om anslag till bostadsförsörjningen m.m. (prop. 1986/87:48 delvis, prop. 1986/87:67, prop. 1986/87:93 delvis och prop. 1986/87:100 delviis) (Betänkande 1986/87:BoU10 Bostadsutskottet)

Bostadsutskottets betänkande
1986/87:10

om anslag till bostadsförsörjningen m. m.
(prop. 1986/87:48 delvis, prop. 1986/87:67,
prop. 1986/87:93 delvis och prop. 1986/87:100 delvis)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas förslagen i budgetpropositionen om anslag till
bostadsförsörjningen, proposition 1986/87:67 om temporärt undantag från
markvillkoret för vissa småhus samt propositionerna 1986/87:48 och
1986/87:93 om bostadsbidrag m. m. I betänkandet behandlas närmare 70
motioner helt eller delvis.

Regeringens förslag tillstyrks med följande undantag. Utskottet föreslår
att den s. k. tillstyrkanderamen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
vidgas med 10 milj. kr. utöver regeringens förslag. Vidare föreslår utskottet
att den nuvarande möjligheten beträffande lån till konstnärlig utsmyckning
i bostadsområdena kompletteras med ett bidrag. Ett fortsatt undantag
från markvillkoret för låntagarbyggda egnahem föreslås. Undantaget föreslås
förlängt i två år dvs. t. o. m. utgången av juni år 1989.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av en motion (m) gör ett
tillkännagivande om möjligheter till vissa avsteg från bostadslånereglerna
inför 1988 års bostadsmässa. Ett tillkännagivande görs med anledning av
en motion (s) om en översyn beträffande aktieutdelningen i allmännyttiga
bostadsföretag. Med anledning av en motion (c) föreslår utskottet vissa
riktlinjer avseende den administrativa hanteringen av förvärvslångivningen
till barnfamiljer för köp av äldre egnahem. Slutligen gör utskottet ett
tillkännagivande om inkomstprövningen avseende bostadsbidrag i vissa
fall; detta med anledning av en motion (vpk).

Till betänkandet har fogats 122 reservationer och 3 särskilda yttranden.

Utskottets m-ledamöter reserverar sig till förmån för motionsförslag
avseende bl. a. ett nytt räntebidragssystem, borttagande av pk-belåningen
samt mark- och konkurrensvillkoren och en avveckling av samlingslokalstödet
m. m. Fp-ledamöterna reserverar sig till förmån för motionsförslag
avseende bl. a. bostadssubventionernas roll i ett framtida reviderat skattesystem,
avveckling av räntelånen samt ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagningar.
Utskottets c-ledamöter reserverar sig till förmån för motionsförslag
avseende bl. a. bostadspolitikens utformning och inriktning,
avveckling av räntebidrag till äldre låneformer samt införande av ett program
för VA-nätets restaurering. Vpk-ledamoten i utskottet reserverar sig
bl. a. till förmån för motionsförslag avseende bostadspolitikens framtida
utformning, bostädernas fördelning på upplåtelseformer samt statlig totalfmansiering.
1

BoU

1986/87:10

1 Riksdagen 1986/87. 19 sami. Nr 10

ELFTE HUVUDTITELN

BoU 1986/87:10

1 Propositionerna

Regeringen har i proposition 1986187:48 (bostadsdepartementet) föreslagit
riksdagen att såvitt nu är i fråga

dels godkänna de riktlinjer som i propositionen förordats i fråga om

6. avvägningen av bostadsbidragen mot hushållens inkomster,

7. vilka som skall anses ingå i bostadsbidragshushållet,

8. omprövning och indragning av bostadsbidrag,

9. bostadsbidrag för år 1988,

10. behovsprövat stöd till barnfamiljer för köp av äldre egnahem,

16. bidrag och lån till konstnärlig utsmyckning av bostadsområden,

dels medge att sådana under 16 angivna bidrag får beviljas intill ett belopp
av 15000000 kr. under budgetåret 1987/88.

Vidare har riksdagen beretts tillfälle att ta del av vad i propositionen
anförts i fråga om bostadsbidragsgrundande bostadskostnad.

Regeringen har i proposition 1986/87:67 (bostadsdepartementet) föreslagit
riksdagen att godkänna den förlängning av undantaget från markvillkoret
som i propositionen förordats.

Regeringen har i proposition 1986/87:93 (bostadsdepartementet) föreslagit
riksdagen att såvitt nu är i fråga

3. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om bostadsbidrag
till vissa hushåll utan barn,

4. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om beaktande av
förmögenhet vid inkomstprövningen av bostadsbidrag till barnfamiljer och
hushåll utan barn,

5. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om det minsta
bidragsbelopp som skall betalas ut.

Regeringen har i proposition 1986/87:100 bil. 13 (bostadsdepartementet)
under B 3—B 11 (s. 22—61) och B 17-B 19 (s. 62—67) föreslagit riksdagen
att

1. medge att de garanterade räntorna ändras i enlighet med vad i regeringsprotokollet
har förordats,

2. medge att beslut om förnyelsebidrag under budgetåret 1987/88 meddelas
inom en ram av 60000000 kr.,

3. medge att ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkanden av
sådana ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som bör
komma i fråga för förhöjt låneunderlag och tilläggslån bestäms till
80000000 kr. för budgetåret 1987/88,

4. medge att av denna ram högst 2 500000 kr. får disponeras för tilläggslån
till arkeologiska undersökningskostnader i samband med bostadsbyggande
i enlighet med vad i regeringsprotokollet har förordats,

5. medge att beslut om tilläggslån som avser åtgärder för att avhjälpa
byggskador och byggfel, ändrad lägenhetssammansättning eller grundförstärkning
får meddelas inom en ram av 40000000 kr. för budgetåret
1987/88,

6. medge att de under 3. och 5. angivna ramarna får överskridas om det
behövs av sysselsättningsskäl.

7. godkänna att statsbidrag lämnas till kommunernas kostnader för bostadsbidrag
i enlighet med vad i regeringsprotokollet förordats,

8. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om kommunal
delfinansiering som förutsättning för bostadsanpassningsbidrag,

9. godkänna vad i regeringsprotokollet har förordats i fråga om höjning
av maximibeloppet för bostadsanpassningsbidrag till standardhöjande åtgärder,

10. medge att beslut om tillgänglighetsfrämjande åtgärder på kvartersmark
får beviljas intill ett belopp av 10000000 kr. under budgetåret
1987/88,

11. medge att beslut om anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler
under budgetåret 1987/88 meddelas inom en ram av 28000000 kr.,

12. medge att beslut om upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler
under budgetåret 1987/88 meddelas inom en ram av 24000000 kr.,

13. medge att de under 11. och 12. angivna ramarna får överskridas om
det behövs av sysselsättningsskäl,

14. godkänna att statligt bidrag lämnas till handikappanpassning av
folkparksteatrarna,

15. medge att beslut om sådana bidrag meddelas inom en ram av
1 200000 kr. under budgetåret 1987/88,

16. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om avveckling
av energisparbidrag till vissa lokaler m. m.,

17. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om avveckling
av lån till allmänna samlingslokaler,

18. medge att 20000000 kr. av reservationen på anslaget Information
och utbildning m. m. får användas för produktion av en ny svensk nationalatlas,

19. för budgetåret 1987/88 under elfte huvudtiteln anvisa

a) till Vissa lån till bostadsbyggande ett förslagsanslag av 110000000 kr.,

b) till Räntebidrag m. m. ett förslagsanslag av 12400000000 kr.

c) till Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter
m. m. ett förslagsanslag av 198000000 kr.,

d) till Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m. ett förslagsanslag
av 100000000 kr.,

e) till Bostadsbidrag m. m. ett förslagsanslag av 1 573000000 kr.,

f) till Viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. ett förslagsanslag av
345000000 kr.,

g) till Bidrag till förbättring av boendemiljön ett förslagsanslag av
70000000 kr.,

h) till Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m. ett förslagsanslag av
140000000 kr.,

i) till Lån till allmänna samlingslokaler för budgetåret 1987/88 ett förslagsanslag
av 15000000 kr.,

j) till Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.
ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

k) till Information och utbildning m. m. ett reservationsanslag av
20500000 kr.,

1) till Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador ett förslagsanslag av
100000000 kr.

BoU 1986/87:10

2 Motionerna

BoU 1986/87:10

I detta betänkande behandlas

dels de med anledning av proposition 1986/87:48 väckta motionerna
1986187:

Bol09 av Lena Öhrsvik (s) vari föreslås att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av ett bostadsbidrag
för hushåll utan barn,

BollO av Helge Hagberg och Lars Svensson (s) vari föreslås att riksdagen
beslutar att statligt bidrag till konstnärlig utsmyckning skall kunna utgå
även i fall då kommun inte gör en likvärdig ekonomisk insats,

Bolli av Erling Bager m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om att räntebidrag på kort sikt skall utgå oavsett upplånat
belopp,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om reducerade bostadssubventioner i samband med en
aviserad skatteomläggning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om ändrade regler som ger bostadsinstituten möjlighet att
erbjuda lån som omfördelar kostnaderna över tiden,

4. att riksdagen beslutar att, med avslag på regeringens förslag om
bostadsbidrag för år 1988, hos regeringen hemställa om nytt förslag som
medför att bostadsbidragen under 1987 och 1988 totalt uppgår till samma
nivå som de skulle ha gjort om de nuvarande reglerna fortsatt att gälla,

5. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om behovsprövat
stöd till barnfamiljer för köp av äldre egnahem,

Bol 12 av Karin Söder m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om bostadspolitikens inriktning,

11. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om återinförande
av statliga bidrag till kommunal energirådgivning i enlighet med vad
som anförts i motionen,

12. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om den administrativa hanteringen för stöd till
barnfamiljer för köp av egnahem,

Bol 15 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande inkomstprövningen vid inkomstminskning,

2. att riksdagen godkänner vad i motionen förordats

a) om bostadsbidrag fr. o. m. den 1 juli 1987,

b) om bostadsbidrag fr. o. m. den 1 januari 1988,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande bostadsbidrag till hushåll utan barn,

Boi 17 av Alf Svensson (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbättring av bostadsbidragen
i enlighet med vad som anförts i motionen,

Bol 19 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs

4. att riksdagen avslår regeringens förslag om riktlinjer vad gäller ändrade
hyres- och inkomstgränser för bostadsbidrag samt omprövning och
indragning av bostadsbidrag,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om beräkningen av boendekostnaderna för bostadsrättsinnehavare
vid bostadsbidragsgivning,

7. att riksdagen avslår regeringens förslag till riktlinjer i fråga om:

a) behovsprövat stöd till barnfamiljer för köp av äldre egnahem,

f) bidrag och lån till konstnärlig utsmyckning av bostadsområden,

dels de med anledning av proposition 1986/87:67 väckta motionerna

1986187:

Bol23 av Erling Bager m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att
avskaffa markvillkoret för låntagarbyggda egnahem,

Bol24 av Kjell A. Mattsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar
att med anledning av proposition 1986/87:67 upphäva markvillkoret vad
avser styckebyggda småhus,

Bol25 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen omedelbart
avskaffar markvillkoret, dels de med anledning av proposition 1986/87:93
väckta motionerna 1986187:

Bol28 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om bostadsbidrag till vissa
hushåll utan barn,

Bol29 av Erling Bager m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga hemställs

8. att riksdagen avslår förslaget om bostadsbidrag till ungdomar under 28
år,

Bol30 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om regeringens proposition 1986/87:93 om bostadspolitiken i övrigt och att
förslag snarast föreläggs riksdagen härom (i återstående del behandlas
yrkandet i ett kommande betänkande),

Bol31 av Alf Svensson (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs

2. att riksdagen beslutar hos regeringen begära förslag om bostadsbidrag
till vissa hushåll utan barn i enlighet med motionen,

3. att riksdagen beslutar hos regeringen begära förslag om beaktande av
förmögenhet vid inkomstprövning av bostadsbidrag till barnfamiljer i enlighet
med motionen,

Bol32 av Olof Johansson m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs

9. att riksdagen avslår förslaget om bostadsbidrag till vissa hushåll utan
barn,

BoU 1986/87:10

dels de under allmänna motionstiden 1987 väckta motionerna 1986187:

BoU 1986/87:10

Bo201 av Anna Wohlin-Andersson och Marianne Karlsson (c) vari hemställs 1.

att riksdagen beslutar att stödet till arkeologiska undersökningskostnader
i samband med nybyggnad eller ombyggnad av bostadshus i äldre
stadskärnor ges i form av statliga bidrag,

2. att riksdagen beslutar att vid beräkning av det statliga bidraget,
kostnad för byte och reparation av VA-nät får ingå,

3. att riksdagen beslutar att under Bostadsdepartementet (elfte huvudtiteln)
anvisa 2,5 milj. kr. till arkeologiska undersökningskostnader,

Bo203 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - med hänvisning till motion
1986/87: Sf213 - hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge
regeringen till känna vad som i motionen anförs angående tillgängligheten i
äldre bostadshus,

Bo204 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — med hänvisning till motion
1986/87 :Sk323 - hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om
inrättande av en samhällelig bostadsbank i enlighet med vad som anförs i
motionen,

Bo205 av Carl Bildt m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs

2. att riksdagen beslutar att avskaffa de s. k. mark- och konkurrensvillkoren,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Statens
bostadsfinansieringsaktiebolag skall avvecklas,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om subventioner på bostadsmarknaden,

Bo206 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - med hänvisning till motion
1986/87:So610 — hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag som
innebär att bostadsbidragen prövas mot disponibel inkomst efter skatt och
att en plan framläggs enligt vilken bostadsbidragen stegvis och så långt
möjligt ersätts med grundavdrag för barn, lägre skattetryck i övrigt samt
flerbarnstillägg,

Bo207 av Karin Israelsson m. fl. (c) vari — med hänvisning till motion
1986/87: So216 - såvitt nu är i fråga hemställs att riksdagen beslutar att
som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts om de äldres
boende (yrkandet i vad avser lån vid ombyggnad av ålderdomshem till
bostäder behandlas i ett kommande betänkande),

Bo209 av Rolf Dahlberg (m) vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försök med byggande
av bostäder för ungdomar till bostadsmässan 1988,

Bo210 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär förslag till åtgärder som förhindrar det i motionen redovisade
missbruket av tomträttsinstitutet m. m.,

Bo211 av Nils T Svensson och Sören Lekberg (s) vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om finansiering av kostnader för parkeringsplatser,

Bo212 av Anita Johansson och Lennart Andersson (s) vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om möjligheterna att åstadkomma en jämnare fördelning av problemhushållen
mellan olika upplåtelse- och boendeformer,

Bo213 av Helge Hagberg och Owe Andréasson (s) vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om att museer bör bli stödberättigade för installation av hiss,

Bo214 av Anita Johansson och Aina Westin (s) vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
angetts om behovet av ökade ramar för tilläggslån till miljonprogrammets
bostäder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
angetts om försäkring mot byggskador och byggfel som krav för statliga lån
vid byggandet av flerbostadshus,

Bo215 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att nybyggnationen
bör omfatta minst 50000 lägenheter per år och ombyggnationen
minst 25 000 lägenheter per år,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
förordats om effektiv prisövervakning beträffande byggnadsmaterial
m. m.,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett utvidgat ROT-program,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den s. k.
normala upptrappningen av de garanterade räntorna för de allmännyttiga
bostadsföretagen upphör tills vidare och fryses vid 1986 års nivå samt att
den garanterade räntan för nyproducerade lägenheter ägda av dessa företag
sänks med 0,5 procentenheter för hus färdigställda fr.o.m. år 1987,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att allmännyttiga
bostadsföretag får räntestöd till förvärv av äldre hyresfastigheter och
egnahem,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att riktade
energibidrag för investeringar i flerbostadshus skall kunna utgå enligt nu
gällande regler även efter den 30 juni 1987,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statens
bidrag till kommunernas energirådgivning skall återinföras fr.o.m. budgetåret
1987/88,

9. att riksdagen för budgetåret 1987/88 under elfte huvudtiteln anvisar

a) till Räntebidrag m.m. ett i förhållande till regeringens förslag med
350000000 kr. förhöjt förslagsanslag av 12750000000 kr.,

b) till Information och utbildning m. m. ett i förhållande till regeringens
förslag med 105000000 kr. förhöjt reservationsanslag av 125500000 kr.,

Bo216 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen till Bostadsbidrag
m. m. för budgetåret 1987/88 under elfte huvudtiteln anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 225000000 kr. förhöjt förslagsanslag
av 1 798 000 000 kr.,

BoU 1986/87:10

Bo217 av Lennart Brunander och Elving Andersson (c) vari hemställs att
riksdagen beslutar begära att regeringen framlägger förslag om ändrade
regler för statliga lån till egnahem i enlighet med de synpunkter som
framförts i motionen,

Bo2I9 av Tore Claeson m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stoppa omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter/insatslägenheter
och begränsa nyproduktionen av bostadsrätter i storstadsregionerna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kommuner med dominans av egenägda småhus bör prioritera
byggande av flerbostadshus och andra bostäder upplåtna med hyresrätt,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att initiativ tas till en starkare regional styrning av bostadsbyggandet
på bristorter/storstadsområden,

Bo22l av Margit Gennser och Per Stenmarck (m) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär ett förslag om ändringar av bestämmelserna för
räntebidrag vid bostadsbyggande i enlighet med vad som angetts i motionen,

Bo222 av Görel Thurdin (c) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att bostadsbidragen skall beräknas enligt nuvarande
metod med undantag från ändringen avseende allmänna avdrag som
del av den sammanräknade inkomsten,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts i motionen om administrationen av bostadsbidragen,

Bo223 av Gunhild Bolander (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att
som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om att
kostnaden för alternativ värmeproduktion i bostäder skall räknas in i
låneunderlaget vid ny- eller ombyggnad av fastighet,

Bo225 av Sylvia Pettersson och Lisbet Calner (s) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller att allergiutredningen får i uppdrag att även
överväga en förbättring av bostadsanpassningsbidraget i enlighet med vad
som angetts i motionen,

Bo226 av Ulla-Britt Åbark och Marianne Carlström (s) vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av fortsatt stöd för hissinstaliationer,

Bo227 av Elis Andersson (c) vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som anförts om ortskoefficient som bör
omfatta hela Stockholms län,

Bo228 av Hans Göran Franck m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen angetts om produktionskostnadsanpassad
belåning,

Bo233 av Oskar Lindkvist (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga lån och bidrag
avseende konstnärlig utsmyckning i bostadsområden,

BoU 1986/87:10

Bo235 av Birgitta Hambraeus (c) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att tidskoefficienten bör följa kostnadsutvecklingen,

Bo237 av Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (c) vari hemställs att riksdagen
anhåller att regeringen skyndsamt låter utreda förutsättningarna för och
effekterna av att tillämpa i motionen föreslaget utökat skattejämkningssystem
i stället för nuvarande bostadsbidrag,

Bo238 av Agne Hansson m. fl. (c) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag i budgetpropositionen
om avveckling av energisparbidraget till vissa lokaler m. m.,

2. att riksdagen beslutar att medge att beslut om energisparbidrag till
vissa lokaler m. m. meddelas inom en ram av 4200000 kr. under budgetåret
1987/88,

3. att riksdagen beslutar att med ändring av regeringens förslag i budgetpropositionen
anvisa 3 100000 kr. att ur anslaget Anordningsbidrag m. m.
utgå som bidrag till riksorganisationerna, varav 300000 kr. bör avse sådant
tekniskt/ekonomiskt utrednings- och projekteringsarbete som bedrivs
inom riksorganisationerna,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i övrigt anförs i motionen om stödet till allmänna samlingslokaler,

5. att riksdagen — i händelse av avslag på yrkandena 1 och 2 — beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs
beträffande att statligt bidrag till energisparåtgärder medges ingå i bidragsberättigade
åtgärder för upprustningsbidrag och/eller anordningsbidrag,

Bo239 av Anna Wohlin-Andersson och Marianne Karlsson (c) vari - med
hänvisning till motion 1986/87: A466 — hemställs att riksdagen beslutar att
som sin mening ge regeringen till känna att en utredning snarast tillsätts i
syfte att ta fram lägre, och ändå rimliga, ortskoefficienter för de tätorter
där inflyttningstrycket är starkast,

Bo240 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) vari — med hänvisning till motion
1986/87: A463 — såvitt nu är i fråga hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande en ny
utformning av bostadspolitiken (i detta betänkande behandlas yrkandet i
vad avser neutralitet i villkoren för olika upplåtelseformer samt bostadsbyggandet
i Stockholmsregionen, resterande delar av yrkandet behandlas i
kommande betänkanden),

Bo242 av Agne Hansson m.fl. (c) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om administrationen
av stödet till allmänna samlingslokaler,

Bo243 av Anita Johansson (s) vari såvitt nu är i fråga hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
angetts om behovet av ett heltäckande program för att lösa storstadsområdenas
bostadsproblem, (i detta betänkande behandlas yrkandet i vad avser
pk-belåningen och åtgärder i miljonprogrammets bostäder, resterande del
av yrkandet behandlas i ett kommande betänkande),

BoU 1986/87:10

Bo245 av Agne Hansson och Rosa Östh (c) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder för handikappanpassning av vissa allmänna lokaler
i linje med vad som anförs i motionen,

Bo246 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs

2. att riksdagen beslutar att låneformerna förvärvslån och särskilda
lokallån skall avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1987,

3. att riksdagen till anslaget B 3 Vissa lån till bostadsbyggande för
budgetåret 1987/88 anvisar 95000000 kr.,

4. att riksdagen till anslaget B 4 Räntebidrag m.m. för budgetåret
1987/88 anvisar 10595000000 kr.,

5. att riksdagen beslutar att bidragsgivning för åtgärder i bostadsområden
med stor andel outhyrda lägenheter upphör fr. o. m. den 1 juli 1987,

6. att riksdagen beslutar att lånemöjligheter för ändrad lägenhetssammansättning
slopas fr. o. m. den 1 juli 1987 samt att den därigenom frigjorda
låneramen utnyttjas för lån till grundförstärkning,

7. att riksdagen beslutar att ramen för förhöjt låneunderlag och tilläggslån
för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse fastställs till 100000000 kr. för
budgetåret 1987/88,

8. att riksdagen till anslaget B 8 Viss bostadsförbättringsverksamhet för
budgetåret 1987/88 anslår 270000000 kr.,

9. att riksdagen till anslaget B 10 Bidrag till allmänna samlingslokaler för
budgetåret 1987/88 anslår 124000000 kr.,

12. att riksdagen beslutar att återföra 40000000 kr. från reservationen
under anslaget B 17 och 37 500000 kr. under anslaget B 18 till staten,

13. att riksdagen avslår regeringens förslag att till B 18 Information och
utbildning m. m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag om
20500000 kr.,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om användningen av kvarstående medel av reservationen
under anslaget B 18,

Bo248 av Stig Gustafsson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om aktieutdelning
från allmännyttiga bostadsföretag,

Bo249 av Elisabeth Fleetwood m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
att vidga tillstyrkanderamen för lån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse
med 30 milj. kr. för budgetåret 1987/88 genom omfördelning
av ROT-anslaget,

Bo250 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande
”delat låneunderlag” vid byggande av flergenerationsbostäder,

Bo251 av Elisabeth Fleetwood m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
att bostadsfmansieringsförordningen förändras i enlighet med i motionen
redovisade tankegångar,

Bo252 av Agne Hansson (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att avslå
regeringens förslag i budgetpropositionen bil. 13 om kommunal delfinansiering
av bostadsanpassningsbidrag^ med 40 %,

BoU 1986/87:10

Bo253 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari - med hänvisning till motion
1986/87: A497 - såvitt nu är i fråga hemställs

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i övrigt
angivits i motionen om bostadsbyggande i Stockholms län,

3. att riksdagen beslutar att avskaffa tilläggslån för lägenhetssammanslagningar,

Bo254 av Gunnel Jonäng och Hadar Cars (c, fp) vari - med hänvisning till
motion 1986/87: Kr319 — hemställs att riksdagen beslutar om en höjning av
låneramen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse med 30000000 kr.,

Bo255 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari - med hänvisning till motion
1986/87: Kr318 - hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts om lånemöjligheterna vid arkeologiska
utgrävningar,

Bo256 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - med hänvisning till motion
1986/87:Fi228 - hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som anförts beträffande VA-nätets restaurering,

Bo257 av Kjell A. Mattsson m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ny inriktning av bostadspolitiken,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om nödvändigheten av mer långsiktigt gällande villkor
för bostadsbyggandet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om åtgärder för att öka amorteringar på statliga lån till
bostadssektorn,

5. att riksdagen beslutar upphäva subventionerna i form av kvarboendegarantier
och hyresrabatter,

6. att riksdagen beslutar att räntebidrag enligt äldre låneregler slopas,

7. att riksdagen beslutar att räntebidrag fr. o. m. den 1 juli 1987 endast
utgår för byggnadskostnad upp till 100% av låneunderlaget i enlighet med
vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen medger att ramen för de antikvariska myndigheternas
tillstyrkanden av sådana ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag och tilläggslån
bestäms till 90000000 kr., för budgetåret 1987/88,

9. att riksdagen medger att beslut om tilläggslån som avser åtgärder för
att avhjälpa byggskador och byggfel, ändrad lägenhetssammansättning
eller grundförstärkning får meddelas inom en ram av 30000000 kr. för
budgetåret 1987/88 i enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen avslår regeringens förslag om kommunalt bidrag till
bostadsanpassningsåtgärder,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om statligt stöd till kommunal energirådgivning och
energibesparande åtgärder i bostadsbeståndet,

13. att riksdagen beslutar att energibidragen till samlingslokaler bibehålls
och att för detta anvisas ett anslag om 4200000 kr.,

BoU 1986/87:10

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om översyn av beräkningsgrunderna för bostadsbidrag,

Bo258 av Erling Bager m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga hemställs

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om ökade möjligheter att bo med bostadsrätt,

10. att riksdagen beslutar att avskaffa markvillkoret,

16. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om lån för ombyggnader som innebär lägenhetssammanslagningar,

18. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om lägre räntebidrag för ombyggnadslån,

19. att riksdagen beslutar att inte medge regeringen att införa ramar för
begränsning av ombyggnadslån,

20. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om ändring av bostadssaneringslagen så att vid
utfärdande av hyresgästintyg för ombyggnad den mening skall gälla som
företräds av majoriteten av de boende i fastigheten (i vad avser beviljande
av ombyggnadslån),

21. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om lägenhetsinnehavares möjlighet till veto vid
ombyggnad inne i lägenhet,

22. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om minskade bostadssubventioner,

23. att riksdagen beslutar att inte genomföra den tidigare beslutade
höjningen av bostadsbidragen fr. o. m. den 1 januari 1988,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om överförande av bostadslångivningen till bostadslåneinstituten
och avskaffande av SBAB,

25. att riksdagen beslutar att till Vissa lån för bostadsbyggande (B 3) för
budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.,

26. att riksdagen beslutar att räntelån, hyresförlustgarantilån och förvärvslån
som belastar anslaget B 3 inte skall beviljas fr. o. m. budgetåret
1987/88,

27. att riksdagen beslutar att till Räntebidrag (B 4) för budgetåret 1987/88
anvisa ett förslagsanslag av 11 940000000 kr.,

28. att riksdagen beslutar att hyresrabatter inte skall beviljas fr. o. m.
budgetåret 1987/88,

29. att riksdagen beslutar att eftergift av räntelån inte skall beviljas
fr. o. m. budgetåret 1987/88,

30. att riksdagen beslutar om extra upptrappning av de garanterade
räntorna från den 1 juli 1987 enligt vad som anförs i motionen,

31. att riksdagen med avslag på regeringens förslag beslutar att de extra
upptrappningarna av den garanterade räntan skall fördelas över hela bostadsbeståndet,

32. att riksdagen beslutar att till Åtgärder i bostadsområden med stor
andel outhyrda lägenheter m. m. (B 5) för budgetåret 1987/88 anvisa ett
förslagsanslag av 158 milj. kr.,

BoU 1986/87:10

33. att riksdagen beslutar att särskilda lokallån inte skall beviljas fr. o. m. BoU 1986/87:10
budgetåret 1987/88,

34. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om utformningen av det föreslagna bidraget till
åtgärder i bostadsområden med stora uthyrningssvårigheter eller stora
sociala problem,

35. att riksdagen beslutar att medge att ramen för de antikvariska myndigheternas
tillstyrkan av sådana ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse som kan komma i fråga för förhöjt låneunderlag och tillläggslån
bestäms till 95000000 kr. för budgetåret 1987/88,

36. att riksdagen beslutar att avskaffa tilläggslån för lägenhetssammanslagningar
och att medge att beslut om tilläggslån som avser åtgärder för
att avhjälpa byggskador och byggfel eller grundförstärkning får meddelas
inom en ram av 25000000 kr. för budgetåret 1987/88,

37. att riksdagen beslutar att inte bemyndiga regeringen att höja ramarna
för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och tilläggslån för byggskador,
byggfel och grundförstärkningar,

38. att riksdagen beslutar att inte bemyndiga regeringen att höja de
ramar som gäller för anordningsbidrag och upprustningsbidrag till allmänna
samlingslokaler,

Bo403 av Hans Göran Franck och Aina Westin (s) vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
angetts om behovet av regler för att motverka ombildning av hyresrätter
till bostadsrätter i överhettade bostadsregioner,

Bo408 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om boendeservice, bostadsbyggande m. m. (yrkandet
i vad avser hyresgästinflytande och boendemiljö behandlas av utskottet
i kommande betänkanden),

2. att riksdagen till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. för budgetåret
1987/88 under elfte huvudtiteln anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 30000000 kr. förhöjt anslag,

Boil3 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs

10. att riksdagen beslutar att upphäva de ändringar av bostadssaneringslagen
(1973:531) som föranletts av proposition 1986/87:48,

12. att riksdagen beslutar att upphäva de s. k. mark- och konkurrensvillkoren,

Boi 14 av Elving Andersson (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående förmånliga lån för förvärv av äldre fastigheter i
vissa skärgårdssamhällen för åretruntboende,

Bo4I5 av Ulla-Britt Åbark och Göran Magnusson (s) vari såvitt nu är i
fråga hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om stöd för allmännyttiga bostadsföretags förvärv av
bostadsfastigheter,

Bo423 av Jan Sandberg (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändringar som underlättar
omvandlande av hyreslägenheter till bostadsrättslägenheter,

6. att riksdagen beslutar att upphäva mark- och konkurrensvillkoren,

Bo503 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari - med hänvisning till motion
1986/87: Ub246 - hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag i
syfte att inordna bl. a. skolmåltidslokaler i ROT-programmet,

Bo514 av Axel Andersson och Ulla-Britt Åbark (s) vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av att genom olika åtgärder säkerställa kvaliteten i bostadsbyggandet,

Bo516 av Karl Boo m.fl. (c) vari - med hänvisning till motion
1986/87: Kr430 - hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge
regeringen till känna vad som i motionen föreslås för att öka möjligheterna
till ett prisbilligt semesterboende,

Bo518 av Gunhild Bolander m.fl. (c) vari - med hänvisning till motion
1986/87: So260 - såvitt nu är i fråga hemställs

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om handikappades självbestämmande vad gäller boende
och service.

3 Skrivelser m. m.

Skrivelser avseende vissa i detta betänkande behandlade frågor har inkommit
från socialdemokratiska fullmäktigegruppen i Nässjö kommun, Konstnärscentrum,
Stockholms fastighetskontor samt Föreningen Sveriges
konsthantverkare. Dessutom har inkommit ca 175 vykort från studenter
angående ungdomsboende m. m.

Företrädare för Hyresgästernas riksförbund och för Konstnärscentrum
har inför utskottet lämnat synpunkter i ärendet.

4 Statistiska uppgifter om bostadsförsöijningen
m. m.

4.1 Bostadsproduktionen

Under år 1986 påbörjades ett större antal lägenheter i nyproduktionen än
under år 1985. Detta innebar att den nedåtgående trenden i nyproduktionen
av bostäder bröts för första gången på nästan tio år. I tabell 1 nedan
redovisas utvecklingen av nyproduktionen av bostäder under perioden
1978-1986.

BoU 1986/87:10

Tabell 1 Antalet påbörjade lagenheter i nyproduktionen i riket som helhet samt i
storstadsområdena under åren 1978—1986

År Påbörjade lägenheter i nyproduktionen i

	Riket	Stor- stockholm	Stor- göteborg	Stor- malmö
1978	57300	7600	3600	2200
1979	56000	6800	3 800	1900
1980	50100	7300	3900	2000
1981	44 500	6600	3100	2800
1982	41900	7100	2700	2 300
1983	37800	9700	3400	2000
1984	34000	9700	3400	1700
1985	27 600	5800	2400	2000
1986'	29500	5800	2500	1700

1 Preliminär uppgift Källa: SCB.

Enligt de preliminära uppgifterna för år 1986 påbörjades nyproduktion av
ca 29 500 lägenheter. Erfarenhetsmässigt förekommer vissa eftersläpningar
i inrapporteringen till statistiska centralbyrån (SCB), varför denna uppgift
inte är helt jämförbar med tabellens uppgifter för tidigare år. Om en
jämförelse görs mellan de preliminära uppgifterna för åren 1985 resp. 1986
blir ökningen av antalet påböljade lägenheter ca 10%.

Den ökade nyproduktion av bostäder som kunnat registreras under år
1986 är inte jämnt fördelad över landet. Som framgår av tabell 1 är produktionsnivån
i storstadsområdena relativt oförändrad gentemot föregående
år. I Stormalmös fall är det sannolikt fråga om en viss nedgång i nyproduktionen.

Under hela den senaste tioårsperioden har det skett en förskjutning i
nyproduktionen avseende fördelningen mellan flerbostadshus och småhus.
Detta beror på att nedgången i antalet nyproducerade lägenheter under
perioden till stor del fallit på småhusen. Uppgången i nyproduktionen
under år 1986 gällde också i huvudsak flerbostadshusen. Andelen lägenheter
i småhus fortsatte därför att minska och uppgick år 1986 till 47 % av de
påbörjade lägenheterna i nyproduktionen.

Tabell 2 Andelen småhus (%) i nyproduktionen i riket samt i storstadsområdena åren
1978-1986

År Andelen (%) påbörjade lägenheter i småhus i

	Riket	Stor- stockholm	Stor- göteborg	Stor- malmö
1978	71	56	76	66
1979	68	48	55	67
1980	65	43	55	66
1981	60	35	59	60
1982	56	37	62	58
1983	52	39	48	58
1984	51	31	54	52
1985	49	30	56	54
1986'	47	35	55	61

1 Preliminär uppgift Källa: SCB.

BoU 1986/87:10

Som framgår av tabell 2 är förändringen av fördelningen mellan småhus
och flerbostadshus inte lika entydig i storstadsområdena som för riket i
helhet. I både Storgöteborg och Stormalmö dominerar fortfarande småhusbyggandet.

Ombyggnadsverksamheten i bostadsbeståndet har ökat i omfattning under
hela den senaste tioårsperioden med undantag för år 1985. Under år
1986 ökade emellertid åter ombyggnaden av flerbostadshus och enligt
preliminära uppgifter påbörjades moderniseringen av 32581 lägenheter.

Tabell 3 Påbörjade lägenheter i moderniserade flerbostadshus före moderniseringen i
riket samt i storstadsområdena under åren 1978—1986

År	Antal lägenheter före modernisering i
Riket	Stor- stockholm	Stor- göteborg	Stor- malmö
1978	11300	3000	2600	1 100
1979	11900	3100	2700	1600
1980	13000	3 600	2400	900
1981	14 600	2200	3100	1500
1982	19700	4500	3 200	1400
1983	22100	4000	3 600	1200
1984	29700	3900	5100	1400
1985	23 800	4400	2900	1400
19861	32600	4600	4100	1300

' Preliminär uppgift Källa: SCB.

Tabell 3 visar antalet påbörjade lägenheter före modernisering. I samband
med moderniseringsverksamheten förekommer en viss lägenhetsavgång
som beror på att små lägenheter slås ihop till större. Antalet färdigställda
moderniserade lägenheter blir därför lägre. Under slutet av 1970-talet
uppgick denna lägenhetsavgång till omkring 30% av antalet påbörjade
lägenheter i moderniserade flerbostadshus. Därefter har den minskat och
uppgick år 1986 till endast 7% för riket som helhet. I Storstockholm har
emellertid lägenhetsavgången inte minskat lika mycket utan uppgick år
1986 till 17%. Den minskade lägenhetsavgången beror delvis på att ombyggnadsverksamheten
i allt högre grad har kommit att omfatta redan
moderna hus med en relativt hög andel stora lägenheter. Dessutom har det
blivit vanligare att smålägenheter inte slås samman till större lägenheter
utan får finnas kvar även efter en modernisering.

Till följd av bl. a. den förändrade fördelningen mellan andelen småhus,
resp. flerbostadshus i nyproduktionen har även fördelningen mellan olika
typer av byggherrar resp. upplåtelseformer förändrats under senare år.
Andelen lägenheter upplåtna med hyresrätt ökar medan andelen lägenheter
med äganderätt, dvs. ägda småhus, minskar.

BoU 1986/87:10

Tabell 4 Fördelningen mellan olika byggherrar och upplåtelseformer i hus som färdigställts under perioden
1978-1986

År	Antal lägen- heter	Fördeln. mellan olika byggherrar (%)			Fördeln. mellan upp-låtelseformer (%)
Stat/ kommun	Allmän- nyttan	Koope- rativ	Privata	Hyres- rätt	Bostads- rätt	Ägande- rätt
1978	53742	2	18	10	70	_	_	_
1979	55491	2	21	11	66	—	—	-
1980	51438	3	23	17	57	25	14	61
1981	51597	2	28	18	52	30	16	54
1982	45108	2	30	21	47	34	20	46
1983	43 374	2	25	29	44	32	29	39
1984	34988	2	25	28	45	36	27	37
1985	32932	2	26	29	43	38	29	33
1986	28791	2	27	28	43	42	28	30

Källa: SCB.

Förskjutningen mot en ökad andel lägenheter med hyresrätt beror inte
enbart på den ökade andelen lägenheter i flerbostadshus. Även en ökande
andel av småhusen upplåts med hyresrätt. Av de lägenheter i småhus som
var inflyttningsklara år 1986 uppläts 22% med bostadsrätt, 14% med
hyresrätt och övriga 64% med äganderätt. För flerbostadshusen var fördelningen
mellan upplåtelseformerna den att 33 % av de nya lägenheterna
var bostadsrätter och övriga 67 % hyreslägenheter.

Den genomsnittliga lägenhetsstorleken i nyproduktionen har minskat
under senare år. Detta gäller både för flerbostadshus och småhus. Jämfört
med 1978 är dagens nyproducerade lägenheter i genomsnitt ett rum mindre.

Tabell 5 Procentuell fördelning mellan olika lägenhetsstorlekar i lägenheter som färdigställts 1978—1986 samt i
bostadsbeståndet som helhet 1980

År	Antal lä-genheter	Fördelning mellan lägenhetstyper (%)			Rumsenhet
	1 Rk	2 Rk	3 Rk	4 Rk	5 Rk	6 Rk	het
1978	53742	5	10	14	24	26	21	5,24
1979	55491	4	11	15	24	26	19	5,16
1980	51438	4	13	15	25	25	18	5,11
1981	51597	4	14	19	27	23	13	4,92
1982	45108	4	18	19	30	20	9	4,71
1983	43 374	4	21	21	28	19	7	4,57
1984	34988	5	23	20	27	18	7	4,48
1985	32932	5	25	22	27	15	6	4.38
1986	28791	6	27	22	24	16	5	4,31
Bostads- beståndet 1980	3670000	15	23	24	19	11	8	4,12

Källa: SCB.

2 Riksdagen 1986187. 19 sami. Nr 10

I flerbostadshusen var tvårumslägenheten den vanligaste lägenhetstypen i
nytillskottet under år 1986. Omkring 44% av lägenheterna hade denna
storlek, 11% var mindre och 45% var större. I småhusen var 37% av
nytillskottet fyrarumslägenheter medan 22 % av lägenheterna var mindre
och 41 % var större.

4.2 Bostadsinvesteringar

Under år 1986 uppgick de totala investeringarna i ny- och ombyggnad av
bostäder till omkring 35,6 miljarder kronor. Dessutom användes omkring
12,4 miljarder kronor för underhåll i bostadsbeståndet. Sammanlagt uppgick
således investeringarna och underhållet inom bostadsektorn till ca 48
miljarder kronor.

I tabell 6 redovisas investeringarna och underhållet i bostadssektorn
under perioden 1978-1986 omräknade till 1980 års priser. Av tabellen
framgår att de reala investeringarna (dvs. investeringarna mätta i fast
penningvärde) varit relativt stabila under hela perioden. Den ökade ombyggnads-
och underhållsverksamheten har kompenserat en kraftig nedgång
av investeringarna i nyproduktionen. Ökningen av antalet påbörjade
lägenheter i nyproduktionen under år 1986 hann inte slå igenom i ökade
investeringar inom nybyggnadssektorn under detta år. Investeringarna
inom nybyggnadssektorn väntas dock öka under 1987.

Tabell 6 Investeringar och underhåll i permanenta bostäder åren 1971 — 1986 i 1980
års priser

År	Nybyggnad milj. kr.	Ombyggnad inkl. energi-sparverksam-het, milj. kr.	Summa milj. kr.	Underhåll milj. kr.	Totalt milj. kr.
1978	20450	5150	25600	7900	33 500
1979	20400	5650	26050	8200	34250
1980	19050	5450	24500	8550	33050
1981	17100	6250	23 350	9150	32500
1982	15 600	7350	22950	9850	32800
1983	14050	8600	22650	10300	32950
1984	11600	12100	23700	10800	34500
1985	11000	13600	24600	11300	35900
19861	9500	14000	23500	12400	35900
19872	11000	13 300	24 300	12800	37100

1 Preliminära uppgifter.

2 Prognos.

Källa: SCB, Konjunkturinstitutet.

4.3 Byggnadskostnader

För att mäta byggnadskostnadsutvecklingen används olika typer av index,
bl. a. faktorprisindex och byggnadsprisindex.

Faktorprisindex används vid kontraktsreglering av mindre entreprenad.
Det används också för analys av byggnadskostnadsutvecklingen och som
underlag för beräkning av tidskoefficienten i bostadslånesammanhang.

BoU 1986/87:10

Faktorprisindex mäter den sammantagna effekten av prisutvecklingen för
de produktionsfaktorer (byggmaterialpriser, arbetslöner etc.) som sätts in i
byggnadsverksamheten.

Byggnadsprisindex mäter prisutvecklingen för nyproducerade hus med
statliga lån. Den del av prisutvecklingen som beror på ändrad kvalitet
rensas bort vid beräkningarna. Prisutvecklingen mäts separat för flerbostadshus
och för gruppbyggda småhus.

I tabell 7 redovisas indexutvecklingen för bostäder under 1980-talet.
Som jämförelse redovisas utvecklingen av konsumentprisindex (KPI).
Som framgår av tabellen har faktorprisindex förändrats i ungefär samma
takt som konsumentprisindex, medan byggnadsprisindex har ökat något
långsammare.

Tabell 7 Utvecklingen av årsmedeltalen för faktorprisindex, byggnadsprisindex och
konsumentprisindex under åren 1980—1985 (1980=100)

År Faktorprisindex för Byggnadsprisindex för KPI

flerbo- gruppbyggda flerbo- gruppbyggda

	stadshus	småhus	stadshus	småhus
1980	100	100	100	100	100
1981	112	105	114	112	112
1982	120	118	120	120	122
1983	132	132	130	128	133
1984	144	144	137	140	143
1985	155	155	146	148	154

Källa: SCB.

Den kvartalsvisa utvecklingen av byggnadspriserna under de två senaste
åren redovisas i tabell 8. Som framgår av tabellen uppvisar framför allt
byggnadsprisindex stora variationer mellan resp. kvartal. Detta beror till
stor del på att produktionens sammansättning avseende bl. a. den regionala
fördelningen och typ av projekt varierar kraftigt under året. Ökningstakten
för faktorprisindex har sjunkit under den redovisade perioden, dock inte så
mycket som för konsumentprisindex. En jämförelse mellan faktorprisindex
och konsumentprisindex blir emellertid aldrig helt rättvisande eftersom
det ena mäter prisutveckling på varor och lönekostnader medan det
andra mäter prisutvecklingen på en viss konsumtion.

BoU 1986/87:10

Tabell 8 Procentuell förändring av årstakt av faktorprisindex (inkl. löneglidning), BoU J 986/87' 10
byggnadsprisindex (anbudspriser) och konsumentprisindex. Kvartalsvis för år 1985
och 1—3 kvartalet 1986

År, Ökning i % gentemot föregående år

kvartal

Faktorprisindex för Byggnadsprisindex för KPI

	flerbo- stadshus	gruppbyggda flerbo-småhus stadshus	gruppbyggda småhus
1985
fia	8,8	8,4	7,2	7,9	8,7
2:a	8,4	7,4	5,1	-1,2	8,2
3:e	7,2	6,9	2,2	-0,2	6,4
4:e	7,5	7,3	4,6	4,5	6,9
1986
fia	6,2	6,0	12,1	6,7	5,3
2:a	5,2	5,8	7,0	8.5	3,9
3:e	4,1	4,5	4,3	8,3	3,5

Källa: SCB.

I tabell 9 redovisas den genomsnittliga produktionskostnaden per m2 lägenhetsyta
för den statligt belånade bostadsproduktionen under perioden
1978—1986. Dessutom redovisas den s. k. överkostnaden resp. år, dvs.
kvoten mellan produktionskostnaden och pantvärdet.

Tabell 9 Kostnadsutvecklingen för flerbostadshus inom exploateringsområden och
gruppbyggda småhus åren 1978—1986 samt förhållandet mellan produktionskostnad
(Pk) och pantvärde (Pv)

År	Flerbostadshus Genomsnitt- Ökning i % lig Pk kr./m2 från före-lägenhetsyta gående år	Pk/Pv %	Gruppbyggda småhus Genomsnitt- Ökning i % lig Pk kr./m2 från före-bostadsyta gående år	Pk/Pv %
1978	2 799	17,0	105,8	2654	15,8	105,8
1979	3214	14,8	106.8	2996	12,9	107,0
1980	3 844	19,6	110.2	3592	19,9	108,5
1981	4211	9,5	108,1	4045	12,6	104,9
1982	4616	9,6	108,2	4 392	8,6	105,6
1983	5394	16,8	111,6	4 961	12,9	106,9
1984	5 698	5,6	109,1	5423	9,3	105,6
1985	6150	7,9	112,7	5625	3,7	106,5
1986'	-	-	-	6107	8,6	109,8

1 Preliminär uppgift.
Källa: SCB.

Enligt de preliminära uppgifterna steg överkostnaden för gruppbyggda
småhus mellan åren 1985 och 1986. Bland storstadsregionerna är det framför
allt Stormalmö som uppvisar ökade överkostnader. Preliminära uppgifter
för hela år 1986 avseende flerbostadshus inom exploateringsområden
finns ännu ej framtagna. Preliminära delårsuppgifter ger dock vid handen
att ökningen av produktionskostnad och överkostnad för flerbostadshus
inom exploateringsområden under år 1986 varit något lägre än för gruppbyggda
småhus.

4.4 Bostadskostnaderna

Hyresutvecklingen sedan år 1978 belyses av nedanstående uppgifter avseende
genomsnittliga hyror för bostäder i SABO-företagen.

Tabell 10 Kallhyra, avgifter för värme och varmvatten samt varmhyra för bostäder i
SABO-företagen åren 1978—1987 (kr./m2)

År	Kallhyra bostäder	Avgift värme och varmvatten	Varmhyra bostäder
1978	129	19	148
1979	137	24	161
1980	150	34	183
1981	167	41	208
1982	189	49	238
1983	208	51	258
1984	220	52	272
1985	235	55	290
19861	258	52	310
19872	280	49	329

1 Preliminära uppgifter.

2 Prognos.

Källa: SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag).

Den genomsnittliga hyran (inkl. värme) i SABO-beståndet uppgick under
år 1986 till ca 310 kr./m2. Detta innebär en månadshyra på 1 937 kr. för en
normal trerumslägenhet på 75 m2. Motsvarande nyproducerad lägenhet
som var inflyttningsfärdig år 1986 hade en hyra som var omkring 30%
högre.

Den genomsnittliga hyran (inkl. värme) ökade med 6,9% mellan åren
1985 och 1986. Även mellan åren 1986 och 1987 väntas hyreshöjningen
enligt den i tabellen redovisade prognosen bli ca 6%. Bränslekostnaderna,
som i slutet av 1970-talet starkt bidrog till hyreshöjningarna, har under de
senaste åren snarast haft en motsatt inverkan. Således minskade den
genomsnittliga bränsleavgiften med ca 5,5 % mellan åren 1985 och 1986.

Hyresutvecklingen under perioden 1978—1986 omräknad i 1986 års penningvärde
redovisas i tabellen nedan.

Tabell 11 Kallhyra, avgifter för värme och varmvatten samt varmhyra för bostäder i
SABO-företagen åren 1978—1986 omräknat till 1986 års penningvärde (kr./m2)

År	Kallhyra bostäder	Avgift värme och varmvatten	Varmhyra bostäder
1978	251	38	289
1979	250	44	294
1980	241	54	293
1981	239	58	297
1982	249	65	314
1983	251	61	312
1984	246	58	304
1985	245	57	302
19861	258	52	310

1 Preliminära uppgifter.

Källa: SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag).

BoU 1986/87:10

Som framgår av tabell 11 har den genomsnittliga hyran räknad i fast
penningvärde ökat med ca 7 % mellan åren 1978 och 1986.1 jämförelse med
1982 års hyresnivå var emellertid den genomsnittliga hyran lägre år 1986,
dvs. hyreshöjningen under denna period skedde i långsammare takt än den
allmänna prisutvecklingen.

4.5 Outhyrda lägenheter

Antalet outhyrda lägenheter fortsätter att minska. Antalet kommuner med
ett lägenhetsöverskott har reducerats kraftigt. I ett stort antal kommuner
finns endast enstaka lägenheter som är lediga i avvaktan på förmedling till
ny hyresgäst eller också saknas lediga lägenheter helt. Detta är situationen
i exempelvis Storstockholmsregionen. I vissa kommuner, ofta med svag
arbetsmarknad, förekommer emellertid fortfarande betydande uthyrningssvårigheter.

I nedanstående tabell redovisas antalet lägenheter lediga till uthyrning
inom SABO-företagens bostadsbestånd den 1 september åren 1984—1986.
Under denna period har omkring 80% av det totala antalet outhyrda
lägenheter funnits inom SABO-beståndet.

Tabell 12 Antalet outhyrda lägenheter inom SABO-företagen den 1 september åren
1984-1986

	Antal outhyrda lägenheter per 1984-09-01 1985-09-01		1986-09-01
Absolut	Procent Absolut	Procent	Absolut	Procent
Totalt	25 538	3,5	16772	2,2	11290	1,5
Storstockholm	911	0,5	468	0,2	131	0,1
Storgöteborg	3904	4,3	2583	2,8	1293	1,5
Stormalmö	1975	6,1	1030	3,2	607	1,9
Ovr. landet	18748	4,4	12691	3,0	9259	2,1

Källa: SABO.

5 Utskottet

5.1 Bostadsbyggandets omfattning och inriktning m. m.

5.1.1 Bostadspolitikens utformning och inriktning

Inledningsvis tar utskottet upp tre motioner som behandlar bostadspolitikens
utformning och inriktning från mera övergripande synpunkter.

I den med anledning av proposition 1986/87:48 väckta partimotionen
från centerpartiet Boll2 yrkande 2 framförs en rad krav om en ändrad
bostadspolitik. De framförda kraven gäller bl. a. att

- bostadsstödet i större utsträckning bör riktas till dem som bäst behöver
det,

- en samordning av bostadspolitiken med skatte- och familjepolitiken bör
ske,

- fler skall få möjlighet att äga sin bostad,

BoU 1986/87:10

- bostadsrättsformen stimuleras,

- inflytandet för hyresgästerna ökar genom kooperativa lösningar,

- ungdomars behov av bostäder till rimliga kostnader skall tillgodoses.
Med anslutning till förslagen i motion Bol 12 föreslås i motion Bo257 (c)

yrkande 1 att bostadspolitiken skall ges en ny inriktning. Enligt motionärernas
mening bör sålunda i en ny bostadspolitik - utöver förslagen i
motion Bol 12 - bl. a ingå

- ett nytt lånesystem med mindre generella subventioner,

- ett ökat småhusbyggande,

- att Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag avvecklas,

- att lånevillkoren förenklas.

Motionärerna vänder sig dessutom mot den ryckighet och brist på långsiktiga
regler som enligt deras mening präglar dagens bostadspolitik. Med
hänvisning härtill poängteras i motionens yrkande 3 nödvändigheten av
mer långsiktigt gällande villkor för bostadsbyggandet.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo408 yrkande 1 lämnas
såvitt nu är i fråga förslag till olika åtgärder i syfte att komma till rätta med
och begränsa problemen på dagens bostadsmarknad. Förslagen innebär
bl. a. att

- hyresgäststyrda projekt och självbyggeri av hyreslägenheter skall stimuleras,

- nyproduktion och ombyggnad av bostäder skall öka,

- bostadssubventionerna måste förbättras,

- kvaliteten på den gemensamma, kollektiva miljön måste förbättras,

- hyresgästinflytandet ökar.

Gemensamt för de tre nu behandlade motionerna är att de från principiella
utgångspunkter tar upp bostadspolitikens utformning och inriktning. I
motionerna uttrycks sålunda de övergripande mål som enligt motionärerna
bör vägleda bostadspolitiken och vilka medel som enligt deras mening bör
komma till användning för att nå dessa mål. Motionärernas principiella
ställningstaganden följs också upp genom konkreta förslag i de olika sakfrågorna
— detta sker såväl i de nu behandlade som i andra motioner.

Dagens bostadspolitik har ytterst sin grund i det bostadssociala mål som
formulerades redan under efterkrigstiden. Det övergripande målet att alla
skall ha tillgång till en sund, rymlig, välplanerad och ändamålsenligt utrustad
bostad till rimligt pris står fast. Detta mål har därefter vid skilda
tillfällen preciserats och konkretiserats.

Huvuddragen i dagens bostadspolitik har sin utgångspunkt i 1974 års
bostadspolitiska beslut. Mot bakgrund av den utveckling som skett därefter
kan bostadsutskottet konstatera att förutsättningarna för bostadspolitiken
inför resten av 1980-talet i dag är väsentligt förändrade. Som framhålls
i proposition 1986/87:48 gäller det nu bl. a.

- att undvika att nedgången i bostadsbyggandet som inträffade under
första hälften av 1980-talet leder till en ny bostadsbrist,

- att utvecklingen mot en ökad inriktning på ombyggnad och underhåll
måste fortsätta,

- att ta till vara möjligheterna att förstärka det selektiva bostadsstödet till
barnfamiljer med begränsade ekonomiska resurser,

BoU 1986/87:10

- att ägna större uppmärksamhet åt förvaltningen av bostäder och bostadsområden.

Sedan hösten 1982 har också en rad åtgärder vidtagits för att anpassa
bostadspolitiken till de nya förutsättningar som nu föreligger. Det gäller
bl. a. satsningar på nyproduktion och förbättringsverksamhet. Inte minst
det år 1983 beslutade tioåriga bostadsförbättringsprogrammet utgör ett
viktigt inslag i denna politik. Mot bakgrund bl. a. av utvecklingen sedan år
1982 har också riksdagen hösten 1986 genom proposition 1986/87:48 förelagts
förslag om förändringar i de bostadspolitiska medlen. Bostadsutskottet
och riksdagen har också ställt sig bakom förslagen till den del de har
behandlats, dvs. i vad gäller införande av hyresrabatter och kvarboendegaranti,
förändringar i bostadsförbättringsprogrammet samt bemyndigande
för regeringen att genom rambegränsningar för bostadsförbättringsverksamheten
på vissa orter skapa förutsättningar för en tillräcklig nyproduktion
av bostäder. Sammantaget innebär de vidtagna åtgärderna enligt bostadsutskottets
mening att förutsättningar skapats för att bostadspolitiken
även fortsättningsvis skall kunna ges en inriktning som svarar mot de
bostadspolitiska målen. Samtidigt måste naturligtvis de förändringar fortlöpande
genomföras som motiveras av samhällsutvecklingen i allmänhet
och av utvecklingen inom bostadssektorn i synnerhet. Dessa förändringar
måste dock genomföras stegvis bl. a. i den takt omständigheterna motiverar
och samhällsekonomin medger.

Den bostadspolitik som statsmakterna ställt sig bakom och som i korthet
beskrivits ovan står i sina grunder inte i motsättning till vad i motionerna
Bol 12 (c) yrkande 2 och Bo257 (c) yrkandena 1 och 3 föreslagits. I den mån
vad i motionerna föreslagits inte låter sig förenas med den politik som
vägleder bostadspolitikens utformning och inriktning avstyrker utskottet
motionsyrkandena.

Förslaget i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo408 om den
framtida bostadspolitiken har en delvis annan inriktning än c-motionema.
Inte heller beträffande denna motion kan utskottet finna att tillräckliga skäl
föreligger för riksdagen att hos regeringen nu begära förslag till åtgärder.
Utskottet vill erinra om att riksdagen så sent som i december 1986 fattade
vissa viktiga beslut om bostadspolitikens utformning för de närmaste åren.
Mot bakgrund av att politiken bör föras med fasthet och konsekvens kan
det inte nu anses erforderligt eller lämpligt för riksdagen att ställa sig
bakom vad i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo408 yrkande 1
såvitt nu är i fråga förordats.

5.1.2 Bostadsbyggandets omfattning och regionala fördelning

Bostadsbyggandets omfattning i form av ett antalsmässigt uttryckt mål tas
upp i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo215 yrkande 2. I motionen
följs det allmänna ställningstagandet i motion Bo408 (vpk) om att
bostadsbyggandet bör öka. Enligt motionsförslaget bör sålunda nyproduktionen
omfatta minst 50000 och ombyggnadsverksamheten minst 25000
lägenheter per år. I motiveringen anges bostadssituationen på många orter

BoU 1986/87:10

vara närmast katastrofal genom att hundratusentals hushåll saknar egen
bostad och genom att hyrorna nått en nivå som för många är oöverstiglig.

Syftet med den nu behandlade motionen torde vara att genom fastställandet
av ett antalsmässigt preciserat mål för bostadsbyggandet få till stånd
ett ökat byggande. Enligt bostadsutskottets mening torde dock inte uppsättandet
av ett mål i sig tjäna något praktiskt syfte för att nå ett önskat
byggande. Tillräckliga skäl saknas sålunda enligt bostadsutskottets mening
att lägga fast något mål för bostadsbyggandet i enlighet med motionsförslaget.

Frågor om bostadsbyggandets regionala fördelning tas upp i fyra motioner.

I motion Bo219 (vpk) yrkande 5 hemställs att initiativ tas till en starkare
regional styrning av bostadsbyggandet på bristorter och i storstadsområdena.
Enligt motionärerna krävs det en starkare regional styrning av bostadsbyggandet
för att åstadkomma fler lägenheter upplåtna med hyresrätt i
områden och kommuner dominerade av småhus.

Med hänvisning till motion A463 hemställs i motion Bo240 (m), såvitt nu
är i fråga, att bostadsbyggandet i Stockholmsregionen bör öka. Enligt
motiveringen i den förstnämnda motionen är behovet av bostäder stort i
Stockholmsregionen. Detta förhållande anges bl. a. medföra att ungdomar
inte kan ges de bostäder de vill ha och att näringslivet inte kan rekrytera
personal därför att bostäder inte kan erbjudas.

