om ändringar i bestämmelserna om räntebidrag till följd av fastighetsskatten m.m. (prop. 1984/85:85 bil. 1) (Betänkande 1984/85:BoU8 Bostadsutskottet)

BoU 1984/85:8

Bostadsutskottets betänkande
1984/85:8

om ändringar i bestämmelserna om räntebidrag till följd av
fastighetsskatten m. m. (prop. 1984/85:85 bil. 1)
Sammanfattning

Utskottet föreslår med anledning av propositionen ändring i bestämmelserna
om räntebidrag till följd av fastighetsskatten samt föreslår att
riksdagen lämnar regeringen begärt bemyndigande att under vissa förutsättningar
medge dispens från krav på avsättning till konsolideringsfond.
Motioner från (m), (c) och (fp) om avslag på propositionen avstyrks.

I en reservation (m, c och fp) föreslås riksdagen avslå propositionen.

I ett särskilt yttrande (m, c och fp) tas upp frågan om behandlingen av
propositionen.

I ett särskilt yttrande (vpk) behandlas bl. a. frågan om 1985 års hyresöverenskommelse
för vissa delar av hyresmarknaden.

Propositionen m. m.

Regeringen har i proposition 1984/85:85 bilaga 1 (bostadsdepartementet)
föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om ett särskilt
räntebidrag för hyres- och bostadsrättshus under år 1985,

2. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om sänkning av
den garanterade räntan,

3. bemyndiga regeringen att medge dispens från kravet på avsättning
till konsolideringsfond i enlighet med vad i regeringsprotokollet förordats.

I två promemorior från bostadsdepartementet har redovisats visst bakgrundsmaterial
till förslagen i propositionen.

Motionerna m. m.

I detta betänkande behandlas

dels den med anledning av proposition 1984/85:18 väckta motionen
1984/85:

59 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs
(2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

b. att låginkomsttagare och hushåll som bor i nyare bostäder

skall kompenseras för kostnaderna för fastighetsskatten (motionsyrkandet
i övrigt behandlas av socialförsäkringsutskottet),

c. vad i motionen anförts om stöd till allmännyttan, om skärpt realisationsvinstbeskattning,
om avdragsrätten för enskilt ägda hyreshus och
småhus samt om en statlig bostads- och samhällsbyggnadsbank,

1 Riksdagen 1984/85. 19 sami. Nr 8

BoU 1984/85:8

dels de med anledning av proposition 1984/85:85 väckta motionerna
1984/85:

234 av Kjell Mattsson m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs

(1) att riksdagen måtte besluta att avslå regeringens förslag i proposition
1984/85:85, Bilaga 1,

235 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs

(1) att riksdagen måtte besluta att avslå regeringens förslag i proposition
1984/85:85, Bilaga I,

237 av Kerstin Ekman och Olle Grahn (båda fp) vari såvitt nu är i fråga
hemställs

(1) att riksdagen måtte besluta avslå regeringens förslag i proposition
1984/85:85, Bilaga 1.

Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag SABO har i en skrivelse till
utskottet tagit upp frågan om den redovisningsmässiga hanteringen av
konsolideringsfond m. m.

Svenska Byggnadsentreprenörföreningen och Sveriges Fastighetsägareförbund
har i skrivelser behandlat den genom propositionen aktualiserade
frågan om kompensation för den statliga fastighetsskatten.

Utskottet

Inledning

I proposition 1984/85:18 föreslog regeringen riksdagen att anta bl. a.
vid propositionen fogat förslag till lag om statlig fastighetsskatt. I sitt
yttrande i frågan till skatteutskottet förordade bostadsutskottet (BoU
1984/85:2y) att en statlig fastighetsskatt infördes i huvudsak med den
utformning som bostadsministern i propositionen förordat. I propositionen
anfördes bl. a. att — med den utformning av fastighetsskatten som där
förordades — det krävdes att fastighetsägare med fastigheter som omfattades
av räntebidragssystemet kompenserades för de kostnadsökningar
som skatten beräknades kunna komma att medföra.

I proposition 1984/85:85 läggs fram förslag om ändringar i bestämmelserna
om räntebidrag till följd av fastighetsskatten. Vid bedömning av
vilken modell som lämpligen bör användas för att kompensera dem som
förutom en fastighetsskatt också skall betala successivt ökade räntekostnader
har övervägts möjligheten av en direkt kompensation krona för
krona för fastighetsskatten. En sådan ordning anges emellertid inte vara
möjlig att tillämpa eftersom lånemyndigheten inte har uppgifter om taxeringsvärdet
för varje fastighet som omfattas av räntebidragssystemet. Den
anges inte heller kunna åstadkommas annat än till priset av en mycket
betungande administration. Ett mera schabloniserat kompensationssystem
förordas därför.

