om anslag till länsstyrelserna m.m. (prop. 1980/81:100) (Betänkande 1980/81:CU24 Civilutskottet)

CU 1980/81:24

Civilutskottets betänkande
1980/81:24

om anslag till länsstyrelserna m. m.-(prop. 1980/81:100)
1 Propositionen

Regeringen har i proposition 1980/81.100 bilaga 18 (kommundepartementet)
under B 1-B 4 (s. 12-85) föreslagit riksdagen att under femtonde
huvudtiteln för budgetåret 1981/82 anvisa

1. till Länsstyrelserna ett förslagsanslag av 1 563 lil 000 kr.,

2. till Lokala skattemyndigheterna ett förslagsanslag av 587 149 000 kr.,

3. till Kronofogdemyndigheterna ett förslagsanslag av 436 736 000 kr.,

4. till Civilbefälhavarna ett förslagsanslag av 9 704 000 kr.

2 Motionerna m. m.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1980181:

1070 av Per Bergman m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen under femtonde
huvudtiteln till Länsstyrelserna för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av 1 568 lil 000 (+ 5 000 000) kr.,

1072 av Lennart Bladh m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen begär att
regeringen låter försöksverksamheten med redovisningssystem för exekutionsväsendet
(REX) under budgetåret 1981/82 utvidgas till att omfatta
också kronofogdemyndigheterna i Kristianstads län,

1073 av Bernt Ekinge (fp) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att civilbefälhavarkansliet i Östra civilområdet bör
flyttas till Nyköping,

1075 av Maj-Lis Landberg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att den sociala enheten organisatoriskt
parallellställs med övriga länsstyrelseenheter och inplaceras i planeringsavdelningen,

1446 av Lena Hjelm-Wallén m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar
uttala sig för att den sociala enheten vid länsstyrelsen skall knytas till dess
planeringsavdelning,

1448 av Ulla Johansson m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om lämpligheten av att
sociala enheten vid länsstyrelserna placeras inom planenheten,

1459 av Erik Wärnberg (s) vari hemställs att riksdagen fullföljer sitt
tidigare principuttalande med ett principbeslut om lokala skattemyndighetens
inlemmande i länsstyrelsernas skatteavdelningar,

1462 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs att
riksdagen

1 Riksdagen 1980/81. 19 sami. Nr 24

CU 1980/81:24

(4) hos regeringen begär en översyn och samordning av vissa register i
enlighet med vad som anförts i motionen (p. 6),

1465 av Olof Palme m. fl. (s) vari, med hänvisning till motiveringen i
motion 1980/81:1462, hemställs att riksdagen beslutar att

1. till Länsstyrelserna för budgetåret 1981/82 under femtonde huvudtiteln
utöver i prop. 1980/81:100 bil. 18 föreslaget förslagsanslag anvisa ytterligare
3 000 000 kr.,

2. till Lokala skattemyndigheterna för budgetåret 1981/82 under femtonde
huvudtiteln utöver i prop. 1980/81:100 bil. 18 föreslaget förslagsanslag anvisa
ytterligare 7000 000 kr.,

1849 av Bo Lundgren m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att
kronofogdemyndigheterna i Kristianstads län får systemet REX infört redan
under budgetåret 1981/82,

1886 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen beslutar att
med ändring i prop. 1980/81:100 under bilaga 18 länsstyrelserna, ställa medel
till förfogande för 227 tjänster utöver vad regeringen medgivit avseende
skattekontroll m. m. i enlighet med vad som anförs i motionen.

Skatteutskottet har yttrat sig över motionerna 1980/81:1459 (s), 1465 (s)
och 1886 (vpk). Skatteutskottets yttrande har som bilaga fogats till detta
betänkande.

Företrädare för kommundepartementet, Statstjänstemannaförbundet och
JUSEK har inför utskottet lämnat synpunkter avseende den sociala enhetens
inplacering i länsstyrelsen. De båda personalorganisationerna har överlämnat
skrivelser i ärendet.

Skattechefen vid länsstyrelsen i Stockholms län har till utskottet överlämnat
en skrivelse om de lokala skattemyndigheternas organisatoriska ställning.

3 Utskottet

3.1 Länsstyrelserna

3.1.1 Den sociala funktionen

Riksdagen behandlade i juni 1980 en proposition om socialtjänsten (prop.
1979/80:1, SoU 1979/80:44) samt en proposition om socialstyrelsens uppgifter
och organisation (prop. 1979/80:6, SoU 1979/80:45).

Riksdagen beslöt med anledning av den förstnämnda propositionen anta
ett förslag till socialtjänstlag. Enligt denna lag skall länsstyrelsen inom länet
följa socialnämndernas tillämpning av lagen, informera och ge råd till
allmänheten i frågor som rör socialtjänsten, biträda socialnämnderna med
råd i deras verksamhet, främja samverkan på socialtjänstens område mellan
kommunerna och andra samhällsorgan samt även i övrigt se till att
socialnämnderna fullgör sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. Enligt
socialtjänstlagen står hem för vård eller boende under länsstyrelsens

CU 1980/81:24

tillsyn.

I den ovannämnda propositionen om socialstyrelsens uppgifter och
organisation föreslogs inrättande av sociala enheter vid länsstyrelserna.
Riksdagen godkände förslaget. Beträffande uppgifterna för den förordade
sociala enheten anfördes sammanfattningsvis i propositionen följande.
Enhetens uppgifter bör koncentreras till sådana funktioner som inte kan och
bör utövas på kommunal nivå. Enheten skall utöva tillsyn rörande
socialtjänsten och bistå länsrätten med sociala bedömningar. Därutöver bör
enheten råda och upplysa enskilda (vara ”klagomur”) samt medverka som
sociala experter i den regionala samhällsplaneringen. I propositionen
förordades att länsstyrelsens alkoholhandläggare skulle ingå i den sociala
enheten. Frågan om den sociala enhetens inplacering i länsstyrelsens
organisation borde enligt vad som angavs i propositionen närmare prövas av
en organisationskommitté tillsammans med länsstyrelsernas organisationsnämnd.

