om anslag m. m. på tilläggsbudget I inom industridepartementets område (prop. 1982/83:25) (Betänkande 1982/83:NU15 Näringsutskottet)

NU 1982/83:15

Näringsutskottets betänkande
1982/83:15

om anslag m. m. på tilläggsbudget I inom industridepartementets
område (prop. 1982/83:25)

Ärendet

Proposition 1982/83:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1982/83 behandlas i detta betänkande såvitt gäller bilaga 7
(industridepartementet) punkterna 1, 2 och 4-11. Förutom anslag föreslås
där vissa bernyndiganden m. m.

Vidare behandlas (under punkt 8) en motion som har väckts med
anledning av propositionen.

FJORTONDE HUVUDTITELN
B. Industri m. m.

1. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit.
Regeringen har under punkt 1 (s. 36-38) föreslagit riksdagen att till
Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa ett
förslagsanslag av 1 110 000 000 kr.

Propositionen

Under samma anslagsrubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1982/83
förts upp ett förslagsanslag av 380 milj. kr. Belastningen på detta anslag
under budgetåret beräknas nu till 1 490 milj. kr. Skillnaden mellan budget
och beräknad medelsåtgång förklaras av att utlåningen från AB Svensk
Exportkredit (SEK) har ökat snabbt och att den skillnad mellan bolagets
utlåningsränta och dess upplåningsränta som staten skall täcka har förblivit
stor. Att anslaget, trots att det har anvisats som förslagsanslag, nu bör räknas
upp motiveras med att det är angeläget att beräkningar över budgetutfallet
kan göras med hög tillförlitlighet.

De dispositioner som föreslås under nästa punkt föranleds av en planerad
ökning av SEK:s aktiekapital och garantifond med i vartdera fallet 100 milj.
kr., varav staten skall svara för hälften.

1 Riksdagen 1982183. 17 sami. Nr 15

NU 1982/83:15

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning
genom AB Svensk Exportkredit på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
1 110 000 000 kr.

2. Teckning av aktier i AB Svensk Exportkredit. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt 2 (s. 38) och hemställer

att riksdagen

1. till Teckning av aktier i AB Svensk Exportkredit på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisar ett
reservationsanslag av 50 000 000 kr.,

2. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda garantiförbindelse
på 50 000 000 kr. att ingå i garantifonden hos AB
Svensk Exportkredit.

D. Mineralförsörjning m. m.

3. Ändrad tjänstetyp för tjänsten som chef för nämnden för statens
gruvegendom. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt 4 (s. 40)
och hemställer

att riksdagen bemyndigar regeringen att vid nämnden för statens
gruvegendom i utbyte mot en tjänst med beteckningen e inrätta
en ordinarie tjänst för verkschefen med beteckningen p.

4. Delegationen för samordning av havsresursverksamheten. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt 5 (s. 40 f.) och hemställer -

att riksdagen till Delegationen för samordning av havsresursverksamheten
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 58 000 kr.

5. Aktieägartillskott till Sveriges geologiska AB. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt 6 (s. 41 f.) och hemställer

att riksdagen till Aktieägartillskott till Sveriges geologiska AB på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisar
ett anslag av 6 440 000 kr.

NU 1982/83:15

E. Energi

6. Statens vattenfalls verk: Kraftstationer m. m. Regeringen har under
punkt 7 (s. 42^15) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om att tillbyggnad av Stadsforsens
kraftstation med ett fjärde aggregat får ingå i vattenfallsverkets projektreserv,

2. bemyndiga regeringen att medge att vattenfallsverket tillför Ludvika
Elverk AB apportegendom till ett värde av 19 300 000 kr.,

3. bemyndiga regeringen att medge att vattenfallsverket överlåter viss fast
egendom till Västerbergslagens Energi AB,

4. godkänna vad föredragande statsrådet har förordat i fråga om
bemyndigande för regeringen att besluta om att bilda aktiebolag eller
förvärva aktier i sådant bolag inom statens vattenfallsverks verksamhetsområde.

Propositionen

Den planerade tillbyggnaden av Stadsforsens kraftstation, belägen i
Indalsälven, medför att elproduktionsanläggningarna i älven kan utnyttjas
med högre genomsnittlig verkningsgrad.

Efter sitt förvärv av Gränges AB:s krafttillgånger levererar statens
vattenfallsverk råkraft till Ludvika Elverk AB, vilket ägs av Ludvika
kommun. Vattenfallsverket och kommunen har slutit ett konsortialavtal
enligt vilket vattenfallsverket skall överta 58 % av aktierna i elverksbolaget.
Aktierna betalas med apportegendom. Bolaget byter namn till Västerbergslagens
Energi AB. Detta skall för 38,7 milj. kr. förvärva bl. a. viss i
propositionen angiven fast egendom från vattenfallsverket.

