om anslag till länsstyrelserna m.m. (prop. 1986/87:100 delvis) (Betänkande 1986/87:BoU18 Bostadsutskottet)

Bostadsutskottets betänkande
1986/87:18

om anslag till länsstyrelserna m. m.
(prop. 1986/87:100 delvis)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas vad i budgetpropositionen föreslagits om anslag
till länsstyrelserna m. m. jämte sju motioner.

Regeringens förslag om anslag tillstyrks av utskottet. Häremot stående
motionsyrkanden avstyrks. Även övriga motioner avseende ökad resurstilldelning
till olika verksamheter vid länsstyrelserna avstyrks av utskottet.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer.

TRETTONDE HUVUDTITELN
1 Propositionen

Regeringen har i proposition 1986/87:100 bilaga 15 (civildepartementet)
under E 1 (s. 79—131) föreslagit riksdagen att till Länsstyrelserna m. m. för
budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag på 1 223 433 000 kr.

2 Motionerna

Utskottet behandlar i detta betänkande de under allmänna motionstiden
1987 väckta motionerna 1986/87:

Bo303 av Karl-Anders Petersson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att även länsstyrelserna i Blekinge, Gotlands och Jämtlands
län erhåller egen dator i direkt kontakt med den centrala datoranläggningen,

Bo308 av Björn Körlof (m) vari hemställs

1. att riksdagen till länsstyrelsen i Kopparbergs län för fortsatta åtgärder
med anledning av den särskilda fastighetsstrukturen inom jord- och skogsbruket
för budgetåret 1987/88 anslår 400 000 kr. utöver vad regeringen har
föreslagit,

2. att riksdagen hos regeringen begär att dessa merkostnader utöver regeringens
förslag belastar utgifterna för det generella jordbruksstödet,

Bo311 av Per-Ola Eriksson (c) vari — med hänvisning till motion 1986/
87: A465 — hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regering -

BoU

1986/87:18

1 Riksdagen 1986/87. 19 sami. Nr 18

en till känna vad som i motionen anförts om resurser för ett markavvatt- BoU 1986/87:18
ningsprojekt,

Bo312 av Alf Svensson (c) vari — med hänvisning till motion 1986/

87:Jo802 — hemställs att riksdagen beslutar förstärka anslaget till länsstyrelsernas
naturvårdsenhet med 30 milj. kr. för budgetåret 1987/88,

Bo313av Kerstin Geberman och Sigge Godin (båda fp) vari — med hänvisning
till motion 1986/87:Jo804 — hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om betydelsen av
ekologisk kunskap på länsstyrelsernas naturvårdsenheter,

Bo314av Martin Olsson och Görel Thurdin (båda c) vari — med hänvisning
till motion 1986/87 :A491 — hemställs att riksdagen inom ramen för anslaget
E I. Länsstyrelserna anvisar medel för servicekontorets i Ånge verksamhet,

Bo5I7av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari — med hänvisning till motion
1986/87 :Jo803 — såvitt nu är i fråga hemställs

1. att riksdagen till Länsstyrelserna m. m. för budgetåret 1987/88 anslår
ytterligare 5 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit för förstärkning av
länsstyrelsernas naturvårdsenheter.

3 Yttrande

Bostadsutskottet har inhämtat yttrande från jordbruksutskottet om länsstyrelsernas
naturvårdsenheter m. m. Yttrandet (JoU 1986/87:5 y) har som
bilaga fogats till detta betänkande.

4 Utskottet

4.1 Inledning

Länsstyrelserna svarar för den statliga förvaltningen i länet i den mån detta
inte ankommer på andra myndigheter. Enligt länsstyrelseinstruktionen
skall länsstyrelserna främja länets utveckling och befolkningens bästa samt
verka för att statlig, kommunal och landstingskommunal verksamhet samordnas
och anpassas till de regionalpolitiska målen och till riktlinjerna för
hushållning med mark och vatten. Arbetsuppgifterna berör bl. a. samhällsutbyggnaden
i vid mening, totalförsvaret, social omvårdnad och räddningstjänst.
Länsstyrelserna är högsta polisorgan i länet samt huvudmän för
priskontorsverksamheten.

