisatoriska och administrativa utveckling samt personalpolitik.
Vidare bör vice riksgäldsdirektören bl. a. samordna planerings- och budgetarbetet,
ansvara för uppföljning och utvärdering av verksamhetsplaner
och budgetar, ansvara för beredning av ärenden av administrativ art som
berör flera enheter inom kontoret och besluta om omdisponeringar i den
administrativa budgeten inom de ramar som fullmäktige angivit.

FiU 1983/84:21

Det får ankomma på riksgäldsfullmäktige att besluta om de förändringar
i övrigt i organisationen och tjänstebeskrivningar som inrättandet av en
vice riksgäldsdirektör enligt ovan angivna riktlinjer leder till.

Inrättandet av en tjänst som vice riksgäldsdirektör bör komma till uttryck
i lagen om riksgäldskontoret.

Revisionsenheten

Finansutskottet har tidigare yttrat sig till konstitutionsutskottet över
förvaltningsstyrelsens förslag till ny organisation för riksdagens förvaltningskontor
(FiU 1983/84:1 y). Utskottet ställde sig därvid bakom ett av
RFK-utredningen framfört förslag att en ny tjänst som revisor skulle
inrättas vid riksgäldskontorets revisionsenhet. När fullmäktige nu begär
(förs. 1983/84: 8) att medel anvisas för ändamålet har utskottet därför inget
att erinra mot förslaget i denna del.

Innehavaren av den nya tjänsten skall i första hand vara områdesansvarig
för den löpande redovisningsrevisionen av den inre riksdagsförvaltningen
och de mindre riksdagsverken. Med hänsyn till tjänstens speciella
karaktär får det enligt utskottets mening förutsättas att tjänsten utlyses och
tillsätts efter samråd med riksdagens revisorer.

Upplåningsenheten

Riksgäldskontoret har påförts det övergripande ansvaret för administrationen
och kontrollen av allemanssparandet som träder i kraft den 1 april
1984. För arbetet med dessa frågor begär fullmäktige (förs. 1983/84: 17) att
få inrätta två handläggartjänster - den ena för kontrollinsatser och den
andra för information och marknadsföring — samt en assistenttjänst för
olika sekreteraruppgifter.

Eftersom kontoret här har ålagts en ny arbetsuppgift ter det sig motiverat
med en viss personalförstärkning. Utskottet kan dock inte helt ansluta
sig till fullmäktiges förslag. Enligt utskottets mening bör den begärda
medelstilldelningen begränsas till två handläggartjänster.

Utlandslåneenheten

Riksgäldsfullmäktige begär i förslag 1983/84:8 och i budgetpropositionen
(prop. 1983/84:100. bil. 16) att få inrätta sammanlagt sex (3+3) nya tjänster
vid utlandslåneenheten. Denna enhet bildades i april 1983 genom att åtta
tjänster från andra delar av kontoret sammanfördes under en nyinrättad
befattning som utlandslånechef. När utskottet för ungefär ett år sedan
behandlade frågan om riksgäldskontorets medelstilldelning för innevarande
budgetår avstyrkte utskottet en framställning om att ytterligare två
handläggartjänster skulle få inrättas vid enheten. Utskottet ansåg att erfarenheterna
av den då helt nya enhetens verksamhet borde avvaktas innan
medel för ytterligare resurser anvisades (FiU 1982/83:43).

Det finns skäl som nu talar för att utlandslåneenheten bör tillföras

FiU 1983/84:21

ytterligare tjänster. En personalförstärkning skulle bl. a. skapa bättre förutsättningar
för enheten att bedriva en aktiv låneförvaltning, vilket kan ge
betydande besparingar i form av minskade ränteutgifter, varför välgrundade
krav på ytterligare förstärkningar fram över kan uppkomma. Enligt
utskottets mening bör i nuvarande läge medel motsvarande tre handläggartjänster
beräknas för enhetens behov.

Övriga begärda tjänster

I budgetpropositionen föreslår fullmäktige vidare att riksdagen skall
anvisa medel för ytterligare tre tjänster, nämligen en tjänst som jurist vid
garanti- och rättsenheten samt två till administrativa enheten knutna tjänster
som personalutbildare resp. statistiker. Liksom för tre av de nyss
berörda tjänsterna vid utlandslåneenheten är förslagen i denna del inte
upptagna bland tilläggsyrkandena för innevarande budgetår. Utskottet
kommer därför inte att formellt behandla yrkandena om dessa tjänster
förrän i samband med prövningen av riksgäldskontorets anslag för budgetåret
1984/85. Utskottet vill emellertid redan i detta sammanhang som sin
principiella mening framhålla att riksgäldskontoret för budgetåret 1984/85
inte bör beviljas ytterligare personalresurser utöver de sju tjänster som
utskottet i det föregående har ställt sig bakom. Resterande behov bör enligt
utskottets mening täckas genom att kontoret inom ramen för anvisade
lönemedel gör omprioriteringar och utnyttjar vakanta tjänster.

Med hänsyn till att viss tid åtgår för utlysning och rekrytering av nya
tjänster har utskottet vid sin medelsberäkning utgått från att de sju tjänsterna
kommer att besättas tidigast ca en månad efter riksdagens beslut i
frågan.

Fullmäktiges medelsberäkning i övrigt har utskottet inget att erinra mot.

Sammanfattningsvis innebär utskottets förslag att för budgetåret 1983/
84 bör 1 133000 kr. anvisas på tilläggsbudget II till anslaget Riksgäldskontoret:
Förvaltningskostnader. Av beloppet får högst 176000 kr. användas
för lönekostnader inkl. lönekostnadspålägg för den personal som finns vid
kontoret enligt organisationsplanen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen antar i bilaga till detta betänkande intagna förslag
till lag om ändring i lagen (1982: 1158) om riksgäldskontoret,

2. att riksdagen med anledning av förslag 1983/84:8 och förslag
1983/84: 17 yrkande 1 till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader
på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1983/

FiU 1983/84:21

84 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
1 133000 kr. samt som sin mening ger fullmäktige i riksgäldskontoret
till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 8 mars 1984

På finansutskottets vägnar
ARNE GADD

Närvarande: Arne Gadd (s). Björn Molin (fp). Per-Axel Nilsson (s), Lennart
Blom (m). Roland Sundgren (s). Filip Fridolfsson (m). Rolf Rämgård
(c). Torsten Karlsson (s). Hugo Hegeland (m), Carl-Henrik Hermansson
(vpk). Margit Gennser (m). Karin Flodström (s). Arne Andersson i Gamleby
(s). Ella Johnsson (c) och Kerstin Nilsson (s)

Fil) 1983/84:21

Bilaga

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:1158) om riksgäldskontoret

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (SFS 1982: 1158) om riksgäldskontoret
att 15 § skall ha nedan angivna lydelse:

Nuvarande lydelse

Utskottets förslut;

15 §

Fullmäktige utser för en tid av
högst tre år en riksgäldsdirektör att
vara chef för riksgäldskontoret.

När riksgäldsdirektören har förhinder
fullgörs riksgäldsdirektörens
åligganden av en tillfällig ersättare
som fullmäktige utser.

Fullmäktige utser för en tid av
högst tre år en riksgäldsdirektör att
vara chef för riksgäldskontoret och
en vice riksgäldsdirektör att vara
dennes ersättare.

När håde riksgäldsdirektören
och vice riksgäldsdirektören har
förhinder fullgörs riksgäldsdirektörens
åligganden av en tillfällig ersättare
som fullmäktige utser.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag då lagen, enligt uppgift på
den, utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984