om anslag till länsstyrelserna m. m. (prop. 1985/86:100 delvis) (Betänkande 1985/86:BoU19 Bostadsutskottet)

Bostadsutskottets betänkande
1985/86:19

om anslag till länsstyrelserna m. m.
(prop. 1985/86:100 delvis)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas vad i budgetpropositionen föreslagits om anslag till
länsstyrelserna m.m. jämte åtta motioner.

Regeringens förslag om anslag tillstyrks av utskottet. Häremot stående
motionsyrkanden avstyrks. Även övriga motioner avseende bl. a. olika
former av försöksverksamhet samt vissa arbetsuppgifter vid länsstyrelserna
avstyrks av utskottet.

Till betänkandet har fogats sex reservationer och ett särskilt yttrande.

TRETTONDE HUVUDTITELN
1. Propositionen

Regeringen har i proposition 1985186:100 bilaga 15 (civildepartementet)
under E 1 (s. 53—95) föreslagit riksdagen att till Länsstyrelserna m. m. för
budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag på 2 146 966 000 kr.

2. Motionerna

Utskottet behandlar i detta betänkande de under allmänna motionstiden
1986 väckta motionerna 1985/86:

A429 av Bengt Harding Olson och Margareta Mörck (båda fp) vari såvitt nu
är i fråga hemställs

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försöksverksamhet med förändrad länsförvaltning i Kristianstads
län,

Bo301 av Olle Aulin (m) vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en undersökning av försvarsenheternas resursbehov,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att försvarsenheterna för det kommande budgetåret skall
undantas från besparingar,

Bo302 av Karl-Anders Petersson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att även länsstyrelserna i Blekinge, Gotland och Jämtland
erhåller egen dator i direkt kontakt med den centrala datoranläggningen,

1 Riksdagen 1985186.19sami. Nr 19

BoU

1985/86:19

Bo304 av Stig Josefson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos
regeringen begära utredning och förslag om inrättande av lokal samhällsmyndighet
i enlighet med motionens intentioner,

Bo305 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - med hänvisning till motion
1985/86:Jo738 - såvitt nu är i fråga hemställs

1. att riksdagen till länsstyrelserna m. m. förbudgetåret 1986/87 anvisar ett
med 4 000 000 kr. ökat reservationsanslag,

Bo307 av Bo Hammar m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen med ändring
av proposition 1985/86:100, bil. 15, Civildepartementet, E 1 anvisar 600 000
kr. till verksamheten med medborgarvittnen vid polisen,

Bo310 av Kerstin Geberman och Sigge Godin (båda fp) vari - med
hänvisning till motion Jo772 - hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om betydelsen av ekologisk
kunskap på länsstyrelsernas naturvårdsenheter,

Bo311 av Ylva Annerstedt (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär åtgärder för att motionens syften i vad avser behandlingen av ärenden
om utförsel av valuta skall uppnås.

3. Yttranden

Bostadsutskottet har inhämtat yttrande från försvarsutskottet om länsstyrelsernas
försvarsenheter (FöU 1985/86:5 y). Från jordbruksutskottet har
yttrande inhämtats om länsstyrelsernas naturvårdsenheter (JoU 1985/
86:5 y).

Yttrandena har som bilagor fogats till detta betänkande.

4. Utskottet

4.1 Inledning

Länsstyrelserna svarar för den statliga förvaltningen i länen i den mån detta
inte ankommer på andra myndigheter. Enligt länsstyrelseinstruktionen
(1971:460) skall länsstyrelserna främja länens utveckling och befolkningens
bästa samt verka för att statlig, kommunal och landstingskommunal verksamhet
samordnas och anpassas till de regionalpolitiska målen och till
riktlinjerna för hushållning med mark och vatten. Arbetsuppgifterna berör
bl. a. samhällsutbyggnaden i vid mening, beskattningsväsendet, totalförsvaret,
social omvårdnad och räddningstjänst. Länsstyrelserna är högsta polisorgan
i länet samt huvudmän för priskontorsverksamheten.

Länsstyrelserna är i sitt arbete direkt underställda regeringen. Samtidigt
fungerar de i en del frågor som regionala organ åt vissa centrala ämbetsverk.

Varje länsstyrelse leds av en styrelse. Landshövdingen är styrelsens
ordförande. Styrelsen består därutöver av 14 ledamöter, som utses av
landstinget.

Länsstyrelserna är, med undantag för Stockholms län, organiserade i två
avdelningar - planeringsavdelningen och skatteavdelningen - samt en allmän

BoU 1985/86:19

och en administrativ enhet. Länsstyrelsen i Stockholms län är indelad i fyra
avdelningar; planeringsavdelningen, förvaltningsavdelningen, taxeringsavdelningen
och administrativa avdelningen.

I planeringsavdelningen ingår bl. a. naturvårdsenheten och försvarsenheten.

Enligt beslut av riksdagen (BoU 1985/86:11) skall länsstyrelsernas skatteavdelningar
och motsvarande enheter vid länsstyrelsen i Stockholms län
brytas ut ur länsstyrelserna och bilda egna myndigheter, en i varje län. De
nya myndigheterna - länsskattemyndigheterna - infogas enligt beslutet i en
renodlad beskattningsorganisation bestående av riksskatteverket, länsskattemyndigheter
och lokala skattemyndigheter. Omorganisationen skall äga
rum den 1 januari 1987.

I Norrbottens län skall enligt riksdagens beslut (BoU 1985/86:3) genomföras
en försöksverksamhet med samordnad länsförvaltning under tiden den 1
juli 19861, o. m. den 30 juni 1989. Länsstyrelsen skall under försöksperioden
fullgöra de uppgifter som för närvarande ankommer på länsvägnämnden,
länsskolnämnden, lantbruksnämnden, fiskenämnden och länsbostadsnämnden
i länet. Syftet med försöksverksamheten är att den statliga länsförvaltningen
särskilt i frågor som gäller länets utveckling och framtid skall
uppträda mer samlat och bli effektivare. Möjligheterna till avvägningar
mellan olika ansvarsområden skall förbättras. Dessutom skall ett friare
användande av medel och enklare regler kunna genomföras. Enligt vad som
anges i budgetpropositionen (bil. 15 s. 58) skall försöket utvärderas så att en
proposition kan föreläggas riksdagen i god tid före den 1 juli 1989.

Länsstyrelserna har under de senaste åren dessutom varit föremål för en
rad utredningar.