I motionerna 234 (c) yrkande 1,236 (m) yrkande 1 och 237 (fp) yrkande 1

BoU 1984/85:8

hemställs att riksdagen avslår propositionen. Motionärernas utgångspunkt
är att eftersom i olika partimotioner (c), (m) och (fp) avslag yrkats på
förslaget om att införa en fastighetsskatt skäl saknas att tillstyrka regeringens
förslag om kompensatoriska åtgärder med anledning av skatten. Motionärerna
framhåller bl. a. att bostadsfinanseringssystemet blir än mera
komplicerat om de nu behandlade förslagen förverkligas.

Som framgått ovan har utskottet tillstyrkt att en statlig fastighetsskatt
införs. 1 detta sammanhang tog utskottet också ställning till frågan om att
det torde bli erforderligt med vissa kompensatoriska åtgärder inom räntebidragssystemet
för att balansera de kostnadsökningar som fastighetsskatten
kunde medföra. I nu föreliggande motioner yrkas sålunda avslag på
propositionen huvudsakligen med motiveringen att någon statlig fastighetsskatt
inte bör införas och att därmed de av regeringen föreslagna
kompensationsåtgärderna inte behövs. Bostadsutskottet har i sitt yttrande
till skatteutskottet emellertid givit uttryck för en annan uppfattning. En
fastighetsskatt bör införas. Kompensatoriska åtgärder är — med den utformning
av fastighetsskatten som utskottet tillstyrkt — nödvändiga. Motionerna
234 (c) yrkande 1, 235 (m) yrkande 1 och 237 (fp) yrkande 1
avstyrks med hänvisning till vad nu anförts. Nedan kommer utskottet att
behandla den närmare utformningen av förslagen i propositionen.

Utformningen av ändringarna inom räntebidragssystemet

De i propositionen förordade ändringarna bygger på uppgifter om
genomsnittliga taxeringsvärden och räntebidragsunderlag för olika årgångar
av bostadshus. Med utgångspunkt från dessa variabler och med
hänsyn tagen till kostnaderna för fastighetsskatten och till den skattelättnad
som uppstår om garantibeskattningen av juridiska personer upphör
har kompensationen beräknats. Hänsyn har tagits till att regionala differenser
föreligger i fråga om såväl taxeringsvärde som bidragsunderlag.
Underlag till beräkningarna har underhand tillställts bostadsutskottets
ledamöter och suppleanter.

För hyres- och bostadsrättshus föreslås dels ett särskilt räntebidrag för
år 1985 för lån som utbetalats före utgången av år 1984, dels permanenta
åtgärder fr. o. m. år 1986. För år 1986 föreslås även s. k. extra upptrappningar
av den garanterade räntan. Dessa extra upptrappningar är dock
mindre än den föreslagna kompensationen varför den garanterade räntan
för år 1986 kommer att sänkas för hyres- och bostadsrättshus.

Även för egnahemmen föreslås ändringar i räntebidragssystemet genom
sänkning av den garanterade räntan den 1 januari 1986. Beräkningen av
egnahemsägarens kompensationsbehov har utgått från att denne har en
marginalskatt om 50 %. Sänkningen avses göras i låneärenden där bostadslån
betalats ut före utgången av år 1985.

BoU 1984/85:8

I ärenden där bostadslån betalas ut efter utgången av år 1984 för hyresoch
bostadsrättshus och efter utgången av år 1985 för egnahemmen dvs. för
nyproduktionen föreslås sänkningar av den lägsta garanterade räntan.
Riksdagen föreslås godkänna vad i propositionen förordats om ett särskilt
räntebidrag för år 1985 samt om sänkning av den garanterade räntan.

Det har i skilda sammanhang hävdats att de nu i korthet beskrivna och
av regeringen föreslagna kompensationsreglerna kan innebära att olika
fastighetsägare kan bli såväl över- som underkompenserade. Utskottet
förnekar inte att så kan bli fallet. Sådana i och för sig inte önskvärda
effekter är en följd av det schabloniserade kompensationssystem som har
måst väljas för att det skulle bli praktiskt möjligt att hantera systemet. Att
såväl över- som underkompensation kan förekomma har också angivits i
propositionen. Utskottet kan godta de utgångspunkter som väglett förslagen
i propositionen såvitt nu är i fråga. Emellertid bör enligt utskottets
uppfattning det särskilda räntebidraget för år 1985 för hyres- och bostadsrättshus
beräknas på följande sätt för de ökade kostnader fastighetsskatten
medför.

