om anslag till räddningstjänst, m.m. (prop. 1980/81:100, prop. 1980/81:116 och prop. 1980/81:119) (Betänkande 1980/81:CU38 Civilutskottet)

CU 1980/81:38

Civilutskottets betänkande
1980/81:38

om anslag till räddningstjänst, m. m. (prop. 1980/81:100, prop.
1980/81:116 och prop. 1980/81:119)

I detta betänkande behandlas

proposition 1980/81:100 bilaga 18 avsnittet Räddningstjänst m. m.
(s. 102-107),

proposition 1980/81:116 bilaga 3 om ersättning för verksamhet vid
räddningstjänst m. m.,

proposition 1980/81:119 bilaga 3 om miljösäkrare sjötransporter,
tre motioner från allmänna motionstiden 1981,

en av näringsutskottet överlämnad motion, väckt med anledning av
proposition 1980/81:90,
delar av tre motioner väckta med anledning av proposition 1980/
81:119.

1 Propositionerna

Proposition 1980/81:100 bilaga 18 (kommundepartementet) avsnitt D Räddningstjänst I

förevarande del av propositionen föreslås riksdagen under femtonde
huvudtiteln för budgetåret 1981/82 anvisa

a. till Statens brandnämnd ett förslagsanslag av 12 249 000 kr.,

b. till Beredskap för oljebekämpning till havs m. m. ett förslagsanslag av
7 746 000 kr.,

c. till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m. ett förslagsanslag
av 5 155 000 kr.,

d. till Bidrag till kostnader för kommunal beredskap ett reservationsanslag
av 473 000 kr.

Proposition 1980181:116 bilaga 3

I bilagan föreslås riksdagen godkänna de riktlinjer för ersättning till
kommun av statsmedel för kostnad för räddningstjänst som förordats i
regeringsprotokollet.

Proposition 1980/81:119 bilaga 3
I bilagan föreslås riksdagen

dels godkänna de riktlinjer för bekämpning av och sanering efter olje- och

1 Riksdagen 1980/81. 19 sami. Nr 38

CU 1980/81:38

kemikalieutsläpp till sjöss som förordats i regeringsprotokollet,

dels under femtonde huvudtiteln för budgetåret 1981/82 anvisa

a. till Statens brandnämnd ett förslagsanslag av 14 049 000 kr.,

b. till Beredskap för oljebekämpning till havs m. m. ett förslagsanslag av
14 396 000 kr.,

c. till Strandbekämpningsbåtar ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.

2 Motionerna

I detta sammanhang behandlas

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna 1980/81:

283 av Rolf Andersson (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär att kommittén för utredning av frågan om ersättning på grund av
naturkatastrofer m. m. (Kn 1979:01) genom tilläggsdirektiv får i uppdrag att
pröva om inte all räddningstjänst bör överföras till landstingen,

486 av Sten-Ove Sundström (s) och Olle Östrand (s) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas för en dygnsberedskap
med räddningshelikoptrar i Söderhamn och Luleå,

1501 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen uttalar

1. att utveckling och förbättring av metoder och teknik för att ta hand om
oljespill från fartyg stimuleras,

2. att riktlinjer utarbetas så att kompetenskonflikter beträffande ansvarsfördelning
mellan olika huvudmän ej kan uppstå,

dels den med anledning av proposition 1980/81:90 väckta motionen
1980/81:1978 av Lennart Pettersson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
uttalar sig för att det bör åligga kärnkraftsföretagen att utföra eller bära de
kostnader som är förenade med kärnkraftverkens behov av räddningsinsatser
vid såväl brand som vid andra olyckor som regleras i brandlagen samt hos
regeringen begär förslag till riksdagen i enlighet härmed,

samt dels de med anledning av proposition 1980/81:119 väckta motionerna
1980/81:

2159 av Rune Torwald (c) och Märta Fredrikson (c) vari, såvitt nu är i
fråga, hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande

(4) provning av oljebekämpningsanordningar m. m.,

(5) beredskapsåtgärder i allmänhet,

(6) anslagen till Beredskap för oljebekämpning till havs,

2167 av Per Olof Håkansson (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(5) att riksdagen begär förslag beträffande länsstyrelsernas befogenheter
när det gäller ledning av saneringsarbetet i enlighet med vad som anges i
motionen,

CU 1980/81:38

(6) att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
beträffande samövning, utbildning och information för den samlade beredskapsorganisationen
för oljebekämpning och sanering,

(7) att riksdagen begär förslag beträffande statens brandnämnd, utveckling
- information - utbildning m. m., i enlighet med vad som sägs i
motionen,

2169 av Karl-Gustaf Mathsson (s) och Roland Sundgren (s) vari, såvitt nu
är i fråga, hemställs att riksdagen hos regeringen begär

(3) att skriftligt avtal mellan Västerås kommun och tullverkets kustbevakning
upprättas.

