om anslag till bokföringsnämnden, m. m. (prop. 1985/86:100 bil. 4, G 5 och skr. 1985/86:72) (Betänkande 1985/86:LU31 Lagutskottet)

Lagutskottets betänkande
1985/86:31

om anslag till bokföringsnämnden, m. m. (prop.
1985/86:100 bil. 4, G 5 och skr. 1985/86:72)

1985/86:31

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1985/86:100 bilaga 4 (justitiedepartementet)
såvitt avser regeringens förslag till anslag till bokföringsnämnden.
Vidare behandlas regeringens skrivelse 1985/86:72 med redogörelse för en av
riksdagen begärd översyn av bokföringslagen samt en motion (c) om höjning
av basbeloppsgränsen för skyldighet att upprätta årsbokslut.

Statssekreterare Harald Fälth och andra företrädare för justitiedepartementet
har inför utskottet lämnat uppgifter om personalsituationen vid
bokföringsnämnden och om nämndens förhållanden i övrigt.

Utskottet tillstyrker bifall till propositionens förslag och hemställer att
skrivelsen lämnas utan åtgärd. Motionen avstyrks.

Propositionen

I proposition 1985/86:100 bilaga 4 (justitiedepartementet) under punkt G 5
(s. 117 och 118) föreslår regeringen att riksdagen till Bokföringsnämnden för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 1 686 000 kr.

Regeringens skrivelse

I skrivelse 1985/86:72 bereder regeringen (justitiedepartementet) riksdagen
tillfälle att ta del av vad departementschefen anfört beträffande en av
riksdagen begärd översyn av bokföringslagen (1976:125).

Motionsyrkande

I motion 1985/86:L272 av Martin Olsson (c) yrkas att riksdagen beslutar höja
gränsen för skyldighet att upprätta årsbokslut m. m. enligt bokföringslagen
och jordbruksbokföringslagen till en bruttoomsättning motsvarande 25
basbelopp.

Utskottet

I propositionen föreslås att riksdagen till bokföringsnämnden för budgetåret

1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 1 686 000 kr. 1

1 Riksdagen 1985/86. 8sami. Nr 31

Förslaget föranleder inte någon erinran från utskottets sida, och utskottet
tillstyrker bifall till propositionen i aktuell del.

I skrivelse 1985186:72 bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförs i
skrivelsen om en av riksdagen begärd översyn av bokföringslagen.

Bakgrunden till skrivelsen är följande. Vid 1982/83 års riksmöte behandlade
utskottet en motion vari begärdes att bokföringslagen skulle ändras så att
ett företags förfallna, men inte betalda skulder framgår av företagets
offentliga redovisning. I betänkandet LU 1982/83:34 förordade utskottet att
bokföringslagens regler om årsbokslut ändrades så att förfallna men inte
betalda skulder skulle redovisas särskilt. Enligt utskottet borde det ankomma
på regeringen att närmare överväga hur bestämmelsen skulle utformas
och huruvida en motsvarande regel borde införas i jordbruksbokföringslagen
(1979:141). Utskottet underströk i sammanhanget vikten av att frågan om
och när en skuld skall anses förfallen i redovisningssammanhang liksom
andra gränsdragningsproblem fick en tillfredsställande lösning. Vad utskottet
sålunda anfört gav riksdagen med anledning av motionen som sin mening
regeringen till känna (rskr. 1982/83:267).

Med anledning av riksdagens begäran uppdrog justitiedepartementet åt
bokföringsnämnden att yttra sig i frågan. Bokföringsnämnden redovisade
sina överväganden i en skrivelse till departementet år 1984.

I bokföringsnämndens skrivelse föreslogs att i bokföringssammanhang
utgångspunkten skulle vara att med obetald förfallen skuld avsågs skuld där
betalning inte har skett den dag då så borde ha skett enligt bestämmelse i lag
eller i avtal och överenskommelse om nya betalningsvillkor inte träffats.
Beträffande skatter och avgifter skulle detta innebära att en särredovisning
inte behövde omfatta sådana skulder om vilka tvist rådde och anstånd med
betalning hade meddelats och inte heller skulder beträffande vilka överenskommelse
om amorteringsplan hade träffats med kronofogdemyndigheten.

När det gäller leverantörsskulder föreslog nämnden att såsom till betalning
förfallna leverantörsskulder skulle anses bara de skuldbelopp som hade
lämnats till indrivning eller för vilka ansökan om betalningsföreläggande
hade gjorts eller likartade åtgärder delgetts gäldenären.

Bokföringsnämndens förslag har remissbehandlats och därvid fått ett
blandat mottagande.

I regeringens skrivelse anför departementschefen att såvitt gäller redovisning
av skatter och avgifter har läget ändrats väsentligt sedan riksdagen
framställde sin begäran. Departementschefen hänvisar härvidlag till de
ändringar som genomförts år 1984 (prop. 1984/85:30, LU 1984/85:13) i
aktiebolagslagen (1975:1385) och lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m.
i vissa företag. Enligt dessa lagar åligger det numera revisorerna att särskilt
granska att företagen fullgör sina betalningsskyldigheter i fråga om skatter
och avgifter. Departementschefen anser att beträffande skatte- och avgiftsområdet
det syfte som ligger bakom riksdagens begäran i allt väsentligt
tillgodosetts genom lagändringarna samt att en särredovisning av förfallna
men inte betalda skatter i allt väsentligt skulle innebära en dubblering. När
det gäller leverantörsskulder och liknande framhåller departementschefen
att en lagreglering inte är helt okomplicerad och troligen skulle få endast
ringa praktisk betydelse. Departementschefen finner därför att någon

LU 1985/86:31

ändring i bokföringslagen inte bör genomföras.