Organisationskommittén, som i november 1980 har redovisat resultatet av
sina överväganden, förordar att den sociala enheten inom länsstyrelsen får en
självständig ställning men att den temporärt organisatoriskt samordnas med
den allmänna enheten genom att den allmänna enhetens chef gentemot den
sociala enheten fullgör uppgifter som vanligtvis ankommer på avdelningschef.
På sikt bör enligt kommittén den sociala enheten anknytas till
länsstyrelsernas planerande verksamheter. För Stockholms län och Gotlands
län föreslås särlösningar. Enligt organisationskommittén finns f. n. inom
socialkonsulentorganisationen 119 tjänster och hos länsstyrelserna 25
barnavårdskonsulenttjänster, 45 tjänster för handläggare av alkoholärenden
samt 24 tjänster för övrig personal som berörs av omorganisationen, totalt
således 213 tjänster. Enligt kommittén bör personalen vid de föreslagna
enheterna fullgöra uppgifter enligt socialtjänstlagstiftningen m. m. som
omfattar tillsyn, rådgivning och information, sociala bedömningar, bistånd
till resp. länsrätt, medverkan i regional samhällsplanering och handläggning
av statsbidragsärenden.

1 budgetpropositionen (bil. 18 s. 24-25) behandlas frågan om hur
arbetsuppgifterna enligt socialtjänstlagstiftningen och enligt alkohollagstiftningen
organisatoriskt skall inplaceras i länsstyrelsen. Kommunministern
delar organisationskommitténs uppfattning att arbetsuppgifterna på dessa
båda områden bör samordnas och samlas hos länsstyrelsen i en organisatorisk
enhet med möjlighet att handla självständigt. Han förordar att
funktionerna knyts till den allmänna enheten hos länsstyrelserna - utom i
Stockholms län där uppgifterna bör inordnas i förvaltningsavdelningen.
Enligt kommunministern bör möjligheterna till självständiga arbetsinsatser
vara goda om allmänna enhetens chef företräder den förordade enheten
endast i administrativt hänseende samt fattar beslut i vissa mera betydelsefulla
eller principiella ärenden. Av bilaga 2 till detta betänkande framgår hur
regeringen avser att fördela på län de tjänster som kommer att ingå i de
1* Riksdagen 1980181. 19 sami. Nr 24

CU 1980/81:24

förordade enheterna.

Frågan om den organisatoriska inplaceringen av de aktuella tjänsterna tas
upp i motionerna 1980/81:1075 (s), 1446 (s) och 1448 (s). Hemställan i
motionerna innebär att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till
känna att den sociala enheten organisatoriskt knyts till planeringsavdelningen.
I den förstnämnda motionen anförs bl. a. att arbetet med de sociala
frågorna på länsnivå förskjutits från tillsyn i traditionell mening och
detaljkontroll mot mer övergripande planering, samordning och kunskapsförmedling.
De sociala enheterna bör enligt motionärerna inplaceras i
länsstyrelserna på sådant sätt att denna förskjutning underlättas. Därmed
bör enheterna kunna medverka i det angelägna arbetet med samhällsplaneringen.
Även i de båda andra motionerna betonas vikten av att sociala
enheten ges sådan ställning i länsstyrelseorganisationen att enheten aktivt
kan medverka i samhällsplaneringen.

Även enligt utskottets mening är det lämpligt att den sociala funktionen
ges den inriktning och de arbetsuppgifter som föreslagits av organisationskommittén
och som förordats av kommunministern. Det finns goda skäl att
samla de traditionellt socialpolitiska bedömningarna i en enhet som även
kommer att medverka i ärenden i vilka de socialpolitiska aspekterna först på
senare år kommit att tillmätas allt större vikt och som bl. a. inneburit att
social expertis numera anses böra medverka i samhällsplaneringen. Utskottet
har sålunda ingen erinran mot omfattningen och inriktningen av den
sociala funktionens arbetsuppgifter. Den förordade enhetens arbetsuppgifter
kommer att ge goda möjligheter till ett integrerat synsätt på de sociala
frågorna inom länsstyrelsen med utgångspunkt bl. a. i resp. kommuns
gemensamma planeringsförutsättningar (GPF).

Vad beträffar den i motionerna behandlade frågan om den sociala
funktionens inplacering i länsstyrelseorganisationen bör noteras att den
betydelsefulla medverkan i den regionala planeringen kommer att utgöra en
mindre del av enhetens arbetsuppgifter. Det är emellertid, som utskottet
framhållit ovan, viktigt att den sociala expertisen inom länsstyrelserna ges
möjligheter att delta i det arbete med samhällsplaneringen som utförs där.
Enligt vad utskottet erfarit är avsikten att den sociala funktionen - med den
av kommunministern förordade inplaceringen i den allmänna enheten - skall
medverka i den regionala samhällsplaneringen. Den normalarbetsordning
som regeringen avser utfärda före den 1 juli 1981 kommer att utformas så att
den allmänna enhetens deltagande i handläggningen av dessa frågor
garanteras. Utskottet förutsätter att regeringen följer utfallet av den nya
organisationen och om så visar sig erforderligt för riksdagen redovisar förslag
till förändringar i frågan.

Enligt utskottets mening innebär den ovan angivna organisationsstrukturen
att de viktiga sociala aspekterna i samhällsplaneringen kommer att kunna
göra sig gällande i önskad omfattning. Därmed får syftet med motionerna
anses vara i inte ringa grad tillgodosett.

CU 1980/81:24

3.1.2 Naturvårdsenheterna

Vid behandling av anslaget till länsstyrelserna för innevarande budgetår
gav riksdagen på förslag av civilutskottet (CU 1979/80:27 s. 12-14)
regeringen till känna att behovet av ökade personalresurser vid naturvårdsenheterna
borde beaktas i inte ringa omfattning i en aviserad proposition om
ändringar i miljöskyddslagen. Denna proposition (prop. 1980/81:92) kommer
senare under våren att behandlas av jordbruksutskottet. I propositionen
föreslås länsstyrelserna få ökade arbetsuppgifter avseende prövning och
tillsyn enligt miljöskyddslagstiftningen.

Med anledning bl. a. av länsstyrelsernas nya arbetsuppgifter inom
miljöskyddsområdet föreslås i budgetpropositionen (bil. 18 s. 23-26) att
länsstyrelsernas naturvårdsenheter tillförs 15 tjänster för handläggare.
Dessutom kommer 26 länshälsovårdskonsulenter att inordnas i naturvårdsenheterna
i samband med att länsläkarorganisationen avvecklas. Även detta
innebär enligt kommunministern en förstärkning för länsstyrelserna i deras
verksamhet enligt miljöskyddslagstiftningen. Av bilaga 2 till betänkandet
framgår regeringens förslag till fördelningen på län av de föreslagna
personaltillskotten.

Utskottet har ingen erinran mot vad i budgetpropositionen anförts om
personalförstärkningar vid naturvårdsenheterna. Därmed har större möjligheter
skapats för länsstyrelserna att klara de ökade arbetsuppgifter som
ändringarna i miljöskyddslagstiftningen kommer att innebära.