Länsstyrelserna är i sitt arbete direkt underställda regeringen. Samtidigt
fungerar de i en del frågor som regionala organ åt vissa centrala ämbetsverk.

Varje länsstyrelse leds av en styrelse. Landshövdingen är styrelsens ordförande.
Styrelsen består därutöver av 14 ledamöter, som utses av landstinget.
2

Länsstyrelsernas hittillsvarande ansvar för den regionala skatteförvaltningen
upphörde den 1 januari 1987 då de nya länsskattemyndigheterna

bildades. Efter utbrytningen av skatteavdelningarna består en länsstyrelse, BoU 1986/87:18
med undantag för länsstyrelserna i Stockholms och Norrbottens län, av en
planeringsavdelning samt en allmän och en administrativ enhet. Länsstyrelsen
i Stockholms län är indelad i tre avdelningar; planeringsavdelningen,
förvaltningsavdelningen och administrativa avdelningen.

I Norrbottens län pågår en försöksverksamhet med samordnad länsförvaltning.
Länsstyrelsen är där indelad i enheter som är direkt underställda
landshövdingen. Lörsöksverksamheten i Norrbottens län bedrivs enligt
riksdagens beslut (BoU 1985/86:3) under tiden den 1 juli 1986 — den 30
juni 1989. Under försöksperioden fullgör länsstyrelsen de uppgifter som för
närvarande ankommer på länsvägnämnden, länsskolnämnden, lantbruksnämnden,
fiskenämnden och länsbostadsnämnden i länet. Syftet med försöksverksamheten
är att den statliga länsförvaltningen särskilt i frågor som
gäller länets utveckling och framtid skall uppträda mer samlat och bli effektivare.
Enligt vad som anges i budgetpropositionen avses riksdagen under
mandatperioden föreläggas en proposition om samordnad länsförvaltning.

Bostadsutskottet avser att under hösten 1987 behandla vissa motioner om
länsstyrelseinstruktionen m. m. väckta under årets allmänna motionstid. 1
några av dessa motioner finns även yrkanden som gäller försöksverksamheten
med samordnad länsförvaltning. Utskottet tar således i detta betänkande
inte ställning i dessa frågor.

Utskottet behandlar i nu föreliggande betänkande dels sju motioner med
yrkanden om resurstilldelningen till olika verksamheter inom länsstyrelserna,
dels anslagsyrkandet om länsstyrelserna m. m. i årets budgetproposition.

4.2 Resurstilldelningen till länsstyrelserna

4.2.1 Naturvårdsenheterna

Länsstyrelsernas naturvårdsenheter handlägger naturvårds-, miljö- och
hälsoskyddsfrågor på regional nivå. Naturvårdande uppgifter avser bl. a.
inventering och planering samt förvaltning av naturvårdsobjekt. Länsstyrelsens
uppgifter på miljöskyddsområdet är bl. a. att pröva tillståndsärenden
enligt miljöskyddslagen och att utöva tillsyn. En viktig uppgift är att
informera kommunerna till stöd för deras tillsynsverksamhet och att följa
utvecklingen.

1 två motioner, Bo312 (c) och Bo517 (fp) yrkande 1, framhålls behovet av
ökade resurser vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter.

I motiveringen till motion Bo312 (c), som återfinns i motion Jo802, framhålls
att naturvårdsenheterna lider av svår resursbrist. Samtidigt växer arbetsbelastningen
på naturvårdsenheterna snabbt. Detta anses motivera en
förstärkning med i genomsnitt tre handläggare per länsstyrelse. Lör att möjliggöra
en sådan resursförstärkning föreslås i motionen att anslaget till naturvårdsenheterna
ökas med 30 milj. kr. för nästa budgetår.

Även i folkpartiets partimotion Bo517 föreslås en förstärkning av naturvårdsenheterna.
I motionens yrkande 1 hemställs således att riksdagen skall

1* Riksdagen 1986/87. 19 sami Nr 18

anslå 5 milj. kr. utöver regeringens förslag till länsstyrelserna för detta än- BoU 1986/87:18

damål. Enligt motivtexten — som återfinns i motion Jo803 — har situationen
på de flesta naturvårdsenheterna nu blivit ohållbar. Lagreglerade uppgifter
kan på många håll inte utföras, och den förebyggande miljövården
blir i än högre grad eftersatt.