Utskottet ansluter sig till departementschefens uppfattning att det numera
inte framstår som befogat att genomföra en sådan ändring i bokföringslagen
som riksdagen begärde år 1983. Skrivelsen bör därför läggas till handlingarna.

I motion L272 tas upp en fråga om ändring av reglerna i bokföringslagen
och jordbruksbokföringslagen om årsbokslut. Enligt bokföringslagen är i
princip alla näringsidkare bokföringspliktiga. Bokföringsplikten innefattar
bl. a. skyldighet att upprätta årsbokslut, som skall bestå av resultat- och
balansräkning. Enligt en särskild undantagsregel är dock enskilda näringsidkare
vars årliga bruttoomsättningssumma understiger 20 basbelopp (dvs. för
närvarande 466 000 kr.) inte skyldiga att upprätta årsbokslut.

Enskilda näringsidkare och dödsbon som äger eller brukar jordbruksfastighet
omfattas inte av bokföringslagens bestämmelser utan deras bokföringsplikt
regleras av jordbruksbokföringslagen. Reglerna i jordbruksbokföringslagen
stämmer i allt väsentligt överens med dem i bokföringslagen.
Sålunda undantas också jordbrukare med en årsomsättning under 20
basbelopp från skyldigheten att upprätta årsbokslut.

I motionen framhålls att en basbeloppsanknuten lagregel i princip inte
skall behöva justeras på grund av förändringar i penningvärdet. Enligt
motionären visar emellertid erfarenheterna att familjeföretagare utan anställda
lätt når en omsättning som överstiger 20 basbelopp. Detta gäller
särskilt familjejordbruk som bedrivs på heltid. Orsaken till förhållandet
anser motionären inte vara att det ekonomiska överskottet blir större utan att
omsättningen ökar snabbare än penningvärdeförändringen. Enligt motionären
bör det vara en strävan att begränsa krångel och redovisningsskyldighet
så långt som det är möjligt utan att man därmed åsidosätter samhällets
intresse av kontrollmöjligheter. En höjning av basbeloppsgränsen i de båda
bokföringslagarna till 25 basbelopp skulle medföra att fler egenföretagare
skulle kunna sköta sin bokföring och deklaration själva samtidigt som den
skulle minska arbetsbördan för bokföringsbyråerna i boksluts- och deklarationstider.
Motionären erinrar om att redan då bokföringslagen infördes det
framfördes önskemål i motioner och från LRF om att gränsen skulle sättas
vid 25 basbelopp. På grund av det anförda yrkar motionären att gränsen för
skyldighet att upprätta årsbokslut höjs till 25 basbelopp.

Utskottet erinrar om att undantagsregeln i de båda bokföringslagarna fick
sin utformning i samband med tillkomsten av jordbruksbokföringslagen
(prop. 1978/79:44, LU 2 y, SkU 34). Tidigare gällde enligt bokföringslagen
en gräns på 200 000 kr. och högst två årsanställda för undantaget från
skyldighet att upprätta årsbokslut. Med anledning av motioner om både en
höjning och en sänkning av den i propositionen föreslagna gränsen på 20
basbelopp övervägdes i lagstiftningsärendet ingående frågan vilket gränsvärde
som borde gälla. Lagutskottet ansåg därvid med instämmande av
skatteutskottet att en gräns på 20 basbelopp var väl avvägd.

Enligt utskottets mening bör det inte komma i fråga att vidga den krets som
år 1979 undantogs från skyldigheten att upprätta årsbokslut. Sett ur både
samhällets och den enskilde näringsidkarens synvinkel fyller nämligen
årsbokslutet en viktig funktion genom att det ger en definitiv överblick över

LU 1985/86:31

rörelsens resultat under det gångna räkenskapsåret. Inom ramen för den
nuvarande undantagskretsen bör det däremot vara möjligt att göra de
ändringar som förhållandena påkallar. Som motionären själv framhåller
skall en basbeloppsanknuten värdegräns i princip inte behöva justeras på
grund av förändringar i penningvärdet. Det är emellertid inte uteslutet att
utvecklingen under senare år ger skäl för en ändring av gränsvärdet i de båda
bokföringslagarna. I avsaknad av en närmare utredning av frågan kan
utskottet dock inte bedöma huruvida en ändring är påkallad och hur en
eventuell justering lämpligen bör göras. Med hänsyn härtill och mot
bakgrund av riksdagens ställningstagande år 1979 kan utskottet inte tillstyrka
bifall till motionen. Om det finns ett behov av ändring av bokföringslagstiftningen
förutsätter utskottet att regeringen tar upp frågan till närmare
överväganden i lämpligt sammanhang. Något tillkännagivande från riksdagens
sida är därför inte erforderligt. Utskottet avstyrker således bifall till
motion L272.

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till bokföringsnämnden

att riksdagen till Bokföringsnämnden för budgetåret 1986/87 anvisar
ett förslagsanslag av 1 686 000 kr.,

2. beträffande regeringens skrivelse

att riksdagen beslutar att lägga regeringens skrivelse 1985/86:72 till
handlingarna,

3. beträffande ändring av bokföringslagen
att riksdagen avslår motion 1985/86:L272.

Stockholm den 3 april 1986

På lagutskottets vägnar

Per-Olof Strindberg

Närvarande: Per-Olof Strindberg (m). Lennart Andersson (s), Owe Andréasson
(s). Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c), Inga-Britt Johansson (s),
Bengt Kronblad (s), Inger Hestvik (s), Bengt Harding Olson (fp), Nic
Grönvall (m), Gunnar Thollander (s), Marianne Karlsson (c), Berit Löfstedt
(s). Hans Rosengren (s) och Ewy Möller (m).

LU 1985/86:31

gotab Stockholm 1986 10635