Med utgångspunkt i storstadsområdenas problem föreslås i motion
Bo243 (s) yrkande 1, såvitt nu är i fråga, att ett heltäckande program för att
lösa storstadsområdenas problem skapas. Enligt motionärerna kommer de
bostadspolitiska problemen särskilt till uttryck i storstadsområdena, där
bristen på bostäder och spekulationen i bostäder skapar stora sociala
orättvisor. För att komma till rätta med denna utveckling bör enligt motionärernas
mening fler lägenheter byggas i Stockholmsområdet. För att nå
detta mål bör staten enligt förslaget medverka till att markresurser reserveras
och snabbt planeras för bostadsändamål.

Även i motion Bo253 (fp) lämnas förslag avseende bostadsbyggandet i
Stockholms län. I motionens yrkande 2 begärs sålunda ett riksdagens
tillkännagivande om bostadsbyggandet i länet. Enligt motivtexten — som
återfinns i motion A497 - skall tillkännagivandet omfatta bl. a. ett uttalande
om behovet av en ökning av bostadsbyggandet i Stockholms län till
10000 lägenheter per år, varsam renovering och upprustning samt ett ökat
byggande av smålägenheter.

Ansvaret för bostadspolitiken delas mellan stat och kommun. I första
hand innebär denna ansvarsfördelning att staten svarar för de ekonomiska
åtgärder som behövs för att garantera det nödvändiga byggandet medan
kommunerna svarar för genomförandet av de bostadspolitiska intentionerna.
Detta betyder bl. a. att kommunerna har ansvar för bebyggelseplanering
och de investeringar i allmänna anläggningar som utgör en förutsättning
för bostadsbyggandet. Det är således i första hand kommunerna som
har att svara för att bostadsbyggandet får en sådan omfattning att bostadsbehoven
i den egna kommunen kan tillgodoses. Det åvilar statsmakterna
att tillse att förutsättningarna för att nå det erforderliga bostadsbyggandet

BoU 1986/87:10

finns i olika kommuner och i olika delar av landet. Detta ansvar innebär att
åtgärder måste vidtas i syfte att komma till rätta med bl. a. regionala
obalanser på bostadsmarknaden.

Som bostadsutskottet tidigare redovisat (BoU 1986/87:7 s. 26) har bostadsmarknaden
på 1980-talet gått från ett läge med överskott på lägenheter
till ett läge med balans eller underskott på lägenheter på vissa orter.
Utan att någon allmän brist på bostäder föreligger har efterfrågan på
bostäder i vissa expansiva regioner ökat främst genom inflyttning och
invandring. Samtidigt finns i dessa regioner stora ungdomsgrupper som
söker sig ut på bostadsmarknaden. Åtgärder som syftar till att motverka de
regionala obalanser som härigenom uppstått har också vidtagits. Det gäller
dels gjorda höjningar av ortskoefficienterna i Stockholms- och Göteborgsområdena,
dels införandet av den s. k. lånetrappan vid beräkning av låneunderlag
m.m. för projekt med höga överkostnader. Riksdagen (BoU
1986/87:7) har dessutom ställt sig bakom förslag i proposition 1986/87:48
om införande av hyresrabatter på orter där dagens byggpriser förhindrar
att vissa bostadsbyggnadsprojekt kommer till utförande samt bemyndigat
regeringen att besluta om rambegränsningar för bostadsförbättringsverksamheten
på vissa orter för att skapa förutsättningar för en tillräcklig
nyproduktion av bostäder.

Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört om ansvarsfördelningen
mellan stat och kommun i fråga om bostadsförsörjningen och till de åtgärder
statsmakterna vidtagit för att kommunerna i den rådande bostadssituationen
skall kunna ta detta ansvar avstyrker utskottet motionerna Bo219
(vpk) yrkande 5, Bo240 (m) såvitt nu är i fråga, Bo243 (s) yrkande 1 såvitt
nu är i fråga samt Bo253 (fp) yrkande 2.

5.1.3 Bostädernas fördelning på upplåtelseformer m. m.

I sammanlagt sex motionsyrkanden tas upp frågor som anknyter till bostädernas
fördelning på olika upplåtelseformer m. m.

Inledningsvis tar utskottet upp fyra motionsyrkanden angående omvandlingen
från hyresrätt till bostadsrätt.

I motion Bo219 (vpk) yrkande 3 hemställs att omvandlingen från hyresrätter
till bostadsrätter/insatslägenheter skall stoppas och att nyproduktionen
av bostadsrätter skall begränsas i storstadsregionerna. Enligt motionärerna
måste de förordade åtgärderna sättas in för att stoppa den negativa
utvecklingen mot ökad segregation och klassuppdelning i storstadsområdena.

Enligt motion Bo258 (fp) önskar många människor bo med bostadsrätt.
Många uppskattar enligt motionärerna den förening av enskilt ägande och
gemensamt ansvarstagande i demokratiska former för fastigheten som
bostadsrättsboendet erbjuder. Bostadsrättsformen ger många gånger lägre
boendekostnader. Med hänvisning härtill hemställs i motionens yrkande 1
om ett riksdagens tillkännagivande om ökade möjligheter att bo i bostadsrätt.

I motion Bo403 (s) tas frågan om omvandling från hyresrätt till bostadsrätt
upp. Mot bakgrund av bostadssituationen i storstadsområdena hem -

BoU 1986/87:10

ställs i motionen om regler för att motverka ombildning av hyresrätter till
bostadsrätter i överhettade bostadsregioner. Enligt motionärerna är omvandlingen
till bostadsrätter ett bostadspolitiskt problem i de storstadsområden
där det finns en stor efterfrågan på bostäder. Omvandlingen anges
bl. a. medverka till att förstärka segregationen. För att upprätthålla en
allsidig befolkningssammansättning och för att fördelningen av bostäder
skall ske utifrån en bostadssocial bedömning är det enligt motionärerna
nödvändigt att upprätthålla en stor andel hyresrättslägenheter.

Med utgångspunkt i ungdomens bostadssituation i Stockholmsregionen
begärs i motion Bo423 (m) yrkande 2 åtgärder för att underlätta omvandling
av hyresrätter till bostadsrätter. Enligt motionären är efterfrågan på
bostadsrätter i dag större än tillgången, varför fler sådana behöver byggas.
Motionären förordar att de boende skall få aktivt stöd i syfte att låta dem
köpa fastigheter och bilda bostadsrättsföreningar.

Bostadsutskottet har ovan redogjort för ansvarsfördelningen mellan stat
och kommun i fråga om bostadsförsörjningen. Som framgår av denna
redovisning har staten i första hand att svara för de ekonomiska åtgärder
som behövs för att garantera det nödvändiga byggandet och för att begränsa
boendekostnaderna, medan kommunerna har att svara för bostadspolitikens
genomförande. Det kommunala ansvaret innefattar sålunda bl. a. att
upprätta kommunala bostadsförsörjningsprogram med utgångspunkt i det
bostadsbehov som finns i den egna kommunen. Häri innefattas naturligtvis
också överväganden avseende såväl nyproduktionens som det befintliga
bostadsbeståndets fördelning på olika upplåtelseformer. Inom ramen bl. a.
för de finansieringsförutsättningar som statsmakterna givit och de planeringsinstrument
som kommunerna tilldelats är det således primärt en kommunal
uppgift att svara för bostädernas fördelning på upplåtelseformer.

Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet vad som i motionerna
Bo219 (vpk) yrkande 3 och Bo403 (s) föreslagits om åtgärder för att
motverka ombildning från hyresrätt till bostadsrätt.

På de ovan redovisade skälen kan utskottet inte ställa sig bakom förslagen
i motionerna Bo258 (fp) yrkande 1 samt Bo423 (m) yrkande 2 om
åtgärder för att underlätta omvandling från hyresrätt till bostadsrätt m. m.
Motionerna avstyrks.

Frågan om prioritering av byggandet av flerbostadshus i vissa kommuner
tas upp i en motion.

Enligt motion Bo219 (vpk) förstärks utvecklingen mot en ökad segregation
i storstadsområdena av en stor dominans för och en ensidig inriktning
på småhus i stora delar av dessa områden. Vad som behövs i de områden i
storstadsregionerna som domineras av småhus är enligt motionärerna därför
ett tillskott av flerbostadshusbebyggelse upplåten med hyresrätt. I
motionens yrkande 4 hemställs sålunda att kommuner med dominans av
egenägda småhus bör prioritera byggande av flerbostadshus och andra
bostäder upplåtna med hyresrätt.

Även i vad gäller fördelningen av bostadsbyggandet på småhus resp.
flerbostadshus vidhåller bostadsutskottet sin ovan uttryckta uppfattning
att det i första hand är kommunerna som har att ansvara för bostädernas
fördelning på olika upplåtelseformer. Det bör sålunda vara den enskilda

BoU 1986/87:10

kommunen som utifrån de lokala förhållandena och den lokala efterfrågan
avgör hur bostadsproduktionen skall fördelas på olika upplåtelseformer
och hustyper. Vad utskottet nu anfört innebär att motion Bo219 (vpk)
yrkande 4 avstyrks.

Avslutningsvis tar utskottet i detta sammanhang upp frågan om neutralitet
mellan olika upplåtelseformer m.m.

Med utgångspunkt i bostadssituationen i Stockholmsregionen förordas i
motion Bo240 (m), såvitt nu är i fråga, att bostadsmarknaden måste bli
friare och att villkoren måste bli neutrala mellan olika upplåtelseformer.

Bostadsutskottet delar inte motionärernas uppfattning att det i dag skulle
föreligga några mera avgörande skillnader i neutralitet mellan olika
upplåtelseformer. Motionärerna har inte heller i något avseende exemplifierat
vari den enligt deras mening bristande neutraliteten skulle bestå.
Motion Bo240 (m) avstyrks såvitt nu är i fråga.

5.1.4 Åtgärder för vissa boendekategorier m. m.

I sammanlagt tre motioner behandlas frågor avseende åtgärder för vissa
boendekategorier m. m.

Frågan om inriktningen av äldres och handikappades boende tas upp i
motionerna Bo207 (c) såvitt nu är i fråga och Bo518 (c).

Med hänvisning till motiveringen i motion So216 begärs i den förstnämnda
motionen ett riksdagens tillkännagivande om de äldres boende. Enligt
motionärerna måste boendesituationer. för de äldre tillåtas utvecklas efter
skilda linjer. Kommunerna måste därför i sin planering kunna eftersträva
flexibilitet med avseende på tillgången till smålägenheter och andra boendeformer
lämpliga för äldre.

I den sistnämnda motionens yrkande 2 begärs - med hänvisning till
motion So260 — ett riksdagens tillkännagivande om handikappades självbestämmande
i fråga om boende och service. Enligt motionärerna är målet
för handikappolitiken att integrera de handikappade i samhället. En av
förutsättningarna härför anges vara en egen bostad anpassad till de särskilda
behov som den boende har.

Riksdagen beslutade våren 1985 om åtgärder för att förbättra boendeförhållandena
för gamla, handikappade och sjuka (Boij 1984/85:24). Till
grund för de beslutade åtgärderna ligger tre mål. Dessa är rätten till en
bostad där friheten och integriteten är skyddad, rätten till stöd och hjälp i
bostaden samt, oberoende av vårdbehov, rätten till en bostad med god
tillgänglighet och god utrymmes- och utrustningsstandard i en miljö som
ger förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

De ovan redovisade målen för bl. a. äldres och handikappades boende
låter sig enligt bostadsutskottets mening väl förenas med vad som i motionerna
Bo207 (c) såvitt nu är i fråga och Bo518 (c) yrkande 2 förordats
beträffande bl. a. de äldres boende. Något motsatsförhållande föreligger
enligt bostadsutskottets mening sålunda inte mellan de av riksdagen antagna
målen och de motionsledes framförda önskemålen. Vad i motionerna
förordats bör mot bakgrund härav inte nu föranleda någon riksdagens
ytterligare åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks. I anslutning till vad bo -

BoU 1986/87:10

stadsutskottet tidigare anfört (BoU 1984/85:24 s. 6 samt BoU 1985/86:13
s. 19) vill dock utskottet ånyo betona vikten av att regeringen även fortsättningsvis
följer upp att de angivna målen konkretiseras och förverkligas.

I motion Bo212 (s) hemställs om åtgärder för att åstadkomma en bostadsplanering
för en mer allsidig hushållssammansättning. De allmännyttiga
bostadsföretagen har enligt motionärerna under årens lopp tagit på sig
ett stort socialt ansvar när det gäller att klara bostadsförsörjningen, vilket
bl. a. inneburit att det på många håll inom allmännyttan finns en stark
koncentration av s. k. problemhushåll. För att komma till rätta med de
problem som detta skapar krävs enligt motionärerna specialinriktade åtgärder
som tar sikte på att stoppa den fortsatta koncentrationen av problemhushåll
till vissa allmännyttiga bostadsområden.-

När de allmännyttiga bostadsföretagen i sin nuvarande form började
byggas upp efter andra världskriget var avsikten att kommunerna genom
dessa företag själva skulle kunna se till att bostadsbyggandet blev tillräckligt
och att det fick en från bostadssociala synpunkter lämplig inriktning.
De allmännyttiga bostadsföretagen har sålunda redan från böljan tilldelats
en central roll i den sociala bostadspolitiken. Samtidigt är det enligt bostadsutskottets
mening inte rimligt eller lämpligt att de allmännyttiga bostadsföretagen
ensidigt skall ta det bostadssociala ansvaret i en kommun.
Kommunerna har både som ägare till de allmännyttiga bostadsföretagen
och som ansvariga för den lokala bostadspolitiken att ta ställning till hur
och i vilken omfattning allmännyttan skall ta sin del av det bostadssociala
ansvaret. Enligt bostadsutskottets mening är det sålunda en i första hand
kommunal angelägenhet att svara för de bedömningar och de åtgärder som
måste till för att ge olika bostadsområden en allsidig befolkningssammansättning.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda motion
Bo212 (s).

Utskottet vill erinra om att en departementspromemoria om ändringar i
bostadsanvisningslagen utarbetats inom bostadsdepartementet. När resultat
av beredningen av denna avslutats kommer riksdagen att föreläggas
förslag som syftar till att komma till rätta med vissa av de problem motionärerna
aktualiserat.

5.2 Finansieringen av bostadslångivningen m. m.

5.2.1 Systemet för finansieringen av bostadslånen

År 1984 beslutade riksdagen (BoU 1983/84:28) om ett nytt system för
finansieringen av bostadslån. Genom beslutet inrättades fr. o. m. den 1 juli
1985 ett särskilt statligt kreditaktiebolag - Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag
(SBAB) - med uppgift att låna upp de medel som behövs för
utbetalning av bostadslån m. m. Sedan detta datum tillhandahåller sålunda
SBAB erforderliga medel för de aktuella lånen. Liksom tidigare svarar
dock statsverket för låneprövningen och låneförvaltningen, även om detta
numera sker för SBAB:s räkning.

Finansieringen av bottenlångivningen sker genom särskilda bostadsinstitut.

BoU 1986/87:10

Den 1 december 1986 ändrades förutsättningarna på kreditmarknaden på
ett genomgripande sätt i och med att det s. k. prioriteringssystemet för
bostadsobligationer avskaffades. All upplåning för bostadsändamål sker
därefter till räntor som bestäms av marknaden. Även SBAB lånar numera
upp medel för bostadslångivningen till marknadsbestämda räntor. Utskottet
har i betänkandet BoU 1986/87:7 (s. 33-35) redogjort för det nya
finansieringssystemet.

Frågan om finansieringen av bostadslångivningen tas upp i tre motioner.
I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo204 föreslås riksdagen
begära förslag om inrättande av en samhällelig bostadsbank i enlighet med
vad i motion Sk323 anförts. Motionärerna hänvisar till ett av dem framlagt
förslag enligt vilket underskottsavdragen bör slopas. För att då undvika en
höjning av boendekostnaderna föreslås att en samhällelig bostadsbank
inrättas där en låg och fast ränta kan hållas. Med en halvering av räntan för
boende i egnahem och fritidshus skulle det enligt motionärerna bli i stort
sett samma kostnad som nuvarande system med underskottsavdrag.

I moderata samlingspartiets partimotion Bo205 yrkande 3 föreslås riksdagen
ge regeringen till känna att SBAB avvecklas. Ett liknande förslag
förs fram i motion Bo258 (fp) yrkande 24.

Alltsedan SBAB inrättades har riksdagen vaije år haft att ta ställning till
motioner i vilka föreslås att bolaget skall avskaffas. Utskottet har vid
samtliga tillfallen förklarat att den ordning för finansiering av bostadslångivningen
som gäller sedan halvårsskiftet 1985 bör bestå. Inte heller i de nu
framlagda motionerna har förslag lagts fram som fått utskottet att ändra sitt
ställningstagande. Tvärtom har genom avskaffandet av prioriteringssystemet
för bostadsobligationer den 1 december 1986 enligt utskottets mening
ytterligare motiv tillkommit för staten att genom ett särskilt kreditaktiebolag
medverka i finansieringen av bostadslångivningen. Vad nu anförts
innebär alltså att utskottet avstyrker moderata samlingspartiets partimotion
Bo205 yrkande 3 och motion Bo258 (fp) yrkande 24.

Förslaget i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo204 om inrättande
av en samhällelig bostadsbank är oförenligt med förslaget i moderata
samlingspartiets partimotion Bo205 samt motion Bo258 (fp). Vänsterpartiet
kommunisternas partimotion avstyrks med hänvisning härtill.

5.2.2 Förtida inlösen av bostadslån

I budgetpropositionen (bil. 13 s. 27 och 28) erinras om att riksdagen
bemyndigat regeringen att som villkor för bostadslån till ombyggnad kräva
att äldre små lån löses in. Kravet bör enligt bostadsministern innebära att
tidigare beviljade lån skall lösas in om de sammanlagt inte överstiger 15%
av låneunderlaget i ombyggnadsärendet. Krav på inlösen bör dock ej
ställas i de fall beloppet för gamla lån överstiger 30000 kr. för egnahem och
500000 kr. för hyres- och bostadsrättshus. Inte heller bör krav ställas på
inlösen av lån för vilka räntebidrag utgår. Inlösen av smålån beräknas
uppgå till ca 25 milj. kr. per år varav ca 20 milj. kr. för flerbostadshusen.

Vad i propositionen i denna del anförts har inte givit utskottet anledning
till erinran eller särskilt uttalande.

BoU 1986/87:10

I motion Bo257 (c) yrkande 4 föreslås ett riksdagens tillkännagivande till
regeringen om att åtgärder bör vidtas i avsikt att öka amorteringarna på
statliga lån till bostadssektorn. Motionärerna erinrar om att den förtida
inlösen av bostadslån under budgetåret 1985/86 uppgick till drygt 6 miljarder
kronor bl. a. beroende på relationen under år 1986 mellan marknadens
räntor och den statliga bostadslåneräntan. Mot bakgrund av att denna
relation förändrats under år 1987 - den statliga bostadslåneräntan är
numera lägre än de räntor marknaden allmänt erbjuder - anförs i motionen
att inlösenverksamheten kommer att minska. Skulle dock ränterelationerna
återigen förändras bör det enligt motionärernas uppfattning vara
realistiskt med inlösen av lån i samma omfattning som under 1986.

Utskottet vill erinra om att inlösenverksamheten under budgetåret
1985/86 ökade också på grund av att kommunerna erbjöds en viss rabatt på
kvarstående skuld för sådana bostadslån, tomträttslån och markförvärvslån
m. m. som löstes in före utgången av budgetåret 1985/86. Utskottet har
ingen annan uppfattning än motionärerna om att åtgärder bör vidtas för att
stimulera till en ökad inlösenverksamhet, dock måste som också i motionen
framhålls ränterelationerna mellan marknadsräntorna och statens bostadslåneränta
under kommande år vara den som rått under stora delar av
1986 för att ett förverkligande av motionärernas förslag skall få önskvärd
effekt. Om detta blir förhållandet förutsätter utskottet att regeringen vidtar
åtgärder i syfte att få till stånd en ökad inlösenverksamhet under 1987 och
1988 och lämnar riksdagen sin syn på frågan. Något tillkännagivande
därom är utskottet inte berett att föreslå riksdagen att göra. Med det nu
anförda avstyrker utskottet motion Bo257 (c) yrkande 4.

5.3 Räntebidrag m. m.

5.3.1 Gällande ordning m. m.

Räntebidrag enligt nybyggnadslåne-, ombyggnadslåne- resp. bostadsfinansieringsförordningen
lämnas med belopp som motsvarar skillnaden mellan
verklig räntekostnad för bottenlån och bostadslån inom låneunderlaget för
bostäder och en garanterad ränta för dessa lån. För vissa låntagarkategorier
lämnas räntebidrag dessutom för en beräknad årlig räntekostnad med
ett belopp som motsvarar 3 % av låneunderlaget för bostäder. Vid ombyggnad
av hyres- och bostadsrättshus kan räntebidrag lämnas för markkostnader,
även om de inte ingår i låneunderlaget. Den garanterade räntesatsen
för det första året av lånetiden varierar mellan 2,15 och 4,8% beroende på
låntagarkategori.

Den garanterade räntan höjs årligen på visst sätt genom s. k. upptrappningar.
Dessa utgör 0,5 procentenheter för egnahemsägare och 0,25 procentenheter
för övriga låntagarkategorier. Under senare år har dessutom
extra upptrappningar av den garanterade räntan skett för vissa årgångar.

Räntebidrag lämnas även för flerbostadshus som har uppförts eller
byggts om med stöd av lån enligt 1967 års bostadslånekungörelse eller
motsvarande äldre bestämmelser, om huset har blivit färdigt efter år 1957
och låntagaren inte erhåller räntelån.

BoU 1986/87:10

Den som erhåller räntelån får en motsvarande subvention genom att den
del av räntelånet som avser ränta på bostadslån och underliggande kredit
omedelbart efterges.

Räntebidrag enligt förordningen om räntebidrag för underhållslån i vissa
fall lämnas till allmännyttiga bostadsföretag och studentbostadsföretag,
som för år 1983 beviljades lån på den allmänna lånemarknaden till underhåll
av bostadshus. Räntebidraget lämnas med ett belopp som motsvarar
skillnaden mellan räntekostnaden för lånet, beräknad på aktuell låneskuld
och en särskild garanterad ränta. Denna garanterade ränta skall vara 7,5 %
för det första året av lånetiden och höjs för vaije följande år med 0,5
procentenheter.

Räntebidrag lämnas också för vissa tidigare beslutade lån för energibesparande
åtgärder samt för lån för byggnadstekniska åtgärder i bostadshus.

Utgifterna för räntebidrag m.m. under budgetåret 1985/86 uppgick till
knappt 11 miljarder kronor vilket är knappt 1 miljard mindre än budgetåret
1984/85.

5.3.2 Förslagen i budgetpropositionen

I budgetpropositionen (bil. 13 s. 15 och 32) anför bostadsministern att de
ekonomiska förutsättningarna för statens stöd till olika samhällssektorer
innebär krav på åtgärder också inom bostadssektorn för att minska belastningen
på statsbudgeten. I budgetpropositionen läggs fram förslag i syfte
att minska statens utgifter för räntebidragen. Förslag läggs också fram som
ökar statens kostnader för räntebidragen. Förslagen i budgetpropositionen
beträffande räntebidragsanslaget innebär följande.

5.3.2.1 Sänkt garanterad ränta till följd av höjd fastighetsskatt för
konventionellt beskattade hyreshus

Riksdagen beslöt våren 1986 (BoU 1985/86:13) om s.k. extra upptrappningar
per den 1 juli 1986 för bl. a. flerbostadshus färdigställda åren 1958—
1978. Vidare beslöt riksdagen hösten 1986 (SkU 1986/87:16) att höja fastighetsskatten
med 0,5 procentenheter för bl. a. konventionellt beskattade
hyreshus. I samband med sistnämnda beslut uttalade bostadsutskottet
(BoU 1986/87:1 y) att fastighetsägare som träffades av höjd fastighetsskatt
och som år 1986 fått extra upptrappning av de garanterade räntorna borde
kompenseras för den höjda fastighetsskatten. I budgetpropositionen läggs
fram ett förslag till kompensation för den höjda fastighetsskatten innebärande
att de garanterade räntorna för den aktuella gruppen hyreshus sänks
med 0,45—0,95 procentenheter för hus färdigställda t. o. m. år 1978.

Sänkningen anges i propositionen innebära att statens utgifter för räntebidragen
ökar med ca 25 milj. kr. år.

5.3.2.2 Höjd garanterad ränta tillföljd av slopad garantiskatt för
hyreshus ägda av fysiska personer och för egnahem

Riksdagen har beslutat att garantibeskattningen av fysiska personers fastigheter
skall slopas den 1 januari 1987. Garantibeskattningen för juridiska

BoU 1986/87:10

personers fastigheter avskaffades den 1 januari 1985. Den skattelättnad
som därvid uppstod beaktades när de garanterade räntorna justerades i
samband med fastighetsskattens införande (prop. 1984/85: bil. 1, BoU 9).
Skilda garanterade räntor gäller sålunda för närvarande för hyreshus ägda
av konventionellt beskattade juridiska personer resp. av fysiska personer.

I avsikt att - i samband med att garantibeskattningen helt tas bort —
eliminera dessa skillnader föreslås i propositionen att de garanterade räntorna
för hyreshus ägda av fysiska personer höjs till den nivå som kommer
att gälla för konventionellt beskattade juridiska personer. Med beaktande
av de ovan redovisade sänkningarna av de garanterade räntorna på grund
av höjd fastighetsskatt och höjningarna till följd av slopad garantiskatt blir
de sammanlagda förändringarna enligt regeringens förslag följande för
hyreshus ägda av fysiska personer.

Färdigställda år	Sänkning p.g. a. höjd fastighets-skatt	Höjning till nivån för juri-diska per-soner	Nettoändring
1	2	3	4
procent- enheter	procent- enheter	procent- enheter	kr./m2
-1960	-0,95	+0,85	-0,10	-0:35-0:50
1961 — 1965	-0,75	+0,65	-0,10	-0:60-0:70
1966-1970	-0,70	+0,65	-0,05	-0:40-0:50
1971-1975	-0,60	+0,60	0	0
1976-1978	-0,45	+0,40	0	0
1979-1980	0	+0,40	+0,40	+ 11:60-12:80
1981-1983	0	+0,25	+0,25	+ 10:10-12:50
1984—	0	+0,20	+0,20	+ 12:30-

Ett accepterande av regeringens förslag skulle alltså innebära att de garanterade
räntorna för hyreshus ägda av konventionellt beskattade juridiska
personer ändras i enlighet med kolumn 1 och för sådana hyreshus ägda av
fysiska personer i enlighet med kolumn 3. Nettoeffekten när justeringen av
fastighetsskatten har beaktats blir enligt propositionen ca 25 milj. kr. i
minskade räntebidrag.

De föreslagna ändringarna av de garanterade räntorna avser räntebidrag
enligt bostadsfinansieringsförordningen, nybyggnadslåneförordningen,
ombyggnadslåneförordningen eller förordningen om statligt stöd till energibesparande
åtgärder i bostadshus m. m. Motsvarande ändringar föreslås i
fråga om basannuiteterna enligt bostadslånekungörelsen samt basräntorna
enligt räntelånekungörelsen. Ändringarna av de garanterade räntorna föreslås
gälla i fråga om ärenden med bostadslån som har betalats ut före den
1 juli 1987. För ärenden med bostadslån som betalas ut fr. o. m. den 1 juli
1987 föreslås den garanterade räntan för hyreshus ägda av fysiska personer
höjas från 2,15 till 2,35 procentenheter för det första året.

Även beträffande egnahemmen föreslås i propositionen förändringar
med anledning av att garantiskatten slopats. För ägare av egnahem har
dessutom det extra avdraget slopats. Den slopade garantiskatten anges i
propositionen vara ett skäl att höja den garanterade räntan även för egna -

BoU 1986/87:10

3 Riksdagen 1986187.19 sami. Nr 10

hemsägarna. De föreslagna förändringarna har beräknats med utgångspunkt
i de skattelättnader som enligt bostadsministern regelmässigt torde
uppkomma för ägare av egnahem med räntebidrag.

Vad nu redovisats om upptrappningar för ägare av egnahem innebär
enligt propositionen en minskning av utgifterna för räntebidrag med ca 210
milj. kr. det första helåret som ändringen får budgeteffekt.

5.3.2.3 Ytterligare extra upptrappning för egnahemmen

Räntebidragen bör enligt propositionen av statsfinansiella skäl minskas
ytterligare genom s. k. extra upptrappningar för egnahemmen. Upptrappningen
minskar anslaget för räntebidragen med ytterligare 120 milj. kr. Den
sammanlagda höjningen till följd av de i propositionen föreslagna ändringarna
av de garanterade räntorna för egnahemmen framgår av följande
tablå.

Färdig- ställda år	Höjd garanterad ränta p. g. a.	Totalt
slopad garantiskatt procentenheter	extra upptrappning procentenheter	procentenheter	kr. per m2
-1979	0,4	0,3	0,7	7:60-	16:70
1980	0,3	0,4	0,7	19:10
1981	0,3	0,15	0,45	14:10
1982	0,25	0,20	0,45	16:00
1983	0,25	-	0,25	10:40
1984	0,2	0,05	0,25	11:40
1985-1986	0,2	-	0,2	10:10-	10:50
1987 —	0,1	-	0,1	5:50

Höjningarna av de garanterade räntorna föreslås avse ärenden med bostadslån
eller energisparlån vilka har betalats ut före den I juli 1987. För
ärenden med bostadslån till egnahem som betalas ut fr. o. m. den 1 juli 1987
föreslås den garanterade räntan för det första året höjas från 4,8 till 4,9
procentenheter.

5.3.2.4 Sammanfattning av regeringens förslag om förändringar i
ränte bidragssystemet

Kompensationen för fastighetsskatten innebär ökade räntebidrag om 25
milj. kr. per helår. Samtidigt innebär förändringar av räntebidragen på
grund av ändringarna i garantibeskattningen en minskad belastning på
räntebidragsanslaget med 50 milj. kr. för hyreshusen och med 210 milj. kr.
för egnahemmen allt räknat per helår. Förslaget om extra upptrappning för
egnahemmen innebär en minskad belastning om 120 milj. kr. Totalt föreslås
i budgetpropositionen besparingar om 355 milj. kr. per helår
(-25+50+210+120). Budgeteffekten för nästa budgetår av de nu behandlade
förslagen kan beräknas innebära en besparing om 180 milj. kr. Den
totala anslagsbelastningen avseende räntebidragsanslaget har i propositionen
beräknats till 12400 milj. kr. för nästa budgetår.

BoU 1986/87:10

5.3.3 Motionsförslag om ändringar i räntebidragssystemet

I motioner väckta under allmänna motionstiden 1987 förs fram förslag om
ändringar i räntebidragssystemet. Vissa av förslagen innebär minskade
räntebidrag medan andra innebär krav på ökat anslag. Förslag om minskade
räntebidrag förs fram i moderata samlingspartiets partimotion Bo205
samt i motionerna Bo246 (m), Bo257 (c) och Bo258 (fp).

I moderata samlingspartiets partimotion kritiseras förslaget i budgetpropositionen
bl. a. i vad avser den extra upptrappningen för egnahemmen.
Nackdelarna med engångsupptrappningarna är många. Stor ryckighet och
osäkerhet drabbar låntagarna eftersom de inte från ett år till ett annat vet
hur bostadskostnaderna kommer att ändras. Ett bostadsfinansieringssystem
fritt från räntebidrag bör på sikt vara målet. Detta anses endast
kunna åstadkommas i kombination med skattesänkningar och familjepolitiska
reformer. Minskningen av bostadssubventionerna får inte medföra
snabba och kraftiga förändringar i villkoren för boendet. I den nu refererade
motionen tas också upp vissa andra frågor om bostadssubventioner;
frågor som genom yrkanden i motion Bo246 (m) ställs under utskottets och
riksdagens prövning.

I motion Bo246 (m) tas också upp frågan om räntebidragssystemet från
en mera principiell utgångspunkt. 1 motionen redogörs tämligen ingående
för det förslag motionärerna önskar förverkliga. Förslaget kan sammanfattas
på följande sätt. Inledningsvis anförs att eftersom motionärerna vill
avskaffa fastighetsskatten bör upptrappningen av den garanterade räntan
ske från den ”gamla” nivån på 3,0% för flerbostadshusen och 5,5% för
egnahemmen.

För nyproducerade och ombyggda hyres- och bostadsrättshus föreslås i
motionen att den garanterade räntan uppräknas med en tiondel per år. För
nya och ombyggda hus görs höjningen från en garanterad ränta på 3,0%,
vilket innebär följande ingångsräntesatser för hus som byggs resp. år.

3,0% 1987

3,30% 1988

3,63% 1989

3.99% 1990

4,39% 1991

För äldre årgångar beräknas en ingående garanterad ränta för år 1987.
Höjningen med en tiondel görs för varje år av husets ålder eller ombyggnadsår
t. o. m. år 1987. Detta sker med utgångspunkt i en garanterad ränta
på 3,0% under byggnadsåret. Fr. o. m. år 1987 höjs den garanterade räntan
med en tiondel om året såsom för nya hus. Motionärerna anger att förslaget
för de flesta hus innebär en enligt deras uppfattning måttlig kostnadsökning
för fastighetsägaren - 10-15 kr./m2.

En spärregel finns inbyggd i systemet av innebörden att uppräkningen av
den garanterade räntan aldrig blir högre än 30 kr./m2 för hyreshus. En
liknande spärregel föreslås för bostadsrätterna. Avslutningsvis anför motionärerna
i detta avsnitt att effekterna av ränteupptrappningarna väl uppvägs
av deras förslag till skattesänkningar, bl. a. avskaffande av fastighetsskatten
och sänkta marginalskatter samt högre grundavdrag vid den kommunala
beskattningen för barnfamiljer.

BoU 1986/87:10

Motionärerna beräknar den sammanlagda besparingen av sina förslag till
räntebidrag till 1 805 milj. kr. under nästa budgetår i förhållande till regeringens
förslag.

I samma motion föreslås också att statliga lån och räntebidrag skall utgå
med 95 % av beräknad kostnad för ett byggprojekt - lika för alla låntagarkategorier.
Bostadsstyrelsen fastställer varje år ett schablonbelopp på
vilket lån och bidrag skall beräknas. Schablonen som skall bygga på ett
visst basbelopp skall kunna variera mellan olika regioner. Till schablonen
skall läggas ett tilläggsbelopp per m2 lägenhetsyta. En lägenhetsyta om
maximum 120 m2 skall inräknas när lånet och bidraget bestäms. Motionärerna
anser att det nu beskrivna schablonsystemet innebär att den produktionskostnadsanpassade
(pk) belåningen avskaffas. Ett liknande yrkande
förs fram i motion Bo221 (m).

Även i motion Bo258 (fp) förs fram förslag i avsikt att minska belastningen
på anslaget till räntebidrag. Motionärerna anser att bostadssubventionerna
bör reduceras kraftigt och att ett finansieringssystem bör skapas där
kostnaderna fördelas över tiden på ett bättre sätt än i dag. Ett riktmärke
bör vara att subventionerna minskar med 4-6 miljarder kronor inom några
år. Lån på kreditmarknaden bör kunna vara ett alternativ till statliga lån.
Räntebidrag bör inte beviljas för kostnader över pantvärdet. Ett tillkännagivande
till regeringen om vad i motionen anförts om minskade bostadssubventioner
begärs i motionens yrkande 22.

I samma motion föreslås, yrkande 18, ett riksdagens tillkännagivande av
innebörden att lägre räntebidrag bör utgå i samband med ombyggnad av
bostäder än vid nyproduktion.

Ytterligare förslag i fp-motionen står direkt emot de förslag om ändrade
räntebidrag som förs fram i budgetpropositionen. Motionärernas förslag
innebär följande. Regeringsförslaget om att de extra upptrappningarna
endast skall gälla egnahem bör inte genomföras. Dock bör extra upptrappningar
genomföras som träffar både egnahem och flerfamiljshus och detta
så att en besparing om 450 milj. kr. på räntebidragsanslaget för nästa
budgetår förverkligas, dvs. 330 milj. kr. mera än regeringens förslag till
besparing på grund av den extra upptrappningen för egnahemmen. Inte
heller bör anslag till räntelån eller till eftergift av räntelån beviljas. En
ytterligare besparing om 120 milj. kr. beräknas för nästa budgetår.

I motion Bol 11 (fp) anförs att i den aviserade skatteomläggningen effekterna
på bostadssubventionerna bör beaktas. En målsättning bör därvid
vara att uppnå en kraftig reducering av dem. Ett riksdagens tillkännagivande
därom förs fram i yrkande 2. I yrkande 3 i samma motion föreslås att
åtgärder vidtas som ger bostadsinstituten möjligheter att erbjuda lån som
fördelar kostnaderna över tiden.

Motionärerna beräknar besparingarna för nästa budgetår till 460 milj. kr.
utöver regeringens förslag.

Vidare finns bland de motioner i vilka besparingar utöver regeringens
förslag förs fram, som framgått ovan, även motion Bo257 (c). I motionens
yrkande 6 hemställs att riksdagen beslutar att räntebidrag enligt äldre
låneformer avvecklas. Kostnaderna för räntebidragen minskar därigenom
med 350 milj. kr. för nästa budgetår. Besparingarna torde i huvudsak avse

BoU 1986/87:10

avveckling av räntebidrag enligt bostadslånekungörelsen och av eftergift
av räntelån m.m. enligt räntelånekungörelsen. I samma motion föreslås,
yrkande 7, riksdagen besluta att räntebidrag endast bör utgå till 100% av
låneunderlaget. Förslaget innebär att den s. k. lånetrappan avvecklas. Motionärerna
beräknar att en besparing på räntebidragsanslaget härav i storleksordningen
200 milj. kr. blir möjlig nästa budgetår. Även i andra motioner
som redovisas nedan behandlas denna fråga.

Ytterligare sex motionsyrkanden bör behandlas i detta avsnitt. Det
gäller vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo215 yrkande 5 samt
motionerna Bol 11 (fp) yrkande 1, Bo228 (s), Bo243 (s) och Bo251 (m).

I den förstnämnda motionen begärs i yrkande 5 ett riksdagens tillkännagivande
att den s.k. normala upptrappningen av de garanterade räntorna
för de allmännyttiga bostadsföretagen upphör tills vidare och fryses vid
1986 års nivå samt att den garanterade räntan för nyproducerade lägenheter
ägda av dessa företag sänks med 0,5 procentenheter för hus färdigställda
fr. o. m. år 1987. Kostnaderna för förslaget har av motionärerna beräknats
till 350 milj.kr. för nästa budgetår.

I motion Bo228 (s) tas upp de ändringar i pk-belåningen som genomfördes
år 1986 och som innebar att den s. k. lånetrappan infördes. Motionärerna
hävdar att de ändrade låneförutsättningarna drabbar de allmännyttiga
bostadsföretagen i hög grad. Dessa kan inte, enligt motionärerna, som
t. ex. en bostadsrättsförening, finansiera den del av kostnaden som överstiger
pantvärdet med egna insatser från dem som köper bostadsrätterna.
Större räntebidrag skulle t.ex. kunna utgå för hyreslägenheter och egnahem
som är prioriterade. Ett tillkännagivande om vad i motionen anförts
om pk-belåningen yrkas i motionen.

I motion Bo243 (s) yrkande 1 såvitt nu är i fråga förs fram ett liknande
yrkande om pk-belåningen och med i stort sett samma motivering som i
den nyss redovisade motionen Bo228 (s).

I motion Bol 11 (fp) yrkande 1 föreslås att räntebidraget, i avvaktan på
att genomgripande förändringar av bostadsfinansieringssystemet genomförs,
utgår oavsett upplånat belopp.

En ändring i bostadsfinansieringsförordningen påyrkas i motion Bo251
(m). Motionärerna anför att överkostnaderna ofta är så stora att byggnadsprojekt
inte kommer till utförande utan att omprojekteringar görs. I värsta
fall kommer byggandet inte alls till stånd. Genom att tillåta överkostnader
som finansieras på den ordinarie kapitalmarknaden skulle de nu beskrivna
olägenheterna, enligt motionärernas uppfattning, kunna begränsas.

5.3.4 Utskottets ställningstagande beträffande räntebidragen m. m.

5.3.4A Räntebidragssystemets principiella utformning m. m.

Inledningsvis behandlar utskottet motioner i vilka förordas att räntebidragssystemet
ges en principiellt annorlunda utformning än det har i dag.
Vissa av motionsyrkandena har flera år tidigare prövats av utskottet. I
vissa andra yrkanden görs en koppling mellan skattesystemets och räntebidragssystemets
utformning.

Förslaget i motion Bo246 (m) yrkande 4 såvitt nu är i fråga innebär som

BoU 1986/87:10

framgått ovan att räntebidragssystemet avvecklas på sikt genom att den
garanterade räntan för nya årgångar successivt räknas upp med en tiondel
per år.

Bostadsutskottet som flera år tidigare (se bl. a. BoU 1984/85:13 s. 46—
47) haft att ta ställning till motsvarande motionsförslag om ett nytt räntebidragssystem
har inte funnit anledning frångå sin tidigare uppfattning som
sammanfattningsvis innebär att ett förverkligande av motionärernas förslag
skulle betyda helt oacceptabla kostnadsökningar för de boende och
därmed innebära att bostadsfinansieringssystemet till stor del skulle förlora
sin bostadssociala betydelse. Bostadsbyggandet skulle praktiskt taget
upphöra om motionärernas förslag förverkligades. Det bör räcka med att
erinra om att statens stöd i form av räntebidrag uppgår till ca 2 miljarder
kronor det första året efter färdigställandet. Även om det i och för sig kan
finnas anledning att sträva efter ett ökat kostnadsmedvetande i bostadsproduktionen
är utskottet främmande för att stödja ett förslag som slår så
hårt mot så stora grupper av de boende. Dessutom anförs i motionen att
motionärernas förslag till ränteupptrappning med råge uppvägs av deras
förslag till skattesänkningar, bl. a. avskaffandet av fastighetsskatten och
sänkta marginalskatter samt högre grundavdrag vid den kommunala beskattningen
för barnfamiljer. Dessa skatteförslag har nyligen avstyrkts av
skatteutskottet (SkU 1986/87:31 och SkU 1986/87:33). Ett riksdagens beslut
enligt skatteutskottets förslag innebär sålunda att vissa av de förutsättningar
för ett reformerat räntebidragssystem som motionärerna angivit inte
längre är för handen. Utskottet avstyrker med hänvisning till vad nu
anförts motion Bo246 (m) yrkande 4 såvitt nu är i fråga. Anslagsfrågan
samt motionen i vad den direkt står mot förslagen i budgetpropositionen
behandlas nedan.

De statliga bostadssubventionernas roll i ett nytt skattesystem tas upp i
motion Bol 11 (fp) yrkande 2. Motionärerna anser att effekten på bostadssubventionerna
bör beaktas i den skatteomläggning som enligt motionärerna
har aviserats varvid ett centralt mål bör vara att bostadssubventionerna
kraftigt reduceras. Ett tillkännagivande härom förordas av motionärerna.

Det får enligt utskottets mening förutsättas att bostadssubventionernas
utformning ingår som en del i de eventuellt kommande övervägandena om
ett nytt skattesystem utan en riksdagens begäran därom. Redan på denna
grund avstyrks motionsförslaget. Utskottet saknar underlag för att bedöma
den av motionärerna framförda uppfattningen att bostadssubventionerna
kraftigt skall reduceras när ett nytt skattesystem införs. Det kan inte vara
lämpligt att genom ett riksdagens tillkännagivande därom binda eventuella
överväganden om ett nytt skattesystem. Dessa överväganden bör ske
förutsättningslöst. Även av detta skäl är det olämpligt med ett tillkännagivande
enligt förslaget i motion Bol 11 (fp) yrkande 2. Motionen avstyrks.

I samma motion tas också upp frågan om räntebidragens anknytning till
upplånat kapital m.m. I yrkande 1 framförs sålunda ett förslag om att
räntebidrag på kort sikt skall utgå oavsett upplånat belopp. Motionärerna
anför att den som satsar eget kapital inte erhåller räntebidrag eftersom
räntebidraget är knutet till lånen. Detta anges innebära att lånemöjligheten
utnyttjas maximalt och att några extra amorteringar inte sker av lån som är

BoU 1986/87:10

förenade med subventioner. Den ordning som motionärerna för fram tilllämpas
när räntebidrag utgår vid förbättring av bostäder. Sålunda finns
inget krav på att kredit faktiskt skall vara upptagen för att räntebidrag skall
utgå till underhålls-, reparations- och energisparåtgärder samt för åtgärder
mot radon.

Även i motionerna Bo221 (m) och Bo246 (m) yrkande 4 detta yrkande
såvitt nu är i fråga och Bo251 (m) förs fram förslag som delvis innebär att
det direkta sambandet mellan byggkostnader å ena sidan och lån och
räntebidrag å den andra övervägs och att i stället ett mera schablonmässigt
system införs.

I detta sammanhang finns anledning erinra om att en arbetsgrupp inom
regeringens kansli bildats med uppgift att ta fram underlag bl.a. om en
begränsning av räntebidragens följsamhet till kostnadsutvecklingen. Resultatet
av detta arbete bör enligt utskottets mening inte föregripas genom
ett riksdagens tillkännagivande i frågan enligt förslaget i motion Bolli (fp)
yrkande 1. Detta yrkande avstyrks liksom förslagen i motionerna Bo221
(m) och Bo246 (m) yrkande 4 detta yrkande såvitt nu är i fråga samt 251
(na).

I detta avsnitt behandlar utskottet avslutningsvis frågan om storleken av
räntebidragen vid ombyggnad. I motion Bo258 (fp) yrkande 18 föreslås ett
riksdagens tillkännagivande till regeringen om att lägre räntebidrag skall
utgå i samband med ombyggnadslån. Motionärerna framhåller att lägre
räntebidrag för lån till ombyggnader skulle innebära en ökning av nyproduktionen.

Utskottet har så sent som i december 1986 (BoU 1986/87:7) föreslagit
riksdagen åtgärder i avsikt att öka nyproduktion; åtgärder som har givits
en annan utformning än den motionärerna förordar. Det finns inte tillräckliga
skäl att nu - fyra månader efter riksdagens ovan åsyftade beslut -föreslå riksdagen att bifalla motion Bo258 (fp) yrkande 18 om lägre räntebidrag
i ombyggnadsfallen och därmed frångå sitt nyligen fattade beslut om
vilka åtgärder som bör vidtas för att bl. a. öka nyproduktionen av bostäder
i vissa regioner. Riksdagens beslut ger utrymme för en mer nyanserad syn
på fördelningen mellan nyproduktion och ombyggande än motionärernas
förslag. Motionsyrkandet avstyrks med hänvisning till vad nu anförts.

5.3.4.2 Räntebidrag och produktionskostnadsanpassad belåning

I avsikt att begränsa räntebidragens följsamhet till kostnadsutvecklingen
beslöt riksdagen år 1986 (BoU 1985/86:13) vissa ändringar i fråga om den
produktionskostnadsanpassade belåningen (pk-belåningen). Ändringarna
medför att det statliga stödet till bostadsprojekt med höga kostnader begränsas.
Tekniskt innebär ändringarna att helt räntebidrag lämnas endast
för produktionskostnader upp till 110% av det schablonberäknade pantvärdet.
För hyres- och bostadsrättshus lämnas räntebidrag motsvarande
halva räntekostnaden för återstående del av produktionskostnaderna,
dock högst 15% av det schablonberäknade pantvärdet. För produktionskostnader
därutöver, dvs. kostnader som överstiger 125% av detta pantvärde,
lämnas inget räntebidrag. För sådana småhus som byggs för försälj -

BoU 1986/87:10

ning lämnas med hänsyn till ägarens avdragsrätt för räntor vid beskattningen
inget räntebidrag för produktionskostnader som överstiger 110% av det
schablonberäknade pantvärdet.

I fyra motioner behandlas den s.k. lånetrappan. I motion Bo258 (fp)
yrkande 22 föreslås riksdagen ge till känna vad i motionen anförts om
minskade bostadssubventioner. Enligt motionärerna talar mycket för att
räntebidrag inte skall utgå för kostnader över pantvärdet. Motsvarande
förslag förs fram i motion Bo257 (c) yrkande 7.

I motion Bo228 (s) begärs ett tillkännagivande om att räntebidragen bör
ökas så att hyrorna kan hållas på en rimlig nivå. Kostnadspressen i byggandet
måste uppnås med andra medel än minskade räntebidrag. Speciellt
angeläget är det att ge större räntebidrag för hyreslägenheter, egnahem och
bostadsrätter som är prisreglerade. I motion Bo243 (s) förs ett liknande
resonemang som motiv för yrkande 1 såvitt nu är i fråga.

De av motionärerna aktualiserade frågorna om räntebidrag och produktionskostnadsanpassad
belåning övervägs av den ovannämnda arbetsgruppen.
Riksdagen bör inte genom av motionärerna förordade tillkännagivanden
och beslut föregripa resultatet och den fortsatta beredningen av
gruppens förslag. Motionerna Bo228 (s), Bo243 (s) yrkande 1, Bo257 (c)
yrkande 7 de båda sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga samt Bo258
(fp) yrkande 22 avstyrks med hänvisning till pågående utredningsarbete
m. m.

5.3.5 Förslag i propositionen och i motioner om räntebidragen

Ovan har tämligen ingående redogjorts för regeringens förslag till ändringar
i räntebidragssystemet. Förslaget innebär sammanfattningsvis sänkt
garanterad ränta till följd av höjd fastighetsskatt för konventionellt beskattade
hyreshus, höjd garanterad ränta till följd av slopad garantiskatt för
hyreshus ägda av fysiska personer och för egnahem samt ytterligare extra
upptrappning för egnahem.

Som också framgått ovan har i motioner rests invändningar mot regeringens
förslag till förändringar i räntebidragssystemet. I moderata samlingspartiets
partimotion Bo205 yrkande 7 såvitt nu är i fråga hemställs att
riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om subventionerna
på bostadsmarknaden. Motionärerna anser att nackdelarna med
engångsupptrappningar av räntan för äldre fastigheter är många. Stor
ryckighet och osäkerhet drabbar låntagarna. Ett system fritt från räntebidrag
är målet. Detta mål kan endast förverkligas successivt och under lång
tid. Motionärerna anknyter bl. a. till förslag i motion Bo246 (m) yrkande 4.
Denna motion har utskottet delvis behandlat ovan.

1 motion Bo258 (fp) yrkandena 30 och 31 avvisas de extra upptrappningarna
avseende egnahemmen och föreslås extra upptrappningar på 450 milj.
kr. omfattande både flerfamiljshus och egnahem. 1 yrkande 26 såvitt nu är i
fråga föreslås att räntelån inte skall beviljas. Dessutom föreslås i yrkande
29 att riksdagen beslutar att eftergift av räntelån inte skall beviljas fr. o. m.
budgetåret 1987/88.

I motion Bo257 (c) yrkande 6 såvitt nu är i fråga föreslås att räntebidrag

BoU 1986/87:10

inte skall beviljas för äldre låneformer. Inte heller bör eftergift av räntelån
medges.

Slutligen föreslås i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo215
yrkande 5 att den s. k. normala upptrappningen av de garanterade räntorna
fryses vid 1986 års nivå samt att den garanterade räntan för nyproducerade
lägenheter ägda av dessa företag sänks med 0,5 procentenheter för hus
färdigställda fr. o. m. år 1987.

Utskottet vill för sin del anföra följande i fråga om de garanterade
räntorna. Förslaget i budgetpropositionen om sänkt garanterad ränta till
följd av höjd fastighetsskatt för vissa bostadshus läggs fram efter en direkt
begäran därom från riksdagen på förslag av bostadsutskottet. Vad åter rör
förslaget om höjd garanterad ränta för hyreshus ägda av fysiska personer
är detta förslag framlagt med syftet att eliminera de skillnader som tidigare
motiverades av skillnaderna i garantiskatt som under några år förelegat
beträffande hyreshus ägda av konventionellt beskattade juridiska resp.
fysiska personer. Denna skillnad föreligger inte längre. Även beträffande
egnahemmen har garantiskatten tagits bort, detta i kombination med att
det extra avdraget som ägare av egnahem kan göra i sin deklaration
slopats. Vad slutligen rör förslaget om ytterligare extra upptrappning av
den garanterade räntan för egnahemmen motiveras detta med statsfinansiella
skäl.

Mot uppfattningen i propositionen att justeringar av de garanterade
räntorna bör vidtas i avsikt att undanröja vissa oklarheter som uppkommit
inom skattesystemet kan enligt utskottets mening inte berättigad kritik
riktas. Ett av regeringens förslag har dessutom förelagts riksdagen efter
det att bostadsutskottet förordat att riksdagen hos regeringen begärde att
vissa kompensatoriska åtgärder vidtogs med anledning av beslutet i december
1986 om höjd fastighetsskatt. Vad rör de övriga regeringsförslagen
anser utskottet att riksdagen, på skäl som anförts i budgetpropositionen,
bör ansluta sig till dem. Ett sådant ställningstagande låter sig inte förenas
med vad som förordats i moderata samlingspartiets partimotion Bo205
yrkande 7 samt i motionerna Bo246 (m) yrkande 4 och i Bo258 (fp)
yrkandena 30 och 31. Motionerna avstyrks sålunda, motion Bo246 (m)
yrkande 4, såvitt nu är i fråga.

Vad rör förslagen i motionerna Bo257 (c) yrkande 6 såvitt nu är i fråga
och Bo258 (fp) yrkande 29 om att eftergift av räntelån enligt räntelånekungörelsen
inte skall beviljas vill utskottet anföra följande. Vid behandling av
motsvarande motionsyrkanden år 1986 erinrade bostadsutskottet (BoU
1985/86:13 s. 27) om att eftergift av räntelån ges för att de med räntelån
belånade fastigheterna med avseende på kapitalkostnaderna skall jämställas
med de fastigheter av äldre årgång för vilka räntebidrag utgår.

Utskottet har inte funnit anledning inta annat ställningstagande i frågan.
Motionerna avstyrks.

Inte heller kan utskottet stödja förslaget i motion Bo257 (c) yrkande 6 i
motsvarande del om att räntebidrag för äldre låneformer inte skulle beviljas,
dvs. i princip räntebidrag för fastigheter färdigställda före år 1974.
Dessa fastigheter har under de senaste åren fått vidkännas kostnadsökningar
på grund av extra upptrappningar. Bl. a. mot bakgrund härav är
utskottet inte berett att föreslå riksdagen att bifalla motionsförslaget.

BoU 1986/87:10

Utskottet avstyrker med samma motivering förslaget i motion 258 (fp)
yrkande 26 såvitt nu är i fråga om avskaffande av räntelånen.

Vad i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo215 anförts om de
allmännyttiga bostadsföretagens roll på bostadsmarknaden delas av utskottet.
Det finns ingen erinran mot en politik som syftar till att ge dessa
företag möjligheter att utvecklas inom ramen för de bostadspolitiska beslut
statsmakterna fattat. Riksdagen har vid olika tillfällen uttalat sig för en
politik i vilken de allmännyttiga bostadsföretagen givits en självklar och
central roll. Genom olika riksdagsbeslut har denna politik manifesterats.

Utskottet anser det emellertid mindre lämpligt att genom sådana förändringar
i räntebidragssystemet som föreslagits av vänsterpartiet kommunisterna
nu ge ett riktat stöd till de allmännyttiga bostadsföretagen; detta i all
synnerhet som lånesystemet är föremål för överväganden som snart kommer
att presenteras. Yrkande 5 i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Bo215 bör sålunda avslås av riksdagen.

5.3.6 Räntebidrag till tomträttsavgäld

Rubricerade fråga tas upp i motion Bo210 (s). Motionärerna anser att
neutraliteten mellan olika upplåtelseformer rubbas genom att tomträttsinstitutet
enligt deras uppfattning missbrukas. De anför, med exempel från
Malmö kommun, att räntesatsen för tomträttsavgälden sänkts med uppemot
2 procentenheter samtidigt som beräkningsgrunden för avgälden ökat
med över 300%. Genom räntesänkningen har den effekten uppstått att det
statliga räntebidraget bortfaller och att boendekostnaderna höjs genom den
ökade avgälden. Genom olikheter beträffande avdragsmöjligheterna i skattesystemet
kommer t.ex. bostadsrätten ytterligare i sämre läge gentemot
upplåtelseformen privat ägande. Motionärerna begär förslag till åtgärder
som förhindrar den i motionen redovisade ordningen.

De regler som tillämpas vid räntebidrag till tomträttsavgäld kan få den
av motionärerna uppmärksammade konsekvensen i enskilda fall. Att besluta
hur avgälden skall bestämmas och tas ut är en kommunal uppgift. Det
bör inte komma i fråga att ändra denna ordning. Statsmakterna har beslutat
en ordning för när räntebidrag för avgälden skall kunna lämnas och ställt
finansiella möjligheter till förfogande. Det kan inte anses vara en riksdagens
eller regeringens uppgift att påverka de kommunala besluten i dessa
frågor. Inte heller kan utskottet finna det erforderligt att begära förslag till
åtgärder hos regeringen i avsikt att förhindra vad motionärerna kallar ett
missbruk av tomträttsinstituten. Motion Bo210 (s) avstyrks sålunda.

5.4 Vissa förutsättningar och villkor för bostadslån m. m.

5.4.1 Stöd till konstnärlig utsmyckning

I samband med ny- och ombyggnad av bostäder kan stöd utgå för konstnärlig
utsmyckning. Stödet utgår i form av ett tillägg till låneunderlaget om
högst 25 kr./m2. Tillägget har hittills utnyttjats endast i mycket begränsad
utsträckning. Med anledning av motionsförslag har också riksdagen senast

BoU 1986/87:10

år 1985 (BoU 1984/85:13 s. 27) begärt att regeringen skall göra en översyn
av finansieringsbestämmelserna.

I proposition 1986/87:48 framhålls att konstnärliga insatser är av stort
värde i arbetet med att skapa bra och tilltalande bostadsmiljöer. För att
stimulera arbetet med konstnärlig utsmyckning föreslås därför att tillägget
till låneunderlaget för dessa åtgärder skall ersättas av ett bidrag. Bidraget
skall enligt förslaget lämnas till projekt som uppförs eller byggs om med
stöd av bostadslån och motsvara 40% av kostnaderna för utsmyckningen.
Stödet skall vidare förutsätta ett motsvarande kommunalt bidrag. Fastighetsägaren
har sedan att svara för den resterande kostnaden.

Den nya ordningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1987. I de fall
lånesökanden begär det skall dock äldre bestämmelser tillämpas på ansökningar
som ges in till kommunen före den 1 januari 1988. För verksamheten
föreslås en beslutsram om 15 milj. kr. fastställd för budgetåret 1987/88.

Förslaget om införande av ett statligt bidrag för konstnärlig utsmyckning
har mött invändningar i motion Bol 19 (m) yrkande 7 f. Enligt motionärerna
medför kravet på ett motsvarande kommunalt stöd att kommunerna kommer
att prioritera sina egna fastighetsbolag framför andra. Någon direkt
bidragsgivning skall enligt deras mening därför inte förekomma, utan kostnaderna
får liksom hittills ingå i låneunderlaget.

I motionerna Bol 10 (s) och Bo233 (s) ställer sig motionärerna i och för
sig bakom förslaget om att ett statligt bidrag för konstnärlig utsmyckning
skall införas. Däremot motsätter de sig att det statliga bidraget skall förutsätta
ett motsvarande kommunalt stöd. Enligt den sistnämnda motionen
bör den del av kostnaden som inte omfattas av det statliga bidraget kompletteras
med en lånemöjlighet genom ett tillägg till låneunderlaget om
högst 25 kr./m2. Dessutom förordas att bidrags- och långivningen inte skall
styras av några ramar.

Bostadsutskottet tar först upp frågan om införande av ett statligt bidrag
för konstnärlig utsmyckning.

