om anslag till länsstyrelserna m.m. (prop. 1987/88:100 delvis) (Betänkande 1987/88:BoU18 Bostadsutskottet)

Bostadsutskottets betänkande
1987/88:18

om anslag till länsstyrelserna m. m.
(prop. 1987/88:100 delvis)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas vad i budgetpropositionen föreslagits om anslag
till länsstyrelserna m. m. jämte sjutton motioner. Tre av dessa är väckta
med anledning av proposition 1987/88:85 om miljöpolitiken under 1990-talet
och avser resurstilldelningen till länsstyrelsernas naturvårdsenheter.
Övriga motioner är väckta under allmänna motionstiden och avser verksamheten
vid naturvårdsenheterna och vissa lantmäterienheter samt viss
övrig verksamhet vid länsstyrelserna. I en motion tas upp begränsade
regleringar i länsindelningen.

Regeringens förslag om anslag tillstyrks av utskottet. I betänkandet
behandlade motioner avstyrks.

Till betänkandet har fogats 8 reservationer.

TRETTONDE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen har i proposition 1987188:100 bilaga 15 (civildepartementet)
under D 1 (s. 56-92) föreslagit riksdagen att till Länsstyrelserna m. m. för
budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag på 1 175021000 kr.

Motionerna

I detta betänkande behandlas dels de under allmänna motionstiden väckta
motionerna:

1987/88:Bo264 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar att länsstyrelsens naturvårdsenhet tillförs ökade
resurser.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88 :A492.

1987/88:Bo301 av Martin Olsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att servicekontoret i Ånge skall permanentas,

2. att riksdagen beslutar att inom ramen för anslaget D 1 Länsstyrelserna
m. m. anvisa medel för servicekontorets verksamhet.

BoU

1987/88:18

1 Riksdagen 1987/88. 19 sami. Nr 18

1987/88:Bo302 av Martin Segerstedt m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att statens
servicekontor i Ånge bör erhålla särskilda medel inom ramen för civildepartementets
anslag D 1, Länsstyrelserna m. m., i 1988/89 års budget.

1987/88:Bo303 av Birthe Sörestedt och Grethe Lundblad (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av ett förslag som innebär att länsstyrelsernas sociala funktioner
blir självständiga enheter som får tillfredsställande möjligheter att fylla
sina lagenliga uppgifter gällande tillsyns- och utvecklingsverksamhet inom
samhällets socialtjänst.

1987/88:Bo304 av Karl-Anders Petersson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att även länsstyrelserna och länsskattemyndigheterna
i Blekinge, Gotlands och Jämtlands län erhåller egna regionala datoranläggningar.

1987/88:Bo305 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen begär
att regeringen i regleringsbreven till länsstyrelserna klargör att tjänsterna
på länsstyrelserna för övervakning av alkohollagstiftningen snarast bör
tillsättas och utökas efter gällande beslut.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So220.

1987/88:Bo306 av Björn Körlof (m) vari yrkas att riksdagen till länsstyrelsen
i Kopparbergs län för fortsatta åtgärder med anledning av den särskilda
fastighetsstrukturen inom jord- och skogsbruket för budgetåret 1988/89
anslår 200000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit samt beslutar att
dessa merkostnader utöver regeringens förslag belastar utgifterna för det
generella jordbruksstödet.

1987/88:Bo308 av Nils G Åsling (c) vari yrkas att riksdagen vid behandlingen
av anslaget till länsstyrelserna beslutar att den föreslagna uppräkningen
skall gälla samtliga av lantmäteriverket prioriterade län.

1987/88:Bo309 av Gunnar Björk och Gunnel Jonäng (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att resurser tillskapas på länsstyrelsens naturvårdsenhet.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88: Jo834.

1987/88:Bo310 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
anslå 13 milj. kr. utöver regeringens förslag till länsstyrelserna för
miljövårdstillsyn under proposition 1987/88:100, bil. 15, D 1 Länsstyrelserna.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo835.

1987/88:Bo311 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen till länsstyrelsernas
naturvårdsenheter för budgetåret 1988/89 anslår 20 milj. kr. utöver
vad regeringen föreslagit.

1987/88:Bo418 av Ove Karlsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om informationsinsatser
för att förbättra de rådande ägoförhållandena i Kopparbergs län.

BoU 1987/88:18

1987/88:Bo502 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändring av länsstyrelsernas instruktion och arbetsordningar.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo719.

1987/88:K.610 av Lars Ahlmark (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en analys av behovet av begränsade
regleringar av länsindelningen.

dels de med anledning av proposition 1987/88:85 om miljöpolitiken under
1990-talet väckta motionerna:

1987/88:Jo24 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
28. att riksdagen beslutar tilldela länsstyrelsernas naturvårdsenheter ytterligare
7 milj. kr. för att förstärka den gröna naturvården.

1987/88:Jo30 av Olof Johansson m. fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar att anslå ytterligare 10 milj. kr. till förstärkning
av länsstyrelsernas naturvårdsenheter, anslaget D 1 Länsstyrelser m.m.,
civildepartementet.

1987/88:Jo40 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
förstärkning av miljöskyddet på Gotland.

Yttrande

Bostadsutskottet har inhämtat yttrande från jordbruksutskottet om länsstyrelsens
naturvårdsenheter m. m. (JoU 1987/88:5 y), från skatteutskottet
om tillståndsprövningen för alkoholservering (SkU 1987/88:4 y) och från
socialutskottet om länsstyrelsernas sociala funktioner (SoU 1987/88: 6 y).
Yttrandena har som bilagor fogats till detta betänkande.

Utskottet

Inledning

Länsstyrelserna svarar för den statliga förvaltningen i länet i den mån detta
inte ankommer på andra myndigheter. Enligt länsstyrelseinstruktionen
skall länsstyrelserna främja länets utveckling och befolkningens bästa samt
verka för att statlig, kommunal och landstingskommunal verksamhet samordnas
och anpassas efter de regionalpolitiska målen och kraven på en
långsiktig god hushållning med naturresurserna. Arbetsuppgifterna berör
bl. a. samhällsutbyggnaden i vid mening, miljövården, totalförsvaret, social
omvårdnad och räddningstjänst. Länsstyrelserna är högsta polisorgan i
länen samt huvudmän för priskontorsverksamheten.

Länsstyrelserna är i sitt arbete direkt underställda regeringen. Samtidigt
fungerar de i en del frågor som regionala organ åt vissa centrala äm -

BoU 1987/88:18

11 Riksdagen 1987188. 19 sami. Nr 18

betsverk. Vaije länsstyrelse leds av en styrelse. Landshövdingen är styrelsens
ordförande. Styrelsen består därutöver av 14 ledamöter, som utses av
landstinget.

Länsstyrelserna är - med undantag för länsstyrelserna i Stockholms
och Norrbottens län - organiserade i en planeringsavdelning samt en
allmän och en administrativ enhet. Länsstyrelsen i Stockholm län är indelad
i tre avdelningar; planeringsavdelningen, förvaltningsavdelningen och
administrativa avdelningen. I Norrbottens län pågår en försöksverksamhet
med samordnad länsförvaltning. Länsstyrelsen är där indelad i enheter
som är direkt underställda landshövdingen. Den fortsatta försöksverksamheten
med samordnad länsförvaltning behandlar bostadsutskottet i betänkandet
BoU 1987/88:17.

Utskottet behandlar i det nu föreliggande betänkandet dels anslagsyrkandet
om länsstyrelserna m. m. i årets budgetproposition, dels motionsyrkanden
om i första hand resurstilldelningen till olika verksamheter inom
länsstyrelserna. Flertalet av motionerna är väckta under den allmänna
motionstiden år 1988. Tre av de motionsyrkanden som avser resurstilldelningen
till länsstyrelsernas naturvårdsenheter är dock väckta med anledning
av regeringens proposition (prop. 1987/88:85) om miljöpolitiken inför
1990-talet. Beredningen av denna proposition och huvuddelen av härtill
hörande motionsyrkanden faller inom jordbruksutskottets ansvarsområde.

Resurstilldelningen till länsstyrelserna m. m.

Naturvårdsenheterna

Länsstyrelsernas naturvårdsenheter handlägger naturvårds-, miljö- och
hälsoskyddsfrågor på regional nivå. Naturvårdande uppgifter avser bl. a.
inventering och planering samt förvaltning av naturvårdsobjekt. Länsstyrelsens
uppgifter på miljöskyddsområdet är bl. a. att pröva tillståndsärenden
enligt miljöskyddslagen och att utöva tillsyn. En viktig uppgift är att
informera kommunerna till stöd för deras tillsynsverksamhet och att följa
utvecklingen.

I årets budgetproposition framhålls att särskilda insatser är nödvändiga
vad gäller länsstyrelsernas tillsyn och prövning av miljöstörande verksamhet.
Av detta skäl föreslås anslaget till länsstyrelserna beräknas så att ett
tillskott på 10 milj. kr. engångsvis tillförs länsstyrelsernas naturvårdsenheter
för budgetåret 1988/89. Medlen är avsedda att förstärka länsstyrelsernas
arbete enligt miljöskyddslagstiftningen i avvaktan på beslut om en ny
miljövårdsorganisation.