En arbetsgrupp i civildepartementet har genomfört en översyn av organisationen
av länsstyrelsernas planeringsavdelningar. Gruppen har bl. a.
föreslagit att länsstyrelserna ges ökade befogenheter vad gäller planeringsavdelningarnas
inre organisation. Vidare har olika möjligheter angivits för att
åstadkomma en bättre samverkan mellan olika verksamheter inom länsstyrelserna
och mellan länsstyrelserna och länsnämnderna. I fråga om försvarsenheterna
anser arbetsgruppen att det regeringsbeslut som reglerar dessa
enheters inre organisation bör upphävas.

Våren 1985 gav regeringen statskontoret i uppdrag att i samarbete med
länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON) undersöka möjligheterna att
förenkla eller slopa vissa arbetsuppgifter vid länsstyrelserna. Resultatet av
undersökningen har nyligen redovisats till regeringen, och frågan bereds för
närvarande inom regeringskansliet.

4.2 Länsförvaltningens organisation m. m.

4.2.1 Försöksverksamhet med förändrad länsförvaltning

I motion A429 (fp) yrkande 7 föreslås att en försöksverksamhet med
förändrad länsförvaltning skall genomföras i Kristianstads län. Enligt
motionärerna skulle det vara intressant att i detta län genomföra en
försöksverksamhet med en länsförvaltning i annorlunda former för att uppnå
ytterligare effektiviseringar.

BoU 1985/86:19

1* Riksdagen 1985/86. 19sami. Nr 19

Riksdagens beslut om inrättande av fristående länsskattemyndigheter och
om genomförande av en treårig försöksverksamhet med samordnad länsförvaltning
i Norrbottens län innebär att den regionala förvaltningen kommer
att genomgå betydande förändringar under de närmaste åren. Utskottet är
inte nu berett förorda genomförandet av ytterligare försöksverksamhet med
den inriktning som anges i motion A429 (fp). Som framgår av framställningen
ovan har dessutom flera utredningar som i olika avseenden berör
länsstyrelsernas organisation nyligen genomförts. Bl. a. pågår den ovan
redovisade undersökningen av möjligheterna att förenkla eller slopa vissa
arbetsuppgifter vid länsstyrelserna.

Nyligen genomförda och pågående utredningsinsatser samt beslutade
åtgärder torde enligt bostadsutskottets mening ge ett erforderligt underlag
för eventuella förslag till ytterligare förändringar i länsstyrelsernas organisation.
Samtidigt är det som framhålls i budgetpropositionen (bil. 15 s. 60)
viktigt att länsstyrelserna fortsätter det förnyelsearbete som redan har inletts
på många håll. Civilministern framhåller också att förslag från enskilda
länsstyrelser om att förändra sin organisation av besparings- eller rationaliseringsskäl
kommer att prövas i positiv anda. Motion A429 (fp) yrkande 7
avstyrks med hänvisning till det nu anförda.

4.2.2 Försvarsenheterna

I motion Bo301 (m) behandlas frågan om försvarsenheternas resursbehov.
Motionären framhåller att såväl överstyrelsen för ekonomiskt försvar som
civilförsvarsstyrelsen har riktat uppmärksamheten på obalansen mellan
försvarsenheternas uppgifter och resurser. Den utbildningsverksamhet som
riktas mot kommunerna i samband med övergången till kommunal ledning
av civilförsvaret anges också ställa stora krav på försvarsenheterna. I
motionens yrkande 1 föreslås mot denna bakgrund att en undersökning av
försvarsenheternas resursbehov genomförs. Yrkande 2 behandlar resursbehovet
under det kommande budgetåret. Försvarsenheterna föreslås undantas
från utgiftsminskningar inom ramen för oförändrat anslag till länsstyrelserna.

Försvarsutskottet, som yttrat sig över motion Bo301 (m), framhåller att
verksamheten vid försvarsenheterna är av stor betydelse för planering och
verksamhet inom totalförsvarets civila del. Eftersom det råder obalans
mellan försvarsenheternas uppgifter och de resurser som står till deras
förfogande, bör försvarsenheterna enligt försvarsutskottets mening endast
beröras av begränsade besparingar. Den i budgetpropositionen föreslagna
minskningen av anslaget till länsstyrelserna m. m. bör därför inte drabba
försvarsenheterna i större omfattning än som motsvarar deras andel av
anslaget.

Beträffande förslaget i motion Bo301 (m) yrkande 1 om en undersökning
av försvarsenheternas resursbehov hänvisar försvarsutskottet till vad försvarsministern
i annat sammanhang (prop. 1984/85:160) anfört om förnyade
överväganden om totalförsvarsfrågornas handläggning inom länsstyrelserna.
Försvarsministern anförde att sådana överväganden borde komma till stånd
sedan de pågående förändringarna på civilförsvarsområdet har genomförts.

BoU 1985/86:19

Vidare ansåg försvarsministern att man borde avvakta erfarenheter från
försöksverksamheten med samordnad länsförvaltning i Norrbottens län.
Försvarsutskottet påpekar att försvarsenheternas uppgifter och resurser på
central nivå kommer att bli en fråga för den nya överstyrelsen för civil
beredskap som inrättas den 1 juli 1986. Denna myndighets synpunkter på
behovet av och tidpunkten för en undersökning av det slag som föreslås i
motion Bo301 (m) yrkande 1 anses därför vara av stor betydelse.

Bostadsutskottet delar vad försvarsutskottet anfört om undersökning av
försvarsenheternas resursbehov. Resultaten från de aviserade övervägandena
om totalförsvarsfrågornas handläggning inom länsstyrelserna bör avvaktas.
Bostadsutskottet har vidare erfarit att försvarets rationaliseringsinstitut i
samarbete med tre länsstyrelser för närvarande genomför en översyn av
försvarsenheternas arbetsuppgifter och organisation. Utredningsresultaten
som väntas föreligga under sommaren 1986 torde också få betydelse för de
fortsatta övervägandena angående försvarsenheternas resursbehov. Mot
denna bakgrund avstyrker bostadsutskottet motion Bo301 (m) yrkande 1.

