om anslag till byggnadsforskning och experimentbyggande (prop. 1985/86:100 delvis) (Betänkande 1985/86:BoU15 Bostadsutskottet)

Bostadsutskottets betänkande
1985/86:15

om anslag till byggnadsforskning och
experimentbyggande (prop. 1985/86:100 delvis) 1 c

Ivoj/oo: 15

Sammanfattning

I betänkandet behandlas vad i budgetpropositionen föreslagits om stöd till
byggnadsforskning och experimentbyggande m. m. jämte fem motioner.

Regeringens förslag i sin helhet tillstyrks av utskottet. Häremot stående
motionsyrkanden avstyrks.

Till betänkandet har fogats nio reservationer.

ELFTE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen har i proposition 1985186:100 bilaga 13 under B 12-B 16
(s. 91 — 103) föreslagit riksdagen att

1. medge att beslut om stöd till byggnadsforskning, exkl. stöd till
experimentbyggande, får meddelas inom en ram av 158 000 000 kr. under
budgetåret 1986/87,

2. medge att beslut om stöd till byggnadsforskning, exkl. stöd till
experimentbyggande, under budgetåren 1987/88 och 1988/89 preliminärt får
meddelas inom en ram av 90 000 000 kr. resp. 50 000 000 kr.,

3. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om finansiering av
försöksverksamhet med exploateringssamverkan i kommuner,

4. medge att beslut om lån till experimentbyggande får meddelas intill ett
belopp av 31 400 000 kr. under budgetåret 1986/87 och att outnyttjad del av
denna ram får utnyttjas även under budgetåret 1987/88,

5. medge att beslut om lån till experimentbyggande under budgetåren
1987/88 och 1988/89 preliminärt får meddelas intill ett belopp av 22 000 000
kr. resp. 12 000 000 kr.,

6. för budgetåret 1986/87 anvisa

a) till Byggnadsforskning ett reservationsanslag av 162 000 000 kr.,

b) till Lån till experimentbyggande ett reservationsanslag av 37 000 000
kr.,

c) till Statens institut för byggnadsforskning ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

d) till Bidrag till statens institut för byggnadsforskning ett reservationsanslag
av 35 550 000 kr.,

e) till Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.

1 Riksdagen 1985/86. 19sami. Nr 15

Motionerna

BoU 1985/86:15

I detta betänkande behandlas de under allmänna motionstiden 1986 väckta
motionerna 1985/86:

Bo221 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs

19. att riksdagen till B 12. Byggnadsforskning anvisar ett reservationsanslag
av 122 000 000 kr. samt inte beviljar några anslagsramar för budgetåren
1986/87 och 1987/88,

20. att riksdagen till B 13. Lån till experimentbyggande för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000 kr. samt att anslagsramarna
för budgetåret 1987/88 skall vara 10 milj. kr. och för budgetåret
1988/89 5 milj. kr.,

21. att riksdagen avslår förslaget att till B 16. Statens institut för
byggnadsforskning: Utrustning anvisa ett reservationsanslag om 1 000 000
kr.,

Bo222 av Tore Claeson m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs

2. att riksdagen uttalar att en sammanställning av olika typer av socialboendeexperiment
bör göras som en service till kommuner och bostadsföretag,

4. att riksdagen uttalar att statens råd för byggnadsforskning bör ges i
uppdrag att kontinuerligt utvärdera pågående boendeexperiment,

Bo227 av Erling Bager m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga yrkas

37. att riksdagen beslutar att till Byggnadsforskning (B 12) för budgetåret
1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 142 000 000 kr.,

38. att riksdagen beslutar att medge att beslut om stöd till byggnadsforskning,
exkl. stöd till experimentbyggande, får meddelas inom en ram av
138 000 000 kr. under budgetåret 1986/87,

Bo309 av Birgitta Hambraeus m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om byggforskningsrådets
val av metoder,

Bo410 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att byggforskningsrådet
(BFR) gradvis skall avvecklas,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statens
institut för byggnadsforskning (SIB) skall omorganiseras och upphöra som
självständig myndighet i enlighet med vad som i motionen anförts.

Utskottet

Byggnadsforskningens inriktning och organisation m. m.

Bostadsministern lämnar i budgetpropositionen en redovisning av de åtgärder
som statens råd för byggnadsforskning (BFR) har vidtagit för att
utvärdera den vetenskapliga kvaliteten i byggnadsforskningsprojekten. De
utvärderingar som hittills har utförts anses i väsentliga avseenden ha gett den
studerade och av BFR stödda forskningen ett gott betyg. Bostadsministern
framhåller i detta sammanhang (bil. 13 s. 88) vikten av att ett sektorsorgan

som BFR vidtar åtgärder i syfte att främja vetenskapligt oantastliga metoder
och ansatser i den kunskapsutveckling som det stöder. Detta gäller enligt
bostadsministern i hela kunskapskedjan, alltså även i mer renodlade
utvecklings- och utredningsarbeten.