3 Utskottets yttrande

3.1 Inledning

I proposition 1980/81:119 bilaga 3 föreslås riksdagen godkänna de
riktlinjer för bekämpning av och sanering efter olje- och kemikalieutsläpp till
sjöss som kommunministern förordat. Vidare tas i propositionen upp vissa
anslag till räddningstjänst m. m. Övriga anslag till räddningstjänst m. m. har
tagits upp i budgetpropositionen (prop. 1980/81:100 bilaga 18). I proposition
1980/81:116 bilaga 3 föreslås riksdagen godkänna de riktlinjer för ersättning
till kommun av statsmedel för kostnad för räddningstjänst som kommunministern
förordat.

I detta betänkande behandlas de avsnitt av propositionerna som tagits upp
ovan jämte vissa med anledning av propositionerna väckta motioner. En
motion väckt med anledning av proposition 1980/81:90 behandlas också i
betänkandet.

3.2 Nuvarande ordning m. m.

Samhällets ansvar för räddningstjänsten som huvudsakligen regleras i
brandlagen (1974:80, ändrad senast 1980:427) lades fast av statsmakterna år
1973 (prop. 1973:185, CU 1973:30). Enligt brandlagen svarar varje kommun
för räddningstjänsten i kommunen. Med räddningstjänst förstås enligt lagen
verksamhet som vid brand, oljeutflöde, ras, översvämning eller annat
nödläge syftar till att avvärja eller begränsa skada på människor eller
egendom eller i miljön. Varje kommun har enligt lagen att svara för
räddningstjänst och för förebyggande åtgärder mot brand i kommunen. För
dessa uppgifter skall kommunen hålla ett brandförsvar som tillfredsställer
skäliga anspråk på effektivitet.

Kommunerna är emellertid inte ansvariga för bekämpning till havs eller i
kustvattnen, Vänern och Mälaren av olja eller annat som är skadligt. Denna
uppgift ankommer sedan år 1970 på tullverkets kustbevakning. Ansvarsgränsen
mellan kommunerna och kustbevakningen för räddningstjänstingripan -

CU 1980/81:38

den mot miljöskadliga utsläpp som har skett till sjöss är i princip strandlinjen.
Ett undantag härifrån är hamnområde enligt kommunal brandordning. För
bekämpning inom sådant område har kommunen ansvaret.

Kommun är enligt brandlagen (21 § första stycket) berättigad till
ersättning av statsmedel för kostnad för räddningstjänst med anledning av
oljeutflöde till havs eller i kustvattnen, Vänern, Mälaren, Göta älv,
Trollhätte kanal eller Södertälje kanal samt för sanering av oljeskada som
har uppstått till följd av utflöde i dessa områden. Kommun är vidare
berättigad till ersättning av statsmedel för kostnad för räddningstjänst vid
annat nödläge (21 § tredje stycket) efter vad regeringen i varje särskilt fall
bestämmer.

3.3 Inriktningen av oljeskyddsberedskapen

Kommunministern ansluter sig till såväl oljeskyddskommitténs som
remissinstansernas uppfattning att den nuvarande inriktningen av oljeskyddsberedskapen
till sjöss bör bibehållas. Olja som kommit lös bör således
så långt det är möjligt och rimligt bekämpas till sjöss på mekanisk väg. En
sådan inriktning av bekämpningsinsatserna innebär att skadorna på miljön
begränsas i största möjliga utsträckning. Dessutom är det från kostnadssynpunkt
betydligt fördelaktigare att ta upp oljan ur vattnet än att rengöra
förorenade stränder. Ansvarsfördelningen för insatser till sjöss å ena sidan
och insatser på land och i hamn å den andra bör enligt kommunministern
behållas.

