om ändring i regeringsformen (prop. 1984/85:83 i viss del), m.m. (Betänkande 1984/85:KU20 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets betänkande
1984/85:20

om ändring i regeringsformen (prop. 1984/85:83 i viss del), m.m.
Sammanfattning

Utskottet som i detta betänkande behandlar dels propositionen i vad avser
förslaget till ändring i övergångsbestämmelserna till regeringsformen och
motioner som rör den framtida lagregleringen av videogramfrågor, dels vissa
andra massmediefrågor har tillstyrkt propositionen och besvarat flertalet
motioner med hänvisning till pågående beredningsarbete i regeringskansliet.
Till betänkandet har fogats två särskilda yttranden (m och fp).

Propositionen

I propositionen yrkas - såvitt nu är i fråga - att riksdagen beslutar om
ändring i övergångsbestämmelserna till regeringsformen (RF) för att möjliggöra
en förhandsgranskning av videogram som visas offentligt.
Grundlagsändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 1986.

Motionerna

Förslaget har föranlett tre följdmotioner - 1984/85:259 av Anders Björck
m. fl. (m), 1984/85:260 av Kjell Johansson (fp) och 1984/85:261 av Ingrid
Sundberg (m). Utskottet tar i sammanhanget upp motioner som rör
förhandsgranskning av videogram och vissa andra motioner som väckts
under den allmänna motionstiden 1984.

Motionernas hemställan

I motion 1983184:472 av Kenth Skårvik och Olle Grahn (båda fp) yrkas att
riksdagen snarast beslutar i enlighet med yttrandefrihetsutredningens förslag
angående förhandsgranskning av videofilmer.

I motion 1983/84:519 av Kersti Johansson och Gunhild Bolander (båda c)
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om förhandsgranskning
av videofilmer som skall säljas eller hyras ut i vårt land.

I motion 1983/84:742 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (båda c) yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om förhandsgranskning
av videofilmer som skall säljas eller hyras ut.

1 Riksdagen 1984/85. 4sami. Nr 20
Rättelse: Tillägg av bilaga.

KU 1984/85:20

I motion 1983184:1114 av Tore Nilsson (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om sådan översyn av tryckfrihetslagstiftningen att den
enskildes rätt till integritet i periodisk skrift förstärks.

I motion i$83184:1362 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) hemställs-såvitt nu är
i fråga -

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att radio-TVmonopolet
bör avskaffas, att etableringsfriheten bör säkras för nya medier
inom radio-TV-området, såsom satellitsändningar och kabel-TV,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
tryckfrihetsförordningen även bör omfatta reklam.

I motion 1983184:1392 av Elver Jonsson (fp) och Kerstin Andersson (c)
yrkas

1. att riksdagen beslutar begära att regeringen med förtur hanterar
problemen videofilm och våld m. m.,

2. att riksdagen beslutar att förhandsgranskning av videofilm skall ske på
liknande sätt som nu sker med biograffilm.

I motion 1983184:1400 av Mats Olsson m. fl. (s och c) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs
om krav på skärpt lagstiftning för spridning av videogram samt

2. att riksdagen uttalar sig för att förhandsgranskning med samma regler
som nu gäller för film införs.

I motion 1983184:2126 av Ingemar Eliasson (fp) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att vid beredningen av yttrandefrihetsutredningens
betänkande regeringen måtte beakta vad i motionen
anförts beträffande ändrade bestämmelser för barnfilmcensuren.

I motion 1983184:2131 av Inger Josefsson och Lennart Brunander (båda c)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den vid
förväntad propositionsskrivning föreslår att alla slag av videogram avsedda
för försäljning eller uthyrning förhandsgranskas.

I motion 1984/85:259 av Anders Björck m.fl. (m) yrkas att riksdagen
beslutar att ge regeringen till känna vad som anförts i motionen angående
obligatorisk förhandsgranskning av alla videogram.

I motion 1984185:260 av Kjell Johansson (fp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om inriktningen
på det fortsatta arbetet med frågan om censur av film och videogram.

I motion 1984185:261 av Ingrid Sundberg (m) yrkas att riksdagen begär att
regeringen vid utarbetandet av förslag till ändring av nu gällande lagstiftning
beaktar vad som i motionen anförts om undantag av vissa videogram från
granskning.

KU 1984/85:20

Utskottet har inhämtat kulturutskottets yttrande i propositionsärendet.
Yttrandet fogas till detta betänkande som bilaga 1.

Uppgifter i anslutning till motioner om radio- och TV-monopolet samt om
integritetsskydd

Radio- och TV-frågor

Motionsmotivering

I den motivering till förslaget i motion 1983/84:1362 (m) som lämnas i
motion 1983/84:1361 anför Ingrid Sundberg m. fl. (m) att förbud och
inskränkningar i rätten att använda sig av massmedierna måste undvikas.
Motionärerna erinrar om att tryckfriheten skyddas i tryckfrihetsförordningen
som bygger på principen att allt är tillåtet att framföra i tryckt skrift utom
det som uttryckligen förbjudits. Ansvaret för det tryckta ordet åvilar en
ansvarig utgivare. Den principen saknar ännu sin motsvarighet i etermedierna.

