om anslag till Nämnden för samhällsinformation m.m. jämte motioner (prop. 1980/81:100, bilaga 11) (Betänkande 1980/81:KU20 Konstitutionsutskottet)

KU 1980/81:20

Konstitutionsutskottets betänkande
1980/81:20

om anslag till Nämnden för samhällsinformation m. m. jämte
motioner (prop. 1980/81:100, bilaga 11)

Budgetpropositionen

I proposition 1980/81:100 bilaga 11 (budgetdepartementet) föreslår regeringen
riksdagen att

godkänna i propositionen förordad avveckling av Nämnden för samhällsinformation
(punkt G 3, 1),

godkänna i propositionen förordade riktlinjer för samordning av samhällets
informationsinsatser (punkt G 3, 2),

till Nämnden för samhällsinformation: Förvaltningskostnader för budgetåret
1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 1 388 000 kr. (G 3,3),

ta del av vad som i propositionen anförts om den fortsatta utgivningen av
tidningen Från Riksdag & Departement (punkt G 4, 1),
till Utgivning av tidningen Från Riksdag <4 Departement för budgetåret
1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 1 668 000 kr. (punkt G 4, 2),
ta del av vad som i propositionen anförts om statliga myndigheters
tidskriftsutgivning (punkt G 5),
till Viss informationsverksamhet för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr. (punkt G 5).

Motionerna

I motion 1980/81:341 av Sture Palm (s) och Anita Gradin (s) hemställs ”att
riksdagen beslutar begära att regeringen framlägger förslag om en objektiv,
utåtriktad ekonomisk informationsverksamhet till de stora medborgargrupperna”.

I motion 1980/81:399 av Sven-Erik Nordin m. fl. (c, s, m, fp, vpk)
hemställs ”att riksdagen beträffande fortsatt utgivning av tidningen Från
Riksdag & Departement beslutar uttala sig för att tidningen administrativt
knyts till riksdagens förvaltning”.

Nämnden för samhällsinformation

Bakgrund och uppgifter

I samband med förslag om åtgärder för att få till stånd en vidgad
samhällsinformation fastslog riksdagen år 1971 vissa riktlinjer för samhällets
informationsåtgärder (prop. 1971:56, FiU 1971:23). Dessa riktlinjer innebar
i korthet följande. Informationsåtgärder skulle ses som en integrerad del av

1 Riksdagen 1980181. 4 sami. Nr 20

KU 1980/81:20

myndigheternas verksamhet och som ett medel bland andra för att uppnå de
mål som gäller för vederbörande myndighets verksamhet. Avgörande för om
särskilda informationsåtgärder skulle väljas borde vara om dessa kunde antas
vara det mest effektiva medlet med beaktande av resultat och kostnader.
Planering och budgetering av informationsverksamhet borde därför ske
samordnat med övriga åtgärder. Nämnden för samhällsinformation inrättades
i anslutning härtill budgetåret 1971/72. Nämnden gavs i uppgift att
verka för samordning av de offentliga organens informationsbehov och i syfte
att samhällets resurser för samhällsinformation utnyttjades effektivt. Nämnden
skulle därvid fortlöpande hålla sig underrättad om myndigheternas och
andra offentliga organs informationsplaner och ta de initiativ som nämnden
fann nödvändiga med hänsyn till sin samordningsuppgift. Vidare skulle
nämnden yttra sig till regeringen över ansökningar om medel för informationsändamål
samt insamla och bearbeta erfarenheterna på samhällsinformationens
område och förmedla resultaten till dem som kunde anses ha nytta
av dem. Nämnden skulle även lämna rekommendationer rörande omfattningen
av och metoderna för annonsering. I mån av resurser kunde nämnden
på begäran ge myndigheter och andra offentliga organ råd i frågor om
informationsverksamhet. Härutöver skulle nämnden efter framställning från
berörda myndigheter kunna anslå medel till särskilda informationsprojekt
som myndigheterna inte själva disponerade medel för. Sedan 1975 är
nämnden administrativ huvudman för den för riksdagen och departementen
gemensamma tidningen Från Riksdag & Departement. Nämnden har 14
anställda och dessutom åtta anställda för tidningsutgivningen.