Liksom kommunministern anser utskottet att den nuvarande inriktningen
och ansvarsfördelningen bör behållas. Emellertid bör som påpekas i
propositionen betonas vikten av att effektiva gemensamma aktioner i
strandzonen förutsätter ömsesidiga hjälpinsatser över strandlinjen. Exempel
på sådana samordnade insatser mellan kustbevakningen och kommunerna
finns från tidigare bekämpningsaktioner.

Utskottet vill i detta sammanhang även erinra om vad i propositionen
(s. 12-15) anförs av jordbruksministern om vissa övergripande samordningsfrågor
- frågor som behandlats av kommittén för miljörisker vid sjötransporter
(MIST). MIST föreslog bl. a. en sammanslagning av sjöfartsverket
och kustbevakningen till en ny myndighet. Statskontoret har fått i uppdrag
att ta fram ytterligare underlag avseende MIST:s förslag om att föra samman
sjöfartsverket och tullverkets kustbevakning till en ny organisation. Frågan
om mera övergripande samordning övervägs även av räddningstjänstkommittén.

I den under allmänna motionstiden väckta motionen 1501 (m) yrkande 2
tas upp frågan om ansvarsfördelningen mellan olika huvudmän. Motionärerna
föreslår att riksdagen uttalar att riktlinjer utarbetas så att kompetenskonflikter
mellan olika huvudmän inte kan uppstå.

Utskottet har ovan anslutit sig till kommunministerns uppfattning om

CU 1980/81:38

ansvarsfördelningen mellan kustbevakningen och kommunerna avseende
bekämpningsinsatser i strandzonen. Vad beträffar den närmare organisationen
av bekämpningsaktioner m. m. till sjöss pågår som ovan nämnts ett
översynsarbete. En naturlig del av detta arbete blir att närmare utvärdera hur
den hittillsvarande organisationen fungerat liksom samordningen mellan
myndigheterna.

Motion 1980/81:1501 (m) yrkande 2 får anses tillgodosedd genom bl. a.
pågående översynsarbete. Något riksdagens uttalande är därför inte
erforderligt.

I detta sammanhang tar utskottet även upp motion 2169 (s) yrkande 3
enligt vilket riksdagen hos regeringen bör begära att ett skriftligt avtal träffas
mellan Västerås kommun och kustbevakningen avseende oljebekämpningen
i västra delen av Mälaren. Kommunen har sedan år 1971 svarat för
förstahandsinsatserna inom detta område. I proposition 1973:185 med
förslag till brandlag anförde föredragande statsråd bl. a. (s. 153-154) att
tullverket bör ha det yttersta ansvaret för oljebekämpningen i denna del av
Mälaren men att verket skulle kunna avtala med kommunen om att denna i
praktiken skulle svara för verksamheten.

Västerås kommun har bl. a. i brev till generaltullstyrelsen i september 1979
tagit upp frågan om avtal mellan kommunens brandförsvar och generaltullstyrelsen.
I brev till kommunen i maj 1980 har generaltullstyrelsen förklarat
sig beredd att på vissa grunder teckna skriftligt avtal med kommunens
brandförsvar om oljebekämpningsinsatser i västra Mälaren. Något avtal har
ännu inte tecknats.

Enligt utskottets mening bör regeringen på lämpligt sätt initiera överläggningar
med Västerås kommun om dennas fortsatta medverkan i oljebekämpningsarbetet
i avsikt att reglera formerna för kommunens insatser i
sammanhanget. Vad utskottet med anledning av motionen anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

3.4 Oljeskyddsberedskapen till sjöss samt i strandzonen

Oljeskyddskommittén anser att kustbevakningen har en materielberedskap
som måste anses nöjaktig. Kommittén föreslår att denna beredskap i
stort bibehålls i avvaktan på resultat av den särskilda forskning och
teknikutveckling avseende bl. a. oljebekämpning/sanering som bedrivs av
styrelsen för teknisk utveckling (STU).