Motionärerna menar att radio-TV-monopolet måste brytas. Att möjligheterna
till full och kontrollerad etableringsfrihet begränsas av tekniska
restriktioner är inget skäl för monopol. I stället måste etableringsregler
fastställas som bringar etermedia så nära tryckfrihetsförordningens motsvarande
etableringsfrihetsregler som möjligt. Frihet att anlägga och utnyttja
kabelnät för televisionsändringar bör garanteras.

Vidare förordar motionärerna att förbudet för Sveriges Radio-koncernen
att sända reklam bör upphävas. Reklamen bör skyddas av tryckfrihetsförordningen
och av en ny yttrandefrihetsgrundlag.

Gällande rätt

Enligt radiolagen (1966:755) fordras som regel regeringens tillstånd för att
bedriva rundradiosändning från sändare här i landet. Det gäller såväl
trådsändning som etersändning. Två undantag finns. Dels är det tillåtet att
vidarebefordra etersända radioprogram över centralantenner till anslutna
fastigheter, dels finns särskilda tillståndsregler vad gäller närradio och
när-TV i närradiolagen (1982:459).

Enligt lagen (1981:508) om radiotidningar krävs regeringens tillstånd även
när tidningsföretag vill radiosända innehållet i dagstidningar till synskadade,
s. k. radiotidningar.

Tillståndstvånget i radiolagen innebär för det första att medgivande krävs
för etersändning av radio och TV, dvs. sådan verksamhet som utövas av
programföretagen i koncernen Sveriges Radio. Men det innebär också att
överföringar av program - annat än enkla meddelanden om tid, väder,
nyheter etc. - genom text-TV, kabel-TV, trådradio, teledata och telefaksimil
till allmänheten inte kan ske fritt.

KU 1984/85:20

I fråga om reklam gäller f. n. enligt 6 § radiolagen att i avtalen mellan
staten och programbolagen inom Sveriges Radio (SR) får som villkor för rätt
att sända radioprogram föreskrivas om förbud mot kommersiell reklam eller
mot program som bekostas av annan än programföretag. Ett motsvarande
förbud finns i 10 § närradiolagen (1982:459). Den bestämmelsen innehåller
också ett förbud för dem som sänder närradioprogram att i programmen göra
reklam för egen kommersiell verksamhet.

Förslag från yttrandefrihetsutredningen och massmediekommittén

I betänkandet (SOU 1983:70) Värna yttrandefriheten har yttrandefrihetsutredningen
lagt fram förslag som går ut på att i grundlag förstärka och
befästa skyddet för yttrandefriheten.

Utredningen föreslår bl. a. att rätten att framföra yttranden med hjälp av
medier där yttrandefriheten hittills har saknat ett detaljerat grundlagsskydd
blir säkerställd genom ett regelverk med tryckfrihetsförordningen (TF) som
mönster. Det utformas som en särskild fristående yttrandefrihetsgrundlag
som skall gälla vid sidan av TF och i allt väsentligt själv ange vad som gäller
utan att hänvisa till TF. Det tryckta ordet behåller sin ställning enligt TF med
förstärkningar i några betydelsefulla avseenden.

Den föreslagna yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) avser yttranden som
görs offentliga i vissa av grundlagen angivna uttrycksformer, nämligen
program i eter- eller trådsändningar, ljudupptagningar, upptagningar av
rörliga bilder samt sådana sceniska framställningar och utställningar som har
en utgivare.

YGL bygger på de bärande principerna i TF.

I fråga om etableringsfrihet föreslår utredningen bl. a. att rätten att
framställa, importera och sprida ljudupptagningar och upptagningar av
rörliga bilder skall grundlagsfästas. Detsamma sker i fråga om trådsändare,
mottagare för eter- eller trådsändning och apparatur för inspelning eller
återgivning av ljudupptagningar eller upptagningar av rörliga bilder. Även
verksamhet för offentligt framförande av yttranden i olika former skall förses
med grundlagsskydd. Det gäller sceniska framställningar, sändning av ljud,
bilder eller text till allmänheten genom tråd, offentlig visning av filmer eller
andra upptagningar av rörliga bilder.

Beträffande rätten att etablera verksamhet för sändning av radio- eller
TV-program i etern föreslås dock inte någon ändring av vad som gäller nu.

Rätten att bedriva verksamhet för trådsändning till allmänheten av ljud,
bilder eller text skall skrivas in i grundlagen. Det innebär att en principiell
sändningsfrihet slås fast. Sändningsfriheten kan dock begränsas i vissa syften.

Förhållandet mellan reklam och yttrandefrihet bör enligt utredningen
regleras. Eftersom reklam kan innehålla både ett opinionsbildande och ett
avsättningsfrämjande moment föreslås att all reklam skall falla under
grundlagens skydd. Men grundlagen skall inte hindra att det genom vanlig lag

KU 1984/85:20

meddelas föreskrifter för näringsidkare om innehållet i och utformningen av
yttranden i näringsverksamhet.