Regeringen har bemyndigats att, för andra typer av bolag än distributionsföretag,
medge aktieförvärv eller bildande av bolag inom ramen för
vattenfallsverkets investeringsanslag intill ett sammanlagt belopp av 75 milj.
kr. per budgetår. I propositionen föreslås att beloppsgränsen skall beslutas
för varje budgetår och utgöra 75 milj. kr. för budgetåret 1982/83.
Bemyndigandet skall begränsas till att gälla bolag med ett bundet eget kapital
på högst 5 milj. kr.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer
att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om att tillbyggnad av
Stadsforsens kraftstation med ett fjärde aggregat får ingå i
vattenfallsverkets projektreserv,

NU 1982/83:15

2. bemyndigar regeringen att medge att vattenfallsverket tillför
Ludvika Elverk AB apportegendom till ett värde av 19 300 000
kr.,

3. bemyndigar regeringen att medge att vattenfallsverket överlåter
viss fast egendom till Västerbergslagens Energi AB,

4. godkänner vad föredragande statsrådet har förordat i fråga om
bemyndigande för regeringen att besluta om att bilda aktiebolag
eller förvärva aktier i sådant bolag inom statens vattenfallsverks
verksamhetsområde.

F. Teknisk utveckling m. m.

7. Stöd till industriellt utvecklingsarbete. Regeringen har under punkt 8
(s. 46 f.) föreslagit riksdagen att medge att stöd från Fonden för industriellt
utvecklingsarbete får lämnas även i form av garantiåtagande, i enlighet med
vad föredragande statsrådet har förordat.

Propositionen

Fonden för industriellt utvecklingsarbete - Industrifonden - stödjer
utveckling av produkter, processer och system för industriell produktion.
Stödet lämnas i form av lån eller bidrag med villkorlig återbetalningsskyldighet.
I propositionen föreslås att fonden försöksvis under budgetåren
1982/83 och 1983/84 i begränsad omfattning får - mot avgift - lämna stöd även
i form av garantiåtagande. Ett belopp motsvarande garantiåtagandet skall
därvid reserveras inom det kapital som fonden disponerar för stöd.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen medger att stöd från Fonden för industriellt
utvecklingsarbete får lämnas även i form av garantiåtagande, i
enlighet med vad föredragande statsrådet har förordat.

G. Statsägda företag

8. Kostnader för avveckling av viss utbildning vid Telub AB. Regeringen har
under punkt 9 (s. 47 f.) föreslagit riksdagen att till Kostnader för avveckling
av viss utbildning vid Telub AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 53 500 000 kr.

NU 1982/83:15

I motion 1982/83:68 av Sten Svensson (m) och Per Westerberg (m)
hemställs att riksdagen avslår propositionen i vad avser [punkt] G 7
Kostnader för avveckling av viss utbildning vid Telub AB.

Propositionen

Svenska staten och Telub AB - som ägs av förenade fabriksverken genom
FFV Företagen AB - träffade i december 1981 avtal om att Telub skulle
avbryta en utbildning av libyska ungdomar, som företaget bedrev i Växjö
enligt avtal med The Military Procurement of Libyan Armed Forces. Statens
avtal med Telub godkändes av riksdagen i juni 1982 i vad avser ekonomiska
förpliktelser för staten. Till kostnader för avveckling av utbildningen
anvisades för budgetåret 1981/82 ett förslagsanslag av 57 milj. kr. De
återstående avvecklingskostnader som staten nu enligt sitt avtal med Telub
skall ersätta föranleds av ett avtal mellan Telub och kunden om att 1979 års
avtal dem emellan skall upphöra under förutsättning att viss ersättning
utbetalas till kunden.

Motionen

I motionen anförs att regeringen inte i propositionen har redovisat
beräkningsunderlaget för det föreslagna anslaget. Riksdagen har, heter det,
inte möjlighet att bedöma vilka kostnadsposter som ingår och konstatera i
vad mån Telubs krav har tillgodosetts utan erinran eller ej. Riksdagen kan,
säger motionärerna, inte fatta beslut om ett anslag av den angivna
storleksordningen på ett så bristfälligt underlag.

Utskottet

Utskottet har vid sin beredning av ärendet haft tillgång till den
framställning från Telub AB och det sekretessbelagda avtal mellan Telub och
kunden som ligger till grund för regeringens förslag om medelsanvisning.
Utskottet har vidare fått kompletterande muntliga upplysningar av företrädare
för industridepartementet. Syftet med motion 1982/83:68 har därmed
blivit tillgodosett. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1982/83:68 till Kostnader för avveckling av viss utbildning
vid Telub AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 53 500 000
kr.

9. Visst bemyndigande för förenade fabriksverken. Regeringen har under
punkt 10 (s. 48 f.) föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att medge

NU 1982/83:15

förenade fabriksverken att lämna borgen för åtaganden gjorda av IG JAS
AB med högst 37 500 000 kr.

