om anslag till invandrarpolitiken för budgetåret 1981/82 (Betänkande 1980/81:AU22 Arbetsmarknadsutskottet)

AU 1980/81:22

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1980/81:22

om anslag till invandrarpolitiken för budgetåret 1981/82

I betänkandet behandlas de i proposition 1980/81:100 bilaga 15 (arbetsmarknadsdepartementet)
efter föredragning av statsrådet Andersson
gjorda framställningarna om anslag under avsnitt D. Invandring m. m. I
anslutning till propositionen tar utskottet upp nio motioner som väckts
under allmänna motionstiden i år.

Sammanfattning

Utskottet godtar regeringens förslag i fråga om anslag till invandrarpolitiken.
Det betyder att utskottet rekommenderar följande medelsanvisning
förbudgetåret 1981/82:

Statens invandrarverk
Åtgärder för flyktingar
Åtgärder för invandrare
Översättningsservice

Summa

47284000 kr.
110360000 kr.
15110000 kr.
500000 kr.

173254000 kr.

Detta förslag innebär en höjning med 24727000 kr., eller ca 17%, i
förhållande till anslagen för innevarande budgetår. Vid behandlingen av
invandrarverkets anslag kommer utskottet in på problemen med de långa
handläggningstiderna i utlänningsärenden och det angelägna i att förkorta
dessa.

Utskottets ställningstaganden i anslagsfrågorna medför att två vpk-motioner
avstyrks. Det gäller dels krav på höjning av anslaget Åtgärder för
invandrare med sammanlagt 7175000 kr., dels ett förslag om särskilda
medel på 3 milj. kr. till informationsinsatser genom folkrörelserna. Likaså
avstyrker utskottet en motion av Bengt Wiklund m. fl. (s) med förslag om
omfördelning av medlen för allmänna informationsinsatser till förmån för
Invandrartidningen. 1 anslutning härtill har Lahja Exner (s) avgivit ett
särskilt yttrande.

Utskottet har behandlat ytterligare tre motioner under anslagsavsnitten.
Det gäller en motion om ett med arbetsgivaravgifter finansierat stödprojekt
bland invandrarungdomar, en motion om utarbetande av en informationsskrift
om företagsetablering på de vanligaste invandrarspråken samt en
1 Riksdagen 1980181. 18 sami. Nr 22

AU 1980/81:22

motion om stöd m. m. till invandrarnas religiösa organisationer. Ingen av
motionerna har ansetts påkalla någon åtgärd från riksdagens sida.

I en motion av Anna-Greta Leijon m.fl. (s) framhålls vikten av att
invandrarna kan få service från samhället på sitt eget språk. För att detta
skall kunna uppnås kräver motionärerna dels att tillgången på tvåspråkig
personal i offentlig verksamhet skall kartläggas, dels att tvåspråkighet skall
räknas som särskild merit vid tjänstetillsättningar i den statliga förvaltningen.
Utskottet har samma grundläggande inställning som motionärerna och
hänvisar till att frågan redan aktualiserats i bl. a. regeringens kansli. Med
hänsyn därtill anses motionen inte behöva föranleda någon åtgärd. Socialdemokraterna
har reserverat sig för bifall till motionen.

Sist i betänkandet tar utskottet upp en motion om tolkarnas arbets- och
löneförhållanden och en motion om lagstiftningen om svenskundervisning.
I ingetdera fallet föreslår utskottet att motionerna skall föranleda någon
åtgärd. I den sistnämnda frågan hänvisas till den s. k. SFI-kommittén som
beräknas avge sitt betänkande senare i år.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1980/81: 100 bilaga 15 under punkterna D
1-4 föreslagit att riksdagen för budgetåret 1981/82 skall

1. till Statens invandrarverk anvisa ett förslagsanslag av 47284000 kr.,

2. till Åtgärder för flyktingar anvisa ett förslagsanslag av 110 360 000 kr.,

3. till Åtgärder för invandrare anvisa ett reservationsanslag av
15110000 kr.,

4. till Översättningsservice anvisa ett förslagsanslag av 500000 kr.
Motionerna

1980181:617 av Wilhelm Gustafsson (fp) och Eva Winther (fp)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att
berörda myndigheter ges uppdraget att utarbeta en informationsskrift om
företagsetablering på de vanligaste invandrarspråken.

1980/81:1063 av Lars Wemer m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till ändring av
lagen (1972:650) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning
för invandrare, innebärande

a) att ett kollektivt avgiftssystem för företagen införs, varigenom företagens
utgifter för svenskundervisningen för invandrare skall finansieras,

b) att invandrare redan första anställningsdagen skall informeras om
sina rättigheter enligt lagen om svenskundervisning för invandrare,

AU 1980/81:22

c) att företag som anställer invandrare som har rätt till svenskundervisning
senast inom 30 dagar från anställningsdagen räknat skall ha påbörjat
densamma,

d) att nuvarande rätt till 240 timmars undervisning skall utökas till 340
timmar,

e) att bestämmelsen om möjlighet att minska antalet undervisningstimmar
till 160 utgår ur lagen,

2. att riksdagen uttalar att tillämpningen av lagen om rätt till ledighet
och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare bör övervakas
i samarbete mellan arbetsmarknadsstyrelsen och skolöverstyrelsen,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag som innebär att
vuxna invandrare utan anställning ges rätt till undervisning i svenska med
timersättning, varvid

a) denna verksamhet även finansieras genom den under punkten 1 a)
föreslagna arbetsgivaravgiften,

b) denna verksamhet kombineras med en effektiv uppsökande verksamhet.

1980/81:1064 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen med ändring i proposition 1980/81: 100,
bilaga 15, D 3. Åtgärder för invandrare beslutar anvisa 3000000 kr. utöver
regeringens förslag avseende informationsinsatser inom folkrörelserna.

1980/81:1067 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen under bilaga 15 Arbetsmarknadsdepartementet, D 3.
Åtgärder för invandrare, beslutar att utöver regeringens förslag anvisa
ytterligare

a) 1440000 kr. avseende Bidrag till stiftelsen Invandrartidningen,

b) 2 275 000 kr. avseende Bidrag till invandrar- och minoritetsorganisationers
verksamhet,

c) 2600000 kr. avseende Bidrag till avgränsade projekt m. m.

d) 860000 kr. avseende Informationsverksamhet,

2. att riksdagen beslutar fastställa anslaget under bilaga 15 Arbetsmarknadsdepartementet,
D 3, Åtgärder för invandrare till 22285000 kr.

1980/81:1108 av Lars Wemer m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hemställer hos regeringen om åtgärder för att starta ett
socialt stödprojekt bland invandrarungdom i enlighet med vad som anförts
i motionen,

2. att riksdagen uttalar att detta stödprojekt bör organiseras och administreras
av kommunerna med full kostnadstäckning genom statsbidrag,

3. att riksdagen uttalar att detta statsbidrag bör finansieras genom en
särskild arbetsgivaravgift.

AU 1980/81:22

1980/81:1420 av Bernt Ekinge (fp) och Margareta Andrén (fp)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna för verksamhetsbidrag
till invandrarorganisationema så att sådant bidrag kan utgå
även till invandrarnas religiösa organisationer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av att dessa organisationer blir representerade i de
till invandrarverket knutna referensgrupperna.