I arbetet med att skapa bra och tilltalande bostadsmiljöer är det konstnärliga
arbetet av stort värde. Bostadsutskottet vill därför understryka
vikten av att det i våra bostadsområden finns konstverk som skänker liv åt
miljön och som gör bostadsområdena omväxlande och mer tilltalande. Att
regeringen nu lägger fram förslag om införande av ett statligt bidrag för att
stimulera arbetet med den konstnärliga utsmyckningen är därför positivt.
Utskottet tillstyrker med hänvisning härtill förslaget om att ett statligt
bidrag för konstnärlig utsmyckning skall införas. Till den närmare utformningen
av och villkoren för detta bidrag m. m. återkommer dock utskottet
nedan. Vad utskottet nu anfört innebär att motion Bol 19 (m) yrkande 7 f
avstyrks.

I fråga om villkoren m.m. för det statliga bidraget till konstnärlig utsmyckning
vill utskottet anföra följande.

Som utskottet ovan framhållit är det naturligtvis av mycket stort värde
att åtgärder vidtas för att stimulera den konstnärliga utsmyckningen i
bostadsmiljön. Enligt bostadsutskottets mening bör dock en något annorlunda
ordning än den av regeringen förordade väljas för att uppnå det
eftersträvade syftet.

BoU 1986/87:10

I enlighet med utskottets ställningstagande ovan bör ett statligt bidrag
införas för konstnärlig utsmyckning. Till detta bidrag bör dock inte kopplas
något krav på ekonomiska insatser från berörda kommuner och bostadsföretag.
I stället bör enligt bostadsutskottets mening den del av kostnaden
som inte omfattas av det statliga bidraget kompletteras med en lånemöjlighet.
Enligt utskottets mening bör bidrags- och lånesystemet i korthet
utformas på följande sätt. Statligt bidrag skall utgå med 40% av kostnaden
för den konstnärliga insatsen. För resterande kostnad skall ett tillägg till
låneunderlaget få göras i princip på samma sätt som enligt dagens regler.
Underlaget för stödet bör dock maximeras på så sätt att tilläggsbeloppet
för lån får uppgå till högst 25 kr./m2, vilket skall motsvara 60% av kostnaden.

Med hänvisning till den konstruktion av stödet som utskottet nu förordat
bör den nuvarande administrativa ordningen tillämpas även fortsättningsvis.

Vad utskottet nu med anledning av regeringens förslag samt motionerna
BollO (s) och Bo233 (s) såvitt nu är i fråga anfört om villkoren m. m. för
det statliga bidraget till konstnärlig utsmyckning bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

Utskottet delar vad i propositionen anförts om att en ram för stödet till
konstnärlig utsmyckning om 15 milj. kr. bör begränsa bidragsgivningen
under budgetåret 1987/88. I den mån bidragsramen förbrukats bör nu
gällande regler styra. Motion Bo233 (s) avstyrks såvitt nu är i fråga.

5.4.2 Mark- och konkurrensvillkoren

I samband med statlig bostadslångivning gäller det s. k. markvillkoret.
Detta villkor innebär enligt huvudregeln att bostadslån i princip bara
beviljas om kommun har förmedlat den mark på vilken byggnadsföretaget
skall genomföras. Bostadslån får dock lämnas även i annat fall om kommun
tillstyrkt det. 1 saneringsområden gäller dessutom vissa undantag från
huvudregeln.

Vid ny- och ombyggnad av s.k. låntagarbyggda egnahem (tidigare kallade
styckebyggda småhus) gäller dock villkoret bara om sökandens markförvärv
är förenat med villkor som binder sökanden till en viss byggintressent
vid upphandling av material eller byggnadsarbete. Undantag från
markvillkoret i dessa fall har medgivits av riksdagen vid flera tillfällen
sedan år 1981. För närvarande gäller undantaget t.o.m. utgången av juni
1987. Motivet för att medge detta undantag var sysselsättningsläget inom
trähusindustrin.

Genom proposition 1986/87:67 föreslår regeringen att undantaget från
markvillkoret för ny- och ombyggnad av småhus som skall bebos av
lånesökanden skall förlängas med ett år, dvs. till utgången av juni 1988.
Enligt bostadsministern är sysselsättningsläget inom trähusindustrin fortfarande
mycket ansträngt. Även efterfrågan på småhus får enligt hans
mening anses vara låg för närvarande.

I de under den allmänna motionstiden väckta motionerna Bo205 (m)
yrkande 2, Bo413 (m) yrkande 12 och Bo423 (m) yrkande 6, samtliga

BoU 1986/87:10

motionsyrkanden såvitt nu är i fråga, Bo258 (fp) samt i den med anledning
av proposition 1986/87:67 väckta motionen Bo 125 (m) föreslås att markvillkoret
skall avskaffas. Enligt m-motionerna är markvillkoret ägnat att
starkt försämra möjligheterna för enskilt byggande. Det har också allvarligt
försvårat exploatering i privat regi. Detta har i sin tur lett till högre
kostnader och en mindre konsumentstyrd produktion. Enligt fp-motionen
innebär markvillkoret numera i praktiken främst att kommunen ges möjlighet
att ställa en mängd krav på byggnationen utöver plan- och bygglagens
bestämmelser innan dispens från markvillkoret lämnas. Kommunernas
möjligheter att styra byggandet anges vidare som tillräckliga även detta
villkor förutan.

I de med anledning av proposition 1986/87:67 avgivna motionerna Bo 123
(fp) och Bol24 (c) föreslås att markvillkoret skall avskaffas för låntagarbyggda
egnahem. Enligt den förstnämnda motionen är kommunernas möjligheter
att styra byggandet fullt tillräckliga, varför något ytterligare instrument
i form av markvillkoret inte behövs. I den sistnämnda motionen
framhålls att motivet för att de styckebyggda småhusen i dag är undantagna
från mark villkoret bl. a. är strävandena att öka produktionen av
småhus. Det är enligt motionärerna uppenbart att efterfrågesituationen på
marknaden är sådan att markvillkoret inte fyller någon funktion och att det
därför bör upphävas.

Bostadsutskottet tar först upp förslaget om en avveckling av markvillkoret
i sin helhet.

Bostadsutskottet har vid en rad tidigare tillfällen haft att behandla motionsyrkanden
om att markvillkoret skall avskaffas (se bl. a. BoU
1984/85:13 s. 25 och BoU 1985/86:13 s. 38). Utskottet har härvid hävdat
uppfattningen att markvillkoret är ett instrument av flera när det gäller
kommunernas möjligheter att förverkliga den bostadspolitiska målsättningen.
Utskottet har inte på de skäl som anförts i de nu behandlade
motionerna funnit skäl frångå dessa sina tidigare ställningstaganden. Motionerna
Bol25 (m), Bo205 (m) yrkande 2 såvitt nu är i fråga, Bo258 (fp)
yrkande 10, Bo413 (m) yrkande 12 såvitt nu är i fråga samt Bo423 (m)
yrkande 6 såvitt nu är i fråga avstyrks med hänvisning härtill.

Utskottet övergår nu till att behandla frågan om en avveckling av markvillkoret
för låntagarbyggda egnahem.

Vad utskottet ovan anfört om behovet av ett markvillkor som sådant
gäller också för låntagarbyggda egnahem. Även förslagen i motionerna
Bo 123 (fp) och Bo 124 (c) avstyrks sålunda med hänvisning härtill. Till
frågan om en förlängning av det temporära undantaget från markvillkoret
för dessa hus återkommer dock utskottet nedan.

Avslutningsvis tar utskottet upp frågan om en förlängning av undantaget
från markvillkoret för vissa egnahem.

Riksdagen har vid flera tillfällen under 1980-talet medgivit undantag från
markvillkoret för låntagarbyggda egnahem med hänvisning till dels behovet
av att stimulera bostadsinvesteringarna, dels sysselsättningsläget inom
trähusindustrin. Som framhålls i proposition 1986/87:67 är sysselsättningsläget
inom trähusindustrin fortfarande mycket ansträngt samtidigt som
efterfrågan på nybyggda småhus får anses som låg. Bostadsutskottet delar

BoU 1986/87:10

sålunda bostadsministerns uppfattning att dessa skäl sammantaget talar för
att undantaget från markvillkoret bör förlängas för de nu aktuella småhusen.
Däremot bör förlängningen enligt bostadsutskottets mening avse två
år, dvs. till utgången av juni 1989. Vad utskottet med anledning av regeringens
förslag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

Vid nybyggnad av annat hus än småhus som skall bebos av lånesökanden
utgår bostadslån i princip bara om byggnadsarbetena upphandlats
genom infordrande av anbud och genom prövning av anbud utan föregående
förhandling med anbudsgivare; det s. k. konkurrensvillkoret.

I motionerna Bo205 (m) yrkande 2, Bo413 (m) yrkande 12 samt Bo423
(m) yrkande 6, samtliga motionsyrkanden såvitt nu är i fråga, hemställs att
konkurrensvillkoret skall avskaffas. Enligt motionärerna har konkurrensvillkoret,
i likhet med markvillkoret, bl. a. allvarligt försvårat exploatering
i privat regi och samtidigt minskat konkurrensen på byggsektorn vilket
enligt deras mening lett till högre kostnader.

Även i fråga om konkurrensvillkoret har utskottet tidigare (se bl. a. BoU
1984/85:13 s. 25 och BoU 1985/86:13 s. 38) haft att behandla motionsyrkanden
om att det skall avskaffas. Vad utskottet härvid anfört om att detta
låneförbehåll ökar kommunernas möjligheter att aktivt ta det ansvar för
bostadsförsörjningen som de tilldelats står fast. Motionerna Bo205 (m)
yrkande 2, Bo413 (m) yrkande 12 samt Bo423 (m) yrkande 6, samtliga
motionsyrkanden såvitt nu är i fråga, avstyrks med hänvisning till tidigare
ställningstaganden.

5.4.3 Orts- och tidskoefficienten

För att anpassa låneunderlaget för det statliga bostadslånet till kostnadsskillnader
mellan olika regioner, främst i fråga om frakter och löner,
används av bostadsstyrelsen fastställda ortskoefficienter. Koefficienterna
gäller oförändrade under två år från fastställelsen, om det inte finns särskild
anledning till tidigare omprövning.

Med hänvisning till obalansen på bostadsmarknaden i Stockholms län
föreslås i motion Bo227 (c) att en ortskoefficient bör fastställas som omfattar
hela länet. Enligt motionären innebär den nuvarande situationen - med
en för Norrtälje kommun lägre ortskoefficient än den för hela det övriga
länet gällande — att framför allt Norrtälje kommun drabbats. Genom
spridningseffekter från obalansen på Storstockholms bostadsmarknad har
enligt motionären också Norrtälje under de senaste åren kommit att få i
princip samma obalans på sin tidigare balanserade bostadsmarknad.

I motion Bo239 (c) begärs att en utredning snarast tillsätts i syfte att ta
fram lägre, men ändå rimliga ortskoefficienter för de tätorter där inflyttningstrycket
är starkt. Av motiveringen, som återfinns i motion A466,
framgår att det är förhållandena på bostadsmarknaden i Östergötlands län
som bildar utgångspunkt för förslaget. Motionärerna anser sålunda att den
inflyttning som Linköpings kommun har på alla andra Östgötakommuners
bekostnad bör leda till att en diskussion förs om en lägre ortskoefficient för
Linköpings tätort.

BoU 1986/87:10

Utskottet tar inledningsvis upp frågan om ortskoefficienterna i vissa
regioner.

Som framgår av utskottets kortfattade framställning ovan används ortskoefficienten
för att anpassa låneunderlaget till kostnadsskillnader mellan
olika regioner, främst i fråga om frakter och löner. Utskottet har inte heller
grund för annat antagande än att ortskoefficienterna i stort fyller detta sitt
avsedda syfte. Systemet med en anpassning av låneunderlaget till den
lokala prisnivån med hjälp av ortskoefficienter har i sig inte heller satts i
fråga. De invändningar som rests i motion Bolli (c) gäller sålunda de
faktiska ortskoefficienterna i Stockholms län. Den aktuella motionen aktualiserar
även enligt bostadsutskottets mening de särskilda problem som
kan finnas att fastställa för storstadsområdena rättvisande ortskoefficienter.
De balansproblem som finns på bostadsmarknaden i storstadsområdena
och i andra områden med brist på bostäder har gett upphov till en
ökad efterfrågan på byggkapacitet i dessa regioner. Det kan enligt bostadsutskottets
mening mot bakgrund härav inte uteslutas att överhettningen i
dessa bristområden har gett upphov till spridningseffekter också i angränsande
kommuner och områden som normalt sett inte betraktas som en del
av den aktuella regionen. Enligt vad bostadsutskottet erfarit är också
ortskoefficienterna föremål för överväganden i anslutning till det arbete
med en förenkling av bostadslånereglema m. m. som pågår inom bostadsdepartementet.
Vad i motion Bo227 (c) föreslagits avstyrks av utskottet
med hänvisning härtill.

Avslutningsvis tar utskottet i denna del upp förslaget om en översyn av
ortskoefficienterna för tätorter med inflyttningstryck.

Förslaget i motion Bo239 (c) om att ortskoefficienterna för tätorter med
inflyttningstryck skall ses över synes främst syfta till att med hjälp av
ortskoefficienterna styra bostadsbyggandets regionala fördelning. Bostadsutskottet
vill mot bakgrund härav erinra om att ortskoefficienterna,
som framgår ovan, är avsedda att anpassa låneunderlaget till kostnadsskillnader
mellan olika regioner. Att använda ortskoefficienterna som ett regionalt
styrmedel framstår enligt utskottets mening med hänvisning härtill
som mindre lämpligt. Motionen avstyrks.

För att anpassa låneunderlaget för ett projekt till det aktuella kostnadsläget
används en särskild tidskoefficient. Tidskoefficienten fastställs med
ledning av faktorprisindex för gruppbyggda småhus exkl. löneglidning och
med hänsyn tagen till ett fast avdrag på 0,2 procentenheter per månad för
beräknad rationalisering. Koefficienten fastställs av bostadsstyrelsen månadsvis
i efterhand. Under år 1985 maximerades den totala ökningen av
tidskoefficienten till i princip 3 %.

Med hänvisning till att tidskoefficienten inte har ändrats sedan den 1 juli
1985 hemställs i motion Bo235 (c) att riksdagen skall ge regeringen till
känna att tidskoefficienten bör följa kostnadsutvecklingen.

Som framgår av utskottets ovanstående redovisning skall vid beräkningen
av tidskoefficienten ett fast avdrag på 0,2 procentenheter per månad
göras för beräknad rationalisering. Förutom att tidskoefficienten beaktar
denna beräknade rationaliseringsfaktor följer den sålunda prisutvecklingen
som denna kommer till uttryck i det aktuella faktorprisindexet. Enligt vad

BoU 1986/87:10

utskottet erfarit är tidskoefficienten föremål för överväganden i anslutning
till det förenklingsarbete med avseende på låneregler m. m. som pågår
inom bostadsdepartementet. Vad i motion Bo235 (c) föreslagits avstyrks
av utskottet med hänvisning härtill.

5.4.4 Förutsättningar och villkor i övrigt för bostadslån

Frågan om finansieringen av parkeringsplatser och garage vid den statliga
bostadslångivningen tas upp i motion Bo211 (s). Enligt förslaget i motionen
bör lånereglerna ändras så att även kostnaderna för garage kommer att
ingå i låneunderlaget för bostäder och därmed bli räntebidragsberättigade.

Bostadsutskottet har vid flera tidigare tillfällen och senast våren 1986
(BoU 1985/86:13 s. 38) avstyrkt motsvarande motionsyrkanden med hänvisning
till redan gjorda ändringar i bostadslånereglerna. Vad i motion
Bo211 (s) nu anförts har inte givit utskottet anledning till annat ställningstagande.
Motionen avstyrks.

Krav på försäkring mot byggskador m. m. som villkor för statligt bostadslån
vid byggande av flerbostadshus ställs i två motioner.

Mot bakgrund av problemen med byggskador och byggfel i det s.k.
miljonprogrammets bostäder begärs i motion Bo214 (s) yrkande 2 att
initiativ tas till insatser som syftar till att förhindra att liknande problem
uppkommer i dagens nyproduktion. En enligt motionärerna möjlig lösning
vore härvid att som villkor för statliga bostadslån till flerbostadshus införa
krav på en tioårig försäkring mot byggfel och byggskador i likhet med vad
som redan gäller för gruppbyggda småhus.

I motion Bo514 (s) läggs fram förslag som syftar till att säkerställa
kvaliteten i bostadsbyggandet. Med hänvisning till den långsiktiga investering
som en byggnad utgör förordar motionärerna att det för alla bostadsbyggen
skall ställas krav på att byggaren lämnar en tioårig garantitid. För
att säkerställa finansieringen av framtida byggskador föreslås dessutom att
en särskild byggskadefond inrättas. Fonden skall enligt förslaget finansieras
genom att det blir obligatoriskt för alla byggherrar att avsätta 1 % av
byggkostnaderna vid vaije bygge till fonden.

Som villkor för statligt bostadslån till vissa småhus gäller att det skall
finnas en tioårig ansvarsutfästelse att avhjälpa väsentliga skador på huset
till följd av fel eller brister i konstruktion, utförande eller material. Lånevillkoret
anses uppfyllt om utfästelsen lämnats av AB Bostadsgaranti med
försäkring i Konsortiet för försäkring av småhusgaranti eller av FISB,
Riksbyggen eller BPA med försäkring i Folksam. Villkoret är uppfyllt även
i andra fall om motsvarande garanti och försäkring lämnas. I samband med
att riksdagen beslutade (BoU 1983/84:8) om införande av det nu redovisade
lånevillkoret bemyndigades regeringen att utvidga villkoret till att
gälla även bostadslån för småhus som skall bebos av lånesökänden (s. k.
låntagarbyggda småhus). Inom bostadsdepartementet pågår också ett arbete
med att skapa förutsättningar för att utvidga lånevillkoret i enlighet
med det givna bemyndigandet.

Införandet av garanti och försäkring som ett villkor för statligt bostadslån
till vissa småhus har i första hand motiverats av konsumentskyddsskäl.

BoU 1986/87:10

Avsikten är således primärt att genom detta lånevillkor tillförsäkra köpare
av småhus ett tillfredsställande konsumentskydd. Detta motiv gör sig av
naturliga skäl inte gällande på samma sätt när det gäller garanti och
försäkring som villkor för lån till flerbostadshus. Det är ju här inte fråga om
en enskild som av en byggherre köper ett färdigt hus, utan det är i stället
fråga om två parter som bl. a. i ett upphandlingsförfarande träffar avtal om
uppförande av en fastighet. Utskottet är mot bakgrund härav inte nu berett
förorda att krav på garanti och försäkring skall införas som lånevillkor
även för flerbostadshus. Utskottets ställningstagande i denna del innebär
att motionerna Bo214 (s) yrkande 2 och Bo514 (s) avstyrks.

Enligt motion Bo223 (c) innebär utbyggnaden av elbaserade värmesystem
en säkerhetsrisk bl. a. vid stark kyla eftersom de riskerar att överbelasta
elnätet. I motionen föreslås därför att kostnaden för alternativ!extra
värmeproduktion som inte är beroende av el skall få räknas in i låneunderlaget
vid ny- eller ombyggnad av fastighet.

Inom ramen för det nuvarande bostadsfmansieringssystemet utgår bostadslån
för kostnaden för bl. a. värmeanläggning. Lånets storlek är beroende
av vilken typ av anläggning som installeras. För extra värmeanläggningar
eller värmekällor utgår dock inga lån. Förslaget i den nu behandlade
motionen innebär däremot att stöd skulle lämnas för mer än en värmeanläggning
vid den statliga bostadslångivningen. Enligt bostadsutskottets
mening finns det inte tillräckliga skäl för staten att inom bostadslånesystemets
ram stödja installation av extra värmekällor i enlighet med motionsförslaget.
Motion Bo223 (c) avstyrks med hänvisning härtill.

Med hänvisning till tidigare motioner i ämnet tas i motion Bo250 (m) upp
belåningen av flergenerationsbostäder. I motionen hävdas uppfattningen
att det låga byggandet av flergenerationsbostäder till icke oväsentlig del
ligger i de statliga lånebestämmelserna. Enligt motionärerna skulle möjligheten
att utnyttja denna form av byggande avsevärt befrämjas om resp.
generation kunde söka statliga lån var för sig för sin del av fastigheten.

Utskottet har tidigare (se bl. a. BoU 1983/84:23 s. 17) understrukit
värdet av bostäder för flergenerationsboende. Det torde inte heller ha satts

åga att denna typ av bostäder fyller en viktig funktion. Flergenerationsoostäder
bör enligt utskottets mening sålunda kunna produceras inom
ramen för den efterfrågan som finns efter denna bostadstyp. Liksom tidigare
kan dock utskottet konstatera att reglerna för erhållande av statliga lån i
sig inte utgör något hinder i detta avseende. Det får enligt utskottets
mening sålunda förutsättas att en berättigad efterfrågan på flergenerationsbostäder
kan tillgodoses inom ramen för nuvarande bostadsfinansieringssystem.
Bostadsutskottet vidhåller således sin tidigare uppfattning att flergenerationsbostäder
kan produceras fullt ut redan med den utformning
som dagens finansieringssystem har. Motion Bo250 (m) avstyrks med
hänvisning härtill.

I detta avsnitt tar utskottet också upp frågan om ett ”fritt” byggande
inför bostadsmässan år 1988.

Med hänvisning till att det sommaren 1988 kommer att anordnas en stor
bostadsmässa i Gävle föreslås i motion Bo209 (m) att försök med ett
”fritt” byggande skall genomföras i anslutning till mässan. Enligt motionä -

BoU 1986/87:10

4 Riksdagen 1986187. 19 sami. Nr 10

ren utgör bostadsmässan ett lämpligt tillfälle att pröva ett byggande där
avsteg görs från de statliga bestämmelserna för enstaka projekt.

Bostadsutskottet delar motionärens uppfattning att en bostadsmässa kan
vara ett lämpligt tillfälle att pröva ett byggande med en ny och annorlunda
utformning. De två bostadsmässor som genomförts sedan år 1985 har
också visat att det finns intresse för ett byggande med denna inriktning.
Som ett led i ett sådant byggande kan det naturligtvis också bli aktuellt att
göra avvikelser från en del av de regler som gäller för byggandet. Det gäller
i första hand byggnormer och reglerna för bostadslån.

Den 1 juli 1987 träder en ny plan- och bygglag (PBL) i kraft. Enligt 16
kap. 1 § denna lag får regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer i enskilda fall medge undantag från kraven på byggnader i 3
kap. i samma lag. Sådant undantag får dock inte omfatta reglerna om
handikapptillgänglighet m. m. i 3 kap. 7 §. Med stöd av detta bemyndigande
kan alltså regeringen medge att bostadsprojekt genomförs trots att
de i vissa avseenden innebär avsteg från kraven på byggnader och med
stöd härav utfärdade byggnormer. Det faktum att undantag inte kan
medges från kraven på handikappanpassning får enligt bostadsutskottets
mening ses mot bakgrund av den ökade tyngd dessa krav kommit att få.
Samtidigt bör enligt utskottets uppfattning även ett byggande med en mera
experimentell och framåtblickande karaktär ges en sådan utformning att
det kan tjäna som exempel för ett framtida byggande. Som en naturlig del i
ett sådant framtida byggande måste naturligtvis ingå att det ger för alla
boende tillgängliga och användbara bostäder. Även med utgångspunkt häri
bör det dock enligt utskottets mening vara möjligt att genomföra ett byggande
med den i motionen förordade inriktningen.

Det nu behandlade motionsförslaget innefattar också krav på att regeringen
skall bemyndigas att medge undantag från reglerna för bostadslån.
Utskottet har i princip ingen erinran mot att så sker och föreslår att
regeringen i det enskilda fallet och i huvudsak enligt motionärens förslag
bemyndigas besluta om vissa avsteg. Emellertid vill utskottet framhålla att
avsteg inte får göras från tillgänglighetsnormerna. Undantaget bör avse
något eller några projekt av den karaktär motionären beskrivit. Det finns
enligt utskottets mening också anledning betona att det förordade undantaget
inte bör innebära alltför stora avvikelser från de regler och tillämpningsföreskrifter
m.m. som vägleder bedömningen i låneärenden. Ytterst
ankommer det på regeringen att avgöra vilka avsteg som är möjliga och
lämpliga för att syftet med den i motion Bo209 (m) aktualiserade frågan
skall kunna realiseras med den inriktning som utskottet nu angivit.

Vad bostadsutskottet nu med anledning av motion Bo209 (m) anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Frågan om aktieutdelning i allmännyttiga bostadsföretag tas upp i motion
Bo248 (s).

Enligt motionärerna har flera kommuner under senare år begärt utdelning
på aktier i de av kommunerna ägda allmännyttiga bostadsföretagen.
Beslut om aktieutdelning anges emellertid gå stick i stäv med det bostadssociala
ansvar kommunerna har. Så snart aktieutdelning kommer till stånd
innebär detta enligt motionärerna att hyresgästerna drabbas av omedelbara

BoU 1986/87:10

hyreshöjningar motsvarande kostnaden för aktieutdelningen. Med hänvisning
härtill förordas därför att regeringen bör överväga förslag med syfte
att förhindra aktieutdelning från allmännyttiga bostadsföretag.

De allmännyttiga bostadsföretagen är organiserade antingen som aktiebolag
eller som självständiga stiftelser. Företagen som sådana är härigenom
inte underkastade kommunallagen, bostadsförsörjningslagen eller annan
lagstiftning som är inriktad på kommunens verksamhet. Företagen är
därmed bl. a. inte bundna av självkostnads- och likställighetsprincipen,
deras beslut kan inte överklagas och deras handlingar är inte underkastade
offentlighetsprincipen. Däremot lyder naturligtvis de företag som är aktiebolag
under aktiebolagslagens regler. För de företag som är stiftelser
saknas det emellertid normalt sett en närmare lagreglering.

Beslut som meddelas av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller av
kommunal nämnd och som berör de allmännyttiga bostadsföretagen är
dock underkastade de kommunalrättsliga reglerna. Det kan t.ex. gälla
beslut om aktieteckning, kapitaltillskott och instruktioner för kommunens
företroendeman på bolagsstämman. En första förutsättning är härvid att
kommunens beslut att utöva viss verksamhet genom bolag eller stiftelse
inte sträcker sig längre än den kommunala kompetensen. De allmännyttiga
företagens ställning som ett instrument för kommunerna inom bostadsförsörjningen
kommer till uttryck i den ändamålsbestämning som finns i
bolagsordning eller stadgar. Enligt SABO:s normalbolagsordning och
-stadgar skall ändamålet vara att ”förvärva fastigheter eller tomträtt för att
på dem uppföra och förvalta bostadshus med tillhörande affärslägenheter
och kollektiva anordningar”. Inom ramen för denna allmänna ändamålsbeskrivning
kan sålunda kommunen i sin roll som ägare fatta beslut som
rör dessa företag.

För att ett bostadsföretag skall kunna godkännas, som allmännyttigt
skall det uppfylla vissa i förordningen (1986:694) om handläggning, förvaltning
m. m. av bostadslån och räntebidrag uppställda villkor. Enligt förordningens
32 § skall företaget för att kunna godkännas utan enskilt vinstsyfte
förvalta fastigheter. Om villkoren i denna del inte längre är uppfyllda skall
godkännandet som allmännyttigt bostadsföretag återkallas.

De allmännyttiga bostadsföretagen skall sålunda inte vara vinstsyftande
och i princip bedrivas på självkostnadsbasis. En viss aktieutdelning har
dock ansetts vara förenlig med detta villkor. Enligt av bostadsstyrelsen
tidigare tillämpade bedömningar har sålunda en aktieutdelning motsvarande
långfristig upplåningsränta betraktats som förenlig med det nämnda
villkoret.

Som framgår av utskottets redovisning ovan måste det i dag anses råda
en betydande osäkerhet i fråga om regleringen av aktieutdelningen från
allmännyttiga bostadsföretag. Det kan enligt bostadsutskottets mening mot
bakgrund härav finnas anledning att se över den hittillsvarande regleringen
och dess tillämpning. I en sådan översyn bör enligt bostadsutskottets
mening ingå i vilken omfattning dagens regler för godkännande av bostadsföretag
som allmännyttigt bör förtydligas. Regeringen bör för riksdagen
redovisa sin syn på frågan.

Vad utskottet nu med anledning av motion Bo248 (s) anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

BoU 1986/87:10

Avslutningsvis tar utskottet i detta avsnitt upp två motionsförslag om
priskontroll av byggnadsmaterial m.m.

Mot bakgrund av det minskade bostadsbyggandet föreslås i motion
Bo215 (vpk) yrkande 3 att en effektiv prisövervakning och priskontroll på
byggnadsmaterial och övriga byggkostnader skall införas. Enligt motionärerna
utgör den höga prisnivån ett av hindren för ett ökat byggande.

Även i motion Bo408 (vpk) yrkande 1 såvitt nu är i fråga förordas att
produktionskostnaderna för nyproduktion och ombyggnadsverksamhet
måste hållas nere genom priskontroll och skärpt prisövervakning.

Mot bakgrund av prisökningarna inom bostadsproduktionen har riksdagen
beslutat (prop. 1985/86:95, BoU 13) om ändrade regler för räntebidrag
vid produktionskostnadsbelånade projekt. Dessa regler, som beskrivits
ovan (avsnitt 5.3.4.2), innebär att räntebidraget minskar vid höga kostnader
för att helt upphöra vid den andel av produktionskostnaden som för
hyres- och bostadsrättshus överstiger 125% av pantvärdet. Den arbetsgrupp
inom bostadsdepartementet som haft till uppgift att vidareutveckla
metoden för beräkning av låne- och räntebidragsunderlag m. m. har också
studerat vilka ytterligare möjligheter som kan finnas att begränsa räntebidragsökningarna
till följd av ökade produktionskostnader. Utskottet har
erfarit att arbetsgruppen inom kort kommer att lägga fram ett sådant
förslag. Förslaget kommer att gå ut på remiss till berörda parter.

Som framgår av ovanstående framställning har åtgärder vidtagits inom
lånesystemet för att begränsa räntebidragens följsamhet till kostnadsutvecklingen.
Enligt bostadsutskottets mening bör dessa åtgärder kunna
medverka till ett ökat kostnadsmedvetande inom byggproduktionen. Vad i
motionerna Bo215 (vpk) yrkande 3 och Bo408 (vpk) yrkande 1 såvitt nu är i
fråga föreslagits avstyrks med hänvisning till vad som nu anförts. Ytterligare
underlag för bedömningen av de av motionärerna aktualiserade frågorna
kommer att finnas när den ovan nämnda arbetsgruppen presenterat
sina överväganden. Bostadsutskottet vill för sin del i detta sammanhang
också peka på det allmänna prisstopp, omfattande bl. a. byggnadsmaterial,
som nu gäller.

.5 Stöd för fastighetsförvärv m. m.

1 Stöd till barnfamiljer för köp av äldre egnahem

im proposition 1986/87:48 föreläggs riksdagen förslag om ett behovst
stöd till barnfamiljer för köp av äldre egnahem. Enligt förslaget
ödet förbehållas barnfamiljer med fler än ett barn och med låga
er. Stödet föreslås sålunda riktat till sådana hushåll som med
11 sina inkomster och övriga förhållanden skulle komma att få
'rag efter inflyttning i den nya bostaden. Den förordade behovsknyter
således an till det system som används för bostadsbi'et
skall enligt förslaget utformas på ett likartat sätt som när
för ny- och ombyggnad av egnahem. I varje enskilt ärende
\s ett låneunderlag, ett förvärvslån och ett räntebidragsunierlaget
föreslås motsvara den av kommunen godkända

BoU 1986/87:10

köpeskillingen för huset. Förvärvslånet föreslås i sin tur motsvara 25 % av
låneunderlaget. Den egna insatsen kommer därmed att uppgå till 5 % av det
godkända priset.

Förvärvslånet skall enligt förslaget vara förenat med räntebidrag. Räntebidragsunderlaget
föreslås uppgå till 95% av det godtagna priset. Den
garanterade räntesatsen det första året föreslås satt till 1 procentenhet
högre än vad som gäller vid ny- och ombyggnad, dvs. till 5,8% vid den nu
gällande garanterade räntesatsen för egnahem. Upptrappningen skall därefter
ske med 0,5 procentenheter per år. De nya bestämmelserna bör enligt
förslaget träda i kraft den 1 juli 1987 och tillämpas på ansökningar som ges
in till kommunen efter ikraftträdandet. Enligt regeringsförslaget skall förslaget
på grundval av vunna erfarenheter prövas på nytt efter en försöksperiod
på tre år.

Förslaget om införande av behovsprövat stöd till barnfamiljer för köp av
äldre egnahem har mött invändningar i två med anledning av propositionen
väckta motioner.

I motion Bol 11 (fp) yrkande 5 framförs den principiella uppfattningen att
barnfamiljerna skall stödjas genom generella bidrag. Enligt motionärerna
har dessutom den avreglering av kreditmarknaden som kommit till stånd
gjort det lättare och billigare att låna för köp av småhus också för barnfamiljer.

Enligt motion Bol 19 (m) yrkande 7 a kan de av regeringen förordade
förvärvslånen, om de skulle få någon större omfattning, leda till prisökningar
på småhus. Subventionen skulle enligt motionärerna därigenom i
realiteten tillfalla nuvarande husägare. Enligt motionärerna finns det dessutom
en risk att barnfamiljer som erhåller denna subvention satsar på ett
boende som de egentligen inte har råd med. Avslutningsvis anför dock
motionärerna att de delar den grundläggande uppfattningen att även barnfamiljer
med lägre inkomster måste ges ökade möjligheter till ett boende i
eget hem. Detta bör dock enligt motionärernas mening ske bl. a. genom
förändringar i skatte- och familjepolitiken och inte genom införande av nya
subventioner.

Motionärerna i motion Bol 12 (c) yrkande 12 har inget att erinra mot
förslaget om införande av ett behovsprövat förvärvslån. Däremot finns det
enligt deras mening en risk att den administrativa hanteringen av stödet tar
en sådan tid att en säljare av en äldre fastighet inte avvaktar om den
aktuella familjen får stöd, utan genomför försäljningen till någon annan
köpare medan prövningen ännu pågår. I motionens yrkande 12 hemställs
därför att den familj som är intresserad av ett fastighetsköp skall kunna få
förhandsbesked huruvida stöd kan komma att utgå vid ett eventuellt köp
av ett äldre småhus.

Utskottet tar först upp frågan om införande av ett behovsprövat stöd till
barnfamiljer för köp av äldre egnahem.

Som också bostadsministern framhåller (prop. 48 s. 64) konstaterade
bostadskommittén att det, trots den allmänt höjda utrymmesstandarden,
finns ett stort antal barnhushåll som bor trångt eller med lägre utrymmesstandard
än det stora flertalet. Majoriteten av dessa hushåll bor i flerbostadshus,
där lägenheterna i allmänhet är små. Större lägenheter finns

BoU 1986/87:10

främst i småhus. Samtidigt bebos äldre småhus i stor utsträckning av
mindre hushåll utan barn. Nya barnhushåll har därför oftast varit hänvisade
till nyproduktionen av småhus.

Det är enligt bostadsutskottets mening mot bakgrund av den ovan skisserade
situationen som förslaget om ett behovsprövat stöd för barnfamiljer
för köp av äldre egnahem skall ses. För att även barnfamiljer med låga
inkomster skall kunna efterfråga och få tillgång till större bostäder bör
sålunda enligt utskottets mening införas ett stöd med den av bostadministern
förordade inriktningen. Utskottet kan ställa sig bakom den förordade
utformningen av stödet, något som bl. a. innebär att den garanterade
räntesatsen det första året sätts 1 procentenhet högre än för ny- och
ombyggnadsfallen. Till frågan om den administrativa hanteringen av stödet
i vissa avseenden återkommer dock utskottet nedan. Vad utskottet nu
anfört innebär att motionerna Bol 11 (fp) yrkande 5 och Bol 19 (m) yrkande
7 a avstyrks.

Avslutningsvis tar utskottet upp frågan om den administrativa hanteringen
av de behovsprövade förvärvslånen.

Till grund för beslut om och utbetalning av de nu förordade förvärvslånen
måste naturligtvis ligga en prövning av huruvida den aktuella barnfamiljen
uppfyller villkoren för stöd. Denna prövning måste dock enligt
bostadsutskottets mening ske på ett sådant sätt att den i sig inte motverkar
att lånen kommer att kunna utnyttjas, t. ex. genom att den tar för lång tid.
Prövningsförfarandet liksom låneadministrationen i övrigt måste sålunda
göras så enkel som möjligt utifrån de olika krav som måste ställas på
verksamheten. Enligt bostadsutskottets mening bör det mot bakgrund
härav övervägas om och i vilken utsträckning ett förfarande med förhandsbesked
kan användas i låneprövningen. Genom ett förhandsbesked skulle
lånemyndigheten bl. a. ta ställning till om familjens inkomstförhållanden är
sådana att förvärvslån kan utgå. Det bör dock ankomma på regeringen att
med utgångspunkt i gjorda överväganden besluta om den närmare administrativa
hanteringen av förvärvslånen.

Vad bostadsutskottet nu med anledning av regeringens förslag och motion
Bol 12 (c) yrkande 12 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

5.5.2 Stöd för fastighetsförvärv i övrigt

Särskilda förvärvslån kan bl. a. utgå för förvärv av bostadsfastighet för
permanentboende som säljs av staten och för fastighet som avstyckats i
samband med rationalisering av jordbruk. Förvärvslån kan också lämnas
för förvärv av vissa inlösta eller förköpta fastigheter. Den senare typen av
lån lämnas för förvärv av fastigheter för permanent bruk i områden där
efterfrågan på fritidshus är betydande. För den sistnämnda typen av lån
gäller att de är förenade med räntesubventioner i samma utsträckning som
statliga bostadslån. Övriga lånetyper är däremot inte förenade med direkta
räntesubventioner.

Med hänvisning till besparingsskäl föreslås i motionerna Bo246 (m)

BoU 1986/87:10

yrkande 2 såvitt nu är i fråga och Bo258 (fp) yrkande 26 såvitt nu är i fråga BoU 1986/87:10
att förvärvslånen skall avvecklas fr. o. m. den 1 juli 1987.

Bostadsutskottet behandlade under föregående riksmöte (BoU
1985/86:13 s. 22) motsvarande motionsyrkanden. Vad utskottet härvid
anfört om att dessa lån bl. a. utgör en nödvändig förutsättning för den
systematiska avveckling av statens bestånd av hyresbostäder som riksdagen
godkänt riktlinjerna för (CU 1980/81:35) står fast. Härutöver vill
utskottet framhålla vikten av att behålla förvärvslånen som ett av medlen
för att i vissa utsatta områden motverka omvandlingen från permanentbostäder
till fritidshus. Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda
motionerna Bo246 (m) yrkande 2 och Bo258 (fp) yrkande 26, båda motionsyrkandena
såvitt nu är i fråga.

I detta sammanhang behandlar utskottet också motionsförslag om stöd
för vissa andra typer av fastighetsförvärv m. m.

Enligt motion Bo217 (c) såvitt nu är i fråga är det angeläget att finna ett
system som skapar större rättvisa mellan dem som bygger nytt och dem
som väljer att satsa på ett äldre hus för att sedan förbättra det. Med
hänvisning härtill föreslås att statliga lån vid köp av äldre egnahem skall
kunna utgå.

Bostadsutskottet har vid flera tidigare tillfällen haft att behandla motsvarande
motionsyrkanden (se bl. a. BoU 1984/85:13 s. 30 och BoU
1985/86:13 s. 40) och därvid avvisat förslagen med hänvisning till möjligheterna
att på den allmänna kreditmarknaden erhålla långfristiga lån för
ändamålet. Utskottets principiella ställningstagande i denna del står fast.

Inte minst den avreglering av kreditmarknaden som nu kommit till stånd
bör ha bidragit till att finansieringen av äldre egnahem underlättats. Något
behov av en generell statlig långivning för förvärv av äldre egnahem finns
enligt bostadsutskottets mening sålunda inte. Samtidigt vill dock utskottet
peka på sitt ställningstagande ovan i fråga om införande av ett behovsprövat
stöd till barnfamiljer för köp av äldre egnahem. För hushåll med en
sämre betalningsförmåga, och därmed också med sämre möjligheter att
finansiera ett husköp med lån från den konventionella kreditmarknaden,
kommer således en möjlighet till statlig belåning att öppnas. Vad i motion
Bo217 (c) hemställts får sålunda anses i inte ringa grad tillgodosett. Motionen
såvitt nu är i fråga avstyrks.

Även i den med anledning av proposition 1986/87:48 väckta motionen
Bol 11 (fp) yrkande 3 tas upp frågan om lån till äldre småhus. I motionen
anförs att det på kort sikt är önskvärt att möjliggöra lån på marknaden där
kostnaderna kan omfördelas över tiden. Om sådana lån kan erbjudas kan
det enligt motionärerna i många fall underlätta köp av äldre småhus som
har inga eller låga statliga lån.

Utskottet har ovan uttalat uppfattningen att det i dag finns goda möjligheter
att på kreditmarknaden erhålla långfristiga lån för förvärv av småhus.

Även om dessa lån inte är så konstruerade att de omfördelar kostnaderna i
tiden får de genom att de har en förhållandevis lång löptid anses ge rimliga
finansieringsförutsättningar vid köp av äldre småhus. För de familjer med
sämre betalningsförmåga och därmed också sämre möjligheter att finansiera
ett husköp vill utskottet dessutom peka på det förslag till behovspröva- 55

de statliga förvärvslån som utskottet ställt sig bakom ovan. Vad utskottet
nu anfört innebär att motion Bol 11 (fp) yrkande 3 avstyrks.

I motion Bo414 (c) yrkande 2 hemställs om införande av förmånliga lån
för förvärv av äldre fastigheter för permanentboende i vissa skärgårdssamhällen.
Enligt motionären har det sedan en lång tid pågått en utveckling i
många kustsamhällen mot att åretruntbostäder omvandlas till fritidshus,
vilket bl.a innebär att många samhällen är i stort sett obebodda under tio
av årets tolv månader. Detta är en enligt motionen olycklig utveckling som
måste brytas. En av åtgärderna härför anges vara att införa lån med samma
förmånliga villkor som vid kommunalt förköp också när en fastighet säljs
direkt till en köpare som avser att nyttja den som permanentbostad.

Bostadsutskottet delar motionärens principiella uppfattning om vikten
av att samhället medverkar till att permanentbostäder inte omvandlas till
fritidsbostäder i områden där det råder en avsevärd efterfrågan på sådana
bostäder. Som även framhålls i motionen har också riksdagen beslutat
(BoU 1983/84:27) om ändringar i förköpslagen som innebär att förköpsrätt
föreligger för fastigheter som är bebyggda med hus som behövs som
permanentbostäder - detta oavsett hur husen används vid tiden för försäljningen.
Till denna förköpsrätt har också kopplats en möjlighet att få
särskilda förvärvslån. Utskottet är dock inte nu berett förorda att dessa lån
skall kunna utgå även vid köp där frågan om förköp inte aktualiserats.
Frågan om förköpslagstiftningens utformning m. m. i det aktuella avseendet
kommer utskottet att överväga i ett kommande betänkande. Motion
Bo414 (c) yrkande 2 avstyrks med hänvisning till det nu anförda.

Avslutningsvis tar utskottet i detta avsnitt upp två motionsyrkanden om
stöd till allmännyttiga bostadsföretag för fastighetsförvärv.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo215 yrkande 6 hemställs
att allmännyttiga bostadsföretag skall få räntestöd till förvärv av äldre
hyresfastigheter och egnahem. Enligt motionärerna har de allmännyttiga
bostadsföretagen och den allmännyttiga bostadsrätten omistliga värden för
svensk bostadsmarknad. Riksdag och regering bör därför slå vakt om och
bidra till att utveckla allmännyttan. Ett av medlen anges vara det av
motionärerna förordade stödet för fastighetsförvärv.

Även i motion Bo415 (s) förs fram förslag som syftar till att förstärka de
allmännyttiga bostadsföretagens roll. I motionens yrkande 1 hemställs
sålunda om införande av ett stöd för allmännyttiga bostadsföretags förvärv
av bostadsfastigheter. Enligt motionärerna bör statligt räntestöd för dessa
företag utgå vid köp av äldre hus, så att företagen får samma möjligheter
att hävda sig ekonomiskt som t.ex. enskilda fastighetsägare eller bostadsrättshavare.

Bostadskommittén har i sitt slutbetänkande fört fram förslag om att de
allmännyttiga bostadsföretagen skall få räntestöd vid köp av äldre hus.
Enligt kommittén har de allmännyttiga bostadsföretagen i vissa fall särskilda
svårigheter att förvärva äldre hyresfastigheter beroende bl. a. på att
dessa företag inte kan utnyttja underskottsavdrag vid beskattningen. På
kort sikt drabbas därför de allmännyttiga företagen hårdare av driftsunderskott
som är vanliga under ett antal år efter förvärvet. Detta förslag
behandlas av bostadsministern i proposition 1986/87:48 (s. 68). Han avvi -

BoU 1986/87:10

sar dock förslaget med hänvisning till det långsiktiga perspektivet för de
allmännyttiga företagens bostadsförvaltning och till förhållandet att ett inte
obetydligt antal företag i dag har stora likvida tillgångar.

Bostadsutskottet har i det föregående poängterat den centrala roll som
de allmännyttiga bostadsföretagen har i den sociala bostadspolitiken. För
att allmännyttiga företag skall kunna fylla denna sin roll på avsett sätt
måste de naturligtvis kunna verka på bostadsmarknaden på lika villkor
som övriga aktörer. I huvudsak får också en god neutralitet anses föreligga
inom dagens system. Bostadsutskottet är mot bakgrund härav och med
hänvisning till de av bostadsministern anförda skälen inte nu berett förorda
att ett förvärvsstöd införs för de allmännyttiga bostadsföretagen. Motionerna
Bo215 (vpk) yrkande 6 och Bo415 (s) yrkande 1 avstyrks med
hänvisning till det nu anförda.

5.6 Bostadsbidrag

5.6.1 Inledning

I proposition 1986/87:48 om bostadspolitiken lägger regeringen fram förslag
om bostadsbidrag till hushåll med barn. 1 proposition 1986/87:93
föreslås att bostadsbidrag fr. o. m. den 1 januari 1988 skall lämnas till vissa
hushåll utan barn. I denna proposition läggs också fram vissa gemensamma
regler avseende bostadsbidragen. I budgetpropositionen (prop. 100,
bil. 13) behandlas fördelningen mellan staten och kommunerna avseende
kostnaderna för bostadsbidragen samt anslaget till bostadsbidrag för budgetåret
1987/88.

Utskottet disponerar avsnittet om bostadsbidrag så att först behandlas
vissa allmänna överväganden, därefter frågan om huruvida bostadsbidrag
till vissa hushåll skall införas. Sedan behandlas regler om inkomstprövningen,
bidragshushållet samt bidragsgrundande bostadskostnad. Slutligen
behandlas bl. a. vissa administrativa frågor samt de i budgetpropositionen
aktualiserade spörsmålen om bostadsbidragen.

5.6.2 Allmänna överväganden

I proposition 1986/87:48 (s. 50—51) anför bostadsministern att det individuella
bostadsstödet, dvs. bostadsbidragen, även i fortsättningen måste ha
en klar bostadspolitisk inriktning och att de inte bör ersättas av ett mer
allmänt inkomstprövat konsumtionsstöd. Bostadsbidragen måste lämnas i
betydligt högre kostnadslägen än i dag; detta för att de hushåll som är
beroende av bidragen skall kunna få del av den standard som är en
självklarhet för övriga medborgare.

Vad nu refererats innebär delvis en omläggning så att de delar av det
nuvarande stödet som närmast har karaktären av inkomstprövat konsumtionsstöd
minskas. Om emellertid en sådan omläggning genomförs omedelbart
skulle, enligt propositionen, bidragen för en del hushåll komma att
minska med stora belopp. En omläggning i avsikt att ge bidragen en mera

BoU 1986/87:10

renodlad bostadspolitisk inriktning måste enligt bostadsministerns uppfattning
därför genomföras successivt.

I detta avsnitt behandlar utskottet moderata samlingspartiets partimotion
Bo206 såvitt nu är i fråga. I motionen föreslås att en plan läggs fram
enligt vilken bidragen stegvis och så långt möjligt ersätts med grundavdrag
för barn samt lägre skattetryck i övrigt. Motiveringen till yrkandet, som
återfinns i motion S06IO (m) bygger enligt motionärerna på en genomgripande
reformering av inkomstbeskattningen.

Skatteutskottet har nyligen avstyrkt (SkU 1986/87:31) motioner om det
förändrade skattesystem på vilket förslagen i den nu behandlade motionen
vilar. Vid ett riksdagens beslut enligt skatteutskottets förslag är inte längre
de av motionärerna antagna förutsättningarna för ett reformerat bostadsbidragssystem
för handen. En sakgranskning av deras förslag kan därför inte
nu anses meningsfull. Bostadsutskottet avstyrker sålunda förslaget om
grundavdrag m. m. i stället för bostadsbidrag i moderata samlingspartiets
partimotion Bo206 såvitt nu är i fråga.

Vad i propositionen anförts om att ge bostadsbidragen en klar bostadspolitisk
inriktning m. m. delas av utskottet. Denna inriktning bör vara
vägledande för utformningen av bidragen under de närmaste åren.

5.6.3 Bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn

1 proposition 1986/87:93 om bostäder åt unga föreslås att bostadsbidrag till
vissa hushåll utan barn skall få lämnas fr. o.m. den 1 januari 1988 till
ensamstående och makar/samboende som har fyllt 18 år. Bidraget lämnas
t. o. m. det år då bidragstagaren fyller 28 år. När det gäller makar/samboende
föreslås åldern för den äldsta av dem vara avgörande för om bidrag
skall lämnas.

I centerpartiets partimotion Bo 132 yrkande 9 samt i motionerna Bo 128
(m) yrkande 2 och Bo 129 (fp) yrkande 8 föreslås att riksdagen skall avslå
regeringens förslag om bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn. I samtliga
motioner anges att bidragets konstruktion enligt regeringens förslag kan
innebära marginaleffekter på mera än 100%. Motionärerna anför också att
några bostäder inte skapas genom regeringens förslag.

Utskottet kan inte ställa sig bakom motionärernas avvisande inställning
till att införa bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn. Även om det i och
för sig kan hävdas att genom bidraget inga nya lägenheter skapas finns det
anledning att ta fasta på vad i propositionen anförts om att det finns starka
skäl att ge ekonomiskt stöd i form av bostadsbidrag till den grupp av
ungdomar som har mycket låga inkomster. Därigenom underlättas möjligheterna
för dem att skaffa sig en bra bostad.

Med det anförda tillstyrks förslaget i propositionen och avstyrks centerpartiets
partimotion Bol32 yrkande 9 samt motionerna Bol28 (m) yrkande

2 och Bo 129 (fp) yrkande 8 om att bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn
inte skall införas.

I motion Bol31 (c) yrkande 2 såvitt nu är i fråga föreslås, under förutsättning
att makarnas sammanlagda inkomst berättigar till bidrag, att halvt
bostadsbidrag bör utgå om en av makarna fyllt 28 år men inte den andra.

BoU 1986/87:10

Den i propositionen föreslagna ordningen för hur länge bostadsbidrag för
makar/samboende skall kunna utgå bör inte frångås. Motion Bol31 (c)
yrkande 2 såvitt nu är i fråga avstyrks.

I detta avsnitt behandlar utskottet även vänsterpartiet kommunisternas
partimotioner Boll5 yrkande 3, Bol30 och Bo408 yrkande 1 de båda
sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga samt motion Bol09 (s). I vpkmotionerna
yrkas att riksdagen skall begära att förslag till utformning av
bostadsbidrag till hushåll utan barn utöver regeringens förslag föreläggs
riksdagen. I s-motionen anförs att särskilt ungdomar med låga inkomster
har växande svårigheter att hävda sig på bostadsmarknaden. Motionären
anför att en stor grupp som tidigare fanns i systemet var studerandehushåll
utan barn. Bostadsbidragen var för denna grupp ett mycket viktigt komplement
till de generella studiemedlen. Beslut om att återinföra bostadsbidrag
till hushåll utan barn bör nu tas även om ikraftträdandet bör ligga något
längre fram i tiden så att en samordning av bostadsbidraget med framtida
förändringar av studiemedlen kommer till stånd.

Två av motionerna väcktes år 1986 med anledning av proposition
1986/87:48 om bostadspolitiken, dvs. innan det ovan behandlade regeringsförslaget
om bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn ännu var framlagt.

Som ovan framgått avstyrks i motioner från moderata samlingspartiet,
folkpartiet och centerpartiet regeringsförslaget om att bostadsbidrag till
ungdomar mellan 18 och 28 år utan barn skall utgå. Det finns heller inte i
vart fall inte för närvarande tillräcklig anledning att föreslå att bostadsbidrag
skall införas för hushåll utan barn över huvud taget. Vänsterpartiet
kommunisternas partimotioner Boll5 yrkande 3, Bo 130 och Bo408 yrkande
1 de båda sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga samt motion
Bol09 (s) avstyrks med hänvisning till vad nu anförts.

5.6.4 Bostadsbidragens utformning

5.6.4.1 Inkomstprövningen och förmögenhetsregeln

5.6.4.1.1 Barnfamiljer

För gruppen hushåll med barn föreslås i proposition 1986/87:48 att behovet
av bidrag i första hand skall bedömas med hänsyn till den sammanräknade
inkomsten enligt taxeringen året före bidragsåret. Om det vid ansökningstillfället
emellertid står klart att detta inkomstbegrepp uppenbarligen inte
är möjligt att använda, t.ex. för att det över huvud taget inte finns uppgifter
från taxeringen, skall behovsprövningen grundas på aktuella inkomstförhållanden.
Till den bidragsgrundande inkomsten läggs vad som uppbärs i
underhållsbidrag eller bidragsförskott. För bidragsåret 1988 föreslås detta
tillägg maximeras till värdet av ett bidragsförskott för vaije berört hushåll.

I moderata samlingspartiets partimotion Bo206 föreslås såvitt nu är i
fråga att bostadsbidragen prövas mot disponibel inkomst efter skatt. 1
motion Boll9 (m) yrkande 4 såvitt nu är i fråga föreslås riksdagen avslå
regeringens förslag om riktlinjer avseende inkomstgränserna. I motion
Bo222 (c) yrkande 1 såvitt nu är i fråga hemställs att det allmänna avdraget
ej skall beaktas närden bostadsbidragsgrundande inkomsten bestäms.

BoU 1986/87:10

På de skäl som anförts i propositionen och som nu sammanfattningsvis
redovisats tillstyrker utskottet regeringens förslag om inkomstprövningsbegreppet
och avstyrker moderata samlingspartiets partimotion Bo206 (m)
och motionerna Boll9 (m) yrkande 4, Bo222 (c) yrkande 1, samtliga
yrkanden såvitt nu är i fråga. Till frågan om när den aktuella inkomsten bör
läggas till grund för beräkning av bostadsbidraget återkommer utskottet
nedan.

Enligt nu gällande regler läggs en femtedel av förmögenheten överstigande
50000 kr. till den bidragsgrundande inkomsten. Värdet av fastighet eller
tomträtt med en- eller tvåfamiljshus skall inte räknas med om den bidragssökande
stadigvarande bor i huset.

I avsikt att anpassa förmögenhetsregeln till de nya reglerna om förmögenhetsredovisning
vid taxering till förmögenhetsskatt föreslås i proposition
1986/87:93 att en femtedel av den del av hushållets förmögenhet som
överstiger 90000 kr. för ensamstående och 180000 kr. för makar läggs till
den bidragsgrundande inkomsten.

I motionerna Boll7 (c) yrkande 5 såvitt nu är i fråga och Bol31 (c)
yrkande 3 föreslås att en femtedel av sammanlagd förmögenhet över
100000 kr. skall läggas till den taxerade inkomsten när den bidragsgrundande
inkomsten bestäms. Från sakliga och administrativa utgångspunkter
finns skäl tillstyrka regeringens förslag om utformningen av förmögenhetsregeln
när den bostadsbidragsgrundande inkomsten skall bestämmas. Motionerna
Boll7 (c) yrkande 5 såvitt nu är i fråga och Bol31 (c) yrkande 3
avstyrks sålunda.

Beträffande avtrappning av bostadsbidrag till barnfamiljerna föreslås i
proposition 1986/87:48 att bidraget skall reduceras med 20% av den del av
inkomsten som för bidragsåret 1988 överstiger 59000 kr. Som framgått
ovan föreslås att underhållsbidrag och bidragsförskott i viss omfattning
skall läggas till den bidragsgrundande inkomsten.

Mot förslaget i propositionen görs invändningar i motion Boll7 (c)
yrkande 5 såvitt nu är i fråga. I denna motion föreslås att dagens regler med
olika inkomstgränser beroende på om bidragshushållet är ett ensamförälderhushåll
eller består av makar/samboende skall behållas. För ensamstående
föreslås den vara 59000 kr. och för makar/samboende 71 000 kr.

Utskottet delar uppfattningen i propositionen att inkomstgränsen bör
vara lika för bidragshushållen. Utskottet tillstyrker den för år 1988 föreslagna
inkomstgränsen och reduktionsregeln. Motion Bol 17 (c) yrkande 5
avstyrks såvitt nu är i fråga.

5.6.4.1.2 Vissa hushåll utan barn

Vad ovan anförts om inkomstprövningsbegreppet gäller även för den rubricerade
gruppen. Förslaget i propositionen tillstyrks och moderata samlingspartiets
partimotion Bo206 och motion Bo222 (c) yrkande 1 båda
såvitt nu är i fråga avstyrks med hänvisning till vad i föregående avsnitt
anförts.

Utskottet kan inte se några påtagliga fördelar med den ordning som
föreslås i motion Bol31 (c) och som går ut på att inkomstprövningen i

BoU 1986/87:10

normalfallet skall ske utifrån aktuell inkomst och med en slutreglering i
samband med avlämnad självdeklaration för bidragsåret. En anslutning till
regeringens förslag innebär dessutom att det i det enskilda fallet blir möjligt
att göra bidragsprövningen utifrån aktuell inkomst i stället för den sammanräknade
inkomsten enligt taxeringen året före bidragsåret. Vad i motion
Bol31 (c) yrkande 2 föreslagits om aktuell inkomst som bidragsunderlag
bör inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Motionen avstyrks såvitt
nu är i fråga.

Även vad i propositionen föreslagits om förmögenhetsregeln tillstyrks
såvitt nu är i fråga med hänvisning till vad ovan anförts. Motion Boll7 (c)
yrkande 5 såvitt nu är i fråga avstyrks sålunda.

Vad gäller inkomstprövningsreglerna för år 1988 föreslås för hushåll
utan barn att bidraget reduceras med en tredjedel av den inkomst som
överstiger 26000 kr. för ensamstående och 36000 kr. för makar/samboende.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo 130 föreslås såvitt nu är
i fråga att bidraget reduceras som för hushåll med barn, dvs. med 20% av
en inkomst över 59000 kr./år. I motion Bol31 (c) yrkande 2 såvitt nu är i
fråga hemställs att reduceringen för makar/samboende skall ske vid en
inkomst över 38000 kr./år.

Utskottet delar uppfattningen i motionerna Bol28 (m), Bol29 (fp) och
Bo 132 (c) om att bostadsbidrag till hushåll utan barn inte skall införas. Skäl
saknas därför att i sak ta ställning till förslagen i proposition 1986/87:93
och i motionerna Bol30 (vpk), Bol31 (c) om inkomstprövningsreglerna för
år 1988. De aktuella förslagen avstyrks.

5.6.4.2 Hyresgränserna m. m.för år 1988

5.6.4.2.1 Barnfamiljer

I proposition 1986/87:48 föreslås att den nedre hyresgränsen höjs från 800
kr./mån till 900 kr./mån.