Försvarsutskottets yttrande angående försvarsenheternas resursbehov inför
det kommande budgetåret innebär att enheterna inte bör drabbas av den i
budgetpropositionen föreslagna anslagsminskningen i större omfattning än
andra enheter vid länsstyrelserna. I budgetpropositionen specificeras till stor
del hur den föreslagna anslagsminskningen till länsstyrelserna skall kunna
genomföras. Ingen av dessa riktade besparingar omfattar primärt verksamheten
vid försvarsenheterna. Den del av anslagsminskningen som inte
specificeras - i genomsnitt ca 100 000 kr. per länsstyrelse - kommer av resp.
länsstyrelse att fördelas utifrån de skilda förutsättningar och behov som finns
i olika län. Bostadsutskottet har inte skäl till annat antagande än att
försvarsenheterna vid denna bedömning kommer att behandlas på samma
sätt som övriga delar av resp. länsstyrelse. Med hänvisning till vad ovan
anförts avstyrks även yrkande 2 i motion Bo301 (m).

4.2.3 Naturvårdsenheterna

I motion Bo305 (fp) yrkande 1 föreslås med hänvisning till behovet av ökade
resurser vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter att anslaget till länsstyrelserna
m.m. ökas med 4 milj. kr. I motion Jo738 (fp) redovisas skälen för den
föreslagna anslagsökningen. Motionärerna erinrar om att naturvårdsenheterna
har drabbats av betydande nedskärningar samtidigt som en rad nya
uppgifter har tillkommit. Detta har inneburit att kravet att utföra lagreglerade
uppgifter på många håll inte kunnat uppfyllas. Den förebyggande
miljövården anses ha blivit än mer eftersatt.

Jordbruksutskottet har avgivit ett yttrande över de motioner som avser
verksamheten vid naturvårdsenheterna. Beträffande förslaget i motion
Bo305 yrkande 1 hänvisar jordbruksutskottet till två pågående utredningar
som inom kort kommer att redovisas. De utredningar som avses är en
genomgång av länsstyrelsernas arbetsuppgifter som statskontoret genomför
på regeringens uppdrag samt en översyn av naturvårdsförvaltningens organisation
och funktion. Enligt jordbruksutskottets mening bör resultatet av
dessa utredningar inte föregripas. Jordbruksutskottet framhåller också att en

BoU 1985/86:19

viktig del av den förebyggande miljövården handhas av koncessionsnämnden
för miljöskydd. Anslaget till koncessionsnämnden har i årets budgetproposition
beräknats utan den särskilda restriktivitet som annars präglar årets
budgetprövning. Jordbruksutskottet anser sammanfattningsvis att det för
närvarande inte föreligger skäl att tillmötesgå förslaget i motion Bo305 (fp)
yrkande 1 om ytterligare medel till länsstyrelsernas naturvårdsenheter.

Bostadsutskottet delar vad jordbruksutskottet anfört om resurstilldelningen
till länsstyrelsernas naturvårdsenheter. Synpunkter och förslag från de
utredningar inom området som avslutas inom kort bör avvaktas. Det
statsfinansiella läget har medfört att extra medel vid sidan av uppräknat
myndighetsanslag inte kunnat föreslås för någon enhet inom länsstyrelsen
inför det kommande budgetåret. I detta restriktiva budgetläge är det enligt
bostadsutskottets mening inte möjligt att särbehandla naturvårdsenheterna.
Motion Bo305 (fp) yrkande 1 såvitt nu är i fråga avstyrks således av utskottet.

Verksamheten vid naturvårdsenheterna behandlas även i motion Bo310
(fp). I motionen föreslås - med hänvisning till motion Jo772 - att riksdagen
skall göra ett tillkännagivande om betydelsen av ekologisk kunskap vid
länsstyrelsernas naturvårdsenheter. I motion Jo772 (fp) framhålls att hotet
mot det öppna kulturlandskapet är överhängande i Sverige. Marker som inte
brukas eller betas förbuskas snabbt eller planteras med gran och tall. Enligt
motionärerna är kunskaperna på detta område bristfälliga. Den ekologiska
kunskapen hos handläggare på länsstyrelsenivå föreslås därför utökas genom
utbildning så att de kan ge råd och sprida information i dessa frågor.

I jordbruksutskottets yttrande över motion Bo310 (fp) ansluter sig
utskottet till vad motionärerna anfört om betydelsen av ekologiska kunskaper.
Jordbruksutskottet anser emellertid att det bör ankomma på resp.
myndighet att bedöma behovet av särskilda utbildningsinsatser i dessa
frågor. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motion Bo310
(fp) anser jordbruksutskottet därför inte vara erforderlig.

Bostadsutskottet instämmer i jordbruksutskottets yttrande över motion
Bo310 (fp). Det torde inte föreligga något hinder för länsstyrelserna att med
bistånd från exempelvis länsstyrelsernas organisationsnämnd vidta de åtgärder
som efterfrågas av motionärerna. Motion Bo310 (fp) avstyrks.

4.3 Övriga frågor

Frågan om dataresurserna vid vissa länsstyrelser tas upp i motion Bo302 (c). I
motionen hemställs sålunda att även de länsstyrelser som i dag saknar egen
s. k. länsdator - länsstyrelserna i Blekinge, Gotland och Jämtland - skall
erhålla en sådan i direkt kontakt med den centrala datoranläggningen. För de
län som saknar egen dator blir enligt motionärerna denna brist alltmer
uppenbar allteftersom dataanvändningen utvecklas.

Som utskottet tidigare slagit fast (BoU 1984/85:21 s. 10) innebär inte den
omständigheten att det vid vissa länsstyrelser inte har placerats datorer att
dessa länsstyrelser saknar datorkraft. Med den nuvarande småskaliga
inriktningen av länsstyrelsernas ADB-stöd finns det enligt bostadsutskottets
mening goda möjligheter att få behoven av datorkraft tillgodosedda utan att
detta sker genom införskaffande av nya länsdatorer. Motion Bo302 (c)

BoU 1985/86:19

avstyrks redan på denna grund. Utskottet vill i detta sammanhang dessutom
erinra om att länsdatorerna i mycket stor utsträckning används för skatteändamål
och att denna användning har prioritet framför annan användning.
Frågan om länsdatorerna och deras framtida användning torde sålunda
komma att aktualiseras i anslutning till att den av riksdagen beslutade
utbrytningen av skatteavdelningarna till fristående myndigheter - länsskattemyndigheterna
- genomförs den 1 januari 1987.