Förslagen till yttrandefrihetsgrundlag innehåller en regel som medger att
de nu gällande restriktionerna för reklam i program i eter- eller trådsändningar
kan upprätthållas med stöd av vanlig lag.

I en reservation från moderata samlingspartiets företrädare i utredningen
uttalas bl. a. att utredningen hade bort föreslå ett system för etersänd radio
och TV som bringat radio och TV så nära de etableringsprinciper som
föreslås gälla för andra medier som möjligt. Vidare kritiseras kommitténs
förslag om möjlighet att genom vanlig lag förbjuda reklam i radio och TV.

Betänkandet har remissbehandlats och bereds f. n. inom regeringskansliet.

Massmediekommittén behandlar i betänkandet (SOU 1984:65) Via satellit
och kabel bl. a. frågor som aktualiserats av den nya medieutvecklingen och
den nya tekniken - framför allt satelliter och kabelnät. Sammanfattningsvis
anger kommittén att en bärande tanke i dess förslag är att de nya medierna
skall kunna utnyttjas så att en vid yttrande- och informationsfrihet skapas. I
dag är det tillåtet för den enskilde att ta emot radio- och TV-program också
från andra länder, även om de sänds via satellit. Någon ändring föreslås inte
på denna punkt. Enligt gällande radiolagstiftning får program från direktsändande
satelliter vidaresändas utan tillstånd i kabelnät, t. ex. i en centralantennanläggning.
Inte heller i detta avseende föreslås någon ändring. I
framtiden skall också enligt kommitténs förslag programkanaler från kommunikationssatelliter
få vidarespridas i kabelnät i samtidig och oförändrad
form. En förutsättning är dock att särskilt tillstånd har givits. Sådan
vidarespridning är inte tillåten i dag även om regeringen enligt en särskild
tidsbegränsad lag om försöksverksamhet kan ge tillstånd. Det föreslås också
att kabelnäten öppnas för lokal programverksamhet av olika slag.

Kommittén föreslår inga omfattande programregler. Dock är det nödvändigt
med vissa begränsningar av vad som bör få förekomma både när det
gäller lokala kabel-TV-sändningar och vidarespridning av programkanaler
från kommunikationssatelliter. Begränsningarna gäller program som innehåller
grovt våld, pornografi, hets mot folkgrupp samt reklam.

I sistnämnda avseende föreslår kommitténs majoritet att kanaler som
under lång tidsperiod och i betydande omfattning innehållit sådan reklam
som måste anses riktad särskilt till svenska konsumenter inte skall få
vidarespridas i kabelnät. Enstaka reklaminslag som riktat sig till svenska
konsumenter i sändningar från kommunikationssatelliter kan inte föranleda
ett förbud.

I lokala sändningar skall enligt majoritetens mening reklam eller sponsring
inte få förekomma.

I två reservationer pläderas för att reklam skall tillåtas i kabelsändningar.

KU 1984/85:20

Integritetsfrågor

Motionsmotivering

Tore Nilsson (m) hävdar i motion 1983/84:1114 att varken bestämmelserna
i tryckfrihetsförordningen eller de pressetiska regler som utfärdas av
Publicistklubben, Svenska journalistförbundet och Svenska tidningsutgivareföreningen
skyddar den enskildes integritet. Han menar att det f. n. inte
finns något som hindrar att en namngiven enskild person blir föremål för
presskampanj genom anonyma eller med pseudonym undertecknade insändare
och artiklar i tidningar.

I motionen påpekas att det finns särskilda ansvarsregler för periodisk
skrift, men för att anses vara periodisk måste en tidskrift utgivas med fyra
nummer om året. Många facktidskrifter uppfyller inte detta minimikrav och
får därmed en särställning till förfång för den enskilde. Motionären anför att
det från rättssäkerhetssynpunkt är otillfredsställande att olika regler gäller
för publikationer av lika karaktär.

Gällande rätt

Som periodisk skrift räknas i TF tidning, tidskrift eller annan sådan tryckt
skrift, som enligt utgivningsplanen är avsedd att under bestämd titel utgivas
med minst fyra å särskilda tider utkommande nummer eller häften årligen,
samt därtill hörande löpsedlar och bilagor. Sedan utgivningsbevis för skriften
meddelats, skall denna, till dess beviset återkallas, anses som periodisk.

17 kap. TF behandlas tryckfrihetsbrott, dvs. brott som innefattar otillåtet
yttrande i tryckt skrift eller otillåtet offentliggörande genom sådan skrift.
Som otillåtet yttrande räknas bl. a. förtal, varigenom någon utpekar annan
såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift
som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dock ej om det med
hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och han
visar att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den.

Det tryckfrihetsrättsliga ansvarssystemet är utformat så att endast den som
haft möjlighet att hindra utgivningen skall drabbas av ansvar för skriftens
innehåll. Principiellt svarar den som står brottet närmast. Till periodisk skrift
är i första hand ansvarige utgivaren ansvarig och i andra hand skriftens ägare.