Tidigare behandling

Nämnden för samhällsinformation utarbetade på regeringens förslag år
1977 en diskussionspromemoria där olika alternativ beträffande samhällsinformationens
inriktning och nämndens verksamhet redovisades. Promemorian,
som fick en bred remissbehandling, behandlades i budgetpropositionen
1979. De riktlinjer som tidigare gällt för samhällets information till
medborgarna och som antagits av 1971 års riksdag lades i allt väsentligt fast
(prop. 1978/79:100, bil. 11, KU 1978/79:27).

Beträffande verksamheten vid NSI konstaterades att formerna för
nämndens verksamhet delvis kommit att förändras under senare år. Den
informationstekniska kunskapen inom statsförvaltningen befanns vara större
än när nämnden inrättades. Särskilda befattningar för information hade
inrättats vid flertalet större myndigheter. Myndigheternas anslag för
informationsverksamhet hade ökat. Nämnden kunde därför ägna större
utrymme åt en kvalitativ, övergripande och metodutvecklande verksamhet
än tidigare. Den rådgivande verksamheten kunde begränsas betydligt.
Föredraganden framhöll att det var angeläget att nämnden höll sig
underrättad om utvecklingen inom informationsområdet och att forsknings -

KU 1980/81:20

resultat och erfarenheterna inom informationsområdet förmedlades till bl. a.
de statliga myndigheterna. Föredraganden framhöll vidare att det var en
angelägen uppgift för nämnden att samordna de informationsinsatser som
staten, landstingen och kommunerna gör.

De medel som nämnden förfogat över för att stödja myndigheternas
informationsprojekt borde successivt minskas i takt med att myndigheternas
egna anslag för informationsändamål ökades.

Konstitutionsutskottet hade inget att erinra mot vad föredragande
statsrådet anfört beträffande samhällsinformationens inriktning. Riksdagen
följde utskottet.

Besparingspropositionen hösten 1980

I proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten anfördes att
verksamheten vid NSI skulle bli föremål för en utvärdering. Enligt
propositionen har myndigheterna nu fått sådana personella och ekonomiska
resurser för informationsverksamhet att en avveckling av nämnden kunde
övervägas. Konstitutionsutskottet tillstyrkte i sitt betänkande med anledning
av propositionen (KU 1980/81:9) förslaget om en utvärdering av NSI:s
ställning och verksamhet. Utskottet anförde dock med anledning av en
motion att översynen borde göras förutsättningslöst.

Propositionen

I propositionen anförs att det översynsarbete som aviserats i besparingspropositionen
bedrivits inom regeringskansliet. Departementschefen framhåller
att de principer för samhällets information till medborgarna som
antagits av riksdagen senast i samband med behandlingen av 1979 års
budgetproposition bör ligga fast. Nämnden har enligt sin instruktion haft att
verka för samordning av de offentliga organens informationsinsatser med
utgångspunkt i medborgarnas samlade informationsbehov och i syfte att
samhällets resurser för samhällsinformationen utnyttjas effektivt. Vidare
understryks att det inte minst av samhällsekonomiska skäl är viktigt att
samhällets resurser för information samordnas och därmed utnyttjas
effektivt.

Propositionens förslag innebär att nämnden för samhällsinformation bör
avvecklas. Verksamheten vid nämnden bör kunna upphöra den 31 december
1981. Vissa funktioner som nämnden svarat för föreslås ombesörjas av andra
befintliga organ. För samordningsfunktionen föreslås att en särskild delegation
inrättas under budgetdepartementet. I delegationen skall ingå företrädare
för staten, landstingen och kommunerna. Delegationen bör bedriva sitt
arbete som en försöksverksamhet under tre år. För den närmare motiveringen
hänvisas till propositionen.

KU 1980/81:20

Utgivning av tidningen Från Riksdag & Departement

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att tidningen administrativt knyts till
departementets organisationsavdelning i anslutning till att NSI upphör den
31 december 1981. Departementschefen anför bl. a. följande:

Jag vill här nämna att organisationsavdelningen tidigare haft motsvarande
uppgift beträffande föregångaren till Från Riksdag & Departement.
Utgivningen av tidningen bör även i fortsättningen bekostas över ett särskilt
anslag på statsbudgeten. Därigenom får statsmakterna tillfälle att i samband
med den årliga budgetbehandlingen diskutera tidningens verksamhet.