3.1.3 Skatteavdelningarna

I motion 1980/81:1465 (s) yrkande 1 föreslås att anslaget till länsstyrelserna
för nästa budgetår ökas med 3 milj. kr. utöver regeringens förslag i
budgetpropositionen. Bl. a. anges i motionen att det finns särskild anledning
att uppmärksamma uppbördsenheternas viktiga funktion inom uppbördsområdet.
I motionen föreslagna förstärkningar anges vara en förutsättning för
att uppbördsenheterna skall kunna fungera tillfredsställande.

Skatteutskottet, som yttrat sig över motionsyrkandet, uttalar att det
givetvis är önskvärt med ytterligare förbättringar beträffande skattekontrollen
m. m. Civilutskottet, som delar skatteutskottets uppfattning i frågan,
avstyrker bifall till motion 1980/81:1465 (s) yrkande 1. Utskottet vill erinra
om att skatteavdelningarna och taxeringsavdelningen enligt förslaget i
budgetpropositionen undantas från det s. k. besparingsalternativet.

I budgetpropositionen beräknas medel motsvarande 27 handläggare för
mervärdeskattekontrollen i de tre storstadslänen där en förbättrad kontroll
är angelägen. Utskottet har ingen erinran mot detta förslag eller mot vad i
övrigt anförts om ökade medel till skatteavdelningarna.

Däremot är utskottet inte berett tillstyrka förslaget i motion 1980/81:1886
(vpk) om medel motsvarande 50 tjänster på mervärdeskatteenheterna. Bl. a.

CU 1980/81:24

bör den inom riksskatteverket pågående översynen om mervärdeskattekontrollen
avvaktas.

3.1.4 Övriga frågor

I proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m.,
anförde kommunministern att han räknade med en besparing om ca 5 milj.
kr. på anslaget till länsstyrelserna för budgetåret 1981/82. I sammanhanget
anfördes att ett arbete påbörjats inom regeringskansliet i avsikt att förenkla
och samordna olika planeringsformer. I budgetpropositionen beräknas en
reduktion av länsstyrelseanslaget om ca 5 milj. kr. Besparingen har samlats
inom anslagsposten Till regeringens disposition. När budgetpropositionen
beslöts hade arbetet inom regeringens kansli inte kommit så långt att det då
var möjligt att ange besparingseffekten på varje enskild länsstyrelse.

Frågan tas upp i motion 1980/81:1070 (s). Motionären anser att riksdagen
inte bör godta anslagsberäkningar av denna typ - regeringen borde ha
motiverat sitt förslag till besparingar.

En arbetsgruppp med företrädare för berörda fackdepartement har bildats
för att lämna förslag till riktlinjer för besparingsarbetet. Bl. a. har
arbetsgruppen övervägt följande beträffande planeringsformerna på kort
sikt. Utredningar som rör allmänheten bör prioriteras medan generella
insamlingar av grunddata bör inskränkas. Planeringsaktiviteterna bör i högre
grad än hittills inriktas på direkta åtgärder. Inom miljövården bör det
egentliga miljöskyddsarbetet prioriteras liksom planering som allmänt kan
effektivisera den löpande verksamheten. Avsikten är att länsstyrelserna
själva skall få göra de prioriteringar som den förordade besparingen ger
upphov till. Besparingen avses fördelad på de olika länsstyrelserna i
huvudsak i förhållande till deras andel av länsstyrelseanslaget. Det bör
erinras om att i bostadsdepartementets bilaga (bil. 16 s. 7) till budgetpropositionen
anförts att förslag bereds bl. a. om en snabbare planprocess. Ett
viktigt mål anges därvid vara att åstadkomma besparingar för såväl stat som
kommun.

De tillkommande uppgifter som utskottet redovisat ovan får anses vara en
tillräcklig grad av konkretisering av de förordade besparingsförslagen.
Utskottet, som finner det angeläget att olika besparingar genomförs, godtar
den uppläggning som beskrivits ovan. Motion 1980/81:1070 (s) avstyrks med
hänvisning till det anförda.

Vad i övrigt anförts i budgetpropositionen om anslag till länsstyrelserna
m. m. har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

CU 1980/81:24

3.2 Lokala skattemyndigheterna

Fögderiutredningen (Kn 1975:02) har i enlighet med sina direktiv lagt fram
förslag om att sammanföra länsstyrelsernas skatteavdelningar och de lokala
skattemyndigheterna så att dessa inlemmas i skatteavdelningarna som
enheter. Utredningen föreslår emellertid att nuvarande ordning behålls och
att frågan om ett sammanförande får anstå tills erfarenheter av den nya
taxeringsorganisationen vunnits. Utredningens förslag har remissbehandlats.

Remissopinionen i frågan är splittrad. 19 länsstyrelser och två lokala
skattemyndigheter förordar en sammanslagning medan fyra länsstyrelser och
116 lokala skattemyndigheter motsätter sig en sådan liksom riksförsäkringsverket
och Kommunförbundet. Flera remissinstanser, t. ex. statskontoret,
riksrevisionsverket, riksskatteverket, SACO/SR och TCO-S, anser att
frågan bör övervägas ytterligare.

Frågan behandlas i budgetpropositionen (bil. 18 s. 22-23). Kommunministern
anser en sammanslagning motiverad om den medför påtagliga
fördelar eller innebär att uppenbara brister eller olägenheter i nuvarande
organisation undanröjs. En omorganisation av den lokala skatteförvaltningen
nu skulle enligt hans mening vara olämplig dels på grund av att den nya
taxeringsorganisationen inte vunnit stadga, dels därför att en organisationsförändring
skulle komma att infalla under perioden för 1981 års allmänna
fastighetstaxering.

I motion 1980/81:1459 (s) hemställs att riksdagen fullföljer sitt tidigare
principuttalande med ett principbeslut om lokala skattemyndighetens
inlemmande i länsstyrelsernas skatteavdelningar. Motionären anför att en
omorganisation inte bör genomföras under kommande budgetår. Ytterligare
utredningsarbete krävs.

Liksom kommunministern anser skatteutskottet som yttrat sig över
motionen att utfallet av den nya taxeringsorganisationen bör avvaktas innan
ett beslut om att inlemma de lokala skattemyndigheterna i länsstyrelserna
fattas. Civilutskottet delar denna uppfattning. Det splittrade remissutfallet
över fögderiutredningens förslag talar också för att det kan vara lämpligt att
inte nu ändra de lokala skattemyndigheternas organisatoriska ställning. Det
finns enligt civilutskottets uppfattning inte tillräckliga skäl att fatta ett
principbeslut i frågan. Utskottet avstyrker sålunda motion 1980/81:1459
(s).