Det särskilda statsbidraget för medborgarvittnen föreslås i budgetpropositionen
(bil. 15 s. 61) slopat fr. o.m. nästa budgetår. I motion Bo307 (vpk)
föreslås däremot att statsbidrag för verksamheten skall utgå även fortsättningsvis.
Enligt motionärerna är det viktigt att statsmakterna markerar ett
positivt stöd till verksamheten med medborgarvittnen genom fortsatt
statsanslag.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det särskilda bidraget till
kostnader för medborgarvittnen av besparingsskäl bör slopas fr.o.m.
budgetåret 1986/87. Regeringens förslag tillstyrks. Motion Bo307 (vpk)
avstyrks såvitt nu är i fråga.

I motion Bo311 (fp) tas upp frågan om avgiften för länsstyrelsens
utfärdande av skattebevis för emigrationsvaluta. Enligt motionären täcker
den avgift som för närvarande tas ut inte länsstyrelsens kostnader för
utfärdandet. Med hänsyn till att det ibland är fråga om omfattande
utredningar innan skattebevis kan utfärdas är det enligt motionären rimligt
att avgiften sätts betydligt högre.

Huvudprincipen för det statliga avgiftssystemet är att den specifika
kostnaden för staten skall täckas av den aktuella avgiften. Avgiftssystemet
ses fortlöpande över av bl. a. riksrevisionsverket med avseende härpå. Det
får enligt bostadsutskottets mening förutsättas att även den i motion Bo311
(fp) aktualiserade avgiften kommer att omfattas av denna översyn utan
någon riksdagens uttryckliga begäran härom. Motionen avstyrks med
hänvisning härtill.

I motion Bo304 (c) diskuteras möjligheterna att decentralisera vissa
statliga myndighetsfunktioner genom att inrätta lokala samhällsmyndigheter.
Enligt motionärerna kännetecknas den statliga administrationen av stark
centralisering inom avgränsade sektorer. Detta försvårar kontakterna mellan
myndigheter och medborgare. Enskilda företagare är exempelvis tvungna
att hålla kontakt med ett stort antal myndigheter som i de flesta fall ligger
ganska långt från verksamhetsorten. En lösning på detta problem vore enligt
motionärerna att inrätta en lokal samhällsmyndighet i varje kommun eller
fögderi. Denna myndighet borde bestå av den nuvarande lokala skattemyndigheten,
mervärde-, skatte- och handelsregisterenheterna inom länsstyrelserna,
bolagsbyrån inom patent- och registreringsverket samt punktskattesektionerna
inom riksskatteverket m. fl. lämpliga myndigheter och myndighetsenheter.
Förslaget i motionen innebär att riksdagen hos regeringen skall
begära utredning och förslag om inrättande av en lokal samhällsmyndighet i
enlighet med motionens intentioner.

Enligt vad bostadsutskottet erfarit har statskontoret nyligen till regeringen
överlämnat en rapport om en försöksverksamhet i Västernorrlands län med
ett statligt servicekontor i Ånge. Intentionerna bakom denna försöksverk -

BoU 1985/86:19

samhet överensstämmer delvis med de tankar som förs fram i motion Bo304
(c), även om inte servicekontorens verksamhetsområde haft den omfattning
som föreslås i motionen. Statskontorets rapport bereds för närvarande inom
regeringskansliet. En fråga som enligt uppgift kommer att övervägas är
möjligheterna att vid statliga servicekontor samordna handläggningen av
frågor som normalt handhas av olika myndigheter. Med hänvisning till dessa
överväganden inom regeringskansliet anser bostadsutskottet inte någon
ytterligare riksdagens åtgärd i den aktuella frågan nu vara erforderlig.
Motion Bo304 (c) avstyrks således av utskottet.

4.4 Anslag

Utskottet har ovan avstyrkt motionerna Bo305 (fp) yrkande 1 och Bo307
(vpk) i vad avser de i samma motioner framlagda förslagen till organisatoriska
förändringar m. m. inom den under länsstyrelseanslaget finansierade
verksamheten. Motionerna avstyrks med hänvisning härtill även i vad avser
anslag till länsstyrelserna m. m. Regeringens förslag tillstyrks.

Utbrytning av skatteavdelningarna och inrättande av Iänsskattemyndigheter
fr. o. m. den 1 januari 1987 innebär att medel för dessa myndigheter skall
bestridas från anslag under sjunde huvudtiteln - finansdepartementet. För
budgetåret 1986/87 har emellertid medel beräknats under trettonde huvudtiteln
- civildepartementet. Som anges i budgetpropositionen blir det därför
nödvändigt att under nästa budgetår göra en uppdelning av medlen. Det får
ankomma på regeringen att göra denna uppdelning.

4.5 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande försöksverksamhet med förändrad länsförvaltning
att riksdagen avslår motion 1985/86:A429 yrkande 7,

2. beträffande undersökning av försvarsenheternas resursbehov
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo301 yrkande 1,

3. beträffande försvarsenheternas resursbehov inför det kommande
budgetåret

att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo301 yrkande 2,

4. beträffande ökade resurser vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo305 yrkande 1 såvitt nu är i
fråga,

5. beträffande ekologisk kunskap vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter att

riksdagen avslår motion 1985/86:Bo310,

6. beträffande dataresurserna vid vissa länsstyrelser
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo302,

7. beträffande statsbidraget för medborgarvittnen

att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo307 såvitt nu är i fråga,

8. beträffande avgiften för länsstyrelsens utfärdande av skattebevis
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo311,

9. beträffande lokala samhällsmyndigheter
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo304,

BoU 1985/86:19

10. beträffande anslag
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1985/86: Bo305 yrkande 1 samt Bo307, både yrkandena
såvitt nu är i fråga, till Länsstyrelserna m. m. för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 2 146 966 000 kr.

Stockholm den 10 april 1986

På bostadsutskottets vägnar

Kjell A. Mattsson

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Magnus Persson (s), Per Olof Håkansson (s), Margareta Palmqvist (s),
Karl-Göran Biörsmark (fp), Rune Evensson (s), Birgitta Hambraeus (c),
Tore Claeson (vpk), Berit Bölander (s), Siw Persson (fp), Britta Sundin (s)
och Ingela Gardner (m).

Reservationer

1. Försvarsenheternas resursbehov inför det kommande
budgetåret (mom. 3)

Rolf Dahlberg och Ingela Gardner (båda m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 5 som börjar ”Försvarsutskottets
yttrande” och slutar ”motion Bo301 (m)” bort lyda:

Bostadsutskottet konstaterar att stor enighet synes föreligga vad avser
synen på arbetsbelastning och resurser vid länsstyrelsernas försvarsenheter.
Såväl försvarsutskottet som berörda myndigheter framhåller den obalans
som råder mellan försvarsenheternas uppgifter och de resurser som står till
deras förfogande. Försvarsministern slår i budgetpropositionen fast att
försvarsenheternas resurser minskat betydligt under senare år. Bostadsutskottet
finner det mot denna bakgrund inte vara rimligt att, som regeringens
förslag innebär, nästa budgetår ytterligare minska försvarsenheternas resurser.