Vad i propositionen anförts om forskningsmetodiken m. m. har uppmärksammats
i motion Bo309 (c). Motionärerna finner det erforderligt att
klarlägga vad som skall avgöra byggforskningsrådets val av forskningsmetoder.
Det finns enligt dem många vardagsproblem som löses bäst genom
systematiskt tänkande och samarbete mellan teoretiker och praktiskt
verksamma utan att man behöver tillämpa vad som vanligen avses med
vetenskapligt oantastliga metoder. BFR måste därför vara fritt att välja de
forskningsmetoder som är mest användbara för att nå målet. Mot denna
bakgrund föreslås ett tillkännagivande från riksdagen om BFR:s val av
metoder.

Enligt vad utskottet erfarit skall bostadsministerns uttalande om forskningsmetoder
inte tolkas så att kraven på sektorforskningen nu har förändrats.
Liksom tidigare skall varje projekt bedrivas med metoder som är
anpassade efter de behov som frågeställningarna i resp. projekt föranleder.
Vetenskapliga krav, om man med det avser forskarsamhällets krav på
exempelvis doktorandprojekt, bör inte hävdas i renodlade utvecklings- och
utredningsarbeten. Klart uttalade krav i fråga om relevanta frågeställningar,
metoder och presentation skall emellertid gälla även för dessa sist nämnda
projekt.

Vad utskottet ovan inhämtat beträffande den närmare innebörden av det i
budgetpropositionen gjorda uttalandet angående BFR:s val av forskningsmetoder
ger enligt utskottets mening vid handen att någon reell åsiktsskillnad
inte torde föreligga mellan bostadsministern och motionärerna i denna
fråga. Ett riksdagens tillkännagivande i enlighet med motionsförslaget är
enligt utskottets mening därmed inte erforderligt. Motion Bo309 (c) avstyrks
således med hänvisning härtill.

I motion Bo222 (vpk) framhålls behovet av stöd till nya boendeformer.
Motionärerna vill bl. a. rikta uppmärksamheten på att planeringen av
kollektivhus ställer stora krav på alla deltagande parter. Kunskapen om bra
lösningar för denna boendeform är emellertid fortfarande bristfällig. I
motionens yrkande 2 föreslås att en sammanställning av olika typer av
socialboendeexperiment görs som service till kommuner och bostadsföretag.
Vidare föreslås i yrkande 4 att riksdagen uttalar att BFR ges i uppdrag att
kontinuerligt utvärdera pågående boendeexperiment.

Ett flertal BFR-stödda projekt har under senare år behandlat de områden
som diskuteras i motion Bo222 (vpk). Erfarenheter från olika boendeexperiment
redovisas löpande i forskningsrapporter eller motsvarande. Bland
aktuella projekt, nyligen avslutade eller nu pågående, från vilka erfarenheter
av olika former av kollektivhusboende redovisas, kan exempelvis nämnas:
kollektivhuset Stacken i Göteborg, familjehotellet i Hässelby, kollektivhuset
Stolplyckan i Linköping och en utvärdering av experimentkvarteret Gårdsåkra.
Kollektivhusens historia har redovisats i en BFR-rapport och några
pågående projekt behandlar olika förvaltningsmodeller för kollektivhus. På
institutionen för byggnadsfunktionslära vid KTH i Stockholm följer man

BoU 1985/86:15

dessutom kontinuerligt pågående kollektivhusprojekt. En förteckning över
dessa projekt kommer att publiceras under våren 1986. Samtidigt med
bostadsmässan i Upplands Väsby, Bo 85, presenterade BFR i fyra skrifter en
bred kunskapsöversikt i bostadsfrågan. I en av dessa skrifter sammanfattas
det aktuella kunskapsläget inom den bostadssociologiska forskningen. En
annan skrift innehåller bl. a. en planeringshandledning för kollektiva boendeformer.

Sammantaget anser utskottet mot bakgrund av vad som ovan redovisats att
de i motion Bo222 (vpk) framförda önskemålen om sammanställningar och
utvärderingar av socialboendeexperiment får anses vara väl tillgodosedda
utan någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida. Motion Bo222 (vpk)
yrkandena 2 och 4 avstyrks således.

Moderata samlingspartiet tar i sin motion Bo410 upp frågan om den
fortsatta verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning samt vid statens
institut för byggnadsforskning. I motionen framhålls att svensk forskningspolitik
under lång tid har präglats av ökad sektorisering och att detta har
påverkat forskningskvaliteten negativt. Enligt motionärerna måste därför
högskolan ges en vidgad roll också inom byggnadsforskningen. BFR föreslås
i yrkande 12 gradvis avvecklas. Ansvaret för den relevanta verksamheten vid
BFR bör flyttas över på andra huvudmän. I motionens yrkande 13 föreslås att
statens institut för byggnadsforskning (SIB) skall omorganiseras och upphöra
som självständig myndighet. Den samhällsvetenskapliga forskningen kan,
enligt motionen, föras över till humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.
SIB:s övriga forskningsverksamhet kan organiseras i aktiebolagsform
eller läggas direkt under de tekniska högskolorna.