1980181:1499 av Anna-Greta Leijon m. fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen inventerar tillgången på tvåspråkig
personal inom statlig förvaltning enligt riktlinjer och med syften som
angivits i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om meritvärdering vid tillsättning av tjänster i statlig förvaltning.

1980/81:1838 av Bengt Wiklund m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om medel för brevverksamheten vid Stiftelsen
Invandrartidningen.

1980181:1859 av Gunnel Liljegren m.fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att i förvaltningslagens
9 § förordna att myndighet vid behov av tolk skall använda i första hand av
kommerskollegiet godkänd tolk,

2. att riksdagen uttalar att en enhetlig tolktaxa bör tillämpas av statliga
och kommunala myndigheter.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1980/81:1858.

Invandringens omfattning

Variationerna i invandringens omfattning har traditionellt avspeglat
främst konjunkturläget i Sverige. Detta samband har emellertid varit mindre
markant under 1970-talet. Åren 1976—1977 låg sålunda invandringen på
en högre nivå än under de från konjunktursynpunkt bättre åren 1974—
1975. De senaste åren med en relativt gynnsam situation på arbetsmarknaden
har invandringen sjunkit till en något lägre nivå än tidigare. Under
vissa perioder har händelser utanför vårt lands gränser haft större betydelse
för invandringens omfattning än situationen på den svenska arbetsmarknaden.
Detta illustreras bl. a. av den från mitten av 1970-talet alltmer
ökande flyktinginvandringen från Sydamerika och Asien.

Som framgår av nedanstående tabell har invandringen till Sverige under

AU 1980/81:22

1970-talet varit av betydande omfattning. Totalt har 410000 utländska
medborgare invandrat till Sverige under perioden 1970—1980. Antal utvandrare
var under motsvarande tid 242000. Invandringsöverskottet har
således uppgått till sammanlagt drygt 160000 utländska medborgare varav
ca 62000 är nordbor.

Invandringens omfattning 1970—1980 (endast utländska medborgare)

	Invandring		Utvandring		Invandringsöverskott/ underskott
År	Totalt	därav nordbor	Totalt	därav nordbor	Totalt	därav nordbor
1970	73 532	47953	21267	15606	52265	32347
1971	38716	20747	31364	23762	7 352	-3015
1972	25 643	13 596	32 334	22229	-6691	-8633
1973	24882	12 683	30257	20038	-5 375	-7 355
1974	31918	18012	20100	13 846	11818	4166
1975	38061	25435	20406	13317	17655	12118
1976	39725	22 161	18712	12236	21013	9925
1977	38710	19 638	14860	10617	23850	9021
1978	31672	15337	15626	10077	16046	5 260
1979	32400	16266	16321	10472	16079	5794
1980	34446	16189	20774	13318	13672	2871
Sum-
ma	409705	228017	242021	165518	167 684	62499

Invandringens sammansättning har förändrats i viktiga avseenden under
det senaste decenniet. Den utpräglade arbetskraftsinvandringen från utomnordiska
länder har nästan helt upphört. I stället har flyktinginvandring
och invandring genom familjeanknytning ökat. Av tabellen nedan framgår
också att stora förskjutningar har skett mellan olika länderområden. Den
utomeuropeiska invandringens andel av den totala invandringen har mer
än tredubblats.

Invandringen till Sverige från olika delar av världen åren 1970—1980

År	Totalt	därav (i %)
Norden	Övr. Europa	Sydamerika	Asien	Övriga
1970	73532	65	26	0	3	6
1972	25643	53	29	1	8	9
1974	31918	56	23	5	9	7
1976	39725	56	18	5	16	3
1978	31672	48	20	10	14	8
1980	34446	47	20	8	18	7

Under 1980 invandrade 34446 utländska medborgare till Sverige. Av
dessa var 34 % finska medborgare och 13% övriga nordbor. Invandringen
från Sydamerika och Asien uppgick till drygt 8900 personer, vilket var fler

tl Riksdagen 1980181. 18 sami. Nr 22

AU 1980/81:22

än något tidigare år. Antalet utvandrare nådde sin högsta nivå sedan 1977
eller 20800. Finland var det dominerande utvandrarlandet (46 %). Av det
totala invandringsöverskottet, drygt 13000 personer, svarade Finland för
2200, Turkiet för 1350 och Chile för drygt 900. 1 följande tabell visas
invandringens fördelning på de länder som hade störst antal medborgare
bosatta i Sverige vid årsskiftet 1980-1981.

Land	Invandring 1980	Utländska med-
	Brutto	Netto	borgare 31.12.1980
Totalt	34446	13672	421 667
därav
Finland	11865	2207	181481
Jugoslavien	857	-114	39184
Danmark	1950	1658	29465
Norge	1569	69	25 995
Turkiet	1472	1350	18 303
Grekland	851	-192	15 254
Västtyskland	641	159	14039
Polen	1281	1 199	10337
Storbritannien	774	195	8652
Chile	1069	938	7 225
USA	6%	-71	5835

Inslaget av invandrare i landet kan belysas på följande sätt. Siffrorna
avser slutet av år 1979.

1 000-tal personer

0-17 år 18 år och Summa

däröver

Första generationen

(= antal utrikes födda)	75	531	606
Andra generationen	245	110	355
utländska medborgare födda i Sverige	86	10	95
svenska medborgare födda i Sverige med minst en förälder född utomlands	159	100	259
Summa	320	641	960

Av första generationens invandrare har ca 20 % varit i Sverige mindre än
fem år. Mer än hälften invandrade för mer än tio år sedan. Av de invandrare
som är under 18 år (320000) har 33 % båda föräldrarna födda utomlands
och 41 % en förälder född utomlands.

AU 1980/81:22

Utredningar

I det följande redovisas de kommittéer som arbetar med invandrarpolitiska
frågor inom arbetsmarknadsutskottets beredningsområde.

Invandrarpolitiska kommittén (A 1980: 04) tillkallades i juni 1980 för att
under landshövding Elvy Olssons ledning dels se över 1968 års riktlinjer
för den reglerade invandringen, dels överväga den fortsatta inriktningen av
åtgärder för invandrare och minoriteter i Sverige i anslutning till 1975 års
riktlinjer. Kommittén avser att avge ett delbetänkande under år 1982 och
avsluta sitt arbete år 1984.

Utlänningslagstiftningen utreds sedan 1975 av utlänningslagkommittén
(A 1975:04) i vilken hovrättslagman Åke Bouvin numera är ordförande.
Kommittén har avlämnat två delbetänkanden, (SOU 1977:28) Kortare
väntetider i utlänningsärenden och (SOU 1979:65) Ny utlänningslag. Utredningsarbetet
kommer att avslutas med ett betänkande under försommaren
1981. I detta kommer bl. a. att behandlas frågor som rör verkställighet
av beslut om avlägsnande, straffavgift för arbetsgivare som anställer
utlänning utan arbetstillstånd, avvisningstider samt rätten att överklaga
regeringens beslut om förvarstagande.