Enligt kommunministerns uppfattning bör insatserna nu främst inriktas
mot att förbättra bekämpningen i strandzonen. Vissa behov kvarstår dock i
fråga om kustbevakningens materiel. Nödvändiga ersättningsanskaffningar
bör göras - bl. a. bör övervägas ytterligare anskaffningar av miljöskyddsfartyg
samt tillförsel av viss övrig oljebekämpningsmateriel. Anskaffningen av
materiel i övrigt anges böra ligga på skyddet av strandzonen. Kustbevak -

CU 1980/81:38

ningen har tagit fram en ny strandbekämpningsbåt, en s. k. baby truck, som
visat sig vara en lämplig arbetsplattform i strandzonen. Vidare bör
anskaffningen av det s. k. fjärranalyssystemet fortgå. Ersättningsanskaffningarna
bör göras parallellt med att STU:s ovannämnda FoU-program
pågår.

Förslaget i motion 1501 (m) yrkande 1 innebär att utveckling och
förbättring av metoder och teknik för att ta hand om oljespill från fartyg
stimuleras. Motionärerna anser att kemiska medel inte bör komma i fråga
som oljebekämpningsmedel.

Motionärerna delar således den av kommunministern framförda uppfattningen
till vilken också utskottet ansluter sig, nämligen att oljespillet främst
bör bekämpas på mekanisk väg. Vad beträffar förbättrade metoder m. m. i
saneringsarbetet torde bl. a. resultatet av STU:s ovannämnda forskningsprojekt
få avvaktas. Enligt utskottets uppfattning är det inte erforderligt med
ett riksdagens uttalande enligt förslaget i motion 1501 (m) yrkande 1.

Materielberedskapen har tagits upp även i motion 2159 (c) yrkande 4.
Motionärerna hemställer att riksdagen ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om provning av oljebekämpningsanordningar m. m.
Motionärerna understryker oljeskyddskommitténs uppfattning att resultatet
av pågående forskning bör avvaktas innan kustbevakningen tilldelas medel
för någon större utökning av materiel och fartyg. De är dock beredda att
godta att viss ersättningsanskaffning kontinuerligt tillförs verksamheten och
erinrar om det forskningsarbete avseende oljebekämpning m. m. som pågår
vid STU och Chalmers tekniska högskola. Motionärerna kritiserar kustbevakningen
för inköp av viss typ av länsor. Å andra sidan delar de
kommunministerns uppfattning om anskaffning av s. k. baby truckar för
strandbekämpning.

Det torde inte råda några delade meningar om att viss ersättningsanskaffning
behövs även under tiden forskningsarbetet pågår. Såvitt utskottet kan
bedöma är den inriktning av dessa anskaffningar som förordats i propositionen
väl avvägd. Enligt utskottets mening finns inte skäl för riksdagen att gå in
på frågan om vilka typer av länsor som skall ingå i kustbevakningens olika
bekämpningssystem. Utskottet har inte skäl till annat antagande än att
ansvariga myndigheter anskaffar den materiel som bäst tillgodoser de ställda
kraven och att därvid bl. a. resultatet av olika provningsresultat och försök
beaktas. I detta sammanhang vill utskottet erinra om vad kommunministern
anfört om Sveriges internationellt ledande ställning beträffande tillförsel av
oljebekämpningsmateriel. Med det anförda avstyrker utskottet motion 2159
(c) yrkande 4 om provning av bekämpningsmateriel.

Beträffande oljeskyddsberedskapen i strandzonen delar kommunministern
således i huvudsak oljeskyddskommitténs uppfattning om att staten bör
svara för en ökad materielberedskap på stränderna. Bl. a. förordas att

CU 1980/81:38

särskilda strandbekämpningsbåtar anskaffas samt att regionala förråd av
bekämpningsmateriel byggs upp.

Utskottet har ingen erinran mot kommunministerns förslag i dessa delar.
Anslagsfrågorna behandlas nedan (avsnitt 3.7).

I propositionen behandlas även oljeskyddskommitténs förslag att det kan
finnas anledning att stärka länsstyrelsernas roll genom att ge dem en i
författning grundad befogenhet att i vissa fall leda sanering efter oljeutsläpp
eller på annat sätt besluta i saneringsfrågor. Även kommitténs förslag om att
kommunerna skall åläggas att svara för oljesanering och att utse lämpligt
organ med uppgift att planlägga och svara för saneringsinsatserna tas upp i
propositionen.