Bostadsutskottet behandlade även föregående år (BoU 1984/85:16) förslag
från moderata samlingspartiet om att helt eller delvis avveckla verksamheten
vid BFR och SIB. Utskottet framhöll då den centrala roll som dessa
organisationer har för att byggnadsforskningen skall kunna utvecklas och
byggsektorns kunskapsbehov tillgodoses. Det ansågs därför varken vara
realistiskt eller önskvärt att vidta de organisatoriska förändringar av
byggnadsforskningen som föreslogs. Utskottet vidhåller denna uppfattning.
Det bör med anledning av motionärernas krav på en vidgad roll för
högskolan inom byggnadsforskningen dessutom framhållas att en stor del av
de medel som BFR fördelar finansierar projekt inom högskolans ram. Som
framgår av budgetpropositionens redovisning angående utvärdering av
byggnadsforskningsprojekt ägnas också stor uppmärksamhet åt forskningens
kvalitet. Yrkandena 12 och 13 i motion Bo410 (m) avstyrks med hänvisning
till vad som ovan anförts.

Ramar och anslag

I budgetpropositionen föreslås att beslut om stöd till byggnadsforskningen
skall få meddelas inom en ram av 158 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Den
preliminära ramen för budgetåren 1987/88 och 1988/89 föreslås bli 90 milj. kr.
resp. 50 milj. kr.

Storleken på ramen för beslut om stöd till byggnadsforskningen behandlas
i två motioner.

BoU 1985/86:15

I motion Bo221 (m) yrkande 19 föreslås såvitt nu är i fråga att några ramar BoU 1985/86:15
för ändamålet inte skall beviljas för budgetåren 1986/87 och 1987/88.

Förslaget är föranlett av de ställningstaganden beträffande byggnadsforskningens
framtida organisation som förs fram i den ovan behandlade
motionen Bo410 (m).

Enligt motion Bo227 (fp) bör det vara möjligt att något minska resurserna
för byggnadsforskningen. Därför föreslås i motionens yrkande 38 att beslut
om stöd till byggnadsforskning endast skall få meddelas inom en ram av 138
milj. kr. under budgetåret 1986/87.

Som anförts ovan delar inte utskottet den syn på byggnadsforskningens
framtida organisation som ligger till grund för yrkande 19, såvitt nu är i fråga,
i motion Bo221 (m) om ramen för stöd till byggnadsforskning. Det bör vidare
framhållas att ett så abrupt avbrytande av stödet till byggnadsforskningen
som föreslås i motionen skulle innebära stora negativa konsekvenser för den
långsiktiga kunskapsuppbyggnaden för byggsektorns behov. Förslaget i
motionen innebär i praktiken att inga nya ansökningar till BFR om
forskningsmedel kan behandlas. Långsiktiga forskningsprogram på högskolor
och forskningsinstitut kan behöva avbrytas i förtid osv. En sådan
utveckling skulle enligt utskottets mening vara helt oacceptabel.

Den minskning av ramen för stöd till byggnadsforskning med 20 milj. kr. i
förhållande till regeringens förslag som föreslås i motion Bo227 (fp) skulle
inte få så omfattade konsekvenser för byggnadsforskningen som förslagen i
motion Bo221 (m). Utskottet ser emellertid inget skäl till att utan ett
tillfredsställande beslutsunderlag närmare överväga större förändringar av
ramen för stöd till byggnadsforskning. Sådana beslut leder endast till en
osäkerhet om den fortsatta medelstilldelningen och kan få allvarliga konsekvenser
för den långsiktighet och konsekvens som bör eftersträvas. Det är
naturligt att omfattningen av statens stöd till byggnadsforskningen diskuteras
i samband med övervägandena om BFR:s verksamhetsplan inför treårsperioden
1987/88-1989/90.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till vad som ovan anförts regeringens
förslag om ram för beslut om stöd till byggnadsforskningen under budgetåret
1986/87. Förslagen i motionerna Bo221 (m) yrkande 19, såvitt nu är i fråga,
och Bo227 (fp) yrkande 38 avstyrks sålunda.

De preliminära ramarna för beslut om stöd till byggnadsforskningen under
budgetåren 1987/88 och 1988189 bör också fastläggas på de nivåer som
föreslås i budgetpropositionen. Utskottet tillstyrker således regeringens
förslag och avstyrker motion Bo221 (m) yrkande 19, såvitt nu är i fråga.

I budgetpropositionen föreslås beträffande anslag till byggnadsforskning
att ett reservationsanslag av 162 milj. kr. anvisas för budgetåret 1986/87.