Enligt planerna för den s. k. RS-organisationen (Rationalisering av
skatteadministrationen) återstår 160 tjänster för att organisationen vid de
lokala skattemyndigheterna skall vara fullt utbyggd. Riksskatteverket har
tillstyrkt en utbyggnad med 144 tjänster. Regeringen har i oktober 1980
utfärdat föreskrifter för den nya uppbördsorganisationen hos länsstyrelserna
och de lokala skattemyndigheterna. Detta innebär en kraftig förstärkning av
den handläggande personalen, för de lokala skattemyndigheterna med ca 300

CU 1980/81:24

handläggare. Rekrytering av denna personal kommer i stor utsträckning att
ske under budgetåret 1981/82. Enligt kommunministern är det inte lämpligt
att öka rekryteringsbehovet utöver dessa 300 med en samtidig utbyggnad av
RS-organisationen.

I motion 1980/81:1886 (vpk) föreslås att de lokala skattemyndigheterna
byggs ut enligt riksskatteverkets förslag, dvs. med 144 tjänster. Utskottet
delar kommunministerns uppfattning om att utbyggnaden av RS-organisationen
bör anstå under nästa budgetår, varför motionen avstyrks i denna
del.

En uppräkning av anslaget till de lokala skattemyndigheterna med 7 milj.
kr. utöver regeringens förslag yrkas i motion 1980/81:1465 (s) yrkande 2.
Enligt motionärerna finns stora vakanser inom arbetsgivargrupperna vid de
lokala skattemyndigheterna i Stockholms län - en situation som enligt deras
mening torde vara i stort sett densamma i övriga delar av landet.

Även om det naturligtvis skulle vara önskvärt med ytterligare förstärkningar
på de lokala skattemyndigheterna finner civilutskottet, liksom
skatteutskottet, att den statsfinansiella situationen inte medger sådana
förstärkningar som föreslagits i motionen. Skatteutskottet anför i sitt
yttrande att skattekontrollen prioriteras vid en jämförelse med de nedskärningar
av anslagskraven som föreslås på andra områden. I budgetpropositionen
förordas sålunda att endast expensdelen i anslaget för de lokala
skattemyndigheterna reduceras.

Vad i övrigt anförts i budgetpropositionen om anslag m. m. till lokala
skattemyndigheterna har inte givit utskottet anledning till erinran eller
särskilt uttalande.

3.3 Kronofogdemyndigheterna

I motion 1980/81:1462 (s) yrkande 4 begärs en översyn och samordning av
vissa register i enlighet med vad som anförts i motionen. Enligt motionärerna
finns flera register som på ett effektivare sätt skulle kunna användas i kampen
mot skatte- och avgiftsfusket. Ett sådant förfarande medför enligt deras
mening problem främst i två avseenden - dels är de olika registren inte
uppbyggda för att passa för detta syfte, dels hävdas ofta att en användning i
kontrollsyfte skulle leda till intrång i den personliga integriteten. De
ändringar och kompletteringar som behövs torde enligt motionärernas
uppfattning inte vara särskilt omfattande. Visar det sig under arbetets gång
att ett nytt register behöver inrättas - t. ex. ett register över försumliga
skatte- och avgiftsbetalare - bör ett detaljerat förslag härom lämnas. Den
förordade översynen bör enligt motionärerna tas upp i samband med den
utvärdering av redovisningssystemet för exekutionsväsendet (REX) som
pågår. Erforderliga ändringar bör genomföras senast den 1 januari 1982.

Utskottet har tidigare (CU 1980/81:1 y) enhälligt vid behandling av
motioner om åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten anfört att

CU 1980/81:24

befogade hänsyn till den personliga integriteten inte träds för när även med
vidgade möjligheter till effektiv samordning av åtgärder mot ekonomisk
brottslighet med anknytning till näringsverksamhet. I yttrandet erinrade
utskottet även om att en utvärdering av REX-systemet pågår och att i denna
utvärdering bl. a. kommer att undersökas hur ett datasystem skall vara
utformat så att kronofogdemyndigheterna (KFM) kan handla effektivt och
rationellt. Vidare kommer att övervägas vid utvärderingen hur ett datasystem
för den exekutiva verksamheten kan samordnas med andra ADB-system
i avsikt att ur olika register hämta viss information om gäldenärer.
REX-utredningens arbete avses vara avslutat under sommaren 1981.

Det är enligt utskottets mening viktigt att de samhällsorgan som har
uppgifter inom skattekontrollen ges så goda möjligheter som möjligt att på
ett effektivt sätt fullgöra sitt arbete.

En utvärdering om hur detta skall ske görs delvis av REX-utredningen.
Utskottet har tidigare enhälligt (CU 1978/79:25) hävdat att ADB inom
exekutionsväsendet väsentligt underlättar KFM:s arbete, bidrar till ett bättre
indrivningsresultat och förbättrar personalens arbetssituation. Utskottet
förutsätter att förslag om ytterligare utbyggnad av ADB inom exekutionsväsendet
kommer att lämnas riksdagen så snart den pågående utvärderingen
och den fortsatta beredningen därav avslutats. Enligt utskottets mening är
det av stor vikt att riksdagen föreläggs förslag om hur den pågående
försöksverksamheten med ADB inom exekutionsväsendet skall avlösas av
en mera varaktig och utbyggd lösning. Det är önskvärt att förslag föreläggs
riksdagen under nästa år. Eftersom en översyn pågår som delvis även
omfattar den i motionen upptagna frågan om samordning av olika register, är
motionärernas grundläggande krav tillgodosett. Utskottet anser att pågående
utredningsarbete och förslag till riksdagen bör avvaktas innan slutlig
ställning tas i frågan. I sammanhanget bör även erinras om att frågan om
ADB i den exekutiva verksamheten övervägs av lagutskottet vid behandlingen
av proposition 1980/81:8 med förslag till utsökningsbalk. Lagutskottet
kommer senare under våren 1981 att avge betänkande i frågan.

I motionerna 1980/81:1072 (s) och 1849 (m) behandlas frågan om
ADB-stöd till KFM i Kristianstads län. Flemställan innebär att riksdagen
uttalar att regeringen låter försöksverksamheten med REX-systemet under
budgetåret 1981/82 utvidgas till att omfatta också dessa KFM. I motionerna
lämnas uppgifter om hur kraftig ökningen av enskilda mål, uppdebiterade
skatter och utestående skatter i länet varit under 1970-talets senare hälft.
Motionärerna anför även att ett bättre indrivningsresultat uppnås om
REX-systemet införs och att samhällets ”nettovinst” beräknas till mera än en
milj. kr. på ett år.