Förslagen avvisas i propositionen. Det anförs att det ligger i kommunernas
eget intresse att vidta organisatoriska åtgärder så att insatserna kan utföras
effektivt. Inte heller finns tillräckliga skäl att föreskriva att länsstyrelserna
skall leda kommunernas saneringsarbete. Emellertid anförs att länsstyrelsen
och brandnämnden bör hjälpa kommunerna med sakkunskap under
saneringsskedet.

I motion 2167 (s) yrkande 5 begärs förslag beträffande länsstyrelsernas
ledning avseende saneringsarbetet - förslag huvudsakligen i linje med vad
oljeskyddskommittén förordat.

Utskottet delar vad i propositionen anförts om länsstyrelsernas roll samt
om planläggning m. m. av saneringsinsatserna. Motion 2167 (s) avstyrks i
motsvarande del.

3.5 Samordning och ledning av oljebekämpningen m. m.

I propositionen redovisas beträffande lednings- och samordningsfrågorna
bl. a. statskontorets ovannämnda uppdrag att ta fram ytterligare underlag för
att belysa lämpligheten att föra samman sjöfartsverket och tullverkets
kustbevakning till en ny organisation. Vidare anmäls att ett arbete pågår för
att undersöka möjligheterna att effektivt kunna utnyttja marinens resurser
vid större oljebekämpningsoperationer. Även räddningstjänstkommitténs
mera övergripande arbete avseende samordningen av räddningsarbetet tas
upp.

I likhet med oljeskyddskommittén anser kommunministern att ansvariga
myndigheter inte kan ha egna resurser som säkerställer insatser även i särskilt
svåra fall.

Genom det ovannämnda arbetet avseende ett effektivare utnyttjande av
marinens resurser samt räddningstjänstkommitténs arbete kommer ett
underlag att finnas för bedömning av resursinsatserna i en oljebekämpningsorganisation.

Beträffande samordningen på central nivå föreslås i propositionen en
ombildning och utökning av det till statens brandnämnd knutna rådet för
räddningstjänst. Rådet som skulle utses av regeringen avses få till uppgift att

CU 1980/81:38

samordna olika frågor inom räddningstjänsten. Arbetet som skall ges en
framåtsyftande inriktning avses bl. a. effektivisera planläggning, alarmering,
ledningsfrågor, utbildning och övningar.

Utskottet, som finner det viktigt att samordnings- och ledningsfrågorna
ytterligare uppmärksammas, har ingen erinran mot vad i propositionen
förordats i denna del.

Enligt brandlagen (12 § första stycket) skall länsstyrelsen vid vissa
nödlägen överta ledningen och förordna särskild befälhavare för räddningsarbetet.
Oljeskyddskommittén föreslog en ändring av lagen så att den
särskilde befälhavaren ansvarar för operativ ledning medan brandcheferna
svarar för den taktiska. Befälhavaren borde utses på förhand och kunna delta
i länsstyrelsens planläggning m. m.

Kommunministern anser det naturligt med ett delat ansvar vid större
nödlägen. Presumtiva befälhavare bör kunna utses på förhand även om något
formellt förordnande inte med nuvarande regler kan göras. I praktiken finns
således redan f. n. möjligheter att genomföra oljeskyddskommitténs förslag
på denna punkt. De presumtiva befälhavarna bör kunna delta i länsstyrelsernas
planläggnings- och förberedelsearbete.

Oljeskyddskommitténs förslag om presumtiva befälhavare och länsstyrelsernas
ansvar för planläggningen tas upp i motion 2167 (s) yrkande 6.
Motionären anser att kommitténs förslag bör genomföras.

Som framgår av propositionen finns det i praktiken möjligheter att redan
med nuvarande regler lösa frågan om presumtiva befälhavare - något som
bl. a. uppges ha gjorts vid länsstyrelsen i Stockholms län. Utskottet utgår
från att en liknande ordning prövas även i andra kustlän. Som kommunministern
framhåller ingår det dessutom i räddningstjänstkommitténs uppdrag
att se över frågor av detta slag inom hela räddningstjänstens område. Syftet
med motion 2167 (s) i dessa delar får anses vara tillgodosett varför någon
riksdagens åtgärd inte är erforderlig. Även vad i motionen anförts om
länsstyrelsernas roll beträffande planläggning har till inte ringa del beaktats i
propositionen.