I fråga om skrift som inte är periodisk ansvarar i första hand skriftens
författare och i andra hand utgivaren.

Bestämmelser i svensk rätt av betydelse för den personliga integriteten,
m. m.

Vid behandlingen år 1981 av vissa tryckfrihetsfrågor lämnade utskottet
(KU 1981/82:3) följande redovisning om integritetsskydd.

KU 1984/85:20

Några allmänna rättsregler om integritetsskydd finns inte i svensk rätt.
Däremot finns det inom skilda rättsområden rättsregler som i olika avseenden
ger integritetsskydd, t. ex. reglerna om förtal i brottsbalken och
tryckfrihetsförordningen, sekretesslagens regler och sekretesskydd för uppgifter
som rör enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, brottsbalkens
regler om straff för brytande av post- eller telehemlighet. Ett annat
exempel är lagstiftningen om namn och bild i reklam (SFS 1978:800). Lagen
innehåller bl. a. ett förbud för näringsidkare att vid marknadsföring använda
framställning i vilken annans namn eller bild utnyttjas utan dennes samtycke.
Vidare bör nämnas 1 kap. 2 § tredje stycket regeringsformen där det bl. a.
stadgas, att det allmänna skall värna om den enskildes privatliv och
familjeliv.

För pressen samt radio och TV har Publicistklubben, Svenska journalistförbundet
och Svenska tidningsutgivareföreningen tillsammans utfärdat
Etiska regler för press, radio och TV. Sveriges Radio har anslutit sig till
reglerna i den utsträckning de kan tillämpas med hänsyn till radiolagen och
företagets avtal med staten. De etiska reglerna består av tre delar, nämligen
publicitetsregler, yrkesregler och regler för redaktionell reklam. Av intresse
för den i motionen aktualiserade frågan är dels uttalanden om att man bör ge
plats för bemötande, dels anmaningar att respektera den personliga integriteten
och att vara varsam med bilder. Frågan om efterlevnaden av de etiska
reglerna handhas, såvitt avser pressen, i första hand av Pressens opinionsnämnd
och av Pressens ombudsman.

Integritetsskyddskommittén som tillsattes år 1966 avslutade år 1980 sitt
arbete med betänkandet Privatlivets helgd (SOU 1980:8), som behandlar de
problem som är förenade med intrång i privatlivet genom användning och
spridning av integritetskränkande material. Efter remissbehandling beslöt
regeringen den 26 februari 1981 att överlämna betänkandet till yttrandefrihetsutredningen
för att ”beaktas vid uppdragets fullgörande”.

Yttrandefrihetsutredningen diskuterar i sitt betänkande (SOU 1983:70)
Värna yttrandefriheten utförligt frågan om skydd för den enskildes integritet.

Den avvägning som utredningen gör mellan skälen för och mot en
grundlagsfäst rätt till bemötande i sak utmynnar i att någon sådan rätt inte
förordas. Däremot menar utredningen att en utvidgning av området för
allmänt åtal i fråga om ärekränkningsmål är önskvärd. Enligt brottsbalken
får en åklagare väcka åtal för ärekränkningsbrott bara om det av särskilda
skäl finns påkallat ur allmän synpunkt. För att skyddet för den enskildes
integritet skall stärkas förordas att det allmänna skall åläggas en vidare
åtalsplikt. Det skall räcka med att åtal är påkallat från allmän synpunkt.

Utskottet

Videogramfrågorna

Den ändring i regeringsformens övergångsbestämmelser som föreslås i
propositionen syftar till att möjliggöra förhandsgranskning av videogram
som visas offentligt. Gällande grundlagsskydd för yttrandefriheten anses
allmänt inte utgöra något hinder för förhandsgranskning av film och

KU 1984/85:20

videogram, eftersom förhandsgranskningen bedöms ligga inom ramen för de
inskränkningsmöjligheter som anges i 2 kap. 13 § RF. Däremot finns inte
motsvarande rätt till inskränkningar i mötesfriheten. Det får således inte
utan stöd i regeringsformen anses vara tillåtet att i vanlig lag föreskriva en
sådan inskränkning i mötesfriheten som skulle bli följden om man tillåter
censur av videogram som är avsedda att visas offentligt.

Yttrandefrihetsutredningen avgav hösten 1983 sitt slutbetänkande (SOU
1983:70) Värna yttrandefriheten. Enligt utredningsförslaget skall förhandsgranskningen
av filmer finnas kvar och utsträckas till att omfatta också
offentligt visade videogram, men möjligheten att förbjuda visning föreslås
avskaffad i fråga om vuxenfilm. Biografbyråns uppgift blir att avge ett icke
bindande utlåtande i frågan om en framställning innefattar olaga våldsskildring.
Även om byrån anser att en framställning skall bedömas som en olaga
våldsskildring skall filmen eller videogrammet således kunna visas. Frågan
om ett yttrandefrihetsbrott begåtts genom visningen skall kunna prövas i
efterhand av domstol.