I avvaktan på ovan nämnda överväganden och organisatoriska åtgärder
bör, enligt utskottets mening, ingen förändring av försvarsenheternas
resurstilldelning vidtas. Utskottet tillstyrker således motion Bo301 (m)
yrkande 2 som innebär att försvarsenheterna det kommande budgetåret skall
undantas från besparingar.

dels utskottet under 3 bort hemställa:

3. beträffande försvarsenheternas resursbehov inför det kommande
budgetåret

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Bo301 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1985/86:19

2. Ökade resurser vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter
(mom. 4)

Karl-Göran Biörsmark och Siw Persson (båda fp) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 6 sorn börjar ”Bostadsutskottet
delar” och slutar ”av utskottet” bort lyda:

I en avvikande mening (fp) till jordbruksutskottets yttrande framhålls att
en ökad medelstilldelning till naturvårdsenheterna är nödvändig inför det
kommande budgetåret. Bostadsutskottet delar denna uppfattning. Det är
otvetydigt så att naturvårdsenheterna har drabbats särskilt hårt av vidtagna
besparingar inom länsstyrelserna. Samtidigt har länsstyrelserna och deras
naturvårdsenheter tilldelats en rad nya uppgifter inom bl. a. miljövårdsområdet.
Detta har i många fall inneburit svårigheter att utföra vissa lagreglerade
uppgifter. Än svårare har det varit att på ett tillfredsställande sätt ombesörja
den förebyggande miljövården. Det finns mot bakgrund härav en uppenbar
risk för att av besparingsskäl framtvingade insatsminskningar på sikt kan ge
skador som både blir dyra och svåra eller t.o.m. omöjliga att åtgärda.

Vad utskottet ovan anfört innebär en anslutning till vad som i motion
Bo305 (fp) yrkande 1 föreslagits om att ytterligare resurser skall tillföras
länsstyrelsernas naturvårdsenheter. Även i ett utsatt statsfinansiellt läge
måste enligt bostadsutskottets mening miljön, som är grundvalen för hela vår
existens, värnas.

Vad utskottet ovan med anledning av motion Bo305 (fp) yrkande 1 såvitt
nu är i fråga anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 4 bort hemställa:

4. beträffande ökade resurser vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Bo305 yrkande 1 såvitt
nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. Dataresurserna vid vissa länsstyrelser (mom. 6)

Kjell A. Mattsson och Birgitta Hambraeus (båda c) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 6 börjar ”Sorn utskottet” och
på s. 7 slutar ”1 januari 1987” bort lyda:

Som framhålls i motion Bo302 (c) har nackdelarna med att alla län inte har
egen dataanläggning ökat i och med att dataanvändningen har ökat. För de
länsstyrelser som saknar egen dator har således denna brist blivit alltmer
uppenbar. Samtidigt kan konstateras att länsdatorerna i dag i mycket stor
utsträckning används för skatteändamål och att denna användning dessutom
har prioritet före annan användning. Den av riksdagen beslutade utbrytningen
av länsstyrelsernas skatteavdelningar till fristående myndigheter - länsskattemyndigheter
- kommer sålunda att aktualisera dels frågan om länsdatoremas
framtida användning, dels frågan om behovet av datorstöd i sin
helhet inom länsstyrelserna. Enligt utskottets mening bör utgångspunkten
för övervägandena i hithörande frågor vara att samtliga landets länsstyrelser,

BoU 1985/86:19

med beaktande av den utveckling som skett på datorområdet sedan
länsdatorerna införskaffades, skall förses med egen datakapacitet.

Vad utskottet med anledning av motion Bo302 (c) anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 6 bort hemställa:

6. beträffande dataresurserna vid vissa länsstyrelser

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Bo302 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Statsbidraget för medborgarvittnen (mom. 7)

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 7 som börjar ”Utskottet delar”
och slutar ”i fråga” bort lyda:

Bostadsutskottet instämmer i vad som i motion Bo307 (vpk) anförs om
systemet med medborgarvittnen. Denna verksamhet bidrar till en ökad
rättssäkerhet och trygghet för den enskilde som omhändertas av polisen.
Närvaron av ett medborgarvittne är också ett stöd för polisen som därmed
lättare kan avvisa eventuella falska anklagelser om övergrepp.

Ett slopat statsbidrag kan få till följd att verksamheten med medborgarvittnen
upphör. Detta skulle innebära en oacceptabel försämring av rättssäkerheten
och försvåra utredning av de fall av polisövergrepp som av och till
rapporteras. Utskottet kan mot denna bakgrund inte stödja regeringens
förslag att avveckla statsbidraget för medborgarvittnen. Motion Bo307 (vpk)
såvitt nu är i fråga tillstyrks således.

dels utskottet under 7 bort hemställa:

7. beträffande statsbidraget för medborgarvittnen

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Bo307 såvitt nu är i
fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Anslag (mom. 10)

Karl-Göran Biörsmark och Siw Persson (båda fp) anser - under förutsättning
av bifall till reservation 2 - att

dels den del av utskottets betänkande på s. 8 som börjar ”Utskottet har” och
slutar ”förslag tillstyrks” bort lyda:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motion Bo305 (fp) yrkande 1 att
tilldela länsstyrelsernas naturvårdsenheter en resursförstärkning för budgetåret
1986/87. Den i motionen föreslagna anslagsökningen med 4 milj. kr. till
länsstyrelseanslaget torde innebära en väsentligt förbättrad arbetssituation
vid naturvårdsenheterna. Bostadsutskottet tillstyrker motion Bo305 (fp)
yrkande 1 även vad avser anslagsnivån. Regeringens förslag liksom motion
Bo307 (vpk) såvitt nu är i fråga avstyrks.

BoU 1985/86:19

dels utskottet under 10 bort hemställa:

10. beträffande anslag
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Bo305 yrkande 1 såvitt
nu är i fråga och regeringens förslag samt med avslag på motion
1985/86:Bo307 såvitt nu är i fråga till Länsstyrelserna m. m. för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 2 150 966 000 kr.