I detta sammanhang bör nämnas att även den miljöpolitiska propositionen
(prop. 1987/88:85) som för närvarande bereds inom riksdagen innehåller
överväganden om resurstilldelningen till länsstyrelsernas naturvårdsenheter.
De förändringar som föreslås i propositionen avseende de statliga
myndigheternas arbete på miljöskyddsområdet uppges innebära att arbetsbelastningen
vid länsstyrelserna ökar. Detta, liksom det faktum att nuvarande
resurser för länsstyrelsernas tillsyn är otillräckliga för att nå den
ambitionsnivå som är nödvändig, anses medföra att resurserna vid länssty -

BoU 1987/88:18

relsernas naturvårdsenheter kraftigt bör förstärkas. Frågan om det fortsatta
resursbehovet vid länsstyrelserna för denna verksamhet uppges komma
att behandlas i budgetpropositionen år 1989.

Utskottet övergår nu till att behandla motionsyrkanden om verksamheten
vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter speciellt vad avser resurstilldelningen.
Sju motioner innehåller förslag om ökade anslag till naturvårdsenheterna.
Dessutom behandlas en motion angående länsstyrelsernas instruktion
vad avser miljövårdsarbetet.

Motionerna Bo310 (vpk) och Bo311 (c) är väckta under den allmänna
motionstiden. I motion Bo310, som är en partimotion från vänsterpartiet
kommunisterna, föreslås - med hänvisning till motion Jo835 (vpk) - att 13
milj. kr. utöver regeringens förslag bör tillföras länsstyrelserna för miljötillsynsverksamheten.
Det extra anslag på 10 milj. kr. som regeringen
föreslagit för denna verksamhet anses vara otillräckligt för att länsstyrelsernas
tjänstemän skall kunna utföra det mycket komplicerade arbete som
miljötillsynen innebär. Även i motion Bo311 (c) framhålls behovet av
omedelbara personalförstärkningar vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter,
både för allmän naturvård, miljöskydd och olika informationsinsatser.
Mot denna bakgrund föreslås i motionen att länsstyrelsernas naturvårdsenheter
tillförs 20 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

I folkpartiets partimotion Jo24 yrkande 28 och centerpartiets partimotion
Jo30 yrkande 4, båda väckta med anledning av den miljöpolitiska
propositionen, behandlas länsstyrelsernas resursbehov för i första hand
naturvårdsfrågoma. Bristen på initiativ från regeringen vad gäller olika
naturvårdsåtgärder kritiseras i folkpartiets partimotion. Den gröna naturvården
uppges lida av uppenbart otillräckliga personalresurser. Mycket
kraft måste ägnas åt att avvärja akuta hot mot värdefull natur. Andra
uppgifter blir därför eftersatta. Mot denna bakgrund föreslås i motionens
hemställan 28 länsstyrelsernas naturvårdsenheter tillföras ytterligare 7
milj. kr. för att förstärka den gröna naturvården. Även i centerpartiets
partimotion - Jo30 - framhålls behovet av ökade insatser för att bevara
omistliga naturvärden. I motionens hemställan 4 föreslås därför att 10 milj.
kr. utöver regeringens förslag anvisas som en förstärkning till naturvårdsenheternas
handläggning av naturvårdsfrågoma.

Tre motionsyrkanden avser resurserna för naturvårdsenheterna vid enskilda
länsstyrelser. I motion Bo264 (fp) yrkande 3 - med motivtexten i
motion A492 (fp) — föreslås att naturvårdsenheten i Stockholms län ges
ökade resurser. Det framhålls att den stora befolkningskoncentrationen
ställer särskilda krav på resurser för samordnad miljöplanering i Stockholms
län. Förstärkta resurser för naturvårdsenheten vid länsstyrelsen i
Gävleborgs län föreslås i motion Bo309 (c) yrkande 1. I motiveringen —
som återfinns i motion Jo834 (c) - hänvisas till att en rad miljöproblem
finns i länet men att samtidigt ett aktivt arbete pågår för att åtgärda
problemen. För att fullfölja detta arbete behövs en ökad resurstilldelning.

De särskilda behoven av resurser för miljöskyddet på Gotland behandlas
i motion Jo40 (c) som väckts med anledning av den miljöpolitiska propositionen.
I motionen framhålls att handläggare för miljöskyddsarbete endast
funnits vid länsstyrelsen i Gotlands län i två och ett halvt år. Organisatio -

BoU 1987/88:18

nen befinner sig därför fortfarande i ett uppbyggnadsskede. För att en
tillförlitlig tillsyn av miljöskyddet skall kunna bedrivas på Gotland erfordras
en kraftig förstärkning av resurserna. Riksdagen föreslås mot denna
bakgrund göra ett tillkännagivande om förstärkning av miljöskyddet på
Gotland.

Jordbruksutskottet har avgivit ett yttrande avseende de motioner som
väckts under allmänna motionstiden angående verksamheten vid länsstyrelsernas
naturvårdsenheter (JoU 1987/88:5 y). I yttrandet erinras om att
en förstärkning av resurserna vid naturvårdsenhetema föreslås i årets
budgetproposition. Vidare hänvisas till att det i den miljöpolitiska propositionen
aviseras en kraftig förstärkning av naturvårdsenheternas resurser.
Enligt jordbruksutskottets mening bör riksdagsbehandlingen av denna proposition
avvaktas och motionerna Bo310 (vpk) och Bo311 (c) således
avstyrkas. Även förslagen i motionerna Bo264 (fp) yrkande 3 och Bo309
(c) yrkande 1 föreslås avstyrkas. I detta sammanhang erinras i jordbruksutskottets
yttrande även om försöksverksamheten med samordnad länsförvaltning.

Bostadsutskottet vill med anledning av ovan redovisade motionsyrkanden
om ökade resurser vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter anföra följande.

I årets budgetproposition föreslås, som även framhålls i jordbruksutskottets
yttrande, ett tillskott på 10 milj. kr. för länsstyrelsernas tillsyn och
prövning av miljöstörande verksamhet. Denna omständighet, liksom uttalandena
i den miljöpolitiska propositionen om behovet av kraftigt förstärkta
insatser för tillsynsarbetet, visar på regeringens avsikt att föreslå erforderliga
resurser för att förstärka naturvårdsenheternas arbete. I den beredning
som för närvarande pågår inom riksdagen av den miljöpolitiska propositionen
övervägs frågor om den framtida organisationen för miljöskydd.
Det framtida resursbehovet vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter kommer
att vara avhängigt resultatet av dessa överväganden och riksdagens
beslut i frågan. Bostadsutskottet anser mot denna bakgrund att den av
regeringen föreslagna beslutsordningen, med ett engångsvis anvisat tillskott
för budgetåret 1988/89 och vidare överväganden i samband med
budgetpropositionen år 1989, ger bättre möjlighet att dimensionera resursförstärkningarna
än att föregripa organisationsbesluten och redan nu fatta
beslut i frågan. Med hänvisning till det nu anförda avstyrks partimotionerna
från vänsterpartiet kommunisterna Bo310, från folkpartiet Jo24 yrkande
28 samt från centerpartiet Jo30 yrkande 4. Dessutom avstyrks motion
Bo311 (c), samtliga dessa motionsyrkanden såvitt avser förslagen om
resursförstärkningar av länsstyrelsernas naturvårdsenheter.

Även vad gäller motionsyrkandena om resursförstärkning vid enskilda
naturvårdsenheter vill utskottet hänvisa till det nu anförda. De resursförstärkningar
som föreslås i årets budgetproposition innebär att resp. naturvårdsenhet
redan under det kommande budgetåret ges bättre möjligheter
att bedriva den verksamhet som omtalas i motionerna. Vid fördelningen
av resurstillskottet mellan länsstyrelserna finns möjlighet för regeringen
att ta hänsyn till de särskilda behov som kan finnas i de olika länen. Med
det nu anförda avstyrker utskottet även motionerna Bo264 (fp) yrkande 3,
Bo309 (c) yrkande 1 och Jo40 (c).

BoU 1987/88:18

I folkpartiets partimotion Bo502 yrkande 2 - med motivtext i motion
Jo719 — föreslås att riksdagen skall göra ett tillkännagivande med innebörden
att länsstyrelsernas instruktion och arbetsordningar ändras så att
naturvårdsenheterna på ett mer kraftfullt sätt kan företräda miljövårdens
intressen.