När det gäller offentlig visning för barn behålls den bindande förhandsgranskningen.
Den utsträcks dock till att omfatta barn och ungdom under 18
år.

Den bindande förhandsgranskningen av filmer och videogram som är
avsedda att visas för barn skall enligt yttrandefrihetsutredningens förslag
utsträckas till att gälla också vid uthyrning och försäljning. Någon motsvarande
bestämmelse när det gäller uthyrning och försäljning till vuxna föreslås
däremot inte. Liksom f. n. skall dock ingripande kunna ske i efterhand när
det gäller uthyrning av eller försäljning till vuxna av videogram med extrema
våldsinslag.

Yttrandefrihetsutredningens betänkande har remissbehandlats och är f. n.
under beredning i regeringskansliet. Under remissbehandlingen har starka
önskemål framkommit om att förhandsgranskningen skall finnas kvar i sin
nuvarande utformning och utvidgas till att omfatta också filmer och
videogram för uthyrning och försäljning. På grund härav övervägs i
regeringskansliet att ytterligare utreda frågan om förhandsgranskning av
filmer och videogram. I avvaktan härpå avser justitieministern att våren 1985
förelägga riksdagen vissa ändringar i nu gällande lagstiftning för att man på
ett mera effektivt sätt skall kunna ingripa mot våldsskildringar i videogram.

De motioner som väckts med anledning av propositionen i nu aktuell del
och de övriga motioner angående videogram som utskottet behandlar i
förevarande sammanhang tar alla upp frågan om den framtida utformningen
av regler som rör offentlig visning av videofilmer eller köp och uthyrning av
sådana filmer. Det framförs i motionerna olika förslag till frågans lösning.

Bakom yttrandefrihetsutredningens betänkande ligger ett mycket långvarigt
och omfattande utredningsarbete som lett till förslag till en ny grundlag.
Det är naturligtvis nödvändigt att ett sådant lagstiftningsverk blir föremål för
en mycket omsorgsfull beredning i regeringskansliet innan frågan föreläggs

KU 1984/85:20

riksdagen. Utskottet har därför förståelse för att något definitivt förslag inte
kan komma på riksdagens bord under innevarande valperiod. Däremot
kommer enligt vad nyss sagts förslag till lagstiftning med syfte att motverka
spridning av videogram med extrema våldsinslag att föreläggas riksdagen i
avvaktan på det fortsatta beredningsarbetet.

Riksdagen kommer alltså redan i vår att få ta ställning till sådana frågor
som tas upp i motionerna. Utskottet anser det därför inte motiverat att nu,
utan att ha det underlag för bedömningen som ges i en proposition, ta saklig
ställning till motionskraven eller innehållet i en kommande lagstiftning.
Samma bedömning har kulturutskottet gjort i sitt yttrande till utskottet.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i nu aktuell del och
besvarar motionerna 1983/84:472, 519, 742, 1392, 1400, 2121 samt 1984/
85:259, 260 och 261.

Motion 1983/84:2126 av Ingemar Eliasson (fp) behandlar de olika åldersgränserna
när det gäller barns tillträde till biografföreställningar.

Utskottet finner inte skäl att, som föreslås i motionen, ge direktiv till
regeringen i frågan om barnfilmcensurens närmare utformning utan anser
det lämpligast att riksdagen tar ställning till denna fråga i samband med
ställningstagandet till den proposition som yttrandefrihetsutredningens
förslag kommer att leda till. Motionen avstyrks således.

Radio-TV-frågor, m.m.

Utskottet behandlar i detta betänkande även två motioner, väckta under
allmänna motionstiden 1984, i vilka - från skilda utgångspunkter - föreslås
vissa ändringar i regelsystemet för massmedierna. Enligt motion 1983/
84:1362 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) bör Sveriges Radios monopolställning
upphävas och reglerna beträffande etableringsrätt på radio- och TV-området
ändras så att de såvitt möjligt överensstämmer med tryckfrihetsförordningens
etableringsfrihetsregler. Motionärerna anser även att tryckfrihetsförordningen
bör omfatta reklam.

I det föregående har utskottet redogjort för vissa utredningsförslag på här
aktuella områden. Yttrandefrihetsutredningen har i betänkandet (SOU
1983:70) Värna yttrandefriheten föreslagit att rätten att bedriva verksamhet
för trådsändning till allmänheten av ljud, bilder eller text skall skrivas in i
grundlagen. Det innebär enligt utredningen att en principiell sändningsfrihet
slås fast. I betänkandet (SOU 1984:65) Via satellit och kabel behandlas bl. a.
frågor som aktualiserats av den nya medieutvecklingen och den nya tekniken
- framför allt satelliter och kabelnät. En utgångspunkt för förslaget är att de
nya medierna skall kunna utnyttjas så att en vid yttrande- och informationsfrihet
skapas.

De båda betänkandena har remissbehandlats och bereds f. n. inom
regeringskansliet.