REX-systemet bedrivs på försök inom KFM i fem län. Vid behandlingen år
1980 av anslag till KFM hade utskottet även att ta ställning till ett förslag i
1980 års budgetproposition om att REX-systemet på försök skulle omfatta
även kronofogdedistrikten i Malmöhus län. Utskottet tillstyrkte detta förslag

CU 1980/81:24

(CU 1979/80:27 s. 15-16) men anförde enhälligt att försöksverksamheten
inte borde utvidgas därutöver förrän nuvarande system utvärderats. Riksdagen
beslöt i enlighet därmed.

Utskottet, som delar motionärernas uppfattning om att ADB inom
exekutionsväsendet bidrar till ett bättre indrivningsresultat och en förbättrad
arbetssituation för personalen, är inte berett att frångå sin tidigare
uppfattning i ärendet - det nuvarande systemet bör utvärderas. Denna
uppgift är, som framgått ovan, en av huvudfrågorna för den ovannämnda
utredningen. Utskottet förutsätter att riksdagen så snart som möjligt får ta
ställning till ett förslag om ytterligare datastöd till KFM så att beslut om mera
varaktigt och utbyggt datasystem kan fattas. Motionerna 1980/81:1072 (s)
och 1849 (m) avstyrks med hänvisning till det anförda.

Det bör även erinras om att regeringen nyligen tillkallat en särskild
utredare som fått i uppdrag att göra en översyn av indrivningslagstiftningen
för att bl. a. effektivera arbetet vid KFM.

I yttrande över länsstyrelsernas anslagsframställning avseende KFM för
budgetåret har riksskatteverket tillstyrkt förstärkningar med drygt 60
tjänster, varav 22 tjänster för ekonomer - en tjänst för varje KFM som är
tillsynsmyndighet i konkurs. I budgetpropositionen (bil. 18 s. 29) förordas att
KFM tillförs medel för anlitande av ekonomisk sakkunskap motsvarande tio
årsarbetskrafter. Den närmare fördelningen av detta personaltillskott
framgår av bil. 2 till detta betänkande.

I motion 1980/81:1886 (vpk) föreslås att KFM utökas med 50 tjänster
utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen.

Utskottet har tidigare (CU 1980/81:1 y) betonat vikten av att tjänstemän
med ekonomisk kompetens kan anlitas av kronofogdemyndigheterna. De
förordade förstärkningarna bör medverka till att indrivningsarbetet intensifieras.
Liksom kommunministern anser utskottet att erfarenheterna av
verksamheten bör ha vunnits innan tjänster för ändamålet inrättas.
Skatteutskottet som yttrat sig över motionen avstyrker bifall till den. Inte
heller civilutskottet är berett att förorda att personella resurser utöver dem
som föreslagits i budgetpropositionen tillförs KFM. Motion 1980/81:1886
(vpk) avstyrks såvitt nu är i fråga.

I budgetpropositionen förordas att KFM förstärks med 50 tjänster varav 31
för handläggande personal och 19 för övrig personal för överexekutorsuppgifter.
Dessa uppgifter föreslås i den ovannämnda propositionen 1980/81:8
med förslag till utsökningsbalk flyttade från länsstyrelserna till KFM.
Utsökningsbalken avses träda i kraft den 1 januari 1982. Utskottet har ingen
erinran mot att KFM tillförs de nu förordade tjänsterna. Därvid har
förutsatts att riksdagen godkänner förslaget om att flytta överexekutorsuppgifterna
från länsstyrelserna till KFM. Skulle så ej ske får utskottet senare
under våren 1981 åter anledning att behandla de anslagsfrågor m. m. som i så
fall blir aktuella.

Vad i övrigt anförts och föreslagits om anslag m. m. till KFM har inte givit
utskottet anledning till uttalande.

CU 1980/81:24

3.4 Civilbefälhavarna

I motion 1980/81:1073 (fp) hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att civilbefälhavarkansliet i Östra civilområdet bör
flyttas till Nyköping.

I civilutskottets yttrande (CU 1979/80:7 y) till försvarsutskottet med
anledning av propositionen om organisationen av försvarsmaktens högre
regionala ledning behandlade utskottet i april 1980 fem motioner i vilka
lokaliseringen av civilbefälhavarnas kanslier togs upp. 1 propositionen
anfördes bl. a. att kansliet för Östra civilområdet borde behållas i Stockholm
och att ett avgörande motiv för detta är närheten till alla viktiga civila
totalförsvarsmyndigheter och organisationer. Civilutskottet delade denna
uppfattning.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning i frågan. Motion 1980/81:1073
(fp) avstyrks således.

Vad i budgetpropositionen föreslagits om anslag m. m. till civilbefälhavarna
har inte givit anledning till erinran eller särskilt uttalande.

3.5 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande den sociala funktionens arbetsuppgifter m. m. att
riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats och
avslår motionerna 1980/81:1075, 1446 och 1448,

2. beträffande ökade resurser till skatteavdelningarna att riksdagen
avslår motion 1980/81:1465 yrkande 1 såvitt nu är i fråga,

3. beträffande inriktningen av visst översynsarbete att riksdagen
avslår motion 1980/81:1070 såvitt nu är i fråga,

4. beträffande organisationen av de lokala skattemyndigheterna
m. m. att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats och avslår motion 1980/81:1459,

5. beträffande ökade resurser till de lokala skattemyndigheterna att
riksdagen avslår motion 1980/81:1465 yrkande 2 såvitt nu är i
fråga,

6. beträffande översyn m. m. av vissa register att riksdagen avslår
motion 1980/81:1462 yrkande 4,

7. beträffande ADB-stöd till vissa kronofogdemyndigheter att
riksdagen avslår motionerna 1980/81:1072 och 1849,

8. beträffande ökade personalresurser till länsstyrelserna m. m. att
riksdagen avslår motion 1980/81:1886,

9. beträffande lokalisering av civilbefälhavarkansliet i Östra civilområdet
att riksdagen avslår motion 1980/81:1073,

10. beträffande övriga frågor i den mån de inte behandlats under
1-9 ovan att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats och föreslagits,

CU 1980/81:24

11. beträffande anslag till länsstyrelserna att riksdagen med bifall
till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1980/
81:1070 och 1465 yrkande 1, båda motionerna såvitt nu är i
fråga, under femtonde huvudtiteln för budgetåret 1981/82 till
Länsstyrelserna anvisar ett förslagsanslag av 1 563 111 000
kr.,

12. beträffande anslag till lokala skattemyndigheterna att riksdagen
med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1980/81:1465 yrkande 2 såvitt nu är i fråga under femtonde
huvudtiteln för budgetåret 1981/82 till Lokala skattemyndigheterna
anvisar ett förslagsanslag av 587 149 000 kr.,

13. att riksdagen under femtonde huvudtiteln för budgetåret
1981/82 anvisar

a. till Kronofogdemyndigheterna ett förslagsanslag av
436 736 000 kr.,

b. till Civilbefälhavarna ett förslagsanslag av 9 704 000 kr.

