om ändring i lotterilagen (1982:1011), m. m. (prop. 1987/88:141)

Betänkande 1987/88:KrU22

Kulturutskottets betänkande
1987/88:22

om ändring i lotterilagen (1982:1011), m.m.
(prop. 1987/88:141)

KrU

1987/88:22

Sammanfattning

I propositionen lägger regeringen fram förslag som syftar till att ge folkrörelserna
ökade möjligheter till inkomster från lotterier och spel. Förslagen
avser att dels göra folkrörelsernas lotterier mer attraktiva, dels öka föreningarnas
utbyte av den spelverksamhet som förekommer.

Efter förslag av regeringen ges folkrörelserna vissa möjligheter till penningvinster
i lotterier och bingospel. Vidare blir i fortsättningen alla varulotterier,
dvs. även bingo med enbart varuvinster skattefria.

Med anledning av motionskrav föreslår utskottet en sänkning av skatten
på bingospel med penningvinster till 3% av omsättningen. Utskottet föreslår
vidare - med ändring av förslaget i propositionen - att skatten skall
fastställas slutligt, sedan en tillståndsperiod utgått. Viss preliminär skatteuppbörd
skall ske.

Efter förslag av regeringen görs flera administrativa förenklingar. Tillståndstvånget
för vissa lokala lotterier ersätts med en registrering.

Vid betänkandet har fogats 21 reservationer och ett särskilt yttrande.
Flertalet reservationer syftar till mer långtgående förändringar än vad
regeringen föreslår för att förbättra folkrörelsernas villkor. 1 en trepartireservation
(m,fp,c) föreslås att penningvinster på upp till 500000 kr. skall
tillåtas i rikslotterier, regionala lotterier och lokala lotterier.

Propositionen

I proposition 1987/88:141 föreslår regeringen (jordbruksdepartementet) -efter hörande av lagrådet — att riksdagen antar i propositionen framlagda
förslag till

1. lag om ändring i lotterilagen (1982:1011),

2. lag om ändring i lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster,

3. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,

4. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Lagförslagen fogas vid betänkandet som bilaga 1. 1

1 Riksdagen 1987188. 13 sami. Nr 22

Motioner

KrU 1987/88:22

Motioner som väckts under den allmänna motionstiden
1988

1987/88 :Kr401 av Håkan Stjernlöf (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vidga
kretsen arrangörer av lotterier till förmån för samhällsnyttig verksamhet.

1987/88:Kr404 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att medel från statens spelverksamhet skall överföras till
idrottsrörelsen,

1987/88:Kr407 av Sten Andersson i Malmö (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett
kasino i Malmö.

1987/88:Kr409 av Karl Boo m. fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar att spel med direktdragning även fortsättningsvis
skall vara förbehållet föreningar av olika slag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortsatt statligt spel som inkräktar på föreningslivets inkomstmöjligheter.

1987/88:Kr411 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att överskottet av
tipsmedlen på sikt skall överföras som stöd till idrotten i enlighet med vad
som anförts i motionen.

1987/88 :Kr412 av Kjell-Arne Welin och Lars Sundin (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utredning av idrottsrörelsens ekonomiska förutsättningar.

1987/88:Kr417 av Bo Lundgren m. fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär utredning om en utökning av
ideella organisationers andel av den totala spelmarknaden,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en generell och uthållig form för överförande av medel som
inlevereras från Tipstjänst till idrottsrörelsen,

5. att riksdagen beslutar överföra 4,9 milj. kr. av Tipstjänst under kommande
budgetår inlevererade överskott till idrottsrörelsen i enlighet med
vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett successivt slopande av bingoskatten.

1987/88:Kr419 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lotterilagen att
spelkasinon kan tillåtas efter ansökan hos lämplig myndighet i Sverige.

Motioner som väckts med anledning av propositionen

1987/88:Krl7 av Sten Andersson i Malmö och Ewy Möller (m) vari yrkas
att riksdagen beslutar att förbudet mot spel på enarmade banditer upphävs.

1987/88:Krl8 av Karin Israelsson (c) vari yrkas KrU 1987/88:22

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring av lotterilagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en ny
utredning skall tillsättas som beaktar hela spelmarknaden med tanke på de
sociala konsekvenser den medför.

1987/88:Krl9 av Elver Jonsson och Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar att undanröja förbudet i den föreslagna lydelsen av
lotterilagen 14 § första stycket 2., så att lotterier sålda från fasta platser får
i princip samma regler som andra föreningslotterier.

1987/88:Kr20 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om ett folkrörelseägt spelbolag som skall ges möjlighet att
konkurrera med det nuvarande Trisslotteriet,

2. att riksdagen beslutar fastställa skattesatsen för de bingospel där
penningvinster ingår till 3 % av omslutningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om beräkning och redovisning av bingoskatten,

4. att riksdagen beslutar att penningvinster maximerat till 100000 kr. i
högsta vinst skall få förekomma i rikslotterier,

5. att riksdagen beslutar att polismyndigheterna och länsstyrelserna
även i fortsättningen skall vara tillstånds- och kontrollmyndighet för lotterier
anordnade enligt 14 § lotterilagen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om redovisning till riksdagen av förändringar i den statliga
verksamheten som negativt påverkar folkrörelsernas andel av den totala
lotterisektorn.