6. Anslag (morn. 10)

Tore Claeson (vpk) anser - under förutsättning av bifall till reservation 4 - att

dels den del av utskottets betänkande på s. 8 som börjar ”Utskottet har” och
slutar ”förslag tillstyrks” bort lyda:

Utskottet har ovan ställt sig bakom förslaget i motion Bo307 (vpk) om att
statsbidrag till verksamheten med medborgarvittnen skall utgå även i
fortsättningen. Detta innebär att anslaget till länsstyrelserna m. m. behöver
höjas med 600 000 kr. i förhållande till regeringens förslag. Motion Bo307
(vpk) tillstyrks således även i denna del. Regeringens förslag liksom motion
Bo305 (fp) yrkande 1 såvitt nu är i fråga avstyrks av utskottet.

dels utskottet under 10 bort hemställa:

10. beträffande anslag
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Bo307 såvitt nu är i fråga
och med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motion
1985/86:Bo305 yrkande 1 såvitt nu är i fråga till Länsstyrelserna m. m.
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 2 147 566 000 kr.

Särskilt yttrande

Ökade resurser vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter

Tore Claeson (vpk) anför:

Jag delar i och för sig utskottets uppfattning att resultatet av pågående
utredningar bör avvaktas innan ytterligare överväganden görs avseende
länsstyrelsernas naturvårdsenheter. Som framhålls i en avvikande mening
(vpk) till jordbruksutskottets yttrande är det emellertid nödvändigt att
enheterna på ett tillfredsställande sätt kan fullgöra sina uppgifter - detta även
om en stor del av den förebyggande miljövården sker inom ramen för den
prövning enligt miljöskyddslagen som handhas av bl. a. koncessionsnämnden
för miljöskydd. När det gäller såväl förebyggande miljövård som andra
uppgifter kan konstateras att det föreligger vissa skillnader mellan länen
beträffande omfattningen av dessa uppgifter. Här måste självfallet resp. läns
behov av insatser vara avgörande för de resurser som behöver ställas till
förfogande. Det bör därför enligt min mening göras möjligt för länsstyrelserna
att efter särskild prövning få ytterligare tilldelning av medel, inom en
oförändrad total ram, så att inte särskilt angelägna arbetsuppgifter för vissa
länsstyrelsers naturvårdsenheter måste åsidosättas.

BoU 1985/86:19

Försvarsutskottets yttrande
1985/86:5 y

BoU 1985/86:19

Bil. 1

Om resursbehovet för länsstyrelsernas
försvarsenheter (prop. 1985/86:100)

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har den 4 februari 1986 beslutat att bereda försvarsutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1985/86:100 bilaga 15 såvitt avser
anslaget till länsstyrelserna m. m. beträffande länsstyrelsernas försvarsenheter
jämte motion 1985/86:Bo301 (m). Försvarsutskottet avger följande
yttrande.

Bakgrund

Länsstyrelsernas viktiga och mångskiftande totalförsvarsuppgifter handläggs
huvudsakligen inom deras försvarsenheter. Dessa inrättades år 1971 (prop.
1971:1 bil. 14, CU 8, rskr. 51). Tidigare hade totalförsvarsfrågorna handlagts
vid civilförsvarssektionen och den allmänna beredskapsdetaljen. I
samband med 1977 års försvarsbeslut (prop. 1976/77:74, FöU 13, rskr. 311)
godkände riksdagen riktlinjer för en ändrad organisation av försvarsenheterna.
Denna började tillämpas den 1 juli 1978. Totalt sett har försvarsenheterna
inte nått upp till den personalbemanning som avsågs med riksdagsbeslutet.
Redan i en rapport i september 1981 om försvarsenheternas verksamhet
pekades på stor obalans mellan deras uppgifter och resurser. Därefter har
enheterna berörts av besparingar som ytterligare minskat deras resurser.

Propositionen

I budgetpropositionen 1986 (bil. 15 s. 60-61) föreslås att delar av anslaget till
länsstyrelserna m. m. efter pris- och löneomräkning minskas med ett belopp i
storleksordningen 1 %. Undantagna från denna minskning är enligt regeringsförslaget
de delar av anslaget som hänför sig till verksamheten vid
länsstyrelsernas administrativa enheter och skatteförvaltningar. Undantaget
motiveras av beslutet om en sammanhållen skatteförvaltning fr. o. m. den 1
juli 1987 (prop. 1985/86:55, BoU 11, rskr. 82). Enligt detta skall länsstyrelsernas
skatteavdelningar brytas ut från länsstyrelserna för att bilda egna
myndigheter. Denna organisationsändring bedöms under nästa budgetår
påverka arbetet också vid länsstyrelsernas administrativa enheter.

Motionen

I motion 1985/86:Bo301 av Olle Aulin (m) föreslås ett tillkännagivande av
riksdagen att även länsstyrelsernas försvarsenheter skall undantas från den
utgiftsminskning vid länsstyrelserna som föreslås i budgetpropositionen.
Han anser vidare att en undersökning av försvarsenheternas resursbehov bör
komma till stånd.

Försvarsutskottet

Försvarsutskottet vill inledningsvis påminna om att det i ett tidigare yttrande
(FöU 1981/82:2 y) har behandlat frågan om besparingar vid länsstyrelsernas
försvarsenheter. Då gällde det ett regeringsförslag om en minskning efter
pris- och löneomräkning av anslaget till länsstyrelserna m. m. för budgetåret
1982/83 med 2 % (prop. 1981/82:100 bil. 18 s. 23). Därutöver föreslogs en
besparing vid försvarsenheter om 4 milj. kr. (prop. 1981/82:102 bil. 11 s. 13).
Som motivering till den sistnämnda besparingen hänvisades till att arbetsuppgifterna
på försvarsenheterna kunde förväntas minska till följd av en
delvis ny syn på inriktningen av de civila delarna av totalförsvaret. Denna
ansågs främst ha att göra med kommunernas övertagande av ansvaret för
ledningen av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå. En förstärkning av
civilbefälhavarnas roll fördes också in i bilden. Utskottet godtog en
minskning av anslaget med 2 % men föreslog att besparingen om 4 milj. kr.
skulle slås ut på länsstyrelsernas verksamheter så att försvarsenheterna
liksom övriga enheter endast marginellt skulle beröras av denna besparing.
Avvikande mening anmäldes av företrädare för centerpartiet och folkpartiet.