Kompensationsbehov år 1985 i procent av bidragsunderlaget för olika fastighetsägarekategorier.

Färdig- ställande- år	Allmännyttiga företag och bostadsrätts-föreningar	Övriga juridiska personer	Fysiska personer
-1960	1,8	2,95	3,8
1961-1965	1,4	2,3	2,95
1966-1970	1,3	2,1	2,75
1971-1975	1,2	1,95	2,55
1976-1978	1,0	1,65	2,1
1979-1980	0,85	1,4	1,8
1981-1983	0,55	0,9	1,15
1984	0,4	0,65	0,85

Uppgifterna i tabellen avser bostadslån som har betalats ut före år 1985.
I förhållande till förslaget i propositionen är procentsatserna för kategorierna
övriga juridiska personer och för fysiska personer högre i nu föreliggande
betänkande än enligt propositionens förslag.

Beträffande permanenta åtgärder fr. o. m. år 1986för hyres- och bostadsrättshus
har utskottet ingen erinran mot förslaget i propositionen såvitt
avser den s. k. extra upptrappningen. Till följd emellertid av vad utskottet
ovan föreslagit om den ändrade kompensationen för vissa fastighetsägarekategorier
för år 1985 bör sänkningen av den garanterade räntan år 1986
bestämmas enligt följande för hyres- och bostadsrättshus.

BoU 1984/85:8

Sänkning i procentenheter av den garanterade räntan år 1986 för hyres- och
bostadsrättshus

Färdig- ställande- år	Allmännyttiga företag och bostadsrätts-föreningar	Övriga juridiska personer	Fysiska personer
-1960	0,6	1,75	2,6
1961-1965	0,6	1,5	2,15
1966-1970	0,8	1,6	2,25
1971-1975	1,0	1,75	2,35
1976-1978	1,0	1,65	2,1
1979-1980	0,85	1,4	1,8
1981-1983	0,55	0,9	1,15
1984	0,4	0,65	0,85

Även uppgifterna i denna tabell avser bostadslån som betalas ut före år
1985.

Vidare anser utskottet att den lägsta garanterade räntan för det första
året av lånetiden för hyres- och bostadsrättshus som innehas av allmännyttiga
företag, bostadsrättsföreningar, studentbostadsföretag eller Stockholms
kooperativa bostadsföretag bör sättas till 2,6 procent i de fall bostadslånet
utbetalas efter år 1984, för övriga juridiska personer till 2,35
procent och för fysiska personer till 2,15 procent.

De förändringar i räntebidragsreglerna som utskottet i det föregående
förordat innebär, enligt vad utskottet erfarit, att kostnaderna för räntebidrag
ökar med brutto ca 50 milj. kr. utöver vad i propositionen beräknats.
För år 1985 beräknades i propositionen kostnaderna för det särskilda
räntebidraget uppgå till ca en miljard kronor.

Vad i propositionen föreslagits om kompensationsåtgärder för egna hem
bör enligt utskottets mening godtas av riksdagen, liksom sänkning av den
garanterade räntan för första året för lånetiden.

Vad utskottet förordat om kompensationsreglernas utformning bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

Enligt utskottets uppfattning får vad nu förordats anses ge godtagbar
kompensation för fastighetsskatten.

I den med anledning av propositionen om fastighetsskatt väckta motionen
59 (vpk) yrkande 2 b hemställs att riksdagen ger regeringen till känna
att låginkomsttagare och hushåll som bor i nyare bostäder skall kompenseras
för fastighetsskatten.

Det nu framlagda regeringsförslaget får anses i inte ringa grad tillgodose
motionärernas önskemål varför utskottet inte finner anledning tillstyrka
motionen i denna del.

Övriga frågor

I motion 59 (vpk) yrkande 2 c hemställs att riksdagen bör ge regeringen
till känna vad i motionen anförts om stöd till allmännyttiga bostadsföre -

BoU 1984/85:8

tag, om skärpt realisationsvinstbeskattning, om avdragsrätten för enskilt
ägda hyreshus och småhus samt om statlig bostads- och samhällsbyggnadsbank.