SFI-kommittén (A 1978:01) har sedan december 1978 arbetat med uppgiften
att se över samtliga nuvarande former för svenskundervisning för
vuxna invandrare och utreda frågan om åtgärder för att ge grundläggande
kunskaper i svenska språket och svenskt samhälls- och arbetsliv för vuxna
invandrare i Sverige. Ordförande även för den kommittén är Åke Bouvin.
Kommittén avser att redovisa resultatet av sitt arbete sommaren 1981.

Förre generaldirektören för invandrarverket Kjell Öberg leder diskrimineringsutredningen
(A 1978:06), vars uppdrag är att överväga behovet
av åtgärder för att förebygga fördomar och diskriminering i fråga om
invandrare och inflyttade etniska, språkliga, nationella och religiösa minoriteter.
Utredningen planerar att avge tre rapporter under 1981.

Expertgruppen för invandrarforskning EIFO (A 1975:05) är en permanent
kommitté med Kjell Öberg som ordförande. Kommittén har till uppgift
att behandla frågor om forskning rörande in- och utvandring. Däri ingår
att göra inventeringar av forskningsbehov och bedömningar av anslagsframställningar.
Att upprätthålla kontakter med forskare och myndigheter
samt att bedriva egna forskningsprojekt är andra viktiga delar av arbetet.

Utskottet

Statens invandrarverk

Invandrarverket är organiserat på fem byråer, tillståndsbyrån, medborgarskapsbyrån,
samordningsbyrån, informationsby rån och administrativa

AU 1980/81:22

byrån. Arbetssituationen på tillståndsbyrån är liksom tidigare år ansträngd.
Antalet balanserade ärenden uppgår f. n. till ca 12 000. Detta antal
bör halveras enligt ett av verket uppsatt mål. De långa handläggningstidema
innebär påfrestningar för de enskilda sökandena och betydande
kostnader för samhället i form av socialhjälp m. m. till sökandena under
väntetiden. Verket yrkar mot denna bakgrund en förstärkning av tillståndsbyrån
med tre handläggare.

Statsrådet Andersson förklarar i budgetpropositionen att den oroande
utvecklingen av ärendebalansen till stor del beror på att andelen komplicerade
och tidskrävande ärenden har ökat samt på den höga förändringstakten
på lagstiftningsområdet. För att komma till rätta med de redovisade
svårigheterna föreslår hon bl. a. att verkets handläggning av utlänningsärenden
inte skall drabbas av det huvudalternativ som gäller för budgetförslaget
i övrigt, dvs. en neddragning med 2 %. Dessutom förordar statsrådet
Andersson att en tjänst, som frigörs från samordningsbyrån, skall föras
över till tillståndsbyrån. Statsrådet räknar också med att vid behov möjliga
omdisponeringar görs inom verket till förmån för handläggningen av utlänningsärenden.

I propositionen uppges vidare att medel för ökade kostnader har beräknats
för bl. a. de legitimationshandlingar för flyktingar som skall tillhandahållas
av invandrarverket. j

Anslaget till verket, punkt D 1, föreslås bli uppräknat med 4002000 kr.
till 47284000 kr.

Problemet med de långa handläggningstidema i tillståndsärenden tas
också upp i motion 1499 av Anna-Greta Leijon m. fl. (s) om invandrarpolitiken.
Något särskilt yrkande framställs dock inte. Motionärerna anser att
utvecklingen måste ägnas särskild uppmärksamhet och framhåller vikten
av att väntetiderna nedbringas och att invandrarnas situation under väntan
på tillstånd underlättas. Om ärendebalansen inte minskas till följd av de i
propositionen föreslagna åtgärderna är motionärerna beredda att under en
begränsad tid ge regeringen fria händer att ytterligare omdisponera tillgängliga
resurser.

Utskottet ser liksom statsrådet Andersson och motionärerna de långa
handläggningstidema i utlänningsärendena som ett allvarligt samhällsproblem
som förorsakar lidande för de tillståndssökande och höga kostnader
för stat och kommun. Tilltron till vår invandringspolitik kan också ta skada
om man inte kan komma till rätta med problemen. Därför anser utskottet
att det är viktigt att nödvändiga resurser ges till de handläggande myndigheterna.
Men det bör också framhållas nödvändigheten av att möjliga
rationaliseringar och effektiviseringar i arbetet tas till vara inom alla led av
förvaltningen och i regeringens kansli.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag om förstärkning
av resurserna på tillståndsbyrån. Utskottet förutsätter att i den mån
åtgärderna inte visar sig tillräckliga verket omdisponerar sina resurser så

AU 1980/81:22

att balansen på tillståndsbyrån nedbringas. Om verket inte har befogenheter
att på egen hand genomföra sådana omdispositioner förutsätter utskottet
också att regeringen medverkar. Det anförda innebär att utskottet i
sak tillgodosett synpunkterna i den socialdemokratiska motionen. Utskottet
har i övrigt inte något att anföra i anslutning till förevarande anslag som
alltså bör föras upp med det i propositionen föreslagna beloppet.

I detta sammanhang behandlar utskottet ett yrkande i motion 1420 av
Bernt Ekinge (fp) och Margareta Andrén (fp) om representation för invandrarnas
religiösa organisationer i vissa till invandrarverket knutna
referensgrupper. Motionärerna framhåller att det i dag finns nyinvandrade
minoritetsgrupper som av olika skäl inte kan förena sig med profana
invandrarorganisationer som ingår i referensgrupperna och att de därför
står utanför möjligheterna till samråd och medinflytande i det svenska
samhället. Dessa grupper som sägs ha en förankring i olika invandrarkyrkor
borde därför enligt motionen få bli direkt representerade i verkets
referensgrupper.

Invandrarverket bedriver sedan tre år en försöksverksamhet med två till
verket knutna referensgrupper med företrädare för invandrarnas riksorganisationer.
Syftet är att ge organisationerna bättre insyn i verkets arbete
samt möjlighet till meningsutbyte i principiella frågor. I den stora gruppen
ingår f. n. 23 organisationer. I den mindre gruppen, som har karaktär av
arbetsgrupp, är 7 av dessa representerade. Enligt verket har samrådet med
referensgrupperna givit positiva erfarenheter varför verksamheten kommer
att fortsätta och vidareutvecklas.

Utskottet vill påminna om att en av invandrarverkets viktigaste uppgifter
är att vara kontaktorgan mellan samhället å ena sidan samt invandrarna
och språkliga minoriteter och deras sammanslutningar å den andra. I
vilka former detta skall ske har överlämnats till verket att självt avgöra.
Utskottet har inte blivit övertygat om att det finns skäl att ändra på denna
ordning i fråga om referensgruppernas sammansättning. Utskottet vill
emellertid rent principiellt framhålla vikten av att invandrarverket bedriver
sitt arbete i nära kontakt med invandrarnas organisationer och andra organ
som företräder invandrar- och minoritetsintressen. I detta samarbete bör
naturligtvis också invandrarnas religiösa organisationer ingå som en självklar
part. Enligt vad utskottet inhämtat äger ett regelbundet informationsutbyte
rum med dessa grupper, t. ex. vid särskilt anordnade konferenser.
Med hänsyn till det anförda finns det inte skäl att föreslå någon åtgärd på
grund av motionsyrkandet.