Redaktionen för tidningen skall även fortsättningsvis ha en oberoende
ställning och själv utforma innehållet i enlighet med de riktlinjer som gällt
hitintills. Chefredaktören skall vara ansvarig utgivare för tidningen och skall
tillsättas efter samråd med företrädare för riksdagen. Anknytningen till
departementets organisationsavdelning skall enbart innefatta rent administrativa
frågor. Jag förutsätter därvid att chefredaktören ges möjlighet att
påverka valet av personal till tidningens redaktion. Jag vill understryka att
bytet av administrativ anknytning av tidningen enbart är en praktisk
konsekvens av att nämnden för samhällsinformation upphör och inte har
någon betydelse för tidningens utgivningsförhållanden i övrigt.

Bakgrund

Vid 1975 års riksmöte beslöt riksdagen med anledning av förslag från
riksdagens informationsutredning att en för departementen och riksdagen
gemensam tidning skulle utges fr. o. m. januari 1976 (framställning 1975:15,
KU 1975:21, rskr 1975:228). Den nya tidningen, som ersatte den tidigare av
finansdepartementet utgivna tidningen Departementsnytt infogades i administrativt
hänseende under nämnden för samhällsinformation. Personalen
för tidningsutgivningen uppgår till åtta personer.

Tidningen utkommer med 40 nummer årligen. Redaktionen gavs en
oberoende ställning och har till uppgift att själv utforma innehållet enligt
vissa allmänna riktlinjer som angavs i informationsutredningens betänkande.
Chefredaktören är ansvarig utgivare.

Motionen

I motion 1980/81:399 av Sven-Erik Nordin m. fl. (c, s, m, fp, vpk)
hemställs att riksdagen beslutar uttala att tidningen Från Riksdag &
Departement administrativt knyts till riksdagens förvaltning. Motionärerna
erinrar om att riksdagens informationsfrågor är föremål för en översyn med
anledning av beslut av talmanskonferensen. I en delrapport från översynsgruppen
för riksdagens utåtriktade information behandlades även frågan om
huvudmannaskapet för tidningen mot bakgrund av att frågan om NSI:s
framtid aktualiserats i besparingspropositionen hösten 1980. Översynsgrup -

KU 1980/81:20

pen förordar i sin rapport - som för kännedom tillställts riksdagens ledamöter
- att riksdagens förvaltningskontor ges det administrativa ansvaret för
tidningen. I sin motivering anför gruppen hl. a. följande:

En återgång till den princip för ägarskapet som gällde tidigare skulle därför
snarast leda till att ett särskilt organ tillskapades med representanter för både
riksdagen och regeringen. En sådan lösning synes emellertid onödigt
komplicerad och riskerar att leda till en överorganisation.

Översynsgruppen förordar i stället att riksdagens förvaltningskontor ges
det administrativa huvudansvaret för tidningen. Denna lösning ger redaktionen
exakt samma arbetsförhållanden och redaktionella frihet som en
anknytning till OA skulle ge. Bortsett från att det synes principiellt riktigt att
riksdagen blir huvudman för en tidning som ges ut i samarbete mellan
riksdagen och regeringskansliet blir den praktiskt betydelsefulla skillnaden
att det blir företrädare för de i riksdagen representerade partierna som får
ansvaret för anställning av personal. Eftersom tidningen skall ha en
redaktionellt självständig ställning är det väsentligt att denna typ av frågor
kan lösas i enighet mellan partierna. Det sker bäst i ett organ där alla partier -liksom i NSI:s styrelse - är representerade. Om OA ges huvudmannaskapet
är denna förutsättning inte uppfylld.

Motionärerna hänvisar till översynsgruppens ställningstagande.

Viss informationsverksamhet

Anslaget anvisades första gången budgetåret 1971/72 för att en vidgad
samhällsinformation skulle komma till stånd (prop. 1971:56, FiU 1971:23,
rskr 1971:182). Detta skedde i anslutning till det samtidiga inrättandet av
NSI.

Utnyttjandet av medel inom anslaget har förändrats sedan budgetåret
1979/80. Tyngdpunkten har efter hand förskjutits mot bredare utvecklingsinsatser.
Enligt propositionen föreligger emellertid fortfarande behov av
medel för vid myndigheterna uppkomna informationsbehov som inte kunnat
förutses i deras anslagsframställningar. I propositionen föreslås att för nästa
budgetår uppförs ett reservationsanslag av 1 000 000 kr. Beträffande den
närmare motiveringen hänvisas till budgetpropositionen.