Jordbruksutskottet erinrar i sitt yttrande över motionen om den försöksverksamhet
som pågår i Norrbottens län med samordnad länsförvaltning.
Denna verksamhet har enligt jordbruksutskottet visat att vissa frågor behöver
belysas närmare inför en eventuell landsomfattande reform. Utskottet
erinrar också om att länsstyrelsernas roll i det framtida miljövårdsarbetet
även behandlas i den miljöpolitiska propositionen. Enligt jordbruksutskottets
mening bör mot denna bakgrund motion Bo502 (fp) yrkande 2
avstyrkas.

Bostadsutskottet behandlade och avstyrkte motsvarande motionsyrkande
som i den nu aktuella motionen i sitt betänkande BoU 1987/88:1 (s. 8).
Utskottet hänvisade vid detta tillfälle till de överväganden som pågick
inom regeringskansliet angående bl. a. organisationen på miljöskyddsområdet
och som under våren 1988 resulterade i den miljöpolitiska proposition
som för närvarande bereds inom riksdagen. I propositionen redovisas
bl. a. förslag om att decentralisera uppgifter inom organisationen för miljöskydd
och på olika områden utöka länsstyrelsernas ansvar och arbetsuppgifter.
Riksdagen kommer senare under våren att fatta beslut i dessa
frågor. Regeringen har därefter bl. a. att - om så visar sig erforderligt -ändra länsstyrelseinstruktionen i enlighet med detta beslut. Någon särskild
riksdagens begäran är sålunda inte nödvändig. Med hänvisning till det
anförda avstyrks folkpartiets partimotion Bo502 yrkande 2.

Lantmäterienheterna

Problemen med att genomföra en fastighetsrationalisering i Kopparbergs
län uppmärksammas i två motioner. Kopparbergs län har en fastighetsstruktur
med många små ägolotter som starkt försvårar ett effektivt skogsbruk.
I motion Bo306 (m) framhålls att kostnaderna för att genomföra en
fastighetsrationalisering i länet är betydande. Motionären påpekar att länsstyrelsen
i årets petita yrkat 500000 kr. för denna verksamhet men att
regeringen endast avsatt ca 300000 kr. i sitt anslagsförslag. Mot denna
bakgrund föreslås att riksdagen för budgetåret 1988/89 anslår 200000 kr.
utöver vad regeringen föreslagit till länsstyrelsen i Kopparbergs län. Merkostnaderna
föreslås belasta utgifterna för det generella jordbruksstödet.

Även i motion Bo418 (s) framhålls att resurser måste ställas till länsstyrelsens
förfogande för förbättring av fastighetsstrukturen i Kopparbergs
län. Ordentliga informationsinsatser erfordras för att fortsätta det omfattande
omarronderingsarbetet. Riksdagen föreslås i motionen göra ett tillkännagivande
med denna innebörd.

Jordbruksutskottet erinrar i sitt yttrande i frågan om att ca 6,8 milj. kr.
föreslås anslås till lantmäterienheten vid länsstyrelsen i Kopparbergs län. I
beloppet, som innebären ökning med 672000 kr. jämfört med innevarande
budgetår, ingår medel för utredningar och informationsinsatser för förbätt -

BoU 1987/88:18

t2 Riksdagen 1987/88. 19 sami. Nr 18

rad fastighetsstruktur. Jordbruksutskottet understryker att det är av vikt
att inom ramen för det beviljade anslaget medel avsätts för informationsverksamheten.
Utskottet anser att motion Bo418 (s) i allt väsentligt därmed
får anses vara tillgodosedd och inte bör föranleda någon riksdagens
ytterligare åtgärd.

Bostadsutskottet är medvetet om de särskilda problem som fastighetsstrukturen
och ägosplittringen medför i Kopparbergs län. Det är således
angeläget att det arbete som pågår för att på sikt lösa dessa problem kan
fullföljas på ett planenligt sätt. Enligt vad utskottet erfarit ger också det av
regeringen föreslagna anslaget utrymme för detta. Bostadsutskottet har
således inte haft skäl att göra någon annan bedömning än jordbruksutskottet
i den nu aktuella resursfrågan. Med hänvisning till det anförda avstyrks
motionerna Bo306 (m) och Bo418 (s).

Motion Bo308 (c) behandlar det av regeringen föreslagna anslaget för
lantmäterienheten i Jämtlands län. Länsstyrelsen i Jämtlands län uppges
för budgetåret 1988/89 ha begärt utökade budgetramar för olika åtgärder
vid lantmäterienheten. Lantmäteriverket har i sitt yttrande över anslagsframställningen
prioriterat denna typ av åtgärder. Enligt motionären har
emellertid inte lantmäterienheten i Jämtlands län, men väl övriga av lantmäteriverket
prioriterade län, erhållit utökade resurser i årets budgetproposition.
Mot denna bakgrund föreslås i motionen att uppräkningen av
anslaget till lantmäterienheterna skall gälla samtliga av lantmäteriverket
prioriterade län.

I budgetpropositionen uppges att medel för engångsanvisningar och för
inköp av ADB-utrustning räknats in i anslagsförslaget för lantmäterienheterna.
Fördelningen av dessa medel mellan länsstyrelserna kan omprövas
årligen med utgångspunkt i behoven i olika län. Vid en sådan resursfördelning
ligger det, enligt bostadsutskottets uppfattning, i sakens natur att det
kan inträffa att inte alla lantmäterienheter kan prioriteras vid samma tillfälle.
Utskottet har inte underlag att göra annan bedömning än regeringen i
den nu aktuella frågan. Med hänvisning till det nu anförda avstyrks motion
Bo308 (c)

Övriga resursfrågor

Verksamheten vid länsstyrelsernas sociala funktioner diskuteras i motion
Bo303 (s). Motionärerna understryker att de sociala funktionerna har en
viktig uppgift på flera av socialtjänstens områden. I motionen uppges
emellertid att de sociala funktionerna inte på ett tillfredsställande sätt kan
fullgöra de skyldigheter som är lagreglerade. Motionärerna föreslår därför
att riksdagen skall göra ett tillkännagivande om behovet av ett förslag som
innebär att länsstyrelsernas sociala funktioner blir självständiga enheter
som får tillfredsställande möjligheter att fylla sina lagenliga uppgifter gällande
tillsyns- och utvecklingsverksamhet inom samhällets socialtjänst.

Socialutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över motion Bo303 (s).
Utskottet framhåller i sitt yttrande (SoU 1987/88:6 y) att man delar motionärernas
uppfattning att länsstyrelsens sociala funktion måste få möjlighet
att fullgöra sina åligganden vad gäller tillsyn och utveckling av socialtjäns -

BoU 1987/88:18

ten. Samtidigt konstateras att de frågor som aktualiseras i motionen redan
är föremål för överväganden. En utredning om den sociala funktionens
arbetssätt, arbetsformer och organisatoriska tillhörighet beräknas bli klar
under hösten 1988. Enligt socialutskottets mening bör resultatet av detta
arbete avvaktas och motion Bo303 (s) således avstyrkas.

Bostadsutskottet instämmer i den bedömning som socialutskottet redovisat
i sitt yttrande. De frågor som behandlas i motion Bo303 (s) torde
bättre kunna övervägas med underlag från den nu pågående utredningen
om länsstyrelsernas sociala funktioner. Motionen avstyrks sålunda.

Länsstyrelsernas övervakning av alkohollagstiftningen behandlades i
motion Bo305 (c) - med motivering i motion So220 (c). I motionen hävdas
att 1977 års alkoholpolitiska beslut innebar att antalet handläggare för
dessa frågor på länsstyrelserna skulle öka från 27,5 till 45. Flera av dessa
tjänster uppges emellertid vara vakanta. Följden har blivit att erforderlig
kontroll av utskänkningstillstånden inte kan ske. Mot denna bakgrund
föreslås i motionen att riksdagen begär att regeringen i regleringsbreven till
länsstyrelserna klargör att tjänsterna för övervakning av alkohollagstiftningen
snarast bör tillsättas och utökas efter gällande beslut.

Skatteutskottet, som har yttrat sig över den nu aktuella motionen (SkU
1987/88:4 y), konstaterar inledningsvis att de statliga besparingskraven
även påverkat länsstyrelsernas tillsyn av serveringsställen. Utskottet påpekar
bl. a. att möjligheterna att förbättra tillsynen kommer att tas upp i
den pågående utredningen rörande länsstyrelsernas resurser för sina sociala
funktioner. Frågan uppges även uppmärksammas både av socialstyrelsen
och i regeringens fortlöpande arbete angående de alkoholpolitiska
frågorna. Någon särskild riksdagens åtgärd med anledning av motion
Bo305 (c) anser skatteutskottet därför inte erfordras.

Bostadsutskottet har inte haft skäl att göra någon annan bedömning än
skatteutskottet i den nu aktuella frågan. Verksamheten vid länsstyrelserna
måste naturligtvis dimensioneras och bedrivas på ett sådant sätt att lagar
och förordningar kan följas. Resp. länsstyrelse bör besluta vilka tjänster
inom styrelsen som bör hållas vakanta. Ett till länsstyrelsen decentraliserat
personalansvar är att föredra framför den ordning som motionärerna
för fram. Motion Bo305 (c) avstyrks sålunda.