Åtgärder för flyktingar

Från anslaget bekostas utgifterna för det i programbudgeten för AMS
upptagna programmet Åtgärder för flyktingar. Indelningen i delprogram
framgår av följande sammanställning.

AU 1980/81:22

		Anslag 1979/80	Utgift 1979/80	Anslag 1980/81	Beräknad ändring 1981/82
AMS	Föredra- ganden
1.	Överföring av flyktingar	4 825000	6580000	5 260000	+ 1405000	+ 1 165000
2.	Omhändertagande av flyktingar	69400000	162982000	80860000	+ 18310000	+ 18575000
3.	Förvaltningskostnader	3700000	4253000	4000000	+ 465 000	+ 500000
		77925 000	173 815 000	90120000	+20180000	+20240000

Från delprogrammet Överföring av flyktingar bekostas den organiserade
överföringen av flyktingar till Sverige. Delprogrammet Omhändertagande
av flyktingar finansierar bl. a. AMS verksamhet med att anordna och driva
mottagningsförläggningar samt bereda flyktingar utbildning och arbete.
Under 1980 har 4500 flyktingar eller personer med flyktingliknande bakgrund
fått förstagångstillstånd beviljade. Det är en ökning med 50 % jämfört
med föregående år. Flyktingarna kommer främst från Latinamerika,
Sydostasien och Östeuropa.

I propositionen beräknas anslaget för överföring och omhändertagande
av flyktingar för nästa budgetår med utgångspunkt i en överföring till
Sverige av ca 1 250 personer. Hänsyn har vidare tagits till att vistelsetiden
vid AMS mottagningsförläggningar sannolikt kommer att bli något längre
till följd av den väntade försämringen av arbetsmarknadsläget.

Statsrådet Andersson erinrar om att regeringen i november 1980 tillkallade
en arbetsgrupp med uppgift att pröva frågan om huvudmannaskap för
överföringen och omhändertagandet av flyktingar i Sverige. I samband
därmed skall också belysas de förändringar av formerna för överföringen
och omhändertagandet som ett ändrat huvudmannaskap kan aktualisera.

Det totala anslaget föreslås för nästa budgetår bli uppfört med
110360000 kr.

Utskottet har inte något att erinra mot medelsberäkningen eller vad i
övrigt anförts under ifrågavarande anslagspunkt.

Utskottet vill endast tillägga att utskottet under hösten 1981 återkommer
till vissa frågor om flyktingar och utlänningslagens tillämpning med anledning
av motioner som väcktes i januari i år.

Åtgärder för invandrare

I propositionen, punkt D 3, föreslås att riksdagen till Åtgärder för
invandrare för nästa budgetår skall anvisa ett reservationsanslag på
15110000 kr. Förslaget innebär en höjning av anslaget med 485 000 kr.
Fördelningen av anslaget på olika ändamål framgår av följande uppställning.

AU 1980/81:22

1980/81 Beräknad ändring 1981/82

Invandrar verket* -

Före draganden -

1. Bidrag till stiftelsen
Invandrartidningen

3500000 +1740000

+300000

2. Bidrag till invandrar -

och minoritetsorganisa -

tioners verksamhet

3 625000 +2460000

+ 185000

3. Bidrag till avgränsade

4. Informationsverksamhet

projekt m. m.

3900000 + 2600000

3600000 + 860000

14625 000 +7660000

+485 000

* Anslagsposten 1 beräknad av stiftelsen Invandrartidningen

Stiftelsen Invandrartidningen ger ut tidskriften Invandrartidningen på
sju olika språk varje vecka. Dessutom finns en månadsversion som kommer
ut på fem olika språk. Den totala upplagan har utvecklats negativt och
uppgår nu till ca 55 000 exemplar. Som förutsatts vid tidigare behandling av
frågan om tidningens finansiering har prenumerationspriset på veckoutgåvan
höjts de senaste åren och är f. n. 30 kr./år. För innevarande budgetår
har stiftelsen erhållit 3,5 milj. kr. för att täcka underskottet i sin verksamhet.
Stiftelsen begär att bidraget skall höjas med 1740000 kr. Resursförstärkningen
skall bl. a. göra det möjligt för tidningen att i egen regi administrera
och besvara brev till tidningens frågespalt, de s. k. konsulentbreven.
Denna verksamhet har tidigare i huvudsak ombesöijts av invandrarverket.
Tidningen planerar också åtgärder som syftar till en utvidgning av utgivningen.

Statsrådet Andersson är i nuvarande statsfinansiella läge inte beredd att
tillmötesgå stiftelsens önskemål utan förordar endast en mindre höjning av
bidraget för att skapa förutsättningar för en oförändrad utgivning nästa
budgetår. När det gäller brevverksamheten säger statsrådet att övervägande
skäl talar för att brev från läsekretsen till tidningen bör besvaras av
redaktionen. De extra medel som krävs härför måste emellertid huvudsakligen
frigöras genom omdisponeringen av befintliga resurser. En mindre
höjning av bidraget (+50000 kr.) ingår dock i det föreslagna anslagstillskottet
för att underlätta igångsättning av verksamheten.

I vpk-motionen 1067 föreslås att stiftelsen Invandrartidningen skall få
det anslag som stiftelsen föreslagit.

Bengt Wiklund m. fl. (s) tar i motion 1838 upp frågan om Invandrartidningens
brev verksamhet. Motionärerna påpekar att erfarenheterna av den
nuvarande ordningen med att breven besvaras av resp. fackmyndighet inte
har varit odelat positiva. Handläggningstiderna har förlängts och svaren är
ofta svårbegripliga. Det framhålls också att en försämring av brevservicen
skulle få återverkningar på hela tidningen och dess upplaga. Motionärerna
vill därför i likhet med stiftelsen att Invandrartidningen själv helt tar över

AU 1980/81:22

brev verksamheten. Stiftelsens krav på anslagsförstärkning för detta ändamål
(+650000 kr.) anser motionärerna emellertid vara orealistiskt i den
aktuella situationen. De föreslår därför att man bör pröva en omfördelning
av de resurser som verket disponerar för informationsverksamhet.

Invandrarverket har sedan 1969 besvarat de brev som kommit till Invandrartidningens
frågespalt. Efter en utvärdering av verksamheten påbörjades
våren 1978 på försök en ordning innebärande att brevfrågoma
besvaras av resp. fackmyndighet. Invandrarverket har fortfarande haft det
samordnande ansvaret med bl. a. översättning av breven. Fr. o. m. nästa
budgetår är avsikten att administrationen av brevverksamheten skall överföras
från verket till tidningen. De nya arbetsuppgifterna för tidningen
motsvarar enligt invandrarverket två årsarbetskrafter. Tidsåtgången på
andra myndigheter inkl. tid för översättning är inte inräknad.