Beträffande den särskilda delfrågan om statliga myndigheters utgivning av
tidskrifter erinrar departementschefen om att regeringen, med anledning av
en begäran från riksdagens sida (mot. 1975/76:526, FiU 1975/76:24, rskr
1975/76:225), uppdrog åt NSI att kartlägga de statliga tidskrifterna såvitt
avsåg upplagor, pris, periodicitet, allmän inriktning och konkurrensförhållanden.
NSI redovisade 1978 detta uppdrag. Departementschefen anför i
denna fråga bl. a. följande:

I budgetpropositionen 1979 anmälde min företrädare att han erfarit att
riksrevisionsverket hade för avsikt att granska den statliga tidskriftsutgivningen
(prop. 1978/79:100 bil. 11 s. 89). Han var därför inte beredd att ta
ställning till de frågor som riksdagen hade aktualiserat innan resultatet av

KU 1980/81:20

riksrevisionsverkets arbete förelåg. Riksrevisionsverket har i september
1980 redovisat resultatet av en förvaltningsrevision av tidskriftsutgivningen
hos statliga myndigheter. Huvudsyftet med revisionen har varit att kartlägga
utgivningen. Vissa förslag till åtgärder har emellertid också anmälts.

Riksrevisionsverket har genom en enkät frågat 140 myndigheter om deras
informationsverksamhet under budgetåret 1978/79. Enkäten har besvarats
av 137 myndigheter. Av svaren framgår bl. a. följande. Sammanlagt
disponerade dessa myndigheter ca 385 milj. kr. för informationsverksamhet.
Detta motsvarar ca 1 % av myndigheternas totala verksamhet. Härav gick 66
milj. kr. till intern information. Enkätsvaren ger emellertid inte uttryck för
informationsverksamhetens verkliga kostnader. Flera myndigheter har inte
räknat in vissa kostnader i form av löner till personal som sysslar med
information under en del av sin arbetstid, utgifter för den tekniska
produktionen, m. m.

De undersökta myndigheterna har sammantaget redovisat att de ger ut 148
tidskrifter varav 67 är personaltidningar. Övriga vänder sig till en läsekrets
utanför den myndighet som ger ut tidningen.

Syftet med myndigheternas utåtriktade tidskrifter varierar. Informationsåtgärder
bör ses som ett medel bland andra för att uppnå de mål som gäller
för en myndighets verksamhet. När det gäller information i frågor som berör
de enskilda medborgarna på ett avgörande sätt måste kravet på samhället
ställas högt. Jag tänker då på information om medborgarnas rättigheter och
skyldigheter, t. ex. rätten att delta i allmänna val och skyldigheten att avge
självdeklaration. Av svaren på riksrevisionsverkets enkät framgår emellertid
att information om rättigheter och skyldigheter har en underordnad
betydelse för myndigheternas externa tidskrifter. Endast för tre tidskrifter
har denna uppgift angetts vara den viktigaste.

Det nu sagda visar ett markant intresse hos myndigheterna för attitydpåverkande
information liksom mera allmän information om myndighetens
verksamhetsområde. Intresset att informera om medborgarnas rättigheter
och skyldigheter är däremot betydligt mindre. Jag anser att det är nödvändigt
att myndigheterna ser över målen för sin information och prövar om det över
huvud taget är motiverat att ge ut en tidskrift. I de fall tidskriftsutgivning
bedöms vara motiverad bör den i större utsträckning kunna användas för att
förbättra medborgarnas kunskaper om sina rättigheter och skyldigheter.
Den attitydpåverkande uppgift som åtskilliga myndigheter tagit på sig bör
inte förekomma vid andra myndigheter än de som av statsmakterna ålagts en
sådan roll, t. ex. invandrarverket och SIDA.

Som jag nyss nämnt skall informationsverksamheten vid myndigheterna
ses som ett av flera medel att nå myndighetens mål. De åsikter som förs fram i
myndigheternas externa tidskrifter uppfattas ofta av läsaren som myndighetens
egna även om de är ett uttryck för författarens personliga uppfattning.
Jag vill därför betona att myndigheterna skall ha ansvaret för tidskriftsutgivningen
och för tidskrifternas innehåll. Detta är särskilt viktigt för de
myndigheter som använder tidskrifter för att påverka attityder eller
beteenden. Om det anses motiverat att någon för fram sin personliga åsikt i
tidskriften skall detta klart framgå. Detta bör gälla även om myndigheten i
och för sig delar författarens uppfattning.