Enligt motion Bo221 (m) yrkande 19, såvitt nu är i fråga, bör reservationsanslaget
i stället bestämmas till 122 milj. kr. Motionärerna anser att även om
verksamheten delvis är låst av tidigare beslutade ramar bör den föreslagna
minskningen av anslagsnivån kunna göras utan påtagliga olägenheter. I
motion Bo227 (fp) yrkande 37 föreslås att reservationsanslaget för den
aktuella verksamheten skall minskas till 142 milj. kr.

Bostadsutskottet delar, av skäl som redan har redovisats, inte motionärernas
bedömning av möjligheterna att minska anslaget till byggnadsforskning- 5

en, varför de aktuella yrkandena avstyrks. Regeringsförslaget tillstyrks av BoU 1985/86:15
utskottet.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att högst 800 000 kr. skall få tas
i anspråk från anslaget till Lån till experimentbyggande för en försöksverksamhet
med exploateringssamverkan enligt den föreslagna lagen om exploateringssamverkan.
Utskottet tillstyrker detta förslag.

Ramen för lån till experimentbyggande föreslås för budgetåret 1986/87
fastställas till 31,4 milj. kr. Beslut om lån under budgetåren 1987/88 och
1988/89 föreslås i budgetpropositionen preliminärt få meddelas intill ett
belopp av 22 milj. kr. resp. 12 milj. kr. Regeringen förordar vidare att till
anslag för Lån till experimentbyggande skall anvisas ett reservationsanslag av
37 milj. kr. för budgetåret 1986/87. I motion Bo221 (m) yrkande 20 föreslås
att ramarna för budgetåren 1987/88 och 1988/89 i stället skall vara 10 milj. kr.
resp. 5 milj. kr. samt att till reservationsanslag för budgetåret 1986/87 skall
anvisas ett belopp av 20 milj. kr. De föreslagna ramarna motiveras enligt
motionärerna av att verksamheten inte bör låsas på en för hög nivå.

Regeringens förslag om ram för lån till experimentbyggande under
budgetåret 1986187har inte mött genmäle i något motionsyrkande. Däremot
framförs motivledes i motion Bo221 (m) att ramen bör fastställas till 20 milj.
kr. Utskottet har ovan redovisat sin syn på behovet av långsiktiga överväganden
i vad avser byggnadsforskningen. Enligt utskottets mening får experimentbyggnadsverksamheten
anses vara en integrerad del i den kunskapskedja
som börjar med forsknings- och utvecklingsarbete och som slutar med att
vunna erfarenheter omsätts i praktiken samt utvärderas och följs upp med
bidragsmedel. Utskottet har därför vid flera tillfällen (bl. a. BoU 1984/85:16)
hävdat uppfattningen att stödet till experimentbyggandet skall ligga på en
nivå som motsvarar de insatser som görs på forskningssidan. Med hänvisning
till vad utskottet ovan anfört tillstyrks regeringens förslag om ramar för lån
till experimentbyggande under budgetåret 1986/87.

Enligt utskottets mening bör inte heller möjligheterna att planera experimentbyggnadsverksamheten
för längre tid än det kommande budgetåret
begränsas så som föreslagits i motion Bo221 (m) yrkande 20, såvitt nu är i
fråga. Regeringens förslag om preliminära ramar för lån till experimentbyggande
under 1987188 och 1988189 tillstyrks. Motionsyrkandet såvitt nu är i
fråga avstyrks. Experimentbyggnadsprojekten och därmed finansieringen av
dem löper normalt under flera år. För att kunna bevilja lån till större projekt
måste därför medel finnas reserverade flera år framåt i erforderlig omfattning.

Även vad gäller anslaget till lån till experimentbyggande tillstyrker utskottet
regeringens förslag om ett reservationsanslag av 37 milj. kr. Motion
Bo221 (m) yrkande 20, såvitt nu är i fråga, avstyrks således.

Utrustningen vid statens institut för byggnadsforskning för teknisktlaborativ
verksamhet installerades huvudsakligen år 1976 då SIB flyttade till
Gävle. Bostadsministern framhåller att en stor del av denna utrustning nu
behöver förnyas. För detta ändamål föreslås att 1 milj. kr. anvisas på ett nytt
reservationsanslag för budgetåret 1986/87. I motion Bo221 (m) yrkande 21
hemställs om avslag på detta förslag mot bakgrund av de ställningstaganden
om byggnadsforskningens framtida inriktning som redovisas i samma motion
samt i motion Bo410 (m).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medel till SIB för utrustning.
Det är enligt utskottets mening inte rimligt att möjligheterna att bedriva en
effektiv forsknings- och uppdragsverksamhet hindras av brist på ändamålsenlig
utrustning. Motionärernas inställning utgår således från deras uppfattning
om byggnadsforskningens framtida inriktning; en inställning som inte
delas av utskottet. Motion Bo221 (m) yrkande 21 avstyrks med hänvisning till
det anförda.