Samtliga de nu nämnda frågorna utom den sistnämnda ingår i de frågor
bostadskommittén enligt sina direktiv har att överväga. Vad rör frågan om
stöd till allmännyttan läggs i den nu behandlade propositionen fram
förslag av väsentlig omfattning. Beträffande frågan om samhällsbyggnadsbank
behandlade utskottet denna våren 1984 (BoU 1983/84:28).

Med hänvisning till det nu framlagda regeringsförslaget, pågående utredningsarbete
och tidigare riksdagsbehandling avstyrks även yrkande 2 c
i motion 59. Vissa av dessa motionsförslag får sålunda prövas när beredningen
av bostadskommitténs förslag föreligger.

Dispens från avsättning till konsolideringsfond

I proposition 1983/84:40, bil. 9, föreslogs att de allmännyttiga bostadsföretagens
rätt till räntebidrag för underhåll m. m. skulle göras beroende
av att dessa företag vid sidan av sitt grundkapital inrättade en särskild
konsolideringsfond. Senast vid utgången av år 1986 borde fonden uppgå
till minst 2 % av det fastighetskapital företaget förvaltar. Riksdagen godkände
(BoU 1983/84:11 s. 17) vad i propositionen förordats om konsolideringsfond.

De närmare reglerna om konsolideringsfond finns i 17 § förordningen
(1983:974) om statligt stöd vid förbättring av bostadshus. Enligt paragrafen
skall bostadsföretagets revisorer varje år lämna ett intyg till länsbostadsnämnden
om att bostadsföretag som får räntebidrag enligt förordningen
som eget kapital har en konsolideringsfond av ovan angiven omfattning.

Till förordningen finns övergångsbestämmelser enligt vilka räntebidrag
får lämnas till allmännyttigt bostadsföretag under åren 1984—1986 utan
hinder av 17 § första stycket om företaget med början år 1984 avsätter
medel till konsolideringsfonden med ett belopp som motsvarar minst
5 kr./m: bruksarea för bostäder i de hus bostadsföretaget förvaltar.

I propositionen anförs att full kompensation för fastighetsskatten inte
kan garanteras i varje enskilt fall och att detta kan innebära svårigheter för
företagen att göra avsättningar till konsolideringsfonden och därmed
äventyra företagets möjligheter att genomföra angelägna bostadsförbättringsåtgärder.
Med anledning härav förordas i propositionen att dispens
från kravel på avsättning till konsolideringsfond skall kunna medges under
år 1985 i de fall kravet på avsättning till fonden verkar hyreshöjande.
Regeringen begär riksdagens bemyndigande att helt eller delvis få medge
dispens från kravet på avsättning i sådana fall. Ett års förlängd tidsfrist för
att bygga upp fonden förordas i propositionen.

BoU 1984/85:8

Utskottet har erfarit att avsikten med regeringens förslag är att enbart
den omständigheten att en fondavsättning skulle verka hyreshöjande skall
anses kunna utgöra tillräckligt skäl att medge dispens. Utskottet tillstyrker
förslaget. De i detta betänkande behandlade motionerna (m), (c) och (fp)
avstyrks sålunda.

Sveriges allmännyttiga bostadsföretag SABO har i en skrivelse till utskottet
tagit upp frågan om den redovisningsmässiga hanteringen av avsättning
till konsoliderings/ond m. m.

I skrivelsen anförs sammanfattningsvis följande. SABO har rekommenderat
sina medlemsföretag att medel vid bokslut avsätts till konsolideringsfond
genom en bokslutsdisposition. Denna avsättning bör enligt SABO
kunna likställas med en kostnad eftersom avsättningen är nödvändig för
att erhålla räntebidrag. I skrivelsen anges att från revisorshåll anförts att
den av SABO givna rekommendationen inte är invändningsfri. Bl. a. anförs
att sådan reservation för framtida underhåll som upplöses och överförs
till konsolideringsfond måste redovisas som rörelseintäkt eller extra
ordinär intäkt. Vid vinstdisposition kan reservationen sedan avsättas till
konsolideringsfond.

Vad nu angivits medför enligt skrivelsen problem för de företag som av
olika skäl redovisar en förlust. För sådana företag skulle en del av underhållsreservationen
behöva användas för att täcka förlusten innan vinst
som kan överföras till konsolideringsfond uppkommer. Det kan inträffa
att resterande delar av underhållsreservationerna blir otillräckliga för att
uppfylla kravet på konsolideringsfond.