3.6 Planläggning, utbildning och övning

På regeringens uppdrag har brandnämnden gått igenom och sammanställt
länsstyrelsernas nuvarande beredskapsplaner för insatser vid olje- och
kemikaliebekämpning. Enligt brandnämnden bör varje aktuell länsstyrelse
utarbeta planer så snart som möjligt för dessa typer av nödlägen. Även MIST
anser att en i förväg utarbetad plan för bekämpningsarbetet bör finnas och att
berörda länsstyrelser ges i uppdrag att upprätta beredskapsplaner.

Vad oljeskyddskommittén och MIST anfört om planläggningen delas av
kommunministern. Det finns enligt hans mening anledning att utgå från att
länsstyrelserna självmant förbättrar planläggningen, en uppgift som det

CU 1980/81:38

enligt 24 § brandstadgan åligger länsstyrelsen att genomföra. Några särskilda
medel för planläggningsarbetet anses inte böra utgå.

I motion 2159 (c) yrkande 5 behandlas beredskapsåtgärder och planläggning.
Motionärerna tar upp vissa frågor som enligt deras mening bör beaktas
vid planläggningen, frågor som delvis också behandlas av brandnämnden.
Bl. a. bör enligt motionärernas uppfattning jourlistor upprättas så att man får
uppgift om vem som skall kontaktas när man snabbt måste ha tillgång till
oljebekämpningsmaterielen.

Enligt utskottets mening finns det grundad anledning att förutsätta att de i
motionen upptagna synpunkterna kommer att övervägas utan någon
riksdagens uttryckliga begäran därom. Vissa av de frågor som tagits upp i
motionen ingår som en naturlig del av beredskapsplanläggningen. Motion
2159 (c) yrkande 5 avstyrks med hänvisning till det anförda.

Oljeskyddskommittén anser även att det krävs en ökad satsning på
samövning, utbildning och information för att beredskapen skall bli effektiv.
Kommunministern delar denna uppfattning. Särskilda samövningar anges
vara av stor betydelse. Till brandnämnden har för innevarande budgetår
anslagits 100 000 kr. för regionala övningar inom räddningstjänsten.

I proposition 1980/81:119 föreslås nämnden tillföras ytterligare 100 000 kr.
för nästa budgetår för samordnade övningar av den samlade organisationen
för bekämpning av miljöskadliga utsläpp som sker till sjöss.

I motion 2167 (s) yrkande 7 behandlas brandnämndens vidgade arbetsuppgifter.
Motionären anser att nämndens ökade arbetsuppgifter bör innebära
att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om ökade resurser för
nämnden.

Förslaget om ökade resurser till brandnämnden utöver vad som nu föreslås
i propositionen får prövas årligen vid budgetbehandlingen i riksdagen.
Dessutom bör erinras om att frågan om brandnämndens kommande
uppgifter är beroende på resultat av översynen av brandförsvarsutbildningen
- en fråga som behandlas av en arbetsgrupp inom regeringskansliet.
Brandnämndens framtida verksamhet påverkas även av räddningstjänstkommitténs
arbete. Utskottet delar kommunministerns uppfattning att
någon personalförstärkning för statens brandnämnd f. n. inte bör föreslås
samt att behovet av ökade insatser i viss mån bör kunna tillgodoses genom
omprioriteringar och omfördelning inom nuvarande organisation. Motion
2167 (s) yrkande 7 avstyrks.

3.7 Anslagsfrågor

Såväl i budgetpropositionen (prop. 1980/81:100, bilaga 18) som i
proposition 1980/81:119 bilaga 3 behandlas frågor om anslag till Statens
brandnämnd och till Beredskap för oljebekämpning till havs m. m. för nästa
budgetår. Förslagen i budgetpropositionen får anses ha ersatts av förslagen
om anslag i proposition 1980/81:119.

CU 1980/81:38

Vad i propositionen anförts om anslag till Statens brandnämnd och till
Strandbekämpningsbåtar för nästa budgetår har inte gett utskottet anledning
till särskilt uttalande utöver vad ovan anförts.

I motion 2159 (c) yrkande 6 begärs ett riksdagens tillkännagivande
beträffande anslaget Beredskap för oljebekämpning till havs m. m. Motionärerna
anser att materielanskaffningen måste ske på sådant sätt att man nu
inte låser sig till föråldrade och ineffektiva medel. STU:s FoU-program bör
avvaktas. Vad som nu anförts och hemställts i motionen är i huvudsak en
upprepning av vad som tagits upp i anslutning till yrkande 4 i samma motion.
Detta senare yrkande har utskottet behandlat och avstyrkt ovan (avsnitt
3.4).