1987/88:Kr21 av Bo Lundgren m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen beträffande en ökad andel av spelmarknaden för ideella
organisationer,

2. att riksdagen beslutar att penningvinster skall tillåtas i lokala, regionala
och riksomfattande föreningslotterier,

3. att riksdagen beslutar slopa den beloppsmässiga begränsningen till
500 kr.,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen beträffande ändringar i lagen (1928:376) om skatt på
lotterivinster,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopande av beloppsgränser
för lotterier i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen beslutar att länsstyrelserna behålls som organ för registrering
och kontroll av lokala lotterier,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om automatspel i enlighet
med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen beslutar om skattefrihet för bingospel,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om rätt för de ideella
organisationerna att anordna lotterier av samma typ som det s. k. Trisslotteriet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som KrU 1987/88:22
anförts i motionen beträffande de ideella organisationernas rätt att utveckla
nya spelformer.

1987/88:Kr22 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att folkrörelserna ensamma skall få rätten till kvicklotterier
och att det s. k.Trisslotteriet därmed överförs till folkrörelserna på
lämpligt sätt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om rätten att anordna läns- och rikslotterier med penningvinster,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om länsstyrelserna som tillstånds- och registreringsprövare
för lotterier.

1987/88:Kr23 av Karl Boo m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar sådan ändring i lotterilagen att penningvinster
på upp till 500000 kr. tillåts i lokala, regionala och riksomfattande lotterier,

2. att riksdagen avslår förslaget att lotterier som anordnas efter enbart
registrering ej skall få försäljas från fasta försäljningsställen,

3. att riksdagen avslår förslaget om förbud mot bingo i närradio,

4. att riksdagen beslutar att lotterier med direktdragning skall förbehållas
folkrörelserna,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs rörande överförande av Trisslotteriet till folkrörelserna,

6. att riksdagen beslutar att skatten på bingo med penningvinster skall
vara 3 % av omsättningen att erläggas i efterskott,

7. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att en parlamentarisk
beredning tillsätts med uppgift att framlägga förslag bl. a. om kultur- och
folkrörelsefond, statens och folkrörelsernas roll, fördelningen av spelmarknaden
i enlighet med vad som anges i motionen.

1987/88:Kr24 av Rune Backlund (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att i
begreppet ideell förening enligt 11 § lotterilagen skall ingå lokala fackliga
föreningar och organisationer.

Ärendets beredning

Utskottet har i ärendet inhämtat yttrande från skatteutskottet. Yttrandet
(SkU 1987/88: 6 y) fogas vid betänkandet som bilaga 5.

Vidare har utskottet uppvaktats av Folkrörelsernas gemensamma arbetsgrupp
för lotterifrågor (FGAL).

Gällande bestämmelser m. m.

Den 1 januari 1983 trädde lotterilagen (1982:1011) i kraft. Vissa ändringar
har därefter gjorts i lagen (SFS 1983:1083, 1986:1015 och 1986:1217).

4

Lotterilagen bygger i väsentliga delar på bestämmelserna i den tidigare KrU 1987/88:22
gällande lotteriförordningen (1939:207). Sålunda får traditionella lotterier,
automatspel, roulettspel och bingospel m.m. i princip anordnas endast
efter tillstånd.

En huvudregel i lotterilagen är att behållningen skall tillfalla ideella
ändamål eller gå till det allmänna.

Lotterier om pengar eller pengars värde får enligt lotterilagen inte utan
särskilt tillstånd av regeringen inom landet anordnas för allmänheten i
andra fall eller i annan ordning än som anges i lagen. De möjligheter att
anordna lotterier om pengar som lagen medger är starkt begränsade. Penningvinster
får således utgå endast i vissa lotterier - roulettspel, tärningsspel
och automatspel på fartyg i internationell trafik -, och högsta vinstbeloppet
på vaije vinstmöjlighet i sådana spel är låga, utom när det gäller
automatspel, där vinsternas storlek inte maximeras i lagen.

Regeringen har meddelat tillstånd till vissa lotterier med penningvinster,
nämligen i första hand lotterier som anordnas av de statliga bolagen Svenska
penninglotteriet AB och AB Tipstjänst samt totalisatorvadhållning vid
hästtävlingar, som anordnas av AB Trav och Galopp (ATG). Sådan vadhållning
är att anse som lotteri i lotterilagens mening. Banker har också fått
tillstånd att ordna lotterier med penningvinster. Syftet med dessa lotterier
är att främja sparandet. I detta sammanhang bör också nämnas att den
centrala lotterimyndigheten (lotterinämnden) får medge att i s. k. rikslotterier
vinster i viss utsträckning får utgöras av värdepapper.

Enligt lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster utgår skatt bl.a. på
penningvinster som överstiger 100 kr. Skattskyldig är den som anordnar
lotteriet. På varuvinster utgår inte någon skatt. Vinst i form av värdepapper
betraktas vid tillämpningen av lagen som varuvinst. Enligt lagen
(1972:820) om skatt på spel erläggs spelskatt för sådant roulett- eller
bingospel som kräver tillstånd enligt lotterilagen. Spelskatt utgår i fråga om
bingospel med 5,5% av värdet av erlagda spelinsatser och entréavgifter
eller andra avgifter i den mån avgifterna berättigar till deltagande i spelet.