Utskottet delar uppfattningen att Invandrartidningens brevverksamhet
är en viktig del i den samlade informationen till invandrarna. Undersökningar
har också visat att tidningens frågespalt, som baseras på läsarnas
brev, är mycket uppskattad. Det ter sig därför naturligt att som planeras
knyta arbetet med att besvara breven närmare tidningens redaktion. Utskottet
är emellertid inte berett att utöver den mindre höjning som föreslås
i budgetpropositionen tillstyrka ytterligare medel för verksamheten. Tidningen
får i stället genom omdisposition av befintliga resurser söka klara
av den fortsatta brev verksamheten. Utskottet är alltså inte berett förorda
att man som Bengt Wiklund m.fl. (s) föreslår överför medel från verkets
informationsanslag. En sådan överföring skulle gå ut över den allmänna
informationsverksamheten på ett sätt som inte kan godtas.

Med hänvisning till det anförda och då utskottet även i övrigt godtar vad
som i propositionen föreslås beträffande bidraget till Invandrartidningen
tillstyrker utskottet att bidraget för nästa budgetår bestäms till 3,8 milj. kr.
De i sammanhanget aktuella motionsyrkandena avstyrks alltså.

Anslagsposten Bidrag till invandrar- och minoritetsorganisationers
verksamhet är innevarande budgetår 3625000 kr. Bidrag har beviljats 18
riksorganisationer varav två s. k. tvärnationella. Invandrarverket beräknar
att ytterligare två riksorganisationer blir bidragsberättigade nästa budgetår
och föreslår dessutom att bidragsbeloppet generellt höjs med 40% för att
möjliggöra en ökning av organisationernas centrala verksamhet. Verket
yrkar sålunda en uppräkning av anslagsposten med 2460000 kr. I budgetpropositionen
föreslås en begränsad höjning av anslaget med 185000 kr.

Statsrådet Andersson påpekar att självfinansieringsgraden hos invandrarorganisationema
är förhållandevis låg och därför bör kunna ökas. Med
hänsyn därtill anser statsrådet att propositionens begränsade förslag om
höjning av anslaget även bör kunna tillgodose de behov av bidrag som kan
aktualiseras av nya organisationer.

Utskottet ansluter sig till regeringens förslag beträffande den aktuella
posten och avstyrker därmed vpk-motionen 1067, som även på denna

AU 1980/81:22

punkt har ett yrkande sorn överensstämmer med invandrarverkets anslagsframställning.

Motion 1420 av Bernt Ekinge (fp) och Margareta Andrén (fp) innehåller
ett yrkande om en översyn av reglerna för verksamhetsbidraget. Avsikten
är att sådana bidrag även skall beviljas invandrarnas religiösa organisationer.

Invandrar- och minoritetsorganisationer som är att anse som riksorganisationer
kan erhålla verksamhetsbidrag. Som villkor gäller att organisationen
skall ha sin huvudsakliga verksamhet förlagd till Sverige och att den
själv står för en del av kostnaderna för verksamheten. Dessutom skall
organisationen vara demokratiskt uppbyggd, dvs. de enskilda medlemmarna
skall ha det avgörande inflytandet över organisationens verksamhet.

Invandrarverket har efter en utvärdering av statsbidraget till invandrarnas
riksorganisationer lagt fram förslag till nya riktlinjer för den framtida
fördelningen av verksamhetsbidraget. Enligt förslaget är det önskvärt att
så många organisationer som möjligt omfattas av verksamheten. Bidraget
föreslås bestå av ett grundbidrag och en rörlig del, som är beroende av
medlemsanstalet.

Invandrarnas religiösa samfund kan få verksamhetsbidrag via Sveriges
frikyrkoråd enligt förordningen (1974:404) om statsbidrag till vissa trossamfund.
För budgetåret 1980/81 har den vägen totalt 28,8 milj. kr. fördelats
till religiösa trossamfund, därav 5,6 milj. kr. till invandrarkyrkorna.

Som framgår av det anförda finns det möjligheter för invandrarnas
religiösa organisationer att få statliga bidrag till sin verksamhet. När det
gäller de av invandrarverket administrerade bidragen finns det villkor som
gäller för alla bidragsmottagare. Från verkets anslag har bidrag inte utgått
till religiösa organisationer. Utskottet är inte berett att föreslå någon ändring
i bidragsvillkoren. Med hänvisning till vad sålunda anförts avstyrks
motionsyrkandet.

Från anslagsposten Bidrag till avgränsade projekt m.m. har invandrarverket
möjlighet att stödja projekt som vänder sig till invandrare eller
syftar till ökad förståelse och kontakt mellan invandrare och svenskar.
Under 1979/80 beviljades 194 bidrag på sammanlagt 3,8 milj. kr. Invandraroch
minoritetsorganisationer, svenska organisationer samt kommuner och
landsting var de största bidragsmottagarna.

Invandrarverket vill höja projektanslaget med 2,6 milj. kr. till 6,5 milj.
kr. I likhet med föregående år avser verket att prioritera barn- och ungdomsprojekt
samt projekt som särskilt riktar sig till invandrarkvinnor och
flyktingar. Därutöver vill verket satsa på projekt med syfte att öka svenskarnas
kunskaper om invandrare och invandrarfrågor.

Statsrådet Andersson föreslår oförändrat anslag eller 3,9 milj. kr. för
kommande budgetår. Utskottet ansluter sig till regeringens förslag. Det
innebär att utskottet avstyrker ett yrkande i vpk-motionen 1067 att anslagsposten
skall beräknas i enlighet med verkets förslag.

AU 1980/81:22

Utskottet behandlar i detta sammanhang motion 1108 av Lars Werner
m. fl. (vpk) om ett socialt stödprojekt bland invandrarungdom. Förslaget
motiveras av den ökande utslagningen bland arbetslösa invandrarungdomar
med därtill hörande problem i form av social nöd, drogmissbruk och
kriminalitet. Resurser bör därför enligt motionärerna ställas till kommunernas
förfogande, som skall organisera och administrera projektet. Kostnaderna
för verksamheten föreslås bli täckta av ett statsbidrag som i sin tur
finansieras med en särskild arbetsgivaravgift.

Invandrarverket har nyligen i samråd med bl. a. AMS, skolöverstyrelsen
och socialstyrelsen gjort en kartläggning av samhällets insatser för invandrarungdomar
och i en skrivelse till arbetsmarknadsdepartementet lämnat
förslag till olika åtgärder. Dessa övervägs f. n. i regeringskansliet. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet förslaget i motionen.

I sammanhanget kan också nämnas att i budgetpropositionen redovisas
en del särskilda åtgärder för att förbättra invandrarungdomarnas situation,
bl. a. särskilda introduktionskurser i gymnasieskolan, särskilda beredskapsarbeten
för invandrarungdomar samt ett förslag om utökade resurser
för ett projekt för vägledning och rehabilitering inom ramen för arbetsmarknadsinstitutens
verksamhet för utsatta grupper bland invandrarna.

Av medel från anslagsposten Informationsverksamhet finansieras
invandrarverkets arbete med att ge invandrarna samhällsinformation och
sprida kunskap bland svenskarna om invandrarna och deras förhållanden.
För innevarande budgetår har 3,6 milj. kr. anslagits till verksamheten.
Invandrarverket föreslog i sin anslagsframställning att anslaget skall höjas
med 860000 kr. Medelstillskottet skall användas bl. a. till en ny version av
den grundläggande samhällsinformation som ges till alla nykomna invandrare,
det s. k. invandrarpaketet, och projektet Ökad invandrarkunskap till
svenskar.