1987 års övre hyresgränser är följande

- 2075 kr. för hushåll med ett eller två barn,

- 2 600 kr. för hushåll med tre eller fyra barn,

- 3 125 kr. för hushåll med fem eller flera barn.

Mellan den nedre hyresgränsen för år 1988 alltså 900 kr./mån och de
ovan angivna övre hyresgränserna föreslås i propositionen bostadsbidrag
utgå med 80% av bostadskostnaden.

För bostadskostnaden mellan de nu angivna övre hyresgränserna och
nedanstående gränser föreslås bidrag utgå med 60%. Dessa gränser är

- 2 400 kr./mån för hushåll med ett barn,

- 2600 kr./mån för hushåll med två barn,

- 2 800 kr./mån för hushåll med tre barn,

- 3000 kr./mån för hushåll med fyra barn,

- 3 300 kr./mån för hushåll med fem eller flera barn.

Det icke bostadsanknutna stödet som för närvarande är 265 kr. per barn
och månad föreslås under 1988 lämnas med oförändrat belopp. För familjer

BoU 1986/87:10

med tre eller flera barn föreslås bidraget fr. o. m. det fjärde barnet ersättas
av ökade flerbarnstillägg inom barnbidragssystemet.

Bostadsbidragen har utformats i avsikt att minska det enskilda hushållets
merkostnader för en dyrare bostad och att begränsa det belopp som
lämnas som inkomstprövat stöd.

Hyresgränserna avseende barnfamiljerna tas upp i fem motioner. I tre
motioner föreslås besparingar i förhållande till regeringens förslag. I motion
Boll9 (m) yrkande 4 såvitt nu är i fråga föreslås riksdagen avslå
regeringens förslag om ändrade hyresgränser. I motion Bol 11 (fp) yrkande
4 tas upp bostadsbidragen för åren 1987 och 1988 och föreslås att riksdagen
skall besluta att hos regeringen begära ett nytt förslag om bostadsbidrag för
dessa år. Förslaget bör utformas så att den undre hyresgränsen höjs till 900
kr. i enlighet med regeringens förslag och de övre hyresgränserna sätts så
att de totala kostnaderna för bostadsbidragen till barnfamiljer uppgår till
samma belopp som om nu gällande regler hade fortsatt att gälla. I motion
Bo258 (fp) yrkande 23 framförs ett liknande förslag.

I två motioner — vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bol 15
yrkande 2 och motion Bol 17 (c) yrkande 5, detta yrkande såvitt nu är i
fråga - förs fram förslag om hyresgränserna som innebär ökade kostnader
jämfört med regeringens förslag beträffande bostadsbidragen till barnfamiljerna.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion föreslås den nedre hyresgränsen
ligga kvar på nuvarande nivå — 800 kr./mån — medan de övre
hyresgränserna redan fr. o. m. den 1 juli 1987 bestäms enligt förslaget i
propositionen. Detta förslag har redovisats ovan. Fr. o. m. den 1 januari
1988 föreslår motionärerna att bostadsbidrag utgår med 80% av bostadskostnaden
mellan den nedre hyresgränsen 800 kr./mån och en övre hyresgräns
enligt regeringens ”60%:s nivå”. I motion.Bol 17 (c) yrkande 5 såvitt
nu är i fråga föreslås för år 1988 att den nedre hyresgränsen hålls oförändrad
och att den övre hyresgränsen sätts till

— 2 400 kr./mån för hushåll med ett och två barn,

— 2800 kr./mån för hushåll med tre och fyra barn,

— 3 300 kr./mån för hushåll med fem eller flera barn.

Bidrag föreslås utgå med 80% av bostadskostnaden mellan den nedre
och övre hyresgränsen.

Utskottet behandlar först förslagen i m- och fp-motionerna om minskade
bostadsbidrag till barnfamiljerna.

Utskottet har ovan anslutit sig till principen att bostadsbidragen skall
utformas så att de får en klar bostadspolitisk inriktning. En anslutning till
de nu behandlade motionerna skulle i inte ringa grad innebära att denna
princip övergavs. Riksdagen bör inte medverka härtill. Motionerna Bol 11
(fp) yrkande 4, Bol 19 (m) yrkande 4 såvitt nu är i fråga och Bo258 (fp)
yrkande 23 avstyrks därför.

Inte heller är utskottet berett tillstyrka förslagen i vpk- och c-motionerna
om hyresgränserna för år 1988. Vad i dessa motioner anförts kan antas
innebära ökade ekonomiska anspråk på staten och kommunerna av inte
ringa omfattning. I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo216 beräknas
ett halvt års ökade anslag till 225 milj. kr. för staten med anledning

BoU 1986/87:10

av den av samma parti förordade utformningen av hyresgränserna. Totalt
för samhället innebär motionärernas förslag ökade årliga kostnader om ca
900 milj. kr. En sådan kraftig ökning av kostnaderna för bidragen kan
utskottet inte ställa sig bakom. Även förslagen i motion Bol 17 (c) yrkande
5 innebär kostnadsökningar utöver regeringens förslag. Utskottet avstyrker
sålunda denna motion såvitt nu är i fråga och vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bol 15 yrkande 2.

5.6.4.2.2 Vissa hushåll utan barn

Regeringen föreslår att bostadsbidragen för ensamstående utan barn skall
utgå med 80 % av bostadskostnaden mellan 600 kr./mån och 1 700 kr./mån.
För makar/samboende utan barn föreslås bidraget utgå med 80% av bostadskostnaden
mellan 600 kr./mån och 2200 kr./mån.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo 130 föreslås de övre
hyresgränserna för år 1988 vara för ensamstående 2000 kr./mån och för
makar/samboende 2400 kr./mån.

Bostadsbidrag till hushåll utan barn bör inte införas. Skäl saknas därför
att i sak behandla regeringsförslaget och förslaget i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion. Förslagen avstyrks sålunda.

Vad i propositionen föreslagits om bostadsbidrag för ensamstående eller
makar/samboende som har s. k. umgängesrättsbarn tillstyrks av utskottet.

5.6.5 Vissa gemensamma regler avseende bostadsbidragen

5.6.5.1 Bidragshushållet

Sammanfattningsvis föreslås i propositionen att gällande regler om vilka
som skall anses ingå i bidragshushållet i stort sett skall vara oförändrade.
Med makar jämställs sådan man och kvinna som lever tillsammans och har
eller har haft gemensamma barn eller är kyrkobokförda på samma adress.
Bidragsmyndigheterna skall inte bedriva någon självständig bosättningskontroll.

Mot regeringens förslag har i motioner inte riktats invändningar. Utskottet
tillstyrker förslaget.

5.6.5.2 Den bidragsgrundande bostadskostnaden

Den bostadskostnad som läggs till grund för bostadsbidraget föreslås i
proposition 1986/87:48 beräknas på samma sätt som i dag. Dagens regler är
i korthet följande.

Bostadskostnaden för en bostad som innehas med bostadsrätt är den
fastställda årsavgiften. Räntan på egen insats eller på kapital som lånats
upp för att förvärva bostadsrätten räknas inte med.

För egnahem motsvarar bostadskostnaden räntan på det i fastigheten
nedlagda upplånade kapitalet. Ränta på eget kapital räknas inte med.
Effekten av skatteminskning och fastighetsskatt beaktas. Driftskostnaden
beräknas efter schablon. Bostadskostnaden för bostadshus på jordbruks -

BoU 1986/87:10

fastigheter anses motsvara förmånsvärdet vid taxering med tillägg för
uppvärmningskostnader.

Bostadsministern finner nuvarande regler i huvudsak lämpliga. Propåer
om att viss del av räntekostnaden för lån som tagits upp för att finansiera
egen insats i eller förvärvet av en bostadsrättslägenhet skall räknas med
när bostadskostnaden bestäms avvisas i propositionen med motiveringen
att bostadskostnaderna för nyproducerade hyres- och bostadsrättslägenheter
numera är ungefär lika.

Utskottet ansluter sig till vad i propositionen anförts om den bidragsgrundande
bostadskostnaden avseende bostadsrättslägenheter och avstyrker
motionerna Bol 17 (c) yrkande 5 såvitt nu är i fråga och Bol 19 (m)
yrkande 5 om att 50 % av räntekostnaden skall få tas upp när bostadskostnaden
för bostadsrättslägenheter bestäms samt motion Bo257 (c) yrkande
14 såvitt nu är i fråga om att viss del av räntekostnaden för köp av
bostadsrätt skall få räknas in i bostadskostnaden.

Med hänvisning till att dagens regler får anses lämpliga avstyrker utskottet
också motion Bo257 (c) yrkande 14 såvitt nu är i fråga beträffande den
bidragsgrundande bostadskostnaden avseende egnahem. Utskottet kan
inte ansluta sig till motionärernas förslag om att i kostnaden ett belopp
motsvarande normal avskrivning skall ingå.

5.6.5.3 Omprövning av bostadsbidragen

Enligt dagens regler gäller att bostadsbidraget omprövas om inkomsten
väsentligt förändras. Enligt bostadsstyrelsens tillämpningsföreskrifter
skall en inkomständring i princip anses vara väsentlig om den aktuella
inkomsten är 20000 kr. högre eller 10000 kr. lägre än den oftast två år
gamla inkomsten som bidraget grundats på.

I proposition 1986/87:48 föreslås att ett fastställt bostadsbidrag inte skall
omprövas till följd av senare inkomständringar. Bidraget skall heller inte
omprövas om kostnaden för bostaden ändras. Omprövning skall däremot
göras om hushållets sammansättning förändras eller om hushållet byter
bostad.

I propositionen anförs att de fördelar som onekligen finns med att
använda ett inkomstbegrepp från taxeringen ger möjlighet till en mycket
snabb och rationell hantering; fördelar som förloras om man tillför inkomstprövningssystemet
regler i avsikt att nå större aktualitet vid bidragsprövningen.

Med dagens regler åligger det bidragsmottagarna att ta ställning till om
väsentliga inkomstförändringar inträffat och om en omprövning av bidragen
därför skall ske. En felaktig värdering härvidlag kan i vissa fall leda till
straffpåföljd.

Bl. a. mot bakgrund av vad nu refererats föreslås i propositionen att
omprövningen mot inkomständringarna avskaffas. Detta betyder att inkomstprövningen
är slutligt avklarad i och med att bidraget fastställs för
budgetåret.

Reglerna för omprövning av bostadsbidragen behandlas i tre motioner. I
motion Bol 11 (fp) anförs motivledes att det är en önskvärd förändring att

BoU 1986/87:10

ett fastställt bostadsbidrag normalt inte skall omprövas under året. I mo- BoU 1986/87:10

tion Boll9 (m) yrkande 4 såvitt nu är i fråga föreslås riksdagen avslå
regeringens förslag om omprövning av bostadsbidraget. Förslaget anges
medföra betydande nackdelar. Om en inkomst plötsligt faller bort blir
påfrestningen på familjeekonomin stor.

I motion Bo222 (c) yrkande 1 såvitt nu är i fråga föreslås att bostadsbidragen
skall omprövas enligt nu gällande regler. Motionären anför bl. a. att
regeringsförslaget är fördelningspolitiskt oacceptabelt och innebär att staten
kommer att få vidkännas stora kostnadsökningar.

Med anledning av förslagen i propositionen och motionerna vill bostadsutskottet
anföra följande. Utskottet instämmer med vad bostadsministern
anför i propositionen om att det där framlagda förslaget innebär avsevärda
förenklingar både för bidragsmottagarna och för bidragsmyndigheterna.

Förslaget bör också, som i propositionen framhålls, ses mot bakgrund av
att det finns möjligheter att, med hänvisning till den s. k. generalklausulen,
som finns i de bestämmelser som reglerar bidragen, besluta att bidrag inte
skall lämnas eller att det skall återbetalas även om villkoren för bidrag är
uppfyllda. Med användande av dessa bestämmelser bör det, enligt propositionen,
vara möjligt att minska eller helt dra in det bidrag den sökande
formellt kan ha rätt till t. ex. om den bidragssökande trots att hans inkomst
tillfälligtvis går ned till noll det inte innebär att han saknar medel för sin
försörjning under bidragsåret.

Vad i motionerna Bol 19 (m) och Bo222 (c) anförts om att ett förverkligande
av förslaget i propositionen medför att inkomständringarnas påverkan
på utgående bidrag inte kommer att beaktas under löpande budgetår är
korrekt. Denna i och för sig mindre tilltalande effekt får dock vägas mot de
fördelar som ett genomförande av regeringens förslag om omprövningsreglerna
innebär. Vid en sammanvägning av förslaget i propositionen och i
motionerna har utskottet kommit till uppfattningen att regeringens förslag
har sådana fördelar att det bör genomföras. De däremot ställda motionsyrkandena
avstyrks såvitt nu är i fråga.

Utskottet vill stryka under vikten av att den s. k. generalklausulen,
enligt vad som redovisats ovan, kan användas för att i vissa fall minska
eller dra in ett bidrag som sökanden formellt har rätt till. Utskottet vill
emellertid betona vad i propositionen anförs om att denna möjlighet måste
användas med försiktighet och omdöme.

Ytterligare en fråga behandlar utskottet i detta sammanhang. Ovan
(avsnitten 5.6.4.1.1 och 5.6.4.1.2) har utskottet anslutit sig till uppfattningen
i propositionen om att den sammanräknade inkomsten enligt taxeringen
året före bidragsåret med i förekommande fall vissa tillägg skall läggas till
grund för behovsprövningen av bidragen. Emellertid vill utskottet instämma
med vad i propositionen anförts om att det i vissa fall kan vara
motiverat att på sökandens begäran grunda behovsprövningen på hushållets
aktuella inkomst. I proposition 1986/87:48 anges att så bör ske när
arbetsinkomsten har minskat till mindre än hälften av den tidigare inkomsten.
Den aktuella årsinkomsten bör givetvis också användas när ringa
uppgifter om den enskilda sökanden finns från taxeringen.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bol 15 yrkande 1 föreslås 65

5 Riksdagen 1986/87. 19 sami. Nr 10

ett riksdagens tillkännagivande till regeringen av innebörden att en prövning
mot aktuell inkomst skall ske när arbetsinkomsten väntas minska med
25 % eller mera. I övrigt riktas i motionen ingen erinran mot de i propositionen
förordade omprövningsreglerna.

Utskottet, som tillstyrker förslaget i motionen, föreslår ett riksdagens
tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad motionärerna förordat.

Utskottet ansluter sig till vad i propositionen anförts och avstyrker
motionerna Bol 17 (c) yrkande 5 såvitt nu är i fråga och Bol 19 (m) yrkande
5 om att 50% av räntekostnaden skall få tas upp när bostadskostnaden för
bostadsrättslägenheter bestäms samt motion Bo257 (c) yrkande 14 såvitt
nu är i fråga om att viss del av räntekostnaden för köp av bostadsrätt skall
få räknas in i bostadskostnaden.

Med hänvisning till att dagens regler får anses lämpliga avstyrker utskottet
också motion Bo257 (c) yrkande 14 såvitt nu är i fråga beträffande
beräkningsgrunderna när bostadskostnaden för egnahem skall bestämmas.
Utskottet kan inte ansluta sig till motionärernas förslag om att i kostnaden
ett belopp motsvarande normal avskrivning skall ingå.

5.6.6 Administrationen av bostadsbidragen m. m.

Beslut om bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll utan barn föreslås
fattas av kommunens förmedlingsorgan.

I budgetpropositionen (bil. 13 s. 48) anförs att den framtida administrationen
av bostadsbidragen är föremål för beredning inom regeringskansliet.
Bl. a. pågår överläggningar med Kommunförbundet.

I motion Bo222 (c) yrkande 2 föreslås att ansvaret för administrationen
av bidragen även i fortsättningen bör ligga på kommunerna. Någon överföring
till försäkringskassorna bör inte diskuteras.

Enligt utskottets mening bör resultatet av den pågående beredningen
avvaktas. Något riksdagens tillkännagivande enligt förslaget i motion
Bo222 (c) yrkande 2 bör därför inte göras.

Utskottet är inte berett att föreslå riksdagen att begära att regeringen
skall låta utreda förutsättningarna för och effekterna av ett i motion Bo237
(c) framfört förslag om att ett utökat skattejämkningssy stern i stället för bostadsbidrag.
Det kan inte anses lämpligt att lägga uppgifter på skatteadministrationen
av den karaktär motionärerna förordar.

Enligt nu gällande regler betalas inte bidragsbelopp som understiger 50
kr./mån ut.

I proposition 1986/87:93 föreslås att det minsta bidragsbelopp som
betalas ut skall vara 100 kr. per månad för barnfamiljer och för hushåll
utan barn.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i sin partimotion Bol30 såvitt nu
är i fråga att dagens regler skall gälla även efter den 1 januari 1988.

Det får, bl. a. av administrativa skäl, anses motiverat att genomföra den
höjning av lägsta bidragsbelopp som föreslås i propositionen. Det däremot
stående motionsyrkandet avstyrks sålunda.

5.6.7 Statsbidrag

I budgetpropositionen (bil. 13 s. 47—48) föreslås att bostadsbidraget till
barnfamiljer i sin helhet omvandlas till ett kommunalt bidrag och att

BoU 1986/87:10

statsbidrag lämnas under förutsättning att kommunerna vid sin bidragsgivning
följer de av riksdagen och regeringen fastställda reglerna. Statsbidraget
föreslås fastställas till 50%.

I proposition 1986/87:93 föreslås motsvarande ordning beträffande bostadsbidrag
till hushåll utan barn.

Utskottet tillstyrker förslagen avseende statsbidrag till kommunernas
kostnader för bostadsbidrag.

5.7 Reparation, om- och tillbyggnad

5.7.1 ROT-programmets omfattning m. m.

Riksdagen beslutade år 1983 (BoU 1983/84:11) om ett tioårigt bostadsförbättring
s program, det s.k. ROT-programmet. I enlighet med riksdagens
beslut genomfördes under år 1986 en utvärdering av programmets utformning.
Resultatet av denna utvärdering samt olika överväganden och förslag
med anledning härav förelädes riksdagen i en bostadspolitisk proposition
hösten 1986 (prop. 1986/87:48). Riksdagen beslutade i december 1986
(BoU 1986/87:7) om vissa förändringar i bostadsförbättringsprogrammet
och tog i detta sammanhang även ställning till motioner vari programmet
behandlades utifrån mera principiella synpunkter. Också i samband med
årets budgetproposition har motioner med denna inriktning väckts. I motion
Bo246 (m) yrkande 4 såvitt nu är i fråga föreslås således en avveckling
av ROT-programmet från den 1 juli 1987.

I bostadsutskottets betänkande BoU 1986/87:7 avstyrks ett yrkande
med motsvarande innebörd. Vid detta tillfälle anförde utskottet bl. a. att
erfarenheterna av ROT-programmet i huvudsak varit goda och att programmet
sammantaget väl fyllt sin tilltänkta uppgift. Utskottet har inte haft
anledning att ompröva detta ställningstagande varför motion Bo246 (m)
yrkande 4 såvitt nu är i fråga avstyrks.

I två motioner tas upp frågor avseende ett utvidgat ROT-program.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo215 yrkande 4 anförs att
underhållet av olika kommunala och statliga byggnader inte får eftersättas.
Även behovet av insatser då det gäller de kommunala VA-näten måste
uppmärksammas. Mot denna bakgrund föreslås en utvidgning av ROTprogrammet
till att även avse offentliga byggnader. Räntebidragen till
kommunerna bör emellertid i dessa fall begränsas till hälften.

I motion Bo503 (c) behandlas frågan om skolmåltidslokalernas utformning.
Många av dagens måltidslokaler anses på grund av eftersatt underhåll
ge en undermålig matmiljö och bidra till stress och oro. Riksdagen föreslås
därför att hos regeringen begära förslag i syfte att inordna bl. a. skolmåltidslokalerna
i ROT-programmet.

De överväganden om det statliga ROT-stödets omfattning som gjordes
under hösten 1986 gav varken regering eller riksdag anledning att föreslå
någon mera genomgripande förändring av ROT-programmets omfattning i
den riktning som föreslås i de aktuella motionerna. Utskottet delar emellertid
motionärernas oro över det växande behovet av underhåll, reinvesteringar
och förnyelse i framför allt det kommunala byggnads- och anlägg -

BoU 1986/87:10

ningsbeståndet. Det bör dock betonas att det i hög grad ligger i kommunernas
eget intresse att öka underhålisvolymen i detta bestånd. Ökade insatser
på detta område är också nödvändiga för att bryta tendenser till
kapitalförstöring och samtidigt på sikt leda till minskade driftskostnader.
En utvidgning av ROT-åtgärderna i det kommunala byggnads- och anläggningsbeståndet
bör således kunna komma till stånd även utan det i motionerna
föreslagna statliga stödet. Med hänvisning till det ovan anförda
avstyrker utskottet motionerna Bo215 (vpk) yrkande 4 och Bo503 (c).

I centerpartiets partimotion Bo256 föreslås att ett långsiktigt program
för VA-nätets restaurering skall tas fram. Programmet bör inriktas på att
fram till år 2000 förnya ledningar som lades ned före 1965.

Utskottets ovanstående ställningstagande avseende ett utvidgat ROTprogram
får även anses gälla förslaget om ett program för VA-nätets
restaurering. Det finns anledning att anta att en strategi för dessa
kommunalekonomiskt väl motiverade åtgärder kommer att övervägas utan
en särskild begäran från riksdagen därom. Även motion Bo256 (c) avstyrks
sålunda.

I syfte att skapa förutsättningar för en tillräcklig nyproduktion av bostäder
bemyndigade riksdagen hösten 1986 regeringen att införa rambegränsningar
för bostadsförbättringsverksamheten på vissa orter (BoU
1986/87:7). Regeringen har därefter beslutat att sådana ramar under 1987
skall gälla i de tre storstadsområdena. Regeringsbeslutet innebär att ombyggnadsvolymen
i dessa områden skall begränsas till 30% av 1986 års
volym. Länsbostadsnämnderna har emellertid givits möjlighet att höja
ramarna med motsvarande 20 % av 1986 års ombyggnadsvolym om det
behövs av sysselsättningsskäl.

Enligt vad som anförs i motion Bo258 (fp) har de ovan angivna rambegränsningarna
sannolikt ingen inverkan på nybyggnadsverksamheten. I
motionens yrkande 19 föreslås därför riksdagen återkalla sitt bemyndigande
till regeringen att införa rambegränsningar för ombyggnadsverksamheten.

De ramar för ombyggnadsverksamheten på vissa orter som regeringen
införde efter riksdagens bemyndigande har ännu endast tillämpats under
några månader. Enligt utskottets mening är det därför för tidigt att dra
några säkra slutsatser om rambegränsningens effekt på nyproduktionen av
bostäder. Bostadsutskottet avstyrker mot denna bakgrund yrkande 19 i
motion Bo258 (fp) men vill i detta sammanhang samtidigt anföra följande.

När bostadsutskottet hösten 1986 tillstyrkte att möjlighet till begränsningar
av ombyggnadsvolymen skulle införas framhölls samtidigt att stor
hänsyn måste tas till såväl den pågående som den förestående ombyggnadsverksamheten.
Vidare anfördes att eventuella beslut som innebär att
den av kommunen planerade ombyggnadsverksamheten skjuts upp noga
bör övervägas för att undvika att väl dokumenterade ombyggnadsbehov
får stå tillbaka. Detta blev också riksdagens tillkännagivande i frågan.
Utskottet förutsätter att regeringen har sin uppmärksamhet riktad på frågan
och att de av riksdagen föreslagna hänsynstagandena kommer att
påverka omfattning och inriktning av verksamheten. Om så ej skulle ske
antar utskottet att regeringen för riksdagen redovisar de behov av ändrade

BoU 1986/87:10

föreskrifter m. m. som föreligger för att syftet med riksdagens ovannämnda
beslut skall förverkligas.

5.7.2 Vissa övriga frågor angående ombyggnadslån

För att öka möjligheterna till prisbilligt semesterboende inom landet bör
enligt motion Bo516 (c) privata fritidshus i större utsträckning än i dag
användas för turistboende. Många fritidshus har emellertid en för låg
standard för att vara attraktiva för uthyrning. I motionen föreslås därför att
förmånliga lån för upprustning av fritidshus skall utgå under förutsättning
att husen kontrakteras för uthyrning under minst fem år.

Bostadsutskottet är inte berett att medverka till att det statliga stödet
inom bostadssektorn utvidgas till att även innefatta fritidsboendet. Eventuella
samhälleliga insatser för att underlätta uthyrningen av fritidshus i
enlighet med vad som anförs i motionen får övervägas i samband med olika
regionala turistsatsningar. Utskottet avstyrker således motion Bo516 (c).

Enligt motion Bo217 (c) såvitt nu är i fråga utgår statliga ombyggnadslån
endast till de småhusägare som gör genomgripande reparationer av sina
hus. 1 motionen föreslås därför att villkoren för ombyggnadslån till småhus
ändras så att även en mindre genomgripande upprustning kan belånas.

För att ombyggnadslån till småhus skall kunna utgå krävs i de flesta fall
(undantaget bostadsanpassningsåtgärder) att kostnaden för åtgärderna
uppgår till minst 40000 kr. Denna gräns har inrättats för att undvika att det
statliga bostadslånesystemet belastas med en mängd smålån och därmed
en omfattande låneadministration. Bostadsutskottet delar inte motionärernas
åsikt att kraven för långivningen i detta avseende är för högt ställda
och avstyrker således motion Bo217 (c) såvitt nu är i fråga.

Vid ombyggnad av flerbostadshus är det enligt motion Bo258 (fp) yrkande
16 angeläget att noga överväga hur många smålägenheter som bör
sparas. Mot denna bakgrund föreslås i motionen att ombyggnadslån vid
lägenhetssammanslagningar endast skall få utgå då fastighetsägaren kunnat
visa att överskott råder på sådana lägenheter i det aktuella bostadsområdet.

Med anledning av motion Bo258 (fp) yrkande 16 vill bostadsutskottet
anföra följande. Bostadsförsörjningslagen ger kommunerna ett övergripande
ansvar för bostadsförsörjningens inriktning. Detta inbegriper också
ett ansvar för att ombyggnadsverksamheten ges en lämplig inriktning.
Genom det s. k. markvillkoret för bostadslån har kommunerna givits möjlighet
att utöva ett reellt inflytande över bostadsförsöijningen så att sociala,
miljömässiga och andra mål som kommunen ställer upp kan nås. Detta
styrmedel kan även användas för att förhindra oönskade förändringar av
lägenhetssammansättningen med hjälp av statliga ombyggnadslån. Redan i
dag finns således möjlighet för kommunerna att förhindra lägenhetssammanslagningar
i de fall som anges i motion Bo258 (fp) yrkande 16. Mot den
ovan redovisade bakgrunden avstyrks motionsyrkandet.

Hyresgästinflytandet vid ombyggnad av bostäder diskuteras i två motioner.

Enligt vad som anförs i motion Bo413 (m) yrkande 10 är det självklart att

BoU 1986/87:10

en fastighetsägare som avser att renovera sin fastighet skall informera
berörda hyresgäster om sina planer. Hyresgästerna skall sedan själva få
avgöra i vilken form som de vill samråda med fastighetsägaren. Kravet på
ett speciellt yttrande från hyresgästorganisation som en förutsättning för
ombyggnadslån bör emellertid upphöra.

Även i motion Bo258 (fp) tas frågan om hyresgästinflytandet vid ombyggnad
av hyreshus upp. I motionens yrkande 20 såvitt nu är i fråga
anförs att hyresgästyttrandet vid ansökan om ombyggnadslån bör lämnas
av de hyresgäster som berörs av ombyggnaden och inte av hyresgästorganisation.
I yrkande 21 föreslås att ombyggnad inne i lägenheten normalt
endast skall få genomföras efter lägenhetsinnehavarens tillstyrkan. Underhåll
som måste samordnas i hela fastigheten såsom exempelvis byte av
rörstammar skall emellertid kunna genomföras utan sådan tillstyrkan.

Beslutet att införa hyresgästyttrande som villkor för ombyggnadslån
fattades av riksdagen i december 1986 (BoU 1986/87:7). Det nya villkoret
är avsett att träda i kraft den 1 juli 1987 och tillämpas på ansökningar som
ges in till kommunen efter ikraftträdandet. Beslutet om hyresgästyttrande
fattades mot bakgrund av hittillsvarande erfarenheter av bostadsförbättringsprogrammet,
som bl. a. givit vid handen att hyresgästernas inflytande
vid ombyggnaderna varit alltför begränsat. Vid detta tillfälle avstyrkte
bostadsutskottet motsvarande motionsyrkande som nu förs fram i motion
Bo413 (m) yrkande 10. Utskottet ser inget skäl att ompröva detta ställningstagande.

Även förslag motsvarande dem som förs fram i motion Bo258 (fp) i fråga
om hyresgästinflytande övervägdes vid den ovan angivna riksdagsbehandlingen
och avstyrktes därvid av bostadsutskottet. Utskottet anser således
inte att de skäl som förs fram i motion Bo258 (fp) föranleder något behov
att ompröva nuvarande ordning för hyresgästinflytande, där hyresgästerna
företräds av en organisation. Det bör emellertid ånyo understrykas att
bestämmelserna om detta inflytande är avsedda att vara neutrala till hyresgästernas
val av intresseorganisation. Motion Bo258 (fp) yrkandena 20 och
21 avstyrks sålunda av utskottet.

5.8 Viss bostadsförbättring m. m.

I syfte att förbättra möjligheterna för äldre och handikappade att leva ett
självständigt liv i vanliga bostäder har ett flertal olika låne- och bidragsformer
för bostadsförbättring inrättats. För åtgärder i bostadslägenheter
utgår exempelvis bostadsanpassningsbidrag. Vidare utgår bidrag till installation
av hiss i vissa fastigheter, och stöd lämnas även för att förbättra
tillgängligheten i den yttre miljön samt för att stimulera utvecklingen av
sådan service som förbättrar kvarboendemöjligheterna för bl. a. äldre och
handikappade.

I motion Bo246 (m) anförs att det i första hand är bostadsföretagen och
kommunerna som har ansvaret för att bostäderna är lämpligt utformade
även för äldre och handikappade. Mot denna bakgrund föreslås i motionens
yrkande 8, såvitt nu är i fråga, att flera bidragsformer med inriktning
mot dessa grupper avskaffas. Detta gäller hissbidraget, statsbidraget för att

BoU 1986/87:10

återställa bostadsanpassningsåtgärder, bidraget till tillgänglighetsskapande
åtgärder på kvartersmark samt bidraget till visst utvecklingsarbete i fråga
om boendeservice.

Bostadsutskottet har vid ett flertal tillfällen (senast i BoU 1986/87:7)
starkt understrukit vikten av en god tillgänglighet i bostadsbeståndet.
Riksdagen har också beslutat om olika stödformer för att uppnå detta mål.
Dessa stödformer utgör en viktig del i den politik som syftar till att
underlätta kvarboende i vanliga bostadslägenheter för bl.a. äldre och
handikappade. Utskottet har inte genom den aktuella motionen tillförts
underlag som föranlett en omprövning av de diskuterade stödformerna.
Motion Bo246 (m) yrkande 8 såvitt nu är i fråga avstyrks sålunda.

I motion Bo226 (s) understryks vikten av ett fortsatt statligt stöd för
hissinstaUationer och föreslås ett riksdagens tillkännagivande med denna
innebörd.

Bostadsutskottet behandlade nyligen (BoU 1986/87:7) frågan om det
statliga stödet för hissinstallationer och föreslog därvid att bidrag skall
kunna utgå även fortsättningsvis. Riksdagen beslutade i enlighet med
detta. Yrkandet i motion Bo226 (s) får således redan anses vara tillgodosett.

I folkpartiets partimotion Bo203 framhålls att statens bidrag för installationer
för ökad tillgänglighet inte utnyttjas i önskvärd omfattning. Av
denna anledning föreslås en ökad information om bidragen för ökad tillgänglighet.

Bostadsutskottet anser liksom motionärerna att framför allt möjligheten
till hissbidrag tidigare utnyttjades i alltför liten utsträckning av fastighetsägare
och kommuner. Utskottet har emellertid erfarit att intresset för
bidraget ökat kraftigt under år 1986, framför allt mot slutet av året, då ca 70
milj. kr. beviljades i bidrag. Även bostadsanpassningsbidraget har under
det senaste budgetåret utnyttjats i betydligt större omfattning än tidigare.
Vad beträffar bidraget för att förbättra tillgängligheten i den yttre miljön får
beslut om bidrag under innevarande budgetår meddelas av regeringen
inom en ram av 10 milj. kr. Denna bidragsform har emellertid hittills
knappast alls kommit att utnyttjas. Bostadsministern har i budgetpropositionen
aviserat att han avser föreslå regeringen att bostadsstyrelsen ges
rätt att besluta i ärenden om dessa bidrag. Enligt vad bostadsutskottet
erfarit är ett av syftena med denna förändring att förbättra informationen
om bidragen för tillgänglighetsskapande åtgärder på kvartersmark genom
att bostads verkets informationskanaler i fortsättningen kan utnyttjas.

Yrkandet i folkpartiets partimotion Bo203 kan mot den ovan redovisade
bakgrunden antas bli i allt väsentligt tillgodosett utan någon riksdagens
ytterligare åtgärd. Motionen avstyrks sålunda.

Bostadsanpassningsbidrag lämnas för anpassningsåtgärder i en handikappad
persons bostad. Allergisanering är en av de åtgärder som berättigar
till bidrag. Bidrag kan lämnas för att byta ut eller avlägsna sådant material
som innehåller allergiframkallande ämnen, dock inte för utbyte av lösa
inventarier. Detta är enligt motion Bo225 (s) en brist. Motionärerna anser
att även kostnaderna för nödvändig nyanskaffning av personligt lösöre i
samband med en allergisanering bör täckas av bidraget. I motionen före -

BoU 1986/87:10

slås därför att den pågående allergiutredningen ges i uppdrag att överväga
en utvidgning av bostadsanpassningsbidraget med denna inriktning.

I de direktiv som allergiutredningen arbetar efter anges särskilt att man
bör studera om åtgärderna från samhällets sida för att förhindra en allergiframkallande
boendemiljö är tillräckliga. Skulle så ej vara fallet har utredningen
att lämna förslag till åtgärder. Enligt vad bostadsutskottet erfarit
kommer i detta sammanhang även de ekonomiska problemen vid allergisanering
av bostäder att uppmärksammas. Utskottet är dock inte berett att
medverka till att utredningens överväganden i denna fråga begränsas till att
gälla bostadsanpassningsbidraget. En förutsättningslös prövning i enlighet
med direktiven bör göras även av denna fråga. Motion Bo225 (s) avstyrks
med hänvisning till pågående utredning.

I budgetpropositionen redovisas vissa överväganden angående reglerna
för bostadsanpassningsbidrag, bl. a. diskuteras frågan om bidragets finansiering.
Enligt bostadsministern medför den nuvarande ordningen med
kommunal beslutanderätt i fråga om stöd till bostadsanpassning många
fördelar. Denna ordning anses emellertid motivera att kommunerna även
ges ett ekonomiskt ansvar för de beslut som fattas. Bostadsministern
förordar därför att som förutsättning för statligt bidrag till bostadsanpassning
skall gälla att kommunen lämnar bidrag med 40 % av den godkända
kostnaden för anpassningsåtgärder till den del den finansieras med bidrag.
Statligt bidrag skall alltså lämnas till 60% av kostnaden. Kommunal delfinansiering
bör vara en förutsättning för bostadsanpassningsbidrag även i
sådana ärenden i vilka länsbostadsnämnden fattar beslut. Den nya ordningen
med kommunal delfinansiering föreslås införas den 1 januari 1988.

Frågan om kommunal delfinansiering av bostadsanpassningsbidraget
behandlas i tre motioner. I samtliga tre motioner yrkas avslag på regeringens
förslag i denna fråga. I motion Bo252 (c) anförs att en kommunal
delfinansiering kommer att drabba vissa glesbygdsregioner med många
åldringar hårt. Anpassningsbidraget är enligt motion Bo257 (c) yrkande 10 i
första hand en statlig åtgärd inom boendet. Även i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo408 yrkande 1, såvitt nu är i fråga, framhålls att
bostadsanpassningsbidraget måste utgå oavsett kommuntillhörighet.

Bostadsutskottet tillstyrker regeringens förslag om fördelning av det
ekonomiska ansvaret för bostadsanpassningsbidraget. Utskottet anser liksom
bostadsministern att den nuvarande ordningen med kommunal beslutanderätt
i bostadsanpassningsfrågor motiverar att kommunerna också ges
visst ekonomiskt ansvar för sina beslut. I motionsyrkandena anförs att en
delfinansiering innebär en stor ekonomisk belastning för vissa kommuner.
Regeringsförslaget bör emellertid också ses mot bakgrunden av att bostadsanpassningsbidraget
underlättar kvarboende i vanliga lägenheter och
därigenom minskar kommunens utgifter för olika former av institutionsboende.
Motionerna Bo252 (c), Bo257 (c) yrkande 10 samt Bo408 (vpk)
yrkande 1 såvitt nu är i fråga avstyrks med hänvisning till det nu anförda.

Bostadsanpassningsbidraget lämnas med ett belopp som motsvarar skälig
kostnad för anpassningsåtgärden. För s. k. standardhöjande åtgärder får
dock bidrag lämnas med högst 20000 kr. Med hänvisning till kostnadsutvecklingen
föreslås i budgetpropositionen att maximibeloppet för bostads -

BoU 1986/87:10

anpassningsbidrag till standardhöjande åtgärder höjs från 20000 kr. till BoU 1986/87:10
30000 kr. Utskottet tillstyrker detta förslag.

Enligt riksdagens beslut (BoU 1984/85:24, rskr. 347) med anledning av
proposition 1984/85:142 om förbättrade boendeförhållanden för gamla,
handikappade och långvarigt sjuka har ett statligt bidrag införts för
tillgänglighetsbefrämjande åtgärder på kvartersmark. Beslut om bidrag
meddelas av regeringen. En medelsram om 10 milj. kr. har fastställts för
ändamålet för vart och ett av budgetåren 1985/86 och 1986/87. I årets
budgetproposition föreslås att ramen för bidrag för tillgänglighetsfrämjande
åtgärder bestäms till 10 milj. kr. också för budgetåret 1987/88. Även
detta regeringsförslag tillstyrks av bostadsutskottet.

5.9 Tilläggslån m. m.

Tilläggslån kan utgå för ombyggnad av vissa kulturhus och för grundförstärkningsåtgärder
i kulturhistoriskt värdefulla bostadshus, för åtgärder
mot radon, röta, fukt, mögel och rost m. m. samt för ändrad lägenhetssammansättning
i hus med många outhyrda lägenheter. Tilläggslånet ges för att
täcka kostnader som överstiger husets ekonomiska bärkraft. Som regel är
lånet ränte- och amorteringsfritt i minst fem år.

Riksdagen fastställer årligen två ramar avseende tilläggslångivningen.

Den ena är en s. k. tillstyrkanderam som förutom tilläggslån för ombyggnad
av vissa kulturhus även avser förhöjt låneunderlag för ombyggnad av
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Ramen för budgetåret 1986/87 har av
riksdagen bestämts till 80 milj. kr. Den andra ramen är en s. k. beslutsram
som avser åtgärder mot röta, fukt, mögel och rost m. m., ändrad lägenhetssammansättning
samt grundförstärkning av kulturhistoriskt värdefulla hus.

Denna ram uppgår under innevarande budgetår till 40 milj. kr. För tilläggslån
till åtgärder mot radon gäller dock ingen rambegränsning.

Bostadsministern föreslår i budgetpropositionen att tillstyrkanderamen
för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse fastställs till 80 milj. kr. för budgetåret
1987/88, dvs. till samma belopp som för innevarande budgetår. I
fem motioner framställs yrkanden om att tillstyrkanderamen skall höjas i
olika omfattning. Förslagen motiveras med att behoven av medel för
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse klart anses överstiga den av regeringen
föreslagna ramen. Tillstyrkanderamen föreslås i motion Bo246 (m)
yrkande 7 höjas till 100 milj. kr., i motionerna Bo249 (m) samt Bo254 (c, fp)
till 110 milj. kr., i motion Bo257 (c) yrkande 8 till 90 milj. kr. och i motion
Bo258 (fp) yrkande 35 till 95 milj. kr.

Bostadsutskottet betonade vid behandlingen av 1986 års budgetproposition
(BoU 1985/86:13) vikten av ett statligt stöd till kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse utöver det stöd som lämnas till övrig bebyggelse. Utskottet
föreslog också i detta sammanhang en ökning av tillstyrkanderamen för
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse med sammanlagt 30 milj. kr. för
perioden den 1 januari 1986-den 30 juni 1987 utöver regeringens förslag.

Det förslag om tillstyrkanderam som bostadsministern lämnar i årets budgetproposition
innebär en anpassning till denna nivå på tillstyrkanderamen.
Även i år har emellertid de myndigheter som handlägger statens stöd 73

till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse redovisat ett behov av tilläggslån
och förhöjt låneunderlag som klart överstiger den av regeringen föreslagna
tillstyrkanderamen. Det kan samtidigt konstateras att en mycket stor del
av den tillstyrkanderam som fastställts under de senaste åren har behövt
tas i anspråk för ett fåtal kostsamma projekt, bl. a. för ombyggnader av
stadsdelen Haga i Göteborg. Detta har inneburit att ett flertal angelägna
projekt i övriga delar av landet helt eller delvis fått skjutas på framtiden i
avvaktan på tillgängliga medel.

Bostadsutskottet delar bostadsministerns uppfattning om nödvändigheten
av en sträng prioritering av de objekt som bör komma i fråga för statligt
stöd även vad avser den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. Utskottet
anser emellertid att särskilda hänsyn även i år måste tas till den ovan
redovisade situationen. Enighet har därför uppnåtts kring ett förslag om att
höja tillstyrkanderamen för budgetåret 1987/88 med 10 milj. kr. i förhållande
till innevarande budgetår.

Bostadsutskottet föreslår således med anledning av motionerna Bo246
(m) yrkande 7, Bo249 (m), Bo254 (c, fp), Bo257 (c) yrkande 8 samt Bo258
(fp) yrkande 35 och regeringens förslag att riksdagen medger att ramen för
de antikvariska myndigheternas tillstyrkan av sådana ombyggnader av
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som bör komma i fråga för förhöjt
låneunderlag och tilläggslån bestäms till 90 milj. kr. för budgetåret 1987/88.

Vid byggande på mark med fornlämningar måste enligt fornminneslagen
arkeologiska undersökningar genomföras. Kostnaden för dessa undersökningar
skall byggherren svara för. Arkeologikostnaderna kan dock inte
kompenseras genom uttag av en hyra som ryms inom det s. k. bruksvärdet
enligt hyreslagens regler. Detta innebär att bostadsbyggande i framför allt
de medeltida städernas centrala delar medför kostnader som ibland inte är
möjliga att förränta i sin helhet. I budgetpropositionen föreslås åtgärder för
att komma till rätta med dessa finansieringsproblem. Den föreslagna lösningen
innebär att tilläggslån skall kunna medges för vissa kostnader för
arkeologiska undersökningar.

Tilläggslån bör enligt bostadsministern inte lämnas generellt till arkeologiska
undersökningar vid bostadsbyggande. Långivningen bör i stället
begränsas till områden med samlad äldre bebyggelse där dels allmänintresset
av att byggnader kommer till stånd är störst, dels möjligheter saknas att
anpassa exploateringen så att fornlämningar inte berörs och dels de arkeologiska
undersökningskostnaderna är relativt sett höga. Prioriteringen av
vilka byggnadsprojekt som skall stödjas med tilläggslån bör ske av riksantikvarieämbetet
utifrån dessa grunder. Långivningen föreslås beviljas inom
en årlig ram av 2,5 milj. kr. som bör tillskapas genom en omprioritering
inom tillstyrkanderamen för lån till ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse.

Frågan om finansiering av kostnaderna vid arkeologiska undersökningar
behandlas i två motioner.

I motion Bo255 (m) framhålls att tilläggslånen för arkeologiska undersökningar
inte bör vara begränsade till byggande av bostadsfastigheter.
Lånemöjligheten föreslås gälla oberoende av byggnadens ändamål.

I motion Bo201 (c) yrkandena 1 och 3 föreslås stödet till arkeologiska

BoU 1986/87:10

undersökningar utgå i form av statliga bidrag i stället för tilläggslån samt att

2,5 milj. kr. anvisas för detta ändamål. Motionärerna påpekar vidare att
reparation av VA-nät är extra kostsamt för städer med gamla stadskärnor
eftersom hänsyn måste tas till fornlämningar även i detta sammanhang. I
motionens yrkande 2 föreslås därför även kostnaden för byte och reparation
av VA-nät beaktas vid beräkning av det statliga bidraget.

Finansieringen av arkeologiska undersökningar har sedan länge inneburit
ett problem vid bostadsbyggande i vissa delar av landet. Bostadsutskottet
ser därför positivt på att regeringen nu lägger fram ett förslag med
lösning på detta problem. Genom att stödet till arkeologiska undersökningar
utgår inom tilläggslånesystemet erhålls enhetliga former för samhällets
stöd till antikvariska och arkeologiska merkostnader vid bostadsbyggande.
Utskottet anser vidare att de föreslagna grunderna för stödet är väl avvägda
och innebär att tilläggslånen kommer att kanaliseras till de områden
där behoven är störst.

Det nu anförda innebär att utskottet ställer sig avvisande till att som
föreslås i motion Bo201 (c) införa en speciell bidragsform för de arkeologiska
undersökningarna. Inte heller förslagen i motionerna Bo201 (c) och
Bo255 (m) om att i detta sammanhang utvidga stödgivningen till att gälla
även annat än byggande av bostäder kan tillstyrkas av utskottet. Den
föreslagna konstruktionen med tilläggslån är avsedd att anpassa samhällets
stöd till bostadsbyggandet, till de speciella förhållanden som råder i vissa
fornlämningsrika områden. Bostadsutskottet tar således inte ställning till
hur samhällets stöd till arkeologiska undersökningar i övrigt bör utformas.
Detta är en fråga som närmast faller inom kulturutskottets beredningsområde.
Motionerna Bo201 (c) och Bo255 (m) avstyrks med hänvisning till det
nu anförda. Regeringsförslaget tillstyrks.

I budgetpropositionen föreslås att beslutsramen för tilläggslån som avser
åtgärder för att avhjälpa byggskador och byggfel, ändrad lägenhetssammansättning
eller grundförstärkning bestäms till 40 milj. kr. för budgetåret
1987/88. Omfördelningar inom beslutsramen och förändringar av ramens
storlek föreslås i fyra motioner. Lånemöjligheterna för ändrad lägenhetssammansättning
föreslås upphöra i motionerna Bo246 (m) yrkande 6,
Bo253 (fp) yrkande 3, Bo257 (c) yrkande 9 samt Bo258 (fp) yrkande 36. I
motion Bo246 (m) yrkande 6 föreslås vidare att den därigenom frigjorda
låneramen utnyttjas för lån till grundförstärkning. Den slopade lånemöjligheten
för ändrad lägenhetssammansättning föreslås i två av motionerna i
stället medföra att storleken på beslutsramen skärs ned, i motion Bo257 (c)
yrkande 9 till 30 milj. kr. och i motion Bo258 (fp) yrkande 36 till 25 milj. kr.

Bostadsutskottet har vid flera tidigare tillfällen (senast BoU 1985/86:13)
behandlat och avstyrkt yrkanden om att tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning
inte skall utgå. Vid dessa tillfällen har bl. a. framhållits
tilläggslånets betydelse för att ge vissa bostadsområden en mer varierad
befolkningssammansättning. I de nu aktuella motionsyrkandena har inget
nytt framkommit som föranleder utskottet att ändra sitt tidigare ställningstagande.
Motionerna Bo246 (m) yrkande 6, Bo253 (fp) yrkande 3, Bo257
(c) yrkande 9 samt Bo258 (fp) yrkande 36, de två sistnämnda yrkandena
såvitt nu är i fråga, avstyrks sålunda.

BoU 1986/87:10

Det nu anförda innebär att utskottet även avstyrker de nedskärningar av BoU 1986/87:10
beslutsramen för tilläggslån som föreslås i motionerna Bo257 (c) yrkande 9
och Bo258 (fp) yrkande 36, båda yrkandena såvitt nu är i fråga. Regeringens
förslag tillstyrks.

Regeringen föreslår att tillstyrkanderamen och beslutsramen avseende
tilläggslångivningen m. m. skall få överskridas även under det kommande
budgetåret om det behövs av sysselsättningsskäl. I motion Bo258 (fp)
yrkande 37 föreslås att riksdagen inte ger regeringen ett sådant bemyndigande.

Riksdagen har under en följd av år medgivit ett överskridande av ramarna
för tilläggslån m.m. om det behövs av sysselsättningsskäl. Även
om sysselsättningen på byggarbetsmarknaden för närvarande är god kan
förhållandena ändras relativt snabbt. Utskottet anser inte tillräckliga skäl
föreligga att frånta regeringen detta bemyndigande. Regeringens förslag
om att ramarna får överskridas av sysselsättningsskäl tillstyrks och motion
Bo258 (fp) yrkande 37 avstyrks av utskottet.

Riksdagen beslutade hösten 1986 (BoU 1986/87:7) att en särskild ram för
beslut om tilläggslån för ombyggnadsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus
som är 30 år eller yngre skulle finnas. Beslutet föranleddes framför allt av
förbättringsbehoven i de bostadsområden som byggdes under det s. k.
miljonprogrammets dagar. Ramen fastställdes till 50 milj. kr. under det
första halvåret 1987 och till 100 milj. kr. under budgetåret 1987/88. I
motionerna Bo214 (s) yrkande 1 och Bo243 (s) yrkande 1 såvitt nu är i fråga
föreslås ökade ramar för tilläggslån till miljonprogrammets bostäder. Förslagen
om höjda ramar motiveras med att byggskadorna i miljonprogrammets
bostäder uppges vara större än vad som från böljan beräknats.

De nya bestämmelserna avseende ombyggnadslån och tilläggslån trädde
i kraft den 1 januari 1987. Det är därför ännu för tidigt att bedöma om
storleken på ramen för tilläggslån till bl. a. miljonprogrammets bostäder är
väl avvägd. Bostadsutskottet finner det således inte rimligt att redan nu
ompröva sitt beslut från hösten 1986. Motionerna Bo214 (s) yrkande 1 och
Bo243 (s) yrkande 1 såvitt nu är i fråga avstyrks av denna orsak.

5.10 Åtgärder i områden med stor andel outhyrda lägenheter

Riksdagen beslutade våren 1986 (BoU 1985/86:13) att ett statsbidrag för
förnyelseåtgärder i vissa bostadsområden (det s. k. förnyelsebidraget)
skulle införas. För beslut om förnyelsebidrag under budgetåret 1986/87
fastställdes en ram om 60 milj. kr. Förnyelsebidraget ersatte den 1 juli 1986
två andra bidragsformer som utgått till liknande åtgärder i bostadsområden.
Bidragen som utgick fram t. o. m. den 30 juni 1986 avsåg dels bidrag
till åtgärder i syfte att förbättra boendemiljön, dels bidrag till åtgärder i
bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter.

Förnyelsebidraget kan lämnas till sådana åtgärder i allmännyttiga bostadsföretags
flerbostadshusområden som syftar till att minska antalet outhyrda
lägenheter och förbättra den sociala miljön i området. En förutsättning
för bidrag är att bostadsföretaget och kommunen har upprättat ett
gemensamt åtgärdsprogram för området som även omfattar sociala åtgär- 76

der. Vidare ställs krav på att kommunen lämnar ett bidrag som motsvarar BoU 1986/87:10
minst hälften av det statliga bidraget.

I budgetpropositionen anförs att tillräckliga erfarenheter ännu saknas för
att göra en säker bedömning av åtgången av medel för förnyelsebidrag.

Bostadsministern föreslår därför att ramen för beslut om förnyelsebidrag
under budgetåret 1987/88 fastställs till oförändrat 60 milj. kr.

I motion Bo246 (m) yrkande 5 föreslås att förnyelsebidragen avskaffas
den 1 juli 1987. Motionärerna anser att bostadsföretagen själva måste ta
det fulla ansvaret för sin verksamhet. Om en satsning på boendemiljön är
motiverad underlättas också uthyrningen och åtgärderna blir därmed företagsekonomiskt
lönsamma. I dessa fall bör därför olika åtgärder i boendemiljön
kunna komma till stånd utan statliga bidrag.

Enligt bostadsutskottets uppfattning hade de bidragsformer som den
1 juli 1986 ersattes med förnyelsebidraget stor betydelse för att få i gång
olika förbättringar av boendemiljön. Ett stort antal bostadsområden har
med hjälp av dessa bidrag kunnat rustas upp. Förnyelsebidraget kan på
motsvarande sätt bidra till att lösa de problem som fortfarande finns i
många bostadsområden. Bidragsvillkorens utformning med krav på bl. a.
åtgärdsprogram som även omfattar sociala åtgärder talar för att så blir
fallet. Förnyelsebidraget är således avsett att stödja ett brett åtgärdsprogram
där kommunen och bostadsföretaget tillsammans arbetar aktivt för
att komma till rätta med uthyrningssvårigheter och sociala problem i ett
bostadsområde. Utskottet anser inte att denna typ av problem kan angripas
utifrån ett snävt företagsekonomiskt synsätt på det sätt som föreslås i
motion Bo246 (m) yrkande 5. Motionsyrkandet avstyrks således. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag om ram för beslut om förnyelsebidrag under
budgetåret 1987/88.

I motion Bo258 (fp) yrkande 34 behandlas frågan om förnyelsebidragens
begränsning till allmännyttiga bostadsföretag. Bidragsgivningen bör enligt
motionärerna även kunna utgå till andra bostadsföretag.

De allmännyttiga bostadsföretagen har, som utskottet framhållit ovan,
länge intagit en särställning när det gäller den sociala bostadspolitikens
genomförande. Det ansvar som de allmännyttiga företagen har tagit för att
trygga bostadsförsörjningen i landet har emellertid medfört att de i större
utsträckning än andra bostadsföretag tidvis har drabbats av uthyrningssvårigheter
och sociala problem i vissa bostadsområden. Utskottet finnér
det bl. a. mot denna bakgrund rimligt att de allmännyttiga bostadsföretagen
i viss utsträckning särbehandlas vid statlig bidragsgivning för att komma
till rätta med dessa problem. Motion Bo258 (fp) yrkande 34 avstyrks.

Som en del i stödet till bostadsområden med uthyrningssvårigheter kan
också särskilda lokallån lämnas för ombyggnad till andra lokaler än boendeservicelokaler,
t.ex. kontor, verkstäder och sjukvårdsinrättningar. I motionerna
Bo246 (m) yrkande 2, såvitt nu är i fråga, samt Bo258 (fp) yrkande
33 föreslås en avveckling av de särskilda lokallånen den 1 juli 1987.

Bostadsutskottet behandlade under föregående år (BoU 1985/86:13) liknande
yrkanden som förs fram i de nu aktuella motionerna och gjorde då
bedömningen att det även under de närmaste åren finns behov av de
särskilda lokallånen. Utskottet vidhåller denna uppfattning. Motionerna 77

Bo246 (m) yrkande 2, såvitt nu är i fråga, samt Bo258 (fp) yrkande 33
avstyrks därför.

Under åren 1982-1985 utgick under vissa förutsättningar statsbidrag till
hyresrabatter i bostadshus med hyres- eller bostadsrättslägenheter. Till
ägare av sådana bostadshus som var berättigade att erhålla bidrag till
hyresrabatter kan statlig hyresförlustgaranti i form av lån utgå. Hyresförlustgarantilånen
lämnas med upp till 90 % av hyresförlusterna under en tid
av högst tre år räknat från dagen för husets färdigställande.

I motion Bo258 (fp) yrkande 26, såvitt nu är i fråga, föreslås att hy re sfi) rlustgarantilån
inte skall beviljas fr. o. m. den 1 juli 1987.

Under de två senaste budgetåren har inga beslut om hyresförlustgarantilån
behövt fattas. Endast några år återstår nu av den period under vilken
staten åtagit sig att lämna hyresförlustgarantilån. Utskottet anser det mot
denna bakgrund inte vara rimligt att frånträda tidsbegränsade åtaganden på
det sätt som motionärerna föreslår. Motion Bo258 (fp) yrkande 26, såvitt
nu är i fråga, avstyrks sålunda.

Till ägare av hus som uppförts med stöd av statliga lån kunde under åren
1971-1980 utgå lån för utebliven hyra, s. k. hyresförlustlån. Långivningen
till hyresförluster upphörde i och med utgången av år 1980. Under förutsättning
av bl. a. att de hyresförlustlån som utgått för låntagarens hus i
kommunen uppgår till minst 2 % av byggnadsvärdet för de aktuella husen
kan eftergift av dessa lån medges. Enligt motion Bo258 (fp) yrkande 32,
såvitt nu är i fråga, bör emellertid eftergift av hyresförlustlån fortsättningsvis
inte beviljas.

Inte heller vad avser möjligheten att bevilja eftergift av hyresförlustlånen
ser utskottet någon anledning att ändra på gällande regler. Motionsyrkandet
avstyrks.

5.11 Hyresrabatter och kvarboendegaranti m. m.

Efter beslut av riksdagen (CU 1982/83:8) infördes hösten 1982 ett system
med temporära hyresrabatter i form av särskilda statsbidrag vid ny- eller
ombyggnad. Statsbidrag till hyresrabatter i bostadshus lämnas under vissa
förutsättningar till ägare av bostadshus med hyres- eller bostadsrättslägenheter.
Villkoret är att huset har uppförts eller byggts om med stöd av lån
enligt bostadsfinansieringsförordningen och att byggnadsarbetena har påbörjats
under senare delen av år 1982 eller under något av åren 1983 och
1984. Maximalt bidrag under det första året av bidragstiden är 60 kr./m2 för
hus där byggnadsarbetena har påbörjats under åren 1982—1983 och
45 kr./m2 för hus där byggnadsarbetena har påbörjats under år 1984.
Bidraget minskar med en femtedel per år. För ombyggnad av hus i Norrbottens
län har bidrag kunnat utgå även för byggnadsarbeten som påbörjades
under år 1985.

Förslag om avveckling av de temporära hyresrabatterna lämnas i motionerna
Bo246 (m) yrkande 4 såvitt nu är i fråga samt Bo258 (fp) yrkande 28.

Som framgår av utskottets framställning ovan lämnas inga nya hyresrabatter
i och med utgången av år 1985. Med avseende på den årliga avtrappningen
av de temporära hyresrabatterna innebär detta att rabatterna i

BoU 1986/87:10

princip kommer att vara helt avvecklade inom fem år. Utskottet vidhåller
bl. a. med hänvisning härtill sin tidigare redovisade uppfattning (se bl. a.
BoU 1985/86:13 s. 41) att det måste anses rimligt att statsmakterna står
fast vid sitt beslut om att hyresrabatter skall kunna utgå under den trots allt
begränsade tidsperiod som ursprungligen avsetts. Bostadsutskottet avstyrker
med hänvisning till det nu anförda motionerna Bo246 (m) yrkande 4
såvitt nu är i fråga samt Bo258 (fp) yrkande 28.

Riksdagen beslutade hösten 1986 (BoU 1986/87:7) om dels en försöksverksamhet
med bidrag till bostadskostnader efter ombyggnad, kvarboendegaranti,
dels ett bidrag vid nybyggnad av vissa bostäder, hyresrabatt.
Kvarboendegaranti skall enligt beslutet lämnas under tre år fr. o. m. år
1987 för att dämpa höjningarna av bostadskostnaderna för de hyresgäster
och bostadsrättshavare som bor kvar efter en ombyggnad. Bidrag vid
nybyggnader av hyres- och bostadsrättshus på vissa orter — hyresrabatt —
lämnas om preliminärt lånebeslut eller dispens för påbörjande meddelats
efter den 4 november 1986 och byggnadsarbetena påbörjas före utgången
av år 1988. Bidragen skall vara 60 kr./m2 under det första året och 30 kr./m2
under det andra året efter husets färdigställande. Bidragen lämnas till
nybyggnader på bl. a. de orter där begränsningar har lagts i fråga om
igångsättning av ombyggnader.