Vad som i budgetpropositionen föreslagits beträffande anslag i övrigt
tillstyrks av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande byggforskningsrådets val av forskningsmetoder
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo309,

2. beträffande sammanställning av socialboendeexperiment
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo222 yrkandena 2 och 4,

3. beträffande verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning
samt vid statens institut för byggnadsforskning

att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo410 yrkandena 12 och 13,

4. beträffande ram för beslut om stöd till byggnadsforskningen under
budgetåret 1986187

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1985/86:Bo221 yrkande 19 såvitt nu är i fråga samt Bo227
yrkande 38, medger att beslut om stöd till byggnadsforskningen, exkl.
stöd till experimentbyggande, får meddelas inom en ram av
158 000 000 kr. under budgetåret 1986/87,

5. beträffande ramarna för beslut om stöd till byggnadsforskningen
under budgetåren 1987188 och 1988/89

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1985/86:Bo221 yrkande 19 såvitt nu är i fråga, medger att
beslut om stöd till byggnadsforskningen, exkl. stöd till experimentbyggande,
under budgetåren 1987/88 och 1988/89 preliminärt får meddelas
inom en ram av 90 000 000 kr. resp. 50 000 000 kr.,

6. beträffande anslag till byggnadsforskning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1985/86:Bo221 yrkande 19 såvitt nu är i fråga samt Bo227
yrkande 37 till Byggnadsforskning för budgetåret 1986/87 anvisar ett
reservationsanslag av 162 000 000 kr.,

7. beträffande försöksverksamhet med exploateringssamverkan
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats om
finansiering av försöksverksamhet med exploateringssamverkan i
kommuner,

8. beträffande ram för lån till experimentbyggande under budgetåret
1986187

att riksdagen med bifall till regeringens förslag medger att beslut om
lån till experimentbyggande får meddelas intill ett belopp av

BoU 1985/86:15

31 400 000 kr. under budgetåret 1986/87 och att outnyttjad del av BoU 1985/86:15
denna ram får utnyttjas även under budgetåret 1987/88,

9. beträffande ramar för lån till experimentbyggande under budgetåren
1987/88 och 1988189

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1985/86:Bo221 yrkande 20, såvitt nu är i fråga, medger att
beslut om lån till experimentbyggande under budgetåren 1987/88 och
1988/89 preliminärt får meddelas intill ett belopp av 22 000 000 kr.
resp. 12 000 000 kr.,

10. beträffande anslaget till lån till experimentbyggande

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1985/86:Bo221 yrkande 20 såvitt nu är i fråga till Län till
experimentbyggande för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 37 000 000 kr.,

11. beträffande utrustningen vid statens institut för byggnadsforskning att

riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1985/86:Bo221 yrkande 21 till Statens institut för byggnadsforskning:
Utrustning för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.,

12. beträffande anslag i övrigt

att riksdagen med bifall till regeringens förslag för budgetåret 1986/87
anvisar

a) till Statens institut för byggnadsforskning ett förslagsanslag av
1 000 kr.,

b) till Bidrag till statens institut för byggnadsforskning ett reservationsanslag
av 35 550 000 kr.

Stockholm den 20 mars 1986

På bostadsutskottets vägnar

Kjell A. Mattsson

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Erling Bager (fp),
Per Olof Håkansson (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Margareta
Palmqvist (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m), Rune
Evensson (s), Birgitta Hambraeus (c), Tore Claeson (vpk), Nils Nordh (s),
Margareta Gard (m) och Britta Sundin (s).

Reservationer

1. Sammanställning av socialboendeexperiment (mom. 2)

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 3 börjar ”Ett flertal” och på
s. 4 slutar ”avstyrks således” bort lyda:

Det har under senare år skett en markant förändring av hushållsstrukturen.
Antalet småhushåll har ökat kraftigt, och hushåll som består av en eller

två personer är i dag den dominerande hushållstypen. Särskilt uttalad har
denna utveckling varit i storstadsområdena. Det kan mot bakgrund härav
vara motiverat att, som företrädare för vänsterpartiet kommunisterna
föreslår i sin motion Bo222, i ökad utsträckning stödja de nya boendeformer
som har börjat komma till stånd.

Runt om i vårt land pågår en rad experiment och försök där nya
boendeformer prövas. Det gäller bl. a. samordning av servicehus för äldre
med vanliga lägenheter, små flerbostadshus med 5—6 lägenheter och en rad
gemensamma utrymmen, bostäder för storfamiljer och kollektivhus med
service. Någonting som kan betecknas som en mellanform mellan de stora
kollektivhusen med service och storfamiljbostaden har utvecklats av den s. k.
BIG-gruppen (arbetsgruppen Bo i gemenskap) med stöd från byggforskningsrådet.
I fastigheter för mellan 15 och 40 hushåll har de enskilda
lägenheterna gjorts mindre än normalt, och härigenom frigjorda ytor har
använts till gemensamma utrymmen.