Civilutskottet godtog för sin del de i propositionen föreslagna besparingarna
(CU 1981/82:40 s. 7) vilket också blev riksdagens beslut (rskr. 406).
Moderata samlingspartiets företrädare i civilutskottet stödde i en reservation
försvarsutskottets uppfattning.

Verksamheten vid försvarsenheterna är av stor betydelse för planering och
verksamhet inom totalförsvarets civila del. Som framhålls i motion Bo301 ges
genom försvarsenheternas medverkan bl. a. stadga och genomslagskraft
inom den kommunala förvaltningen åt frågor som hänger samman med
kommunernas ansvar för ledning och planläggning av civilförsvaret på lokal
nivå.

Försvarsutskottet måste konstatera att det råder obalans mellan försvarsenheternas
uppgifter och de resurser som står till deras förfogande. Utskottet
vill i det sammanhanget särskilt peka på att försvarsministern i budgetpropositionen
(bil. 6 s. 94) slår fast att försvarsenheternas resurser minskat
betydligt sedan år 1978, när organisationen för länsstyrelsernas försvarsenheter
fastställdes.

Mot bakgrund av det anförda anser försvarsutskottet att länsstyrelsernas
försvarsenheter endast bör beröras av begränsade besparingar. Den föreslagna
minskningen av anslaget till länsstyrelserna m. m. bör inte drabba
försvarsenheterna i större omfattning än som motsvarar deras andel av
anslaget. En sådan uppfattning ligger i linje med försvarsministerns uttalande
i bilaga 6 till budgetpropositionen (s. 94) att det med hänsyn till

BoU 1985/86:19

Bil. 1

försvarsenheternas framtida uppgifter inte föreslås några riktade besparingar
som gäller försvarsenheternas verksamhet.

Beträffande förslaget i motion Bo301 om en undersökning av försvarsenheternas
resursbehov vill utskottet hänvisa till vad försvarsministern i
proposition 1984/85:160 om ledningen av de civila delarna av totalförsvaret
(s. 27) anförde om förnyade överväganden om totalförsvarsfrågornas handläggning
inom länsstyrelserna. Enligt hans mening borde sådana komma till
stånd sedan de pågående förändringarna på civilförsvarsområdet hade
genomförts. Han ansåg vidare att man borde avvakta erfarenheter av en
försöksverksamhet med samordnad länsförvaltning som för närvarande
förbereds inom Norrbottens län.

Det bör också påpekas att försvarsenheternas uppgifter och resurser
kommer att på central nivå bli en fråga för den nya överstyrelsen för civil
beredskap (ÖCB) inom ramen för dess ansvar för ledning och samordning av
totalförsvarets civila delar (jfr prop. 1984/85:160, Föll ll,rskr. 388). Denna
myndighets synpunkter på behovet av och tidpunkten för en undersökning av
det slag som föreslås i motionen är därför av stor betydelse. Myndigheten
inrättas den 1 juli 1986.

Stockholm den 25 februari 1986

På försvarsutskottets vägnar

Olle Göransson

Närvarande: Olle Göransson (s). Roland Brännström (s). Åke Gustavsson
(s), Gunnar Björk i Gävle (c), Evert Hedberg (s), Göthe Knutson (m).
Ingemar Konradsson (s), Ingvar Björk (s), Hans Lindblad (fp). Olle Aulin
(m), Gunhild Bolander (c), Christer Skoog (s), Barbro Evermo (s),
Carl-Johan Wilson (fp) och Anita Bråkenhielm (m).

Avvikande meningar

1. Gunnar Björk i Gävle (c), Göthe Knutson (m), Olle Aulin (m). Gunhild
Bolander (c) och Anita Bråkenhielm (m) anser att den del av yttrandet som
på s. 14 börjar med ”Mot bakgrund av” och på s. 15 slutar med ”försvarsenheternas
verksamhet” bort ha följande lydelse:

Som framgår av det föregående innebar riksdagens beslut år 1982 att då
aktuella besparingar vid länsstyrelsernas försvarsenheter kom att bli större
än vad försvarsutskottet hade förordat. Den obalans mellan försvarsenheternas
uppgifter och resurser som redan då hade konstaterats kom därigenom
att öka. Därtill har också bidragit den ökning av arbetsuppgifterna vid
försvarsenheterna som utskottet förutsåg skulle - åtminstone övergångsvis -bli följden av det lokala civilförsvarets knytning till kommunerna. Arbetsuppgifterna
kan inte väntas minska under de närmaste åren. Mot denna
bakgrund finner försvarsutskottet liksom motionären det vara rimligt att
länsstyrelsernas försvarsenheter i likhet med de administrativa enheterna
och skatteförvaltningarna undantas från kravet på utgiftsminskning. Ett
sådant undantag överensstämmer med andemeningen i försvarsministerns

BoU 1985/86:19

Bil. 1

uttalande i budgetpropositionen (bil. 6 s. 94) att försvarsenheterna med
hänsyn till de framtida uppgifterna inte föreslås beröras av några riktade
besparingar som gäller deras verksamhet.

2. Hans Lindblad (fp) och Carl-Johan Wilson (fp) anser att efter den del av
yttrandet som på s. 14 börjar med ”Mot bakgrund av” och på s. 15 slutar med
”försvarsenheternas verksamhet” bort ha följt ett stycke av följande lydelse:
Utskottet vill dock i detta sammanhang framhålla sin principiella uppfattning
att länsstyrelsernas lekmannastyrelser måste ha frihet att omdisponera
resurser inom myndigheten. Behoven på olika områden varierar mellan
länen, och de kan också inom ett och samma län variera över tiden. Frågor
rörande totalförsvaret berör för övrigt fler enheter än försvarsenheterna.
Utskottet anser att det är viktigt att totalförsvarsfrågornas stora betydelse
betonas i statsmakternas uppdrag till länsstyrelserna. Men statsmakterna bör
inte i detalj låsa länsstyrelsernas organisation och personalfördelning mellan
olika enheter inom länsstyrelserna. Grundregeln måste vara att myndigheten
får uppgifter och resurser, men sättet att använda resurserna skall bestämmas
av myndigheten själv. Därigenom främjas möjligheten till rationaliseringar
och effektivast möjliga resursutnyttjande.

BoU 1985/86:19

Bil. 1

Jordbruksutskottets yttrande

1985/86:5 y

BoU 1985/86:19

Bil. 2

om anslaget till länsstyrelserna m. m.