Avslutningsvis anförs att det vore olyckligt om formella redovisningskrav
skulle innebära att företaget inte uppfyller förutsättningarna för
erhållande av räntebidrag för underhållsåtgärder. Mot bakgrund av vad i
skrivelsen angetts begärs ett klarläggande av innebörden att reserverade
underhållsmedel genom bokslutsdisposition kan föras som konsolideringsfond
i balansräkningen på samma sätt som investeringsfond eller
eljest att reserverade underhållsmedel kan jämställas med konsolideringsfond.
Dessa medel föreslås i balansräkningen betecknas exempelvis ”Spärrade
reserver för framtida underhåll — konsolideringsfond”.

Riksdagen fattade i december år 1983 beslut om ett bostadsförbättringsprogram.
Därvid anfördes bl. a. (BoU 1983/84:11 s. 6—7) att det finns
goda motiv att ägna större uppmärksamhet än tidigare åt det befintliga
bostadsbeståndet och att bostadspolitikens medel måste inriktas mera på
bostädernas förnyelse och förvaltning. Ett förverkligande av en sådan
politik förutsatte bl. a. en relativt genomgripande förändring av det statliga
bostadsfinansieringssystemet. Bl. a. utgår statligt räntestöd i form av räntebidrag
till förbättring av lägenheter i hus som upplåts med hyres- eller
bostadsrätt. Ett krav infördes också som, enligt vad som framgått ovan,
innebär att allmännyttiga bostadsföretag som eget kapital skulle ha en
konsolideringsfond av viss omfattning.

BoU 1984/85:8

Enligt utskottets uppfattning finns anledning för riksdagen att uttala att
en ordning bör kunna tillämpas som innebär att konsolideringsfond inte
bör anses vara eget kapital utan att denna fond, i likhet med investeringsfonder,
betraktas som en obeskattad reserv. Detta innebär i sin tur att
överföringar från underhållsreserv till konsolideringsfond kan göras inom
resultaträkningen.

Vad nu anförts om den redovisningsmässiga behandlingen av konsolideringsfond
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Ytterligare ett spörsmål som rör de allmännyttiga bostadsföretagen bör
aktualiseras i detta betänkande. Enligt bostadsfinansieringsförordningen
(1974:946 ändrad senast 1984:743) lämnas bostadslån till ett allmännyttigt
bostadsföretag endast om företagets grundkapital uppgår till minst I % av
det fastighetskapital som företaget förvaltar.

Det förekommer att allmännyttiga bostadsföretag har ett grundkapital
som överstiger 1 %. Frågan har väckts om detta överskjutande grundkapital
skall kunna jämställas med konsolideringsfond. Ett sådant förfarande
får närmast anses vara jämförbart med en nedsättning av aktiekapitalet.
Enligt aktiebolagslagen (6 kap. 1§) får nedsättning av aktiekapitalet ske
bl. a. för avsättning till fond att användas enligt beslut av bolagsstämman.
En ansökan om nedsättning för fondavsättning kräver rättens tillstånd om
inte samtidigt bolaget genom en nyemission tillförs ett belopp som minst
motsvarar nedsättningsbeloppet. Bolagets borgenärer skall kallas och ges
möjlighet att bestrida ansökningen.

Även om det sålunda är möjligt att genom nedsättning av aktiekapitalet
få till stånd en fondavsättning och att därmed syftet med den nu aktualiserade
frågan kan anses tillgodosett anser utskottet att skäl finns att frågan
även övervägs i regeringens kansli och att regeringen i lämpligt sammanhang
för riksdagen redovisar sin syn på frågan. Även detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen att riksdagen avslår motionerna
1984/85:234 yrkande 1, 235 yrkande 1 och 237 yrkande 1
samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

2. beträffande ett särskilt räntebidrag för år 1985 att riksdagen med
anledning av proposition 1984/85:85 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande sänkning av den garanterade räntan att riksdagen
med anledning av proposition 1984/85:85 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande kompensation till låginkomsttagare m.fl. att riksdagen
avslår motion 1984/85:59 yrkande 2 b såvitt nu är i fråga,

Boll 1984/85:8

5. beträffande stöd till allmännyttiga bostadsföretag m. m. att riksdagen
avslår motion 1984/85:59 yrkande 2 c,

6. beträffande dispens från kravet på avsättning till konsolideringsfond
att riksdagen med godkännande av vad i proposition
1984/85:85 föreslagits avslår motionerna 1984/85:234 yrkande
1, 235 yrkande 1 och 237 yrkande 1 samtliga motioner såvitt nu
är i fråga,

7. beträffande den redovisningsmässiga hanteringen av konsolideringsfond
m. m. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

8. beträffande behandlingen av visst överskjutande grundkapital att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

Stockholm den 5 december 1984

På bostadsutskottets vägnar

KJELLA. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg
(m), Thure Jadestig (s). Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Per Olof
Håkansson (s), Margareta Gard (m), Kerstin Ekman (fp), Tore Claeson
(vpk), Margareta Palmqvist (s), Rune Evensson (s), Agne Hansson (c),
Lars Andersson (s) och Bengt-Ola Ryttar (s).