Jordbruksutskottet har avgivit ett yttrande över de motioner som avser
verksamheten vid naturvårdsenheterna. 1 yttrandet framhålls att miljövårdsorganisationen
för närvarande genomgår en översyn av en särskild utredare.
Enligt direktiven för översynen (dir. 1986:25) bör bl. a. övervägas vilka
åtgärder som kan behöva vidtas för att säkerställa att resurserna för miljövård
och då särskilt för tillsyn och kontroll på den regionala nivån kan
användas så effektivt som möjligt och prioriteras till de mest angelägna
områdena. På naturvårdsområdet bör utgångspunkten för översynen vara
att naturvårdsverkets och länsstyrelsernas insatser koncentreras till de från
naturvårdssynpunkt mest prioriterade arbetsuppgifterna. Utredaren bör redovisa
sina förslag senast den 1 september 1987. Enligt jordbruksutskottets
mening bör motionsyrkandena om resursförstärkning till naturvårdsenheterna
avstyrkas med hänsyn till att naturvårdsenheternas verksamhet är
föremål för utredning.

Bostadsutskottet instämmer i jordbruksutskottets yttrande över de aktuella
motionerna. Resultatet av den pågående översynen bör inväntas innan
vidare överväganden om resurstilldelningen till naturvårdsenheterna görs.

Det bör dock framhållas att de besparingar som enligt regeringens förslag
behöver göras inom länsstyrelseorganisationen under nästa budgetår inte
kommer att drabba angelägen verksamhet vid naturvårdsenheterna. Den
redovisning av möjliga besparingar som görs i budgetpropositionen avser
således andra verksamhetsområden. Mot den ovan redovisade bakgrunden
avstyrks motionerna Bo312 (c) och Bo517 (fp) yrkande 1, båda motionerna
såvitt avser förslagen om resursförstärkning av länsstyrelsernas naturvårdsenheter.

Verksamheten vid naturvårdsenheterna behandlas även i motion Bo313
(fp), med motivtext i motion Jo804. I motionen framhålls att hotet mot det
öppna kulturlandskapet är överhängande i Sverige. Marker som inte brukas
eller betas förbuskas snabbt eller planteras med gran och tall. Enligt
motionärerna är kunskaperna på detta område bristfälliga. Den ekologiska
kunskapen hos handläggare på länsstyrelsenivå föreslås därför utökas genom
utbildning så att de kan ge råd och sprida information i dessa frågor.

Bostadsutskottet behandlade även föregående år ett motsvarande motionsyrkande
(se BoU 1985/86:19 s. 6) och framhöll då bl. a. att det inte
torde föreligga något hinder för länsstyrelserna att med bistånd från exempelvis
länsstyrelsernas organisationsnämnd vidta de åtgärder som efterfrågas
av motionärerna. Även om utskottet kan instämma i vad motionärerna
anfört om betydelsen av ekologiska kunskaper torde således inte något
riksdagens tillkännagivande i frågan vara erforderligt. Motion Bo313 (fp)
avstyrks av detta skäl.

4.2.2 övriga frågor

Problemen med att genomföra en fastighetsrationalisering i Kopparbergs län
behandlas i motion Bo308 (m). Kostnaderna för att genomföra fastighetsrationalisering
i länet är med de särskilda förhållanden som där råder bety -

dande, och eftersom dessa kostnader i stor omfattning belastar fastighets- BoU 1986/87:18

ägarna anses detta utgöra ett hinder för genomförande av en i övrigt önskvärd
rationalisering.

Med hänvisning till att regeringen i budgetpropositionen har minskat det
av länsstyrelsen i Kopparbergs län äskade anslaget för fastighetsrationalisering
föreslås riksdagen i motionens yrkande 1 anslå 400 000 kr. utöver
regeringens förslag till denna verksamhet. I motionens yrkande 2 föreslås
att dessa merkostnader belastar det generella jordbruksstödet.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län har under några år erhållit extra medelstilldelning
för åtgärder med anledning av den särskilda fastighetsstrukturen
inom jord- och skogsbruket. Även i år föreslås i budgetpropositionen medelstilldelning
för detta ändamål, dock med ett mindre belopp än länsstyrelsen
yrkat. 1 jordbruksutskottets yttrande över motionen anförs att man
inte är beredd att förorda någon ändring av regeringens förslag om det
aktuella anslaget. Enligt jordbruksutskottet är programmet för fastighetsrationalisering
inom jord- och skogsbruket i Kopparbergs län ännu i ett skede
av förhandlingar med de enskilda markägarna.