Frågan om dataresurser vid vissa länsstyrelser och länsskattemyndigheter
behandlas i motion Bo304 (c). I motionen framhålls att regionala
ADB-anläggningar finns i samtliga län utom tre, nämligen Blekinge, Gotlands
och Jämtlands län. Dessa tre län utnyttjar datorer i grannlän. Enligt
motionärerna innebär det en stor brist att den direkta kontakten med den
centrala datoranläggningen saknas. Personalen på de berörda länsstyrelserna
upplever dessutom sin situation som negativ och osäker. Av dessa
orsaker föreslås i motionen att riksdagen hos regeringen begär att även
länsstyrelserna och länsskattemyndigheterna i Blekinge, Gotlands och
Jämtlands län erhåller egna regionala dataanläggningar.

Bostadsutskottet behandlade motsvarande motionsyrkande föregående
år (BoU 1986/87:18 s. 5). Motionen avstyrktes med följande motivering.

Det vidare behovet av datorstöd vid de olika länsskattemyndigheterna får
enligt bostadsutskottets mening klargöras i samband med de organisatoris -

BoU 1987/88:18

ka och administrativa överväganden som måste göras vid de nya myndigheterna.
Länsstyrelsernas eget databehov löses redan i dag huvudsakligen
med småskalig datateknik. Det är också inom detta område som utvecklingen
beträffande dataanvändningen kommer att ske. Inom länsstyrelsernas
organisationsnämnd (LON) pågår i samarbete med olika länsstyrelser
ett projekt som syftar till att utveckla system, program m. m. för länsstyrelsernas
dataanvändning. De tre diskuterade länsstyrelserna har efter vad
utskottet erfarit samma möjligheter som övriga länsstyrelser att delta i
detta utvecklingsarbete samt att införskaffa och utnyttja smådatorer.

Utskottet har inte haft anledning att ompröva sitt tidigare ställningstagande.
Det bör emellertid påpekas att länsstyrelseanslaget för kommande
budgetår föreslås räknas upp med 5,4 milj. kr. för inköp av ADB-utrustning.
Dessa medel torde även komma de aktuella länen till del och således
kunna användas för att utveckla det regionala datastödet. Med hänvisning
till det anförda avstyrks motion Bo304 (c).

Sedan år 1982 upprätthåller länsstyrelsen i Västernorrland ett servicekontor
i Ånge. Kontorets uppgifter är bl. a. att bedriva uppsökande och
initierande verksamhet i Ånge kommun och angränsande delar av
Sundsvalls kommun samt att fungera som förmedlande länk mellan företag
och enskilda personer i området och länsstyrelsernas regionalekonomiska
enheter. Verksamheten har hittills finansierats dels med länsplaneringsmedel,
dels genom att en tjänst vid länsstyrelsens regionalekonomiska enhet,
som hålls vakant, tillförts servicekontoret. Den fortsatta verksamheten vid
servicekontoret behandlas i två motioner.

I motion Bo301 (c) framhålls att verksamheten vid servicekontoret utvärderats
av statskontoret, vars slutsatser är mycket positiva. Vidare
hänvisas till vissa uttalanden i bostadsutskottets betänkande BoU
1986/87:18 med anledning av en motion om servicekontoret i Ånge, som
enligt motionären borde föranlett regeringen att lägga fram förslag om
permanentning av servicekontorets verksamhet i årets budgetproposition.
Med hänvisning bl. a. härtill hemställs i motionens yrkande 1 att riksdagen
beslutar att servicekontoret i Ånge skall permanentas och i yrkande 2 att
medel anvisas inom länsstyrelseanslaget för kontorets verksamhet. Även i
motion Bo302 (s) föreslås att servicekontoret ges en fastare finansieringsform
och att särskilda medel därför anvisas för detta ändamål inom ramen
för länsstyrelseanslaget.

De överväganden i bostadsutskottets betänkande från våren 1986 (BoU
1986/87:18 s. 6) som hänvisas till i motion Bo301 (c) innebar inget ställningstagande
i frågan om formerna för finansieringen av servicekontorets
fortsatta verksamhet. Utskottet anförde i stället att resultaten från ett
aviserat utredningsuppdrag till statskontoret i frågan borde avvaktas. Enligt
vad bostadsutskottet nu erfarit kommer förutsättningarna för lokala
länsförvaltningskontor att övervägas bl. a. i samband med den försöksverksamhet
med samordnad länsförvaltning som för närvarande pågår i
Norrbotten. Tills närmare klarhet vunnits i frågan om utformningen av den
framtida länsförvaltningen anser utskottet inte det vara befogat att föreslå
någon särlösning i frågan om finansieringen av servicekontoret i Ånge.
Inget hindrar emellertid att detta servicekontor, liksom andra liknande
verksamheter som pågår i olika län, även fortsättningsvis finansieras av

BoU 1987/88:18

resp. länsstyrelse utan att därför en del av länsstyrelseanslaget särskilt
anvisats för sådana ändamål. Med hänvisning till det nu anförda avstyrker
bostadsutskottet motionerna Bo301 (c) och Bo302 (s).

Länsindelningen

Behovet av begränsade regleringar av länsindelningen diskuteras i motion
K610 (m). I motionen uppges att frågan om lämplig länsindelning har
aktualiserats vid ett flertal tillfallen utan att leda till några resultat. Senast
hösten 1987 behandlade regeringen en framställan från Göteborgs kommun
med begäran om ändrad läns- och landstingsindelning. I Uppsala och
Gävleborgs län har en diskussion förts om lämpligheten av att överföra
Älvkarleby kommun från Uppsala till Gävleborgs län. Med hänvisning
bl. a. härtill hemställs i motionens yrkande 1 att riksdagen hos regeringen
begär en analys av behovet av begränsade regleringar av länsindelningen.

Utskottet är väl medvetet om den debatt angående administrativ länstillhörighet
som förs i olika delar av landet. Begränsade justeringar av vissa
länsgränser kan i ett lokalt perspektiv vara motiverade. I slutbetänkandet
från den länberedning som i början av 1970-talet utredde frågan om den
regionala samhällsförvaltningen (SOU 1974:84) utpekas ett tjugotal områden
vars läntillhörighet kan ifrågasättas. En fortlöpande diskussion har
sedan dess förts beträffande flera av dessa områden. De olika fördelar
resp. nackdelar som en justering av vissa länsgränser skulle innebära får
således antas vara väl belysta. Den främsta orsaken till att regleringar av
länsgränserna ändå inte vidtagits får i stället sökas i att lokal resp. regional
enighet i frågan inte kunnat uppnås.

Mot den ovan redovisade bakgrunden anser utskottet att ställning beträffande
reglering av olika länsgränser även fortsättningsvis får tas i varje
enskilt fall när frågan väckts genom en framställan till regeringen. Författningsbestämmelser
som reglerar rikets indelning i län saknas. Det finns
inte heller några bestämmelser om förfarandet vid ändringar av länsindelningen.
Det har dock ansetts (se prop. 1978/79:157 s. 85) att regeringen på
egen hand har rätt att besluta om mindre ändringar i denna indelning,
medan riksdagen bör underställas frågor om mer omfattande ändringar.
Bostadsutskottet finner med hänvisning till det nu anförda inte erforderligt
att föreslå någon ytterligare riksdagens åtgärd i den aktuella frågan. Motion
K610 (m) yrkande 1 avstyrks sålunda.

Anslag

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att ett begränsat ettårigt huvudförslag
tillämpas för länsstyrelserna. Vissa omdisponeringar inom länsstyrelseanslaget
föreslås i syfte att ge länsstyrelserna större utrymme att
själva avgöra hur anvisade medel skall fördelas mellan olika verksamheter.
Särskilda insatser föreslås, som utskottet ovan redan uppmärksammat,
vad gäller länsstyrelsernas tillsyn och prövning av miljöstörande verksamhet.
I övrigt föreslås resursförstärkningar avseende bl. a. kontrollen av

BoU 1987/88:18

vägtrafikskatten samt länsantikvariernas verksamhet vid vissa länsstyrelser.