Vissa statistiska uppgifter

Följande uppgifter om den svenska spelmarknaden lämnas i propositionen.

Marknaden omsätter i dag 15 miljarder kronor. Den domineras helt av de
statliga spelbolagen Svenska penninglotteriet AB och AB Tipstjänst samt
AB Trav och Galopp (ATG) och folkrörelsernas lotterier. Folkrörelsernas
andel utgör ca 18%. Under den senaste tioårsperioden har omsättningen
på folkrörelsernas lotterier ökat från knappt 1,5 miljarder kronor till ca 2,6
miljarder kronor. Den totala spelmarknaden har emellertid under samma
period ökat med drygt 10 miljarder kronor.

Propositionens huvudsakliga innehåll

De ändringar i lotterilagen som föreslås i propositionen syftar till att ge

folkrörelserna ökade möjligheter att skaffa sig inkomster av lotterier och 5

till att förenkla reglerna. Förslagen innebär bl. a. att också folkrörelserna KrU 1987/88:22
skall få anordna lotterier med penningvinster. I vanliga lotterier begränsas
penningvinsterna till högst 500 kr. När det gäller bingo förutsätts i propositionen
att penningvinster kan komma att uppgå till ett halvt basbelopp eller
för närvarande 12900 kr. Lotterier med begränsade penningvinster och
alla varulotterier — inkl. bingo med enbart varuvinster - blir skattefria.

Vid bedömningen i samband med tillståndsprövning av behovet av inkomster
från bingospel skall enligt förslaget hänsyn främst tas till omfattningen
av ungdomsverksamheten i sammanslutningar vars ändamål naturligen
kan förenas med ungdomsverksamhet.

I propositionen föreslås flera administrativa förenklingar. Tillståndstvånget
för lokala lotterier slopas med vissa undantag. Det nuvarande
tillståndskravet ersätts med en registrering. För vissa lokala lotterier
som anordnas i samband med sammankomst skall det över huvud taget
inte behövas prövning och kontroll av någon myndighet.

För att förbättra kontroll av lotterier ställs bl. a. krav på att förslutna
lotter och bingobrickor skall vara typgodkända.

När det gäller de lokala lotterierna föreslås kommunerna få ansvaret för
registrering, tillståndsgivning och tillsyn.

De föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1989.

Utskottet

Inledning

De svenska folkrörelserna har haft och har fortfarande stor betydelse i vårt
samhälle. Människors engagemang i föreningar är ett grundläggande inslag
i den svenska demokratin. I propositionen framhålls att det i Sverige i dag
finns omkring 145 000 lokala föreningar som är anknutna till någon riksorganisation.
Tillsammans har dessa föreningar över 31 miljoner medlemmar.
Därtill kommer ca 50000 föreningar som inte ingår i någon riksorganisation
med ett okänt antal medlemmar. Arbetet i dessa närmare 200000
föreningar vilar på frivillighetens grund. Det är styrelseledamöter, ledare,
instruktörer och andra funktionärer som genom stora insatser på sin fritid
lägger grunden för den viktiga roll som föreningslivet har i samhället.

Sedan lång tid tillbaka är den lotteri verk samhet som de svenska folkrörelserna
bedriver en viktig inkomstkälla för dem. I propositionen med
förslag till lotterilag (prop. 1981/82:170) framhölls att de ideella föreningarna
bör ges så goda förutsättningar som möjligt att själva finansiera sin
verksamhet.

Lotteri verksamhet är en betydande inkomstkälla också för staten.

Frågor som rör folkrörelsernas möjlighet att finansiera sin verksamhet
genom lotterimedel har sedan en följd av år aktualiserats i riksdagen
motionsvägen. Motionsyrkandena har främst avsett frågor om folkrörelselotteriernas
möjligheter att utvecklas och hävda sig på marknaden gentemot
de statliga lotterierna men även frågor om användningen av statens
inkomster av lotterier och spel. Vid sin behandling av motioner i sådana
frågor i november 1986 ansåg sig utskottet ha anledning att utgå från att 6

regeringen i ett förutskickat utredningsarbete, rörande möjligheterna att

förbättra för folkrörelserna att bedriva och utveckla sin lotteri verksamhet, KrU 1987/88:22

skulle beakta de krav rörande lotterisektorn som under senare år hade
framförts motionsvägen och de synpunkter som bl. a. kulturutskottet hade
anfört i fråga om behovet av en översyn av lotterilagen.

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallades i februari 1987 en
särskild utredare med uppdrag att lägga fram förslag som skulle underlätta
för folkrörelserna att finansiera sin verksamhet genom lotterier. Utredaren
avlämnade i september 1987 betänkandet (SOU 1987:52) Folkrörelsernas
lotterier och spel.