Av riksrevisionsverkets enkät framgår vidare att åtskilliga myndigheter

KU 1980/81:20

ger ut tidskrifter som bedöms konkurrera med andra, bade statliga och
privata, tidskrifter. Verket föreslår att man för dessa prövar om tidskrifterna
verkligen fyller en funktion som inte andra tidskrifter klarar av. Jag delar
denna uppfattning.

Myndigheterna har uppgivit att endast ca 20 % av kostnaderna för deras
externa tidskrifter, 6,5 milj. kr. av 31 milj. kr., finansieras genom avgifter.
Riksrevisionsverket anser att myndigheterna i större utsträckning än f. n. bör
täcka kostnaderna för tidskriftsutgivningen genom avgifter. För egen del
anser jag att huvudprincipen bör vara att statliga myndigheters tidskrifter
skall finansieras helt genom avgifter. Jag bortser därvid från de interna
personaltidningarna och från de fall där statsmakterna ansett att det ligger i
statens intresse att tillhandahålla tidskrifter för medborgarna till ett
subventionerat pris. Myndigheterna bör ges anvisningar för hur tidskriftsverksamheten
skall redovisas i anslagsframställningarna i de anvisningar för
myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1982/83 som det inom
kort blir aktuellt att tillställa samtliga myndigheter. Eventuella avsteg från
huvudprincipen, i form av t. ex. lägre prenumerationspris, bör motiveras
särskilt och får prövas från fall till fall.

Riksdagen bereds tillfälle att ta de) av vad som anförts i budgetpropositionen
om statliga myndigheters tidskriftsutgivning.

Information rörande samhällsekonomin

Motionen

I motion 1980/81:341 av Sture Palm (s) och Anita Gradin (s) hemställs att
riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om en objektiv, utåtriktad
ekonomisk informationsverksamhet till de stora medborgargrupperna.

Motionärerna anser att mycket talar för att medborgarna får del av en
objektiv samhällsekonomisk information. Behovet är enligt motionärerna i
dag mycket angeläget och blir sannolikt långvarigare än motsvarande
informationsbehov under efterkrigstiden. I motionen hänvisas till en motion
under föregående lagtima riksmöte i samma ämne.

Tidigare behandling

I motion 1979/80:223 av Sture Palm (s) hemställdes att talmanskonferensen
skulle få i uppdrag att utreda och framlägga förslag om en utåtriktad
ekonomisk informationsverksamhet till de stora medborgargrupperna. Som
motivering framhölls landets svåra ekonomiska läge och behov av en
objektiv, övergripande och lättillgänglig faktaredovisning i dessa frågor.

Konstitutionsutskottet anförde i sitt yttrande (KU 1979/80:44) över
motionen bl. a. följande:

Utskottet har ovan kortfattat redovisat något av den mängd publikationer
och rapporter i samhällsekonomiska frågor som i dagens läge framställs bl. a.
inom departement, vissa centrala ämbetsverk och konjunkturinstitutet med

KU 1980/81:20

allmänheten som målgrupp. I likhet med motionärerna finner utskottet att
det är värdefullt att allmänheten har tillgång till god information i
ekonomiska frågor och rörande sysselsättningspolitik, näringsfrågor etc.
Åtskilliga informationsinsatser företas också från samhällsorganens sida.
Mångfalden av information och dess ofta svårtillgängliga innehåll gör det
självfallet mycket svårt för den enskilde att dels finna informationen, dels
tillgodogöra sig denna. Utskottet vill här erinra om den samordnande
funktion som nämnden för samhällsinformation (NSI) har beträffande
offentliga organs utåtriktade information. Nämnden kan förutsättas vara
oförhindrad att ta initiativ till åtgärder rörande ekonomisk information om så
bedöms lämpligt. För riksdagens del kan särskilt erinras om den kontinuerligt
utkommande publikationen Från Riksdag & Departement, som bl. a.
kortfattat redovisar debatter och beslut i riksdagen. Härutöver vill utskottet
även understryka den stora betydelse för samhällsinformationen som de
politiska partierna och andra folkrörelser samt massmedia har.

Utskottet ansåg att det inte borde vara en uppgift för riksdagens
talmanskonferens att ge ut någon ekonomisk publikation. På utskottets
förslag avslogs motionen.