Till bostadsutskottet
Inledning

Genom beslut den 4 februari 1986 har bostadsutskottet berett jordbruksutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1985/86:100 bilaga 15 angående
anslag till länsstyrelsernas naturvårdsenheter jämte de under den allmänna
motionstiden väckta motionerna 1985/86:Bo305 (yrkande 1) och Bo310.

Propositionen och motionerna

I proposition 1985/86:100 bilaga 15 (s. 53 ff.) har regeringen under punkt E 1
Länsstyrelserna m.m. förslagit att riksdagen till länsstyrelserna m.m. för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 2 146 966 000 kr.

I motion Bo305 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkande 1 framhålls-med
hänvisning till motion 1985/86: Jo738 - att länsstyrelsernas naturvårdsenheter
har drabbats av betydande nedskärningar samtidigt sorn en rad nya uppgifter
tillkommit. Detta har inneburit att lagreglerade uppgifter på många håll inte
kunnat utföras. Än svårare har det varit att sköta den förebyggande
miljövården. Motionärerna föreslår därför att ytterligare 4 milj. kr. tillförs
länsstyrelsernas naturvårdsenheter.

I motion Bo310 av Kerstin Gellerman och Sigge Godin (fp) yrkas - med
hänvisning till motion 1985/86:Jo772 - att riksdagen som sin mening ger
regeringen til! känna att den ekologiska kunskapen hos länsstyrelsernas
handläggare bör utökas så att de kan ge råd och sprida information i
ekologiska frågor.

Utskottet

Den genomgång av länsstyrelsernas arbetsuppgifter som statskontoret fått
regeringens uppdrag att utföra i samarbete med länsstyrelsernas organisationsnämnd
är ännu inte slutförd. Enligt civilministern (bil. 15 s. 59) kommer
emellertid resultatet av undersökningen att redovisas inom kort. Inte heller
den i förra årets budgetproposition (1984/85:100 bil. 11 s. 97) aviserade
översynen av naturvårdsförvaltningen är ännu avslutad, men ett resultat av
översynen - som utförs av en särskild utredare - bör enligt statsrådet I.

Carlsson (prop. 1985/86:100 bil. lis. 103) föreligga under den första hälften

av år 1986. 17

Enligt utskottets mening bör resultatet av de nämnda undersökningarna
inte föregripas. Redan av den anledningen föreligger skäl att inte för
närvarande tillmötesgå förslaget om ytterligare medel till länsstyrelsernas
naturvårdsenheter. Utskottet vill emellertid i sammanhanget också framhålla
att en viktig del av den förebyggande miljövården sker inom ramen för den
prövning enligt miljöskyddslagen som handhas av bl. a. koncessionsnämnden
för miljöskydd. I budgetpropositionen (1985/86:100 bil. 11 s. 100-101)
har - med det angivna syftet att förbättra tillsynen enligt miljöskyddslagen -medel för koncessionsnämnden beräknats utan den särskilda restriktivitet
som annars präglar årets budgetprövning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag och förordar att motion Bo305 (yrkande 1) avslås.

Beträffande motion Bo310 kan utskottet ansluta sig till vad motionärerna
har anfört om betydelsen av ekologiska kunskaper hos länsstyrelsernas
handläggare. Huruvida särskilda utbildningsinsatser är nödvändiga och vilka
närmare åtgärder som i så fall erfordras får det emellertid i första hand
ankomma på resp. myndighet att bedöma. Någon ytterligare riksdagens
åtgärd med anledning av motion Bo310 synes inte vara erforderlig.

Stockholm den 11 mars 1986

På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s). Grethe Lundblad
(s), Arne Andersson i Ljung (m). Ove Karlsson (s). Lars Ernestam (fp),
Martin Segerstedt (s). Sven Eric Lorentzon (m), Jan Fransson (s), Margareta
Winberg (s). Jens Eriksson (m). Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c),
John Andersson (vpk) och Bengt Rosén (fp).

Avvikande meningar

1. Lars Ernestam och Bengt Rosén (fp) anser att andra stycket under
rubriken Utskottet på s. 17 och 18 bort ha följande lydelse:

Oberoende av vad de nämnda utredningarna kan tänkas innebära för
naturvårdsenheternas vidkommande är situationen sådan att en ökad
medelstilldelning är nödvändig redan nu. Naturvårdsenheterna har drabbats
av betydande nedskärningar samtidigt som en rad nya uppgifter har
tillkommit. Detta har inneburit att lagstadgade uppgifter inte kunnat
uppfyllas på många håll. Än svårare har det varit att sköta den förebyggande
miljövården. Även om hänsyn tas till de förebyggande åtgärder som
tillståndsprövningen enligt miljöskyddslagen innebär är det nödvändigt - för
att säkerställa en acceptabel nivå i prövnings- och tillsynsarbetet - att
ytterligare medel ställs till naturvårdsenheternas förfogande. Utskottet
tillstyrker därför motion Bo305 (yrkande 1) att länsstyrelserna utöver den av
regeringen föreslagna medelstilldelningen tillförs ytterligare 4 milj. kr.

BoU 1985/86:19

Bil. 2

2. John Andersson (vpk) anser att andra stycket under rubriken Utskottet på
s. 17 och 18 bort ha följande lydelse.

Enligt utskottets mening bör resultatet av de nämnda undersökningarna inte
föregripas. Utskottet vill emellertid framhålla att även om en stor del av den
förebyggande miljövården sker inom ramen för den prövning enligt miljöskyddslagen
som handhas av bl. a. koncessionsnämnden för miljöskydd så är
det nödvändigt att länsstyrelsernas naturvårdsenheter på ett tillfredsställande
sätt kan fullgöra sina uppgifter. När det gäller såväl förebyggande
miljövård som andra uppgifter föreligger vissa skillnader mellan länen
beträffande omfattningen av dessa uppgifter. Här måste självfallet resp. läns
behov av insatser vara avgörande för de resurser som behöver ställas till
förfogande. Det bör därför enligt utskottets mening göras möjligt för
länsstyrelserna att efter särskild prövning få ytterligare tilldelning av medel
så att inte särskilt angelägna arbetsuppgifter för vissa länsstyrelsers naturvårdsenheter
måste åsidosättas. Med det anförda tillstyrker utskottet
regeringens förslag. Någon ytterligare åtgärder med anledning av motion
1985/86:Bo305 (yrkande 1) synes därmed inte vara erforderlig.

BoU 1985/86:19

Bil. 2