Det torde inte finnas några delade meningar om vikten av att den vid varje
tillfälle lämpligaste utrustning som - med beaktande av kostnadsaspekterna -kan erhållas bör ingå bland oljebekämpningsmaterielen. Kommunministern
ger i propositionen uttryck för en uppfattning i denna riktning. Utskottet kan
inte finna att det i motion 2159 (c) yrkande 6 begärda uttalandet skulle tjäna
något reellt syfte.

Utskottet tillstyrker i propositionen föreslaget anslag avseende beredskap
för oljeberedskap till havs m. m.

Även vad i budgetpropositionen anförts om anslag till Ersättning för
verksamhet vid räddningstjänst m. m. samt till Bidrag till kostnader för
kommunal beredskap för nästa budgetår tillstyrks.

3.8 Övriga frågor

I två under allmänna motionstiden väckta motioner tas upp olika frågor om
räddningstjänst - frågor som bl. a. behandlas av räddningstjänstkommittén.

I motion 283 (c) begärs tilläggsdirektiv till räddningstjänstkommittén så att
kommittén ges i uppdrag att pröva om inte all räddningstjänst bör överföras
till landstingen. Räddningstjänstkommittén har att förutsättningslöst pröva
frågan om huvudmannaskapet, således även frågan om ett landstingskommunalt
huvudmannaskap. Några tilläggsdirektiv härför är inte erforderliga.
Motionen avstyrks.

Dygnsberedskap med räddningshelikoptrar i Söderhamn och Luleå tas upp
i motion 486 (s). Motionärerna yrkar att riksdagen hos regeringen begär
åtgärder i frågan.

I betänkandet Sjukvården i krig (SOU 1978:83) framhålls bl. a. att såväl
fredssjukvård som beredskapsskäl motiverar en längre tids försöksverksamhet
i fred med sjuktransporter med helikopter. Regeringen har förordnat att
betänkandet i denna del skall överlämnas till räddningstjänstkommittén.
Kommittén har i samarbete med rikspolisstyrelsen, försvaret och ett antal
sjukvårdshuvudmän påbörjat en försöksverksamhet för att klargöra behovet
av helikoptrar för sjuktransporter m. m. Försöksverksamheten avses pågå

CU 1980/81:38

till den 31 augusti 1981. Därefter kommer en utvärdering att göras inom
kommittén. Beträffande den i motionen särskilt upptagna frågan om
helikopterbemanningen i Söderhamn och Luleå har utskottet inhämtat att
försöksverksamhet med veckovis alternerande dygnsberedskap vid helikoptrarna
på de båda orterna pågår inom försvaret.

Resultatet av den ovan pågående försöksverksamheten får avvaktas.
Motionen 486 (s) avstyrks med hänvisning till det anförda.

Fördelningen av räddningstjänstkostnader tas upp i den med anledning av
proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken väckta motionen
1978 (s). Motionärerna begär ett riksdagens uttalande om att det bör åligga
kärnkraftsföretagen att svara för kärnkraftverkens behov av räddningsinsatser
vid såväl brand som vid andra olyckor som regleras i brandlagen.
Riksdagen bör enligt motionärerna begära förslag från regeringen i enlighet
härmed.

Räddningstjänstkommittén har i uppdrag att ta upp frågan om skärpning
av bestämmelserna i 15 § brandlagen om skyldighet för vissa industrier att
vidta förebyggande åtgärder. I paragrafen ges föreskrifter för det fall att
verksamheten vid en anläggning medför särskild fara för att utflöde av hälsoeller
miljöfarlig vara orsakar avsevärd skada på människor eller i miljön. När
så är fallet får länsstyrelsen ålägga anläggningens ägare eller innehavare att
hålla den beredskap med personal och utrustning som behövs. Paragrafen är
inte tillämplig på det fall som motionärerna tagit upp. Räddningstjänstkommittén
har emellertid i uppdrag att pröva om skyldigheten att vidta
förebyggande åtgärder skall vidgas att omfatta även andra fall än de som nu
anges i brandlagen liksom om en industri skall kunna åläggas att svara för den
ökning av samhällets kostnader för beredskap m. m. som industrins
verksamhet föranleder.