De i det föregående redovisade uppgifterna om utvecklingen på spelmarknaden
under den senaste tioårsperioden utvisar en mycket markant
minskning av folkrörelsernas andel av marknaden. Folkrörelsernas inkomster
av lotterier har minskat även realt sett. Utskottet, som i olika
sammanhang framhållit värdet av folkrörelsernas insatser och gett uttryck
för sin positiva syn på den verksamhet som de bedriver, anser därför att
det är nödvändigt att åtgärder vidtas för att förbättra möjligheterna för
folkrörelserna att finansiera sin verksamhet. I det följande tar utskottet
upp till prövning de förslag som regeringen lagt fram i detta syfte.

Frågan om huruvida ändringar av lotterilagen m.fl. lagar
enligt principerna i propositionen skall antas

Motionären bakom motion Kr 18 (c) motsätter sig att regeringens förslag
om ändring i lotterilagen genomförs (yrkande 1). Motionären vill att en ny
utredning skall tillsättas som beaktar hela spelmarknaden med tanke på de
sociala konsekvenser som den medför (yrkande 2). Enligt motionären bör
stödet till folkrörelserna komma direkt från staten. Hon menar att — om
folkrörelsernas inkomster från lotterier skall förbättras - detta inte får ske
genom en utvidgning av den totala spelmarknaden. Ett sådant utrymme
bör i stället skapas genom att staten avstår från en del av spelmarknaden.

Utskottet konstaterar att folkrörelserna finansierar sin verksamhet genom
föreningarnas egna medlems- och deltagaravgifter, genom bidrag från
samhället samt genom inkomster från bl. a. lotteriverksamhet. För vissa
föreningar har under senare år reklamintäkter och även sponsring från
företag blivit en viktig inkomstkälla. Ekonomiskt stöd till föreningslivet
lämnas av staten, landstingen och kommunerna. Det statliga stödet går
främst till riksorganisationerna. Därtill lämnar staten ett aktivitetsstöd
till lokala föreningar baserat på föreningarnas ungdomsverksamhet.

Landstingen ger anslag bl. a. till de regionala organisationerna, och kommunerna
ger de lokala föreningarna olika former av kontantstöd till verksamheten
samt indirekt ekonomiskt stöd genom att tillhandahålla lokaler
och anläggningar.

I enlighet med vad som tidigare anförts är det enligt utskottets uppfattning
angeläget att understryka att föreningarna bör ha olika möjligheter till
självfinansiering av sin verksamhet som ett viktigt komplement till samhällets
stöd. Med hänsyn till den utveckling som skett på spelmarknaden
under senare år anser utskottet att det är nödvändigt att insatser nu görs 7

för att underlätta för folkrörelserna att finansiera sin verksamhet genom KrU 1987/88:22
lotterier.

Med hänvisning till vad som anförs i motionen vill utskottet samtidigt
framhålla vikten av att de sociala konsekvenserna av spelverksamhet
beaktas när ställning tas till omfattningen och inriktningen av reformer på
området. Det av regeringen framlagda förslaget syftar bl. a. till att dels göra
folkrörelsernas lotterier mer attraktiva, dels öka föreningarnas utbyte av
den lotteri- och spelverksamhet som förekommer. Enligt utskottets uppfattning
kan de föreslagna ändringarna i lotterilagen inte bedömas medföra
sådana betydande risker för ökade sociala skadeverkningar att det av den
anledningen finns skäl att avstyrka bifall till propositionen.

1 sammanhanget erinrar utskottet om att socialutskottet i betänkandet
Soli 1987/88:17 (s. 32) behandlat en motion av samma motionär med
yrkande om åtgärder för att förebygga spelberoende. Socialutskottet framhåller
i betänkandet att delegationen för social beredning har tagit initiativ
till en förberedande undersökning om sådant spelberoende som tagits upp i
motionen. I likhet med vad socialutskottet uttalade i ärendet delar kulturutskottet
motionärens oro för de problem som ett omfattande spelberoende
kan medföra såväl för den enskilde som för de närstående. Utskottet
konstaterar samtidigt att en undersökning för att klarlägga problemen har
påbörjats, och utskottet delar socialutskottets i nämnda betänkande framförda
uppfattning att resultatet av studien bör avvaktas innan riksdagen
har anledning att överväga något initiativ i frågan.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen.

Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen anta ändringar i lotterilagstiftningen
som bygger på de huvudprinciper som ligger till grund för förslagen
i propositionen. Utskottet föreslår dock vissa ändringar i regeringens förslag.

Innan utskottet övergår till att i detalj pröva de förslag som läggs fram i
propositionen behandlar utskottet i det följande under avsnittet Vissa
övergripande frågor m. m. dels ett antal frågor som rör förbättrade villkor
för folkrörelserna på annat sätt än efter de principer som ligger till grund
för regeringens förslag, dels frågor som på ett övergripande sätt rör fördelningen
av spelmarknaden mellan folkrörelserna och staten. I samma avsnitt
behandlar utskottet också frågor som rör behovet i skilda hänseenden
av ytterligare utredningar m. m.

Vissa övergripande frågor m. m.