Bostadsutskottet har ovan avstyrkt ett antell motionsförslag om ökad
resurstilldelning till olika verksamheter inom länsstyrelserna. I vissa fall
torde dessa förslag endast avse en omfördelning inom det av regeringen
föreslagna länsstyrelseanslaget. Vad gäller partimotionerna från vänsterpartiet
kommunisterna - Bo310, folkpartiet - Jo24 yrkande 28 resp.
centerpartiet - Jo30 yrkande 4 samt motion Bo311 (c) avser motionsyrkandena
ett i enlighet med förslagen ökat länsstyrelseanslag. Dessa motionsyrkanden
avstyrks således även såvitt nu är i fråga med hänvisning till
utskottets ställningstaganden ovan i sakfrågan. Regeringens förslag om
anslag till länsstyrelserna m. m. tillstyrks av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ökade resurser vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter att

riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo264 yrkande 3,
1987/88:Bo309 yrkande 1, 1987/88:Bo310, 1987/88:Bo311,

1987/88:Jo24 yrkande 28, 1987/88:30 yrkande 4, de fyra sistnämnda
yrkandena såvitt nu är i fråga, samt motion 1987/88:Jo40,

2. beträffande länsstyrelsernas instruktion och arbetsordningar
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo502 yrkande 2,

3. beträffande fastighetsrationalisering i Kopparbergs län

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo306 och 1987/88:Bo418,

4. beträffande lantmäterienheten i Jämtlands län
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo308,

5. beträffande länsstyrelsernas sociala funktioner
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo303,

6. beträffande övervakning av alkohollagstiftningen
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo305,

7. beträffande dataresurser vid vissa länsstyrelser
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo304,

8. beträffande servicekontor i Ånge

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo301 och 1987/88:Bo302,

9. beträffande regleringar av länsindelningen

att riksdagen avslår motion 1987/88:K610 yrkande 1,

10. beträffande länsstyrelseanslaget

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1987/88:Bo310, 1987/88:Bo311, 1987/88:Jo24 yrkande 28
samt 1987/88:Jo30 yrkande 4, samtliga motionsyrkanden såvitt nu är
i fråga, till Länsstyrelserna m. m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag på 1 175021000 kr.

Stockholm den 10 maj 1988

BoU 1987/88:18

På bostadsutskottets vägnar

BoU 1987/88:18

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c). Oskar Lindkvist (s), Maj-Lis Landberg
(s), Rolf Dahlberg (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Per Olof
Håkansson (s), Margareta Palmqvist (s), Bertil Danielsson (m), Rune
Evensson (s), Tore Claeson (vpk), Berndt Ekholm (s), Ingrid Hasselström
Nyvall (fp), Jan Sandberg (m) och Eva Rydén (c).

Reservationer

1. Ökade resurser vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter
(mom. 1)

Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”1 årets” och
slutar med ”Jo40 (c)” bort ha följande lydelse:

Situationen för länsstyrelsernas naturvårdsenheter har på de flesta håll
nu blivit ohållbar med en ständigt ökande arbetsbelastning utan motsvarande
resursförstärkningar. Många viktiga uppgifter kan på grund av resursbrist
inte utföras. Regeringen föreslår i budgetpropositionen ett tillskott
för länsstyrelsernas tillsyn av miljöstörande verksamhet. Enligt bostadsutskottets
mening är detta en nödvändig men otillräcklig åtgärd. Även
naturvårdsenheternas uppgifter avseende den gröna naturvården lider uppenbar
brist på resurser. Som framhålls i folkpartiets partimotion Jo24
räcker endast resurserna för att avvärja de mest akuta hoten mot värdefull
natur. Handläggarna på naturvårdsenheterna måste ges möjlighet att verka
mer framåtsyftande och även ägna tid åt den förebyggande miljö- och
naturvården. Som exempel på områden som därvid bör ägnas särskild
uppmärksamhet kan nämnas bevarandet av det öppna kulturlandskapet
och återstående urskogar.

Bostadsutskottet tillstyrker den resursförstärkning på 7 milj. kr. till
länsstyrelsernas arbete med den gröna naturvården som föreslås i folkpartiets
partimotion Jo24 yrkande 28. Denna resursförstärkning torde innebära
att vaije länsstyrelse kan tillföras minst en tjänst på detta område.

Därmed bör ambitionsnivån för länsstyrelsens naturvårdande verksamhet
kunna höjas betydligt.

Utskottets ställningstagande i denna fråga innebär att även övriga motionsyrkanden,
dvs. motionerna Bo310 (vpk), Bo311 (c) och Jo30 (c) yrkande
4, om en resursförstärkning till länsstyrelsernas naturvårdsenheter
till stor del får anses vara tillgodosedda. Detta gäller även de förslag om
resursförstärkning vid enskilda naturvårdsenheter som framläggs i motionerna
Bo264 (fp) yrkande 3, Bo309 (c) yrkande 1 och Jo40 (c). Det förslag
om resursförstärkning som utskottet ställt sig bakom torde även innebära
att de verksamheter som behandlas i dessa motioner i högre grad kan 13

prioriteras. Utskottet förutsätter att hänsyn tas till de särskilda behov som
kan finnas vid olika länsstyrelser när det extra resurstillskottet skall fördelas.

Vad utskottet ovan anfört med bifall till motion Jo24 (fp) yrkande 28
såvitt nu är i fråga och med anledning av motionerna Bo310 (vpk), Bo311
(c), Jo30 (c) yrkande 4, även dessa tre motioner såvitt nu är i fråga, samt
motionerna Bo264 (fp) yrkande 3, Bo309 (c) yrkande 1 och Jo40 (c) bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande ökade resurser vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter att

riksdagen med bifall till motion 1987/88:Jo24 yrkande 28 såvitt nu
är i fråga och med anledning av motionerna 1987/88 :Bo264 yrkande
3, 1987/88 :Bo309 yrkande 1, 1987/88:Bo310, 1987/88:Bo311,
1987/88:Jo30 yrkande 4, de tre sistnämnda yrkandena såvitt nu är i
fråga, samt motion 1987/88:Jo40 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

2. Ökade resurser vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter
(mom. 1)

Agne Hansson och Eva Rydén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 böljar med ”1 årets” och
slutar med ”Jo40 (c)” bort ha följande lydelse:

Skyddet av vår natur är i dag en av samhällets allra viktigaste uppgifter.
Hoten mot naturen växer ständigt och kraftiga åtgärder erfordras för att
möta dessa hot. Länsstyrelsernas naturvårdsenheter har en viktig uppgift
att fylla i skyddet och vården av naturen. Naturvårdsenhetema har emellertid
otillräckliga resurser för att på ett tillfredsställande sätt kunna fullgöra
sina uppgifter vad avser naturvårdsfrågorna. En resursförstärkning är
därför enligt bostadsutskottets mening helt nödvändig för denna verksamhet.

Det resurstillskott på 10 milj. kr. till naturvårdsenhetema som regeringen
föreslår i budgetpropositionen är avsett att användas för länsstyrelsernas
tillsyn av miljöstörande verksamhet. Bostadsutskottet anser att resursförstärkningar
på detta område är helt nödvändiga, men som utskottet
ovan anfört måste även länsstyrelsens naturvårdande verksamhet successivt
förstärkas. I centerpartiets partimotion Jo30 yrkande 4 föreslås att
naturvårdsenhetema i ett första steg förstärks med en tjänst per län för
handläggning av naturvårdsfrågorna och att 10 milj. kr. anvisas för detta
ändamål. Utskottet tillstyrker detta förslag. Därmed får även förslaget i
motion Jo24 (fp) yrkande 28 anses vara tillgodosett liksom till stora delar
förslagen i motionerna Bo310 (vpk) och Bo311 (c). Vad gäller förslagen om
resursförstärkningar till naturvårdsenhetema vid enskilda länsstyrelser i
motionerna Bo264 (fp) yrkande 3, Bo309 (c) yrkande 1 och Jo40 (c) torde
den föreslagna anslagsökningen ge större möjlighet att vidta de diskuterade

BoU 1987/88:18

åtgärderna. Även dessa motionsyrkanden får därmed till stor del således
anses vara tillgodosedda.

Vad utskottet ovan anfört med bifall till centerpartiets partimotion Jo30
yrkande 4 såvitt nu är i fråga och med anledning av övriga behandlade
motionsyrkanden bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande ökade resurser vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter att

riksdagen med bifall till motion 1987/88:Jo30 yrkande 4 såvitt nu
är i fråga och med anledning av motionerna 1987/88:Bo264 yrkande
3, 1987/88:Bo309 yrkande 1, 1987/88:Bo310, 1987/88:Bo311,
1987/88:Jo24 yrkande 28, de tre sistnämnda yrkandena såvitt nu är i
fråga, samt motion 1987/88:Jo40 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

3. Ökade resurser vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter
(mom. 1)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”1 årets” och
slutar med ”Jo40 (c)” bort ha följande lydelse:

I årets budgetproposition föreslås ett tillskott på 10 milj. kr. för länsstyrelsernas
tillsyn och prövning av miljöstörande verksamhet. En förstärkning
av resurserna på detta område är enligt utskottets mening helt nödvändig.
Regeringens förslag är emellertid otillräckligt både vad gäller det
ekonomiska anslaget och anvisningarna för arbetet. För att länsstyrelsernas
tjänstemän skall kunna utföra det mycket komplicerade arbete som
miljötillsynen innebär behövs inte bara pengar utan också mer uttalade
politiska målsättningar för arbetet. Miljötillsynen måste anpassas till dagens
verklighet med de hot mot vår gemensamma framtid som den ohämmade
profitjakten utgör. Utskottets ställningstagande i denna fråga innebär
en anslutning till vad som anförts i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Bo310. Detta innebär även att utskottet tillstyrker den anslagsökning
på 13 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag för länsstyrelsernas
miljövårdstillsyn som föreslås i motionen såvitt nu är i fråga.