Bostadsutskottet har inte haft skäl att göra någon annan bedömning än
jordbruksutskottet i den nu aktuella frågan. Motion Bo308 (m) avstyrks
sålunda.

Behovet av utvecklingsinsatser i Råne älvdal behandlas i motion Bo311
(c). I motionen föreslås — med hänvisning till motion A465 — att riksdagen
skall göra ett tillkännagivande om att lantbruksenheten vid länsstyrelsen i
Norrbottens län bör erhålla ekonomiska resurser för ett markavvattningsprojekt
i Råne älvdal. Förslaget motiveras med den betydelse markavvattning
av jordbruksmark har för möjligheterna att utveckla jordbruket i Råne
älvdal.

Enligt jordbruksutskottet kommer regeringen inom ramen för ett aviserat
förslag till åtgärdsprogram för Norrlandsjordbruket att föreslå ett bidragssystem
för täckdikningsprojekt. Den fråga som väckts genom motionsyrkandet
är enligt jordbruksutskottets bedömning inte tillräckligt utredd för
att göras till föremål för något uttalande av riksdagen.

Även i denna fråga delar bostadsutskottet den bedömning som görs i
jordbruksutskottets yttrande. Det torde således närmast åligga berörda
myndigheter att göra en bedömning av förutsättningarna för ett markavvattningsprojekt.
Bostadsutskottet avstyrker med hänvisning härtill motion
Bo3l 1 (c).

Frågan om dalaresurser vid vissa länsstyrelser behandlas i motion Bo303
(c). 1 motionen framhålls att regionala ADB-anläggningar finns i samtliga
län utom tre, nämligen Blekinge, Gotlands och Jämtlands län. Dessa tre län
utnyttjar datorer i grannlän. Enligt motionärerna innebär det en stor brist
att den direkta kontakten med den centrala datoranläggningen saknas. Personalen
på de berörda länsstyrelserna upplever dessutom sin situation som
negativ och osäker. Av dessa orsaker föreslås i motionen att riksdagen hos
regeringen begär att även länsstyrelserna i Blekinge, Gotlands och Jämtlands
län erhåller egen dator i direkt kontakt med den centrala datoranläggningen.

De regionala ADB-anläggningar som diskuteras i motion Bo303 (c) an- 5

vänds framför allt för skatteändamål. I och med att skatteavdelningarna
bröts ut ur länsstyrelserna den 1 januari 1987 har datoranläggningarna också
organisatoriskt kommit att tillhöra länsskattemyndigheterna.

Det vidare behovet av datorstöd vid de olika länsskattemyndigheterna BoU 1986/87:18
får enligt bostadsutskottets mening klargöras i samband med de organisatoriska
och administrativa överväganden som måste göras vid de nya myndigheterna.
Länsstyrelsernas eget databehov löses redan i dag huvudsakligen
med småskalig datateknik. Det är också inom detta område som utvecklingen
beträffande dataanvändningen kommer att ske. Inom länsstyrelsernas
organisationsnämnd (LON) pågår i samarbete med olika länsstyrelser ett
projekt som syftar till att utveckla system, program m. m. för länsstyrelsernas
dataanvändning. De tre diskuterade länsstyrelserna har efter vad utskottet
erfarit samma möjligheter som övriga länsstyrelser att delta i detta
utvecklingsarbete samt att införskaffa och utnyttja smådatorer. Med hänvisning
till det ovan anförda avstyrks således motion Bo303 (c).

I motion Bo314 (c), med motivtext i motion A491, diskuteras framtiden
för det servicekontor i Ånge som länsstyrelsen i Västernorrland upprätthållit
sedan år 1983. Kontorets uppgifter är bl. a. att bedriva uppsökande och
initierande verksamhet inom Ånge kommun och angränsande delar av
Sundsvalls kommun samt att fungera som förmedlande länk mellan företag
och enskilda personer i området och länsstyrelsens regionalekonomiska
enhet.