I motion Bo257 (c) yrkande 5 hemställs om en avveckling av kvarboendegarantier
och hyresrabatter — detta med hänvisning till att motionärerna
motsatt sig införandet av dessa båda stödformer.

Även i motion Bo258 (fp) förs motivledes fram motsvarande krav på en
avveckling.

Vad utskottet så sent som hösten 1986 anfört om behovet av kvarboendegarantier
och hyresrabatter står fast. Motion Bo257 (c) yrkande 5 avstyrks.

5.12 Energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.

Det statliga stödet till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
kan utgå dels i samband med bostadslån till ombyggnadsåtgärder, dels när
räntestöd till underhålls- och reparationsåtgärder lämnas och dels i form av
riktade energibidrag. De riktade bidragen lämnas under budgetåret 1986/87
till byggnadstekniskt inriktade åtgärder i hyres- och bostadsrättshus med i
genomsnitt 10% av den godkända kostnaden. Riksdagen har emellertid
beslutat (BoU 1986/87:7) att riktade energibidrag inte skall lämnas under
budgetåren 1987/88 och 1988/89.

1 tre motioner föreslås att energisparbidrag skall kunna utgå även efter
den 30 juni 1987. I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo215
yrkande 7 anförs således att energibidragen är en förutsättning för att
nödvändiga energisparinvesteringar i flerbostadshus skall komma till
stånd. Bidrag enligt nu gällande regler föreslås därför utgå även fortsättningsvis.
Motsvarande förslag lämnas i centerpartiets partimotion Boll2
yrkande 11 samt i motion Bo257 (c) yrkande 12, båda yrkandena såvitt nu
är i fråga.

BoU 1986/87:10

I samband med bostadsutskottets behandling av frågan om riktade energibidrag
hösten 1986 anfördes i utskottets betänkande BoU 1986/87:7
bl. a. att det stöd till energihushållning som lämnas inom ramen för bostadsförbättringsprogrammet
för närvarande får bedömas vara tillräckligt
för att energihushållningsåtgärder i samband med bostadsförbättringsverksamheten
skall komma till stånd i önskad omfattning. Även i årets budgetproposition
redovisas uppgifter som tyder på att energianvändningen i
bostäder fortsätter att minska. Bostadsutskottet anser det därför inte i
nuvarande läge vara motiverat att ompröva riksdagens beslut att inte
lämna riktade energibidrag under budgetåren 1987/88 och 1988/89. Motionerna
Bo215 (vpk) yrkande 7, Bo 112 (c) yrkande 11 samt Bo257 (c) yrkande
12, de två sistnämnda motionerna såvitt nu är i fråga, avstyrks
sålunda.

Under anslaget till energibesparande åtgärder finns en reservation som
enligt bostadsdepartementets bedömning kommer att uppgå till omkring
216 milj. kr. den 1 juli 1987. Reservationen kommer även efter denna
tidpunkt att behöva tas i anspråk för tidigare beslutat stöd till energisparåtgärder.
Enligt motion Bo246 (m) bör det emellertid vara möjligt att dessutom
återföra en del av reservationen på anslaget för energibesparande
åtgärder till statsbudgeten. I motionens yrkande 12 såvitt nu är i fråga
föreslås således 40 milj. kr. återföras till statsbudgeten som inkomst.

Riksdagens beslut om att riktade energibidrag inte skall lämnas under de
två närmaste budgetåren innebär som nämnts ovan inte att utbetalningarna
till sådana åtgärder upphör den 1 juli 1987. Utbetalningar av redan beslutat
stöd kommer sannolikt att göras under hela budgetåret 1987/88 och delvis
även under 1988/89. En säker bedömning av storleken på dessa utbetalningar
samt deras fördelning över tiden är inte möjlig att göra på nuvarande
stadium. Förslaget i motion Bo246 (m) om att, efter en beräknad avsättning
för framtida utbetalningar, helt tömma reservationen på medel anser utskottet
därför inte vara välbetänkt. Ett sådant förfarande kan mycket väl
leda till att behov av extra anslagstilldelning uppstår under löpande budgetår.
Motion Bo246 (m) yrkande 12 såvitt nu är i fråga avslås sålunda mot
bakgrund av vad utskottet nu anfört.

5.13 Information och utbildning m. m.

Från anslaget för information och utbildning betalas utgifter som rör bl. a.
genomförandet av bostadsförbättringsprogrammet och energisparprogrammet.
Vidare betalas utgifter för speciella utbildningsinsatser i samband
med introduktionen av den nya plan- och bygglagen samt för att
utveckla tjänsteexporten inom bostadsdepartementets ansvarsområde. Tidigare
bekostades från detta anslag även ett statligt stöd till kommunerna
för besiktning och rådgivning m. m. avseende energibesparande åtgärder
och annan bostadsförbättringsverksamhet. Efter riksdagens beslut upphörde
detta stöd vid utgången av år 1985. I tre motioner föreslås emellertid
att stödet till den kommunala energirådgivningen återinförs.

Både i centerpartiets partimotion Boll2 yrkande 11 såvitt nu är i fråga
och i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo215 yrkande 8 anförs

BoU 1986/87:10

att den kompetens som byggts upp i kommunerna för att kunna ge råd i
energihushållningsfrågor nu är på väg att försvinna. Detta anses vara en
oroande utveckling mot bakgrund av att frågan om energihushållning även
framgent kommer att ha stor betydelse. Även i motion Bo257 (c) yrkande
12 såvitt nu är i fråga föreslås ett återinfört stöd till kommunerna för
energirådgivningsverksamheten.

Med anledning av de ovan refererade motionerna vill bostadsutskottet
anföra följande. Det statliga bidraget till kommunernas besiktnings- och
rådgivningsverksamhet utgick under ett antal år i syfte att stimulera uppbyggnaden
av en långsiktig verksamhet av tillräcklig omfattning under
kommunalt ansvar. Det var emellertid klart uttalat att stödet var tidsbegränsat
och skulle upphöra efter budgetåret 1985/86. Utskottet anförde
också i samband med att stödet upphörde (BoU 1984/85:17) att det får
förutsättas att kommunerna sedan uppbyggnadsskedet avslutats dimensionerar
besiktningsverksamheten m. m. så att denna motsvarar de varaktiga
lokala behoven. Det betonades även i detta sammanhang att kommunerna
genom bostadsförsörjningslagen och lagen om kommunal energiplanering
givits ett ökat ansvar på bostadsförsörjningens och energihushållningens
område. Bostadsutskottet vidhåller uppfattningen att kommunernas ansvar
för det egna bostads- och byggnadsbeståndet även bör inbegripa
ansvaret för den diskuterade rådgivningsverksamheten. Motionerna Bo215
(vpk) yrkande 8, Boll2 (c) yrkande 11 och Bo257 (c) yrkande 12, de två
sistnämnda motionerna såvitt nu är i fråga, avstyrks sålunda mot denna
bakgrund.

Enligt en redovisning i budgetpropositionen återstår på reservationen
under anslaget till information och utbildning vissa medel som ursprungligen
anvisats till besiktning och rådgivning m. m. Reservationen beräknas
vid utgången av budgetåret 1986/87 uppgå till drygt 20 milj. kr. Regeringen
föreslår att 20 milj. kr. av reservationen skall få användas til\ finansieringen
av en ny svensk nationalatlas.

Bostadsutskottets närmare övervägande vad gäller förslaget att producera
en ny svensk nationalatlas kommer att redovisas i samband med
utskottets behandling av anslagen till lantmäteriverkets verksamhet. Det
kan emellertid redan nu fastslås att utskottet delar bostadsministerns positiva
inställning till projektet. Förslaget om formerna för finansieringen av
nationalatlasen har inte heller mött några invändningar i utskottet eller
motionsledes. Regeringsförslaget tillstyrks sålunda.

I motion Bo246 (m) yrkandena 12 och 14, det förstnämnda yrkandet
såvitt nu är i fråga, lämnas vissa förslag om den vidare användningen av
reservationen på anslaget till information och utbildning m. m. 1 motionen
föreslås således att 5,5 milj. kr. från reservationen anvisas för allmän
utrednings- och rådgivningsverksamhet, bl. a. avseende den nya plan- och
bygglagen. Vidare föreslås att 37,5 milj. kr. återförs till statsbudgeten som
inkomst.

Som ovan redan framhållits kommer enligt regeringskansliets beräkningar
reservationen under anslaget till information och utbildning m. m. den
1 juli 1987 att uppgå till drygt 20 milj. kr. Utskottet har redan tillstyrkt att
större delen av detta belopp skall få användas för finansieringen av en ny

BoU 1986/87:10

6 Riksdagen 1986/87. 19 sami. Nr 10

svensk nationalatlas. Tillräckliga medel för att kunna genomföra de i
motionen föreslagna dispositionerna kommer således sannolikt inte finnas
att tillgå vid budgetårsskiftet. Motion Bo246 (m) yrkandena 12 och 14, det
förstnämnda såvitt nu är i fråga, avstyrks.

5.14 Allmänna samlingslokaler

5.14.1 Samlingslokalsstödets inriktning m. m.

Med hänvisning till den goda tillgången på samlingslokaler och till en hårt
ansträngd offentlig ekonomi läggs i motion Bo246 (m) yrkande 9 såvitt nu
är i fråga fram förslag om en avveckling av stödet till allmänna samlingslokaler.
Enligt motionärerna har anskaffandet och upprustningen av allmänna
samlingslokaler mycket på grund av det generösa statliga stödet haft
hög prioritet i kommunerna. Motionärerna ifrågasätter därför om ambitionerna
varit alltför höga eftersom lokalerna utnyttjas dåligt.

Bostadsutskottet har under en rad av år haft att behandla motionsförslag
om en avveckling av samlingslokalsstödet (se bl.a. BoU 1983/84:20 s. 2,
BoU 1984/85:11 s. 2 samt BoU 1985/86:14 s. 2). Vad utskottet härvid har
anfört bl. a. om de allmänna samlingslokalernas betydelse i samhället och
om statens ansvar i sammanhanget står fast. Bostadsutskottet vidhåller
sålunda sin tidigare uppfattning att samhället även fortsättningsvis bör ge
ett stöd som möjliggör att allmänna samlinglokaler kommer till stånd,
förbättras och bevaras. Motion Bo246 (m) yrkande 9 såvitt nu är i fråga
avstyrks med hänvisning till vad utskottet nu anfört.

Det statliga stödet till de allmänna samlingslokalerna utgår i form av
såväl lån som bidrag. Enligt bostadsministerns uppfattning skulle stödet
kunna förbättras om långivningen slopades i utbyte mot en ökning av
bidragen. Med hänvisning härtill förordar bostadsministern en avveckling
av lånen till allmänna samlingslokaler vid utgången av innevarande budgetår.
I anslutning härtill förordar han vidare att ramen för beslut om
upprustningsbidrag höjs från 20 milj. kr. innevarande budgetår till 28 milj.
kr. nästa budgetår.

På de av bostadsministern anförda grunderna tillstyrker bostadsutskottet
att de statliga lånen till de allmänna samlingslokalerna avvecklas i och
med utgången av innevarande budgetår. Till frågan om ramar för anordningsbidragen
återkommer utskottet nedan.

För lokalanpassning och inventarieanskaffning som avser handikappades
särskilda behov utgår upprustningsbidrag med ett belopp som motsvarar
utgiften för åtgärden. Utan regeringens medgivande får dock bidraget
inte överstiga 100000 kr. Bidraget är dessutom i huvudsak begränsat till
allmänna samlingslokaler för vilka byggnadslov har beviljats före den 1 juli
1977. Bidragsgivningen är inte begränsad av några ramar.

Enligt bostadsministern är det önskvärt att en upprustning sker av
folkparksteatrarna. I första hand anges det vara angeläget att vidta åtgärder
som gör dessa lokaler tillgängliga för personer med handikapp av olika
slag. Med hänvisning härtill förordar han därför att ett nytt bidrag avseende
handikappanpassning av folkparksteatrarna skall införas. Enligt försla -

BoU 1986/87:10

get skall det nya bidraget lämnas enligt samma regler som gäller för bidrag
till handikappanpassning av allmänna samlingslokaler.

Förslaget som inte har mött invändningar i motioner eller annorledes
tillstyrks av utskottet.

I detta sammanhang tar utskottet också upp två motionsförslag om en
vidgning av tillämpningsområdet för stödet till handikappanpassning av
allmänna samlingslokaler. I motion Bo213 (s) föreslås att stöd för installation
av hiss i museer bör utgå. Enligt motionärerna är museer levande
kulturinstitutioner som i hög grad samarbetar med föreningslivet och därför
bör vara berättigade till stöd enligt samma regler som gäller för allmänna
samlingslokaler.

I motion Bo245 (c) föreslås att statsbidrag skall kunna utgå för handikappanpassning
av vissa allmänna lokaler. Enligt motionärerna är det en
angelägen uppgift att anpassa offentliga miljöer och allmänna lokaler så att
de blir tillgängliga för besökare med olika handikapp. De allmänna lokaler
som i dag saknar stöd, dvs. föreningslokaler och andra liknande lokaler,
föreslås därför få ett stöd med samma utformning som stödet för upprustning
av allmänna samlingslokaler.

Bostadsutskottet delar den principiella uppfattning som kommer till
uttryck i motionerna Bo213 (s) samt Bo245 (c) — att det är en viktig och
angelägen uppgift att anpassa bl. a. offentliga miljöer så att de blir tillgängliga
också för personer med olika handikapp. Enligt utskottets mening kan
betydelsen av att öka tillgängligheten i såväl lokaler som bostäder och i den
omgivande miljön inte tillräckligt betonas. Det ligger ett enligt bostadsutskottets
mening stort värde i att också handikappade kan delta i samhällsoch
föreningslivet i samma utsträckning och på samma villkor som övriga
samhällsmedborgare. Handikappade har naturligtvis samma rättigheter
som andra att kunna leva ett fritt och oberoende liv som ger möjlighet till
självförverkligande och gemenskap med andra. Samhället har också vidtagit
en rad åtgärder för att åstadkomma en ökad tillgänglighet. Dessa åtgärder
har avsett såväl tvingande lagregler som ekonomiska stimulansåtgärder.
Det statliga stödet till handikappanpassning är också ett av uttrycken
härför. I detta sammanhang vill utskottet också peka på sitt ställningstagande
ovan i fråga om att införa ett sådant stöd också för folkparksteatrarna.

Enligt bostadsutskottets mening har bl. a. genom de ovan redovisade
åtgärderna förutsättningar skapats för de handikappade att i ökad utsträckning
ta del i föreningsaktiviteter liksom andra gemensamma aktiviteter. I
takt med att nya lokaler kommer till och befintliga lokaler renoveras
förbättras också tillgängligheten i lokalbeståndet. Utskottet är mot bakgrund
härav och mot bakgrund av de anspråk som redan ställs på samlingslokalsstödet
inte nu berett att förorda ett utökat ekonomiskt stöd för handikappanpassning
av föreningslokaler m.m. Motionerna Bo213 (s) och
Bo245 (c) avstyrks med hänvisning till vad som ovan anförts.

För energibesparande åtgärder i byggnader m. m. som tillhör organisationer
eller stiftelser som inte bedriver näringsverksamhet och som inte har
landstingskommun eller kyrkan som huvudman utgår energisparbidrag
med 35 % av kostnaden för åtgärderna. Bidrag lämnas dock inte för åtgär -

BoU 1986/87:10

der för vilka stöd kan utgå i annan ordning, t.ex. inom ramen för stödet till
allmänna samlingslokaler.

Enligt bostadsministern måste energisparåtgärder anses så lönsamma i
sig att det inte behövs någon ytterligare stimulans i form av bidrag. Tillgången
på krediter anges dessutom vara tillfredsställande. Bostadsministern
förordar därför en avveckling av energisparbidragen till vissa lokaler
m. m. i och med utgången av innevarande budgetår.

Förslaget om en avveckling av de aktuella energisparbidragen har mött
invändningar i två motioner.

Enligt motion Bo238 (c) är inte de anförda skälen för en avveckling av
energisparbidragen tillräckligt bärande och motionärerna föreslår därför
att de behålls - yrkande 1.

Även i motion Bo257 (c) yrkande 13 föreslås att energisparbidragen för
vissa lokaler m. m. skall bibehållas och att ett anslag om 4,2 milj. kr. skall
anvisas för ändamålet. Enligt motionärerna är inte de aktuella föreningarnas
ekonomi sådan att bidragen kan undvaras.

Bostadsutskottet delar, på de av bostadsministern anförda skälen, uppfattningen
att energisparbidragen till vissa lokaler m. m. kan avvecklas i
och med utgången av innevarande budgetår. Regeringens förslag tillstyrks.
Motionerna Bo238 (c) yrkande 1 och Bo257 (c) yrkande 13 avstyrks.

Som ett andrahandsyrkande hemställs i motion Bo238 (c) yrkande 5 -för den händelse riksdagen inte bifaller yrkandet om att energisparbidragen
till vissa lokaler m. m. skall behållas — att energibesparande åtgärder skall
få ingå i de bidragsgrundande åtgärderna för upprustningsbidrag och
anordningsbidrag.

För energibesparande åtgärder i befintliga allmänna samlingslokaler kan
bidrag lämnas med högst 50% av den godkända kostnaden. Med hänsyn
till rådande medelsbrist samt åtgärdernas lönsamhet har dock bostadsstyrelsen
begränsat bidraget till 25% av samma kostnad. Bidrag lämnas
företrädesvis för åtgärder som avser förbättring av värmeisoleringen. Däremot
utgår inte bidrag för tillförsel av energi som används för uppvärmning
och beredning av tappvarmvatten. En förutsättning för bidrag är vidare att
statligt stöd för åtgärderna inte lämnas i annan ordning.

De energisparbidrag som nu föreslås avvecklade avser lokaler som inte
är allmänna samlingslokaler. Något stöd utöver de hittillsvarande energisparbidragen
utgår sålunda inte för dessa lokaler. Utskottet är mot bakgrund
härav inte berett förorda en utökning av den bidragsberättigade
kretsen samlingslokaler utöver de allmänna samlingslokaler som redan nu
erhåller stöd. Motion Bo238 (c) yrkande 5 avstyrks med hänvisning härtill.

Till de fyra riksorganisationerna för allmänna samlingslokaler - Bygdegårdamas
riksförbund, Folkets hus-föreningarnas riksorganisation, Riksföreningen
Våra gårdar samt Folkparkernas riksorganisation - utgår verksamhetsbidrag
för sådant arbete som de utför i anslutning till det statliga
stödet till allmänna samlingslokaler. Verksamhetsbidraget till riksorganisationerna,
som belastar anslaget Bidrag till allmänna samlingslokaler,
föreslås i budgetpropositionen utgå med 2920000 kr. för budgetåret
1987/88.

Med hänsyn till de alltmer omfattande rådgivnings- och serviceinsatser

BoU 1986/87:10

som riksorganisationerna ger sina medlemmar, och med hänsyn till att
verksamhetsbidraget varit oförändrat under ett antal år, föreslås i motion
Bo238 (c) yrkande 3 att bidraget skall ökas till 3 100 000 kr.

På de av motionärerna anförda skälen är inte bostadsutskottet berett
biträda förslaget i motion Bo238 (c) yrkande 3 om en ökning av verksamhetsbidraget
till riksorganisationerna. Motionen avstyrks.

Avslutningsvis tar utskottet i detta avsnitt upp frågan om väntetiderna
för erhållande av samlingslokalsstöd.

I motion Bo242 (c) läggs fram förslag till insatser som alla syftar till att
åstadkomma ett bättre samutnyttjande av föreningsägda allmänna samlingslokaler
i glesbygd. Enligt motionärerna finns det i dag ett väsentligt
hinder som hämmar samutnyttjandet av de allmänna samlingslokalerna i
glesbygd, nämligen de orimligt långa väntetiderna för erhållande av statligt
stöd via bostadsstyrelsen. Det är enligt motionärerna inte möjligt att upprätthålla
entusiasmen för projekt som tar mellan fyra och sju år att förverkliga.

Som anförs i motion Bo242 (c) måste väntetiderna för erhållande av
statligt samlingslokalsstöd betecknas som långa. Enligt vad bostadsutskottet
inhämtat uppgår den genomsnittliga väntetiden för närvarande till mellan
fyra och fem år. Av denna tid åtgår dock i normalfallet endast en
mycket begränsad del till själva handläggningen av ansökan. I allt väsentligt
beror väntetiden på att stöd inte kan lämnas förrän medel finns tillgängliga.
Tillgången på medel för verksamheten är i sin tur beroende av de
ramar som styr verksamheten. För att nedbringa väntetiden måste alltså
ramarna vidgas och anvisas i budgeten, något som utskottet inte är berett
att medverka till. Motionen avstyrks.

5.14.2 Ramarna för samlingslokalsstödet m. m.

Vad i budgetpropositionen föreslagits beträffande ramar för beslut om
anordningsbidrag m. m., upprustningsbidrag m. m. samt bidrag för handikappanpassning
av folkparksteatrarna tillstyrks av utskottet. Motion
Bo246 (m) yrkande 9 avstyrks med hänvisning till vad som anförts ovan
(avsnitt 5.14.1).

Med hänvisning till att energisparbidragen för vissa lokaler m. m. inte
bör avvecklas föreslås i motion Bo238 (c) yrkande 2 att en ram för beslut
om energisparbidrag om 4,2 milj. kr. skall fastställas för budgetåret
1987/88.

Utskottet har ovan ställt sig bakom regeringens förslag om att energisparbidragen
för vissa lokaler m. m. skall avvecklas i och med utgången av
innevarande budgetår. Vad i motion Bo238 (c) yrkande 2 föreslagits beträffande
ramar för dessa bidrag avstyrks med hänvisning härtill.

Regeringen begär i budgetpropositionen ett riksdagens bemyndigande
att få överskrida ramarna av sysselsättningsskäl i vad gäller anordningsoch
upprustningsbidrag m. m.

Enligt motion Bo258 (fp) är det inte önskvärt att riksdagen avhänder sig
möjligheten att styra utvecklingen genom att ge regeringen det begärda
bemyndigandet. I motionens yrkande 38 hemställs sålunda att något be -

BoU 1986/87:10

myndigande att vidga de aktuella ramarna av sysselsättningsskäl inte skall
ges.

I motion Bo246 (m) riktas motivledes principiella invändningar mot att
regeringen ges den begärda typen av bemyndiganden.

Enligt bostadsutskottets mening bör den långsiktiga nivå för samhällets
stöd till samlingslokalerna som de ordinarie ramarna ger uttryck för kunna
frångås om det behövs av sysselsättningsskäl. Som utskottet tidigare framhållit
(BolJ 1985/86:14 s. 5) finns det hos samlingslokaldelegationen ansökningar
avseende byggprojekt som med förhållandevis kort varsel kan sättas
i gång om de ekonomiska ramarna för stödet vidgas. Detta betyder att
projekten är väl lämpade för att snabbt öka sysselsättningen på byggarbetsmarknaden
i en situation med vikande sysselsättning. Regeringen bör
enligt bostadsutskottets mening med hänsyn härtill lämnas det begärda
bemyndigandet att vidga ramarna för anordnings- och upprustningsbidrag
m. m. om det behövs av sysselsättningsskäl. Regeringsförslaget tillstyrks i
nu aktuell del. Motion Bo258 (fp) yrkande 38 avstyrks.

Förslag om ett ökat stöd till riksorganisationerna vid en ramvidgning av
sysselsättningsskäl lämnas i motion Bo238 (c) yrkande 4. Enligt motionärerna
talar starka skäl för att riksorganisationerna skall kompenseras för de
utökade rådgivnings- och serviceinsatser som erfordras vid en eventuell
ram vidgning.

Det finns enligt bostadsutskottets mening inte nu skäl att ta ställning till
huruvida ytterligare medel behöver tillföras riksorganisationernas centrala
verksamhet vid en eventuell ramvidgning. Det torde få ankomma på regeringen
att överväga huruvida någon ökning av bidraget bör komma till
stånd. Motion Bo238 (c) yrkande 4 avstyrks.

5.15 Anslag

5.15.1 Anslag till vissa lån till bostadsbyggande

Enligt regeringsförslaget bör anslaget till vissa lån till bostadsbyggande
föras upp med ett belopp av 110 milj. kr. för budgetåret 1987/88.

Med hänvisning till framlagda förslag om avveckling av förvärvslånen
och de särskilda lokallånen föreslås i motion Bo246 (m) yrkande 3 att
anslaget skall minskas med 15 milj. kr.

I motion Bo258 (fp) yrkande 25 föreslås att anslaget endast förs upp med
ett formellt belopp av 1 000 kr. Detta anses möjliggöras genom de i samma
motion framlagda förslagen om att inte bevilja räntelån, hyresförlustgarantilån
samt förvärvslån fr. o. m. budgetåret 1987/88.

Bostadsutskottet har ovan avstyrkt de förslag som grundar de i motionerna
Bo246 (m) yrkande 3 och Bo258 (fp) yrkande 25 framlagda yrkandena
om minskade anslag till vissa lån till bostadsbyggande. De nu aktuella
yrkandena avstyrks med hänvisning härtill. Regeringsförslaget tillstyrks.

5.15.2 Anslag till räntebidrag

Anslaget till räntebidrag föreslås i budgetpropositionen uppfört med 12 400
milj. kr. för budgetåret 1987/88.

BoU 1986/87:10

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo215 yrkande 9 a föreslås
anslaget ökat med 350 milj. kr. med hänvisning till förslag om ökade
räntebidrag till de allmännyttiga bostadsföretagen.

I de tre motionerna Bo246 (m) yrkande 4 såvitt nu är i fråga, Bo257 (c)
yrkandena 6 och 7, båda dessa yrkanden såvitt nu är i fråga, och Bo258 (fp)
yrkande 27 föreslås minskningar i förhållande till regeringens förslag för
nästa budgetår med 1 805 milj. kr., 550 milj. kr. resp. 460 milj. kr. med
hänvisning till vad i motionerna anförts om räntebidrag. Dessa förslag
framgår av avsnitt 5.3 ovan.

Utskottet har avstyrkt de förslag som grundar motionärernas förslag till
anslagsberäkning för nästa budgetår och tillstyrkt regeringens förslag till
förändringar i räntebidragssystemet. Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet
anslagsberäkningen i budgetpropositionen och avstyrker vad i
vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo215 yrkande 9 a samt i
motionerna Bo246 (m) yrkande 4, Bo257 (c) yrkandena 6 och 7 samt Bo258
(fp) yrkande 27 föreslagits om anslag till räntebidrag, m- och c-motionema
såvitt nu är i fråga.

5.15.3 Anslag till bostadsbidrag

I budgetpropositionen föreslås riksdagen anvisa 1 573 milj. kr. till bostadsbidrag
för budgetåret 1987/88.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo216 föreslås att anslaget
höjs med 225 milj. kr. utöver regeringens förslag med anledning av ett
förslag från motionärerna om ändring i bidragsreglerna fr. o.m. halvårsskiftet
1987.

Detta motionsyrkande har avstyrkts ovan. Med hänvisning härtill avstyrks
den nu behandlade motionen. Regeringens förslag om anslag tillstyrks.

5.15.4 Anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.

I budgetpropositionen föreslås att anslaget till viss bostadsförbättringsverksamhet
uppförs med 345 milj. kr. för budgetåret 1987/88.

Anslaget föreslås i motion Bo246 (m) yrkande 8 såvitt nu är i fråga
minskat med 75 milj. kr. till 270 milj. kr. med hänvisning till samtidigt
framlagda förslag om avveckling av olika bidragsformer som belastar anslaget.

I motion Bo408 (vpk) yrkande 2 föreslås ett i förhållande till regeringens
förslag med 30 milj. kr. förhöjt anslag. Förslaget är en följd av yrkandet i
samma motion om att regeringsförslaget om kommunal delfinansiering
som förutsättning för bostadsanpassningsbidrag skall avslås.

De förslag som ligger till grund för anslagsyrkandena i motionerna Bo246
(m) yrkande 8 såvitt nu är i fråga samt Bo408 (vpk) yrkande 2 har avstyrkts
av utskottet. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill motionerna också
i nu behandlad del. Regeringens förslag tillstyrks.

BoU 1986/87:10

5.15.5 Anslag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter m. m.

För budgetåret 1987/88 föreslås i budgetpropositionen att anslaget till
åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter skall föras
upp med 198 milj. kr. I motion Bo258 (fp) yrkande 32 såvitt nu är i fråga
föreslås ett i förhållande till regeringsförslaget med 40 milj. kr. minskat
anslag. Enligt motionen möjliggörs denna anslagsminskning genom att
eftergift av hyresförlustlån fortsättningsvis inte bör medges.

Bostadsutskottet har ovan uttalat som sin mening att eftergift av hyresförlustlån
även fortsättningsvis bör kunna medges. Någon minskning av
det aktuella anslaget som föreslås i motion Bo258 (fp) är således inte möjlig
att göra, varför motionens yrkande 32 såvitt nu är i fråga avstyrks. Regeringsförslaget
tillstyrks.

5.15.6 Anslag till information och utbildning m. m.

Anslaget till information och utbildning bör enligt regeringens förslag föras
upp med ett belopp av 20,5 milj. kr. för budgetåret 1987/88.

I motion Bo246 (m) yrkande 13 föreslås att regeringsförslaget avslås.
Med hänvisning tili förslag i motionen om användande av reservationen
under anslaget anser motionärerna att staten inte behöver anslå medel till
information och utbildning.

Enligt vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo215 yrkande 9 b
bör reservationsanslaget höjas med 105 milj. kr. i förhållande till regeringsförslaget.
Detta yrkande motiveras av det i samma motion framlagda
förslaget om återinförande av statsbidrag till den kommunala energirådgivningen.

De förslag som ligger till grund för yrkandena i motion Bo246 (m) och
Bo215 (vpk) angående anslaget till information och utbildning har ovan
behandlats och avstyrkts av utskottet. Med hänvisning härtill avstyrks
även de nu aktuella motionsyrkandena. Regeringens förslag om anslaget
till information och utbildning tillstyrks sålunda.

5.15.7 Anslag till allmänna samlingslokaler

Anslaget till bidrag till allmänna samlingslokaler m. m. föreslås i budgetpropositionen
uppfört med 140 milj. kr. för budgetåret 1987/88.

I motion Bo246 (m) yrkande 9 såvitt nu är i fråga föreslås anslaget
minskat med 16 milj. kr. med hänvisning till att stödet till de allmänna
samlingslokalerna föreslås avvecklat fr. o. m. den 1 juli 1987.

Bostadsutskottet har ovan avstyrkt förslaget om en avveckling av samlingslokalsstödet.
Förutsättningar saknas sålunda att minska anslaget i
enlighet med förslaget i motion Bo246 (m) yrkande 9 såvitt nu är i fråga.
Motionen avstyrks. Regeringens förslag tillstyrks.

BoU 1986/87:10

5.15.8 Anslag i övrigt

BoU 1986/87:10

Utskottet har ovan (avsnitt 5.9) föreslagit en ökning av den s. k. tillstyrkanderamen
för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Något ökat anslagsbehov
med anledning härav torde dock inte uppkomma under budgetåret
1987/88. Ett trots detta eventuellt tillkommande anslagsbehov torde få
tillgodoses genom överskridande eller genom anvisande av anslag på tillläggsbudget.
Utskottet förutsätter att regeringen, om så erfordras, för
riksdagen lägger fram förslag i frågan.

Vad i budgetpropositionen i övrigt föreslagits beträffande anslag tillstyrks
av utskottet.

5.16 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bostadspolitikens utformning och inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Bo 112 yrkande 2 och
1986/87:Bo257 yrkandena 1 och 3,

2. beträffande den framtida bostadspolitiken

att riksdagen avslår motion 1986/87: Bo408 yrkande 1 såvitt nu är i
fråga,

3. beträffande bostadsbyggandets omfattning

att riksdagen avslår motion 1986/87 :Bo215 yrkande 2,

4. beträffande bostadsbyggandets regionala fördelning

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Bo219 yrkande 5,
1986/87:Bo240, 1986/87:Bo243 yrkande 1 och 1986/87:Bo253 yrkande
2, det andra och det tredje motionsyrkandet såvitt nu är i
fråga,

5. beträffande åtgärder för att motverka ombildning från hyresrätt
till bostadsrätt

att riksdagen avslår motionerna 1986/87 :Bo219 yrkande 3 och
1986/87:Bo403,

6. beträffande åtgärder för att underlätta omvandling från hyresrätt
till bostadsrätt m.m.:

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Bo258 yrkande 1 och 1986/
87:Bo423 yrkande 2,

7. beträffande prioritering av byggandet av flerbostadshus i vissa
kommuner

att riksdagen avslår motion 1986/87: Bo219 yrkande 4,

8. beträffande neutralitet mellan olika upplåtelseformer m. m.
att riksdagen avslår motion 1986/87: Bo240 såvitt nu är i fråga,

9. beträffande äldres och handikappades boende

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Bo207 och 1986/87 :Bo518
yrkande 2, den förstnämnda motionen såvitt nu är i fråga,

10. beträffande bostadsplanering för en mer allsidig hushållssammansättning att

riksdagen avslår motion 1986/87: Bo212,

11. beträffande ett nytt system för finansieringen av bostadslån
att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Bo205 yrkande 3 och
1986/87:Bo258 yrkande 24,

12. beträffande inrättande av en samhällelig bostadsbank
att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo204,

13. beträffande förtida inlösen av bostadslån

att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo257 yrkande 4,

14. beträffande ett nytt räntebidragssystem

att riksdagen avslår motion 1986/87: Bo246 yrkande 4 såvitt nu är i
fråga,

15. beträffande bostadssubventionernas roll i ett nytt skattesystem att

riksdagen avslår motion 1986/87: Bo 111 yrkande 2,

16. beträffande räntebidragens anknytning till upplånat kapital
m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Bolll yrkande 1,
1986/87: Bo221, 1986/87 :Bo246 yrkande 4, detta yrkande såvitt nu är
i fråga, och 1986/87:Bo251,

17. beträffande storleken av räntebidragen vid ombyggnad
att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo258 yrkande 18,

18. beträffande räntebidrag och produktionskostnadsanpassad
belåning

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Bo228, 1986/87:Bo243 yrkande
1, 1986/87:Bo257 yrkande 7 och 1986/87:Bo258 yrkande 22,
det andra och tredje yrkandet såvitt nu är i fråga,

19. beträffande de garanterade räntorna

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i budgetpropositionen
och med avslag på motionerna 1986/87:Bo205 yrkande 7,
1986/87 :Bo246 yrkande 4, detta yrkande såvitt nu är i fråga,
1986/87 :Bo258 yrkandena 30 och 31 medger att de garanterade räntorna
ändras i enlighet med vad i budgetpropositionen förordats,

20. beträffande eftergift av räntelån

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Bo257 yrkande 6 såvitt nu
är i fråga och 1986/87:Bo258 yrkande 29,

21. beträffande räntebidrag för äldre låneförmer

att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo257 yrkande 6 såvitt nu är i
fråga,

22. beträffande avskaffande av räntelånen

att riksdagen avslår motion 1986/87: Bo258 yrkande 26 såvitt nu är i
fråga,

23. beträffande ett riktat stöd till de allmännyttiga bostadsföretagen att

riksdagen avslår motion 1986/87:Bo215 yrkande 5,

24. beträffande räntebidrag till tomträttsavgäld
att riksdagen avslår motion 1986/87 :Bo210,

25. beträffande införandet av ett statligt bidrag för
konstnärlig utsmyckning m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på

BoU 1986/87:10

motion 1986/87:Bol 19 yrkande 7 f godkänner vad i proposition
1986/87:48 förordats om införande av ett statligt bidrag för konstnärlig
utsmyckning,

26. beträffande villkoren för det statliga bidraget till konstnärlig
utsmyckning m. m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition
1986/87:48 och motionerna 1986/87:Bol 10 och 1986/87:Bo233, den
sistnämnda motionen såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

27. beträffande ram för stödet till konstnärlig utsmyckning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1986/87: Bo233 såvitt nu är i fråga medger att bidrag får
beviljas intill ett belopp av 15 000000 kr. under budgetåret 1987/88,

28. beträffande avveckling av markvillkoret

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Bo 125, 1986/87:Bo205 yrkande
2, 1986/87:Bo258 yrkande 10, 1986/87:Bo413 yrkande 12 och
1986/87 :Bo423 yrkande 6, det andra och de två sistnämnda yrkandena
såvitt nu är i fråga,

29. beträffande avveckling av markvillkoret för låntagarbyggda
egnahem

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Bol23 och 1986/87:Bol24,

30. beträffande förlängning av undantaget från markvillkoret för
vissa egnahem

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition
1986/87:67 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

31. beträffande konkurrensvillkoret

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Bo205 yrkande 2,

1986/87: Bo413 yrkande 12 och 1986/87: Bo423 yrkande 6, samtliga
motionsyrkanden såvitt nu är i fråga,

32. beträffande ortskoefficienterna i vissa regioner
att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo227,

33. beträffande översyn av ortskoefficienterna för tätorter med
inflyttningstryck

att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo239,

34. beträffande tidskoefficienten

att riksdagen avslår motion 1986/87: Bo235,

35. beträffande finansieringen av parkeringsplatser och garage
att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo211,

36. beträffande försäkring mot byggskador m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Bo214 yrkande 2 och
1986/87:Bo514,

37. beträffande kostnaden för alternativ/extra värmeproduktion
att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo223,

38. beträffande belåningen av flergenerationsbostäder
att riksdagen avslår motion 1986/87: Bo250,

39. beträffande ett ”fritt” byggande inför bostadsmässan år 1988
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Bo209 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1986/87:10

40. beträffande aktieutdelning i allmännyttiga bostadsföretag

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Bo248 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

41. beträffande priskontroll av byggnadsmaterial m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Bo215 yrkande 3 och
1986/87:Bo408 yrkande 1, det sistnämnda motionsyrkandet såvitt nu
är i fråga,

42. beträffande införande av ett behovsprövat stöd till barnfamiljer
för köp av äldre egnahem

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1986/87:Bo 111 yrkande 5 samt 1986/87:Bol 19 yrkande
7 a godkänner vad som i proposition 1986/87:48 förordats om
införande av ett behovsprövat stöd,

43. beträffande den administrativa hanteringen av de behovsprövade
förvärvslånen

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition
1986/87:48 och motion 1986/87:Bo 112 yrkande 12 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

44. beträffande förvärvslån

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Bo246 yrkande 2 och
1986/87:Bo258 yrkande 26, båda motionsyrkandena såvitt nu är i
fråga,

45. beträffande statliga lån vid köp av äldre egnahem

att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo217 såvitt nu är i fråga,

46. beträffande lån till äldre småhus

att riksdagen avslår motion 1986/87:Bol 11 yrkande 3,

47. beträffande förmånliga lån för förvärv av äldre fastigheter för
permanentboende

att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo414 yrkande 2,

48. beträffande stöd till allmännyttiga bostadsföretag för fastighetsförvärv att

riksdagen avslår motionerna 1986/87 :Bo215 yrkande 6 och
1986/87:Bo415 yrkande 1,

49. beträffande grundavdrag m. m. i stället för bostadsbidrag
att riksdagen avslår motion 1986/87: Bo206 såvitt nu är i fråga,

50. beträffande bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn

att riksdagen med godkännande av vad i proposition 1986/87:93
yrkande 3 såvitt nu är i fråga föreslagits avslår motionerna
1986/87: Bo 128 yrkande 2, 1986/87:Bol29 yrkande 8 och

1986/87: Bo 132 yrkande 9,

51. beträffande halvt bostadsbidrag

att riksdagen avslår motion 1986/87: Bo 131 yrkande 2 såvitt nu är i
fråga,

52. beträffande bostadsbidrag till hushåll utan barn utöver regeringens
förslag

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Bol09, 1986/87:Bol 15 yrkande
3, 1986/87: Bo 130 och 1986/87: Bo408 yrkande 1, de båda sistnämnda
yrkandena såvitt nu är i fråga,

BoU 1986/87:10

53. beträffande inkomstprövnings begreppet avseende bostadsbidrag
till barnfamiljer

att riksdagen med godkännande av proposition 1986/87:48 yrkande
6 såvitt nu är i fråga avslår motionerna 1986/87:Boll9 yrkande 4,

1986/87 :Bo206 och 1986/87 :Bo222 yrkande 1, samtliga motionsyrkanden
såvitt nu är i fråga,

54. beträffande förmögenhetsregelns utformning vid bostadsbidrag
till barnfamiljer

att riksdagen med godkännande av vad i proposition 1986/87:93
yrkande 4 såvitt nu är i fråga föreslagits avslår motionerna
1986/87:Bo 117 yrkande 5, detta yrkande såvitt nu är i fråga, och
1986/87:Bol31 yrkande 3,

55. beträffande avtrappning av bostadsbidrag till barnfamiljer
att riksdagen med godkännande av vad i proposition 1986/87:48
yrkande 6 såvitt nu är i fråga föreslagits avslår motion
1986/87: Bo 117 yrkande 5 såvitt nu är i fråga,

56. beträffande inkomstprövningsbegreppet avseende bostadsbidrag
till vissa hushåll utan barn

att riksdagen med godkännande av vad i proposition 1986/87:93
yrkande 3 såvitt nu är i fråga förordats avslår motionerna
1986/87: Bo206 och 1986/87 :Bo222 yrkande 1, båda yrkandena såvitt
nu är i fråga,

57. beträffande aktuell inkomst som bidragsunderlag

att riksdagen avslår motion 1986/87:Bol31 yrkande 2 såvitt nu är i
fråga,

58. beträffande förmögenhetsregelns utformning vid bostadsbidrag
till vissa hushåll utan barn

att riksdagen med godkännande av vad i proposition 1986/87:93
yrkande 4 såvitt nu är i fråga föreslagits avslår motion
1986/87:Bol 17 yrkande 5 såvitt nu är i fråga,

59. beträffande inkomstprövningsreglerna för år 1988 avseende
bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn

att riksdagen avslår vad i proposition 1986/87:93 yrkandena 3 och 4,
båda yrkandena såvitt nu är i fråga, och i motionerna 1986/87: Bo 130
och 1986/87:Bol31 yrkande 2, båda yrkandena såvitt nu är i fråga,
föreslagits,

60. beträffande hyresgränserna för år 1988 avseende bostadsbidrag
till barnfamiljerna

att riksdagen med godkännande av vad i proposition 1986/87:48
yrkande 9 föreslagits avslår motionerna 1986/87:Bolll yrkande 4,
1986/87:Bol 15 yrkandena 2 a och 2 b, 1986/87:Bol 17 yrkande 5,
1986/87: Bo 119 yrkande 4, de båda sistnämnda yrkandena såvitt nu
är i fråga, och 1986/87 :Bo258 yrkande 23,

61. beträffande hyresgränserna för år 1988 avseende bostadsbidrag
till vissa hushåll utan barn

att riksdagen avslår proposition 1986/87:93 yrkande 3 såvitt nu är i
fråga och motion 1986/87:Bol30 såvitt nu är i fråga,

BoU 1986/87:10

62. beträffande bostadsbidrag till bidragstagare med s.k. umgängesrättsbarn att

riksdagen godkänner vad i proposition 1986/87:48 yrkande 7
såvitt nu är i fråga förordats,

63. beträffande vilka som skall anses ingå i bidragshushållet

att riksdagen godkänner vad i proposition 1986/87:48 yrkande 7
föreslagits,

64. beträffande bidragsgrundande bostadskostnad avseende bostadsrättslägenheter att

riksdagen lämnar vad i proposition 1986/87:48 anförts utan erinran
samt avslår motionerna 1986/87:Boll7 yrkande 5,
1986/87:Boll9 yrkande 5 och 1986/87:Bo257 yrkande 14, det förstnämnda
och det sistnämnda motionsyrkandet såvitt nu är i fråga,

65. beträffande bidragsgrundande bostadskostnad avseende
egnahem

att riksdagen lämnar vad i proposition 1986/87:48 anförts utan erinran
samt avslår motion 1986/87: Bo257 yrkande 14 såvitt nu är i
fråga,

66. beträffande reglerna för omprövning av bostadsbidragen
att riksdagen

a) med bifall till proposition 1986/87:48 yrkande 8 och med avslag
på motionerna 1986/87:Bol 19 yrkande 4 samt 1986/87:Bo222 yrkande
1, båda motionsyrkandena såvitt nu är i fråga, godkänner vad
i regeringsprotokollet föreslagits om omprövning och indragning av
bostadsbidrag,

b) med anledning av motion 1986/87:Boll5 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om prövning av
bostadsbidragen mot aktuell inkomst,

67. beträffande administrationen av bostadsbidragen
att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo222 yrkande 2,

68. beträffande ett utökat skattejämkningssystem i stället för bostadsbidrag att

riksdagen avslår motion 1986/87:Bo237,

69. beträffande det minsta bidragsbelopp som betalas ut

att riksdagen med godkännande av vad i proposition 1986/87:93
yrkande 5 föreslagits avslår motion 1986/87: Bo 130 såvitt nu är i
fråga,

70. beträffande statsbidrag till kommunernas kostnader för bostadsbidrag att

riksdagen godkänner vad i proposition 1986/87:93 yrkande 3
såvitt nu är i fråga och i budgetpropositionen föreslagits,

71. beträffande bostadsbidragen såvitt frågan inte behandlats
ovan

att riksdagen godkänner vad i propositionerna 1986/87:48 och
1986/87:93 föreslagits,

72. beträffande avveckling av ROT-programmet

att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo246 yrkande 4 såvitt nu är i
fråga,

BoU 1986/87:10

73. beträffande ett utvidgat ROT-program

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Bo215 yrkande 4 och
1986/87:Bo503,

74. beträffande program för VA-nätets restaurering
att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo256,

75. beträffande rambegränsningar för bostadsförbättringsverksamheten
på vissa orter

att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo258 yrkande 19,

76. beträffande lån för upprustning av fritidshus
att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo516,

77. beträffande villkoren för ombyggnadslån och småhus
att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo217 såvitt nu är i fråga,

78. beträffande ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagningar
att riksdagen avslår motion 1986/87: Bo258 yrkande 16,

79. beträffande hyresgästinflytandet vid ombyggnad

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Bo258 yrkandena 20 och 21,
det förstnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga, samt 1986/87: Bo413
yrkande 10,

80. beträffande bidragsformer för bostadsförbättring

att riksdagen avslår motion 1986/87: Bo246 yrkande 8 såvitt nu är i
fråga,

81. beträffande stöd för hissinstallationer
att riksdagen avslår motion 1986/87: Bo226,

82. beträffande information om. bidrag för ökad tillgänglighet
att riksdagen avslår motion 1986/87: Bo203,

83. beträffande utvidgning av bostadsanpassningsbidraget
att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo225,

84. beträffande kommunal delfinansiering av bostadsanpassningsbidraget att

riksdagen med godkännande av vad i budgetpropositionen föreslagits
avslår motionerna 1986/87:Bo252, 1986/87:Bo257 yrkande 10
och 1986/87: Bo408 yrkande I, det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i
fråga,

85. beträffande bostadsanpassningsbidrag till standardhöjande
åtgärder

att riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen förordats,

86. beträffande ramen för bidrag för tillgänglighetsfrämjande åtgärder att

riksdagen med bifall till regeringens förslag i budgetpropositionen
medger att beslut om bidrag för tillgänglighetsfrämjande åtgärder
på kvartersmark får beviljas intill ett belopp av 10000000 kr.
under budgetåret 1987/88,

87. beträffande tillstyrkanderamen för kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Bo257 yrkande 8 och
med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen och
motionerna 1986/87:Bo246 yrkande 7, 1986/87:Bo249, 1986/87:
Bo254 samt 1986/87:Bo258 yrkande 35 medger att ramen för de anti -

BoU 1986/87:10

kvariska myndigheternas tillstyrkanden av sådana ombyggnader av
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som bör komma i fråga för förhöjt
låneunderlag och tilläggslån bestäms till 90000000 kr. för budgetåret
1987/88,

88. beträffande kostnader för arkeologiska undersökningar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i budgetpropositionen
och med avslag på motionerna 1986/87:Bo201 och
1986/87 :Bo255 medger att av den under 87 angivna ramen högst
2500000 kr. får disponeras för tilläggslån till arkeologiska undersökningskostnader
i samband med bostadsbyggande i enlighet med vad
i budgetpropositionen förordats,

89. beträffande tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Bo246 yrkande 6,
1986/87 :Bo253 yrkande 3, 1986/87 :Bo257 yrkande 9 samt
1986/87:Bo258 yrkande 36, de två sistnämnda yrkandena såvitt nu är
i fråga,

90. beträffande beslutsramen för tilläggslån

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i budgetpropositionen
och med avslag på motionerna 1986/87:Bo257 yrkande 9 och
1986/87:Bo258 yrkande 36, båda yrkandena såvitt nu är i fråga,
medger att beslut om tilläggslån som avser åtgärder för att avhjälpa
byggnadslov och byggfel, ändrad lägenhetssammansättning eller
grundförstärkning får meddelas inom en ram av 40 000000 kr. för
budgetåret 1987/88,

91. beträffande överskridande av ramarna för tilläggslån m. m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i budgetpropositionen
och med avslag på motion 1986/87:Bo258 yrkande 37 medger
att de under 87 och 90 angivna ramarna får överskridas om det
behövs av sysselsättningsskäl,

92. beträffande ramar för tillägg slån till miljonprogrammets bostäder att

riksdagen avslår motionerna 1986/87: Bo214 yrkande 1 och
1986/87:Bo243 yrkande 1, det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i
fråga,

93. beträffande ramen för beslut om förnyelsebidrag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i budgetpropositionen
och med avslag på motion 1986/87:Bo246 yrkande 5 medger
att beslut om förnyelsebidrag under budgetåret 1987/88 får meddelas
inom en ram av 60000000 kr.,

94. beträffande förnyelsebidragens begränsning till allmännyttiga
bostadsföretag

att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo258 yrkande 34,

95. beträffande avveckling av de särskilda lokallånen

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Bo246 yrkande 2 såvitt nu
är i fråga och 1986/87: Bo258 yrkande 33,

96. beträffande hyresförlustgarantilån

att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo258 yrkande 26 såvitt nu är i
fråga,

BoU 1986/87:10

97. beträffande eftergift av hyresförlustlån

att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo258 yrkande 32 såvitt nu är i
fråga,

98. beträffande avveckling av de temporära hyresrabatterna

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Bo246 yrkande 4 såvitt nu
är i fråga och 1986/87:Bo258 yrkande 28,

99. beträffande avveckling av kvarboendegarantier och hyresrabatter att

riksdagen avslår motion 1986/87: Bo257 yrkande 5,

100. beträffande riktade energibidrag

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Bo 112 yrkande 11,

1986/87:Bo215 yrkande 7 samt 1986/87:Bo257 yrkande 12, det förstnämnda
och det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga,

101. beträffande reservationen på anslaget för energibesparande
åtgärder

att riksdagen avslår motion 1986/87 :Bo246 yrkande 12 såvitt nu är i
fråga,

102. beträffande stödet till den kommunala energirådgivningen
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Bol 12 yrkande 11,

1986/87:Bo215 yrkande 8 samt 1986/87:Bo257 yrkande 12, det förstnämnda
och det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga,

103. beträffande finansiering av en ny svensk nationalatlas

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i budgetpropositionen
medger att 20000000 kr. av reservationen på anslaget till
Information och utbildning m. m. får användas för produktion av en
ny svensk nationalatlas,

104. beträffande reservationen på anslaget till information och
utbildning m.m.

att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo246 yrkandena 12 och 14, det
förstnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga,

105. beträffande avveckling av stödet till allmänna samlingslokaler att

riksdagen avslår motion 1986/87:Bo246 yrkande 9 såvitt nu är i
fråga,

106. beträffande avveckling av lånen till allmänna samlingslokaler att

riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen förordats,

107. beträffande handikappanpassning av folkparksteatrarna
att riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen förordats,

108. beträffande vidgning av tillämpningsområdet för stödet till
handikappanpassning av allmänna samlingslokaler

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Bo213 och 1986/87 :Bo245,

109. beträffande avveckling av energisparbidragen till vissa lokaler
m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1986/87 :Bo238 yrkande 1 samt 1986/87: Bo257 yrkande
13 godkänner vad som i budgetpropositionen förordats,

BoU 1986/87:10

7 Riksdagen 1986187. 19 sami. Nr 10

110. beträffande de bidrags grundande åtgärderna för upprustningsbidrag
och anordningsbidrag

att riksdagen avslår motion 1986/87: Bo238 yrkande 5,

111. beträffande verksamhetsbidraget till riksorganisationerna
att riksdagen avslår motion 1986/87 :Bo238 yrkande 3,

112. beträffande väntetiderna för erhållande av samlingslokalsstöd att

riksdagen avslår motion 1986/87:Bo242,

113. beträffande ramarna för samlingslokalsstödet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i budgetpropositionen
och med avslag på motion 1986/87 :Bo246 yrkande 9 såvitt nu
är i fråga medger att beslut om

a) anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler under
budgetåret 1987/88 meddelas inom en ram av 28000000 kr.,

b) upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler under
budgetåret 1987/88 meddelas inom en ram av 24000 000 kr.,

c) bidrag till handikappanpassning av folkparksteatrarna under
budgetåret 1987/88 meddelas inom en ram av 1 200000 kr.,

114. beträffande ram för beslut om energisparbidrag
att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo238 yrkande 2,

115. beträffande bemyndigande att få överskrida ramarna av
sysselsättningsskäl

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i budgetpropositionen
och med avslag på motion 1986/87:Bo258 yrkande 38 medger
att de under 113 a och 113 b angivna ramarna får överskridas om det
behövs av sysselsättningsskäl,

116. beträffande ökat stöd till riksorganisationerna vid en ramvidgning att

riksdagen avslår motion 1986/87:Bo238 yrkande 4,

117. beträffande anslag till vissa lån till bostadsbyggande

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i budgetpropositionen
och med avslag på motionerna 1986/87:Bo246 yrkande 3 och
1986/87: Bo258 yrkande 25 till Vissa lån till bostadsbyggande för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 110000000 kr.,

118. beträffande anslag till räntebidrag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i budgetpropositionen
och med avslag på motionerna 1986/87:Bo215 yrkande 9 a,
1986/87:Bo246 yrkande 4, 1986/87:Bo257 yrkande 6 samt

1986/87:Bo258 yrkande 27, det andra och tredje yrkandet såvitt nu
är i fråga, till Räntebidrag m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett
förslagsanslag av 12400000000 kr.,

119. beträffande anslag till bostadsbidrag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i budgetpropositionen
och med avslag på motion 1986/87:Bo216 till Bostadsbidrag
m.m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
1573000000 kr.,

120. beträffande anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet
m. m.

BoU 1986/87:10

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i budgetpropositionen
och med avslag på motionerna 1986/87:Bo246 yrkande 8 och
1986/87: Bo408 yrkande 2, det förstnämnda yrkandet såvitt nu är i
fråga, till Viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 345 000000 kr.,

121. beträffande anslag till åtgärder i bostadsområden med stor
andel outhyrda lägenheter m. m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i budgetpropositionen
och med avslag på motion 1986/87: Bo258 yrkande 32 såvitt
nu är i fråga till Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter m.m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
198000000 kr.,

122. beträffande anslag till information och utbildning m. m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i budgetpropositionen
och med avslag på motionerna 1986/87 :Bo215 yrkande 9 b
och 1986/87:Bo246 yrkande 13, till Information och utbildning m. m.
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 20500000
kr.,

123. beträffande anslag till allmänna samlingslokaler

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i budgetpropositionen
och med avslag på motion 1986/87: Bo246 yrkande 9 såvitt nu
är i fråga till Bidrag till allmänna samlingslokaler för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 140000000 kr.,

124. beträffande anslag i övrigt

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i budgetpropositionen
för budgetåret 1987/88 anvisar

a) till Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m.m. ett
förslagsanslag av 100000000 kr.,

b) till Bidrag till förbättring av boendemiljön ett förslagsanslag av
70000000 kr.,

c) till Lån till allmänna samlingslokaler ett förslagsanslag av
15000000 kr.,

d) till Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
m.m. ett reservationsanslag av 1000 kr.,

e) till Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador ett förslagsanslag
av 100000000 kr.

Stockholm den 2 april 1987

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Magnus Persson (s), Per Olof Håkansson (s), Knut Billing (m), Lennart
Nilsson (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m), Rune
Evensson (s), Tore Claeson (vpk). Berit Bölander (s), Siw Persson (fp),
Britta Sundin (s) och Kjell A. Mattsson (c).

BoU 1986/87:10

Reservationer

1. Bostadspolitikens utformning och inriktning (morn. 1,
motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ”Dagens bostadspolitik”
och på s. 24 slutar med ”utskottet motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

Som anförs i moderata samlingspartiets partimotion Bo205 måste bostadspolitiken
ges en ny inriktning som innebär en minskad offentlig styrning
och en ökad valfrihet för den enskilde. Bostadsmarknaden är i dag så
genomreglerad att den enskildes vilja får ett mycket litet spelutrymme.

Det är ett obestridligt faktum att många boende önskar förändra sin
bostadssituation. Det kan gälla det äldre paret vars barn har flyttat hemifrån
och som vill byta till en mindre och bekvämare bostad. Det kan också
vara fråga om ungdomar som vill flytta hemifrån till en egen bostad, eller
familjen som fått tillökning och behöver en större bostad. Alla dessa har
dock ett gemensamt, nämligen svårigheten att utifrån sina behov finna en
för dem lämplig bostad. Vad som behövs för att komma till rätta med dessa
problem är enligt bostadsutskottets mening en bostadspolitik som ökar
valfriheten på bostadsmarknaden. Eftersom nyproduktionen, åtminstone
på kort sikt, endast marginellt kan bidra till en sådan ökad valfrihet måste
åtgärder vidtas för att öka rörligheten på bostadsmarknaden.

De viktigaste inslagen i en bostadspolitik för ökad valfrihet är följande:

- minskad reglering och detaljstyrning genom normer och låneregler
m. m.

- rationalisering av bostadsbyråkratin

- tillskapande av ett nytt bostadsfinansieringssystem och avveckling av
SBAB

- reformering av hyressättningssystemet

- stimulans av bostadsrätt och tillskapande av ägarlägenheter

- förändringar i mark- och planpolitiken för att förstärka den enskilda
äganderätten

Vad i motionerna Bol 12 (c) yrkande 2 samt Bo257 (c) yrkandena 1 och 3
förordats får i allt väsentligt anses tillgodosett med vad utskottet ovan
anfört.

2. Bostadspolitikens utformning och inriktning (mom. 1)

Agne Hansson och Kjell A. Mattsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”Sedan
hösten” och slutar med ”utskottet motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

Som framhålls i motion Bo257 (c) måste den grundläggande målsättningen
för bostadspolitiken vara att skapa förutsättningar för att alla skall
kunna få en bostad till rimlig kostnad i en god miljö. Utformningen av
boendemiljön vad gäller såväl bostadslägenheten som bostadsområdet i

BoU 1986/87:10

100

dess helhet måste ta sikte på att skapa bra och fungerande bostäder. Detta
förutsätter i sin tur möjligheter till flexibilitet och anpassbarhet i de regler
och normer som gäller för såväl bostadens som bostadsområdets utformning
vid både nyproduktion och ombyggnad. Den avgörande förutsättningen
för att kunna ge människorna tillgång till en bra bostad till en överkomlig
kostnad är enligt utskottets mening att bostadspolitiken präglas av
enkelhet och långsiktighet i de åtgärder som vidtas. Reformerna bör därför
inriktas mot att skapa en långsiktig bostadspolitik. Av särskild betydelse är
att enkla och lätthanterliga villkor för finansiering av och statligt stöd till
byggande skapas. Bostadspolitiken i dess helhet måste ha en grundläggande
inriktning som ger möjligheter till varierande bostadsbestånd i syfte att
tillgodose vars och ens önskemål om hur man vill bo till en rimlig kostnad i
landets alla delar.