Statsrådet Andersson uttalar att det statsfinansiella läget inte tillåter
någon ökning av invandrarverkets informationsmedel. Prioritet skall inom
ramen för oförändrat anslag ges åt de båda projekt som ovan nämnts.

Även när det gäller medlen till informationsverksamhet ansluter sig vpk i
motion 1067 till invandrarverkets anslagsframställning. Vpk vill dessutom i
motion 1064 att ytterligare medel skall beviljas till informationsinsatser
inom folkrörelserna. Motionärerna påpekar att det i dag finns klara tendenser
till en främlingsfientlighet i samhället. Folkrörelserna sägs här
kunna göra en insats för att motverka fördomar och skapa vidgade kontakter
mellan svenskar och invandrare. För att stödja detta arbete föreslås
i motionen att 3 milj. kr. anvisas under en ny anslagspost för informationsinsatser
genom folkrörelserna som inrättas under anslaget D 3.

Utskottet kan av statsfinansiella skäl inte ansluta sig till motionsyrkandena
utan biträder förslaget i budgetpropositionen. När det gäller bidrag
till folkrörelserna vill utskottet dessutom framhålla att samarbetet med de
svenska folkrörelserna ingår som en viktig del i verkets arbete med att

AU 1980/81:22

sprida kunskap om invandrarna. Genom konferenser och andra former av
överläggningar har försök gjorts att stimulera organisationernas arbete.
Arbetet har en stark knytning till verkets bidragsgivning till projekt inom
föreningslivet.

Wilhelm Gustafsson (fp) och Eva Winther (fp) begär i sin motion 617 att
en informationsskrift om företagsetablering skall utarbetas på de vanligaste
invandrarspråken. Bakgrunden är de svårigheter invandrare möter
när de har startat eller vill starta eget företag i Sverige. Gällande regler om
företagsbildning, beskattning, socialförsäkringsavgifter, arbetarskydd och
anställningsskydd är enligt motionärerna svåra att tillägna sig för personer
med annat modersmål än svenska. Den efterlysta informationsskriften
sägs kunna både ha en viss näringspolitisk betydelse och förhindra en del
lagöverträdelser som begås av okunnighet.

Invandrarverket avser att i den nya upplagan av invandrarpaketet Sverigeboken
presentera viss information under rubriken Att starta eget företag.
Här kommer bl. a. att tas upp frågor om bokföring, deklaration,
mervärdeskatt, skatter och socialavgifter. Med hänsyn till att problemet är
uppmärksammat synes motionen inte behöva föranleda någon åtgärd.

Utskottets ställningstaganden beträffande de olika anslagsposterna innebär
att utskottet ansluter sig till den medelsanvisning som föreslås i propositionen
under punkt D 3.

Översättningsservice

Invandrarverkets språksektion arbetar med översättnings- och granskningsuppdrag
från statliga myndigheter, kommuner, organisationer m.m.
Antalet uppdrag har fördubblats under den senaste femårsperioden.

Översättningsverksamheten finansieras av uppdragsgivarna enligt en
fastställd taxa. Språksektionen har också uppgifter som anslagsfinansieras,
t. ex. att göra terminologiska sammanställningar. I propositionen
sägs under punkt D 4 att verksamheten vid sektionen under budgetåret
1981/82 bör kunna bedrivas i huvudsakligen oförändrad omfattning utan
någon höjning av statsbidraget. Statsrådet Andersson föreslår således att
anslaget bestäms till 500000 kr. Samtidigt anmäls att statskontoret i december
1980 fått regeringens uppdrag att utreda behovet av översättningstjänster
samt föreslå hur denna verksamhet bör organiseras inom statsförvaltningen.

Utskottet tillstyrker den begärda medelsanvisningen.

Tvåspråkig personal inom offentlig förvaltning m. m.

1 motion 1499 av Anna-Greta Leijon m.fl. (s) behandlas frågan om
tvåspråkighet hos myndigheter och andra samhällsorgan. Motionärerna
framhåller vikten av att invandrare kan kommunicera på sitt eget språk i

AU 1980/81:22

sina kontakter med samhällets organ. En aldrig så väl utbyggd tolkservice
kan inte ersätta en direkt kontakt två människor emellan. Motionärerna
betonar att det är viktigt att invandrarnas möjligheter till personlig service
hos olika samhällsinstanser i möjligaste mån tas till vara. Det bör till en del
kunna ske genom effektivare samordning och användning av de resurser
som redan finns. I detta syfte begär motionärerna att man skall kartlägga i
vilken omfattning det i dag finns tvåspråkig personal hos myndigheterna.
Detta arbete skall innefatta inte bara tvåspråkighetens omfattning utan
också hur de nuvarande resurserna används och vilka samordningsmöjligheter
som finns. Det framhålls att det är viktigt att undersökningen görs i
samarbete med de fackliga organisationerna.

I motionen behandlas också frågan vilket meritvärde tvåspråkighet skall
tillmätas vid tillsättning av vissa tjänster inom statsförvaltningen. Motionärerna
påpekar att det inom vissa arbetsområden där kontakter med invandrare
är vanliga är särskilt värdefullt med tvåspråkig personal. Som exempel
nämns polisen, domstolarna, arbetsförmedlingen och försäkringskassorna.
För att stimulera rekryteringen av tvåspråkiga till sådana tjänster föreslår
motionärerna att kunskaper i flera språk skall räknas som särskild merit
vid tjänstetillsättning. En sådan ordning skulle bl. a. ge ökad status åt
tvåspråkighet vilket i sin tur skulle vara av stor betydelse för invandrarbarnens
och invandrarungdomens självkänsla och identitet.

Utskottet vill inledningsvis påminna om att det i riktlinjerna för den
svenska invandrar- och minoritetspolitiken har fastslagits att samhället
skall sträva efter att ge invandrarna samhällsservice på deras eget språk.
Genom samhällsinsatser skall invandrarna ges reella förutsättningar att
bibehålla det egna språket. De skall också ha möjlighet att själva välja i
vilken grad de vill behålla och utveckla sin ursprungliga kulturella och
språkliga identitet. Detta har tagit sig uttryck i förordningen (1976:310) om
åtgärder för invandrare i vilken det anges att invandrares och språkliga
minoriteters behov av samhällsservice inom ramen för tillgängliga resurser
skall beaktas vid planering av myndigheternas verksamhet.

Antalet språkgrupper bland invandrarna i Sverige är i dag betydande.
Det helt dominerande invandrarspråket är finska. De invandrare som är i
behov av samhällsservice på sitt modersmål kan få detta dels genom tolk,
dels genom att personalen behärskar invandrarens språk. Till frågan om
tolkar återkommer utskottet i ett kommande avsnitt. När det gäller samhällsservice
på invandrarens eget språk kan inledningsvis konstateras att
någon lagstadgad rätt för invandrare eller minoritet att erhålla sådan service
inte finns. På skolans område har dock invandrarbarn under vissa
förutsättningar rätt att få undervisning av lärare som behärskar hemspråket.
Sådan undervisning ges på ett 50-tal språk. I avtalet mellan de nordiska
länderna om kulturellt samarbete av år 1971 finns också ett visst stöd
för tvåspråkig service i skolan.