Överförande av medel från statens spelverksamhet till främst
idrottsrörelsen

I fyra motioner tas upp frågor om överförande av medel från statens
spel verksamhet till idrottsrörelsen. Yrkanden om sådan överföring framställs
sålunda i motionerna Kr404 av Alf Svensson (c), Kr411 (vpk) och
Kr417 (m). Yrkande om överföring av sådana medel under viss förutsättning
framställs i motion Kr409 (c). Enligt den förstnämnda motionen bör 8

staten antingen låta idrottsrörelsen överta någon av de starkt vinstgivande KrU 1987/88:22
spelformer som samhället i dag är huvudman för eller avstå en avsevärt
större del av sina intäkter på spel, tips och lotterier till idrottsrörelsen. För
det fall riksdagens ställningstagande i ärendet innebär att staten även i
fortsättningen får driva spel med direktdragning som inkräktar på föreningars
inkomstmöjligheter, vill motionärerna bakom motion Kr409 att föreningslivet
skall få del av dessa inkomster genom att t. ex. nettovinsterna
av de av Penninglotteriet anordnade Triss- och Jokerlotterierna tillförs
folkrörelserna. Motionärerna bakom motion Kr411 vill att regeringen skall
framlägga förslag om hur ett anslag motsvarande tipsmedlens storlek årligen
skall tillföras idrotts- och friluftslivet. I motion Kr417 begärs det att
regeringen upptar överläggningar med Riksidrottsförbundet för att diskutera
omfattning och fördelningsprinciper i och för införandet av en generell
och uthållig form för överförande av medel som inlevereras från Tipstjänst
till idrottsrörelsen (yrkande 4). I motionen yrkas också att riksdagen redan
för kommande budgetår beslutar överföra 4,9 milj. kr. av Tipstjänst inlevererade
överskott till idrottsrörelsen (yrkande 5).

Utskottet har vid ett flertal tillfällen tidigare behandlat frågor som rör
överförande av medel från statens spelverksamhet till idrottsrörelsen. I
enlighet med vad utskottet framhållit i dessa sammanhang konstaterar
utskottet att krav på specialdestinering av vissa inkomster på statsbudgeten
i allmänhet har avvisats av riksdagen. Skälet härtill är att man ansett att
stödet till viss verksamhet främst bör prövas mot andra föreliggande utgiftsbehov
och således inte göras beroende av inkomster på viss inkomsttitel.
I enlighet härmed har utskottet, då utskottet senast behandlade motioner
med samma inriktning (KrU 1987/88:2), också framhållit att idrotten
har rätt till ett betydande samhällsstöd oberoende av att den via tipsverksamheten
tillför statsverket inkomster samt att prövningen av stödet till
idrotten får ske med utgångspunkt i det stödbehov som bedöms föreligga
ställt i relation till andra behov. Enligt utskottet äger detta uttalande
fortfarande giltighet. Utskottet — som också erinrar om att Tipstjänst
under en följd av år fått regeringens tillstånd att anordna vissa spelomgångar
där överskottet från bolagets tipstävling tillfallit olika idrottsföreningar
och idrottsförbund - avstyrker motionerna Kr404 yrkande 1, Kr409 yrkande
4, Kr411 yrkande 2 och Kr417 yrkande 4.

Utskottet är i enlighet med det föregående inte heller berett att tillstyrka
förslaget att det skall anvisas 4,9 milj. kr. till idrottsrörelsen för kommande
budgetår. Även yrkande 5 i motion Kr417 avstyrks därför.

Spel med direktdragning — Trisslotteriet

I fyra motioner tas upp frågor som rör spel med direktdragning och det
statliga Trisslotteriet. I motionerna Kr409 (c), Kr23 (c) och Kr22 av Alf
Svensson (c) framhålls att spel med direktdragning tidigare varit förbehållet
folkrörelserna. Motionärerna vill nu att riksdagen beslutar att spel med
direktdragning även i fortsättningen skall vara förbehållet föreningar av
olika slag. Enligt motionerna Kr22 och Kr23 bör Trisslotteriet överföras
till folkrörelserna. Motionärerna bakom motion Kr21 (m) vill att riksdagen 9

hos regeringen begär förslag om rätt för de ideella organisationerna att KrU 1987/88:22
anordna lotterier av samma typ som Trisslotteriet.

Enligt utskottets uppfattning bör folkrörelsernas möjligheter till intäkter
av lotteriverksamhet ökas genom att folkrörelsernas lotterier görs mer
attraktiva och behållningen av lotterierna ökas. Penninglotteriets Trisslotterier
utgör en betydande inkomstkälla för staten, och utskottet är inte
berett att förorda att spel med direktdragning skall vara förbehållet folkrörelserna
eller att Trisslotteriet skall överföras till dessa. Utskottet avstyrker
därför bifall till motionerna Kr409 yrkande 3, Kr22 yrkande 1 och Kr23
yrkandena 4 och 5. Utskottet anser sig inte heller böra förorda att ideella
organisationer skall få rätt att anordna lotterier av samma typ som Trisslotteriet.
Utskottet avstyrker därför även bifall till motion Kr21 yrkande 9.

Frågor om ytterligare utredningar

Enligt ett antal motioner bör skilda frågor som rör folkrörelsernas ekonomiska
förutsättningar och andel av spelmarknaden ytterligare utredas.