Den hittillsvarande bostadspolitiken har i hög grad präglats av ryckighet
och brist på långsiktiga regler. Ett flagrant exempel härpå är det sätt på
vilket de garanterade räntorna först trappats upp för att sedan sänkas för
att kompensera för fastighetsskatten. Ett annat exempel är bostadsförbättringsverksamheten
där statsmakterna först prioriterar denna genom ett
omfattande statligt stöd för att sedan nästan helt strypa den på vissa orter
genom rambegränsningar. Vad som behövs är enligt bostadsutskottets
mening i stället en politik som kännetecknas av långsiktighet och en
minskad detaljstyrning och byråkrati.

Med utgångspunkt i de ovan redovisade förhållandena bör enligt bostadsutskottets
mening i en framtida bostadspolitik ingå

- att bostadsstödet i större utsträckning riktas till dem som bäst behöver
det

- en samordning av bostadspolitiken med skatte- och familjepolitiken

- att fler skall få möjlighet att äga sin bostad

- att bostadsrättsformen stimuleras

— att inflytandet för hyresgästerna ökar genom kooperativa lösningar

— att ungdomars behov av bostäder till rimliga kostnader skall tillgodoses

— ett nytt lånesystem med mindre generella subventioner

— ett ökat småhusbyggande

- att Statens bostadsfinansieringsaktiebolag avvecklas

— att lånevillkoren förenklas.

Vad utskottet nu med anslutning till förslagen i motionerna Boll2 (c)
yrkande 2 och Bo257 (c) yrkandena 1 och 3 anfört om bostadspolitikens
utformning och inriktning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande bostadspolitikens utformning och inriktning
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Bol 12 yrkande
2 och 1986/87Bo257 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

BoU 1986/87:10

101

3. Den framtida bostadspolitiken (mom. 2, motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”Förslaget i” och slutar
med ”fråga förordats” bort ha följande lydelse:

Vad i motion Bo408 (vpk) yrkande 1 föreslagits avstyrks med hänvisning
till vad utskottet ovan anfört om bostadspolitikens utformning och inriktning.

4. Den framtida bostadspolitiken (mom. 2)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”Förslaget
i” och slutar med ”fråga förordats” bort ha följande lydelse:

Det finns enligt bostadsutskottets mening en rad åtgärder som behöver
vidtas för att ge den framtida bostadspolitiken en mera markerad bostadssocial
profil. Bostadsutskottet delar sålunda vad som anförts i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Bo408 om behovet av förbättringar med
avseende på hyresgästinflytande, boendemiljö, boendeservice och kollektiva
boendeformer m. m.

Enligt bostadsutskottets mening är hyresgästernas inflytande över sin
egen bostad och över sin bostadsmiljö alldeles för svagt. Detta är en enligt
bostadsutskottets mening en oacceptabel situation. Hyresgästerna måste
sålunda ges ett ökat inflytande så att de exempelvis kan ta initiativ till
hissinstallationer, tillskapande av närlokaler och kolonilotter samt förbättringar
i den yttre miljön. I detta sammanhang bör också förutsättningar
skapas för att åstadkomma hyresgäststyrda projekt och självbyggeri av
flerbostadshus.

Som framhålls i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo408 måste
stor uppmärksamhet ägnas åt det befintliga bostadsbeståndet och då inte
minst åt de bostäder som tillkom under det s.k. miljonprogrammet. Det
finns i dag stora problem i detta bostadsbestånd, problem som blir alltmer
märkbara i och med att beståndet åldras. Naturligtvis måste förbättringar
göras också i miljonprogrammets bostäder, men detta måste ske på ett
sådant sätt att inte de boende drabbas av stora hyreshöjningar. Det är
enligt bostadsutskottets mening inte rimligt att de boende i dessa områden
återigen skall tvingas betala nybyggnadshyra för att få bo i en miljö som
har de kvaliteter som redan finns i andra områden och som borde ha
tillskapats redan då området byggdes.

Avslutningsvis vill utskottet också peka på behovet av ett ökat bostadsbyggande
— till denna fråga återkommer dessutom utskottet nedan. Det
sjunkande bostadsbyggandet har medfört att vi i dag har bostadsbrist på
många orter. Detta har inte minst drabbat de unga, men även andra
grupper som invandrare och äldre har drabbats av svårigheter att få en
egen fullvärdig bostad. För att komma till rätta med dessa problem bör
enligt bostadsutskottets mening bostadsbyggandet öka. Målsättningen bör
härvid vara att nyproduktionen skall omfatta minst 50000 och ombyggnadsverksamheten
minst 25 000 lägenheter per år. Av nyproduktionen bör
huvuddelen utgöras av hyreslägenheter i allmännyttig ägo.

BoU 1986/87:10

102

Sammanfattningsvis bör sålunda den framtida bostadspolitiken ges en
sådan inriktning att

— hyresgäststyrda projekt och självbyggeri av hyreslägenheter stimuleras

— nyproduktion och ombyggnad av bostäder ökar

— bostadssubventionerna förbättras

— kvaliteten på den gemensamma, kollektiva miljön förbättras

— hyresgästinflytandet ökar.

Vad utskottet nu med anslutning till vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo408 yrkande 1 såvitt nu är i fråga anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande den framtida bostadspolitiken

att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo408 yrkande 1
såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

5. Bostadsbyggandets omfattning (mom. 3)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 böljar med ”Syftet
med” och slutar med ”med motionsförslaget” bort ha följande lydelse:
Visserligen kan en mindre uppgång i bostadsbyggandet, mätt i antalet
påböijade lägenheter, noteras för år 1986. Fram till detta år har dock
nyproduktionen varit i ständigt sjunkande sedan år 1978. Detta innebär att
nyproduktionen i dag ligger på en enligt bostadsutskottets mening alltför
låg nivå. Detta bevisas inte minst av den i det närmaste katastrofala
bostadssituation som råder på många orter, med hundratusentals hushåll
som saknar en egen bostad. Denna utveckling är enligt bostadsutskottets
mening helt oacceptabel. Åtgärder måste därför vidtas för att skapa en
offensiv bostadspolitik som i sin tur leder till ett ökat byggande. Bostadsutskottet
vill i detta sammanhang också peka på vad som med anslutning
till vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo408 anförts om inriktningen
av en sådan bostadspolitik.

Utskottet anser att som ett första steg mot den förordade bostadspolitiken
bör ett mål formuleras för omfattningen av ny- och ombyggnadsverksamheten
av bostäder. Det förslag till mål för igångsättning av ny- och
ombyggnader som förs fram i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Bo215 är enligt bostadsutskottets mening härvid både rimligt och realistiskt.
Motionens yrkande 2 tillstyrks således av utskottet.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande bostadsbyggandets omfattning

att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo215 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1986/87:10

103

6. Bostadsbyggandets regionala fördelning (mom. 4) BoU 1986/87:10

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Sorn
bostadsutskottet” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Bo240 (m) är behovet av bostäder mycket stort i
Stockholmsregionen. Detta framgår inte minst av de växande bostadsköerna
i regionen. Samtidigt har bostadsbyggandet, som framgår av framställningen
ovan (avsnitt 4.1) minskat. Effekterna av den uppkomna bostadsbristen
i Storstockholm är många och besvärande. Inte minst ungdomar
har drabbats genom att de inte kan flytta hemifrån och bilda familj i en
utsträckning de skulle kunnat göra vid en god tillgång på bostäder. Även
näringslivet i regionen har drabbats hårt av bostadsbristen genom att
företag inte har kunnat rekrytera erforderlig personal därför att bostadsfrågan
inte har kunnat lösas.

Mot bakgrund av den besvärliga bostadssituationen i Stockholmsregionen
behöver enligt bostadsutskottets mening en rad åtgärder vidtas. Det
gäller dels åtgärder för att motverka den trögrörlighet som finns på dagens
bostadsmarknad, dels åtgärder för att sänka kostnaderna i nyproduktionen.

Genom en förbättrad rörlighet på bostadsmarknaden förbättras också de
ungas möjligheter att komma ut på marknaden. Bland de åtgärder som
härvid kan komma i fråga märks införande av ägarlägenheter och rätt att
uppskjuta reavinstbeskattningen vid byte mellan bostadsrätt och småhus.

De stigande byggkostnaderna kan enligt bostadsutskottets mening motverkas
genom att bostadsföretagen tillåts experimentera på olika sätt i
t. ex. olika s. k. fribyggeprojekt. Det torde enligt bostadsutskottets mening
vara en lämplig uppgift för den nyligen tillsatta delegationen för ökat
bostadsbyggande i Stockholm att på ett aktivt sätt medverka till att finna
formerna för ett arbete med denna inriktning.

Vad utskottet nu med anledning av motion Bo240 (m) såvitt nu är i fråga
anfört om bostadsbyggandets regionala fördelning bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande i denna del
innebär att motionerna Bo219 (vpk) yrkande 5, Bo243 (s) yrkande 1 såvitt
nu är i fråga och Bo253 (fp) yrkande 2 avstyrks.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande bostadsbyggandets regionala fördelning
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Bo240 såvitt nu är i
fråga och med avslag på motionerna 1986/87 :Bo219 yrkande 5, 1986/
87:Bo243 yrkande 1 och 1986/87:Bo253 yrkande 2, det näst sista
motionsyrkandet såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

104

7. Bostadsbyggandets regionala fördelning (mom. 4,
motiveringen)

Agne Hansson och Kjell A. Mattsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Sorn
bostadsutskottet” och slutar med ”yrkande 2” bort lyda:

Det finns i dag en regional obalans som naturligtvis också påverkar
bostadsbyggandets regionala fördelning. Vad som i första hand behövs är
därför regionalpolitiska insatser som minskar belastningen på storstadsområdena
och som främjar den regionala utvecklingen i övriga delar av
landet. Genom en regionalpolitik med denna inriktning kommer också de
regionala obalanserna på bostadsmarknaden att på sikt rättas till.

Utöver de regionalpolitiska insatser som utskottet förordat ovan behöver
också bostadspolitiken som sådan ges en utformning som medverkar
till att ge en regional balans på bostadsmarknaden. Utskottet har också
ovan anslutit sig till motioner (c) som innefattar förslag om en bostadspolitik
med denna inriktning.

Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet motionerna
Bo219 (vpk) yrkande 5, Bo240 (m) såvitt nu är i fråga, Bo243 (s) yrkande 1
såvitt nu är i fråga samt Bo253 (fp) yrkande 2,

8. Bostadsbyggandets regionala fördelning (mom. 4)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Sorn
bostadsutskottet” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:
Utvecklingen av bostadsmarknaderna i landets storstadsområden liknar
i dag alltmer den som gäller för västeuropeiska och amerikanska storstäder.
De allt högre hyrorna och priserna på bostadsrätter och villor gör
att endast de med pengar har möjlighet att skaffa sig bra bostäder i
attraktiva lägen. I praktiken råder nu en fri marknad där lägesfördelar får
slå igenom helt på prisutvecklingen. De redan gynnade gynnas ännu mer
genom att de kan köpa in sig i de attraktiva områdena.

Bostadsutskottet anser att den nu beskrivna utvecklingen med all kraft
måste motverkas och stoppas. Utskottet har också ovan ställt sig bakom
en rad förslag i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo408 som alla
syftar till att ge bostadspolitiken en mera markerad bostadssocial profil.
Utöver dessa generella åtgärder måste enligt bostadsutskottets uppfattning
den regionala styrningen av bostadsbyggandet förstärkas. Inte minst i
storstadsområdena utgör en sådan styrning en absolut förutsättning för att
bostadsbyggandet skall få den inriktning och fördelning som krävs för att
förverkliga de bostadssociala målen fullt ut.

Vad utskottet nu med anledning av motion Bo219 (vpk) yrkande 5 anfört
om den regionala styrningen av bostadsbyggandet bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande i denna del
innebär att motionerna Bo240 (m), Bo243 (s) yrkande 1 såvitt nu är i fråga
och Bo253 (fp) yrkande 2 avstyrks.

BoU 1986/87:10

105

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande bostadsbyggandets regionala fördelning
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Bo219 yrkande 5 och
med avslag på motionerna 1986/87: Bo240, 1986/87: Bo243 yrkande 1,
1986/87:Bo253 yrkande 3, det första och det andra motionsyrkandet
såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

9. Åtgärder för att motverka ombildning från hyresrätt till
bostadsrätt (mom. 5, motiveringen)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Bertil Danielsson (m), Siw Persson (fp) och Kjell A. Mattsson
(c) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med
”Bostadsutskottet har” och slutar med ”på upplåtelseformer” bort ha
följande lydelse:

Bostadsrätten utgör en för många människor attraktiv boendeform. Detta
förhållande bevisas bl. a. av att efterfrågan på lägenheter som upplåts
med bostadsrätt har ökat under senare år. Många människor uppskattar
uppenbarligen den förening av enskilt ägande och gemensamt ansvarstagande
i demokratiska former för fastigheten som bostadsrättsboendet erbjuder.
Bostadsrätten är också en boendeform som passar många ungdomar
och kan leda till en ökad sparstimulans i dessa grupper. Det har visat
sig att en rad positiva effekter kan uppnås då upplåtelseformen i en fastighet
eller i ett bostadsområde förändras från hyresrätt till bostadsrätt. Ofta
har sådana ombildningar fört med sig minskade sociala problem och en
större gemenskap i bostadsområdet. Vidare har bostadskostnaderna kunnat
reduceras genom minskat slitage och genom egna insatser i förvaltningen
av bostäderna. Bostadsutskottet anser att de ovan berörda förhållandena
talar för att olika restriktioner som i dag gäller för bostadsrättsboendet
bör avskaffas.

De restriktioner och förhållanden som enligt utskottets mening snarast
bör föranleda ändrad lagstiftning samt åtgärder i övrigt gäller bl. a. hyresgästernas
förköpsrätt vid försäljning, hembudsreglema, särbehandlingen
av vissa riksorganisationer för bostadsrättsföreningar samt realisationsvinstbeskattningen.
Även reglerna för finansiering av bostadsrätter bör ses
över. Till de frågor av bl. a. fastighetsrättslig natur som här redovisats
återkommer utskottet i ett senare betänkande.

10. Åtgärder för att motverka ombildning från hyresrätt till
bostadsrätt (mom. 5)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 böijar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”till bostadsrätt” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående med anslutning till förslag i motion Bo219

BoU 1986/87:10

106

(vpk) beskrivit utvecklingen på bostadsmarknaden i framför allt våra storstäder.
Som framgår av denna beskrivning har vi i dag en i praktiken fri
marknad där det är den boendes ekonomiska ställning som styr vilken
bostad denne kan välja. Denna utveckling förstärks av det ökande antalet
bostadsrätter/insatslägenheter i centrala och attraktiva lägen, både genom
nyproduktion och genom ombildning av hyresrätter. Enligt bostadsutskottets
mening måste denna utveckling mot ökad segregation och klassuppdelning
motverkas.

I motion Bo219 (vpk) föreslås en rad åtgärder som syftar till att försvara
den sociala bostadspolitiken och motverka utvecklingen mot en ökad
segregation. Utskottet anser att de föreslagna åtgärderna, som här återges i
korthet, snarast bör vidtas.

Omvandlingen av hyresrätt till bostadsrätter i centrala och attraktiva
lägen bör stoppas. Fler och billigare hyresrätter bör i stället komma till i
dessa områden. En väg att gå kan vara att sätta en gräns för hur stor del av
de centrala flerbostadshusen som skall få utgöras av bostadsrätter. I
Stockholm bör den gränsen sättas till 30 %. Lagstiftningen bör ändras så
att icke önskvärd omvandling av hyresrätt till bostadsrätt förhindras.

Vad bostadsutskottet nu anfört om åtgärder för att motverka segregationen
i storstadsområdena m. m. bör riksdagen med anledning av motionerna
Bo219 (vpk) yrkande 3 och Bo403 (s) som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande åtgärder för att motverka ombildning från hyresrätt
till bostadsrätt

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Bo219 yrkande
3 och 1986/87: Bo403 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

11. Åtgärder för att underlätta omvandling från hyresrätt till
bostadsrätt m. m. (mom. 6)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Bertil Danielsson (m), Siw Persson (fp) och Kjell A. Mattsson
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ”På de” och
slutar med ”Motionerna avstyrks” bort ha följande lydelse:

Vad utskottet ovan anfört om behovet av åtgärder för att underlätta ett
ökat boende i bostadsrätt innebär en anslutning till förslagen i motionerna
Bo258 (fp) yrkande 1 samt Bo423 (m). Utskottets ställningstagande om
åtgärder för att underlätta omvandling till bostadsrätt bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande åtgärder för att underlätta omvandling från hyresrätt
till bostadsrätt m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Bo258 yrkande
1 och 1986/87: Bo423 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

BoU 1986/87:10

107

12. Prioritering av byggandet av flerbostadshus i vissa
kommuner (mom. 7)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ”Även i”
och på s. 28 slutar med ”4 avstyrks” bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet har ovan beskrivit utvecklingen mot en ökad segregation
på bostadsmarknaden i framför allt landets storstadsområden. Mot
bakgrund härav har också utskottet ställt sig bakom förslag i motion Bo219
(vpk) som syftar till att motverka denna utveckling. Enligt bostadsutskottets
mening måste dock ytterligare åtgärder vidtas.

Utvecklingen mot en ökad segregation förstärks av en stor dominans för
småhus i vissa delar av storstadsområdena. Detta leder till en ensidig
åldersmässig och social struktur med en hög andel barnhushåll med goda
inkomster och få låginkomsttagare, ensamstående och äldre. I områden
med denna struktur behövs enligt bostadsutskottets mening ett tillskott av
flerbostadsbebyggelse upplåten med hyresrätt.

Vad utskottet nu med anledning av motion Bo219 (vpk) yrkande 4 anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande prioritering av byggandet av flerbostadshus i vissa
kommuner

att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo219 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Neutralitet mellan olika upplåtelseformer m. m. (mom. 8)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ”Bostadsutskottet
delar” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Med anslutning till motion Bo408 (m) har utskottet ovan redovisat
grunddragen i en bostadspolitik för minskad reglering och ökad valfrihet
för den enskilde. Ett nödvändigt inslag i en sådan politik är naturligtvis att
det finns ett tillräckligt utbud av bostäder med olika upplåtelseformer på
bostadsmarknaden. Olika upplåtelseformer passar olika bra vid olika perioder
i en människas liv och det är därför viktigt att kunna välja upplåtelseform
efter de egna behoven och önskemålen.

För att möjliggöra ett utbud av bostäder med olika upplåtelseformer som
svarar mot den efterfrågan som finns måste en absolut neutralitet i fråga
om bl. a. finansieringsförutsättningarna och skattereglerna föreligga - ett
förhållande som i dag inte råder. Åtgärder måste sålunda vidtas för att
åstadkomma den nu förordade neutraliteten.

Vad utskottet nu med anledning av motion Bo240 (m) såvitt nu är i fråga
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande neutralitet mellan olika upplåtelseformer m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo240 såvitt nu är i
fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1986/87:10

108

14. Äldres och handikappades boende (mom. 9)

Agne Hansson och Kjell A. Mattsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ”De ovan”
och på s. 29 slutar med ”och förverkligas” bort ha följande lydelse:

Den egna bostaden och boendet är för alla avgörande för vilken livskvalitet
man upplever sig ha. Inte minst gäller detta för äldre och handikappade
som måste ställa särskilda krav på sin bostad, och som ofta tillbringar
en stor del av sin tid i den. Det är enligt bostadsutskottets mening därför
viktigt att de ovan redovisade målen för äldres, handikappades och långvarigt
sjukas boende på olika sätt utvecklas och konkretiseras. Sådana
konkretiseringar förs också fram i motionerna Bo207 (c) och Bo518 (c),
bl. a. i vad gäller åtgärder för att möjliggöra kvarboende, valfrihet i fråga
om boendeform och möjlighet till påverkan.

Äldre och handikappade människor har ofta inte elementära möjligheter
att utforma sitt boende och sitt liv. Ännu återstår mycket innan boendet för
dessa grupper kan utformas så att de får tillgång till den självständighet och
delaktighet i samhället som de har rätt till. Alltför många tvingas fortfarande
vårdas på institution trots att de med bostadsanpassning och hemservice
skulle kunna klara ett eget boende. Enligt utskottets mening bör det
vara självklart att ett anpassat boende för grupperna handikappade och
äldre skall präglas av självbestämmande vad gäller val av bostadsort,
boendeform och serviceinsats. En förutsättning för att ge möjlighet till ett
utökat boende i vanliga bostäder är bl. a. en utbyggd hemtjänst och hemsjukvård.
De institutioner som behöver finnas kvar skall erbjuda olika grad
av service. Valfriheten bör vara stor.

Vad utskottet nu med anledning av motionerna Bo207 (c) såvitt nu är i
fråga och Bo518 (c) yrkande 2 anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande äldres och handikappades boende
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Bo207 och 1986/
87:Bo518 yrkande 2, den förstnämnda motionen såvitt nu är i fråga,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Bostadsplanering för en mer allsidig
hushållssammansättning (mom. 10, motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ”När de” och slutar med
”motionärerna aktualiserat” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i moderata samlingspartiets partimotion Bo205 måste
bostadspolitiken ges en inriktning som minskar den offentliga styrningen
och ökar den enskildes valfrihet. En bostadspolitik med denna inriktning
ger en ökad rörlighet, något som i sin tur medför att bostadsbeståndet
utnyttjas bättre. Bostadsutskottet avstyrker med hänvisning härtill motion
Bo212 (s).

BoU 1986/87:10

109

16. Ett nytt system för finansieringen av bostadslån
(mom. 11)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Bertil Danielsson (m), Siw Persson (fp) och Kjell A. Mattsson
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med ”Alltsedan
SBAB” och slutar med ”Bo258 (fp) yrkande 24” bort ha följande lydelse:
Långivningen till bostadsbyggandet bör förändras. Dagens system bör
ersättas med ett kreditgarantisystem administrerat av bottenlåneinstituten.
Bostadslånekommittén konstaterade år 1981 att det är möjligt att inom
ramen för ett sådant system föra över de statliga lånen till dessa institut.
En sådan ordning är till fördel för såväl långivare som låntagare. I ett
kreditgarantisystem blir det möjligt att genomföra avsevärda förenklingar
jämfört med den nuvarande ordningen. Bottenlåneinstituten är ju redan för
närvarande i stor omfattning långivare till dem som får statliga bostadslån.

Ytterligare bör framhållas att statens roll i bostadsfinansieringssystemet
starkt minskat genom det år 1986 fattade beslutet av avskaffa det s. k.
prioriteringssystemet för bostadsobligationer. Därmed togs ytterligare ett
steg mot en mera marknadsanpassad bostadslångivning. Det finns goda
skäl att gå vidare i denna riktning och helt låta bottenlåneinstituten och
med dem jämställda ta ansvaret för och administrera bostadslångivningen.
I ett sådant system saknas skäl att ha kvar SBAB.

Vad utskottet nu anfört om bostadslångivningen och om SBAB:s roll bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag i frågan.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande ett nytt system för finansieringen av bostadslån
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Bo205 yrkande
3 och 1986/87:Bo258 yrkande 24 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfort,

17. Inrättande av en samhällelig bostadsbank (mom. 12,
motiveringen)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Per Olof Håkansson, Lennart Nilsson,
Rune Evensson, Berit Bölander och Britta Sundin (alla s) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med ”Förslaget i” och slutar
med ”hänvisning härtill” bort ha följande lydelse:

Vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo204 om inrättande av en
samhällelig bostadsbank avstyrks av utskottet. Erfarenheter bör vinnas av
de nyligen genomförda ändringarna i systemet för anskaffande av krediter
till bostadsbyggandet.

BoU 1986/87:10

110

18. Inrättande av en samhällelig bostadsbank (mom. 12)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med ”Förslaget
i” och slutar med ”hänvisning härtill” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet delar uppfattningen i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo204 om att en samhällelig bostadsbank bör inrättas. Därigenom
blir det möjligt att erhålla lån till låg och fast ränta, något som i sin tur
i inte ringa grad är en förutsättning för det av motionärerna framförda
förslaget om avskaffande av underskottsavdragen.

Utskottet vill erinra om att riksdagen tidigare på förslag av civilutskottet
(CU 1971:12 och CU 1972:9) ställt sig bakom uttalanden om att fördelarna
med en statlig totalfinansiering ”är så påtagliga att de bör avslås endast av
mycket tungt vägande skäl”.

Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen föreslå regeringen att föranstalta
om att en översyn görs varvid bör övervägas såväl s.k. fullständig
finansiering, dvs. samordning av bottenlån och bostadslån, som s. k. integrerad
finansiering dvs. samordning av byggnadskrediter och fastighetslån.

Upplåningen i det nu förordade finansieringssystemet bör anförtros
SBAB medan bostadsverket bör svara för utlåningen.

Vad utskottet nu med anledning av vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Bo204 anfört om överväganden om kreditanskaffningen för bostadsbyggandet
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande inrättande av en samhällelig bostadsbank
att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo204 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Förtida inlösen av bostadslån (mom. 13)

Agne Hansson och Kjell A. Mattsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”Bo257 (c) yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Som framgår av budgetpropositionen (bil. 13. s. 26) har inlösen av lån till
bostadsbyggandet under budgetåret 1985/86 uppgått till 6,2 miljarder kronor
vilket är ca 4 miljarder kronor mera än som beräknats. Detta beror
delvis på att lån lösts in i förtid bl. a. på grund av att regeringen avseende
vissa låneformer erbjöd en rabatt om lånen löstes in före utgången av
budgetåret 1985/86.

Det finns, som framhålls i motion Bo257 (c) skäl att regeringen fattar
beslut om stimulans för att därmed uppnå en förtida inlösen av mindre lån
även under kommande budgetår. Skulle räntorna på kapitalmarknaden
under senare delen av år 1987 och under år 1988 sjunka bör det vara
realistiskt att anta att den förtida inlösningen får samma omfattning som
under förra budgetåret.

BoU 1986/87:10

lil

Riksdagen bör med anledning av yrkande 4 i motionen som sin mening
ge regeringen till känna vad nu anförts om stimulans i avsikt att få till stånd
en förtida inlösen av bostadslån.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande förtida inlösen av bostadslån
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Bo257 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Ett nytt räntebidragssystem (mom. 14)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med ”Bostadsutskottet
som” och slutar med ”behandlas nedan” bort ha följande lydelse: Det

nuvarande bostadsfinansieringssystemet visar på stora brister och
problem. Vid hög räntenivå blir subventionerna orimligt stora, vilket visat
sig under den senaste tioårsperioden, då statens kostnader för räntebidragen
nästan tiodubblats.

Orättvisan mellan dem som fått statliga lån med räntebidrag och dem
som har finansierat sin bostad utan statens medverkan är uppenbar. Detta
har fått till följd att det i dag i stort sett inte byggs några bostäder utan
statligt stöd.

I motioner (m) har under en följd av år föreslagits ändringar i nuvarande
räntebidragssystem med sikte på en avveckling av systemet.

I motionerna har presenterats ett genomarbetat förslag till avtrappning
av de garanterade räntorna för flerfamiljshus. Hade förslagen bifallits,
skulle statens kostnader för räntebidrag i dag ha varit någon miljard lägre
än vad som nu är fallet. Förslaget i årets motion kan sammanfattas på
följande sätt.

För nyproducerade och ombyggda hyres- och bostadsrättshus uppräknas
den garanterade räntan med en tiondel per år. För nya och ombyggda
hus görs alltså höjningen från en garanterad ränta på 3,0%, vilket innebär
följande ingångsräntesatser för hus som byggs resp. år.

3,00% 1987

3,30% 1988

3,63% 1989

3,99% 1990

4,39% 1991

För äldre årgångar beräknas en ingående garanterad ränta 1987. Höjningen
med en tiondel görs för varje år av husets ålder eller ombyggnadsår
t. o. m. 1987. Detta sker med utgångspunkt i en garanterad ränta på 3,0%
under byggnadsåret. Fr. o. m. 1987 höjs den garanterade räntan med en
tiondel om året såsom för nya hus. För de flesta hus innebär vårt förslag en
måttlig kostnadsökning för fastighetsägaren - 10-15 kr./m2.

Dessutom finns i förslaget en spärregel som säger att uppräkningen av
den garanterade räntan aldrig blir högre än 30 kr./m2. Genom bruksvärdes -

BoU 1986/87:10

112

systemet utjämnas dock den hyreshöjning som blir följden av den ökande
kapitalkostnaden. Denna kommer förmodligen att stanna runt 15 kr./m2
eller 100 kr./månad för en normal trerummare.

För bostadsrätter finns motsvarande spärregel. Upptrappningen av den
garanterade räntan begränsas till maximalt 30 kr./m2.

Utskottet tillstyrker med det ovan anförda förslaget i motion Bo246 (m)
yrkande 4 såvitt nu är i fråga. En utformning av räntebidragssystemet
enligt motionärernas förslag bör genomföras. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande ett nytt räntebidragssystem

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Bo246 yrkande 4
såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

21. Bostadssubventionernas roll i ett nytt skattesystem
(mom. 15)

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil
Danielsson (m) och Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med ”Det får”
och slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

Det finns anledning för riksdagen att genom ett tillkännagivande klargöra
sin uppfattning om bostadssubventionernas roll i ett nytt skattesystem.
Målet måste vara att dessa skall reduceras kraftigt. En sådan inriktning bör
alltså ingå som en del i kommande överväganden.

Motion Bol 11 (fp) yrkande 2 tillstyrks.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande bostadssubventionernas roll i ett nytt skattesystem att

riksdagen med bifall till motion 1986/87:Bol 11 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Räntebidragens anknytning till upplånat kapital m. m.
(mom. 16)

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil
Danielsson (m) och Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med ”1 detta”
och slutar med ”samt Bo251 (m)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att det finns goda skäl att
överväga hur c t bostadsfinansieringssystern skall utformas där det direkta
sambandet mellan byggkostnader och räntebidrag ersätts med ett mera
schablonmässigt system i huvudsak i enlighet med vad motionärerna föreslagit.
Förslag i frågan bör skyndsamt föreläggas riksdagen. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

BoU 1986/87:10

113

8 Riksdagen 1986187. 19 sami. Nr 10

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande räntebidragens anknytning till upplånat kapital
m. m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Bol 11 yrkande
1, 1986/87:Bo221, 1986/87:Bo246 yrkande 4 och 1986/87:Bo251, det
näst sista yrkandet såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

23. Storleken av räntebidragen vid ombyggnad (mom. 17,
motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med ”Utskottet har” och slutar
med ”nu anförts” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan föreslagit ett riksdagens tillkännagivande om att
regeringen snarast bör lägga fram förslag i avsikt att minska räntebidragens
följsamhet till byggkostnadernas utveckling.

Det får förutsättas att den i motion Bo258 (fp) aktualiserade frågan om
storleken av räntebidragen vid nybyggnader kommer att ingå i regeringens
förslag till riksdagen. Vid denna uppfattning saknas skäl att tillstyrka
yrkande 18 i motionen.

24. Storleken av räntebidragen vid ombyggnad (mom. 17)

Karl-Göran Biörsmark och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”nu anförts” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Bo258 (fp) om att det — i avsikt
att öka nyproduktionen — finns goda skäl för uppfattningen att lägre
räntebidrag skall utgå i samband med ombyggnadslån. Även denna fråga
bör övervägas av den ovannämnda arbetsgruppen. Förslag bör skyndsamt
föreläggas riksdagen.

Ett tillkännagivande i enlighet med motionärernas förslag förordas.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande storleken av räntebidragen vid ombyggnad

att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo258 yrkande 18
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Räntebidrag och produktionskostnadsanpassad belåning
(mom. 18)

Agne Hansson (c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Siw Persson (fp) och Kjell
A. Mattsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med ”De av”
och slutar med ”pågående utredningsarbete m.m.” bort ha följande lydelse: -

BoU 1986/87:10

114

Vad i motionerna Bo257 (c) och Bo258 (fp) föreslagits om att räntebidrag
inte skall utgå för kostnader över pantvärdet bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. Utskottet delar motionärernas uppfattning att
ytterligare åtgärder bör vidtas i avsikt att pressa byggkostnaderna.
Riksdagen bör föreläggas förslag i frågan.

Däremot kan utskottet inte ställa sig bakom förslagen i motionerna
Bo228 (s) och Bo243 (s) om större räntebidrag för vissa hyreslägenheter,
bostadsrättslägenheter och egnahem.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande räntebidrag och produktionskostnadsanpassad
belåning

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87 :Bo257 yrkande
7, 1986/87: Bo258 yrkande 22 och med avslag på motionerna 1986/
87:Bo228 och 1986/87: Bo243 yrkande 1, det förstnämnda och det
sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

26. De garanterade räntorna (morn. 19)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan med anledning av motion Bo246 (m) föreslagit ett
riksdagens tillkännagivande om att räntebidragssystemet bör utformas i
enlighet med motionärernas förslag. Ett sådant system är att föredra framför
regeringens ”årsvisa räntebidragspolitik” med engångsupptrappningar
som drabbar än den ena än den andra boendegruppen.

En successiv avtrappning av räntebidragen enligt förslaget i den ovannämnda
motionen och enligt moderata samlingspartiets partimotion Bo205
bör vara målet. I avsikt att minska kostnaderna för räntebidragen redan
under nästa budgetår bör systemet utformas enligt förslaget i motion
Bo246 (m). Partimotionen samt motion Bo258 (fp) är tillgodosedda med
vad nu anförts. Regeringens förslag till förändring av de garanterade räntorna
avstyrks av utskottet.

Vad utskottet nu anfört om räntebidragssystemet för budgetåret 1987/88
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet behandlar nedan frågan om eftergift av räntelån, räntebidrag
för äldre låneformer och avskaffande av räntelånen. Beträffande dessa
lånesystern m. m. bör systemen utformas så att kapitalkostnadsparitet
råder mellan dessa och dagens räntebidragssystern.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande de garanterade räntorna

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Bo205 yrkande
7, 1986/87: Bo246 yrkande 4, detta yrkande såvitt nu är i fråga, och
1986/87: Bo258 yrkandena 30 och 31 samt med avslag på regeringens
förslag i budgetpropositionen som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om de garanterade räntorna för budgetåret
1987/88,

BoU 1986/87:10

115

27. De garanterade räntorna (mom. 19)

Karl-Göran Biörsmark och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 böljar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion Bo258 (fp) att de extra upptrappningarna
av de garanterade räntorna för nästa budgetår bör göras så att de
omfattar både flerbostadshusen och egnahemmen och så att den totala
besparingen på anslaget blir ca 450 milj. kr. Den extra upptrappningen bör
inte begränsas till enbart egnahem. Motsvarande extra upptrappning bör
göras även för övriga upplåtelseformer. Hänsyn bör även tas till husets
ålder. Regeringen bör alltså ge systemen en sådan utformning som föreslås
i motionen. Därigenom kommer förslaget i budgetpropositionen samt i
moderata samlingspartiets partimotion Bo205 i motion Bo246 (m) till viss
del att tillgodoses.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande de garanterade räntorna
att riksdagen med anledning av förslaget i budgetpropositionen och i
motionerna 1986/87: Bo205 yrkande 7, 1986/87: Bo246 yrkande 4,
detta yrkande såvitt nu är i fråga, samt 1986/87: Bo258 yrkandena 30
och 31 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om de garanterade räntorna för budgetåret 1987/88,

28. Eftergift av räntelån, räntebidrag för äldre låneformer
och avskaffande av räntelånen (mom. 20-22,
motiveringarna)

Under förutsättning av bifall till reservation 20

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med ”Vad rör”
och slutar med ”räntebidrag utgår”,

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med ”Inte
heller” och slutar med ”bifalla motionsförslaget”,

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”av räntelånen” bort ha följande lydelse:
Utskottet har tillstyrkt motion Bo246 (m) yrkande 4 om ändringar av de
garanterade räntorna redan fr. o. m. budgetåret 1987/88. Därvid har utskottet
förutsatt att systemet med räntelån, eftergift av sådana lån och räntebidrag
enligt äldre låneformer utformas så att kapitalkostnadsparitet råder
mellan dessa lånesystem och det system som blir följden av ett bifall till
den ovan nämnda motionen.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet de motioner som behandlar
räntelånen och räntebidragen enligt äldre låneformer.

BoU 1986/87:10

116

29. Eftergift av räntelån (mom. 20)

Agne Hansson (c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Siw Persson (fp) och Kjell
A. Mattsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med ”Vad rör”
och slutar med ”räntebidrag utgår” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motionerna Bo257 (c) och Bo258 (fp) om
att eftergift av räntelån inte längre skall medges. Bl. a. av statsfinansiella
skäl är det motiverat att avskaffa möjligheten till eftergift.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna som sin
mening ger regeringen till känna vad nu anförts om att eftergift av räntelånen
inte bör beviljas efter utgången av innevarande budgetår.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande eftergift av räntelån

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Bo257 yrkande
6 såvitt nu är i fråga och 1986/87: Bo258 yrkande 29 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. Räntebidrag för äldre låneformer (mom. 21)

Agne Hansson och Kjell A. Mattsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med ”Inte
heller” och slutar med ”bifalla motionsförslaget” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar bedömningen i motion Bo257 (c) att det är möjligt att helt
avveckla räntebidragen för fastigheter färdigställda före år 1975. Dessa
fastigheter har producerats till väsentligt lägre kostnader än dagens nyproduktion.
Fastigheter med lån enligt äldre låneformer torde väl kunna bära
den ökning av kapitalkostnaderna som en avveckling av räntebidragen
innebär. Utskottet tillstyrker yrkande 6 i motionen såvitt nu är i fråga.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande räntebidrag för äldre låneformer

att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo257 yrkande 6
såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

31. Avskaffande av räntelånen (mom. 22)

Karl-Göran Biörsmark och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 böljar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”av räntelånen” bort ha följande lydelse:
Räntelån bör inte längre beviljas. Låneskulden per lägenhet är relativt
låg. Om den totala utgiften slås ut på samtliga lägenheter som har räntelån
blir låneskulden ca 900 kr. per lägenhet. Det kan inte i ett kärvt statsfinansiellt
läge hävdas att räntelån fortfarande skall utgå.

Riksdagen bör med anledning av motion Bo258 (fp) som sin mening ge
regeringen detta till känna.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande avskaffande av räntelånen

att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo258 yrkande 26
såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

32. Ett riktat stöd till de allmännyttiga bostadsföretagen
(mom. 23, motiveringen)

Under förutsättning av bifall till reservation 20

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med ”Vad i” och slutar med ”av
riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan anslutit sig till motion Bo246 (m) om hur räntebidragssystemet
bör utformas och då även för de allmännyttiga bostadsföretagen.
Skäl saknas därför att i sak granska förslaget i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo215 yrkande 5 om ett riktat stöd till allmännyttan.

33. Ett riktat stöd till de allmännyttiga bostadsföretagen
(mom. 23)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av vad nu anförts finns goda skäl för utskottet att ställa sig
bakom förslaget i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo215. Räntebidragssystemet
avseende de allmännyttiga bostadsföretagen bör utformas
så att den ”normala” upptrappningen av de garanterade räntorna
upphör tills vidare och fryses på den nivå de hade vid utgången av år 1986.
Vidare bör den garanterade räntan sänkas för de av allmännyttan under
1987 producerade husen. Sänkningen skall vara 0,5 %.

Vad utskottet nu förordat bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Utskottets förslag är en anslutning till vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo215 yrkande 5.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande ett riktat stöd till de allmännyttiga bostadsföretagen att

riksdagen med bifall till motion 1986/87:Bo2l5 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

34. Införande av ett statligt bidrag för konstnärlig
utsmyckning m. m. (mom. 25-27)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

BoU 1986/87:10

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med ”1 arbetet”
och på s. 44 slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

118

Enligt bostadsutskottets mening kan en rad starka invändningar resas
mot att införa ett statligt bidrag för konstnärlig utsmyckning. Sålunda talar
såväl statsfinansiella som rent principiella skäl mot att ytterligare utöka
den redan alltför rikhaltiga floran av statliga subventioner. Strävan bör
enligt bostadsutskottets mening i stället vara att begränsa den statliga
bidragsgivningen. Någon direkt bidragsgivning till konstnärlig utsmyckning
bör således inte förekomma. Däremot är det enligt bostadsutskottets
mening naturligt att kostnaderna för sådan utsmyckning även fortsättningsvis
skall kunna ingå i låneunderlaget vid statlig belåning.

Med bifall till motion Bol 19 (m) yrkande 7 f avstyrker utskottet regeringens
förslag om införande av ett statligt bidrag för konstnärlig utsmyckning
och om fastställande av en ram härför. Utskottets ställningstagande i
denna del innebär att förslagen i motionerna Bol 10 (s) och Bo233 (s)
saknar aktualitet. Motionerna avstyrks.

dels att momenten 25-27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
25—21. beträffande införande av ett statligt bidrag för konstnärlig
utsmyckning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Bol 19 yrkande 7 f avslår
regeringens förslag i proposition 1986/87:48 samt motionerna 1986/
87: Bol 10 och 1986/87: Bo233,

35. Avveckling av markvillkoret (mom. 28-30)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Bertil Danielsson (m), Siw Persson (fp) och Kjell A. Mattsson
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och på s. 46 slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har markvillkoret inneburit att kommunerna
fått en alltför dominerande ställning gentemot det enskilda byggandet.
Kommunernas inflytande genom bl. a. den fysiska planeringen är fullt
tillräckligt. Markvillkoret har närmast skapat en total kommunal planhushållning
på bostadsområdet. Byggföretag och byggherrar har förlorat möjligheten
att genom planering av eget markinnehav få fram egna plan- och
projekteringsalternativ. Skall smidigheten och anpassningsförmågan i bostadsbyggandet
kunna stärkas förutsätter det att enskilda markägare och
byggnadsföretag ges ökade möjligheter att medverka.

Vid byggandet i förnyelseområden är det orealistiskt att kommunen först
skall lösa in marken för att därefter fördela den efter kommunalt beslut.
Detta förfaringssätt endast förlänger och fördyrar bostadsproduktionen
utan att några fördelar vinns. Markvillkoret motverkar härigenom sitt
avsedda syfte qch bör därför avskaffas per den 1 juli 1987. Vad utskottet
med anledning av motionerna Bol25 (m), Bo205 (m) yrkande 2 såvitt nu är
i fråga, Bo258 (fp) yrkande 10, Bo413 (m) yrkande 12 såvitt nu är i fråga
samt Bo423 (m) yrkande 6 såvitt nu är i fråga anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

BoU 1986/87:10

119

Utskottets ställningstagande ovan innebär att skäl saknas att ta ställning BoU 1986/87:10
till förslagen avseende undantag från markvillkoret för vissa egnahem.

Regeringens förslag avstyrks. Motionerna Bol23 (fp) och Bol24 (c) avstyrks
i den mån de inte är tillgodosedda genom utskottets ställningstagande
ovan.

dels att momenten 28—30 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

28—30. beträffande avveckling av markvillkoret
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Bol25, 1986/

87:Bo205 yrkande 2, 1986/87: Bo258 yrkande 10, 1986/87: Bo413
yrkande 12 och 1986/87:Bo423 yrkande 6, det andra och de två
sistnämnda motionsyrkandena såvitt nu är i fråga, samt med avslag
på regeringens förslag i proposition 1986/87:67 och motionerna
1986/87: Bo 123 samt 1986/87: Bo 124 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

36. Konkurrensvillkoret (mom. 31)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 böljar med ”Även i”
och slutar med ”tidigare ställningstaganden” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan anslutit sig till motionsförslag från m, c och fp om
avskaffande av markvillkoret. Vad som härvid anförts bl. a. om effekterna
i form av ett starkt försämrat enskilt byggande och en fördyrad byggnadsproduktion
äger giltighet även i vad avser konkurrensvillkoret. För att öka
flexibiliteten och förbättra produktutvecklingen inom byggsektorn bör därför
även konkurrensvillkoret avskaffas fr. o. m. den 1 juli 1987 i enlighet
med förslagen i motionerna Bo205 (m) yrkande 2, Bo413 (m) yrkande 12
samt Bo423 (m) yrkande 6, samtliga motionsyrkanden såvitt nu är i fråga.

Vad bostadsutskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

31. beträffande konkurrensvillkoret
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Bo205 yrkande
2, 1986/87: Bo413 yrkande 12 och 1986/87: Bo423 yrkande 6, samtliga
motionsyrkanden såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

37. Kostnaden för alternativ/extra värmeproduktion
(mom. 37)

Agne Hansson och Kjell A. Mattsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar med ”Inom
ramen” och slutar med ”hänvisning härtill” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Bo223 (c) måste en energipolitik för att ersätta
olja, kol och kärnkraft grundas på energihushållning och en energiförsörj- 120

ning baserad på inhemska och förnybara energikällor. En sådan inriktning
av energipolitiken minskar också på ett påtagligt sätt sårbarheten i energiförsörjningen.

Inte minst den sistnämnda aspekten på energiförsörjningen måste enligt
bostadsutskottets mening beaktas i ökad utsträckning. Den gångna vintern
har på ett mycket påtagligt sätt påvisat vilken säkerhetsrisk som det stora
elberoendet vid bostadsuppvärmningen utgör. Det är inte bara de fastigheter
som värms upp med direktverkande el som drabbas vid störningar i
elförsörjningen utan även fastigheter med konventionella oljepannor och
med värmepumpar etc.

Med hänvisning till det nu anförda behöver enligt bostadsutskottets
mening åtgärder vidtas för att trygga värmeförsörjningen i våra bostäder
även vid överbelastning eller andra störningar på elnätet. Sålunda bör
enligt utskottets mening installation av alternativa/extra värmekällor som
inte är elberoende stimuleras. I enlighet med förslaget i motion Bo223 (c)
bör således kompletterande värmeanläggningar av denna typ få inräknas i
låneunderlaget för bostäder vid såväl ny- som ombyggnad.

dels att moment 37 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

37. beträffande kostnaden för alternativ/extra värmeproduktion
att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo223 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

38. Aktieutdelning i allmännyttiga bostadsföretag (mom. 40)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Bertil Danielsson (m), Siw Persson (fp) och Kjell A. Mattsson
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Som framgår av bostadsutskottets framställning ovan styrs de allmännyttiga
bostadsföretagens verksamhet i den mån de är organiserade som
aktiebolag av aktiebolagslagens regler. Att på det sätt som föreslås i
motion Bo248 (s) härutöver reglera dessa företags verksamhet är enligt
bostadsutskottets mening varken nödvändigt eller önskvärt. I de fall de
allmännyttiga företagen är organiserade som stiftelser bör det ankomma på
kommunen som ägare att bestämma vilken avkastning det i företaget
insatta kapitalet bör ge. Motionen avstyrks med hänvisning till det nu
anförda.

dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

40. beträffande aktieutdelning i allmännyttiga bostadsföretag
att riksdagen avslår motion 1986/87: Bo248,

39. Priskontroll av byggnadsmaterial m. m. (mom. 41)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med ”Sorn

framgår” och slutar med ”nu gäller” bort ha följande lydelse:

BoU 1986/87:10

121

Bostadsutskottet har ovan ställt sig bakom en rad förslag i vänsterpartiet
kommunisternas partimotioner Bo215 och Bo408 som alla syftar till att ge
bostadspolitiken en mera markerad bostadssocial profil. Ett viktigt inslag i
en sådan politik är enligt bostadsutskottets mening att skapa förutsättningar
för en bostadsproduktion till för alla boende rimliga kostnader. Trots
minskat räntebidrag vid höga kostnader tycks dock inte prisnivån ha hållits
tillbaka. Vad som behövs är därför införande av en effektiv prisövervakning
och priskontroll på byggnadsmaterial och övriga byggkostnader i
enlighet med vad som föreslås i vänsterpartiet kommunisternas partimotioner
Bo215 yrkande 3 och Bo408 (s), yrkandet 1 såvitt nu är i fråga.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

41. beträffande priskontroll av byggnadsmaterial m. m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Bo215 yrkande
3 och 1986/87: Bo408 yrkande 1, det sistnämnda yrkandet såvitt nu
är i fråga, som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört,

40. Införande av ett behovsprövat stöd till barnfamiljer för
köp av äldre egnahem m. m. (mom. 42-43)

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil
Danielsson (m) och Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med ”Sorn
också” och på s. 54 slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Enligt bostadsutskottets mening måste även barnfamiljer med lägre inkomster
ges ökade möjligheter att efterfråga småhus med äganderätt.
Detta måste dock ske genom generella åtgärder inom bl.a. skatte- och
familjepolitiken och inte genom att ytterligare stödformer tillskapas. Inte
minst ett stöd med den nu förordade utformningen riskerar att ge upphov
till oavsedda effekter bl. a. i form av prisökningar på småhusmarknaden.
Strävan bör i stället vara att skapa ett ekonomiskt utrymme för barnfamiljerna
så att de av egen kraft kan skaffa sig en för dem lämplig bostad. Som
ovan anförts bör detta i första hand ske genom generella åtgärder inom
skatte- och familjepolitiken. En ytterligare avreglering av kreditmarknaden
kan enligt utskottets mening dessutom göra det billigare för alla att skaffa
ett eget hus. Den avreglering som redan kommit till stånd har också
bidragit till en utveckling i denna riktning. Utskottet vill i detta sammanhang
dessutom påminna om de förslag till bosparande som lagts fram i
motioner (m) och (fp).

Med hänvisning till det nu anförda tillstyrker utskottet förslagen i motionerna
Bol 11 (fp) yrkande 5 samt Bol 19 (m) yrkande 7 a om att de aktuella
förvärvslånen inte skall införas. Regeringens förslag samt motion Bol 12
(dyrkande 12 avstyrks.

BoU 1986/87:10

122

dels att momenten 42-43 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: BoU 1986/87:10

42—43. beträffande införande av ett behovsprövat stöd till barnfamiljer
för köp av äldre egnahem m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Bol 11 yrkande 5
och 1986/87:Bol 19 yrkande 7 a avslår regeringens förslag i proposition
1986/87:48 samt motion 1986/87:Bol 12 yrkande 12,

41. Förvärvslån (mom. 44)

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil
Danielsson (m) och Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55 börjar med ”Bostadsutskottet
behandlade” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Förvärvslånen har bl. a. utgjort en av förutsättningarna för den av riksdagen
(CU 1980/81:35) beslutade systematiska avvecklingen av statens
bestånd av uthyrningsbostäder. Denna avveckling är nu i betydande omfattning
genomförd, och behovet av särskilda förvärvslån har därför minskat.
Därtill vill utskottet framhålla de möjligheter som finns att på dagens
kreditmarknad erhålla lån bl. a. för förvärv av äldre fastigheter. Den avreglering
av kreditmarknaden som har inletts har inneburit att förhållandevis
förmånliga villkor kan erhållas även utan statlig belåning.

Med hänvisning till vad utskottet nu anfört och till nödvändigheten av
ytterligare besparingar på statsbudgeten tillstyrker utskottet förslagen i
motionerna Bo246 (m) yrkande 2 och Bo258 (fp) yrkande 26, båda motionsyrkandena
såvitt nu är i fråga, om att förvärvslånen bör avvecklas fr. o. m.
den 1 juli 1987.

dels att moment 44 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

44. beträffande förvärvslån
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Bo246 yrkande 2
och 1986/87: Bo258 yrkande 26, båda motionsyrkandena såvitt nu är
i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

42. Statliga lån vid köp av äldre egnahem (mom. 45,
motiveringen)

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil
Danielsson (m) och Siw Persson (fp) anser att den del av utskottets yttrande
som på s. 55 börjar med ”Bostadsutskottet har” och slutar med ”fråga
avstyrks” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet har ovan avvisat förslaget om införande av ett särskilt
behovsprövat lån för förvärv av äldre egnahem - detta bl. a. med hänvisning
till att det på den reguljära kreditmarknaden finns lån till rimliga
villkor att tillgå. Vad utskottet i detta sammanhang anfört gäller naturligtvis
även de nu aktuella lånen. Det får enligt bostadsutskottets mening
förutsättas att berättigade lånebehov för förvärv av äldre småhus även
fortsättningsvis får tillgodoses på den normala kreditmarknaden. Motion
Bo217 (c) såvitt nu är i fråga avstyrks. 123

43. Lån till äldre småhus (mom. 46, motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (m) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 55 börjar med ”Utskottet har” och på s. 56
slutar med ”3 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan uttalat uppfattningen att det i dag finns goda möjligheter
att på kreditmarknaden erhålla långfristiga lån för förvärv av småhus.
Även om dessa lån inte är så konstruerade att de omfördelar kostnaderna i
tiden får de genom att de har en förhållandevis lång löptid anses ge rimliga
finansieringsförutsättningar vid köp av äldre småhus. Bostadsutskottet är
mot bakgrund härav inte nu berett förorda införandet av ytterligare låneformer
på kreditmarknaden. Vad utskottet nu anfört innebär att motion
Bolli (fp) yrkande 3 avstyrks.

44. Lån till äldre småhus (mom. 46)

Karl-Göran Biörsmark och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 56 slutar med ”3 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Som bostadsutskottet framhållit i det föregående är ett väsentligt mål att
minska bostadssubventionerna och reformera det nuvarande bostadsfinansieringssystemet.
En sådan reducering av subventionerna förutsätter emellertid
ett finansieringssystem där kostnaderna kan fördelas över tiden. En
lösning som härvid bör utredas närmare är en övergång till realbeskattning
kombinerad med lägre bostadssubventioner.

Som framhålls i motion Bolli (fp) måste dock åtgärder vidtas även på
kort sikt. En sådan åtgärd är att bostadsfinansieringsinstituten ges möjlighet
att erbjuda lån som omfördelar kostnaderna över tiden. Om instituten
kan erbjuda sådana lån kan detta i flertalet fall underlätta köp av äldre
småhus med inga eller små statliga lån.

Vad utskottet nu med anledning av motion Bolli (fp) yrkande 3 anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 46 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

46. beträffande lån till äldre småhus
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Bolli yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

45. Förmånliga lån för förvärv av äldre fastigheter för
permanentboende (mom. 47, motiveringen)

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil
Danielsson (m) och Siw Persson (fp) anser att den del av utskottets yttrande
som på s. 56 börjar med ”Bostadsutskottet delar” och slutar med ”nu
anförda” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet har ovan med anslutning till förslag i motioner (m) och
(fp) uttalat att förvärvslånen bör avvecklas. Utskottet avstyrker med hänvisning
härtill förslaget i motion Bo414 (c) yrkande 2 om att tillämpningsområdet
för dessa lån skall vidgas.

BoU 1986/87:10

124

46. Stöd till allmännyttiga bostadsföretag för
fastighetsförvärv (mom. 48, motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 56 börjar med ”Bostadsutskottet har” och
på s. 57 slutar med ”nu anförda” bort ha följande lydelse:

De allmännyttiga bostadsföretagen måste naturligtvis verka på bostadsmarknaden
på samma villkor som övriga fastighetsägare. Bostadsutskottet
är mot bakgrund härav inte berett medverka till att det för dessa företag
införs särskilda förvärvslån som ytterligare skulle poängtera dessa företags
särställning med avseende på de utgående bostadssubventionernas fördelning
på fastighetsägare.

Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet motionerna
Bo215 (vpk) yrkande 6 och Bo415 (s) yrkande 1.

47. Stöd till allmännyttiga bostadsföretag för
fastighetsförvärv (mom. 48)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och på s. 57 slutar med ”nu anförda” bort ha följande
lydelse:

Som framhålls i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo215 tillför
de allmännyttiga bostadsföretagen och den allmännyttiga hyresrätten
den svenska bostadsmarknaden omistliga värden. En viktig uppgift är
därför att slå vakt om och bidra till att utveckla allmännyttan. Bostadsutskottet
har också i det föregående liksom i andra sammanhang starkt
betonat den centrala roll dessa företag har i den sociala bostadspolitiken.
Det är enligt bostadsutskottets mening mot bakgrund härav av största vikt
att de allmännyttiga företagen ges ekonomiska och andra möjligheter att ta
detta sitt ansvar. Ett led i dessa strävanden är de av utskottet ovan
förordade åtgärderna för att förhindra en utförsäljning av allmännyttiga
bostäder. Härutöver behövs dock offensiva åtgärder som ytterligare
stärker de allmännyttiga bostadsföretagens ställning och därmed också den
sociala bostadspolitiken.

Med hänvisning till det nu anförda tillstyrker bostadsutskottet förslagen
i motionerna Bo215 (vpk) yrkande 6 och Bo415 (s) yrkande 1 om att ett
stöd för fastighetsförvärv bör införas för de allmännyttiga bostadsföretagen.
Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.

dels att moment 48 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

48. beträffande stöd till allmännyttiga bostadsföretag för fastighetsförvärv att

riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Bo215 yrkande
6 och 1986/87: Bo415 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

BoU 1986/87:10

125

48. Grundavdrag m. m. i stället för bostadsbidrag (mom. 49) BoU 1986/87:10

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 58 börjar med ”Skatteutskottet
har” och slutar med ”närmaste åren” bort ha följande lydelse:

De inkomstprövade bostadsbidragen har en viss betydelse för vissa i
ekonomiskt hänseende hårt drabbade barnfamiljer. Emellertid innebär höjningar
av dessa inkomstprövade bidrag att det blir svårare för de flesta
barnfamiljer att själva kunna förbättra sin ekonomi. Detta beror på marginalskatteeffekter
som finns inbyggda i systemet. Denna effekt drabbar
också familjeekonomin när en hemarbetande make tar förvärvsarbete. Ju
flera barn det finns i familjen desto mindre blir i allmänhet behållningen av
detta förvärvsarbete sedan skatt och minskade bostadsbidrag räknats bort.

Regeringens förslag i proposition 1986/87:48 innebär en hårdare knytning
till boendekostnader, vilket innebär en ökad styrning av familjerna
och en mindre valfrihet i fråga om boendet. Regeringsförslaget ökar
progressiviteten i systemet. Förslaget bör avslås.

En plan bör i stället utarbetas för hur bostadsbidragen för merparten av
bidragstagarna successivt skall ersättas med andra åtgärder så att barnfamiljerna
som betalar skatt normalt inte skall behöva uppbära inkomstprövade
bostadsbidrag. Av störst betydelse är en skattereform som radikalt
sänker inkomstskatterna och därmed undanröjer de stora marginaleffekter
som bl. a. bostadsbidragssystemet ger upphov till.

Vad nu anförts om en plan där bostadsbidragen stegvis och så långt
möjligt ersätts med grundavdrag för barn, lägre skattetryck i övrigt samt
flerbarnstillägg bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Detta innebär en anslutning till förslaget i moderata samlingspartiets partimotion
Bo206 såvitt nu är i fråga.

dels att moment 49 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

49. beträffande grundavdrag m. m. i stället för bostadsbidrag
att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo206 såvitt nu är i
fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

49. Bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn m. m. (morn.

50, 51, 56 och 57)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Bertil Danielsson (m), Siw Persson (fp) och Kjell A. Mattsson
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”skall införas” bort utgå

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 59 börjar med ”Den i” och
slutar med ”fråga avstyrks” bort utgå

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 60 börjar med ”Vad ovan’

och på s. 61 slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

126

Förslaget i proposition 1986/87:93 om bostadsbidrag till ungdomar utan BoU 1986/87:10
barn är illa genomtänkt och bör avslås. Den konstruktion bidragen fått
kommer att ge minst sagt besvärande marginaleffekter, något som påpekas
i motioner (m), (fp) och (c). Frågan om regeringsförslagets marginaleffekter
har nyligen behandlats i en frågedebatt i riksdagen. Därvid framgick
att regeringens förslag kunde ge marginaleffekter om 118 % genom de
regler som finns inom skattesystemet, studiemedelssystemet och det nu
behandlade bostadsbidragssystemet. Detta är inte acceptabelt. Vidare kan
anföras att det väsentliga för att skaffa bostäder åt ungdomar är att öka
nyproduktionen och ombyggandet av mindre lägenheter. Genom bostadsbidragssystemet
skapas inga lägenheter.