Reservationer

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m), Margareta Gard (m), Kerstin Ekman (fp) och Agne Hansson
(c) har till betänkandet avgivit följande reservationer.

1. Avslag på propositionen (mom. 1-3)

Reservanterna anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 2 börjar ”1 proposition
1984/85:18” och på s. 5 slutar ”för fastighetsskatten” bort lyda:

Vid bostadsutskottets behandling av förslaget i proposition 1984/85:18
om en statlig fastighetsskatt (BoU 1984/85:2y) anfördes i en avvikande
mening (m, c och fp) att goda motiv fanns att avvisa regeringens förslag om
införande av en fastighetsskatt. Sammanfattningsvis anfördes i den avvikande
meningen bl. a. följande.

BoU 1984/85:8

— Det samlade skatteuttaget är redan för högt. Ytterligare höjningar
måste avvisas.

— Förslaget i propositionen hade inte föregåtts av sedvanlig utredning
och inte varit föremål för ordentligt remissförfarande.

— Förslaget är komplicerat, invecklat och svårförståeligt för den enskilde
medborgaren.

— Fastighetsskatten ger orimliga konsekvenser och de av regeringen i
proposition 1984/85:85 föreslagna kompensatoriska åtgärderna måste
te sig stötande och upplevas som orättvisa om de förverkligas.

— Fastighetsskatten har främst fiskala motiv.

— Boendekostnaderna är redan nu så höga att många ägare av egnahem
befinner sig i en mycket brydsam ekonomisk situation.

— Resultatet av bostadskommitténs överväganden och beredningen av
dem bör avvaktas. Kommittén har som en av sina huvuduppgifter att
överväga utformningen av ett nytt bostadsfinansieringssystem.

— Bostadskommittén har i sitt delbetänkande (SOU 1984:35) refererat
undersökningar som entydigt visar att nyinköpta privata fastigheter
under en följd av år ger negativ eller mycket låg direktavkastning på
eget kapital.

Vad nu ovan sammanfattningsvis redovisats visar sålunda på ett övertygande
sätt att en fastighetsskatt inte skall införas. Redan ett sådant
ställningstagande innebär att utskottet inte finner det erforderligt med ett
kompensationssystem. Det nu anförda innebär att utskottet tillstyrker
motionerna 234 (c) yrkande 1, 235 (m) yrkande 1 och 237 (fp) yrkande 1.
I dessa motioner föreslås att riksdagen avslår proposition 1984/85:85
bilaga 1. 1 motionerna hänvisas till partimotioner (c), (m) resp. (fp) väckta
med anledning av förslaget om en fastighetsskatt och erinras om att i dessa
motioner yrkats avslag på propositionen om att införa en fastighetsskatt.
Motionärernas motiv för att avslå den nu behandlade ”kompensationspropositionen”
ligger sålunda helt i linje med utskottets uppfattning sådan
den kommit till uttryck ovan. Även om det från principiella utgångspunkter
finns goda motiv för riksdagen att tillbakavisa förslagen i propositionen
har utskottet funnit det nödvändigt att kommentera regeringens förslag.

Inledningsvis vill utskottet anföra att det i propositionen förordade
kompensationssystemet är så schematiskt och schabloniserat att stora risker
finns att kompensationen leder till en systematisk underkompensation.
I skrivelser och vid muntliga föredragningar inför utskottet från vissa
organisationer har farhågor framförts och material lagts fram som går i
samma riktning. Utskottet finner att dessa farhågor bör tillmätas stor vikt.
Att det i propositionen förordade systemet med stor sannolikhet ger detta
av regeringen förmodligen inte förutsedda utfall kan troligen bero på att
propositionen utarbetats under stor brådska och utan sedvanlig beredning.

BoU 1984/85:8

Några empiriska undersökningar om utfallet av det av regeringen framlagda
förslaget har såvitt utskottet har sig bekant inte gjorts.