Motionärerna bakom motion Kr23 (c) vill att det tillsätts en parlamentarisk
beredning (yrkande 7) med uppgift att framlägga förslag om en kulturoch
folkrörelsefond, inrättad av medel från statens spelintäkter, att precisera
statens och folkrörelsernas roll på spelområdet och att framlägga
förslag som syftar till att vid 90-talets mitt relationerna mellan folkrörelserna
och statens spelomsättning blir densamma som år 1975, dvs. 1/3 — 2/3.

När det gäller frågan om inrättande av en kultur- och folkrörelsefond vill
utskottet erinra om att riksdagen på hemställan av utskottet våren 1985 gav
regeringen till känna vissa synpunkter av innehåll att närmare överväganden
om möjligheten att skapa en eller flera kulturfonder skulle göras (KrU
1985/86:18 s. 16—17, rskr. 1985/86:192). Utskottet hänvisar till den utförliga
diskussionen i utskottsbetänkandet. Riksdagens framställning bereds
enligt vad utskottet inhämtat inom regeringskansliet. I sitt av riksdagen
nyligen i här aktuell del godkända betänkande KrU 1987/88:12 ( s. 10) har
utskottet senast behandlat frågan om det skall inrättas en kultur- och
folkrörelsefond, baserad på delar av statens intäkter från spel och lotterier.

Utskottet har därvid framhållit att det inte finns skäl för riksdagen att ta
något ytterligare initiativ i fondfrågan. Utskottet har vidare framhållit att,
så länge de av riksdagen begärda övervägandena om kulturfonder inte
föreligger, det inte är påkallat att riksdagen tar ställning till frågan om
sådana fonder skall ha ett vidare syfte än vad som förutsattes, då utskottet
första gången behandlade frågan. Till det anförda kommer att frågan om
inrättande av en kultur- och folkrörelsefond av medel från statens spelintäkter
har nära samband med den av utskottet i det föregående behandlade
frågan om specialdestinering av inkomster på statsbudgeten.

Med hänsyn till det anförda, och då det enligt utskottets uppfattning inte
heller i övrigt finns tillräckliga skäl för att förorda att en parlamentarisk
beredning tillsätts, avstyrker utskottet motionen i här aktuell del.

I ett flertal motioner yrkas att frågor som rör förbättrade förutsättningar
för folkrörelserna till inkomster av lotterier bör utredas ytterligare. Enligt
motionärerna bakom motion Kr412 (fp) - som väckts under den allmänna 10

motionstiden - bör ett sådant utredningsarbete inriktas på att bingoskat- KrU 1987/88:22
ten slopas, att penningvinster införs i bingospel och att folkrörelserna skall
få bilda myntspelbolag efter förebild från Finland. Motionärerna vill också
att rätten att spela bingo via närradio och viss form av TV blir föremål för
utredning. Enligt den likaledes under allmänna motionstiden väckta motionen
Kr417 (m) bör regeringen låta utreda hur en större del av spelmarknaden
kan öppnas för idrottsrörelsen och andra ideella organisationer med
särskild inriktning på ett ökat utrymme åt de lokala föreningarna. Ett
utredningsarbete med samma inriktning förordas i motion Kr21 (m). Motionärerna
menar att de förslag som lagts fram i propositionen inte är
tillräckligt långtgående för att ge de ideella organisationerna det förbättrade
ekonomiska utrymme som de behöver.

Utskottet konstaterar att huvuddelen av de frågeställningar som motionärerna
önskar få utredda redan har övervägts av lotteriutredningen och
att de förslag som motionerna rymmer i viss utsträckning tillgodoses
genom de förslag som regeringen lagt fram. När det gäller frågan om
bingospel via närradio och kabel-TV vill utskottet erinra om att, med stöd
av regeringens bemyndigande, i november 1985 en särskild utredare har
tillkallats med uppgift att utreda frågor om sådant spel. Den omständigheten
att de förslag som regeringen lägger fram enligt motionärernas mening
inte är tillräckligt långtgående motiverar enligt utskottet inte att frågeställningarna
ytterligare utreds. Frågan om hur spelmarknaden utvecklas är
beroende av i vilken utsträckning föreningarna förmår att utnyttja de
ökade möjligheter till intäkter av lotterier och spel som erbjuds genom de
ändringar i lotterilagstiftningen som nu beslutas. Utskottet vill förorda att
effekten på spelmarknaden av förändringarna avvaktas, innan man tar
ställning till frågan om behovet av ytterligare utredningsarbete. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr412, Kr417 yrkande
3 och Kr21 yrkande 1.

Motionärerna bakom motion Kr21 (m) vill att de ideella organisationerna
skall få rätt att utveckla nya spelformer på samma villkor som staten. En
av orsakerna, menar motionärerna, till den stora dominans som statens
spelbolag har fått på marknaden är att de i realiteten har monopol när det
gäller att utveckla nya attraktiva spelformer. Detta är inte riktigt, menar
de.