Propositionen

Förenade fabriksverken (FFV) är delägare i IG JAS AB, som har slutit
avtal med försvarets materielverk angående konstruktion och tillverkning av
flygplanssystem JAS. För fullgörande av betalningsskyldighet som IG JAS
AB kan komma att ådraga sig mot materielverket om avtalet hävs skall
delägarna i bolaget gå i borgen som för egen skuld till dess full betalning har
erlagts.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen bemyndigar regeringen att medge förenade fabriksverken
att lämna borgen för åtaganden gjorda av IG JAS AB
med högst 37 500 000 kr.

10. Kapitaltillskott till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB för avveckling av
Hörneforsfabrikerna. Regeringen har under punkt 11 (s. 49 f.) föreslagit
riksdagen att till Kapitaltillskott till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB för
avveckling av Hörneforsfabrikerna på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 29 500 000 kr.

Propositionen

Enligt ett avtal som riksdagen godkände hösten 1981 skulle staten täcka
merkostnader som föranleddes av ett åtagande av Norrlands Skogsägares
Cellulosa AB (Ncb) att mot sina egna planer under en tid fortsätta driften vid
företagets fabriker i Hörnefors. För ändamålet anvisade riksdagen ett
reservationsanslag av 36,9 milj. kr. Regeringen förutsattes återkomma till
riksdagen med framställning om anslag för sådana ytterligare awecklingskostnader
som skulle vara ersättningsgilla enligt avtalet. Så sker nu på
grundval av en skrivelse från Ncb till regeringen i oktober 1982.

Utskottet

Utskottet har vid sin beredning av ärendet haft tillgång till Ncb:s
framställning till regeringen och därtill hörande handlingar. Företrädare för
industridepartementet har lämnat kompletterande muntliga upplysningar.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Kapitaltillskott till Norrlands Skogsägares Cellulosa
AB för avveckling av Hörneforsfabrikerna på tilläggsbud -

NU 1982/83:15

get I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisar ett
reservationsanslag av 29 500 000 kr.

Stockholm den 9 december 1982

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg, (s), Tage Sundkvist (c), Lilly Hansson (s), Erik
Hovhammar (m), Lennart Pettersson (s). Rune Jonsson (s), Sten Svensson
(m), Karl-Erik Häll (s), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Jörn
Svensson (vpk), Birgitta Johansson (s), Ivar Franzén (c) och Per Unckel
(m).

Särskilt yttrande

Kapitaltillskott till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB för avveckling av
Hörneforsfabrikerna (punkt 10)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Per Unckel (alla m)
anför:

Riksdagens beslut våren 1981 att regeringen borde föranstalta om fortsatt
drift av Hörnefors fabriker under en prövotid fattades mot näringsutskottets
rekommendation och mot moderata samlingspartiets röster. Vid förhandlingarna
med Ncb om det avtal som beslutet nödvändiggjorde hade staten en
ogynnsam position. När riksdagen hösten 1981 fick ta ställning till detta avtal
hade Ncb redan till väsentlig del fullgjort sitt åtagande. Det var alltså
knappast möjligt för riksdagen att pröva avtalet förutsättningslöst.

Regeringen begärde hösten 1981 ett anslag av 50 milj. kr. för de
merkostnader till följd av den förlängda driften i Hörnefors som staten skulle
betala. Detta belopp karakteriserades av regeringspartiernas representanter
i näringsutskottet som ”ett takbelopp avsett att täcka alla kostnader som kan
bli ersättningsgilla enligt avtalet” (NU 1981/82:20 s. 16). På initiativ från
moderata samlingspartiets sida begränsade riksdagen det anslag som då gavs
till 36,9 milj. kr., dvs. det belopp som vid den tidpunkten kunde verifieras
mera bestämt. Det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet betecknades av
utskottsmajoriteten (s, m) som ”uppseendeväckande högt”.

Den räkning som nu har presenterats för riksdagen upptar emellertid en
betydligt större summa, (36,9 + 29,5 =) 66,4 milj. kr. En marginell del gäller
oförutsedda kostnader som ännu inte kan överblickas helt. Det står
emellertid klart att det hösten 1981 angivna ”takbeloppet” överskrids med
ett belopp av storleksordningen 15 milj. kr. Riksdagen kan inte undandra <■'
att anvisa de ytterligare medel som behövs.

NU 1982/83:15

Vi finner det angeläget att foga ett par kommentarer till utskottets
tillstyrkan av det begärda anslaget.

För det första är det nu ännu mer tydligt än tidigare att riksdagens beslut
om fortsatt drift i Hörnefors efter den av företaget bestämda nedläggningstidpunkten
var olyckligt. Riksdagens ingripande upphävde inte de företagsekonomiska
realiteter som Ncb måste anpassa sig efter. För det andra har de
villkor som överenskoms mellan staten och Ncb uppenbarligen inte utgjort
ett tillräckligt incitament för företaget att på allt sätt försöka pressa ned de
kostnader som skulle täckas av staten. Att låta en industrianläggning drivas
vidare praktiskt taget på öppen räkning är ett dyrbart sätt för statsmakterna
att lösa sådana sysselsättningsproblem som strukturutvecklingen inom
näringslivet för med sig.

GOTAB 73228 Stockholm 1982