Utskottets ovan redovisade ställningstagande innebär att även övriga i
detta betänkande behandlade motionsyrkanden angående resursförstärkning
till länsstyrelsernas naturvårdsenheter i varierande grad får anses
vara tillgodosedda. Detta gäller således motionerna Bo311 (c), Jo24 (fp)
yrkande 28 och Jo30 (c) yrkande 4, samtliga motionsyrkanden såvitt nu är i
fråga. När det gäller de förslag om resursförstärkningar vid enskilda länsstyrelser
som förs fram i motionerna Bo264 (fp) yrkande 3, Bo309 (c)
yrkande 1 samt Jo40 (c) kan det konstateras att vissa skillnader naturligtvis
kan föreligga mellan länen beträffande omfattningen av miljövårdsverksamheten
och resurserna för dessa uppgifter. Vid fördelningen av den
resursförstärkning som utskottet ovan ställt sig bakom måste självfallet

BoU 1987/88:18

hänsyn tas till resp. läns behov av insatser.

Vad utskottet ovan anfört i frågan om ökade resurser vid länsstyrelsernas
naturvårdsenheter bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande ökade resurser vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter att

riksdagen med bifall till motion 1987/88:Bo310 såvitt nu är i fråga
och med anledning av motionerna 1987/88:Bo264 yrkande 3,
1987/88:Bo309 yrkande 1, 1987/88:Bo311, 1987/88:Jo24 yrkande 28,
1987/88:Jo30 yrkande 4, de tre sistnämnda yrkandena såvitt nu är i
fråga, samt motion 1987/88:Jo40 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

4. Länsstyrelsernas instruktion och arbetsordningar
(mom. 2)

Erling Bager och Ingrid Hasselsröm Nyvall (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Bostadsutskottet
behandlade” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:
Behovet av en resursförstärkning till länsstyrelsernas naturvårdsenheter
har ovan understrukits av bostadsutskottet. Det är emellertid också av stor
vikt att naturvårdsenheterna ges de formella befogenheter som krävs för
att de på ett tillfredsställande sätt skall kunna fullgöra sina uppgifter. Mot
denna bakgrund bör länsstyrelsernas instruktioner och arbetsordningar
ändras så att naturvårdsenheterna på ett mer kraftfullt sätt kan företräda
miljövårdens intressen.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av folkpartiets partimotion
Bo502 yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande länsstyrelsernas instruktion och arbetsordningar
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo502 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Dataresurser vid vissa länsstyrelser (mom.7)

Agne Hansson och Eva Rydén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Bostadsutskottet
behandlade” och på s. 10 slutar med ”Bo304 (c)” bort ha följande
lydelse:

Enligt bostadsutskottets mening bör utgångspunkten för fortsatta överväganden
om datorstödet vid de nya länsskattemyndigheterna resp. vid
länsstyrelserna vara att samtliga län skall förfoga över egna länsdatorer
och övrig datorkapacitet i erforderlig omfattning. Det är således angeläget
att den hittillsvarande diskrimineringen av Blekinge, Gotlands och Jämt -

BoU 1987/88:18

lands län i dessa avseenden upphör. Ur regionalpolitisk synpunkt är det
speciellt angeläget att dessa län ges möjlighet att utveckla sin verksamhet
med hjälp av datorer på samma villkor som övriga län.

Vad utskottet med anledning av motion Bo304 (c) ovan anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande dataresurser vid vissa länsstyrelser
att riksdagen med anledning av motion 1987/88 :Bo304 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Länsstyrelseanslaget (mom. 10)

Under förutsättning av bifall till reservation I

Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan anslutit sig till förslaget i folkpartiets partimotion
Jo24 yrkande 28 om att förstärka den gröna naturvården vid länsstyrelserna
med 7 milj. kr. Detta innebär att utskottet även tillstyrker motionsyrkandet
såvitt avser en i förhållande till regeringens förslag motsvarande
anslagsökning till länsstyrelserna. Övriga motionsyrkanden vad avser länsstyrelseanslaget
avstyrks.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande länsstyrelseanslaget
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Jo24 yrkande 28 såvitt nu
är i fråga och med anledning av regeringens förslag samt med avslag
på motionerna 1987/88:Bo310, 1987/88:Bo311 och 1987/88:Jo30 yrkande
4, samtliga dessa motionsyrkanden såvitt nu är i fråga, till
Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag
på 1 182021000 kr.

7. Länsstyrelseanslaget (mom. 10)

Under förutsättning av bifall till reservation 2
Agne Hansson och Eva Rydén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:
Förslaget i centerpartiets partimotion Jo30 yrkande 4 om att förstärka
länsstyrelsernas naturvårdsenheter med en tjänst per län och anvisa 10
milj. kr. för detta ändamål har ovan tillstyrkts av utskottet. Utskottet
tillstyrker således även detta förslag såvitt avser att tilldela länsstyrelserna
ett i förhållande till regeringens förslag med 10 milj. kr. förhöjt anslag.
Övriga motionsyrkanden om förhöjda anslag till länsstyrelserna avser förslag
om resursförstärkningar till verksamheten vid länsstyrelsernas na -

BoU 1987/88:18

turvårdsenheter som i inte ringa omfattning kommer att tillgodoses vid ett
riksdagens bifall till det nu behandlade motionsförslaget från centerpartiet.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande länsstyrelseanslaget
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Jo30 yrkande 4 såvitt nu
är i fråga och med anledning av regeringens förslag och motion
1987/88:Jo24 yrkande 28 såvitt nu är i fråga samt med avslag på
motionerna 1987/88:Bo310 och 1987/88:Bo311, båda motionsyrkandena
såvitt nu är i fråga, till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag på 1 185021 000 kr.

8. Länsstyrelseanslaget (mom. 10)

Under förutsättning av bifall till reservation 3
Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan ställt sig bakom förslaget i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo310 om att tilldela länsstyrelserna 13 milj. kr. ytterligare
i syfte att förstärka miljövårdstillsynen. I övrigt tillstyrks regeringens
förslag om anslag till länsstyrelserna. Riksdagen bör således anslå ett i
förhållande till regeringens förslag med 13 milj. kr. förhöjt anslag till
länsstyrelserna m. m.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande länsstyrelseanslaget
att riksdagen med bifall till motion 1987/88 :Bo310 såvitt nu är i fråga
och med anledning av regeringens förslag samt motionerna
1987/88:Jo24 yrkande 28 och 1987/88:Jo30 yrkande 4, båda motionsyrkandena
såvitt nu är i fråga, och med avslag på motion
1987/88:Bo311 såvitt nu är i fråga till Länsstyrelserna m.m. för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag på 1 188021000 kr.

BoU 1987/88:18

Skatteutskottets yttrande
1987/88:4 y

om tillståndsprövningen för alkoholservering

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över motion
1987/88:Bo305 av Karin Israelsson m.fl. (c) om övervakningen av alkohollagstiftningens
efterlevnad. Med anledning härav får skatteutskottet anföra
följande.

Yrkandet i motionen går ut på att länsstyrelserna bör utöka antalet tjänster
för tillståndsprövningen och tillsynen av alkoholserveringen på restauranger.
Motionärerna kritiserar den snabba utvecklingen mot ett allt större antal
serveringstillstånd och den kraftiga ökning av alkoholkonsumtionen på
restauranger som inträffat under 1980-talet. De konstaterar att antalet
tjänstemän hos länsstyrelserna som ägnar sig åt kontrollen av denna
verksamhet gått ned väsentligt från de 45 personer som enligt 1977 års
alkoholpolitiska beslut skulle tillsättas för dessa ärenden. Enligt motionärernas
uppfattning skulle det i stället behövas en personalförstärkning. I en
likartad motion från samma håll som nu behandlas av skatteutskottet för
motionärerna fram tanken på en avgift för att finansiera kostnaderna för
tillsynen.

De besparingskrav som länsstyrelserna i likhet med andra myndigheter
underkastats under en följd av år har, som motionärerna konstaterar, i
väsentlig utsträckning gått ut över länsstyrelsernas möjligheter att utöva en
effektiv tillsyn av serveringsställena. Denna utveckling får delvis ses som en
följd av det osäkra läge som till följd av alkoholhandelsutredningens förslag
(SOU 1985:15) rått beträffande organisationsfrågan. Frågan har numera
kommit i ett i viss mån ändrat läge. Utredningens förslag beträffande
organisationen av tillsynen har fått kritik vid remissbehandlingen, och
regeringen är inte beredd att lägga fram en proposition i frågan (se prop.
1987/88:100 bil. 7 socialdepartementet s. 136 och 137).