Utskottet tillstyrker förslagen i motionerna Bo 128 (m) yrkande 2 och i
Bol29 (fp) yrkande 8 samt i centerpartiets partimotion Bol32 yrkande 9
om att regeringens förslag om bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn bör
avslås.

Inte heller bör bostadsbidrag införas till övriga hushåll utan barn. Denna
fråga behandlar utskottet ytterligare nedan.

Mot bakgrund av vad nu anförts saknas skäl att i sak granska vad i vissa
motioner närmare föreslagits om utformningen av bostadsbidragssystemet
avseende bostadsbidragen till hushåll utan barn. Dessa motioner avstyrks
sålunda.

dels att momenten 50, 51, 56 och 57 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

50, 51, 56 och 57. beträffande bostadsbidrag till vissa hushåll utan
barn m. m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Bol28 yrkande 2,

1986/87:Bol29 yrkande 8 och 1986/87:Bol32 yrkande 9 avslår proposition
1986/87:93 yrkande 3 såvitt nu är i fråga, samt motionerna
1986/87:Bol31 yrkande 2, 1986/87:Bo206 och 1986/87:Bo222 yrkande
1 samtliga tre motionsyrkanden såvitt nu är i fråga,

50. Bostadsbidrag till hushåll utan barn utöver regeringens
förslag (morn. 52, motiveringen)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Per Olof Håkansson, Lennart Nilsson,

Rune Evensson, Berit Bölander och Britta Sundin (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 59 börjar med ”Sorn
ovan” och slutar med ”nu anförts” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motion Bol09 (s) om att
speciellt ungdomar kan ha växande svårigheter på bostadsmarknaden; inte
minst är detta förhållandet i områden med relativt stor brist på bostäder.

Utskottet, som också delar motionärens uppfattning att bostadsbidrag till
ungdomar skall införas, är inte nu berett förorda att bostadsbidragsgivningen
till hushåll utan barn vidgas till att avse sådana hushåll över huvud
taget. Regeringens förslag innebär att syftet med motionen får anses tillgodosett
i allt väsentligt. I den mån motion Bo 109 (s) inte kan anses tillgodo- 127

sedd med vad nu anförts avstyrker utskottet den. Utskottet förutsätter
emellertid att regeringen har sin uppmärksamhet riktad på frågan. Utskottet
erinrar om sitt ställningstagande i frågan år 1986 (BoU 1985/86:12 s. 4).

Vad nu anförts om inriktningen av bidragsgivningen till hushåll utan
barn låter sig inte heller förenas med förslagen i vänsterpartiet kommunisternas
partimotioner Boll5 yrkande 3, Bo 130 och Bo408 yrkande 1, de
båda sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga, om att bostadsbidrag skall
utgå till hushåll utan barn utöver vad som föreslagits i propositionen.
Motionerna avstyrks med hänvisning till utskottets ställningstagande till
regeringens förslag och till utskottets förmodan att regeringen förutsätts
uppmärksamma den av motionärerna aktualiserade frågan.

51. Bostadsbidrag till hushåll utan barn utöver regeringens
förslag (mom. 52)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 59 börjar med ”Sorn
ovan” och slutar med ”nu anförts” bort ha följande lydelse:

I sitt i februari 1986 justerade betänkande om bostadsbidragen förutsatte
bostadsutskottet (BoU 1985/86:12 s. 4) att frågan om att återinföra bostadsbidrag
till hushåll utan barn skulle komma att aktualiseras vid den
fortsatta beredningen av bostadskommitténs betänkande. Utskottet förutsatte
att riksdagen skulle föreläggas förslag i frågan. I budgetpropositionen
(bil. 13 s. 49) som lades fram så sent som i januari i år anförde bostadsministern
att han ämnade återkomma till regeringen i frågan senare under
innevarande riksmöte.

Mot bakgrund av vad utskottet anfört och vad i budgetpropositionen
redovisats är det minst sagt förvånande att regeringen inte lämnar riksdagen
något förslag om utformning av bostadsbidrag till hushåll utan barn i de
fall bidragsmottagarna är äldre än 28 år. Det är oacceptabelt att lämna
denna grupp utanför bidragssystemet. I gruppen finns många hushåll med
låga inkomster. Inte minst den senaste tidens snabba ökning av boendekostnaderna
gör det mycket angeläget att bostadsbidragen återinförs också
för denna grupp fr. o. m. år 1988. Riksdagen bör därför hos regeringen
begära att förslag i frågan skyndsamt föreläggs riksdagen.

Vad nu anförts innebär en anslutning till vad i vänsterpartiet kommunisterna
partimotioner Bo 115 yrkande 3, Bo 130 och Bo408 yrkande 1, de båda
sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga, samt i motion Bol09 (s) förordats.
Riksdagen bör med anledning av motionerna som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet nu anfört.

dels att moment 52 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

52. beträffande bostadsbidrag till hushåll utan barn utöver regeringens
förslag

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Bo 109, 1986/
87:Boll5 yrkande 3, 1986/87:Bol30 och 1986/87:Bo408 yrkande 1,
de båda sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1986/87:10

128

52. Inkomstprövningsbegreppet avseende bostadsbidrag till Boll 1986/87:10
barnfamiljer (mom. 53)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 60 börjar med ”På de” och
slutar med ”utskottet nedan” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tämligen ingående redogjort för de marginaleffekter
som belastar bostadsbidragssystemet. Att sådana icke önskvärda konsekvenser
inträffar beror bl. a. på att inkomstprövningen sker mot familjens
bruttoinkomst utan hänsyn till hur mycket som går bort i skatt. Denna
olägenhet bör elimineras. Bidragen bör prövas mot disponibel inkomst
efter skatt. Förslaget i moderata samlingspartiets partimotion Bo206 såvitt
nu är i fråga tillstyrks sålunda. Detta innebär att syftet med motion Bol 19
(m) yrkande 4 såvitt nu är i fråga får anses tillgodosett. Förslaget i motion
Bo222 (c) yrkande 1 avstyrks däremot. Detta förslag är oförenligt med
förslagen i m-motionerna.

dels att moment 53 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

53. beträffande inkomstprövningsbegreppet avseende bostadsbidrag
till barnfamiljer

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Bol 19 yrkande
4 och 1986/87:Bo206 samt med avslag på proposition 1986/87:48
yrkande 6 och motion 1986/87 :Bo222 yrkande 1, samtliga yrkanden
såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

53. Inkomstprövningsbegreppet avseende bostadsbidrag till
barnfamiljer (mom. 53)

Agne Hansson och Kjell A. Mattsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 60 börjar med ”På de” och
slutar med ”utskottet nedan” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Bo222 (c) om att tillräckliga skäl
saknas att addera även det allmänna avdraget till den sammanräknade
inkomsten när bostadsbidragen skall bestämmas. Det torde heller inte
innebära någon större besparing för staten och kommunerna.

Riksdagen bör med anledning av motionen som sin mening ge regeringen
till känna att de allmänna avdragen inte skall ingå i den sammanräknade
inkomsten när bidragen bestäms. Vad i moderata samlingspartiets partimotion
Bo206 och motion Bol 19 (m) yrkande 4 föreslagits låter sig inte
förenas med vad nu anförts. Dessa motioner avstyrks därför.

dels att moment 53 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

53. beträffande inkomstprövningsbegreppet avseende bostadsbidrag
till barnfamiljer

att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo222 yrkande 1
samt med avslag på proposition 1986/87:48 yrkande 6 och motionerna
1986/87:Boll9 yrkande 4 och 1986/87:Bo206, samtliga yrkanden 129

9 Riksdagen 1986/87.19 sami. Nr 10

såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

54. Inkomstprövningsreglerna för år 1988 avseende
bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn (mom. 59)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Per Olof Håkansson, Lennart Nilsson,
Rune Evensson, Berit Bölander och Britta Sundin (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 61 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”förslagen avstyrks” bort ha följande lydelse:

De i propositionen föreslagna inkomstgränsema tillstyrks av utskottet.
Förslaget i motion Bol31 (c) yrkande 3 såvitt nu är i fråga avstyrks.

Med anledning av vad i vänsterpartiet kommunisternas partimotion anförts
om förslagets marginaleffekter vill utskottet erinra om att denna fråga
nyligen behandlades av bostadsministern i ett frågesvar i riksdagen. I
svaret anfördes bl. a. att de marginaleffekter som onekligen finns i systemet
får uppmärksammas inom ramen för studiemedelskommitténs arbete.
I avvaktan på resultatet av detta arbete och på regeringens bedömning
därav finner sig utskottet kunna godta den i propositionen förordade reduktionsregeln.
Vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bol30 såvitt
nu är i fråga avstyrks därför.

dels att moment 59 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

59. beträffande inkomstprövningsreglerna för år 1988 avseende
bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn

att riksdagen med godkännande av vad i proposition 1986/87:93
yrkandena 3 och 4, båda yrkandena såvitt nu är i fråga, föreslagits
avslår motionerna 1986/87:Bo 130 och 1986/87:Bol31, båda motionsyrkandena
såvitt nu är i fråga,

55. Inkomstprövningsreglerna för år 1988 avseende
bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn (mom. 59)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 61 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”förslagen avstyrks” bort ha följande lydelse:

De avtrappningsregler som föreslås beträffande bostadsbidrag till vissa
hushåll utan barn innebär oacceptabla marginaleffekter. Det bör betonas
att i den grupp som kan komma att erhålla bostadsbidrag finns många
ungdomar med låga inkomster och höga boendekostnader. Marginaleffekter
på ca 120% har påvisats.

För den nu diskuterade gruppen bör inkomstprövningsreglerna för år
1988 bli lika med dem som gäller för barnfamiljerna, dvs. avtrappningen
skall göras med 20% av den del av årsinkomsten som överstiger 59000 kr.
Detta bör riksdagen med anledning av vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bol30 som sin mening ge regeringen till känna. Motion Bol31
(c) är därmed delvis tillgodosedd.

BoU 1986/87:10

130

dels att moment 59 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

59. beträffande inkomstprövningsreglerna för år 1988 avseende
bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:93 yrkandena 3
och 4 samt motionerna 1986/87: Bo 130 och 1986/87: Bol31 yrkande
2, samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

56. Hyresgränserna för år 1988 avseende bostadsbidrag till
barnfamiljerna (mom. 60)1

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 62 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 63 slutar med ”Bol 15 yrkande 2” bort ha följande lydelse:
Bostadsbidragen bör begränsas. Barnfamiljer som betalar skatt skall
normalt inte behöva uppbära inkomstprövade bidrag. En första målsättning
är att inte öka bidragen. Dessa bör i stället successivt avvecklas och,
som förordats ovan, ersättas med grundavdrag för barn.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag och förslagen i
vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bol 15 samt i motionerna
Bolli (fp), Bol 17 (c) och Bo258 (fp).

Förslaget i motion Bol 19 (m) tillstyrks sålunda.

dels att moment 60 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

60. beträffande hyresgränserna för år 1988 avseende bostadsbidrag
till barnfamiljerna

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Bol 19 yrkande 4
såvitt nu är i fråga och med avslag på proposition 1986/87:48 yrkande
9 samt motionerna 1986/87:Bolll yrkande 4, 1986/87:Bo 115
yrkandena 2 a och 2 b, 1986/87:Boll7 yrkande 5, detta yrkande
såvitt nu är i fråga, och 1986/87: Bo258 yrkande 23 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

57. Hyresgränserna för år 1988 avseende bostadsbidrag till
barnfamiljerna (mom. 60)'

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 62 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 63 slutar med ”Bol 15 yrkande 2” bort ha följande lydelse:
Bostadsbidragen är av stor betydelse bl. a. för många barnfamiljer. Utskottet
har ovan ställt sig bakom en utformning av bidragsgivningen som
innebär att den ges en klar bostadspolitisk inriktning. En sådan målsättning
ges ett reellt innehåll genom en riksdagens anslutning till vad i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Bol 15 föreslagits. Detta förslag innebär
höjda övre hyresgränser redan fr. o. m. halvårsskiftet 1987 och därefter en

BoU 1986/87:10

1 Morn. 60 behandlas även i reservation 122. Se s. 168.

131

höjning även den 1 januari 1988. Den nedre hyresgränsen bör inte höjas.
Fr. o. m. halvårsskiftet 1987 utgår bostadsbidrag med 80% mellan den
nedre hyresgränsen och en hyresgräns, som är olika beroende på antalet
barn i bidragshushållet. Mellan denna gräns och en ”ny” övre hyresgräns
utgår bidrag med 60%. Fr. o. m. den 1 januari 1988 utgår bidrag med 80%
mellan den nedre hyresgränsen - 800 kr./mån — och den ”nya” övre
hyresgränsen. Vad nu förordats åskådliggörs i följande tabell.

Hushåll med	Övre hyresgräns 1987 Bidrag med 80% upp till	andra halvåret Bidrag med 60 % upp till	Övre hyresgräns år 1988 Bidrag med 80 % upp till
1 barn	2075	2400	2400
2 barn	2075	2600	2600
3 barn	2600	2800	2800
4 barn	2600	3000	3000
5 eller
flera barn	3 125	3 300	3 300

Regeringens förslag samt övriga motionsförslag om ändrade hyresgränser
bör avslås av riksdagen.

dels att moment 60 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

60. beträffande hyresgränserna för år 1988 avseende bostadsbidrag
till barnfamiljerna

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Boll5 yrkandena
2 a och 2 b samt med avslag på proposition 1986/87:48 yrkande 9
och motionerna 1986/87:Bolli yrkande 4, 1986/87:Bol 17 yrkande
5, 1986/87: Bol 19 yrkande 4, de båda sistnämnda yrkandena såvitt
nu är i fråga, och 1986/87: Bo258 yrkande 23 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

58. Hyresgränserna för år 1988 avseende bostadsbidrag till
vissa hushåll utan barn (mom. 61)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Per Olof Håkansson, Lennart Nilsson,
Rune Evensson, Berit Bölander och Britta Sundin (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 63 börjar med ”Bostadsbidrag
till” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Vad i propositionen föreslagits om hyresgränser finnér utskottet sig
kunna godta. Det kan naturligtvis, såsom görs i vpk-motionen, förordas att
bidragen skall vara större. Vid en avvägning mellan vad som kan anses
lämpligt och samhällsekonomiskt möjligt har utskottet inte kommit till
annan uppfattning än den i propositionen. De där förordade hyresgränserna
bör tillämpas. Vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bol30
såvitt nu är i fråga avstyrks.

BoU 1986/87:10

132

dels att moment 61 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: BoU 1986/87:10

61. beträffande hyresgränserna för år 1988 avseende bostadsbidrag
till vissa hushåll utan barn

att riksdagen med godkännande av vad i proposition 1986/87:93
yrkande 3 såvitt nu är i fråga avslår motion 1986/87: Bol30 såvitt nu
är i fråga,

59. Hyresgränserna för år 1988 avseende bostadsbidrag till
vissa hushåll utan barn (mom. 61)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 63 börjar med ”Bostadsbidrag
till” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Det finns goda skäl för riksdagen att ansluta sig till förslaget i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Bo 130 beträffande de övre hyresgränserna
när det gäller bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn. Ett accepterande
av motionärernas förslag innebär för makar/samboende ökade bostadsbidrag
om maximalt 240 kr./mån och för ensamstående en maximal
ökning om 160 kr./mån. Det är i högsta grad motiverat att ge den nu
diskuterade gruppen ett bättre bostadsstöd.

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller motionärernas förslag.

dels att moment 61 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

61. beträffande hyresgränserna för år 1988 avseende bostadsbidrag
till vissa hushåll utan barn

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:93 yrkande 3
såvitt nu är i fråga och motion 1986/87: Bol30 såvitt nu är i fråga som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

60. Bidragsgrundande bostadskostnad avseende
bostadsrättslägenheter (mom. 64)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Bertil Danielsson (m), Siw Persson (fp) och Kjell A. Mattsson
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 64 börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”i bostadskostnaden” bort ha följande lydelse:

I skilda utredningssammanhang har förordats att i den bidragsgrundande
bostadskostnaden skall medräknas 50% av räntekostnaden för lån som
tagits upp för att förvärva en bostadsrättslägenhet. Utskottet delar i princip
denna uppfattning. De ofta dryga kapitalkostnaderna bör sålunda delvis
grunda rätt till bostadsbidrag. Denna fråga har vunnit stöd i motioner
(m) och (c), men avvisats av regeringen med motiveringen att bostadskostnaderna
för nyproducerade hyres- och bostadsrättslägenheter numera ungefär
är lika. Emellertid anser utskottet att de inte sällan mycket höga 133

överlåtelsevärdena motiverar att beräkningsgrunden beträffande boende- BoU 1986/87:10
kostnaderna för bostadsbidrag bör utformas i huvudsak såsom föreslagits i
motionerna Boll9 (m), Boll7 (c) och Bo257 (c), dvs. en viss del av
kapitalkostnaderna för lån för inköp av bostadsrättslägenhet bör få räknas
med när den bostadsbidragsgrundande inkomsten bestäms.

dels att moment 64 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

64. beträffande bidragsgrundande bostadskostnad avseende bostadsrättslägenheter att

riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Bol 17 yrkande
5, 1986/87:Bo 119 yrkande 5 och 1986/87:Bo257 yrkande 14, det
förstnämnda och sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga, samt med
avslag på vad i proposition 1986/87:48 förordats som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

61. Bidragsgrundande bostadskostnad avseende egnahem
(mom. 65)

Agne Hansson (c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Siw Persson (fp) och Kjell
A. Mattsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 64 börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”skall ingå” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan anslutit sig bl. a. till motion Bo257 (c) om att en viss
del av kapitalkostnaden för inköp av bostadsrättslägenhet skall få räknas
med när bostadskostnaden för sådana lägenheter bestäms.

För egnahemmen bör i den bidragsgrundande kostnaden få inräknas ett
belopp motsvarande normal avskrivning. Den ovannämnda motionen tillstyrks
sålunda.

dels att moment 65 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

65. beträffande bidragsgrundande bostadskostnad avseende
egnahem

att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo257 yrkande 14
såvitt nu är i fråga samt med avslag på vad i proposition 1986/87:48
förordats som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

62. Reglerna för omprövning av bostadsbidragen (mom. 66)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Bertil Danielsson (m), Siw Persson (fp) och Kjell A. Mattsson
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 65 börjar med ”Med
anledning” och på s. 66 slutar med ”motionärerna förordat” bort ha
följande lydelse:

Vad i proposition 1986/87:48 anförts om reglerna för omprövning av
bostadsbidrag är långt ifrån övertygande. Regeringens förslag medför vissa 134

administrativa fördelar men innebär stora nackdelar och betyder att stora
orättvisor mellan olika bidragstagare kommer att inträffa. Regeringens
förslag innebär också stora kostnadsökningar för staten och kommunerna.

Enligt förslaget skall inkomstförändringar under bidragsåret i princip
inte beaktas. Detta innebär att en inkomstminskning av viss minsta storlek
inte som i dag medför ökade bostadsbidrag. Inte heller skall en inkomstökning
som i dag innebära minskade bidrag. Inte heller skall ökade boendekostnader
innebära ökade bostadsbidrag. Att regeringens förslag får sådana
effekter är direkt stötande och helt oacceptabelt. Att riksdagen skulle
medverka till att skapa en så uppenbart orättvis ordning kan inte komma i
fråga. Dessutom torde ett avskaffande av nu gällande omprövningsregler
innebära ökade kostnader netto för staten och kommunerna i storleksordningen
250 milj. kr.

Många skäl talar sålunda för att dagens ordning tills vidare behålls. Det
finns skäl att begära en översyn av hur omprövningen i framtiden skall
göras. Regeringens förslag bör avslås. Vad nu förordats innebär en anslutning
till vad i motionerna Bol 19 (m) och Bo222 (c) föreslagits.

dels att moment 66 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

66. beträffande reglerna för omprövning av bostadsbidragen

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Bol 19 yrkande
4 och 1986/87: Bo222 yrkande 1, båda yrkandena såvitt nu är i fråga,
samt med avslag på proposition 1986/87:48 yrkande 8 och motion
1986/87:Boll5 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

63. Administrationen av bostadsbidragen (mom. 67)

Agne Hansson och Kjell A. Mattsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 66 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”inte göras” bort ha följande lydelse:

Det finns grundad anledning för riksdagen att uttala sig för att administrationen
av bostadsbidragen skall ligga kvar hos kommunerna. Denna
fråga har övervägts under lång tid och i skilda sammanhang. Den ovisshet
och osäkerhet som blivit följden av regeringens tveksamhet bör alltså
undanröjas genom ett riksdagens uttalande om att administrationen skall
ligga kvar hos kommunerna.

Utskottet tillstyrker sålunda motion Bo222 (c) yrkande 2.

dels att moment 67 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

67. beträffande administrationen av bostadsbidragen

att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo222 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1986/87:10

135

64. Ett utökat skattejämkningssystem i stället för
bostadsbidrag (mom. 68)

Agne Hansson och Kjell A. Mattsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 66 börjar med ”Utskottet
är” och slutar med ”motionärerna förordar” bort ha följande lydelse:
Även om det under det senaste året skett en del förenklingar avseende
ansökan och fastställelse av bostadsbidragen, kvarstår uppenbara olägenheter
med bristande överensstämmelser med verklig inkomst och möjligheter
till fusk med bidragen. Om nuvarande bostadsbidragsansökan omformas
till en ”skattejämkningsansökan” skulle vi vinna många fördelar.

Den bidragssökande får en skatteminskning motsvarande beräknat bostadsbidrag.
I samband med beräkning av slutlig skatt justeras ”skatteminskningen”
till exakt belopp i förhållande till då helt känd inkomst,
bostadskostnad, familjeförhållande m. m. Har reduceringen varit för hög
blir det ”restskatt” och om den varit för låg blir det återbäring. Den som
råkar ut för oförutsedda inkomstbortfall eller hyreshöjningar får på detta
sätt ett retroaktivt bostadsbidrag, utan någon extra omprövning. Reducering
sker med samma automatik om inkomsten blir högre än beräknat.

— Möjligheterna till bidragsmissbruk försvinner, om man inte deklarerar
falskt.

— Sammantaget för skatt och bostadsbidrag måste administrationen bli
enklare och billigare.

— Hyran betalas med den egna lönen i stället för med bidrag.

— De offentliga utgifterna minskar.

Många har redan i dag skattejämkning på grund av t. ex. räntekostnader.
Alla skall deklarera och för alla skall beräknas slutlig skatt. Merarbetet för
skattemyndigheten genom det ”utvidgade” skattejämkningssystemet bör
motsvara endast en ringa del av nuvarande bidragshantering. I varje fall
första åren borde huvuddelen av arbetet med ”skattejämkningen” kunna
utföras av nuvarande personal på kommunernas förvaltningsorgan om de
får en kompletterande utbildning. Överflyttningen skulle därmed kunna
ske successivt till skattemyndigheter och i takt med nödvändig resursuppbyggnad.

Ekonomiskt finns minst två fördelar:

— Lägre administrationskostnader.

— Mindre eller inget bidragsmissbruk.

Sannolikt kan detta innebära stora besparingar.

Det är viktigt att poängtera att förslaget inte innebär en återgång till de
gamla inkomstavdragen utan att det är fråga om en skattereducering som
helt styrs av de bidragsbestämmelser som riksdagen kommer att besluta
om.

Vad nu anförts är en anslutning till förslaget i motion Bo237 (c). Riksdagen
bör med anledning av motionen som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet nu utfört.

BoU 1986/87:10

136

dels att moment 68 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

68. beträffande ett utökat skattejämkningssystern i stället för bostadsbidrag att

riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo237 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

65. Det minsta bidragsbelopp som betalas ut (mom. 69)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 66 börjar med ”Det får”
och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker förslaget i proposition 1986/87:93 om att lägsta
belopp som skall betalas ut i bostadsbidrag skall vara 100 kr./mån i stället
för som för närvarande 50 kr./mån. En anslutning till regeringens förslag
kan innebära att vissa bidragstagare kan gå miste om ett bostadsbidrag om
knappt 1 200 kr./år. Att så sker kan inte accepteras. Dagens regler bör
gälla. Utskottet ansluter sig till vad i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Bo 130 förordats.

dels att moment 69 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

69. beträffande det minsta bidragsbelopp som betalas ut

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Bo 130 såvitt nu är i fråga
och med avslag på proposition 1986/87:93 yrkande 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

66. Statsbidrag till kommunernas kostnader för
bostadsbidrag (mom. 70)

Under förutsättning av bifall till reservation 49

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Bertil Danielsson (m), Siw Persson (fp) och Kjell A. Mattsson
(c) anser

dels att den mening i utskottets yttrande på s. 67 som lyder ”Utskottet
tillstyrker förslagen avseende statsbidrag till kommunernas kostnader för
bostadsbidrag” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan avstyrkt regeringens förslag om bostadsbidrag till
vissa hushåll utan barn. Skäl saknas därför att tillstyrka regeringsförslaget
i proposition 1986/87:93 avseende kostnadsfördelningen mellan staten och
kommunerna beträffande dessa hushåll.

Motsvarande förslag i budgetpropositionen avseende kostnadsfördelningen
beträffande bostadsbidragen till barnfamiljerna tillstyrks.

dels att moment 70 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

70. beträffande statsbidrag till kommunernas kostnader för bostadsbidrag att

riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen föreslagits och
avslår proposition 1986/87:93 yrkande 3 såvitt nu är i fråga.

BoU 1986/87:10

137

67. Avveckling av ROT-programmet (mom. 72)

BoU 1986/87:10

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67 böijar med ”1 bostadsutskottets”
och slutar med ”fråga avstyrks” bort ha följande lydelse:

Från olika håll har stark kritik förts fram mot konstruktionen av de s. k.
ROT-lånen. De anses uppmuntra fastighetsägare till onödigt omfattande
reparationer och ombyggnader. Samtidigt används lånen och de därtill
knutna bidragen till att finansiera vanligt eftersatt underhåll. Resultatet blir
kraftigt höjda hyror som bl. a. hindrar många tidigare hyresgäster att
återflytta till sina gamla lägenheter.

För att komma till rätta med bl. a. de ovan beskrivna missförhållandena
på bostadsområdet behövs enligt bostadsutskottets mening en politik som
främjar valfriheten och de boendes inflytande över sitt eget boende. Samtidigt
måste valfriheten kopplas till ett ökat ansvarstagande. Det är enligt
utskottets mening sålunda självklart att fastighetsägarna skall utföra nödvändigt
underhåll och reparationer. Det skall inte krävas statliga subventioner
för detta. Enligt bostadsutskottets mening torde ett ökat ansvarstagande
från fastighetsägarnas sida för bostadsförbättringsverksamheten bidra
till att underhålls- och reparationsåtgärder genomförs mera varsamt,
något som inte minst gagnar de boende och på sikt leder till lägre boendekostnader.

Ombyggnad av hus är således en åtgärd som skall motiveras av fastighetsekonomiska
skäl och inte av statliga bidrag, vilket är fallet i dag.
Däremot bör fastighetsägare få möjlighet att göra skattefria avsättningar
till reparationsåtgärder. Härigenom stimuleras en långsiktig planering av
fastighetens underhåll samtidigt som det skapas ett finansiellt utrymme för
att genomföra planerade åtgärder. Ett system med reparationsfonder blir
dessutom billigare för staten än dagens kraftigt subventionerade system.

Vad utskottet nu anfört innebär en anslutning till förslaget i motion
Bo246 (m) yrkande 4 såvitt nu är i fråga om att ROT-programmet bör
avvecklas från den 1 juli 1987. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 72 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

72. beträffande avveckling av ROT-programmet
att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo246 yrkande 4
såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

68. Ett utvidgat ROT-program och program för VA-nätets
restaurering (mom. 73-74, motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67 börjar med ”De

överväganden” och på s. 68 slutar med ”och Bo503 (c)” bort ha följande

lydelse:

138

Bostadsutskottet har ovan uttalat sig för att ROT-programmet bör avvecklas.
Skäl saknas därför att i sak behandla motionerna Bo215 (vpk)
yrkande 4 och Bo503 (c). Motionsyrkandena avstyrks sålunda.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69 böljar med ”Utskottets
ovanstående” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Även motion Bo256 (c) avstyrks med hänvisning till utskottets ställningstagande
vad avser statens engagemang i ombyggnadsverksamheten.

69. Ett utvidgat ROT-program och program för VA-nätets
restaurering (mom. 73-74)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67 börjar med ”De
överväganden” och på s. 68 slutar med ”och Bo503 (c)” bort ha följande
lydelse:

Riksdagen har genom ett beslut hösten 1986 (BoU 1986/87:7) givit regeringen
möjlighet att begränsa bostadsförbättringsverksamheten på vissa
orter i syfte att öka nyproduktionen. Detta får emellertid enligt bostadsutskottets
mening inte innebära att man underlåter att ta itu med eftersatt
underhåll och eftersläpningar bl. a. då det gäller samhällsservicen. Det
gäller underhåll och nybyggnader av olika kommunala, landstingskommunala
och statliga objekt som barnstugor, skolor och sjukvårdsinrättningar,
bibliotek, idrottsanläggningar, förvaltningsbyggnader och samlingslokaler.
Det finns också ett sedan länge eftersatt behov av upprustning av VA-nätet
i kommunerna. För varje månad, för vaije år som går blir detta nät allt
sämre. Man gör allt större förluster genom trasiga vattenledningar osv. Det
kommer att bli dyrare ju längre man skjuter de nödvändiga åtgärderna
framför sig. Här kommer också kravet på en bättre vattenkvalitet in i
bilden.

Det ovan redovisade eftersatta underhållet m.m. representerar en stor
och viktig sysselsättningspotential främst inom byggnadsmateriel- och
byggnadsindustrin. Denna potential måste enligt bostadsutskottets mening
tas till vara. Det är varken rimligt eller möjligt att begära att kommunerna
ensamma skall svara för finansieringen. Staten bör därför ta sitt ekonomiska
ansvar genom att utvidga det tioåriga bostadsförbättringsprogrammet
till att omfatta också åtgärder i offentliga byggnader och anläggningar
m. m.

Villkoren för lån och bidrag bör för den utvidgade ROT-sektorn utformas
med ledning av nu gällande villkor för ombyggnad av bostäder och
vissa lokaler. Räntebidrag till kommunerna bör emellertid kunna begränsas
till hälften av vad som nu utgår.

Vad utskottet med anledning av vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Bo215 yrkande 4 anfört om ett utvidgat ROT-program bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande i
denna fråga innebär att även förslaget i motion Bo503 (c) får anses vara
tillgodosett.

BoU 1986/87:10

139

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68 boljar med ”Utskottets
ovanstående” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:
Även förslaget i motion Bo256 (c) får anses vara tillgodosett genom
utskottets ovan redovisade ställningstagande till ett utvidgat ROT-program.

dels att momenten 73-74 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

73. beträffande ett utvidgat ROT-program

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Bo215 yrkande 4
och 1986/87: Bo503 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

74. beträffande program för VA-nätets restaurering

att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo256 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

70. Program för VA-nätets restaurering (mom. 74)

Agne Hansson och Kjell A. Mattsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68 böijar med ”Utskottets
ovanstående” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet avstyrkte föregående år (BoU 1985/86:13) ett motsvarande
motionsyrkande från centerpartiet. Utskottet ansåg då att det föreslagna
programmet för VA-nätets restaurering visserligen var angeläget
men att det torde kunna komma till stånd utan riksdagens begäran därom.
Under det gångna året har emellertid inga initiativ tagits i syfte att långsiktigt
lösa VA-nätets underhåll. Utskottet är därför nu berett att biträda
yrkandet i centerpartiets partimotion och vill i sammanhanget anföra följande.

Utskottet anser det vara av central betydelse att det problemområde
som behandlas i motion Bo256 (c) i fortsättningen ägnas större uppmärksamhet.
Risken är annars mycket stor för samhällsekonomisk misshushållning
vad gäller vatten- och avloppssystemet i många tätorter. Omkring
hälften av avloppsnätet är byggt före år 1965. Den sårbaraste delen är
avloppsledningarna som till 85 % består av betongrör. Betongrören har en
begränsad livslängd. Nästan alla äldre rör av betong läcker i fogarna.
Dessutom finns det ofta sprickor i rörsystemen. Läckage från och till
avloppssystem medför inte sällan erosion i omgivande markskikt och till
följd därav sättningar i vägar och gator.

Förnyelse av de äldre systemen är kostnadskrävande medan underhållskostnaden
sjunker på grund av de nya materialens större hållbarhet. Bristande
underhåll av VA-näten innebär slöseri med vattenresurserna och
läckage som menligt kan påverka grundvattnet.

Värdet på det svenska VA-nätet har uppskattats till ca 150-200 miljarder
kronor. Nuvarande renoveringstakt om 150 milj. kr. per år är orimligt
låg.

Ett målmedvetet åtgärdsprogram för att undanröja ett framtida sammanbrott
av VA-nätet skulle kunna innebära att man inriktar sig på att fram till

BoU 1986/87:10

140

år 2000 förnya det VA-nät som anlagts före år 1965. Ett sådant program
skulle ha betydande sysselsättningseffekt. Beräkningar finns som innebär
att ca 10000 arbetstillfällen kan skapas vid årliga investeringar i VA-nätet
om ca 3 miljarder kronor.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts om behovet av underhåll och
förnyelse av VA-nätet bör riksdagen ge sin anslutning till motion Bo256 (c)
och hos regeringen begära förslag till ett långsiktigt program i syfte att
säkerställa att detta underhållsarbete förverkligas.

dels att moment 74 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

74. beträffande program för VA-nätets restaurering
att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo256 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

71. Rambegränsningar för bostadsförbättringsverksamheten
på vissa orter (mom. 75, motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 68 börjar med ”De ramar” och på s. 69
slutar med ”skall förverkligas” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt ett förslag om att hela ROT-programmet
skall avvecklas den 1 juli 1987. Vid ett riksdagsbeslut i enlighet med
utskottets ställningstagande kommer frågan om rambegränsningar för bostadsförbättringsverksamheten
att sakna aktualitet. Yrkande 19 i motion
Bo258 (fp) avstyrks av denna orsak.

72. Rambegränsningar för bostadsförbättringsverksamheten
på vissa orter (mom. 75)

Karl-Göran Biörsmark och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68 börjar med ”De ramar”
och på s. 69 slutar med ”skall förverkligas” bort ha följande lydelse:

När bostadsutskottet hösten 1986 tillstyrkte att möjlighet till begränsningar
av ombyggnadsvolymen skulle införas framhöll folkpartiet och moderata
samlingspartiet i en reservation att ett sådant system endast bidrar
till att skapa ytterligare störningar på bostadsmarknaden. Vidare framhölls
att rambegränsningarna sannolikt skulle leda till svåra problem för ombyggnadsverksamheten
i storstäderna. Dessa farhågor har redan kommit
att besannas. Regeringen har således infört rambegränsningar i storstadsregionerna
som i princip innebär att ombyggnadsverksamheten begränsas
till 30% av 1986 års ombyggnadsvolym. Dessa rambegränsningar har medfört
att långt framskridna ombyggnadsprojekt stoppats och att stor osäkerhet
nu råder beträffande möjligheterna att planenligt genomföra angelägna
ombyggnader i bostadsbeståndet.

Med anledning av förslaget i motion Bo258 (fp) yrkande 19 vill bostadsutskottet
anföra följande. Enighet torde råda om vikten av ett nytillskott av
bostäder på vissa orter. Enligt utskottets mening är det emellertid inte

BoU 1986/87:10

141

möjligt att uppnå sådana tvära kast i inriktningen av byggnadsverksamheten
som regeringen åsyftar. Det enda säkra resultatet av de beslutade
rambegränsningama är att ombyggnadsverksamheten minskar. De begränsningar
av ombyggnadsverksamheten som nu införts har dessutom
enligt vad utskottet anfört ovan fått oacceptabla följdverkningar och kan
delvis komma att motverka sitt eget syfte.

Bostadsutskottet anser mot den redovisade bakgrunden att rambegränsningar
av ombyggnadsverksamheten fortsättningsvis inte skall tillämpas.
Riksdagen bör således återkalla sitt bemyndigande till regeringen att besluta
om rambegränsningar i denna fråga. Vad utskottet nu anfört med anledning
av motion Bo258 (fp) yrkande 19 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna,

dels att moment 75 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

75. beträffande rambegränsningar för bostadsförbättringsverksamheten
på vissa orter

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Bo258 yrkande 19
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

73. Lån för upprustning av fritidshus (mom. 76,
motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med ”Bostadsutskottet är” och
slutar med ”motion Bo516 (c)” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet är inte berett att medverka till att det statliga stödet
inom bostadssektorn utvidgas till att innefatta även fritidsboendet. Tvärtom
förordar utskottet, som redovisas i annat sammanhang, en successiv
avtrappning av de statliga subventionerna på bostadsmarknaden. Utskottet
avstyrker således motion Bo516 (c).

74. Ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagningar (mom.
78, motiveringen)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson
(m) och Kjell A. Mattsson (c) anser att den del av utskottets yttrande som
på s. 69 börjar med ”Med anledning” och slutar med ”avstyrks motionsyrkandet”
bort ha följande lydelse:

Redan när bostadsförbättringsprogrammet infördes restes kritik mot att
inom programmets ram lån skulle kunna utgå för sammanslagning av
lägenheter. Under den tid programmet funnits har det besannats att fog
fanns för denna kritik. Under de senaste åren har utbudet på mindre
lägenheter minskat samtidigt som efterfrågan på sådana ökat inte minst
därför att många ungdomar gärna efterfrågar mindre lägenheter vid sitt
inträde på bostadsmarknaden. Att i en sådan situation med statliga medel
subventionera en lägenhetssammanslagning är olämpligt. De lägenheter
som blir resultatet av en sammanslagning får ofta så hög hyra att det inte
finns ekonomiska möjligheter för ungdomar i allmänhet att efterfråga dem.

BoU 1986/87:10

142

Vad utskottet ovan anfört innebär ett ställningstagande mot statliga
subventioner av lägenhetssammanslagningar, dvs. även i de fall som åberopas
i motion Bo258 (fp). Utskottet vill emellertid inte förneka att det i det
enskilda fallet kan finnas motiv att lägga samman lägenheter. Om en
sammanläggning anses lämplig får finansieringen därav ske på den ordinarie
kreditmarknaden. Mot den ovan redovisade bakgrunden avstyrks motion
Bo258 (fp) yrkande 16.

75. Ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagningar (mom.
78)

Karl-Göran Biörsmark och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med ”Med
anledning” och slutar med ”avstyrks motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Med anledning av motion Bo258 (fp) yrkande 16 vill bostadsutskottet
anföra följande. Många smålägenheter har försvunnit genom lägenhetssammanslagningar
i samband med ombyggnader. Samtidigt har emellertid
insikten vuxit om vikten av att behålla en viss andel smålägenheter när ett
bostadsområde byggs om. Efterfrågan på mindre lägenheter har ökat inte
minst därför att många ungdomar gärna efterfrågar mindre lägenheter vid
sitt inträde på bostadsmarknaden. Det är därför nödvändigt att vid saneringar
noga överväga hur många smålägenheter som bör sparas. I enskilda
fall, exempelvis i bostadsområden med helt övervägande andel smålägenheter,
kan motiv finnas att lägga samman lägenheter. I normalfallet bör
emellertid lägenhetssammanslagningar inte subventioneras med statliga
medel.

Bostadsutskottet anser med hänvisning till vad ovan anförts att det i
motion Bo258 (fp) yrkande 16 föreslagna kriteriet för när ombyggnadslån
vid lägenhetssammanslagningar skall kunna utgå bör läggas till grund för
den fortsatta långivningen på detta område. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 78 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

78. beträffande ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagningar
att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo258 yrkande 16
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

76. Hyresgästinflytandet vid ombyggnad (mom. 79)

Agne Hansson (c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Siw Persson (fp) och Kjell
A. Mattsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70 börjar med ”Även
förslag” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Ovanstående ställningstagande till motion Bo413 (m) yrkande 10 innebär
inte att utskottet anser att den av riksdagen beslutade ordningen för hyres -

BoU 1986/87:10

143

gästernas yttrande vid ombyggnadslån är lämpligt utformad. Som anförs i
motion Bo258 (fp) yrkande 20, såvitt nu är i fråga, bör hyresgästyttrandet
lämnas av de hyresgäster som berörs av ombyggnaden och inte av en
central hyresgästorganisation. Enligt utskottets mening är kravet på att
hyresgästinflytandet skall utövas av hyresgästerna själva en förutsättning
för att de boende skall kunna ta ansvar för den egna bostaden.

Utskottet instämmer även i förslaget i motion Bo258 (fp) yrkande 21 om
att lägenhetsinnehavarens tillstyrkan normalt skall krävas för ombyggnad
inne i lägenheten. En sådan ordning torde kunna medverka till att ombyggnader
sker med större varsamhet. Det bör dock betonas att nödvändiga
reparationsåtgärder på olika tekniska system, exempelvis byte av rörstammar,
måste kunna genomföras utan att varje enskild lägenhetsinnehavare
tar ställning i frågan.

dels att moment 79 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

79. beträffande hyresgästinflytandet vid ombyggnad
att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo258 yrkandena 20
och 21, det förstnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga, och med
avslag på motion 1986/87: Bo413 yrkande 10 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

77. Hyresgästinflytandet vid ombyggnad (mom. 79)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70 börjar med ”Beslutet
att” och på s. 71 slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Beslutet att införa hyresgästinflytande som villkor för ombyggnadslån
fattades av riksdagen hösten 1986. I motion Bo413 (m) yrkande 10 redovisas
emellertid flera skäl som talar för att riksdagen skall återkalla sitt beslut
om hyresgästyttrande. Utskottet vill med anledning härav anföra följande.

Genom riksdagsbeslutet om hyresgästyttrande som villkor för ombyggnadslån
ges i praktiken Hyresgästernas riksförbund vetorätt vid ombyggnad
av bostadsfastigheter. Denna ordning innebär således att beslutet om
huruvida en fastighet skall byggas om eller inte kan komma att fattas av
människor som inte ens bor i fastigheten. Det kan rent av vara så att de
människor som bor i den berörda fastigheten inte ens är medlemmar i den
organisation — hyresgästföreningen - som fattar beslutet för deras räkning.

Enligt bostadsutskottets mening är ombyggnaden av en fastighet främst
en angelägenhet för fastighetsägaren och berörda hyresgäster, som bäst
sköts utan inblandning av olika organisationer och myndigheter. Det bör i
stället vara självklart att en fastighetsägare som avser att renovera sin
fastighet skall informera berörda hyresgäster om sina planer. Hyresgästerna
bör sedan själva få avgöra i vilken form de vill samråda och diskutera
med fastighetsägaren.

Vad som ovan anförts med anledning av motion Bo413 (m) yrkande 10
innebär att utskottet anser att kravet på yttrande från hyresgästföreningen

BoU 1986/87:10

144

vid ombyggnad skall upphöra. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Utskottets ställningstagande i frågan om hyresgästyttrande vid ombyggnad
och tidigare redovisade ställningstaganden till förslag om avveckling
av ROT-programmet innebär att förslagen i motion Bo258 (fp) yrkandena
20 och 21, det förstnämnda såvitt nu är i fråga, inte är aktuella att behandla
i sak. Motionsyrkandena avstyrks sålunda.

dels att moment 79 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

79. beträffande hyresgästinflytandet vid ombyggnad

att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo413 yrkande 10
och med avslag på motion 1986/87:Bo258 yrkande 20 och 21, det
förstnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

78. Bidragsformer för bostadsförbättring (mom. 80)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 71 böljar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att betydande belopp anslås
till en rad ändamål i syfte att förbättra bostäderna, deras tillgänglighet och
service. Bostadsutskottet har vid flera tillfällen under senare år framhållit
önskvärdheten av att möjligheterna för äldre och handikappade att bo kvar
i sina egna bostäder förbättras. Utskottet ifrågasätter emellertid om staten
med selektiva stödformer skall ställa betydande belopp till förfogande för
denna typ av verksamhet. Det kommunala huvudmannaskapet för bl. a.
äldreboendet får inte göras innehållslöst genom att staten med bidrag på en
rad detaljområden styr vilka åtgärder i bostadsområdena som blir ekonomiskt
möjliga att genomföra. Det bör i detta sammanhang även understrykas
att det i första hand åligger bostadsföretagen att bygga, underhålla och
anpassa sina fastigheter på sådant sätt att de fyller rimliga krav på funktion
och trivsel.

Vad utskottet nu anfört innebär ett instämmande i förslaget i motion
Bo246 (m) yrkande 8 såvitt nu är i fråga. Således anser utskottet att
riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att följande bidragsformer
bör avskaffas: bidrag till installation av hiss, bidrag för att återställa
bostadsanpassningsåtgärder, bidrag till tillgänglighetsskapande åtgärder på
kvartersmark samt bidrag till visst utvecklingsarbete i fråga om boendeservice.

dels att moment 80 i Utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

80. beträffande bidragsformer för bostadsförbättring

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Bo246 yrkande 8
såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

BoU 1986/87:10

145

10 Riksdagen 1986187. 19 sami. Nr 10

79. Stöd för hissinstallationer och information om bidragen
för ökad tillgänglighet (mom. 81-82, motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 71 börjar med ”Bostadsutskottet
behandlade” och slutar med ”vara tillgodosett” bort ha följande
lydelse:

Bostadsutskottet har ovan uttalat sig för att hissbidraget bör avskaffas.
Motion Bo226 (s) avstyrks av denna orsak.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 72 börjar med ”Bostadsutskottet
anser” och slutar med ”kan utnyttjas” bort ha följande lydelse.

Även yrkandet i motion Bo203 (fp) saknar aktualitet i och med att
utskottet tagit ställning för att de aktuella bidragen bör avskaffas. Motionen
avslås sålunda.

80. Information om bidragen för ökad tillgänglighet (mom.
82)

Karl-Göran Biörsmark och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 71 börjar med ”Yrkandet
i” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet anser att den ovan redovisade utvecklingen vad avser
utnyttjandet av de olika tillgänglighetsbidragen är glädjande. Flera skäl
talar emellertid för att förslaget i motion Bo203 (fp) om ett tillkännagivande
från riksdagen om behovet av ökad information om tillgänglighetsbidragen
är befogat. Hissbidragen har först under det senaste året kommit att
utnyttjas i någon större utsträckning. Utnyttjandegraden varierar fortfarande
starkt mellan olika kommuner. Vidare har som framgår av redovisningen
ovan bidraget för tillgänglighetsskapande åtgärder på kvartersmark
knappast alls utnyttjats. Detta beror sannolikt på att bidragsformen i det
närmaste varit okänd för berörda beslutsfattare ute i kommunerna.

Mot den redovisade bakgrunden anser bostadsutskottet att riksdagen
med bifall till motion Bo203 (fp) som sin mening bör ge regeringen till
känna vad utskottet nu anfört.

dels att moment 82 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

82. beträffande information om bidragen för ökad tillgänglighet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Bo203 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

81. Kommunal delfinansiering av
bostadsanpassningsbidraget (mom. 84)

Agne Hansson (c), Tore Claeson (vpk) och Kjell A. Mattsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 72 börjar med ”Bostadsut skottet

tillstyrker” och slutar med ”nu anförda” bort ha följande lydelse:

BoU 1986/87:10

146

Med anledning av regeringens förslag och de ovan refererade motionsyrkandena
vill bostadsutskottet anföra följande. En anpassning av bostäderna
så att alla äldre och handikappade kan bo hemma så länge som möjligt
är en angelägen uppgift för samhället att stimulera. Det bör vara en rättighet
för alla att få bo hemma så länge som möjligt i sin invanda miljö oavsett
var i landet man bor. En åtgärd som innebär att man beträffande de viktiga
anpassningsåtgärderna lägger kostnaderna på kommunerna kan medföra
att denna rättighet eftersätts.

Enligt utskottets mening är det således självklart att rätten till bostadsanpassningsbidrag
inte får göras beroende av kommuntillhörighet eller
resp. kommuners ekonomiska situation. Det bör även framhållas att den
finansieringsform som regeringen föreslår skulle slå särskilt hårt mot vissa
delar av landet. I glesbygdsregioner, som exempelvis Jämtlands och Kalmar
län, är andelen åldringar i befolkningen betydligt större än i landet som
helhet. Kravet på kommunal delfinansiering skulle därför också innebära
större ekonomisk belastning på dessa redan hårt ansträngda regioner.

Vad som nu anförts innebär att bostadsutskottet avstyrker regeringens
förslag om kommunal delfinansiering av bostadsanpassningsbidraget. Motionerna
Bo252 (c), Bo257 (c) yrkande 10 samt Bo408 (vpk) yrkande 1
såvitt nu är i fråga tillstyrks sålunda.

dels att moment 84 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

84. beträffande kommunal delfinansiering av bostadsanpassningsbidraget att

riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Bo252, 1986/
87:Bo257 yrkande 10 och 1986/87: Bo408 yrkande 1, det sistnämnda
yrkandet såvitt nu är i fråga, avslår regeringens förslag i budgetpropositionen,

82. Ramen för bidrag för tillgänglighetsfrämjande åtgärder
(mom. 86)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 73 böljar med ”Enligt
riksdagens” och slutar med ”av bostadsutskottet” bort ha följande lydelse: I

budgetpropositionen föreslår regeringen att bidrag för tillgänglighetsfrämjande
åtgärder på kvartersmark skall få beviljas inom en medelsram
om 10 milj. kr. under det kommande budgetåret. Med hänvisning till att bostadsutskottet
ovan uttalat sig för att den aktuella bidragsformen skall
avskaffas, avstyrks regeringsförslaget om medelsram för bidraget.

dels att moment 86 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

86. beträffande ramen för bidrag för tillgänglighetsfrämjande åtgärder att

riksdagen avslår förslaget i budgetpropositionen,

BoU 1986/87:10

147

83. Kostnader för arkeologiska undersökningar (mom. 88)

Agne Hansson och Kjell A. Mattsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 75 börjar med ”Finansieringen
av” och slutar med ”Regeririgsförslaget tillstyrks” bort ha följande
lydelse:

Finansieringen av arkeologiska undersökningar har sedan länge inneburit
ett problem vid bostadsbyggande i vissa delar av landet. Bostadsutskottet
ser därför positivt på att regeringen nu lägger fram ett förslag med
lösning på detta problem. Utskottet kan emellertid inte tillstyrka regeringens
förslag vad avser formerna för stödgivning. Regeringsförslaget innebär
att kostnaderna för arkeologiska undersökningar kommer att belasta den
redan hårt ansträngda tillstyrkanderamen för kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse. Utskottet förordar i stället den lösning som föreslås i motion
Bo201 (c) yrkande 1 med statliga bidrag till arkeologiska undersökningar i
samband med nybyggnad eller ombyggnad av bostadshus i äldre stadskärnor.
Utskottets ställningstagande i denna fråga innebär även att förslaget i
motionens yrkande 3 om att riksdagen bör anvisa 2,5 milj. kr. till arkeologiska
undersökningskostnader tillstyrks.

Beträffande förslagen i motion Bo201 (c) yrkande 2 och motion Bo255
(m) delar utskottet motionärernas åsikt att även annat byggande än av
bostäder kan försvåras av arkeologiska merkostnader. Mot bakgrund av de
begränsade medel som kan ställas till förfogande för arkeologiska undersökningar
i det nu behandlade sammanhanget bör emellertid undersökningar
i samband med bostadsbyggande prioriteras. Bostadsutskottet tar
således inte ställning till hur de arkeologiska undersökningarna vid andra
former av byggnads- och anläggningsverksamhet bör finansieras. Det bör
dock framhållas att överväganden om finansieringen av arkeologiska undersökningar
i huvudsak faller inom kulturutskottets beredningsområde.
Med hänvisning till vad ovan anförts avstyrker utskottet motion Bo201 (c)
yrkande 2 och motion Bo255 (m).

dels att moment 88 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

88. beträffande kostnader för arkeologiska undersökningar
att riksdagen med bifall till motion 1986/87 :Bo201 yrkandena 1 och 3
och med avslag på regeringens förslag i budgetpropositionen samt
motionerna 1986/87: Bo201 yrkande 2 och 1986/87: Bo255 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

84. Tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning (mom.
89)

Agne Hansson (c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Siw Persson (fp) och Kjell
A. Mattsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 75 börjar med ”Bostadsut skottet

har” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den ståndpunkt om tilläggslånens användningsområde

BoU 1986/87:10

148

som förs fram i de ovan refererade motionerna. Det är således inte rimligt
att använda denna låneform för att subventionera lägenhetssammanslagningar.
I dagens läge, med stor brist på bl. a. ungdomslägenheter på vissa
orter, är det tvärtom angeläget att bevara smålägenheter.

Genom att tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning inte längre
bör beviljas kan enligt utskottets mening beslutsramen för tilläggslån minskas.
Utskottet instämmer således inte i vad som anförs i motion Bo246 (m)
yrkande 6 i detta avseende. Vad nu anförts innebär att utskottet tillstyrker
motionerna Bo253 (fp) yrkande 3, Bo257 (c) yrkande 9 samt Bo258 (fp)
yrkande 36, de två sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga. Möjligheten
att erhålla tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning bör således
avskaffas vid utgången av innevarande budgetår.

dels att moment 89 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

89. beträffande tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Bo253 yrkande 3,
1986/87: Bo257 yrkande 9 och 1986/87: Bo258 yrkande 36, de två
sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga, samt med avslag på
motion 1986/87: Bo246 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

85. Tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning (mom.

89)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 75 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Enligt en redovisning i budgetpropositionen användes under år 1986
hälften av de från beslutsramen för tilläggslån avräknade medlen till ändrad
lägenhetssammansättning. Bostadsutskottet anser emellertid det inte
vara rimligt att använda tilläggslån för att styra olika fastigheters lägenhetssammansättning.
Denna typ av åtgärder skall i stället baseras på konsumenternas
efterfrågan och fastighetsekonomiska bedömningar av resp.
fastighetsägare. Enligt utskottets mening bör därför lånemöjligheten för
ändrad lägenhetssammansättning upphöra fr. o. m. den 1 juli 1987.

Utskottets ställningstagande att tilläggslån fortsättningsvis inte skall
utgå till ändrad lägenhetssammansättning innebär att en del av låneramen
för tilläggslån frigörs. De medel som på detta sätt frigörs bör som föreslås i
moderata samlingspartiets motion Bo246 unyttjas för lån till grundförstärkning.
I vissa delar av vårt land är behovet av sådana lån mycket stort.
Genom den av utskottet föreslagna omfördelningen inom beslutsramen för
tilläggslån bör det bli möjligt att väsentligt öka långivningen för grundförstärkningsåtgärder
under nästa budgetår.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna Bo246 (m) yrkande
6, Bo253 (fp) yrkande 3, Bo257 (c) yrkande 9 samt Bo258 (fp)
yrkande 36, de två sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga, bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

BoU 1986/87:10

149

dels att mom. 89 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

89. beträffande tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Bo246 yrkande 6 samt
med anledning av motionerna 1986/87:Bo253 yrkande 3, 1986/
87:Bo257 yrkande 9 samt 1986/87: Bo258 yrkande 36, de två sistnämnda
yrkandena såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

86. Beslutsramen för tilläggslån (mom. 90)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76 börjar med ”Det nu”
och slutar med ”förslag tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Det nu anförda innebär att utskottet avstyrker de nedskärningar av
beslutsramen för tilläggslån som föreslås i motionerna Bo257 (c) yrkande 9
och Bo258 (fp) yrkande 36, båda yrkandena såvitt nu är i fråga. Den
frigjorda ramen bör som ovan angivits användas för lån till grundförstärkning.
Regeringens förslag kan således tillstyrkas vad avser beslutsramens
storlek, men med de förbehåll om dess användning som utskottet redovisat.

dels att moment 90 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

90. beträffande beslutsramen för tilläggslån

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen
och med avslag på motionerna 1986/87: Bo257 yrkande 9 och
1986/87: Bo258 yrkande 36, båda yrkandena såvitt nu är i fråga,
medger att beslut om tilläggslån som avser åtgärder för att avhjälpa
byggskador och byggfel eller grundförstärkning får meddelas inom
en ram av 40000000 kr. för budgetåret 1987/88,

87. Beslutsramen för tilläggslån (mom. 90)

Karl-Göran Biörsmark och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76 börjar med ”Det nu”
och slutar med ”förslag tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan förordat att tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning
inte skall beviljas efter utgången av innevarande budgetår. Den del
av beslutsramen för tilläggslån som på detta sätt frigörs bör i stället delvis
användas för det utökade stöd till ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse som utskottet ovan förordat. Detta innebär att beslutsramen
kan minskas på det sätt som föreslagits i motion Bo258 (fp). Yrkande 36
såvitt nu är i fråga i motionen tillstyrks således av utskottet. Regeringens
förslag om beslutsramens storlek samt motion Bo257 (c) yrkande 9 såvitt
nu är i fråga avstyrks.

BoU 1986/87:10

150

dels att moment 90 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

90. beträffande beslutsramen för tilläggslån
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Bo258 yrkande 36 såvitt
nu är i fråga och med avslag på regeringens förslag samt motion
1986/87: Bo257 yrkande 9 såvitt nu är i fråga medger att beslut om
tilläggslån som avser åtgärder för att avhjälpa byggskador och byggfel
eller grundförstärkning får meddelas inom en ram av 25000000
kr. för budgetåret 1987/88,

88. Beslutsramen för tilläggslån (mom. 90)

Agne Hansson och Kjell A. Mattsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76 böljar med ”Det nu”
och slutar med ”förslag tillstyrks” bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet har ovan uttalat sig för att möjligheten att erhålla
tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning skall upphöra vid budgetårsskiftet.
Som redan angivits bör detta föranleda en begränsning av beslutsramen
för tilläggslån. Enligt utskottets mening är den i motion Bo257
(c) yrkande 9 såvitt nu är i fråga föreslagna ramen av 30 milj. kr. väl avvägd
mot bakgrund av begränsningen av tilläggslånens användningsområde.
Motionsyrkandet tillstyrks sålunda. Regeringens förslag samt motion
Bo258 (fp) yrkande 36 såvitt nu är i fråga avstyrks.

dels att moment 90 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

90. beträffande beslutsramen för tilläggslån
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Bo257 yrkande 9 såvitt
nu är i fråga och med avslag på regeringens förslag samt motion
1986/87:Bo258 yrkande 36 såvitt nu är i fråga medger att beslut om
tilläggslån som avser åtgärder för att avhjälpa byggskador och byggfel
eller grundförstärkning får meddelas inom en ram av 30000000
kr. för budgetåret 1987/88,

89. Överskridande av ramarna för tilläggslån m. m. (mom.

91)

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil
Danielsson (m) och Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76 böljar med ”Riksdagen
har” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Det har under senare år blivit allt vanligare att regeringen begär riksdagens
bemyndigande att få vidga vissa ramar av sysselsättningsskäl. Detta
betyder enligt utskottets uppfattning att riksdagen på ett oacceptabelt sätt
frånsäger sig möjligheten att pröva stödgivningens totala omfattning och
ibland också inriktning. Denna beslutsordning bör enligt utskottets uppfattning
upphöra. I den mån ramvidgningar kan komma att aktualiseras av
sysselsättningsskäl eller av andra skäl bör förslag härom i vanlig ordning

BoU 1986/87:10

151

underställas riksdagen. Endast härigenom ges riksdagen möjlighet att förutsättningslöst
pröva långivningens omfattning.