Stockholm den 10 mars 1981

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Rolf Dahlberg (m),
Oskar Lindkvist (s), Karin Ahrland (fp), Lars Henrikson (s), Knut Billing
(m), Thure Jadestig (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Bertil Danielsson (m),
Bertil Dahlén (fp), Lennart Nilsson (s), Margareta Palmqvist (s) och Annika
Öhrström (c).

4 Reservationer

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Lennart
Nilsson och Magareta Palmqvist, (alla s), har reserverat sig mot betänkandet
i följande delar.

1. Ökade resurser till skatteavdelningarna

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 5 som börjar ”Skatteutskottet
som” och slutar ”s. k. besparingsalternativet” bort lyda:

Liksom skatteutskottet finner civilutskottet starka skäl tala för att
samhällets kontrollmöjligheter inom skatteområdet förbättras och att
erforderliga resurser ställs till skattemyndigheternas förfogande. Riksdagen

CU 1980/81:24

fattade under riksmötet 1978/79 beslut avseende bemanningen av bl. a.
länsstyrelsers uppbördsenhet. Beslutet ingick som ett led i uppbyggnaden av
RS-organisationen. Avsikten med beslutet var att förstärka uppbördsenheternas
resurser för tillsyn och samordning av verksamheten inom länen. De
av regeringen nu förordade resurserna inom uppbördsområdet måste anses
som otillräckliga även i ett ansträngt budgetläge. Som skatteutskottet anför
bidrar väl avvägda insatser för en bättre skattekontroll till en nettoförstärkning
av statsfinanserna genom ökade skatteinkomster.

Civilutskottet tillstyrker förslaget i motion 1980/81:1465 yrkande 1 om en
ökning av länsstyrelseanslaget med 3 milj. kr. för nästa budgetår avseende
ökade resurser till skatteavdelningarnas uppbördsenheter. Resurserna bör
fördelas mellan de olika skatteavdelningarna efter förslag av riksskatteverket.

dels utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande ökade resurser till skatteavdelningarna att riksdagen
med bifall till motion 1980/81:1465 yrkande 1 såvitt nu är i fråga
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. Visst översynsarbete

Reservanterna anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”En arbetsgrupp” och
slutar ”det anförda” bort lyda:

Som anförs i motion 1980/81:1070 (s) finns anledning att förutsätta att det
översynsarbete beträffande den regionala samhällsplaneringen m. m. som
avses ge besparingar om 5 milj. kr. för nästa budgetår ännu inte mer än
påbörjats. Vad utskottet under beredningen av frågan erfarit förstärker
denna uppfattning - regeringen har ännu inte kunnat lämna riksdagen sådan
information i frågan som gör det möjligt för riksdagen att ens översiktligt
bedöma omfattningen och inriktningen av den förordade besparingen.
Liksom motionärerna måste utskottet uppfatta anslagsberäkningen i denna
del som en politisk markering av att regeringen som helhet godtagit den
principiella moderata negativa inställningen mot samhällsplaneringen i
allmänhet. Riksdagen kan naturligtvis inte godta en anslagsberäkning som
saknar varje försök till motivering. Motion 1980/81:1070 (s) tillstyrks.
Ytterligare 5 milj. kr. anvisas till Länsstyrelserna för budgetåret 1981/82.

dels utskottets hemställan under 3 bort lyda:

3. beträffande inriktningen av visst översynsarbete att riksdagen
med bifall till motion 1980/81:1070 såvitt nu är i fråga som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

CU 1980/81:24

3. Organisationen av de lokala skattemyndigheterna m. m.

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar "Liksom
kommunministern” och slutar ”motion 1980/81:1459 (s)” bort lyda:

Skatteutskottet har år 1975 (SkU 1975:31) vid behandling av en
proposition (prop. 1975:87) om riktlinjer för ändrad skatteadministration
och taxering i första instans anfört att man delade vad departementschefen
och motionärer (fp) anfört om att hela fögderiorganisationen skulle
underställas skattechefen. De lokala skattemyndigheterna skulle därmed
inordnas som en lokal enhet i den regionala skatteförvaltningen. Skatteutskottet
berörde åter frågan år 1977 (SkU 1976/77:49) och vidhöll sin
uppfattning om att de lokala skattemyndigheterna på sikt borde inlemmas i
länsstyrelsernas skatteavdelningar. Riksdagen har inte haft något att erinra
mot skatteutskottets nu redovisade ställningstagande.

Enligt utskottets uppfattning innebär en sammanslagning flera fördelar.
Förutsättningar skapas för en mera rationell arbetsfördelning inom den
regionala och lokala skatteförvaltningen. Offensiva kontroller av olika
skatte- och avgiftsslag kan samordnas bättre och effektiveras. Vissa
rationaliseringsvinster kan göras i de personal- och ekonomiadministrativa
rutinerna. Det finns inte sällan goda möjligheter till rationaliseringar om de
taxeringsgrupper som tillhör skatteavdelningarna men som ofta är placerade
i närheten av eller i anslutning till lokala skattemyndigheter tillhör samma
myndighet. En sammanslagning leder därför inte till en av många befarad
centralisering av arbetsuppgifterna. Sannolikt ökar en organisatorisk sammanslagning
möjligheterna att föra över uppgifter från regional till lokal
nivå. En väsentlig fördel är även att ledningsfunktionen förbättras.