Utfrågning inför utskottet

Under beredningen av detta ärende har vid utfrågning inför utskottet
inhämtats upplysningar av följande personer, nämligen statssekreteraren
Bengt Westerberg och kanslisekreteraren Kerstin Hedén, budgetdepartementet,
informationschefen Lennart Edström, Svenska kommunförbundet,
avdelningschefen Tore Kellquist, Landstingsförbundet, samt chefredaktören
Tore Olsson, tidningen Från Riksdag & Departement.

Utskottet

I propositionen föreslås att nämnden för samhällsinformation, NSI, skall
upphöra den 31 december 1981. Nämnden inrättades budgetåret 1971/72 som
ett led i strävandena att få till stånd en vidgad samhällsinformation.
Nämnden gavs i uppgift att verka för samordning av de offentliga organens
informationsbehov i syfte att samhällets informationsresurser skulle utnyttjas
effektivt. Sedan 1975 har nämnden även fungerat som administrativ
huvudman för den för riksdagen och departementen gemensamma tidningen
Från Riksdag & Departement. Närmare detaljer om nämndens uppgifter
har redovisats ovan.

I budgetpropositionen 1979 redovisades att formerna för nämndens arbete
kommit att förändras under senare år. Den informationstekniska kunskapen
inom statsförvaltningen var större än när nämnden inrättades. Särskilda
befattningar för information hade inrättats vid flertalet större myndigheter,
och myndigheternas särskilda anslag för informationsverksamhet hade ökat.
Mot bakgrund härav kunde nämndens allmänt rådgivande verksamhet
begränsas betydligt. Departementschefen framhöll att nämnden kunde ägna

KU 1980/81:20

större utrymme åt en kvalitativ, övergripande och metodutvecklande
verksamhet än tidigare. Bl. a. angavs att det var angeläget att nämnden höll
sig underrättad om utvecklingen inom informationsområdet och att forskningsresultat
och erfarenheter inom informationsområdet förmedlades till
bl. a. de statliga myndigheterna. Vidare framhölls att det var en angelägen
uppgift för nämnden att samordna de informationsinsatser som staten,
landstingen och kommunerna gör. De riktlinjer för samhällets information
till medborgarna som antagits av 1971 års riksdag föreslogs äga fortsatt
giltighet. Riksdagen beslöt i enlighet med de framlagda förslagen.

Frågan om en avveckling av nämnden aktualiserades i besparingspropositionen
hösten 1980. Föredragande statsråd konstaterade att de olika
myndigheternas kompetens inom informationsområdet byggts ut och numera
är förhållandevis stor. En avveckling av nämnden kunde därför övervägas.
Kvarstående behov av insatser för samordning och rådgivning liksom
utgivningen av tidningen kunde läggas på annan befintlig myndighet.
Riksdagen tillstyrkte på utskottets förslag en sådan översyn av informationsområdet.
Denna borde dock enligt utskottets mening ske förutsättningslöst
och med beaktande av föreliggande behov av samordning av olika
informationsinsatser, bl. a. mellan statliga och kommunala instanser.

I budgetpropositionen anmäls att det i besparingspropositionen aviserade
översynsarbetet har bedrivits inom regeringskansliet. De av 1971 års riksdag
fastställda riktlinjerna för samhällets information till medborgarna bör enligt
propositionen alltfort gälla. Departementschefen redogör för hur de
uppgifter som nu ankommer på NSI i fortsättningen bör kunna fullgöras av
andra organ. Frågor om bedömning av informationsinsatser bör t. ex. kunna
ske inom ramen för ordinarie beredningsarbete och anslagsprövning och
göras av myndigheterna själva. Frågor om budget- och planeringssystem för
statlig information får anses falla inom ramen för den verksamhet som
bedrivs vid riksrevisionsverket. Vidare bör presstödsnämnden i fortsättningen
kunna tillhandahålla erforderliga uppgifter om dagstidningars spridning
när det gäller tillämpningen av reglerna för dagspressannonsering såvitt avser
medborgarnas rättigheter och skyldigheter samt kungörandeannonsering.
Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen i denna
del.