I sammanhanget vill utskottet även erinra om att Sveriges Radio AB

KU 1984/85:20

nyligen i en skrivelse till regeringen har redovisat sina överväganden
beträffande koncernens framtid inför en ny avtalsperiod. Regeringen har för
avsikt att tillkalla en parlamentarisk beredning som skall behandla frågor
rörande det nya avtalet. Utskottet konstaterar således att de frågor som
motionärerna aktualiserat är föremål för överväganden inom regeringskansliet.
Med hänsyn härtill anser utskottet att motion 1983/84:1362 får anses
besvarad.

Hemställan i motion 1983/84:1114 (m) syftar till ändringar i tryckfrihetsförordningen
för att stärka skyddet för den enskildes integritet. Utskottet
har i det föregående redovisat att yttrandefrihetsutredningen utförligt har
behandlat denna fråga och lagt fram förslag för att stärka integritetsskyddet.
Med hänvisning till vad utskottet anfört om den fortsatta beredningen av
yttrandefrihetsutredningens förslag avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande videogramfrågorna

a) att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:83 i denna del
som vilande antar följande

Förslag till

Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen1 att punkt 4 övergångsbestämmelserna
till lagen (1976:871) om ändring i regeringsformen skall ha
nedan angivna lydelse:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4. Vid ikraftträdandet föreliggan- 4. Utan hinder av 2 kap. 1 § 3 och
de bestämmelser om att film icke får 14 § första stycket får i lag föreskrivas

förevisas offentligt, om den ej dess- att filmer och videogram icke får

förinnan har godkänts för sådan vis- förevisas offentligt, om de ej dessförning,
gäller utan hinder av 2 kap. innan har godkänts för sådan vis 1

§ 3 i den nya lydelsen och 14 § ning.

första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

b) att riksdagen förklarar motionerna 1983/84:472, 1983/84:519,
1983/84:742,1983/84:1392,1983/84:1400,1983/84:2131 samt 1984/
85:259, 1984/85:260 och 1984/85:261 besvarade med vad utskottet
anfört,

2. beträffande barnfilmcensuren
att riksdagen avslår motion 1983/84:2126,

1 Regeringsformen omtryckt 1982:940.

KU 1984/85:20

3. beträffande avskaffande av radio- och TV-monopolet

att riksdagen förklarar motion 1983/84:1362 yrkandena 1 och 2
besvarad med vad utskottet anfört,

4. beträffande integritetsskydd

att riksdagen avslår motion 1983/84:1114.

Stockholm den 18 december 1984

På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Yngve Nyquist (s),
Bertil Fiskesjö (c), Hans Nyhage (m), Kurt Ove Johansson (s), Kerstin
Nilsson (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Sven-Erik Nordin (c), Sture Thun
(s), Elisabeth Fleetwood (m), Karin Ahrland (fp), Nils Berndtson (vpk) och
Ingvar Björk (s).

Särskilda yttranden angående förhandsgranskning av videogram, m. m.

1. Anders Björck, Hans Nyhage, Gunnar Biörck i Värmdö och Elisabeth
Fleetwood (alla m) anför:

Vi accepterar den föreslagna grundlagsändringen. Frågan om förhandsgranskning
av videogram kan behandlas i anslutning till den till våren
aviserade propositionen i ämnet. Vi vill understryka att detta inte innebär
någon ändrad inställning i sakfrågan. Som anförs i motion 1984/85:259
motsätter vi oss från yttrandefrihetssynpunkt en obligatorisk förhandsgranskning
av alla videogram.

På samma sätt innebär vårt ställningstagande till motion 1983/84:1362 om
Sveriges Radios ställning och om reklam i etermedierna endast att vi anser att
sakfrågorna bör behandlas i anslutning till bl. a. de väntade regeringsförslagen
i dessa ämnen.

2. Karin Ahrland (fp) anför:

Utskottet har accepterat den föreslagna grundlagsändringen och ansett att
sakfrågan om förhandsgranskning av videogram lämpligen bör behandlas i
anslutning till den till våren aviserade propositionen i ämnet. Jag har ansett
mig kunna ansluta mig till utskottet i denna bedömning. Jag vill emellertid
understryka, att min inställning överensstämmer med den som kommit till
uttryck i Kjell Johanssons (fp) motion och att jag således anser att
yttrandefrihetsutredningens förslag bör ligga till grund för det fortsatta
arbetet kring frågorna om förhandsgranskning av film och videogram.

KU 1984/85:20

På samma sätt innebär mitt ställningstagande till förslaget i motion
1983/84:1362 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) om Sveriges Radios ställning och
om reklam i etermedierna endast att jag anser att sakfrågorna bör behandlas i
anslutning till de väntade regeringsförslagen i dessa ämnen.

KU 1984/85:20 13

Kulturutskottets yttrande B,la8a

1984/85:1 y

om möjlighet till förhandsgranskning av filmer och videogram (prop.
1984/85:83 delvis)

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har berett kulturutskottet tillfälle att yttra sig över
dels proposition 1984/85:83 om ändring i regeringsformen m. m., i vad avser
en i propositionen föreslagen ändring i punkt 4 övergångsbestämmelserna till
lagen (1976:871) om ändring av regeringsformen, dels tre motioner som
väckts med anledning av propositionen i denna del, nämligen 1984/85:259,
1984/85:260 och 1984/85:261. De i propositionen föreslagna ändringarna
innebär att det skall bli möjligt att införa lagbestämmelser om förhandsgranskning
av videogram som skall visas offentligt.