Vad i ovanstående stycke förmodats har sedermera besannats. Detta
framgår av det särskilda yttrandet (m, c, fp) som fogats till betänkandet (se
s. 12). Beräkningarna i propositionen var behäftade med ett systematiskt
fel, som leder till underkompensation för fastigheter tillhörande kategorierna
övriga juridiska personer och fysiska personer. Även om de beräkningar
som nu gjorts ger ett bättre resultat kan utskottet inte ställa sig
bakom förslagen i propositionen, eftersom utskottet har den uppfattningen
att någon fastighetsskatt inte skall införas.

Till vad nu anförts bör läggas att räntebidragssystemet vid ett förverkligande
av regeringens förslag kompliceras ytterligare. Det är redan i dag
alltför svårgenomträngligt. Ett genomförande av regeringsförslaget, som
ju innehåller såväl s. k. extra upptrappning av den garanterade räntan som
sänkning av den, gör det praktiskt taget omöjligt för en enskild låntagare
att beräkna effekterna av fastighetsskatten och av kompensationen.

Som i en motion anförts är förslagen i propositionen ett utmärkt exempel
på hur krångligt bostadsfinansieringssystemet blir när man tvingas
kompensera vissa grupper för att ha infört en alltför hög beskattning. Till
detta kan läggas att de fastighetsägare som inte har statliga lån med
räntebidrag och som sålunda inte erhållit några subventioner inte med
regeringens förslag kommer att omfattas av kompensationssystemet. Dessa
fastighetsägare kommer dock att få erlägga fastighetsskatten enligt
regeringens förslag. De har dock högre kapitalkostnader än de som får lån
med räntebidrag vid i övrigt lika förutsättningar. En sådan ordning måste
te sig stötande och upplevas som orättvis.

Slutligen vill utskottet framföra den uppfattningen att de nu presenterade
kompensationsåtgärderna tillsammans med förslaget i proposition
1984/85:70 om att garantibeskattningen av juridiska personers fastighetsinnehav
bör upphöra innebär att de allmännyttiga bostadsföretagen kommer
att gynnas i hög grad. Beräkningar har gjorts som visar att de allmännyttiga
bostadsföretagen blir överkompenserade med ca en kvarts miljard
kronor under år 1985.

dels utskottet under 1 bort hemställa

1'. beträffande avslag på propositionen att riksdagen med bifall till
motionerna 1984/85:234 yrkande 1, 235 yrkande 1 och 237
yrkande 1 samtliga motioner såvitt nu är i fråga avslår proposition
1984/85:85 yrkandena 1 och 2,

2. Kompensation till låginkomsttagare m. fl. (mom. 4, motiveringen)

Reservanterna anser att den del av utskottets betänkande på s. 5 som
börjar ”Det nu” och slutar ”denna del” bort lyda:

1 Vid bifall till denna hemställan förfaller utskottets hemställan under 2 och 3.

BoU 1984/85:8

Någon fastighetsskatt bör enligt utskottets uppfattning inte införas.
Anledning saknas därför att diskutera hur kompensation för fastighetsskatten
skall utformas. Motion 59 (vpk) yrkande 2 avstyrks sålunda såvitt
nu är i fråga.

3. Dispens från kravet på avsättning till konsolideringsfond (mom. 6)

Reservanterna anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 7 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”avstyrks sålunda” bort lyda:

En stor majoritet av riksdagen beslöt på förslag av bostadsutskottet i
december 1983 godkänna ett regeringsförslag om att de allmännyttiga
bostadsföretagen vid sidan av sitt grundkapital inrättade en särskild konsolideringsfond
som skulle uppgå till minst 2 % av det fastighetskapital
företaget förvaltar. Den fondavsättning som nyligen påbörjats är värdefull.
Utskottet vidhåller denna sin uppfattning. Skäl saknas sålunda att
dispenseras från avsättningskravet redan av detta skäl. Utskottet har ovan
tagit avstånd från förslaget att införa en fastighetsskatt. Detta är ytterligare
ett argument för att inte godkänna regeringens förslag i denna del. Motionerna
(m), (c) och (fp) tillstyrks.

dels utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande dispens från kravet på avsättning till konsolideringsfonddM
riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:234 yrkande
1, 235 yrkande I och 237 yrkande 1 samtliga motioner såvitt
nu är i fråga avslår proposition 1984/85:85 yrkande 3,

4. Den redovisningsmässiga hanteringen av konsolideringsfond m. m. samt
behandlingen av visst överskjutande grundkapital (mom. 7 och 8)

Reservanterna anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 7 börjar ”Sveriges
allmännyttiga” och på s. 8 slutar "Även detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen tili känna” bort utgå,

dels utskottets hemställan under 7 och 8 bort utgå.