Uppgiften att verka för en effektiv samordning av myndigheternas
informationsverksamhet, som varit en viktig del i NSI:s arbete, bör enligt
departementschefen kunna överföras till en särskilt tillkallad delegation med
företrädare för staten, landstingen och kommunerna. Delegationen, som
föreslås inrättas nästa budgetår, bör enligt departementschefen bedriva sitt
arbete som en försöksverksamhet under tre år och därefter lämna en rapport
över försöksverksamheten. Det förutsätts att delegationen skall överväga
hur det material som NSI har tagit fram skall kunna hållas aktuellt och
tillgängligt för myndigheterna. Vidare skall delegationen undersöka möjligheterna
att på ett enkelt och rationellt sätt förmedla erfarenheter dels mellan

KU 1980/81:20

olika myndigheter, dels mellan forskare inom universitet och högskolor
m. m. och myndigheterna. Antalet ledamöter i delegationen bör begränsas
till ett fåtal. Till delegationen bör knytas ett mindre sekretariat.

Utskottet kan i allt väsentligt tillstyrka propositionens förslag i denna del.
Några frågor finns det dock anledning att närmare beröra. En fråga gäller
delegationens kansliresurser. Utskottet förutsätter att frågan om kansliresurser
fortlöpande bevakas, så att resurserna anpassas till arbetsuppgifternas
utveckling.

En annan fråga gäller vad som skall ske med delegationen efter utgången
av den föreslagna treårsperioden. Enligt utskottet bör erfarenheterna av
samordningsarbetet utvärderas i god tid före treårsperiodens slut. En sådan
utvärdering bör redovisas för riksdagen som får ta ställning till hur
samordning m. m. skall ombesörjas i framtiden. Under den utfrågning av
statssekreteraren i budgetdepartementet som skett inför utskottet har också
framkommit att departementet avser att återkomma till riksdagen med en
utvärdering av erfarenheterna från treårsperioden.

Vad utskottet anfört angående samordning av samhällets informationsinsatser
bör ges regeringen till känna.

Beträffande tidningen Från Riksdag & Departement föreslås i propositionen
att tidningen efter NSI:s upphörande administrativt knyts till departementens
organisationsavdelning för att därifrån få den service som NSI nu
svarar för. I motion 1980/81:399 (c, s, m, fp, vpk) föreslås att riksdagen
uttalar sig för att tidningen administrativt knyts till riksdagens förvaltning.

Tidningen Från Riksdag & Departement svarar för information om såväl
riksdagen som departementen. Den började utkomma i januari 1976.
Föregångaren till tidningen, Departementsnytt, utgavs av statens upplysningsbyrå,
som var administrativt knuten till departementens organisationsavdelning.
När den nya tidningen tillskapades lades emellertid huvudmannaskapet
på NSI. Med hänsyn till tidningens dubbla informationsfunktion
bör tidningen enligt utskottets mening inte vara direkt anknuten till
departementsorganisationen. Utskottet finner i likhet med motionärerna det
lämpligt att tidningen i administrativt hänseende knyts till riksdagen.
Tidningens redaktionella personal har enligt vad utskottet erfarit vid
utfrågning med tidningens chefredaktör ingen erinran mot en sådan lösning.
Utskottet förordar under hänvisning till det anförda att tidningen i
administrativt hänseende knyts till riksdagens förvaltningskontor. Motionens
syfte blir därigenom tillgodosett.

Vad gäller tidningen vill utskottet tillägga följande.

Tidningen skall även i fortsättningen ha en oberoende ställning. Dess
redaktion skall själv utforma innehållet i enlighet med de riktlinjer som gällt
hitintills. Anknytningen till riksdagens förvaltning skall enbart innefatta rent
administrativa frågor. Chefredaktören skall vara ansvarig utgivare för
tidningen. Beträffande framtida tillsättningar anser utskottet att chefredak -

KU 1980/81:20

tören skall tillsättas av förvaltningsstyrelsen efter samråd med företrädare för
budgetdepartementet. Utskottet förutsätter att chefredaktören ges möjlighet
att påverka valet av personal till tidningens redaktion. Vidare får
förutsättas att erforderligt samråd fortlöpande sker mellan förvaltningskontoret,
chefredaktören och företrädare för budgetdepartementet och att
sådant samråd alltid äger rum i administrativa frågor av mer övergripande
karaktär.