Propositionen

I propositionen erinras om att det inte finns någon bestämmelse för
videogram som motsvarar bestämmelserna i förordningen (1959:348) med
särskilda bestämmelser om biografföreställningar m. m. (biografförordningen)
som avser förhandsgranskning av film som skall visas offentligt. Däremot
finns det möjlighet att ingripa i efterhand med stöd av bestämmelserna i lagen
(1981:485) om förbud mot spridning av filmer och videogram med våldsinslag
(videovåldslagen).

Föredragande statsrådet erinrar om att yttrandefrihetsutredningens förslag
i betänkandet (SOU 1983:70) Värna yttrandefriheten, vari behandlas
bl. a. frågor om förhandsgranskning av film och videogram, f. n. bereds inom
regeringskansliet. Arbetet har inriktats på att förslag till grundlagsändring
skall kunna antas av riksdagen i anslutning till 1988 års val. Det är dock enligt
föredragande statsrådet angeläget att åtgärder vidtas så snart som möjligt för
att motverka spridningen av videogram med extrema våldsskildringar. Han
har för avsikt att inom kort lägga fram förslag som innebär en utvidgning av
reglerna i biografförordningen till att gälla även förhandsgranskning av
videogram som skall visas offentligt. Enligt ett svar på en interpellation den
19 oktober 1984 skall regeringen därvid även föreslå vissa skärpningar av
videovåldslagen.

Den begränsning av yttrandefriheten som en lagstiftning om förhandsgranskning
av videogram skulle innebära ligger enligt bedömningen i
propositionen inom ramen för de undantagsmöjligheter som anges i 2 kap.
13 § regeringsformen (RF). Föredragande statsrådet anser att det däremot,
med hänsyn till reglerna om mötesfrihet, behövs en ändring i punkt 4

KU 1984/85:20

övergångsbestämmelserna till lagen (1976:871) om ändring i regeringsformen.
En sådan ändring föreslås.

I propositionen erinras om att kritik framförts mot vissa delar av förslaget
från yttrandefrihetsutredningen. Bl. a. mot denna bakgrund kommer frågor
om förhandsgranskning av filmer och videogram att utredas. Syftet med en
sådan förhandsgranskning skall i första hand vara att skydda barn och
ungdom från de skadeverkningar som våldsskildringar i filmer och videogram
kan medföra.

Motioner

I motion 1984/85:259 av Anders Björck m.fl. (m) yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i
motionen angående obligatorisk förhandsgranskning av alla videogram.

Motionärerna avvisar en lagreglering som innebär krav på obligatorisk
förhandsgranskning av alla videogram.

I motion 1984/85:260 av Kjell Johansson (fp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om inriktningen
av det fortsatta arbetet med frågan om censur av film och videogram.

Motionären anser att kommande förslag om lagstiftning bör avse endast
förhandsgranskning av videogram som skall visas offentligt för barn och
ungdom. Även bestämmelserna om förhandsgranskning av film bör begränsas
till att avse film som skall visas offentligt för barn och ungdom. Någon
lagstiftning om förhandsgranskning av film och videogram som är avsedda att
visas privat bör enligt motionärens mening inte införas. En utveckling bör i
stället ske av möjligheten att i efterhand ingripa mot filmer och videogram
vars innehåll är uppenbart skadligt.

I motion 1984/85:261 av Ingrid Sundberg (m) yrkas att riksdagen begär att
regeringen vid utfärdande av regler för förhandsgranskning av videogram
beaktar vad som i motionen anförts om undantagande av vissa videogram
från förhandsgranskning vid offentlig visning.

I motionen anförs att idrottsvideogram, naturvideogram och s. k. mässvideogram
bör undantas från förhandsgranskning.

Vidare har under allmänna motionstiden år 1984 väckts sju motioner om
främst förhandsgranskning av film och videogram, nämligen 1983/84:472
(fp), 1983/84:519 (c), 1983/84:742 (c), 1983/84:1392 (fp, c), 1983/84:1400 (s,

c), 1983/84:2126 (fp) och 1983/84:2131 (c). Motionerna har remitterats till
konstitutionsutskottet.

Sammanfattningsvis innebär dessa motionsyrkanden följande. Enligt
motion 472 bör riksdagen snarast besluta i enlighet med yttrandefrihetsutredningens
förslag om förhandsgranskning av videogram. Videogram, som skall
säljas eller hyras ut, bör enligt motionerna 519, 742, 1400 och 2131
förhandsgranskas. Enligt motionerna 1392 och 1400 bör videogram granskas
enligt samma regler som nu gäller för film som skall visas offentligt. I motion

KU 1984/85:20

1392 yrkas även att regeringen med förtur behandlar problemet med
videogram och våld. Slutligen yrkas i motion 2126 att regeringen vid
beredningen av yttrandefrihetsutredningens förslag beaktar vad som anförts
i motionen om att filmer skall kunna tillåtas för visning för barn under
förutsättning att det sker i vuxens sällskap.