Det är enligt utskottets mening viktigt att räddningstjänsten vid kärnkraftverken
förbättras. Resultatet av räddningstjänstkommitténs arbete bör dock
avvaktas innan ställning tas till kostnadsfördelningen m. m. av räddningstjänsten
vid kärnkraftverken. När kommitténs förslag och beredningen
därav föreligger finns skäl att ta upp frågan om kärnkraftföretagens ansvar
för räddningsinsatser enligt brandlagen. Därvid kan övervägas även den i
motionen föreslagna lösningen. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att
riksdagen (JoU 1980/81:24) nyligen ställt sig bakom regeringens förslag i
proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken såvitt avser beredskapen
mot olyckor i kärnkraftverk. Beredskapsorganisationen vid kärnkraftverken
avses byggas ut successivt de närmaste åren. Kostnaderna för
detta skall finansieras med avgifter som tas ut av kraftföretagen. Motion 1978
(s) avstyrks med hänvisning till det anförda.

Vad i övrigt i propositionerna 1980/81:116 bilaga 3 och 1980/81:119 bilaga 3
anförts har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

CU 1980/81:38

4 Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ansvarsfördelningen att riksdagen avslår motion
1980/81:1501 yrkande 2,

2. beträffande oljebekämpningen i västra delen av Mälaren att
riksdagen med anledning av motion 1980/81:2169 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. beträffande metodutveckling m. m. att riksdagen avslår motion
1980/81:1501 yrkande 1,

4. beträffande provning av oljebekämpningsanordningar m. m.
att riksdagen avslår motion 1980/81:2159 yrkande 4,

5. beträffande oljeskyddsberedskapen i strandzonen m. m. att
riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

6. beträffande länsstyrelsens roll m. m. att riksdagen avslår
motion 1980/81:2167 yrkande 5,

7. beträffande samordnings- och lednings fr ägorna att riksdagen
godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

8. beträffande presumtiva befälhavare att riksdagen avslår motion
1980/81:2167 yrkande 6,

9. beträffande planläggning m. m. att riksdagen avslår motion
1980/81:2159 yrkande 5,

10. beträffande brandnämndens arbetsuppgifter att riksdagen
avslår motion 1980/81:2167 yrkande 7,

11. beträffande riktlinjer för bekämpning av och sanering efter oljeoch
kemikalieutsläpp till sjöss i vad dessa inte behandlats ovan
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

12. beträffande riktlinjer för ersättning till kommun av statsmedel
för kostnad för räddningstjänst att riksdagen godkänner vad i
regeringsprotokollet förordats,

13. beträffande inriktningen av materielanskaffningen m. m. att
riksdagen avslår motion 1980/81:2159 yrkande 6,

14. beträffande tilläggsdirektiv till räddningstjänstkommittén att
riksdagen avslår motion 1980/81:283,

15. beträffande dygnsberedskap med räddningshelikoptrar att riksdagen
avslår motion 1980/81:486,

16. beträffande fördelning av räddningstjänstkostnader m. m. att
riksdagen avslår motion 1980/81:1978,

17. beträffande anslag till räddningstjänst m. m. under femtonde
huvudtiteln för budgetåret 1981/82 att riksdagen med bifall till
propositionerna 1980/81:100 och 1980/81:119 anvisar

a) till Statens brandnämnd ett förslagsanslag av 14 049 000
kr.,

b) till Beredskap för oljebekämpning till havs m. m. ett

CU 1980/81:38

förslagsanslag av 14 396 000 kr.,

c) till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m. ett
förslagsanslag av 5 155 000 kr.,

d) till Bidrag till kostnader för kommunal beredskap ett
reservationsanslag av 473 000 kr.,

e) till Strandbekämpningsbåtar ett reservationsanslag av
1 500 000 kr.

Stockholm den 14 maj 1981

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Oskar Lindkvist (s),
Lars Henrikson (s), Knut Billing (m), Thure Jadestig (s), Sven Eric
Åkerfeldt (c), Maj-Lis Landberg (s), Bertil Danielsson (m), Birgitta Dahl
(s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Bertil Dahlén (fp), Ingvar Eriksson
(m), Lennart Nilsson (s) och Kerstin Ekman (fp).