Enligt utskottets mening är frågor som rör hur spelmarknaden skall
fördelas mellan berörda parter sådana som det i första hand ankommer på
regeringen att ta ställning till i samband med prövning av tillståndsfrågor
enligt lotterilagen. Utskottet är inte berett att förorda någon ändring i detta
avseende. Motionen avstyrks därför i här aktuell del (yrkande 10).

I motion Kr20 (fp) tas upp en annan fråga som har samband med
folkrörelsernas möjligheter att utveckla sin spelverksamhet. Motionärerna
vill nämligen att ett folkrörelseägt spelbolag skall kunna ges möjlighet att
på lika villkor konkurrera med Trisslotteriet, vilket Penninglotteriet anordnar
(yrkande 1).

I likhet med vad som anförs i propositionen konstaterar utskottet att
folkrörelserna är oförhindrade att bilda ett samarbetsorgan i form av bolag,
stiftelse eller förening för handläggning av lotteri- och spelfrågor. Det 11

ankommer inte på riksdag eller regering att ta ställning till frågan huruvida KrU 1987/88:22

folkrörelserna skall bilda ett sådant bolag. Eftersom något folkrörelseägt
spelbolag inte finns för närvarande, saknas det enligt utskottets mening
anledning att ta ställning till frågan om huruvida ett sådant bolag skall
kunna ges rätt att anordna lotterier av det slag som motsvarar Penninglotteriets
Trisslotteri. Det får i enlighet med vad som tidigare anförts ankomma
på regeringen att i förekommande fall ta ställning till om lotterier med
penningvinster kan tillåtas. På grund av det anförda avstyrker utskottet
bifall till motionen i här aktuell del.

Eventuella förslag om förändringar i den statliga spelverksamheten bör
enligt motionärerna bakom den i det föregående behandlade motionen
Kr20 följas av en redovisning för hur folkrörelsernas verksamheter skall
kunna tryggas (yrkande 6).

Utskottet vill understryka angelägenheten av att de intentioner som
ligger bakom det nu föreliggande förslaget inte äventyras genom en avgörande
förändring av den statliga spelverksamheten. Utskottet är emellertid
inte berett att förorda en sådan särskild redovisning till riksdagen vid vatje
enskild förändring av den statliga spelverksamheten som motionärerna vill
få till stånd. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen i här aktuell del.

Utskottet övergår härefter till att pröva enskildheterna i de förslag
regeringen lagt fram i propositionen.

Penningvinster

Enligt lotterilagen får för närvarande vinster i sådana lotterier som anordnas
av ideella föreningar inte utgöras av pengar eller värdepapper. När det
gäller rikslotterier, dvs. sådana lotterier som får bedrivas inom flera län
efter tillstånd av lotterinämnden, får dock medges att vinsterna i viss
utsträckning utgörs av värdepapper. Lotterier med penningvinster får för
närvarande inte anordnas utan regeringens tillstånd.

Traditionellt sett har lotterier och spel med penningvinster huvudsakligen
varit förbehållna staten. Detta har sin grund i spelens attraktivitet. Det
har nämligen ansetts att det vid spel med penningvinster kan finnas särskild
risk för sociala skadeverkningar. Det har förutsatts att samhället vid
utformning av statliga spel och lotterier beaktar dessa risker. Likaså har
det ansetts kunna förutsättas att statliga lotterier och spel utformas så att
lottköpamas och spelarnas berättigade intressen tillgodoses.

I propositionen föreslås att penningvinster i viss utsträckning skall tilllåtas
i lokala lotterier, i lotterier som bara bedrivs i ett län samt i bingospel,
allt under förutsättning att lotteriet eller bingospelet anordnas av ideella
föreningar med allmännyttigt ändamål. För rikslotterier föreslås däremot
inte att penningvinster skall tillåtas. Enligt propositionen skall alltså för
sådana lotterier även i fortsättningen gälla att endast varuvinster tillåts
eller - om tillståndsmyndigheten medger det — vinster i form av värdepapper.
Sammanfattningsvis innebär således förslaget i propositionen i fråga
om lotterier som anordnas av ideell förening med allmännyttigt ändamål
(föreningslotterier) att penningvinster skall tillåtas i andra lotterier än
rikslotterier. Högsta vinsten i pengar skall dock i andra lotterier än bingo- 12

spel inte få uppgå till mer än 500 kr. För bingospel ges genom förslaget i KrU 1987/88:22
propositionen möjlighet till penningvinster upp till ett värde motsvarande
ett halvt basbelopp, eller för närvarande 12 900 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i fråga om penningvinster i
bingospel. Sådant spel svarar för den övervägande delen av folkrörelsernas
inkomster från spelmarknaden. År 1986 omsatte bingospelet 1563 milj.
kr. Förslaget i denna del i förening med de i det följande behandlade
förslagen om att skatten på bingospel med varuvinster — vilken för år 1986
uppgick till 85 milj. kr. — tas bort och att ett flertal förenklingar av olika
slag införs bör leda till att spelet blir mer attraktivt och ge föreningarna
betydande möjligheter till ökande inkomster.

Frågor om penningvinster i lotterier tas upp i fyra motioner, nämligen
motionerna Kr20 (fp), Kr21 (m), Kr22 (c) och Kr23 (c). De här aktuella
motionsyrkandena har det gemensamt att motionärerna vill att betydligt
högre penningvinster skall tillåtas i lotterierna än vad regeringen föreslagit.