Utskottet

Utskottet har i skilda sammanhang framhållit angelägenheten av att barn
och ungdom skyddas från skadeverkningar som våldsskildringar i filmer och
videogram kan medföra.

I propositionen föreslås en ändring av övergångsbestämmelserna till lagen
(1976:871) om ändring av regeringsformen, som gör det möjligt att utvidga
bestämmelserna om förhandsgranskning av film som skall visas offentligt till
att gälla även videogram som skall visas offentligt.

I det föregående har redovisats motionerna 259, 260 och 261 väckta med
anledning av propositionen. Motionärerna har inte något att invända mot det
i propositionen framlagda lagförslaget.

Utskottet har i likhet med motionärerna inte något att erinra mot
propositionsförslaget.

Regeringen avser, som utskottet ovan redovisat, att inom kort återkomma
till riksdagen med förslag som innebär bl. a. att förhandsgranskningen av film
utsträcks till att gälla även videogram som skall visas offentligt. Avsikten är
också att ett fortsatt utredningsarbete om förhandsgranskning av film och
videogram skall påbörjas.

Yrkanden som huvudsakligen avser framtida regler beträffande förhandsgranskning
av film och videogram samt ingripanden i efterhand mot film och
videogram med våldsinslag har framställts dels i motionerna 259, 260 och
261, dels i sju motioner väckta under allmänna motionstiden år 1984.
Motionsyrkandena har redovisats i det föregående.

Utskottet anser att det inte finns anledning för riksdagen att nu uttala sig
om innehållet i den kommande propositionen om bl. a. förhandsgranskning
av videogram som skall visas offentligt. Riksdagen får, enligt föredragande
statsrådet, tillfälle att ta ställning till propositionen inom kort. Vid utarbetandet
av denna får regeringen anledning att överväga om vissa kategorier av
videogram bör undantas från förhandsgranskning.

Riksdagen bör inte heller nu uttala sig om innehållet i den lagstiftning som
kan bli följden av det aviserade utredningsarbetet om förhandsgranskning av
film och videogram. Enligt utskottets mening bör inte heller pågående
beredning av yttrandefrihetsutredningens förslag föregripas.

Stockholm den 12 december 1984

På kulturutskottets vägnar
INGRID SUNDBERG

KU 1984/85:20

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Tyra Johansson
(s), Karl Boo (c), Tore Nilsson (m), Catarina Rönnung (s), Maja Bäckström
(s), Lars Ahlmark (m), Stina Gustavsson (c), Berit Oscarsson (s), Gunnar
Thollander (s), Gunnel Liljegren (m), Eva Hjelmström (vpk), Mona Sahlin
(s) och Kerstin Anér (fp).

Avvikande meningar

1. Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla
m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar ”Utskottet
anser” och på s. 4 slutar ”förslag föregripas” bort ha följande lydelse:

Alla former av censur inger enligt utskottets mening särskilda betänkligheter
från yttrandefrihetssynpunkt. Vissa inskränkningar kan dock vara
motiverade för att skydda barn och ungdom från skadliga våldsskildringar.
Det sagda får emellertid inte åberopas som skäl för att bestämmelser införs
om förhandsgranskning av alla videogram. Kommande lagstiftning bör, i
överensstämmelse med vad som anförs i motion 259 samt i motion 260 i
motsvarande del, t. ex. inte gälla videogram för uthyrning och försäljning.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt den föreslagna ändringen av
övergångsbestämmelserna till lagen (1976:871) om ändring i regeringsformen
vilken möjliggör lagstiftning om förhandsgranskning av videogram som
skall visas offentligt. Utskottet anser emellertid inte att alla videogram som
skall visas offentligt bör förhandsgranskas. Det framstår nämligen för
utskottet som byråkratiskt och onödigt resurskrävande att förhandsgranskningen
skulle omfatta sådana kategorier av videogram som nämns i motion
261. Vad utskottet anfört bör beaktas i den kommande propositionen om
bl. a. förhandsgranskning av videogram som skall visas offentligt.

2. Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anser att det efter den del av
utskottets yttrande som på s. 4 slutar ”förslag föregripas” bort ha funnits ett
stycke med följande lydelse:

Då det numera är oomtvistat att underhållningsvåld har skadeverkningar
främst på barn och ungdom är det angeläget att åtgärder mot skadliga
våldsskildringar vidtas. Det är därför beklagligt att regeringen inte redan nu
tagit upp frågan om ytterligare åtgärder mot våldsinslag i videogram, t. ex.
förhandsgranskning av videogram som förhyrs eller försäljs. Vi vill erinra om
att det föreligger ett antal motioner med denna inriktning. Vi förutsätter nu
att den aviserade utredningen om förhandsgranskning av film och videogram
arbetar snabbt och att riksdagen snarast får ta ställning till förslag i ärendet.

minab/gotab Stockholm 1985 79526