Som framgår av ovanstående kortfattade framställning har redan en rad
alternativa - kollektivt inriktade - boendeformer kommit till stånd varifrån
inspiration och erfarenheter kan hämtas. Detta fordrar dock att kunskapen
om och erfarenheterna från dessa genomförda projekt sprids till berörda
parter, dvs. boende, beslutsfattare, arkitekter, bostadsföretag och byggare.
Informationsinsatser är nödvändiga för att sprida kunskap om redan vunna
erfarenheter av alternativa - kollektiva - boendeformer.

Vänsterpartiet kommunisterna förde även förra året fram motsvarande
yrkanden som i motion Bo222 om att en sammanställning av olika socialboendeexperiment
borde göras och att pågående boendeexperiment kontinuerligt
borde utvärderas av BFR. Enligt vad utskottet erfarit har fortfarande inte
sådana aktiviteter påbörjats i önskvärd utsträckning. BFR:s insatser på
området avser framför allt stöd till utvärdering och rapportering av erfarenheter
från ett antal kollektivhusprojekt. Det är visserligen tillfredsställande
att en viss erfarenhetsåterföring sker, men enligt bostadsutskottets
mening är tiden nu mogen att göra en mer samlad informationsinsats. En
sammanställning i enlighet med vad som föreslås i motion Bo222 (vpk)
yrkande 2 skulle utgöra ett värdefullt stöd för alla berörda parter. Detta
förslag tillstyrks således.

Det är dock inte tillräckligt att bara passivt registrera vilka boendeexperiment
som tillkommer genom insatser från olika intressenter. För att öka
kunskaperna om alternativa boendeformer bör enligt utskottets uppfattning
dessutom pågående och tillkommande boendeexperiment utvärderas i
enlighet med förslaget i yrkande 4 i motion Bo222 (vpk). Ansvaret för denna
utvärdering, som bör ske kontinuerligt, bör lämpligen åvila statens råd för
byggnadsforskning. Bostadsutskottet vill i detta sammanhang framhålla
nödvändigheten av att denna utvärdering sker i nära samarbete med de
boende. Endast härigenom kan de boendes kunskaper och erfarenheter tas
till vara och därmed bidra till utvecklingen och förbättringen av alternativa
boendeformer.

Vad utskottet ovan med anledning av motion Bo222 (vpk) yrkandena 2 och
4 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

BoU 1985/86:15

dels utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande sammanställning av socialboendeexperiment
att riksdagen med anledning av motion 1985/86: Bo222 yrkandena 2
och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning samt
vid statens institut för byggnadsforskning (mom. 3)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 4 som börjar ”Bostadsutskottet
behandlade” och slutar ”ovan anförts” bort lyda:

Moderata samlingspartiet har konsekvent och med skärpa hävdat en
inriktning av byggnadsforskningen som innebär att den forskning som sker
inom högskolan skall ges ett vidgat utrymme. Även enligt bostadsutskottets
mening bör högskoleforskningen ges en mer central roll inom byggnadsforskningen.
En integrering av byggnadsforskningen i högskolans ordinarie
verksamhet är enligt utskottets uppfattning en förutsättning för att forskningen
skall få erforderlig kontinuitet och anknytning till övrig forskning. I
särskilt hög grad gäller detta den samhällsvetenskapliga och ekonomiska
delen av byggnadsforskningen. Genom en integrering bryts också den
tilltagande sektoriseringen på byggnadsforskningsområdet som i många fall
lett till olyckliga prioriteringar.

Med utgångspunkt i vad utskottet ovan anfört bör statens råd för
byggnadsforskning gradvis avvecklas. Ansvaret för den relevanta verksamhet
som rådet bedriver kan därmed flyttas över på andra huvudmän, och då i
första hand högskolorna. Övrig del av rådets nuvarande verksamhet kan
läggas ned.

En ytterligare konsekvens av vad utskottet ovan anfört om byggnadsforskningens
inriktning är att verksamheten vid statens institut för byggnadsforskning
måste omprövas. Enligt bostadsutskottets uppfattning bör den samhällsvetenskapliga
forskning som i dag bedrivs vid byggforskningsinstitutet
överföras till humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet och därmed
knytas närmare till högskoleforskningen på området. Den övriga
byggnadsforskningsverksamheten vid institutet kan därefter antingen organiseras
i aktiebolagsform och bedrivas i privat regi i konkurrens med andra
forskningsinstitutioner eller läggas direkt under de tekniska högskolorna.

När det gäller den teknikorienterade forskningen bör ansvaret för denna i
större utsträckning än hittills åvila byggbranschen. Härigenom skapas
garantier för att forskningen får den avsedda relevansen för byggsektorn och
byggproduktionen. Samtidigt torde enligt utskottets mening bättre förutsättningar
skapas för att forskningsresultaten verkligen når ut till byggbranschen
i sin helhet och kommer denna till godo.