Frågan om en nordisk språkkonvention, som har diskuterats sedan

AU 1980/81:22

mitten av 1960-talet, håller på att slutföras. Konventionen går ut på att
nordiska medborgare skall ha rätt att utan särskild kostnad använda sitt
eget språk vid hänvändelse till myndighet eiler annat offentligt organ i
Norden, förutsatt att den sökande har svårt att använda myndighetens
språk. Enligt nuvarande planer skall konventionen ratificeras inom kort.

Frågan om service på det egna språket skall också behandlas av invandrarpolitiska
kommittén. Utredningen har till uppgift att bl. a. klara ut
frågan om samhällets möjligheter på längre sikt att erbjuda språkliga minoriteter
i Sverige utbildning, vård och service på deras språk.

Invandrarverket har ofta återkommit till kravet att invandrarna i största
möjliga utsträckning bör få service på sitt eget språk. Särskilt har framhållits
vikten av tvåspråkig personal inom områdena barnomsorg samt hälsooch
sjukvård. Verket har bl. a. liksom motionärerna föreslagit att en inventering
skall göras av tillgång på tvåspråkig personal med syfte att tillvarata
deras språkliga och kulturella kompetens samt att tvåspråkighet skall
utgöra en merit vid tjänstetillsättningar. Senast har verket i en skrivelse i
mars 1980 till arbetsmarknadsdepartementet med förslag till åtgärder för
invandrarungdomarna pekat på vikten av tvåspråkighet inom utbildning
och arbetsliv. Bl. a. framhålls att kunskap i invandrarspråk bör vara en
merit för tillträde till olika utbildningar. Det är också viktigt att kunskap i
invandrarspråk betraktas som en värdefull merit vid rekrytering av personal
inom offentlig service. Dessutom sägs att den tvåspråkiga personal som
redan finns genom fortbildning bör kunna utnyttjas bättre på sina arbetsplatser.
Invandrarverket har också gjort en försöksinventering av tvåspråkighetens
omfattning i två kommuner och ett landsting. Därvid framkom
att det endast på skolans område finns tvåspråkiga anställda i någon större
omfattning. Resultatet av inventeringen kommer att tillställas regeringen.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har inom högskoleområdet
tagit initiativ till ett projekt om invandrarna i den högre utbildningen.
Avsikten med detta projekt är bl. a. att skapa förutsättningar för att öka
rekryteringen av tvåspråkiga personer till högskoleutbildning, speciellt till
utbildningar för yrkesområden där det föreligger särskilda behov av tvåspråkiga
yrkesutövare.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att samhällsservice
till invandrare kan ges direkt på invandrarens eget språk. I många fall,
t. ex. vid psykisk vård och rådgivning, är detta helt nödvändigt om vården
skall bli meningsfull. Det är dock mindre vanligt att tvåspråkiga tjänster
inrättas. Tillgången på tvåspråkig personal svarar inte heller mot behoven,
och kunskap i flera språk är vanligen inte någon betydelsefull merit vid
tjänstetillsättningar. Som ovan redovisats har invandrarverket tagit olika
initiativ som syftar till att förbättra den tvåspråkiga servicen. Verket har
sålunda hos regeringen aktualiserat förslag som ligger i linje med motionärernas
om inventering av tillgången på flerspråkig personal och meritvärdering
av tvåspråkighet vid tjänstetillsättningar. Kartläggning i mindre

AU 1980/81:22

skala av tillgången på tvåspråkiga tjänstemän har som nämnts på försök
genomförts av invandrarverket. Försöket skall inom kort redovisas för
arbetsmarknadsdepartementet.

Utskottet har samma grundläggande synsätt som motionärerna. Det är
önskvärt att man tar till vara den språkliga kompetensen hos anställda och
på olika sätt bl. a. i samband med rekryteringar ser till att befattningar, där
kunskaper på olika språk är betydelsefulla, i möjligaste mån besätts med
innehavare med sådana kunskaper. Som utskottet ser det är det närmast en
självklarhet att relevanta språkkunskaper i sådana sammanhang skall betraktas
som en merit.

Utvecklingen mot en ökad tvåspråkighet hos offentliga organ måste
föras vidare, och det gäller därvid att inte minst ta vara på den resurs
invandrarna själva utgör. Med hänsyn till att de frågor motionärerna tagit
upp redan är aktuella i regeringens kansli synes det inte erforderligt med
någon åtgärd från riksdagens sida på grund av motionen. Utskottet förutsätter
sålunda att arbetet drivs vidare och att resultaten i lämpligt sammanhang
redovisas för riksdagen.

Tolkfrågor

I syfte att förbättra tolkarnas arbets- och löneförhållanden föreslår Gunnel
Liljegren m. fl. (m) i motion 1859 dels att det i förvaltningslagens 9§
skall föreskrivas att myndighet vid behov av tolk i första hand skall
använda en av kommerskollegium godkänd tolk, dels att en enhetlig tolktaxa
bör tillämpas av statliga och kommunala myndigheter.

Den nuvarande tolkutbildningen bedrivs dels av studieförbund och folkhögskolor
för utbildning av kontakttolkar, dels vid universiteten för mer
kvalificerad utbildning. Utbildningen av kontakttolkar omfattar sammanlagt
180 timmar inom två av fem huvudområden. Högst 1800 personer
avses bli utbildade varje år. Statsbidrag utgår enligt en särskild förordning
(1977:461). Utbildningen vid universiteten syftar till att utbilda tolkar för
kvalificerade tolkningsuppdrag.

Kommerskollegium är den statliga myndighet som prövar tolkarnas
yrkesfärdighet och lämplighet. Verksamheten regleras i tolkförordningen
(1975:590). Den som klarar kollegiets prov blir godkänd tolk (skyddad
benämning). Proven visar om tolken når upp till en god minimistandard.
Godkända tolkar som har stor erfarenhet av tolkning inom rättsväsendet
resp. hälso- och sjukvården kan efter särskilda kvalificerade prov få bevis
på att de har speciell kompetens som rättstolkar resp. sjukvårdstolkar. Det
finns i dag drygt 600 godkända tolkar. Av dessa är omkring 100 rätts- eller
sjukvårdstolkar.

I 9 § förvaltningslagen (1971:290) stadgas att när en myndighet har att
göra med någon som inte behärskar svenska språket eller är allvarligt
hörsel- eller talskadad bör vid behov tolk anlitas. I rättegångsbalken och

AU 1980/81:22

förvaltningsprocesslagen finns också särskilda bestämmelser om anlitande
av tolk. Förvaltningsrättsutredningen (Ju 1978:09) arbetar sedan 1978 med
en översyn av förvaltningslagen. Därvid kommer också lagens 9§ att
behandlas. Ett förslag kan väntas i slutet av 1982. Med hänvisning därtill är
utskottet i dag inte berett att gå närmare in på den av motionärerna
föreslagna lagändringen. Motionsyrkandet därom avstyrks alltså.