Verksamheten har hittills finansierats dels med länsplaneringsmedel,
dels genom att en tjänst vid regionalekonomiska enheten, som hålls vakant,
tillförts servicekontoret. Länsstyrelsen har i sin anslagsframställan föreslagit
att fasta tjänster skall inrättas vid servicekontoret. Medel för detta ändamål
har inte anslagits i årets budgetproposition. Av detta skäl föreslås i
motionen att riksdagen anvisar medel för verksamheten vid servicekontoret
i Ånge.

Statskontoret har på regeringens uppdrag utvärderat försöksverksamheten
med ett statligt servicekontor i Ånge. Enligt vad bostadsutskottet erfarit
förbereds inom regeringskansliet ett fortsatt uppdrag till statskontoret med
syfte att föreslå former för finansiering och organisation av statliga servicekontor
med utgångspunkt bl. a. i erfarenheterna av Ångeprojektet. Överväganden
om finansiering av bl. a. servicekontoret i Ånge torde således komma
att göras i detta sammanhang. Bostadsutskottet finner det med hänvisning
härtill inte erforderligt att föreslå någon ytterligare riksdagens åtgärd i
frågan. Motion Bo314 (c) avstyrks således.

4.2.3 Anslag

Bostadsutskottet har ovan avstyrkt motionsförslag om ökad resurstilldelning
till olika verksamheter inom länsstyrelserna. 1 två motioner, Bo312 (c)
och Bo517 (fp) yrkande 1, innebär förslagen även att anslaget till länsstyrelserna
m. m. skall ökas. Dessa motioner avstyrks således även såvitt nu är i
fråga. Regeringens förslag till länsstyrelseanslag tillstyrks av utskottet.

4.3 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ökade resurser vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter -

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Bo312 och 1986/87:Bo517 BoU 1986/87:18
yrkande 1, båda yrkandena såvitt nu är i fråga,

2. beträffande den ekologiska kunskapen på länsstyrelsenivå
att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo313,

3. beträffande fastighetsrationaliseringen i Kopparbergs län
att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo308 yrkandena 1 och 2,

4. beträffande markavvattningsprojekt i Råne älvdal
att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo3U,

5. beträffande dataresurser vid vissa länsstyrelser
att riksdagen avslår motion 1986/87 :Bo303,

6. beträffande servicekontor i Ånge

att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo314,

7. beträffande länsstyrelseanslag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1986/87:Bo312 och 1986/87:Bo517 yrkande 1, båda yrkandena
såvitt nu är i fråga, till Länsstyrelserna m. m. för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 1 223 433 000 kr.

Stockholm den 30 april 1987

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Lennart Nilsson
(s), Margareta Palmqvist (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson
(m), Rune Evensson (s), Birgitta Hambraeus (c), Tore Claeson (vpk), Berit
Bölander (s) och Britta Sundin (s).

Reservationer

1. Ökade resurser vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter
(mom. 1)

Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Bostadsutskottet
instämmer” och slutar med ”länsstyrelsernas naturvårdsenheter”
bort ha följande lydelse:

1 en avvikande mening (fp) till jordbruksutskottets yttrande understryks
att situationen för länsstyrelsernas naturvårdsenheter på de flesta håll nu
blivit ohållbar. Många viktiga uppgifter kan på grund av resursbrist inte
utföras. Bostadsutskottet finner det mot denna bakgrund inte rimligt att,
som jordbruksutskottets majoritet föreslår, invänta en organisatorisk översyn
av miljövårdsorganisationen. En ökad medelstilldelning till natur vårdsenheterna

är nödvändig redan inför det kommande budgetåret. Det är 7

otvetydigt så att naturvårdsenheterna har drabbats särskilt hårt av vidtagna BoU 1986/87:18
besparingar inom länsstyrelserna. Samtidigt har länsstyrelserna och deras
naturvårdsenheter tilldelats en rad nya uppgifter inom bl. a. miljövårdsområdet.
Detta har i många fall inneburit svårigheter att utföra vissa lagreglerade
uppgifter. Än svårare har det varit att på ett tillfredsställande sätt
ombesörja den förebyggande miljövården. Det finns mot bakgrund härav
en uppenbar risk för att av besparingsskäl framtvingade insatsminskningar
på sikt kan ge skador som både blir dyra och svåra eller t. o. m. omöjliga att
åtgärda.