Särskilda yttranden

1. Behandlingsfråga

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m), Margareta Gard (m), Kerstin Ekman (fp) och Agne Hansson
(c) anför:

Den proposition om ändringar i bestämmelserna om räntebidrag till
följd av fastighetsskatten som behandlas i detta betänkande har utarbetats

BoU 1984/85:8

under stor brådska. Som framgår av reservation (m, c, fp) till betänkande
(s. 9) kunde på goda grunder förmodas att räntebidragsreglerna utformats
så att kompensationen leder till systematisk underkompensation.

Att denna förmodan visade sig korrekt har sedermera bekräftats av
statssekreteraren i bostadsdepartementet. Detta faktum innebar i sin tur att
utskottet beslutat vidta den unika åtgärden att ånyo behandla en fråga som
övervägts i ett redan justerat betänkande innan detta betänkande förelagts
riksdagen för avgörande. Det av utskottet den 29 november 1984 justerade
betänkandet har sålunda upphävts. Ett nytt justeringsbeslut fattades den 5
december 1984 uppenbarligen efter den tillkommande informationen från
statssekreteraren i bostadsdepartementet.

Vid detta sammanträde begärde vi ytterligare kompletteringar beträffande
beräkningsunderlaget.

I detta särskilda yttrande skall inte det nya beslutets sakliga innebörd
diskuteras. Det görs i reservationerna som avgivits. Vi vill emellertid understryka
att regeringens brådska i förevarande ärende ytterligare är ett
belägg för hur dåligt genomtänkta regeringsförslagen om en fastighetsskatt
och om kompensatoriska åtgärder är. Den handläggningsordning som
utskottet ansett sig böra medverka till är ytterligare ett belägg för denna
uppfattning. Det finns återigen anledning att med kraft reagera mot att
regeringen inte bereder sina förslag med den omsorg som skäligen kan
begäras.

2. 1985 års hyresöverenskommelse m. m.

Tore Claeson (vpk) anför:

I den nu behandlade propositionen läggs fram förslag som på ett godtagbart
sätt får anses kompensera vissa fastighetsägare för kostnaderna för
fastighetsskatten. Jag delar sålunda utskottsmajoritetens uppfattning på
denna punkt. Emellertid finns anledning att erinra om att förslagen i
propositionen kommer att göra det möjligt att kraftigt begränsa hyreshöjningarna
för år 1985. Vänsterpartiet kommunisterna har genom överenskommelse
med socialdemokraterna verksamt bidragit till att göra det
möjligt att genomföra dessa begränsningar. SABO och Hyresgästernas
riksförbund har gemensamt övervägt vissa åtgärder för att skapa en lugn
prisutveckling. Bl. a. har en rekommendation lämnats om en hyreshöjning
på i genomsnitt 3,5 % för år 1985. Det kan konstateras att förslagen i den
nu behandlade propositionen angående utbetalningen av räntebidrag för
år 1985 och om möjligheten till dispens från avsättning till konsolideringsfond
samt förslaget i proposition 1984/85:70 om att garantibeskattningen
av juridiska personers fastighetsinnehav skall upphöra ger en god grund
för uppfattningen att det finns möjligheter att hyresöverenskommelserna
för år 1985 i de flesta fall bör kunna träffas högst inom det rekommenderade
genomsnittsvärdet 3,5 %. De avtalsslutande parterna på hyresmark -

BoU 1984/85:8

naden har ett huvudansvar att medverka till att så blir fallet. Tillsammans
kommer de bidrag och lättnader som ett förverkligande av regeringsförslagen
innebär att betyda minskade kostnader för de allmännyttiga bostadsföretagen
i storleksordningen 20 kr./m2.

1 nu föreliggande betänkande behandlas också delar av (vpk):s partimotion
59. Denna motion väcktes med anledning av propositionen om
fastighetsskatt. Förslaget i den nu föreliggande propositionen om ändringar
i räntebidragssystemet var inte känt när motionen väcktes. Förslagen i
denna proposition får anses ha en sådan utformning att en rimlig kompensation
uppnåtts för de hushåll som bor i nyare bostäder och för låginkomsttagare.

Vad rör yrkandet i motionen om ökat stöd till de allmännyttiga bostadsföretagen
m. m. har även detta förslag delvis tillgodosetts i den nu behandlade
propositionen. Detta motionsförslag liksom vissa övriga frågor som
tagits upp i motionen övervägs f. ö. av bostadskommittén.