Som anförs i motionen och som även framgått ovan finns det flera fördelar
med en sammanslagning. Denna uppfattning delas av de flesta länsstyrelserna
enligt vad som framgår av deras remissvar på fögderiutredningen. Liksom
motionären anser utskottet att riksdagen bör fullfölja sina tidigare uttalanden
med ett principbeslut om inlemmande på sikt av de lokala skattemyndigheterna
i länsstyrelsernas skatteavdelningar. Denna uppfattning delas i
den avvikande meningen (s) i skatteutskottets yttrande. Vad utskottet anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Det finns emellertid inte praktiska möjligheter att slå samman den
regionala och lokala skatteförvaltningen redan nästa budgetår. Kommunministerns
förslag får i denna del godtas.

dels utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande organisationen av de lokala skattemyndigheterna
m. m. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
med bifall till motion 1980/81:1459 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

CU 1980/81:24

4. Ökade resurser till de lokala skattemyndigheterna

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”Även om” och
slutar ”skattemyndigheterna reduceras” bort lyda:

Som vidare anförs i motionen förutsätter en effektiv kontroll av källskatter
och arbetsgivaravgifter besök hos företag och egenföretagare för granskning
av deras redovisningsunderlag. Till dessa arbetsuppgifter som åligger lokal
skattemyndighet bör rekryteras ytterligare personal. När denna rekrytering
genomförts kan arbetsgivargrupperna förutsättas fungera på ett någorlunda
tillfredsställande sätt och bl. a. medföra en offensiv kontroll. Liksom
beträffande förordade tillskott till skatteavdelningarna förutsätter utskottet
att fördelningen av resurstillskotten sker efter förslag av riksskatteverket.
Motion 1980/81:1465 yrkande 2 tillstyrks. Anslaget till de lokala skattemyndigheterna
bör ökas med 7 milj. kr. utöver regeringens förslag.

dels utskottets hemställan under 5 bort lyda:

5. beträffande ökade resurser till de lokala skattemyndigheterna att
riksdagen med bifall till motion 1980/81:1465 yrkande 2 såvitt
nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

5. Anslag till länsstyrelserna

Reservanterna anser - under förutsättning av bifall till reservationerna 1
och 2 - att utskottets hemställan under 11 bort lyda:

11. beträffande anslag till länsstyrelserna att riksdagen med anledning
av regeringens förslag och med bifall till motionerna
1980/81:1070 och 1465 yrkande 1, båda motionerna såvitt nu är i
fråga, under femtonde huvudtiteln för budgetåret 1981/82 till
Länsstyrelserna anvisar ett förslagsanslag om 1 571 111 000
kr.,

6. Anslag till lokala skattemyndigheterna

Reservanterna anser - under förutsättning av bifall till reservation 4 - att
utskottets hemställan under 12 bort lyda:

12. beträffande anslag till lokala skattemyndigheterna att riksdagen
med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion
1980/81:1465 yrkande 2 såvitt nu är i fråga under femtonde
huvudtiteln för budgetåret 1981/82 till Lokala skattemyndigheterna
anvisar ett förslagsanslag om 594 149 000 kr.,

CU 1980/81:24

Skatteutskottets yttrande Bilaga i

1980/81:4 y

över motioner om de lokala skattemyndigheterna, m. m.

Till civilutskottet

Civilutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över motion
1980/81: 1459 av Erik Wärnberg (s) om inlemmande av de lokala skattemyndigheterna
i länsstyrelsernas skatteavdelningar, motion 1980/81: 1465 av
Olof Palme m. fl. (s) om ytterligare resurser för kontroll av skatter och
arbetsgivaravgifter och motion 1980/81:1886 av Lars Werner m. fl. (vpk) om
ökade resurser för kontroll av skatteuppbörd m. m. Skatteutskottet får med
anledning härav anföra följande.

De lokala skattemyndigheternas organisatoriska ställning

I motion 1459 hemställs att riksdagen fullföljer sitt tidigare principuttalande
och fattar principbeslut om de lokala skattemyndigheternas inlemmande
i länsstyrelsernas skatteavdelningar. Motionären anser att man kan nå
stora rationaliseringsvinster genom ett sådant inordnande och åberopar till
stöd härför ett särskilt yttrande av tre experter i fögderiutredningen.

Kommunministern behandlar frågan i bilaga 18 till årets budgetproposition
och finner att en organisatorisk förändring av den lokala skatteförvaltningen
nu skulle vara olämplig dels på grund av att den nya taxeringsorganisationen
ännu inte har vunnit stadga, dels därför att en organisationsförändring
skulle komma att infalla under perioden för 1981 års allmänna
fastighetstaxering. Ställningstagandet överensstämmer med fögderiutredningens
förslag i frågan. Utredningen har inte funnit att den nuvarande
organisationen inom skatteförvaltningen visar upp några påtagliga nackdelar
som skulle kunna röjas undan genom en sammanslagning.

Skatteutskottet finner i likhet med kommunministern att ett beslut om ett
eventuellt inlemmande av de lokala skattemyndigheterna i länsstyrelsernas
skatteavdelningar bör anstå tills man bättre kan överblicka resultatet av den
nya taxeringsorganisationen. Mot den bakgrunden är det enligt utskottets
mening inte motiverat att fatta något principbeslut i frågan, varför utskottet
avstyrker motion 1459.

Beträffande ökade anslag för skattekontroll m. m.

CU 1980/81:24

1462 med att den markanta ökningen av restförda skatter och avgifter kräver
ytterligare insatser på uppbördssidan, vilka bör komma till uttryck i bl. a. en
skärpt offensiv arbetsgivarkontroll.

I vpk-motionen 1886 preciseras inte några anslagsökningar men motionärerna
begär medel för ytterligare 227 tjänster. Flertalet av dessa avser de
lokala skattemyndigheterna men också mervärdeskatteenheterna och
kronofogdemyndigheterna föreslås få betydande förstärkningar.

Som skatteutskottet framhöll i sitt yttrande till civilutskottet 1980 i fråga
om då aktuella yrkanden om förstärkta resurser till kronofogdemyndigheterna
råder bred enighet om att myndigheterna bör erhålla tillräckliga medel
för att kunna ingripa effektivt mot skatteundandragande i olika former, och
utskottet kunde då konstatera att dessa myndigheter tillfördes väsentliga
personalförstärkningar. I årets budgetproposition föreslås kronofogdemyndigheterna
få medel för anlitande av ekonomisk sakkunskap för att förstärka
indrivningen av samhällets fordringar. Vidare får kronofogdemyndigheterna
i de tre största kommunerna särskilda medel för att bekämpa den
ekonomiska brottsligheten. I övrigt inskränker sig förstärkningarna på
kontrollsidan till att mervärdeskatteenheterna får 27 tjänster. Utskottet vill
med anledning av motionerna om höjda anslag för skattekontroll m. m. åter
uttala att det givetvis skulle vara önskvärt med ytterligare förbättringar om
den statsfinansiella situationen hade medgivit sådana åtgärder. Vid en
jämförelse med de nedskärningar av anslagskraven som föreslås på andra
områden finner dock utskottet att skattekontrollen prioriteras. Med hänsyn
härtill avstyrker utskottet bifall till motionerna 1465 och 1886 och tillstyrker
budgetpropositionen i motsvarande delar.