Vad ovan anförts med anledning av motionerna Bo312 (c) och Bo517 (fp)
yrkande 1, båda yrkandena såvitt nu är i fråga, innebär således att bostadsutskottet
anser att ytterligare resurser skall tillföras länsstyrelsernas naturvårdsenheter.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Bostadsutskottet återkommer nedan till frågan om storleken på anslagsökningen.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande ökade resurser vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter att

riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Bo312 och
1986/87:Bo517 yrkande 1, båda yrkandena såvitt nu är i fråga, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Den ekologiska kunskapen på länsstyrelsenivå (mom. 2)

Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Bostadsutskottet
behandlade” och slutar med ”detta skäl” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet anser den i motion Bo313 (fp) behandlade frågan vara
mycket viktig. Inom ramen för en ökad satsning på naturvårdsenheterna
bör bevarandet av det öppna kulturlandskapet ägnas särskild uppmärksamhet.
Handläggare på länsstyrelserna bör ges möjlighet att komplettera
sin ekologiska utbildning så att de i sin tur kan sprida kunskap i dessa frågor
till berörda markägare och övriga. Det bör ankomma på regeringen att
finna lämpliga former för att öka den ekologiska medvetenheten på länsstyrelsernas
naturvårdsenheter i enlighet med vad utskottet angivit. Vad utskottet
ovan anfört med anledning av motion Bo313 (fp) bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande den ekologiska kunskapen på länsstyrelsenivå

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Bo313 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Dataresurser vid vissa länsstyrelser (mom. 5)

Agne Hansson och Birgitta Hambraeus (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Det vidare”

och slutar med ”motion Bo303 (c)” bort ha följande lydelse:

Enligt bostadsutskottets mening bör utgångspunkten för fortsatta över- BoU 1986/87:18

väganden om datorstödet vid de nya länsskattemyndigheterna resp. vid
länsstyrelserna vara att samtliga län skall förfoga över egna länsdatorer och
övrig datorkapacitet i erforderlig omfattning. Det är således angeläget att
den hittillsvarande diskrimineringen av Blekinge, Gotlands och Jämtlands
län i dessa avseenden upphör. Ur regionalpolitisk synpunkt är det speciellt
angeläget att dessa glesbygdslän ges möjlighet att utveckla sin verksamhet
med hjälp av datorer på samma villkor som övriga län.

Vad utskottet med anledning av motion Bo303 (c) ovan anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande dataresurser vid vissa länsstyrelser
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Bo303 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Länsstyrelseanslag (mom. 7)

Under förutsättning av bifall till reservation I

Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet har med anledning av motionerna Bo312 (c) och Bo517
(fp) yrkande 1 ovan uttalat sig för att länsstyrelsernas naturvårdsenheter
bör ges en i förhållande till regeringens förslag ökad resurstilldelning för
budgetåret 1987/88. Utskottet anser att förslaget i folkpartiets partimotion
Bo517 yrkande 1 såvitt avser storleken på anslaget till länsstyrelserna m. m.
är väl avvägt mot bakgrund av den restriktiva ekonomiska politik som
fortfarande måste föras. Riksdagen bör således anslå ytterligare 5 milj. kr.
utöver vad regeringen föreslagit för förstärkning av länsstyrelsernas naturvårdsenheter.
Motion Bo312 (c) såvitt nu är i fråga avstyrks.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande länsstyrelseanslag
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Bo517 yrkande 1 såvitt
nu är i fråga och med anledning av regeringens förslag samt med
avslag på motion 1986/87:Bo312 såvitt nu är i fråga till Länsstyrelserna
m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
1 228 433 000 kr.

Jordbruksutskottets yttrande Bilaga986787 18
1986/87:5 y

om länsstyrelsernas naturvårdsenheter m. m.

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har genom beslut den 17 februari 1987 berett jordbruksutskottet
tillfälle att yttra sig över motionerna 1986/87:Bo308, Bo311 (A465),
Bo312 (Jo802), Bo313 och Bo517 yrkande 1 (Jo803).

Med anledning därav får utskottet anföra följande.