Det anförda innebär enligt vad utskottet inhämtat inte att de viktiga frågor
som ingått i utredningens uppdrag nu har skjutits åt sidan. Frågan om
utskänkningstillstånden har många aspekter. Under åren 1981-1986 har
antalet serveringstillstånd ökat med ca 40 % till över 4 000. Med hänsyn till
den stora ungdomliga publik som numera besöker vinrestauranger, spritrestauranger
och andra serveringsställen framstår det som ett växande
alkoholpolitiskt problem. Möjligheterna att förbättra tillsynen kommer
enligt vad utskottet erfarit nu att tas upp i en översyn som pågår rörande
länsstyrelsernas resurser för sina sociala funktioner. Frågan uppmärksam -

BoU 1987/88:18

Bilaga 1

mas också inom socialstyrelsen som är den centrala tillsynsmyndigheten.
Man kan också utgå från att den angivrla utvecklingen för restaurangerna och
förhållandena inom branschen kommer att tas upp av regeringen i samband
med det fortlöpande arbete som pågår angående de alkoholpolitiska
frågorna. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida erfordras alltså inte
enligt utskottets mening.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.

Stockholm den 15 mars 1988
På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Torsten Karlsson
(s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s). Britta Bjelle
(fp), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m)*, Bruno Poromaa (s),
Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s)*,
Gunnar Nilsson (s). Leif Olsson (fp) och Marianne Andersson (c).

* Ej närvarande vid justeringen.

BoU 1987/88: 18

Bilaga 1

Socialutskottets yttrande
1987/88:6 y

om länsstyrelsernas sociala funktioner

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra sig över en till
bostadsutskottet hänvisad motion som rör länsstyrelsernas sociala funktioner.
Det gäller motion 1987/88:Bo303 av Birthe Sörestedt och Grethe
Lundblad (båda s).

Utskottet

Bakgrund

Enligt 68 § socialtjänstlagen skall länsstyrelsen inom länet följa socialnämndernas
tillämpning av lagen, informera och ge råd till allmänheten i frågor
som rör socialtjänsten, biträda socialnämnderna med råd i deras verksamhet,
främja samverkan på socialtjänstens område mellan kommunerna och andra
samhällsorgan samt även i övrigt se till att socialnämnderna fullgör sina
uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. Enligt samma bestämmelse står hem för
vård eller boende under länsstyrelsens tillsyn.

I samband med socialtjänstreformen beslöt riksdagen år 1980 bl.a. att
socialkonsulentorganisationen skulle upphöra och att sociala enheter skulle
tillskapas vid länsstyrelserna (prop. 1979/80:6, SoU 1979/80:45). De sociala
enheterna skall utföra länsstyrelsens tillsynsarbete rörande socialtjänsten.
Fr.o.m. den 1 januari 1984 har den sociala funktionen också ansvaret för
utredning och ansökan till länsrätten i LVM-ärenden, dvs. ärenden om vård
utan samtycke av vuxna missbrukare. I sådana ärenden är länsstyrelsen också
part i länsrätten.

Den sociala funktionen utgör organisatoriskt en av tre huvudfunktioner
inom länsstyrelsens allmänna enhet. I Stockholms län finns en social enhet
inom förvaltningsavdelningen.

Tidigare riksdagsbehandling

Bostadsutskottet avstyrkte i betänkande BoU 1984/85:21 (s. 8-9) en motion
[motion 1130 (s)] i vilken begärdes en utvärdering av arbetssituationen vid de
sociala funktionerna och en analys av vilka förändringar som behövs för att
socialtjänstens intentioner skall uppfyllas på regional nivå. Med hänvisning
till då pågående översyn inom alkohollagstiftningens område, till att nya

BoU 1987/88: 18

Bilaga 2

BoU 1987/88: 18

Bilaga 2

Utredningsarbete

Riksrevisionsverket (RRV) publicerade år 1985 revisionsrapporten (Dnr
1985:300) Socialtjänstens institutioner. En granskning av den statliga
regleringen och tillsynen. RRV anser att länsstyrelsernas tillsyn av de sociala
institutionerna inte kan anses motsvara socialtjänstlagens intentioner. Enligt
RRV har hanteringen av enskilda ärenden och socialrättsliga spörsmål fått
ökat utrymme i den sociala funktionens arbete. Om än förenklat kan man,
enligt RRV, tala om den sociala funktionen som en ”regional socialbyrå”.
RRV ifrågasätter bl.a. länsstyrelsens uppdrag som utredande instans i
ärenden där kontakt regelmässigt tas med den enskilde, såsom i LVMärenden.
Förhållandena aktualiserar enligt RRV:s mening en översyn av
länsstyrelsens sociala funktion (s. 61).

Regeringen har år 1986 givit f.d. landshövdingen Osborne Bartley
uppdraget att se över länsstyrelsens sociala funktion; dess arbetssätt,
arbetsformer och organisatoriska tillhörighet. Uppdraget beräknas bli klart
under hösten 1988.

Socialberedningen har i betänkandet (SOU 1987:22) Missbrukarna,
Socialtjänsten, Tvånget föreslagit en förändrad ordning vad gäller utredningsarbetet
i LVM-ärenden. Socialberedningen (s. 296) konstaterar bl.a.
att länsstyrelsen i många fall gör en egen utredning i LVM-ärenden trots att
socialnämnden tidigare har utrett samma sak. Enligt socialberedningens
mening bör socialnämnden utföra den egentliga LVM-utredningen för
länsstyrelsens räkning. Beredningen föreslår att ansvaret för utredning och
ansökan fortfarande skall ligga hos länsstyrelsen. Däremot bör enligt
beredningen själva utredningsarbetet utföras av socialnämnden. Genom en
sådan ordning kan den sociala funktionen vid länsstyrelsen avlastas utredningsresurser
som i stället kan ägnas det övergripande tillsynsarbetet,
framhåller socialberedningen.

I en reservation (s. 399) föreslår en minoritet av beredningen (m, fp och c)
att länsstyrelsen skall befrias från hanteringen av individuella LVM-ärenden
och att i stället socialnämnden skall svara för utredning och ansökan till
länsrätten. Enligt reservanterna skall länsstyrelsen biträda med råd till
socialnämnden om så behövs och som tillsynsorgan övervaka socialnämndens
handläggning.

Socialberedningens betänkande bereds för närvarande i socialdepartementet.
En proposition om LVM har aviserats till slutet av mars 1988.

Motionen

uppgifter tillförts den sociala funktionen sedan dess tillkomst och till den
korta tid som funktionerna varit i bruk var bostadsutskottet inte berett att vid
denna tidpunkt förorda en utvärdering. Utskottet förutsatte emellertid att
regeringen med uppmärksamhet följer utvecklingen och om så visar sig
erforderligt för riksdagen redovisar förslag till förändringar i frågan.

I motion 1987/88:Bo303 (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett förslag som
innebär att länsstyrelsernas sociala funktioner blir självständiga enheter som

får tillfredsställande möjligheter att fylla sina lagenliga uppgifter gällande
tillsyns- och utvecklingsverksamhet inom samhällets socialtjänst. Motionärerna
anför att det krävs viss styrning om socialtjänsten skall leva upp till de
riktmärken som socialtjänstlagen ger uttryck för. På grund av en ökad
arbetsbelastning har ambitionsnivån hos länsstyrelsens sociala funktion fått
sänkas betydligt när det gäller den övergripande tillsyns- och utvecklingsverksamheten
samt medverkan i samhällsplaneringen. Enligt motionärerna
måste detta leda till förändringar så att den sociala funktionen återfår sin
givna plats i socialtjänstens utvecklingsarbete och som tillsynsmyndighet.

Utskottets överväganden

Länsstyrelsens sociala funktion har bl.a. uppgiften att utöva tillsyn över
socialtjänsten i länet. Vid tillkomsten av socialtjänstlagen framhölls särskilt
(prop. 1979/80:1 s. 465) att tillsynen är en viktig del av den sociala
funktionens arbete och att detta bör ha sin huvudsakliga inriktning på att
följa och medverka till att socialtjänsten utvecklas på ett ändamålsenligt sätt i
enlighet med lagstiftningens intentioner. Tillsynen borde också inriktas på en
bevakning av att kommunernas egentillsyn fungerar (prop. 1979/80:6, s.
120). Socialutskottet framhöll att länsstyrelsen förutsattes bedriva en tillsyn
som ger god överblick över och insyn i institutionsvården (SoU 1979/80:44 s.
87).

Socialutskottet kan nu konstatera att hantering av enskilda ärenden har
fått ökat utrymme i den sociala funktionens arbete och att detta kan ha
påverkat funktionernas övriga arbetsuppgifter. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att länsstyrelsens sociala funktion måste få möjlighet att
fullgöra sina åligganden vad gäller tillsyn och utveckling av socialtjänsten.
Det är angeläget att det på regional nivå sker en bevakning av att
socialtjänstreformens principer för socialtjänstens insatser för enskilda och
familjer följs. Länsstyrelsens sociala enhet bör utöver handläggningen av
LVM-ärenden också utöva rådgivande verksamhet gentemot kommunernas
socialnämnder, handha tillsynen av sociala institutioner och tillse att
socialtjänstlagens grundläggande intentioner genomförs. En viktig uppgift
därvidlag är socialtjänstlagens bestämmelser om socialnämndens medverkan
vid samhällsplaneringen.