Beträffande anslaget för tidningens utgivning tillstyrker utskottet det
föreslagna beloppet. Med anledning av att överflyttningen till riksdagens
förvaltning skall ske i samband med att NSI upphör den 31 december 1981
behöver medel kunna disponeras under budgetdepartementets huvudtitel
fram till dess. Därefter bör medel finnas disponibla under riksdagens
huvudtitel. Utskottet föreslår därför att hälften av det föreslagna anslaget
anvisas under åttonde huvudtiteln och den andra hälften under sextonde
huvudtiteln såsom en ny anslagspunkt. Det får ankomma på riksdagens
förvaltningskontor att i samråd med budgetdepartementet förbereda överflyttningen
och eventuellt, om så erfordras, återkomma till riksdagen i
frågan.

Vad utskottet anfört beträffande utgivning av tidningen bör ges regeringen
och riksdagens förvaltningsstyrelse till känna.

Under anslaget Viss informationsverksamhet begärs medel för särskilda
informationsinsatser utöver vad som anvisas under resp. myndighets anslag.
De begärda medlen disponeras av regeringen. Utskottet tillstyrker att
begärda medel anvisas och har ingen erinran mot vad som anförts om statliga
myndigheters tidskriftsutgivning.

Utskottet behandlar i förevarande sammanhang även motion 1980/81:341
(2 s) om information rörande samhällsekonomin. 1 motionen föreslås att
riksdagen skall begära att regeringen framlägger förslag till en objektiv
ekonomisk informationsverksamhet till de stora medborgargrupperna.

Utskottet avstyrkte under föregående riksmöte en motion i samma syfte.
Utskottet underströk i sitt yttrande den stora betydelse för samhällsinformationen
som de politiska partierna och andra folkrörelser samt massmedia
har och erinrade bl. a. om den kontinuerligt utkommande tidningen Från
Riksdag & Departement. Vidare erinrade utskottet om att NSI kunde
förutsättas vara oförhindrad att ta initiativ till åtgärder rörande ekonomisk
information om så bedömdes lämpligt. Något initiativ från riksdagens sida
ansågs inte erforderligt. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet vill med anledning av förevarande motion erinra om riksdagens
tidigare ställningstagande i frågan. Även sedan NSI upphört kan initiativ till
åtgärder om ekonomisk information vid behov tas av regeringen eller statlig
myndighet. Motionen avstyrks.

KU 1980/81:20

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställer utskottet

1. beträffande avveckling av nämnden för samhällsinformation
att riksdagen godkänner proposition 1980/81:100 i denna del,

2. beträffande samordning av samhällets informationsinsatser
att riksdagen, med godkännande av proposition 1980/81:100 i
denna del, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört angående samordning av samhällets informationsinsatser,

3. beträffande anslag till nämnden för samhällsinformation

att riksdagen till Nämnden för samhällsinformation: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av 1 388 000 kr.,

4. beträffande fortsatt utgivning av tidningen Frän Riksdag & Departement att

riksdagen med anledning av proposition 1980/81:100 i denna
del och motion 1980/81:399 som sin mening ger regeringen och
riksdagens förvaltningsstyrelse till känna vad utskottet anfört
angående fortsatt utgivning av tidningen och huvudmannaskap
för tidningen,

5. beträffande anslag till utgivning av tidningen Frän Riksdag
& Departement

a. att riksdagen under åttonde huvudtiteln till Nämnden för
samhällsinformation: Tidningsutgivning för budgetåret 1981/82
anvisar ett förslagsanslag av 834 000 kr.,

b. att riksdagen under sextonde huvudtiteln (anslaget E) till
Utgivning av tidningen Från Riksdag & Departement för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 834 000 kr.,

6. beträffande statliga myndigheters tidskriftsutgivning

att riksdagen godkänner proposition 1980/81:100 i denna del,

7. beträffande viss informationsverksamhet

att riksdagen till Viss informationsverksamhet för budgetåret
1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.,

KU 1980/81:20

8. beträffande information rörande samhällsekonomin
att riksdagen avslår motion 1980/81:341.

Stockholm den 10 mars 1981

På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ

Närvarande: Bertil Fiskesjö (c). Hilding Johansson (s), Anders Björck* (m).
Torkel Lindahl* (fp), Olle Svensson (s), Yngve Nyquist (s), Sven-Erik
Nordin (c), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Kurt Ove Johansson (s), Daniel
Tarschys (fp), Kerstin Nilsson (s). Britta Hammarbacken* (c). Sture Thun
(s) och Jan Prytz (m).

* Ej närvarande vid justeringen.

GOTAB 66672 Stockholm 1981