I motionerna Bo312 av Alf Svensson (c) och Bo517 av Bengt Westerberg
m.fl. (fp), yrkande 1, yrkas på förstärkt anslag till länsstyrelsernas naturvårdsenheter.
I motionerna hävdas att lagreglerade uppgifter på många håll
inte kunnat utföras, sedan enheterna drabbats av betydande nedskärningar
samtidigt som nya uppgifter tillkommit. Enligt motion Bo313 av Kerstin
Gellerman och Sigge Godin (fp) bör den ekologiska kunskapen hos
handläggare på länsstyrelsenivå utökas genom utbildning.

Utskottet får erinra om att den regionala förvaltningen för närvarande är
inne i ett skede av betydande förändringar. Miljövårdsorganisationen
genomgår översyn av en särskild utredare. Enligt direktiven för översynen
(dir. 1986:25) bör bl. a. övervägas vilka åtgärder som kan behöva vidtas för
att säkerställa att resurserna för miljövård och då särskilt för tillsyn och
kontroll på den regionala nivån kan användas så effektivt som möjligt och
prioriteras till de mest angelägna områdena. På naturvårdsområdet bör
utgångspunkten för översynen vara att naturvårdsverkets och länsstyrelsernas
insatser koncentreras till de från naturvårdssynpunkt mest prioriterade
arbetsuppgifterna. Utredaren bör redovisa sina förslag senast den 1 september
1987.

Med hänsyn till att naturvårdsenheternas verksamhet således är föremål
för utredning bör de nu behandlade motionsyrkandena enligt utskottets
mening avstyrkas av bostadsutskottet.

I motion Bo308 tar Björn Körlof (m) upp de problem som orsakas av den
speciella fastighetsstrukturen i Kopparbergs län. Enligt motionären bör
riksdagen ställa 500 000 kr. till länsstyrelsens förfogande för att möjliggöra
genomförandet av ett program för fastighetsrationalisering. Regeringen
föreslår ett belopp av 100 000 kr. för ändamålet i budgetpropositionen (prop.
1986/87:100 bil. 15).

Utskottet har erfarit att programmet för fastighetsrationalisering inom
jord- och skogsbruket i Kopparbergs län ännu är i ett skede av förhandlingar
med de enskilda markägarna. Utskottet är icke berett förorda någon ändring
av anslaget. Bostadsutskottet bör således avstyrka motionen.

Enligt motion Bo311 av Per-Ola Eriksson (c) bör riksdagen göra ett BoU 1986/87:18

uttalande om resurser för ett markavvattningsprojekt i Råneälvens dalgång,
som ett led i ett utvecklingsprogram för älvdalen.

Utskottet har erfarit att regeringen inom ramen för ett aviserat förslag till
åtgärdsprogram för Norrlandsjordbruket kommer att föreslå ett bidragssystem
för täckdikningsprojekt. Den fråga som väckts genom motionsyrkandet
synes icke vara tillräckligt utredd för att göras till föremål för något uttalande
av riksdagen. Det torde närmast åligga berörda myndigheter att göra en
bedömning av förutsättningarna för ett markavvattningsprojekt enligt de
riktlinjer som skisseras i motionen. Bostadsutskottet bör med hänsyn härtill
avstyrka motionen.

Stockholm den 24 mars 1987

På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c). Grethe Lundblad (s). Arne Andersson i
Ljung (m). Ove Karlsson (s), Lars Ernestam (fp), Martin Segerstedt (s), Jan
Fransson (s). Margareta Winberg (s). Jens Eriksson (m). Åke Selberg (s).
Lennart Brunander (c), Jan Jennehag (vpk). Leif Marklund (s). Ivar Virgin
(m) och Bengt Rosén (fp).

Avvikande mening

Lars Ernestam och Bengt Rosén (båda fp) anför:

Som framhålls i folkpartimotionen har situationen för länsstyrelsernas
naturvårdsenheter på de flesta håll blivit ohållbar sedan nya uppgifter
tillkommit, samtidigt som nedskärningar skett enligt besparingsdirektiven.
På många håll har lagreglerade uppgifter inte kunnat utföras. Än svårare har
det varit att sköta den förebyggande miljövården. Utskottet borde mot den
bakgrunden ha tillstyrkt motion Bo517 yrkande 1.