Utskottet konstaterar emellertid att de frågor som aktualiseras i motionen
redan är föremål för överväganden. En utredning om den sociala funktionens
arbetssätt, arbetsformer och organisatoriska tillhörighet beräknas bli klar
under hösten 1988. Frågan om den sociala funktionens arbetsuppgifter
berörs även av socialberedningens förslag till ny lag om tvångsvård av vuxna
missbrukare, vilket för närvarande bereds inom regeringskansliet. Enligt
socialutskottets mening bör resultatet av det nu nämnda arbetet avvaktas.
Utskottet avstyrker därför motion Bo303 (s).

BoU 1987/88: 18

Bilaga 2

BoU 1987/88: 18

Bilaga 2

Evert Svensson

Närvarande: Evert Svensson (s), John Johnsson (s), Göte Jonsson (m), Ulla
Tillander (c), Anita Persson (s), Blenda Littmarck (m), Gunnar Ström (s),
Aina Westin (s), Per Arne Aglert (fp), Ann-Cathrine Haglund (m), Rosa
Östh (c). Inga Lantz (vpk), Ivar Nordberg (s), Erik Janson (s) och Ingrid
Ronne-Björkqvist (fp).

Stockholm den 22 mars 1988
På socialutskottets vägnar

Jordbruksutskottets yttrande BoU 1987/88:18

J Bilaga 3

1987/88:5 y

om länsstyrelsernas naturvårdsenheter m.m.

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har genom beslut den 9 februari 1988 berett jordbruksutskottet
tillfälle att yttra sig över motionerna 1987/88:Bo264 yrkande 3, Bo309
yrkande 1 (Jo834), Bo310 (Jo835), Bo311, Bo418 och Bo502 yrkande 2
(Jo719).

Utskottet

I motionerna Bo310 av Lars Werner m.fl. (vpk) och Bo311 av Alf Svensson
(c) yrkas förstärkt anslag till länsstyrelsernas miljövårdsenheter. Enligt
vpk-motionen är såväl de ekonomiska resurserna som anvisningarna för
arbetet otillräckliga varför ytterligare 13 milj. kr. bör anslås till naturvårdsenheterna.
Förutom för miljötillsyn bör enligt Alf Svensson resurser avsättas
för information och rådgivning om försurade sjöar och vattendrag. Länsstyrelserna
bör vidare utarbeta handlingsprogram mot försurningen och upprätta
balanser över produktionens påverkan på miljöfarliga ämnen. För dessa
ändamål föreslås i motionen 20 milj. kr. utöver regeringens förslag.

Förstärkning av resurserna vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter föreslås
i årets budgetproposition. Föredragande statsrådet framhåller att trots
allmänna krav på återhållsamhet är särskilda insatser nödvändiga vad gäller
länsstyrelsernas tillsyn och prövning av miljöstörande verksamhet. I avvaktan
på beslut om ny miljövårdsorganisation föreslås därför engångsvis
ytterligare 10 milj. kr. för budgetåret 1988/89. Civilministern uttalar sin
avsikt att senare återkomma till regeringen med förslag om medelsfördelningen
länsstyrelserna emellan (prop. 1987/88:100 bil. 15 s. 61).

I den nyligen framlagda miljöpolitiska propositionen (prop. 1987/88:85)
föreslås förändringar som innebär att arbetsbelastningen vid länsstyrelserna
ökar. Föredragande statsrådet förordar därför en kraftig förstärkning av
resurserna (s. 285).

I avvaktan på riksdagens behandling av den miljöpolitiska propositionen
är utskottet inte berett att för närvarande förorda någon ytterligare
medelstilldelning utöver den av regeringen föreslagna. Bostadsutskottet bör
således avstyrka motionerna Bo310 och Bo311. På något längre sikt torde
syftet med motionerna tillgodoses genom ovannämnda proposition.

Enligt motion Bo264 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) bör naturvårdsenheten
vid länsstyrelsen i Stockholms län tillföras ökade resurser eftersom den stora

befolkningskoncentrationen ställer särskilda krav på resurser för samordnad
miljöplanering i hela länet (yrkande 3). Gunnar Björk och Gunnel Jonäng (c)
framhåller i motion Bo309 vikten av att pågående miljöarbete inom
Gävleborgs län kan fullföljas. Av stor betydelse är resurser för tillsynsverksamheten
(yrkande 1).

I folkpartiets partimotion Bo502 framförs uppfattningen att länsstyrelsernas
naturvårdsenhéter har en nyckelroll i miljövårdsarbetet både vad gäller
naturvård och miljöskydd. Motionärerna framhåller vikten av att slå vakt om
naturvårdsenheternas totalansvar för miljösituationen i länen. Länsstyrelsernas
instruktion och arbetsordningar bör ändras så att naturvårdsenheterna på
ett mer kraftfullt sätt än för närvarande kan företräda miljövårdens intressen
(yrkande 2).

Utskottet vill i sammanhanget erinra om pågående försöksverksamhet i
Norrbottens län med samordnad länsförvaltning. Verksamheten har visat att
vissa frågor behöver belysas närmare inför en eventuell landsomfattande
reform. Frågorna har studerats av en arbetsgrupp inom civildepartementet
vars förslag har redovisats i rapporten (Ds C 1987:10) Samordnad länsförvaltning
(prop. 1987/88:100 bil. 15 s. 60). Förslagen bereds av regeringen som
- enligt vad utskottet erfarit - i slutet av mars 1988 kommer att överlämna en
proposition om bl.a. förlängning med ett år av försöksverksamheten i
Norrbottens län. Utskottet vill även erinra om att länsstyrelsernas roll i det
framtida miljövårdsarbetet behandlas i den ovan nämnda miljöpolitiska
propositionen (bl.a. s. 76 och 285).

Med hänvisning till vad utskottet anfört om länsstyrelsernas organisation
och arbete på miljövårdsområdet bör motionerna Bo264 yrkande 3, Bo309
yrkande 1 och Bo502 yrkande 2 enligt utskottets mening avstyrkas av
bostadsutskottet.

Motion Bo418 av Ove Karlsson m.fl. (s) behandlar de problem som
orsakas av den speciella fastighetsstrukturen i Kopparbergs län. Det för länet
så betydelsefulla skogs- och jordbruket hämmas på många håll av ägosplittring
och flerägande. Det är därför angeläget att medel ställs till förfogande
för information i syfte att förbättra rådande ägoförhållanden inom länet.

Utskottet vill erinra om att civilministern i årets budgetproposition föreslår
att ca 6,8 milj. kr. ställs till förfogande för lantmäterienheten vid länsstyrelsen
i Kopparbergs län. I beloppet, som innebär en ökning med 672 000 kr.
jämfört med innevarande budgetår, ingår medel för utredningar och
informationsinsatser för förbättrad fastighetsstruktur (prop. 1987/88:100 bil.
15 s. 85). Utskottet är väl medvetet om den hämmande effekt ägosplittring
och flerägande har för utvecklingen av det för Kopparbergs län betydelsefulla
jord- och skogsbruket. Det är därför av vikt att, inom ramen för beviljade
anslag, medel avsätts även för informationsverksamhet. Med det sålunda
anförda bör enligt utskottets mening motionen vara i allt väsentligt tillgodosedd.
Motion Bo418 bör således inte föranleda någon riksdagens ytterligare
åtgärd.

Stockholm den 15 mars 1988
På jordbruksutskottets vägnar

BoU 1987/88:18

Bilaga 3

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Sven Eric
Lorentzon (m), Ove Karlsson (s), Martin Segerstedt (s), Jens Eriksson (m),
Jan Fransson (s), Margareta Winberg (s), Ingvar Eriksson (m), Åke Selberg
(s), Lennart Brunander (c), Jan Jennehag (vpk), Kaj Larsson (s), Ivar Virgin
(m) och Anders Castberger (fp).

Avvikande mening

Jan Jennehag (vpk) anför:

Som framhålls i vpk:s partimotion är det visserligen bra att medel anslås för
bl.a. förstärkt tillsyn enligt miljöskyddslagen. Såväl de ekonomiska anslagen
som anvisningarna för arbetet är emellertid otillräckliga. För att länsstyrelsernas
tjänstemän skall kunna utföra det mycket komplicerade arbete
miljötillsynen innebär behövs inte bara pengar utan också mer uttalade
politiska målsättningar. Miljötillsynen måste anpassas till dagens verklighet
med det hot mot vår gemensamma framtid den ohämmade profitjakten
utgör. Utskottet borde mot den bakgrunden ha tillstyrkt motion Bo310.

BoU 1987/88: 18

Bilaga 3

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988