Det ovan anförda innebär att utskottet tillstyrker motion Bo258 (fp)
yrkande 37 och avstyrker regeringens förslag om ramöverskridande av
sysselsättningsskäl.

dels att moment 91 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

91. beträffande överskridande av ramarna för tilläggslån m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Bo258 yrkande 37 och
med avslag på regeringens förslag i budgetpropositionen inte medger
att de under 87 och 90 angivna ramarna får överskridas av sysselsättningsskäl,

90. Ramar för tilläggslån till miljonprogrammets bostäder
(mom. 92, motiveringen)

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil
Danielsson (m) och Siw Persson (fp) anser att den del av utskottets yttrande
som på s. 76 börjar med ”De nya” och slutar med ”denna orsak” bort
ha följande lydelse:

Bostadsutskottet anser att de särskilda ramarna för tilläggslån till miljonprogrammets
bostäder som riksdagen fattade beslut om hösten 1986 inte
bör förnyas. Utskottet avser att återkomma i frågan. Det är mot denna
bakgrund inte motiverat att i sak behandla motionerna Bo214 (s) yrkande 1
och Bo243 (s) yrkande 1. Motionsyrkandena avstyrks sålunda.

91. Ramen för beslut om förnyelsebidrag (mom. 93)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 böljar med ”Enligt
bostadsutskottets” och slutar med ”budgetåret 1987/88” bort ha följande
lydelse:

Bostadsutskottet instämmer i den uppfattning som redovisas i motion
Bo246 (m) angående vilka överväganden som bör ligga till grund för beslut
om förnyelse och förbättringar i olika bostadsområden. Förbättringar av
boendemiljön är ofta företagsekonomiskt lönsamma att vidta eftersom de
ökar ett bostadsområdes attraktionsvärde. Sådana satsningar bör rimligen
komma till stånd utan statligt stöd. Satsningar som inte ger företagsekonomisk
utdelning bör över huvud taget inte förverkligas. Denna typ av
avvägningar bör bostadsföretagen få göra utan att beslutssituationen
snedvrids genom att staten subventionerar vissa typer av åtgärder. Bostadsföretagen
måste själva ta ansvar för fattade beslut och finna varaktiga
lösningar för framtiden. Utskottet anser mot denna bakgrund att inga
fömyelsebidrag bör utgå efter den 30 juni 1987.

Den inställning som utskottet nu givit uttryck för innebär en anslutning
till motion Bo246 (m) yrkande 5. Regeringens förslag om ram för beslut om
fömyelsebidrag avstyrks sålunda.

BoU 1986/87:10

152

dels att moment 93 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

93. beträffande ramen för beslut om förnyelsebidrag
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Bo246 yrkande 5 och
med avslag på regeringens förslag i budgetpropositionen som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

92. Förnyelsebidragens begränsning till allmännyttiga
bostadsföretag (mom. 94, motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 77 börjar med ”De allmännyttiga” och
slutar med ”yrkande 34 avstyrks” bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet delar motionärernas principiella inställning att de allmännyttiga
bostadsföretagen inte med statliga lån och bidrag bör favoriseras
på bekostnad av övriga bostadsföretag. Förslaget i motion Bo258 (fp)
yrkande 34 om förnyelsebidragens användning avstyrks emellertid med
hänvisning till att utskottet ovan uttalat sig för en avveckling av denna
bidragsform.

93. Förnyelsebidragens begränsning till allmännyttiga
bostadsföretag (mom. 94)

Karl-Göran Biörsmark och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.77 börjar med ”De
allmännyttiga” och slutar med ”yrkande 34 avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Bostadsutskottet tillstyrker förslaget i motion Bo258 (fp) yrkande 34 om
att förnyelsebidragen bör utgå oberoende av om bostadsföretaget är allmännyttigt
eller ej. Enligt bostadsutskottets mening finns inga skäl att
begränsa bidragsgivningen till att enbart avse de allmännyttiga bostadsföretagens
fastighetsbestånd. Det bör enligt utskottets mening vara behoven
i det aktuella området som styr bidragsgivningen och inte företagsformen.

dels att moment 94 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

94. beträffande förnyelsebidragens begränsning till allmännyttiga
bostadsföretag

att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo258 yrkande 34
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

94. Avveckling av de särskilda lokallånen (mom. 95)

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil
Danielsson (m) och Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar med ”Bostadsutskottet
behandlade” och på s. 78 slutar med ”avstyrks därför” bort ha
följande lydelse:

Som anförs i motion Bo258 (fp) har efterfrågan på de särskilda lokal -

BoU 1986/87:10

153

lånen minskat kraftigt under senare år. Det finns sålunda goda skäl anta att BoU 1986/87:10
behovet av de aktuella lånen därmed också har minskat i en sådan utsträckning
att de nu kan avvecklas. Utskottet tillstyrker med hänvisning
härtill förslaget i motionerna Bo246 (m) yrkande 2 såvitt nu är i fråga och
Bo258 (fp) yrkande 33 om att de särskilda lokallånen skall avvecklas
fr. o. m. den 1 juli 1987. Genom att lånen inte är förenade med räntebidrag
bör enligt utskottets mening en jämförbar finansiering för berättigade åtgärder
kunna erhållas på den normala kreditmarknaden.

dels att moment 95 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

95. beträffande avveckling av de särskilda lokallånen

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Bo246 yrkande 2
såvitt nu är i fråga och 1986/87:Bo258 yrkande 33 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

95. Hyresförlustgarantilån (mom. 96)

Agne Hansson (c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Siw Persson (fp) och Kjell
A. Mattsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78 böljar med ”Under de”
och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Under de två senaste budgetåren har inga beslut om hyresförlustgarantilån
behövt fattas. Behovet av denna låneform synes alltså inte föreligga
längre. Redan när möjligheten till hyresförlustgarantilån infördes angavs
också att de endast skulle utgå under en begränsad tidsperiod. Utskottet
kan mot denna bakgrund tillstyrka förslaget i motion Bo258 (fp) yrkande 26
såvitt nu är i fråga om att hyresförlustgarantilån inte skall beviljas fr. o. m.
den 1 juli 1987.

dels att moment 96 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

96. beträffande hyresförlustgarantilån

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Bo258 yrkande 26 såvitt
nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

96. Eftergift av hyresförlustlån (mom. 97)

Karl-Göran Biörsmark och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78 böljar med ”Inte
heller” och slutar med ”Motionsyrkandet avstyrks” bort ha följande lydelse: För

hyresförlustlånen gäller mycket förmånliga ränte- och amorteringsvillkor.
Enligt bostadsutskottets mening föreligger inget skäl att ytterligare
subventionera de bostadsföretag som uppbär hyresförlustlån genom att
helt efterskänka lånen. Utskottet instämmer således i förslaget i motion
Bo258 (fp) yrkande 32 såvitt nu är i fråga om att eftergift av hyresförlustlån
inte fortsättningsvis bör beviljas. 154

dels att moment 97 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

97. beträffande eftergift av hyresförlustlån

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Bo258 yrkande 32
såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

97. Avveckling av de temporära hyresrabatterna (mom. 98)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Bertil Danielsson (m), Siw Persson (fp) och Kjell A. Mattsson
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78 börjar med ”Sorn
framgår” och på s. 79 slutar med ”yrkande 28” bort ha följande lydelse:
Redan i samband med riksdagsbeslutet hösten 1982 om införande av de
temporära stimulansåtgärderna i form av statsbidrag för hyresrabatter och
hyresförlustgarantilån restes invändningar mot regeringsförslaget i motioner
från m, c och fp. Därvid anfördes att eventuella stimulansåtgärder
avseende bostadsbyggandet borde ges en inriktning som innebär att produktioner.
kommer att avse bostäder som verkligen efterfrågas. Även om
inga fler bostadshus blivit berättigade till statsbidrag för hyresrabatter
sedan utgången av år 1985 finns anledning hävda att statsbidragsgivningen
avseende redan utgående rabatter bör upphöra vid halvårsskiftet år 1987.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna
Bo246 (m) yrkande 4 och Bo258 (fp) yrkande 28 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 98 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

98. beträffande avveckling av de temporära hyresrabatterna

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Bo246 yrkande
4 såvitt nu är i fråga och 1986/87: Bo258 yrkande 28 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

98. Avveckling av kvarboendegarantier och hyresrabatter
(mom. 99)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Bertil Danielsson (m), Siw Persson (fp) och Kjell A. Mattsson
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79 börjar med ”Vad
utskottet” och slutar med ”5 avstyrks” bort ha följande lydelse:

I reservationer (m, fp, c) till bostadsutskottets betänkande BoU 1986/
87:7 riktades kritik mot förslagen att införa kvarboendegarantier och hyresrabatter.
I fråga om kvarboendegarantierna anfördes sålunda följande:

BoU 1986/87:10

Som framgår av vad utskottet ovan anfört har berättigad kritik riktats mot
att bostadsförbättringsprogrammet lett till alltför omfattande och därmed
också dyra ombyggnader. Det primära målet måste enligt bostadsutskot -

155

tets mening mot bakgrund härav vara att vidta åtgärder för att åstadkomma
mera varsamma och därmed också mindre dyra ombyggnader.

Den av regeringen föreslagna kvarboendegarantin torde snarast verka i
motsatt riktning. Det kan enligt bostadsutskottets mening på goda grunder
antas att garantin kan komma att medverka till att fastighetsägaren blir
mindre observant på möjligheterna att hålla kostnaderna nere, eftersom
hyresgästen inte fullt ut får vidkännas de ökade boendekostnaderna förrän
efter tre år. Kvarboendegarantin kommer således sannolikt att innebära en
ytterligare ökning av boendekostnaderna i ett långsiktigt perspektiv.

Förutom de principiella invändningar som enligt bostadsutskottets mening
kan riktas mot förslaget, kan även allvarliga invändningar resas mot
den tilltänkta administrativa hanteringen av kvarboendegarantin. Förutom
att förslaget i denna del förefaller synnerligen svåröverskådligt och svårhanterligt
för alla inblandade parter, skulle det dessutom medföra avsevärda
ränteförluster för fastighetsägaren genom att denne tvingas förskottera
bidraget till hyresgästen under minst ett år.

I fråga om hyresrabatterna anfördes dessutom följande:

En obalans på vissa delar av bostadsmarknaden kan inte korrigeras genom
att subventionsmomentet i bostadspolitiken ytterligare förstärks. Redan på
denna grund avvisas förslaget i propositionen om införande av s. k. hyresrabatter.
Som framgår av propositionen är avsikten att genom rabatterna
förverkliga bostadsbyggnadsprojekt, som annars inte skulle komma till
utförande. Det finns sålunda grundad anledning anta att ett införande av
rabatterna kommer att verka kostnadshöjande. Det finns däremot naturligtvis
ingen berättigad erinran mot en bostadspolitik vars utformning
innebär att kostnadsstegringen i bostadsbyggandet verkligen avtar eller
helt elimineras. Det är med beklagande utskottet nödgas konstatera att
regeringen uppenbarligen saknar idéer om hur en sådan politik skall utformas.
I stället medför regeringens bostadspolitik, som framgått ovan, att
byggkostnaderna förmodligen höjs, något som i sin tur enligt regeringens
bedömning tydligen skall mötas genom ytterligare subventioner. Denna
utveckling måste brytas.

Genom ett system med hyresrabatter kommer man inte till rätta med
bostadsproblemen i storstadsregionerna. Andra och betydligt mera grundläggande
strukturella problem måste lösas. Inte minst viktigt är att bostadspolitiken
utformas under hänsynstagande till de regionalpolitiska målen.
Över huvud taget måste de bostadspolitiska reformerna sättas in i ett
större sammanhang.

Vad i de nu refererade reservationerna anförts står fast. De nyligen införda
stödformerna kvarboendegaranti och hyresrabatter bör sålunda avvecklas
i enlighet med förslaget i motion Bo257 (c) yrkande 5. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 99 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

99. beträffande avveckling av kvarboendegarantier och hyresrabatter att

riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo257 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1986/87:10

156

99. Riktade energibidrag (mom. 100)

BoU 1986/87:10

Agne Hansson (c), Tore Claeson (vpk) och Kjell A. Mattsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 80 börjar med ”1 samband”
och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

I och med den förestående avvecklingen av kärnkraftsprogrammet kommer
de energipolitiska övervägandena om våra bostäders utformning och
uppvärmning att få en central betydelse. I avvaktan på beslut om vilka
ytterligare åtgärder som måste vidtas för att inom rimlig tid genomföra
avvecklingen bör det riktade energibidraget till investeringar för energisparåtgärder
under budgetåret 1987/88 lämnas med 10% av godkänd kostnad
för byggnadstekniskt inriktade åtgärder, dvs. enligt samma regler som
gäller under innevarande budgetår.

Utskottets ställningstagande i denna fråga innebär en anslutning till
förslagen i motionerna Bo215 (vpk) yrkande 7, Boll2 (c) yrkande 11 samt
Bo257 (c) yrkande 12, de två sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 100 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

100. beträffande riktade energibidrag

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Bol 12 yrkande
11, 1986/87:Bo215 yrkande 7 samt 1986/87:Bo257 yrkande 12, det
förstnämnda och det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

100. Reservationen på anslaget för energibesparande
åtgärder (mom. 101)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 80 börjar med ”Riksdagens
beslut” och slutar med ”nu anfört” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet instämmer i den bedömning av möjligheten att disponera
reservationen på anslaget för energibesparande åtgärder som görs i
motion Bo246 (m) yrkande 12 såvitt nu är i fråga. Motionsyrkandet tillstyrks
sålunda. Riksdagen bör således som sin mening ge regeringen till
känna att 40 milj. kr. av den aktuella reservationen bör återföras till
statsbudgeten.

dels att moment 101 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

101. beträffande reservationen på anslaget för energibesparande
åtgärder

att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo246 yrkande 12
såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

157

101. Stödet till den kommunala energirådgivningen (mom.

102)

Agne Hansson (c), Tore Claeson (vpk) och Kjell A. Mattsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 81 börjar med ”Med
anledning” och slutar med ”denna bakgrund” bort ha följande lydelse:

På regeringens förslag upphörde det statliga bidraget till den kommunala
energirådgivningen i och med utgången av 1985. Sedan dess har många
aktiva energirådgivare omplacerats eller fått delvis andra uppgifter då
kommunerna inte haft eller ansett sig ha haft råd att behålla den kommunala
energirådgivningen sedan statens stöd upphört. Bostadsutskottet Finnér
det oroväckande att den kompetens som under flera år byggts upp i
kommunerna, för att bl. a. kunna ge råd till såväl allmänheten som kommunala
organ om hur energihushållningen kunde förbättras, nu är på väg att
försvinna. Detta sker samtidigt som tendenser finns till minskat intresse
för energihushållning, bl. a. mot bakgrund av dagens låga oljepriser.

Enligt bostadsutskottets mening kommer emellertid den kommunala
energirådgivningen även fortsättningsvis att ha en mycket viktig funktion i
energisparverksamheten. Betydelsen av rådgivning kommer snarast att
öka i samband med den förestående kärnkraftsavvecklingen och de energipolitiska
konsekvenser som den för med sig.

Vad utskottet ovan anfört innebär en anslutning till förslagen i motionerna
Boll2 (c) yrkande 11, Bo215 (vpk) yrkande 8 och Bo257 (c) yrkande 12,
det förstnämnda och det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga, om att
statsbidraget till kommunernas energirådgivning bör återinföras. Enligt
utskottets mening bör således riksdagen begära att regeringen snarast
lägger fram ett förslag om ett sådant bidrag.

dels att moment 102 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

102. beträffande stödet till den kommunala energirådgivningen
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Bol 12 yrkande
11, 1986/87:Bo215 yrkande 8 samt 1986/87:Bo257 yrkande 12, det
förstnämnda och det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

102. Avveckling av stödet till allmänna samlingslokaler
(mom. 105, 106, 108 motiveringen, lil motiveringen
och 112 motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 82 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”nu anfört” bort ha följande lydelse:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 82 börjar med ”På de” och
slutar med ”utskottet nedan” bort ha följande lydelse:

BoU 1986/87:10

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 83 börjar med ”Bostadsut skottet

delar” och slutar med ”ovan anförts” bort ha följande lydelse:

158

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 85 börjar med ”På de” och
slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 85 börjar med ”Sorn
anförs” och slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

I en reservation (m) till bostadsutskottets betänkande BoU 1985/86:14
anfördes följande:

Redan år 1942 fattade statsmakterna beslut om ett statligt ekonomiskt
stöd till de allmänna samlingslokalerna. Alltsedan dess har samhället genom
generösa bidrag och lån stimulerat byggandet och underhållet av
sådana lokaler. Denna långvariga och kontinuerliga stödgivning har fått till
följd att vi i dag har ett rikligt samlingslokalsbestånd av i huvudsak mycket
god standard. Det framstår därmed som klart att stödet i stor utsträckning
haft sin avsedda verkan att genom lokalerna praktiskt främja föreningslivet.
Som framhålls i motion 2139 (m) har stödet bidragit till att åtgärder i
samlingslokalsbeståndet fått hög prioritet i kommunerna. Det kan ifrågasättas
om inte ambitionerna varit alltför höga. Inte minst har de under
senare år av sysselsättningsskäl vidtagna ramvidgningarna medverkat härtill.
Den höga ambitionsnivån har i många fall lett till en överetablering som
medfört att lokalerna utnyttjas dåligt, vilket i sin tur skapat ekonomiska
problem för många samlingslokalägande föreningar och stiftelser. Kommunerna
har därför i allt större utsträckning tvingats att ta över ansvaret för
samlingslokalerna. Det framstår mot bakgrund härav som nödvändigt att få
till stånd en ökad användning av det befintliga lokalbeståndet. Detta kan
t. ex. ske genom ett ökat samarbete och samutnyttjande mellan olika
föreningar. Det torde enligt utskottets uppfattning finnas goda möjligheter
att använda nuvarande lokaler på ett effektivare sätt. Utskottet vill i detta
sammanhang också peka på den resurs som skolans lokalbestånd utgör.
Skolans lokaler bör utanför ordinarie skoltid i ökad utsträckning kunna
användas för föreningslivets behov.

Vad i den nu återgivna reservationen anförs står fast. Stödet till de
allmänna samlingslokalerna bör sålunda i enlighet med förslaget i motion
Bo246 (m) yrkande 9 såvitt nu är i fråga avvecklas fr. o. m. den 1 juli 1987.

Utskottets ställningstagande ovan innebär att regeringens förslag om en
avveckling av lånen till allmänna samlingslokaler är i princip tillgodosett.
Förslaget avstyrks.

Bostadsutskottets ställningstagande innebär vidare att förslagen i motionerna
Bo213 (s), Bo245 (c), Bo238 (c) yrkande 3 och Bo242 (c) saknar
aktualitet. Motionsförslagen avstyrks.

dels att momenten 105 och 106 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

105. beträffande avveckling av stödet till allmänna samlingslokaler
m. m.

att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo246 yrkande 9
såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

106. beträffande avveckling av lånen till allmänna samlingslokaler att

riksdagen avslår regeringens förslag i budgetpropositionen,

BoU 1986/87:10

159

103. Avveckling av energisparbidragen till vissa lokaler
m. m. (mom. 109)

Agne Hansson och Kjell A. Mattsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 84 börjar med ”Bostadsutskottet
delar” och slutar med ”13 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionerna Bo238 (c) och Bo257 (c) kan det inte med fog
hävdas att det nu skulle vara möjligt att avveckla energisparbidragen till de
föreningslokaler m. m. som, utöver de allmänna samlingslokalerna, i dag
erhåller sådana bidrag. De ekonomiska förutsättningarna för de aktuella
föreningarna är inte sådana att energisparbidragen kan undvaras med
mindre än att energisparverksamheten riskerar att avta kraftigt i deras
lokalbestånd.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda regeringens förslag
om en avveckling av energisparbidraget till vissa lokaler. Motionerna
Bo238 (c) yrkande 1 och Bo257 (c) yrkande 13 tillstyrks därmed.

dels att moment 109 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

109. beträffande avveckling av energisparbidragen till vissa lokaler
m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Bo238 yrkande 1
och 1986/87: Bo257 yrkande 13 avslår regeringens förslag i budgetpropositionen,

104. Verksamhetsbidraget till riksorganisationerna (mom.
lil)

Agne Hansson och Kjell A. Mattsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 85 börjar med ”På de” och
slutar med ”motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet delar motionärernas uppfattning att verksamhetsbidraget
till riksorganisationerna bör ökas - detta med hänsyn till organisationernas
alltmer omfattande rådgivnings- och serviceinsatser gentemot sina
anslutna medlemmar. I enlighet med förslaget i motion Bo238 (c) yrkande 3
bör sålunda verksamhetsbidraget öka till 3 100000 kr., varav 300000 kr.
bör avse sådant tekniskt/ekonomiskt utrednings- och projekteringsarbete
som utförs inom organisationerna. Utskottets ställningstagande i denna del
bör ges regeringen till känna.

dels att moment lili utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

lil. beträffande verksamhetsbidraget till riksorganisationerna
att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo238 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1986/87:10

160

105. Ramarna för samlingslokalsstödet (mom. 113) BoU 1986/87:10

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 85 börjar med ”Vad i” och
slutar med ”(avsnitt 5.14.1)” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan ställt sig bakom förslaget i motion Bo246 (m) om att
samlingslokalsstödet skall avvecklas. Några ramar för verksamheten behöver
därmed inte heller fastställas. Regeringens förslag till ramar avstyrks.
Motion Bo246 (m) yrkande 9 såvitt nu är i fråga tillstyrks.

dels att moment 113 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

113. beträffande ramarna för samlingslokalsstödet

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Bo246 yrkande 9 såvitt
nu är i fråga avstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen,

106. Ram för beslut om energisparbidrag (mom. 114)

Agne Hansson och Kjell A. Mattsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 85 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”hänvisning härtill” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motion Bo238 (c) om att energisparbidrag
till vissa lokaler skall kunna utgå även fortsättningsvis. Utskottet
tillstyrker med hänvisning härtill förslaget i motion Bo238 (c) yrkande 2
även i vad avser ram för bidragsverksamheten.

dels att moment 114 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

114. beträffande ram för beslut om energisparbidrag

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Bo238 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

107. Bemyndigande att få överskrida ramarna av
sysselsättningsskäl (mom. 115)

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil
Danielsson (m) och Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 86 börjar med ”Enligt
bostadsutskottets” och slutar med ”38 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Det har under de senaste åren blivit ett regelmässigt inslag i regeringens
budgetpolitik att begära riksdagens bemyndigande att få vidga vissa ramar
om det behövs av sysselsättningsskäl. Regeringen har också i en betydande
omfattning utnyttjat givna bemyndiganden. Detta har enligt bostadsutskottets
mening inneburit att riksdagen på ett oacceptabelt sätt frånsagt sig
möjligheten att pröva stödgivningens totala omfattning och ibland också
dess inriktning. Inte minst när det gäller stödet till de allmänna samlingslokalerna
är det inte ovanligt att de av sysselsättningsskäl vidtagna ramvidgningarna
fått en sådan omfattning att de beloppsmässigt överstiger de
ordinarie och av riksdagen fastställda ramarna för resp. budgetår. Denna 161

11 Riksdagen 1986187. 19 sami. Nr 10

beslutsordning bör enligt utskottets uppfattning upphöra. I den mån ramvidgningar
kan komma att aktualiseras av sysselsättningsskäl eller av
andra skäl bör förslag härom i vanlig ordning underställas riksdagen.
Endast härigenom ges riksdagen möjlighet att förutsättningslöst pröva
stödets totala omfattning.

Med hänvisning till det nu anförda tillstyrker utskottet förslaget i motion
Bo258 (fp) yrkande 38. Regeringens förslag avstyrks.

dels att moment 115 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

115. beträffande bemyndigande att få överskrida ramarna av sysselsättningsskäl att

riksdagen med bifall till motion 1986/87: Bo258 yrkande 38 avslår
regeringens förslag i budgetpropositionen,

108. Ökat stöd till riksorganisationerna vid en ramvidgning
(mom. 116, motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 86 börjar med "Det finns” och slutar med
”4 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottets ställningstagande ovan i fråga om en avveckling av samlingslokalsstödet
innebär att förslaget i motion Bo238 (c) yrkande 4 saknar
aktualitet. Motionen avstyrks.

109. Anslag till vissa lån till bostadsbyggande (mom. 117)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 41 och 94

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 86 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”Regeringsförslaget tillstyrks” bort ha följande
lydelse:

Bostadsutskottet har ovan ställt sig bakom förslag i motion Bo246 (m)
om att förvärvslånen och de särskilda lokallånen skall avvecklas. Anslaget
till vissa lån till bostadsbyggande kan därmed beräknas i enlighet med
förslaget i samma motion. Motion Bo246 (m) yrkande 3 tillstyrks. Regeringens
förslag avstyrks.

dels att moment 117 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

117. beträffande anslag till vissa lån till bostadsbyggande
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Bo246 yrkande 3 och
med avslag på regeringens förslag i budgetpropositionen och motion
1986/87:Bo258 yrkande 25 till Vissa lån till bostadsbyggande för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 95000000 kr.,

BoU 1986/87:10

162

110. Anslag till vissa lån till bostadsbyggande (mom. 117)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 31, 41 och 95

Karl-Göran Biörsmark och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 86 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”Regeringsförslaget tillstyrks” bort ha följande
lydelse:

Bostadsutskottet har ovan ställt sig bakom förslag i motion Bo258 (fp)
om att räntelånen, hyresförlustgarantierna och förvärvslånen skall avvecklas.
Anslaget till vissa lån till bostadsbyggande kan därmed beräknas i
enlighet med förslaget i samma motion.

Motion Bo258 (fp) yrkande 25 tillstyrks. Regeringens förslag avstyrks.

dels att moment 117 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

117. beträffande anslag till vissa lån till bostadsbyggande

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Bo258 yrkande 25 och
med avslag på regeringens förslag i budgetpropositionen och motion
1986/87: Bo246 yrkande 3 till Vissa lån till bostadsbyggande för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

111. Anslag till räntebidrag (morn. 118)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 20, 22 och 26

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt ett motionsförslag (m) om utformning av
räntebidragen för budgetåret 1987/88. Anslaget bör därför beräknas i enlighet
med förslaget i motion Bo246 (m) yrkande 4. En besparing om 1 805
milj. kr. uppnås i förhållande till regeringens anslagsberäkning.

dels att moment 118 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

118. beträffande anslag till räntebidrag

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Bo246 yrkande 4 såvitt
nu är i fråga, med anledning av motionerna 1986/87: Bo257 yrkande
6, detta yrkande såvitt nu är i fråga, och 1986/87: Bo258 yrkande 27
samt med avslag på regeringens förslag i budgetpropositionen och
motion 1986/87:Bo215 yrkande 9 a till Räntebidrag m.m. för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 10595000000 kr.,

112. Anslag till räntebidrag (mom. 118)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 24, 25, 27, 29 och 31

Karl-Göran Biörsmark och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar med ”Utskottet

har” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

BoU 1986/87:10

163

Med hänvisning till att utskottet beslutat att räntebidragen skall beräknas
i enlighet med vad i motion Bo258 (fp) förordats bör anslagsberäkningen
göras i enlighet med motionärernas förslag. Detta innebär en besparing
om 460 milj. kr. för budgetåret 1987/88 i förhållande till regeringens förslag.

dels att moment 118 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

118. beträffande anslag till räntebidrag
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Bo258 yrkande 27, med
anledning av motionerna 1986/87: Bo246 yrkande 4 och 1986/
87:Bo257 yrkande 6, dessa båda yrkanden såvitt nu är i fråga, samt
med avslag på regeringens förslag i budgetpropositionen och motion
1986/87:Bo215 yrkande 9 a till Räntebidrag m.m. för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 11 940000000 kr.,

113. Anslag till räntebidrag (mom. 118)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 25, 29 och 30

Agne Hansson och Kjell A. Mattsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Anslaget till räntebidrag bör beräknas såsom motivledes i motion Bo257
(c) angivits; detta med hänvisning till vad utskottet ovan förordat med
anslutning till denna motion. En besparing om ca 550 milj. kr. för budgetåret
1987/88 i förhållande till regeringens förslag blir därmed möjlig att
förverkliga.

dels att moment 118 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

118. beträffande anslag till räntebidrag
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Bo246 yrkande
4, 1986/87: Bo257 yrkande 6, de båda yrkandena såvitt nu är i fråga,
och 1986/87: Bo258 yrkande 27 samt med avslag på regeringens
förslag i budgetpropositionen och motion 1986/87: Bo215 yrkande 9
a till Räntebidrag m.m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
av 11 850 000 kr.,

114. Anslag till räntebidrag (mom. 118)

Under förutsättning av bifall till reservation 33
Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt vänsterpartiet kommunisternas partimotion
om ett riktat stöd till allmännyttan. Anslaget till räntebidrag bör därför
beräknas enligt förslaget i samma motion, något som innebär en ökning av
anslaget med 350 milj. kr. för nästa budgetår utöver regeringens förslag.

BoU 1986/87:10

dels att moment 118 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

164

118. beträffande anslag till räntebidrag
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Bo215 yrkande 9 a samt
med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen och
med avslag på motionerna 1986/87: Bo246 yrkande 4, 1986/87: Bo257
yrkande 6, dessa båda yrkanden såvitt nu är i fråga, och 1986/
87:Bo258 yrkande 27 till Räntebidrag m. m. för budgetåret 1987/88
anvisar ett förslagsanslag av 12750000 kr.,

115. Anslag till bostadsbidrag (morn. 119)

Under förutsättning av bifall till reservation 57
Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar med ”Detta
motionsyrkande” och slutar med ”anslag tillstyrks” bort ha följande lydelse: Utskottet

har ovan anslutit sig till förslaget i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion om ökade bostadsbidrag till barnfamiljerna redan
fr. o. m. halvårsskiftet 1987. Detta kan beräknas medföra en ökning av
anslaget om 225 milj. kr. för nästa budgetår. Anslaget bör räknas upp med
detta belopp.

dels att moment 119 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

119. beträffande anslag till bostadsbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Bo216 och med anledning
av regeringens förslag i budgetpropositionen till Bostadsbidrag
m.m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
1798000000 kr.,

116. Anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.
(mom. 120)

Under förutsättning av bifall till reservation 78

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 böijar med ”De
förslag” och slutar med ”förslag tillstyrks” bort ha följande lydelse:

De förslag som ligger till grund för anslagsyrkandet i motion Bo246 (m)
beträffande viss bostadsförbättringsverksamhet har ovan tillstyrkts av utskottet.
Med hänvisning härtill tillstyrks således även motionens yrkande 8
såvitt nu är i fråga. Regeringens förslag till anslag liksom motion Bo408
(vpk) yrkande 2 avstyrks av utskottet.

dels att moment 120 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

120. beträffande anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet
m. m.

BoU 1986/87:10

165

12 Riksdagen 1986187. 19 sami. Nr 10

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Bo246 yrkande 8 såvitt
nu är i fråga och med avslag på regeringens förslag i budgetpropositionen
samt motion 1986/87: Bo408 yrkande 2 till Viss bostadsförbättringsverksamhet
m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
av 270000000 kr.,

117. Anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.
(mom. 120)

Under förutsättning av bifall till reservation 81
Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 boljar med ”De
förslag” och slutar med ”förslag tillstyrks” bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag om kommunal delfinansiering av bostadsanpassningsbidraget
har med anledning bl. a. av vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo408 tillstyrkts av bostadsutskottet. Utskottet tillstyrker
med hänvisning härtill även det förslag till anslag som förs fram i motion
Bo408 (vpk) yrkande 2. Detta innebär att regeringens förslag och motion
Bo246 (m) yrkande 8 såvitt nu är i fråga avstyrks.

dels att moment 120 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

120. beträffande anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet
m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Bo408 yrkande 2 och
med avslag på regeringens förslag i budgetpropositionen samt motion
1986/87: Bo246 yrkande 8 såvitt nu är i fråga till Viss bostadsförbättringsverksamhet
m.m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
av 375000000 kr.,

118. Anslag till åtgärder i bostadsområden med stor andel
outhyrda lägenheter m. m. (mom. 121)

Under förutsättning av bifall till reservation 96

Karl-Göran Biörsmark och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 88 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”Regeringsförslaget tillstyrks” bort ha följande
lydelse:

Bostadsutskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motion Bo208 (fp) om att
eftergift av hyresförlustlån fortsättningsvis inte skall medges. Det aktuella
anslaget kan därför minskas med 40 milj. kr. i förhållande till regeringsförslaget.
Yrkande 32 såvitt nu är i fråga i motion Bo258 (fp) tillstyrks således
av utskottet. Regeringsförslaget avstyrks.

dels att moment 121 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

121. beträffande anslag till åtgärder i bostadsområden med stor
andel outhyrda lägenheter m.m.

BoU 1986/87:10

166

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Bo258 yrkande 32 såvitt BoU 1986/87:10
nu är i fråga och med avslag på regeringens förslag i budgetpropositionen
till Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
158000000 kr.,

119. Anslag till information och utbildning m. m. (mom. 122)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 88 börjar med ”De
förslag” och slutar med ”tillstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet har ovan avstyrkt vissa förslag i motion Bo246 (m) om i
anspråktagande av reservationen under anslaget till information och utbildning
med hänvisning till att reservationens storlek vid budgetårsskiftet
sannolikt inte möjliggör den föreslagna omfördelningen. Utskottet ställer
sig dock bakom bedömningen i motionen om att 5,5 milj. kr. torde vara en
tillräcklig medelsfördelning för den utrednings- och rådgivningsverksamhet
som under budgetåret 1987/88 bör belasta anslaget. Detta belopp bör
således anvisas till anslaget för information och utbildning.

Regeringsförslaget liksom motion 1986/87 :Bo215 yrkande 9 b avstyrks
av utskottet.

dels att moment 122 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

122. beträffande anslag till information och utbildning m. m.
att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo246 yrkande 13
samt med avslag på regeringens förslag i budgetpropositionen samt
motion 1986/87: Bo215 yrkande 9 b till Information och utbildning
m.m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
5500000 kr.,

120. Anslag till information och utbildning m. m. (mom. 122)

Under förutsättning av bifall till reservation 101
Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 88 böljar med ”De
förslag” och slutar med ”tillstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Förslaget i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo215 om att
återinföra statsbidrag till den kommunala energirådgivningen har ovan
tillstyrkts av bostadsutskottet. Med hänvisning härtill tillstyrks även det
nu aktuella förslaget i motion Bo215 (vpk) yrkande 9 b om ett i förhållande
till regeringsförslaget höjt anslag till information och utbildning. Detta
innebär att regeringens förslag och motion Bo246 (m) yrkande 13 avstyrks.

dels att moment 122 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

122. beträffande anslag till information och utbildning m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Bo215 yrkande 9 b och
med avslag på regeringens förslag i budgetpropositionen samt mo- 167

tion 1986/87 Bo246 yrkande 13 till Information och utbildning m. m. BoU 1986/87:10

för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 125 500000

kr.,

121. Anslag till allmänna samlingslokaler (morn. 123)

Under förutsättning av bifall till reservation 102 eller 105

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 88 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”förslag tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet har ovan ställt sig bakom förslag i motion Bo246 (m) i
vad avser avveckling av stödet till de allmänna samlingslokalerna. Anslaget
Bidrag till allmänna samlingslokaler kan därmed minskas i enlighet med
förslaget i samma motion. Utskottet tillstyrker motion Bo246 (m) yrkande
9 såvitt nu är i fråga. Regeringens förslag avstyrks.

dels att moment 123 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

123. beträffande anslag till allmänna samlingslokaler
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Bo246 yrkande 9 såvitt
nu är i fråga och med avslag på regeringens förslag i budgetpropositionen
till Bidrag till allmänna samlingslokaler för budgetåret 1987/

88 anvisar ett förslagsanslag av 126000000 kr.,

122. Hyresgränserna för år 1988 avseende bostadsbidrag till
barnfamiljerna (mom. 60)

Karl-Göran Biörsmark och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 62 böljar med ”Utskottet
har” och på s. 63 slutar med ”Boll5 yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Som anges i motionerna Bolli (fp) och Bo258 (fp) bör de övre hyresgränserna
för bostadsbidrag till barnfamiljer höjas och utgå med 80%
mellan den nedre och övre hyresgränsen. Den nedre hyresgränsen bör
höjas enligt regeringens förslag. Den besparing som blir följden därav
föreslås tas i anspråk för en höjning av de övre hyresgränserna för familjer
med minst två barn. För 2-barnsfamiljer bör den övre hyresgränsen höjas
med 125 kr. till 2 200 kr./månad. För 3-barnsfamiljer med 100 kr. till 2700
kr./månad. För 4-barnsfamiljerna föreslås en höjning med 200 kr./månad
till 2 800 kr./månad och för familjer med 5 eller flera barn med 175 kr. till

3 300 kr./månad. För familjer med 1 barn bör någon justering av hyresgränsen
inte göras.

Vad nu föreslagits innebär alltså oförändrat anslag till bostadsbidrag för
budgetåret 1987/88 jämfört med innevarande budgetår.

Det nu anförda innebär en anslutning till motionerna Bol 11 (fp) yrkande

4 och Bo258 (fp) yrkande 23. Regeringsförslaget och vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bol 15 yrkandena 2 a och 2 b samt motionerna

Bol 17 (c) yrkande 5 och Bol 19 (m) yrkande 4 avstyrks, de båda sist- 168

nämnda yrkandena såvitt nu är i fråga.

dels att moment 60 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

60. beträffande hyresgränserna för år 1988 avseende bostadsbidrag
till barnfamiljerna

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Bol 11 yrkande
4 och 1986/87: Bo258 yrkande 23 och med avslag på proposition
1986/87:48 yrkande 9 samt motionerna 1986/87: Bol 15 yrkandena 2
a och 2 b, 1986/87: Bol 17 yrkande 5 och 1986/87: Bol 19 yrkande 4,
de båda sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Räntebidragens anknytning till upplånat kapital m. m.

Agne Hansson och Kjell A. Mattsson (båda c) anför:

Vi har ställt oss bakom utskottets ställningstagande att det finns skäl att
avvakta resultatet av det arbete som den inom regeringens kansli verksamma
arbetsgruppen gör när det gäller att begränsa räntebidragens följsamhet
till kostnadsutvecklingen. Vi förutsätter att riksdagen, när arbetet
är avslutat, skyndsamt föreläggs förslag i frågan.

2. Orts- och tidskoefficienterna

Agne Hansson och Kjell A. Mattsson (båda c) anför:

I betänkandet behandlas motioner (c) med förslag till justeringar av ortsoch
tidskoefficienterna i olika avseenden. Förslagen avvisas av utskottet
med hänvisning till att koefficienterna är föremål för överväganden inom
bostadsdepartementet. Vi har i avvaktan på resultatet av dessa överväganden
avstått från att föra motionskraven vidare. Samtidigt vill vi dock
poängtera vikten av att ortskoefficienterna för olika kommuner ligger på en
rättvisande nivå med avseende på kostnadsläget i kommunen.

När det gäller tidskoefficienten har vi förutsatt att övervägandena också
innefattar en översyn av dennas följsamhet till kostnadsutvecklingen. Det
faktum att tidskoefficienten varit oförändrad sedan i juli 1985 påvisar enligt
vår mening att starka skäl finns för en översyn.

3. Flergenerationsbostäder

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Bertil Danielsson (m), Siw Persson (fp) och Kjell A. Mattsson
(c) anför:

BoU 1986/87:10

Det finns enligt vår mening starka sociala och samhällsekonomiska motiv
som talar för ett ökat flergenerationsboende. Ett boende med denna inriktning
främjar kontakterna mellan anhöriga, och flergenerationsfamiljen kan

169

i många fall komplettera samhällsomsorgen. Det gäller omsorgen om de BoU 1986/87: 10
äldre och deras möjligheter att så länge som möjligt bo kvar i sitt hem.

Också barnomsorgsaspekten är viktig i sammanhanget. Samtidigt kan konstateras
att nuvarande bostadsbestånd är mycket dåligt anpassat till de
speciella krav som måste ställas på en bostad för flergenerationsboende.

Som utskottet framhåller finns det i och för sig inga formella hinder för
att bygga flergenerationsbostäder. Det kan dock inte uteslutas att bl. a.
lånereglerna kan behöva överses med avseende på belåningen av flergenerationsbostäder
- detta inte minst mot bakgrund av att lånemöjligheten
utnyttjats i så pass ringa utsträckning. I första hand torde dock insatser av
informativ karaktär erfordras från både lånemyndigheter och byggnadsnämnder
för att öka kunskapen om möjligheterna till flergenerationsboende.
Häri ingår också att myndigheterna på alla sätt medverkar till en
smidig och enkel hantering i dessa liksom i andra ärenden.

170

Motionsyrkandenas behandling

Motion nr	Yrkande nr	Utskottets yttrande s.	Utskottets hemställan nr	Reservation nr
Bo 109		59	52	50, 51
Bol 10		43	26	34
Bolli	1	39	16	22
	2	38	15	21
	3	55	46	43, 44
	4	62	60	56, 57, 122
	5	53	42	40
Bol 12	2	23	1	1,2
	11	80,81	100, 102	99, 101
	12	53	43	40
Bol 15	1	65	66	62
	2 a	62	60	56, 57, 122
	2 b	62	60	56, 57, 122
	3	59	52	50,51
Bol 17	5	61, 62, 63,	54, 55, 58,	56, 57, 60, 122
		64	60, 64
Bol 19	4	60, 62, 65	53, 60, 66	52, 53, 56, 57, 62, 122
	5	64	64	60
	7 a	53	42	40
	7 f	43	25	34
Bol23		45	29	35
Bo 124		45	29	35
Bol25		45	28	35
Bo 128	2	58	50	49
Bo 129	8	58	50	49
Bo 130		59,61,62,63,52, 59,61,	50,51,54, 55,58,59,
		66	69	65
Bol31	2	58,61	51,57, 59	49, 54, 55
	3	60	54
Bo 132	9	58	50	49
Bo201	1	75	88	83
	2	75	88	83
	3	75	88	83
Bo203		71	82	79, 80
Bo204		30	12	17, 18
Bo205	2	45,46	28, 31	35, 36
	3	30	11	16
	7	41	19	26, 27
Bo206		58, 60	49, 53, 56	48, 49, 52, 53
Bo207		28	9	14
Bo209		49	39
Bo210		42	24
Bo211		48	35
Bo212		29	10	15
Bo213		82	108	102
Bo214	1	76	92	90
	2	48	36
Bo215	2	25	3	5
	3	52	41	39
	4	67	73	68,69
	5	42	23	32, 33
	6	56	48	46,47
	7	80	100	99
	8	81	102	101
	9a	87	118	111-114
	9 b	88	122	119, 120
Bo216		87	119	115
Bo217		55,69	45, 77	42
Bo219	3	27	5	9, 10
	4	27	7	12
	5	26	4	6-8

BoU 1986/87:10

Bilaga

171

Motion nr	Yrkande nr	Utskottets yttrande s.	Utskottets hemställan nr	Reservation nr
Bo221		39	16	22
Bo222	1	58, 60, 65	53, 56, 66	49, 52, 53, 62
	2	66	67	63
Bo223		49	37	37
Bo225		71	83
Bo226		71	81	79
Bo227		46	32
Bo228		40	18	25
Bo233		43,44	26, 27	34
Bo235		47	34
Bo237		66	68	64
Bo238	1	84	109	103
	2	85	114	106
	3	82, 83, 85	lil	102, 104
	4	86	116	108
	5	84	110
Bo239		46	33
Bo240		26, 28	4, 8	6-8, 13
Bo242		85	112	102
Bo243	1	26, 40, 76	4, 18, 92	6-8,25,90
Bo245		82, 83, 85	108	102
Bo246	2	55, 77	44, 95	41,94
	3	86	117	109, 110
	4	38, 39,41,	14, 16, 19,	20, 22, 26, 27, 67.
		67, 78, 87	72, 98, 118	111-114
	5	77	93	91
	6	75	89	84, 85
	7	73	87
	8	71, 87	80, 120	78, 116, 117
	9	82, 83, 85, 88	105, 113, 123	102, 105, 121
	12	80, 82	101, 104	100
	13	88	122	119, 120
	14	81	104
Bo248		51	40	38
Bo249		74	87
Bo250		49	38
Bo251		39	16	22
Bo252		72	84	81
Bo253	2	26	4	6-8
	3	75	89	84, 85
Bo254		74	87
Bo255		75	88	83
Bo256		67	74	68-70
Bo257	1	23	1	1,2
	3	23	1	1,2
	4	31	13	19
	5	79	99	98
	6	41, 81	20, 21, 118	28-30, 111-114
	7	40	18	25
	8	74	87
	9	75	89,90	84-88
	10	72	84	81
	12	80, 81	100, 102	99, 101
	13	84	109	103
	14	64	64, 65	60, 61
Bo258	1	27	6	11
	10	45	28	35
	16	69	78	74, 75
	18	39	17	23, 24
	19	68	75	71,72
	20	70	79	76, 77
	21	70	79	76, 77
	22	40	18	25

BoU 1986/87:10

Bilaga

172

Motion nr	Yrkande nr	Utskottets yttrande s.	Utskottets hemställan nr	Reservation nr
Bo258	23	62	60	56, 57, 122
	24	30	11	16
	25	86	117	109, 110
	26	41,42, 55,78	22, 44, 96	28, 30, 31, 41, 95
	27	87	118	111-114
	28	78	98	97
	29	41	20	28, 30
	30	41	19	26,27
	31	41	19	26,27
	32	78, 88	97, 121	96, 118
	33	77	95	94
	34	77	94	92,93
	35	74	87
	36	75	89,90	84-88
	37	76	91	89
	38	86	115	107
Bo403		27	5	9, 10
Bo408	1	24, 52, 59, 72	2,41,52, 84	3,4, 39, 50,51,81
	2	87	120	116, 117
Bo413	10	70	79	76, 77
	12	45,46	28, 31	35, 36
Bo414	2	56	47	45
Bo415	1	56	48	46, 47
Bo423	2	27, 45	6, 28	11,35
	6	47	31	36
Bo503		67	73	68,69
Bo514		48	36
Bo516		69	76	73
Bo518	2	29	9	14

BoU 1986/87:10

Bilaga

173

Innehållsförteckning BoU 1986/87:10

Sammanfattning 1

1 Propositionerna 2

2 Motionerna 4

3 Skrivelser m. m 14

4 Statistiska uppgifter om bostadsförsörjningen m. m 14

4.1 Bostadsproduktionen 14

4.2 Bostadsinvesteringar 18

4.3 Byggnadskostnader 18

4.4 Bostadskostnaderna 21

4.5 Outhyrda lägenheter 22

5 Utskottet 22

5.1 Bostadsbyggandets omfattning och inriktning m. m 22

5.1.1 Bostadspolitikens utformning och inriktning 22

5.1.2 Bostadsbyggandets omfattning och regionala fördelning 24

5.1.3 Bostädernas fördelning på upplåtelseformer m. m 26

5.1.4 Åtgärder för vissa boendekategorier m. m 28

5.2 Finansieringen av bostadslångivningen m. m 29

5.2.1 Systemet för finansieringen av bostadslånen 29

5.2.2 Förtida inlösen av bostadslån 30

5.3 Räntebidrag m. m 31

5.3.1 Gällande ordning m. m 31

5.3.2 Förslagen i budgetpropositionen 32

5.3.2.1 Sänkt garanterad ränta till följd av höjd fastighetsskatt
för konventionellt beskattade hyreshus
32

5.3.2.2 Höjd garanterad ränta till följd av slopad garantiskatt
för hyreshus ägda av fysiska personer och

för egnahem 32

5.3.2.3 Ytterligare extra upptrappning för egnahemmen 34

5.3.2.4 Sammanfattning av regeringens förslag om förändringar
i räntebidragssystemet 34

5.3.3 Motionsförslag om ändringar i räntebidragssystemet ... 35

5.3.4 Utskottets ställningstagande beträffande räntebidragen
m.m 37

5.3.4.1 Räntebidragssystemets principiella utformning
m.m 37

5.3.4.2 Räntebidrag och produktionskostnadsanpassad
belåning 39

5.3.5 Förslag i propositionen och i motioner om räntebidragen
40

5.3.6 Räntebidrag till tomträttsavgäld 42

5.4 Vissa förutsättningar och villkor för bostadslån m. m 42

5.4.1 Stöd till konstnärlig utsmyckning 42

5.4.2 Mark- och konkurrensvillkoren 44

5.4.3 Orts- och tidskoefficienten 46

5.4.4 Förutsättningar och villkor i övrigt för bostadslån 48

5.5 Stöd för fastighetsförvärv m. m 52

5.5.1 Stöd till barnfamiljer för köp av äldre egnahem 52

5.5.2 Stöd för fastighetsförvärv i övrigt 54

5.6 Bostadsbidrag 57

5.6.1 Inledning 57

5.6.2 Allmänna överväganden 57

5.6.3 Bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn 58

5.6.4 Bostadsbidragens utformning 59 BoU 1986/87:10

5.6.4.1 Inkomstprövningen och förmögenhetsregeln ... 59

5.6.4.1.1 Barnfamiljer 59

5.6.4.1.2 Vissa hushåll utan barn 60

5.6.4.2 Hyresgränsema m. m. för år 1988 61

5.6.4.2.1 Barnfamiljer 61

5.6.4.2.2 Vissa hushåll utan barn 63

5.6.5 Vissa gemensamma regler avseende bostadsbidragen .. 63

5.6.5.1 Bidragshushållet 63

5.6.5.2 Den bidragsgrundande bostadskostnaden 63

5.6.5.3 Omprövning av bostadsbidragen 64

5.6.6 Administrationen av bostadsbidragen m. m 66

5.6.7 Statsbidrag 66

5.7 Reparation, om- och tillbyggnad 67

5.7.1 ROT-programmets omfattning m. m 67

5.7.2 Vissa frågor angående ombyggnadslån 69

5.8 Viss bostadsförbättring m. m 70

5.9 Tilläggslån m. m 73

5.10 Åtgärder i områden med stor andel outhyrda lägenheter .... 76

5.11 Hyresrabatter och kvarboendegaranti m. m 78

5.12 Energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. ... 79

5.13 Information och utbildning m. m 80

5.14 Allmänna samlingslokaler 82

5.14.1 Samlingslokalsstödets inriktning m. m 82

5.14.2 Ramarna för samlingslokalsstödet m. m 85

5.15 Anslag 86

5.15.1 Anslag till vissa lån till bostadsbyggande 86

5.15.2 Anslag till räntebidrag 86

5.15.3 Anslag till bostadsbidrag 87

5.15.4 Anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet

m.m 87

5.15.5 Anslag till åtgärder i bostadsområden med stor andel
outhyrda lägenheter m. m 88

5.15.6 Anslag till information och utbildning m. m 88

5.15.7 Anslag till allmänna samlingslokaler 88

5.15.8 Anslag i övrigt 89

5.16 Hemställan 89

Reservationer

1 Bostadspolitikens utformning och inriktning (m)

2 Bostadspolitikens utformning och inriktning (c)

3 Den framtida bostadspolitiken (m)

4 Den framtida bostadspolitiken (vpk)

5 Bostadsbyggandets omfattning (vpk)

6 Bostadsbyggandets regionala fördelning (m)

7 Bostadsbyggandets regionala fördelning (c)

8 Bostadsbyggandets regionala fördelning (vpk)

9 Åtgärder för att motverka ombildning från hyresrätt till bostads
rätt (m, fp, c)

10 Åtgärder för att motverka ombildning från hyresrätt till bostads
rätt (vpk)

11 Åtgärder för att underlätta omvandling från hyresrätt till bostads
rätt m. m. (m, fp, c)

100

102

103

104

105

106
106

12 Prioritering av byggandet av flerbostadshus i vissa kommuner BoU 1986/87:10

(vpk) 108

13 Neutralitet mellan olika upplåtelseformer (m) 108

14 Äldres och handikappades boende (c) 109

15 Bostadsplanering för en mer allsidig hushållssammansättning
(m) 109

16 Ett nytt system för finansieringen av bostadslån (m, fp, c) 110

17 Inrättande av en samhällelig bostadsbank (s) 110

18 Inrättande av en samhällelig bostadsbank (vpk) lil

19 Förtida inlösen av bostadslån (c) lil

20 Ett nytt räntebidragssystem (m) 112

21 Bostadssubventionernas roll i ett nytt skattesystem (m, fp) .... 113

22 Räntebidragens anknytning till upplånat kapital m. m.

(m, fp) 113

23 Storleken av räntebidragen vid ombyggnad (m) 114

24 Storleken av räntebidragen vid ombyggnad (fp) 114

25 Räntebidrag och produktionskostnadsanpassad belåning (fp, c) 114

26 De garanterade räntorna (m) 115

27 De garanterade räntorna (fp) 116

28 Eftergift av räntelån, räntebidrag för äldre låneformer och avskaffande
av räntelånen (m) 116

29 Eftergift av räntelån (fp, c) 117

30 Räntebidrag för äldre låneformer (c) 117

31 Avskaffande av räntelånen (fp) 117

32 Ett riktat stöd till de allmännyttiga bostadsföretagen (m) 118

33 Ett riktat stöd till de allmännyttiga bostadsföretagen (vpk) 118

34 Införande av ett statligt bidrag för konstnärlig utsmyckning m. m.

(m) 118

35 Avveckling av markvillkoret (m, fp, c) 119

36 Konkurrensvillkoret (m) 120

37 Kostnaden för alternativ/extra värmeproduktion (c) 120

38 Aktieutdelning i allmännyttiga bostadsföretag (m, fp, c) 121

39 Priskontroll av byggnadsmaterial m. m. (vpk) 121

40 Införande av ett behovsprövat stöd till barnfamiljer för köp av
äldre egnahem m. m. (m, fp) 122

41 Förvärvslån (m, fp) 123

42 Statliga lån vid köp av äldre egnahem (m, fp) 123

43 Lån till äldre småhus (m) 124

44 Lån till äldre småhus (fp) 124

45 Förmånliga lån för förvärv av äldre fastigheter för permanentboende
(m, fp) 124

46 Stöd till allmännyttiga bostadsföretag för fastighetsförvärv
(m) 125

47 Stöd till allmännyttiga bostadsföretag för fastighetsförvärv
(vpk) 125

48 Grundavdrag m. m. i stället för bostadsbidrag (m) 126

49 Bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn m. m.

(m, fp, c) 126

50 Bostadsbidrag till hushåll utan barn utöver regeringens förslag

(s) 127

51 Bostadsbidrag till hushåll utan barn utöver regeringens förslag
(vpk) 128

52 Inkomstprövningsbegreppet avseende bostadsbidrag till barnfamiljer
(m) 129

176

53 Inkomstprövningsbegreppet avseende bostadsbidrag till barnfa- BoU 1986/87:10

miljer(c) 129

54 Inkomstprövningsreglerna för år 1988 avseende bostadsbidrag till
vissa hushåll utan barn (s) 130

55 Inkomstprövningsreglerna för år 1988 avseende bostadsbidrag till
vissa hushåll utan barn (vpk) 130

56 Hyresgränsema för år 1988 avseende bostadsbidrag till barnfamiljerna
(m) 131

57 Hyresgränsema för år 1988 avseende bostadsbidrag till barnfamiljerna
(vpk) 131

58 Hyresgränsema för år 1988 avseende bostadsbidrag till vissa
hushåll utan barn (s) 132

59 Hyresgränsema för år 1988 avseende bostadsbidrag till vissa
hushåll utan barn (vpk) 133

60 Bidragsgrundande bostadskostnad avseende bostadsrättslägenheter
(m, fp, c) 133

61 Bidragsgrundande bostadskostnad avseende egnahem (fp, c) .. 134

62 Reglerna för omprövning av bostadsbidragen (m, fp, c) 134

63 Administrationen av bostadsbidragen (c) 135

64 Ett utökat skattejämkningssystem i stället för bostadsbidrag

65 Det minsta bidragsbelopp som betalas ut (vpk) 137

66 Statsbidrag till kommunernas kostnader för bostadsbidrag

(m, fp, c) 137

67 Avveckling av ROT-programmet (m) 138

68 Ett utvidgat ROT-program och program för VA-nätets restaurering
(m) 138

69 Ett utvidgat ROT-program och program för VA-nätets restaurering
(vpk) 139

70 Program för VA-nätets restaurering (c) 140

71 Rambegränsningar för bostadsförbättringsverksamheten på vissa
orter (m) 141

72 Rambegränsningar för bostadsförbättringsverksamheten på vissa
orter (fp) 141

73 Lån för upprustning av fritidshus (m) 142

74 Ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagningar (m, c) 142

75 Ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagningar (fp) 143

76 Hyresgästinflytandet vid ombyggnad (fp, c) 143

77 Hyresgästinflytandet vid ombyggnad (m) 144

78 Bidragsformer för bostadsförbättring (m) 145

79 Stöd för hissinstallationer och information om tillgänglighetsbidrag
(m) 146

80 Information om bidragen för ökad tillgänglighet (fp) 146

81 Kommunal delfinansiering av bostadsanpassningsbidraget

(c, vpk) 146

82 Ramen för bidrag för tillgänglighetsfrämjande åtgärder (m) .... 147

83 Kostnader för arkeologiska undersökningar (c) 148

84 Tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning (fp, c) 148

85 Tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning (m) 149

86 Beslutsramen för tilläggslån (m) 150

87 Beslutsramen för tilläggslån (fp) 150

88 Beslutsramen för tilläggslån (c) 151

89 Överskridande av ramarna för tilläggslån m. m. (m, fp) 151

90 Ramar för tilläggslån till miljonprogrammets bostäder

(m, fp) 152 177

91 Ramen för beslut om förnyelsebidrag (m) 152 BoU 1986/87:10

92 Förnyelsebidragens begränsning till allmännyttiga bostadsföretag
(m) 153

93 Förnyelsebidragens begränsning till allmännyttiga bostadsföretag
(fp) 153

94 Avveckling av de särskilda lokallånen (m, fp) 153

95 Hyresförlustgarantilån (fp, c) 154

96 Eftergift av hyresförlustlån (fp) 154

97 Avveckling av de temporära hyresrabatterna (m, fp, c) 155

98 Avveckling av kvarboendegarantier och hyresrabatter
(m, fp, c) 155

99 Riktade energibidrag (c, vpk) 157

100 Reservationen på anslaget för energibesparande åtgärder (m) .. 157

101 Stödet till den kommunala energirådgivningen (c, vpk) 158

102 Avveckling av stödet till allmänna samlingslokaler (m) 158

103 Avveckling av energisparbidragen till vissa lokaler m.m.

104 Verksamhetsbidraget till riksorganisationerna (c) 160

105 Ramarna för samlingslokalsstödet (m) 161

106 Ram för beslut om energisparbidrag (c) 161

107 Bemyndigande att få överskrida ramarna av sysselsättningsskäl
(m, fp) 161

108 Ökat stöd till riksorganisationerna vid en ramvidgning (m) 162

109 Anslag till vissa lån till bostadsbyggande (m) 162

110 Anslag till vissa lån till bostadsbyggande (fp) 163

111 Anslag till räntebidrag (m) 163

112 Anslag till räntebidrag (fp) 163

113 Anslag till räntebidrag (c) 164

114 Anslag till räntebidrag (vpk) 164

115 Anslag till bostadsbidrag (vpk) 165

116 Anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. (m) 165

117 Anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. (vpk) .... 166

118 Anslag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda

lägenheter m. m. (fp) 166

119 Anslag till information och utbildning m. m. (m) 167

120 Anslag till information och utbildning m. m. (vpk) 167

121 Anslag till allmänna samlingslokaler (m) 168

122 Hyresgränserna för år 1988 avseende bostadsbidrag till barnfamiljerna
(fp) 168

Särskilda yttranden

1 Räntebidragens anknytning till upplånat kapital m. m. (c) 169

2 Orts-och tidskoefficienterna (c) 169

3 Flergenerationsbostäder (m, fp, c) 169

Bilaga

Motionsyrkandenas behandling 171

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987

178