När det gäller tolkarnas arvoden är dessa fastställda genom centrala
överenskommelser. Det gäller dels för tolkar inom rättsväsendet, dels för
tolkar som förmedlas av kommunala tolkförmedlingar till olika samhällsorgan.
I båda fallen är taxan för godkända tolkar högre än för andra tolkar.
Utskottet är inte berett förorda att riksdagen skall göra något uttalande
som får betydelse för ersättningens nivå när det gäller tolkning. Sådana
ersättningsfrågor avgörs som ovan framgår i annan ordning. Motionen
avstyrks alltså även på den punkten.

Undervisning i svenska

Riksdagen antog år 1972 lagen (1972:650) om rätt till ledighet och lön vid
deltagande i svenskundervisning för invandrare (svenskundervisningslagen).
Lagen ålägger arbetsgivare att bereda varje utländsk arbetstagare
som saknar kunskaper i svenska språket ledighet under högst 240 timmar
för att delta i svenskundervisning med samhällsorientering. Arbetsgivaren
skall betala arbetstagaren lön under studietiden, även om undervisningen
äger rum utanför ordinarie arbetstid. Lagen har reviderats vid flera tillfällen
och har därvid fått ett utsträckt tillämpningsområde.

I motion 1063 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås ett stort antal ändringar
av svenskundervisningslagen. Motionärerna vill bl. a. att antalet studietimmar
skall utökas till 340 och att lagen också skall omfatta invandrare
som inte har anställning, i första hand ungdomar och hemarbetande kvinnor.
Finansieringen av undervisningen föreslås bli ordnad genom kollektiva
avgifter som läggs på företagen.

SFI-kommittén har som tidigare nämnts till uppgift att se över samtliga
former av svenskundervisning för vuxna invandrare och utreda frågan om
åtgärder för att ge grundläggande kunskaper i svenska språket och svenskt
samhälls- och arbetsliv för vuxna invandrare i Sverige. Då kommittén
avser att presentera resultatet av sitt arbete senare i år anser utskottet att
det saknas skäl till att nu behandla de i motionen upptagna frågorna.
Motionen avstyrks därför.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionens förslag till Statens
invandrarverk för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av 47284000 kr.,

AU 1980/81:22

2. beträffande representation för invandrarnas religiösa organisationer
i de till invandrarverket knutna referensgrupperna

att riksdagen avslår motion 1980/81:1420 yrkande 2,

3. att riksdagen med bifall till propositionens förslag till Åtgärder
för flyktingar för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
110360000 kr.,

4. beträffande omfördelning av medel till förmån för stiftelsen Invandrartidningen att

riksdagen avslår motion 1980/81:1838,

5. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med
avslag på motionerna 1980/81: 1064 och 1980/81: 1067 till Åtgärder
för invandrarna för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 15 110000 kr.,

6. beträffande översyn av reglerna för verksamhetsbidrag till invandrarnas
organisationer

att riksdagen avslår motion 1980/81: 1420 yrkande 1,

7. beträffande ett socialt stödprojekt bland invandrarungdomar
att riksdagen avslår motion 1980/81:1108,

8. beträffande en informationsskrift om företagsetablering på de
vanligaste invandrarspråken

att riksdagen avslår motion 1980/81:617,

9. att riksdagen med bifall till propositionens förslag till Översättningsservice
för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
500000 kr.,

10. beträffande åtgärder för att öka tillgången på tvåspråkig personal
hos offentliga organ m.m.

att riksdagen avslår motion 1980/81:1499,

11. beträffande användningen av tolkar och ersättningen till dessa
att riksdagen avslår motion 1980/81:1859,

12. beträffande ändringar i lagen om svenskundervisning m. m.
att riksdagen avslår motion 1980/81: 1063.

Stockholm den 7 april 1981

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Anna-Greta Leijon (s), Arne Fransson
(c), Erik Johansson (s), Bernt Nilsson (s), Sten Svensson (m). Frida
Berglund (s), Lars Ulander (s), Björn Eliasson (c), Eva Winther (fp). Börje
Hörnlund (c), Lahja Exner (s), Nils-Olof Grönhagen (s), Sonja Rembo (m)
och Görel Bohlin (m).

AU 1980/81:22

Reservation

Åtgärder för att öka tillgången på tvåspråkig personal hos offentliga organ
m. m. (morn. 10)

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund,
Lars Ulander, Lahja Exner och Nils-Olof Grönhagen (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar ”Utskottet
har” och slutar "för riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet har samma grundläggande synsätt som motionärerna. Det är
önskvärt att man tar till vara den språkliga kompetensen hos anställda. För
att effektivare kunna utnyttja den kompetens som finns bland dem bör man
fullfölja den förberedande inventering som gjorts av invandrarverket med
en grundligare kartläggning av det slag som föreslås i den socialdemokratiska
motionen. Man bör således undersöka hur många tvåspråkiga anställda
som finns hos de statliga myndigheterna och hur myndigheterna använder
den språkliga resurs dessa anställda representerar.

Den föreslagna kartläggningen bör genomföras utan dröjsmål. Därmed
får man en uppfattning om vilka ytterligare insatser som behövs för att
driva på utvecklingen mot en ökad tvåspråkighet inom de offentliga organen.
I det fortsatta arbetet måste ingå att öka tillgången på tvåspråkig
personal i de grenar av den offentliga verksamheten där man har återkommande
kontakter med invandrare. En av de åtgärder som ligger nära till
hands att vidta är att räkna tvåspråkighet som särskild merit vid tjänstetillsättningar.
Regeringen bör som ett första steg mot en sådan ordning ta upp
överläggningar i ämnet med de statsanställdas organisationer.

Vad nu sagts om meritvärdering av tvåspråkighet har betydelse inte bara
vid tillsättning av statliga befattningar utan i lika hög grad vid rekrytering
av kommun- och landstingsanstalt personal som i sitt arbete kommer i
kontakt med invandrare. Regeringen bör sålunda även ta upp överläggningar
i meritvärderingsfrågan med företrädare för kommun- och landstingsförbunden
och de kommunalanställdas organisationer.

Regeringen bör underrättas om vad utskottet anfört med anledning av
motion 1499.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande åtgärder för att öka tillgången på tvåspråkig personal
hos offentliga organ m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:1499 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1980/81:22

Särskilt yttrande

Invandrartidningens brevverksamhet

Lahja Exner (s) anför:

Invandrartidningen har en viktig funktion att fylla när det gäller att ge
information till invandrare. Den i särklass mest lästa och uppskattade
avdelningen i tidningen är frågespalten, som baseras på läsarnas brev.
Eftersom arbetet med att besvara breven har en avgörande betydelse för
tidningens läsvärde och framgång är det av största vikt att denna verksamhet
bevaras och utvecklas. Det är mycket tveksamt om detta kan ske inom
ramen för propositionens förslag. Om det visar sig nödvändigt bör regeringen
därför lägga fram ett nytt förslag om ytterligare resurser till tidningen.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981