Stockholm den 24 februari 1981

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle
Westberg i Hofors (s)*, Tage Sundkvist (c), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Bo Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp), Egon Jacobsson
(s)*, Anita Johansson (s), Maj-Lis Lööw (s) och Olle Grahn (fp).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

CU 1980/81:24

Avvikande mening

Erik Wärnberg, Rune Carlstein, Olle Westberg i Hofors, Bo Forslund,
Egon Jacobsson, Anita Johansson och Maj-Lis Lööw (alla s) anser att
utskottets yttrande efter ingressen bort ha följande lydelse:

De lokala skattemyndigheternas organisatoriska ställning

1 överensstämmelse med riksdagens tidigare principuttalande om inordnande
av de lokala skattemyndigheterna i länsstyrelsernas skatteavdelningar
yrkas i motion 1980/81: 1459 av Erik Wärnberg (s) att riksdagen skall fullfölja
detta uttalande genom ett principbeslut i frågan, där målet bör vara att
omorganisationen kan genomföras den I januari 1983. Motionären gör
gällande att stora rationaliseringsvinster kan nås genom samgåendet och att
det finns tillräckligt underlag för ett beslut.

Kommunministern har i budgetpropositionen intagit samma ståndpunkt
som fögderiutredningen som ansett att frågan om ett sammanförande av
länsstyrelsernas skatteavdelningar och de lokala skattemyndigheterna får
anstå tills man vunnit tillräckliga erfarenheter om den nya taxeringsrevisionen.
Tre av utredningens experter har dock ansett att fördelarna med en
sammanslagning är så påtagliga att den bör genomföras utan att erfarenheterna
av RS-reformen avvaktas.

Såvitt utskottet kan finna har kommunministern och fögderiutredningen
mera slagit vakt om de lokala skattemyndigheternas självständighet än om
behovet av att få en effektivt fungerande skatteadministration. Den
nuvarande ordningen skapar en tungrodd beslutsprocess och bidrar till att
försvåra den administrativa styrningen. Olägenheterna drabbar främst
skattecheferna, som starkt understrukit behovet av en samordning. Utskottet
tillstyrker därför bifall till motion 1459.

Beträffande ökade anslag för skattekontroll m. m.

I s-motionen 1465 begärs en anslagsökning med 10 milj. kr. fördelade med
3 milj. kr. på länsstyrelsernas uppbördsenheter och 7 milj. kr. på de lokala
skattemyndigheternas arbetsgivargrupper. Yrkandena motiveras i motion
1462 med att den markanta ökningen av restförda skatter och avgifter kräver
ytterligare insatser på uppbördssidan, vilket bör komma till uttryck i bl. a. en
skärpt offensiv arbetsgivarkontroll.

Såvitt utskottet kan finna talar starka skäl för att samhällets kontrollmöjligheter
förbättras och att erforderliga resurser ställs till skattemyndigheter -

CU 1980/81:24

nas förfogande. De av regeringen föreslagna resurserna på skattekontrolloch
uppbördsområdet är otillräckliga. Visserligen är budgetläget ansträngt
och en stark begränsning av ytterligare utgiftsökningar nödvändig. Det bör
dock påpekas att väl avvägda insatser för en förbättrad skattekontroll bidrar
till en nettoförstärkning av statsfinanserna genom att skatteinkomsterna
ökar.

Uppbördsenheterna spelar i detta sammanhang en central roll eftersom de
har - förutom ansvaret för arbetet med uppbörd av skatter - även ansvaret
för arbetsgivarkontrollen, tillsyn, samordning och effektivisering av uppbördsverksamheten
inom resp. län. Dessutom har enheterna att bevaka
statens intresse i egenskap av borgenär. I detta ingår bl. a. att verka för en
effektiv indrivning av allmänna mål och föra statens talan i fråga om
företrädaransvar för källskatt, mervärdeskatt och arbetsgivaravgifter.

I likhet med motionärerna i s-motionen 1462 finner utskottet att ytterligare
tjänster bör inrättas inom arbetsgivargrupperna och vid uppbördsenheterna.
Först då dessa förstärkningar har genomförts kan arbetsgivarkontrollen och
uppbördsenheternas offensiva roll förutsättas fungera på ett tillfredsställande
sätt.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motion 1980/81: 1462 och
avstyrker motion 1980/81: 1886 till den del den inte blivit tillgodosedd genom
tillstyrkandet.

CU 1980/81:24

Bilaga 2

Regional fördelning av personal vid länsstyrelsens sociala funktion samt
regional fördelning av vissa i budgetpropositionen (bil. 18) föreslagna
personalförstärkningar vid länsstyrelserna och kronofogdemyndigheterna.
(Tillskott av 50 (31 + 19) tjänster vid kronofogdemyndigheterna är föranlett
av prop. 1980/81:8 med förslag till utsökningsbalk. Enligt detta förslag skall
vissa av de uppgifter som f. n. åvilar överexekutor överföras från länsstyrelserna
till kronofogdemyndigheterna.)

	Länsstyrelserna			Kronofogdemyndigheterna
Län	Sociala funktioner	Natur- vårds- enh.	Mervär- Data-de- enh. skatte-enh.	Överexekutors- uppgifter	Årsar-bets-krafter med eko-nomisk sakkun-skap
	H	Ö	H	H H	H	Ö	H
AB	14	7		13 4	3	1	2
C	4	2			1	1
D	5	2	1		1	1
E	6	3	1		2	-	1
F	6	3		1	1	1
G	4	2	1		1	1	1
H	5	2			1	1
I	2	1			1	-
K	3	1	1		1	-
L	5	3	1		2	2	1
M	10	5	1	7	2	2
N	4	2			1	1
O	9	4	1	7	2	1
P	6	3	1		2	1	1
R	5	2	1		1	1
S	6	3	1		1	1	1
T	5	2	1	1	1	1	1
U	5	2			1	-	1
W	6	3	1		1	1
X	6	3			1	-	1
Y	5	2	1		1	1
Z	3	2	1		1	1
AC	5	2	1		1	-
BD	5	2			1	-	1
S:a	134	63*	15	27 6	31	19	10

Källa: Kommundepartementet

H = Handläggare Ö = Övrig personal
* Ytterligare fyra tjänster avses fördelas senare.

GOTAB 66476 Stockholm 1981