Vad utskottet ovan med anledning av motion Bo410 (m) yrkandena 12 och
13 anfört om verksamheten vid byggforskningsrådet och byggforskningsinstitutet
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

BoU 1985/86:15

dels utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning
samt vid statens institut för byggnadsforskning

att riksdagen med anledning av motion 1985/86: Bo410 yrkandena 12
och 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Ram för beslut om stöd till byggnadsforskningen under
budgetåret 1986/87 (mom. 4)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 5 som börjar ”Sorn anförts” och
slutar ”avstyrks sålunda” bort lyda:

Som anförts ovan delar utskottet den syn på byggnadsforskningens
framtida organisation som ligger till grund för yrkandena i motion Bo221 (m)
om ramen för stöd till byggnadsforskningen. En planerad avveckling av
BFR:s verksamhet bör omedelbart påbörjas. Samtidigt bör diskussioner
inledas om hur ansvaret för den relevanta delen av rådets verksamhet skall
fördelas i fortsättningen. Högskolan måste här ges en framträdande roll.
BFR:s åtaganden vad avser fleråriga forskningsprogram skall i huvudsak
fullföljas. Däremot bör inga nya projekt beviljas medel inom BFR:s ram,
utan anslag till denna forskning kan i stället fördelas efter prövning hos
byggnadsforskningens nya huvudmän.

Förslaget i motion Bo221 (m) yrkande 19, såvitt avser ramen för
budgetåret 1986/87, tillstyrks således. Regeringens förslag avstyrks, liksom
motion Bo227 (fp) yrkande 38.

dels utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande ram för beslut om stöd till byggnadsforskningen
under budgetåret 1986187

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Bo221 yrkande 19 såvitt nu
är i fråga avslår regeringens förslag vad gäller ram för stöd till
byggnadsforskningen, exkl. experimentbyggande, under budgetåret
1986/87 och motion Bo227 yrkande 38,

4. Ram för beslut om stöd till byggnadsforskningen under
budgetåret 1986/87 (mom. 4)

Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 5 som börjar ”Den minskning”
och slutar ”avstyrks sålunda” bort lyda:

Utskottet har i sitt ovanstående yttrande över yrkande 19 i motion Bo221
(m) tagit ställning mot att en avveckling av BFR:s verksamhet omedelbart
påbörjas. Detta innebär emellertid inte att verksamheten bör bindas på
nuvarande nivå. Tvärtom instämmer utskottet i den bedömning som görs i
folkpartiets motion Bo227 att det är möjligt att nu något minska resurserna
för byggnadsforskningen. Det statsfinansiella läget gör att en hårdare
prioritering av vilka projekt som bör få statens stöd måste komma till stånd

BoU 1985/86:15

även inom detta område.

I arbetet med BFR:s kommande treårsplan förutsätter utskottet vidare att
förslag utformas om hur ytterligare neddragning av resurserna skall kunna
göras utan att väsentliga samhällsintressen blir lidande. Den i motion Bo227
(fp) yrkande 38 föreslagna ramen för budgetåret 1986/87 tillstyrks med
hänvisning till det ovan anförda. Detta innebär att regeringens förslag om
ram för budgetåret 1986/87 avstyrks liksom motion Bo221 (m) yrkande 19
såvitt nu är i fråga.

dels utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande ram för beslut om stöd till byggnadsforskningen
under budgetåret 1986187

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Bo227 yrkande 38, med
anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1985/
86:Bo221 yrkande 19 såvitt nu är i fråga medger att beslut om stöd till
byggnadsforskningen, exkl. stöd till experimentbyggande, får meddelas
inom en ram av 138 000 000 kr. under budgetåret 1986/87,

5. Ramarna för beslut om stöd till byggnadsforskningen under
budgetåren 1987/88och 1988/89 (mom. 5)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 5 som börjar ”De preliminära”
och slutar ”i fråga" bort lyda:

Utskottets ovan redovisade ställningstagande till avvecklingen av BFR:s
verksamhet innebär att även regeringens förslag om preliminära ramar för
beslut om stöd till byggnadsforskningen under budgetåren 1987/88 och
1988/89 avstyrks. Motion Bo221 (m) yrkande 19 tillstyrks sålunda.

dels utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande ramarna för beslut om stöd till byggnadsforskningen
under budgetåren 1987188 och 1988189

att riksdagen med anledning av motion Bo221 yrkande 19 såvitt nu är i
fråga avslår regeringens förslag i vad gäller ramar för stöd till
byggnadsforskningen, exkl. stöd till experimentbyggande, under
budgetåren 1987/88 samt 1988/89,

6. Anslag till byggnadsforskning (morn. 6)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla m) anser - under
förutsättning av bifall till reservationerna 2 och 3 - att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 5 börjar ”Bostadsutskottet
delar” och på s. 6 slutar ”av utskottet” bort lyda:

Bostadsutskottet delar de i motion Bo221 (m) redovisade bedömningarna
av erforderlig nivå på reservationsanslaget till byggnadsforskningen för
budgetåret 1986/87. Den föreslagna nivån på anslaget innebär att avvecklingen
av BFR kan inledas utan att ingångna avtal och åtaganden gentemot

BoU 1985/86:15

forskare och institutioner behöver brytas. Motion Bo221 (m) yrkande 19,
såvitt nu är i fråga, tillstyrks således. Regeringens förslag om anslagsnivån för
budgetåret 1986/87 samt motion Bo227 (fp) yrkande 37 avstyrks.

dels utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande anslag till byggnadsforskning
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Bo221 yrkande 19 såvitt nu
är i fråga och med avslag på regeringens förslag samt motion
1985/86:Bo227 yrkande 37 till Byggnadsforskning för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 122 milj. kr.,

7. Anslag till byggnadsforskning (mom. 6)

Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser - under förutsättning
av bifall till reservation 4 - att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 5 börjar "Bostadsutskottet
delar” och på s. 6 slutar "av utskottet” bort lyda:

Som bostadsutskottet redan har anfört bör det vara möjligt att något
minska resurserna för byggnadsforskningen. Utskottet tillstyrker den i
motion Bo227 (fp) yrkande 37 föreslagna nivån på reservationsanslaget av
142 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Denna anslagsnivå bör göra det möjligt
att fortsätta pågående verksamhet samt bevilja anslag för ny verksamhet.
Regeringens förslag om anslagsnivån för budgetåret 1986/87 samt motion
Bo221 (m) yrkande 19, såvitt nu är i fråga, avstyrks.

dels utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande anslag till byggnadsforskning
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Bo227 yrkande 37 och med
avslag på regeringens förslag samt motion 1985/86:Bo221 yrkande 19
såvitt nu är i fråga till Byggnadsforskning för budgetåret 1986/87
anvisar ett reservationsanslag av 142 milj. kr.,

8. Lån till experimentbyggande (morn. 8, 9, 10)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 6 som börjar "Regeringens
förslag" och slutar "avstyrks således” bort lyda:

Utskottet delar vadsom i motion Bo221 (m) anförts om nödvändigheten av
att göra besparingar även inom experimentbyggnadsverksamheten. De
nivåer som föreslås i motionen vad avser ramarna för och anslaget till
experimentbyggandet är lämpligt avvägda sett bl. a. mot bakgrund av den
förändring av byggnadsforskningens organisation som enligt utskottets ovan
redovisade mening bör komma till stånd. Långivningen till experimentbyggande
bör som motionärerna anför inte låsas på en för hög nivå inför den
förändring av huvudmannaskapet som utskottets förslag om en avveckling av
BFR innebär. Verksamheten måste av naturliga skäl ges en inriktning och
omfattning som svarar mot den förändrade byggnadsforskningsverksamhet
som föreslagits. Med hänvisning till vad som nu anförts och med hänsyn till

BoU 1985/86:15

den stora ingående behållningen på anslaget bör ramarna för och anslaget till
lån till experimentbyggande minskas i enligt med förslaget i motion Bo221
(m) yrkande 20. Regeringens förslag i dessa delar avstyrks.

dels utskottet under 8, 9 och 10 bort hemställa

8. beträffande ram för lån lill experimentbyggande under budgetåret
1986187

att riksdagen med avslag på regeringens förslag medger att beslut om
lån till experimentbyggande får meddelas intill ett belopp av
20 000 000 kr. under budgetåret 1986/87,

9. beträffande ramar för lån till experimentbyggande under budgetåren
1987/88 och 1988/89

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Bo221 yrkande 20 såvitt nu
är i fråga och med avslag på regeringens förslag medger att beslut om
lån till experimentbyggande under budgetåren 1987/88 och 1988/89
preliminärt får meddelas intill ett belopp av 10 000 000 kr. resp.
5 000 000 kr.,

10. beträffande anslaget till lån till experimentbyggande

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Bo221 yrkande 20 såvitt nu
är i fråga och med avslag på regeringens förslag till Lån till
experimentbyggande för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 20 000 000 kr.,

9. Utrustningen vid statens institut för byggnadsforskning
(mom. 11)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 7 som börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”det anförda” bort lyda:

Utskottet avstyrker regeringens förslag om medel till SIB för utrustning.
Ställningstagandet är föranlett av utskottets redan tidigare redovisade
uppfattning om hur den verksamhet som i dag bedrivs vid SIB framgent bör
organiseras. Motion Bo221 (m) yrkande 21 tillstyrks således.

dels utskottet under 11 bort hemställa

11. beträffande utrustningen vid statens institut för byggnadsforskning att

riksdagen med bifall till motion 1985/86:Bo221 yrkande 21 avslår
regeringens förslag att till Statens institut för byggnadsforskning:
Utrustning för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av
1 000 000 kr.,

BoU 1985/86:15