Motionsyrkandenas innehåll framgår av följande sammanställning.

Motion	Lotteri	Penningvinst
Kr20	rikslotterier	högst 100000 kr.
Kr21	riks-, läns- och lokala lotterier	utan begränsning
Kr22	riks- och länslotterier	utan begränsning
Kr23	riks-, läns och lokala lotterier	högst 500000 kr.

Utskottet konstaterar att möjligheten till penningvinster i föreningslotterier
tveklöst bör kunna medverka till att öka föreningslotteriernas attraktivitet.

Med hänsyn till reformbehovet biträder därför utskottet förslaget att en
begränsad jämkning av den princip i fråga om penningvinster som hittills
gällt bör göras när det gäller lokala och regionala lotterier. Vid övervägande
av i vilken utsträckning som detta bör kunna ske måste man dock, enligt
utskottets uppfattning, beakta de sociala konsekvenser som kan bli följden
av ett omfattande spel med sådana vinster. Till detta kommer att starka
skäl talar för att — med hänsyn till de kontrollsvårigheter som är förenade
med skatteplikten för lotterivinster - vinsterna bör begränsas så att de inte
uppgår till skattepliktiga belopp. Enligt utskottets uppfattning är de överväganden
som ligger till grund för regeringens förslag i fråga om penningvinster
välgrundade.

När det gäller rikslotterier föreslås som tidigare anförts inte något införande
av penningvinster. Enligt lotterilagen får lotterinämnden medge att
vinster i viss utsträckning utgörs av värdepapper. Det ankommer på lotterinämnden
att från fall till fall pröva i vilken utsträckning som detta kan
tillåtas. I lagens förarbeten har uttalats att utgångspunkten bör vara att
vinsterna i dessa lotterier i allt väsentligt inte skall utgöras av värdepapper.

I betänkandet KrU 1985/86:1 konstaterade utskottet att lotterinämnden då
tillämpade en praxis som innebar att ca 20 % av vinstvärdet fick utgöras av
premieobligationer. Utskottet uttalade därvid att lagstiftningen torde ge
visst utrymme för en ökning av procentsatsen och att detta sannolikt skulle
öka lotteriernas attraktivitet. Vad utskottet sålunda uttalat bör vara vägledande
för den framtida bedömningen i detta avseende. Med hänsyn till 13

möjligheten till vinster i form av värdepapper, och då sådana vinster inte är KrU 1987/88:22

skattepliktiga, anser inte heller utskottet att det finns skäl att införa penningvinster
i rikslotterier.

Vad utskottet i det föregående anfört om penningvinster i föreningslotterier
innebär att utskottet tillstyrker propositionens förslag och avstyrker
följande motioner, nämligen motionerna Kr20 yrkande 4, Kr21 yrkandena
2, 3 och 5, Kr22 yrkande 2 samt Kr23 yrkande 1.

Skatt på lotterivinster

Enligt förslaget i propositionen skall vinst i lotteri som enligt 11 § lotterilagen
anordnas av ideell förening vara skattefri.

Med hänvisning till förslag om att penningvinster bör tillåtas utan begränsningar
begärs det i motionen Kr21 (m) att regeringen skall återkomma
till riksdagen med förslag i fråga om vilken skatt som skall utgå (yrkande
4).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att penningvinst i lotteri som
anordnas av ideell förening skall vara skattefri. Med hänsyn till den ställning
utskottet tagit i fråga om penningvinsternas storlek påkallar motionen
i här aktuell del inte någon riksdagens åtgärd.

Skatt på bingospel

Genom de förslag som läggs fram i propositionen slopas skatten på bingo
med enbart varuvinster. För bingo med penningvinster föreslås att spelskatt
skall utgå med — i enlighet med vad som för närvarande gäller -5,5 % av omsättningen. Samtidigt förenklas administrationen i olika hänseenden.
Bl. a. läggs bingoskatten om så att den tas ut med 5,5% av tillståndsbeloppet.
Skatten skall betalas sex månader efter den dag då tillståndet
började gälla. För närvarande sker redovisningen i tvåmånadersperioder
med hänsyn till den faktiska omsättningen.

I motion Kr21 (m) yrkas att även bingospel med penningvinster befrias
från skatt (yrkande 8). Motionärerna anser att regeringens förslag inte är
tillräckligt långtgående och kritiserar även utformningen av förslaget, nämligen
för att det innebär att skatten skall betalas i förskott på belopp som
inte behöver stå i överensstämmelse med den faktiska omsättningen. Yrkandena
2 och 3 i motion Kr20 (fp) och yrkande 6 i motion Kr23 (c) innebär
att skatten skall bestämmas till 3 % av omsättningen och kunna erläggas i
efterskott. Motionärerna åberopar bl. a. att lotteriutredningen föreslagit att
skatten i överensstämmelse med önskemål från såväl föreningar och serviceföretag
som riksskatteverket borde slopas eller i vart fall sättas ned till
3%. I motion Kr417 ( m) yrkas att bingoskatten slopas.

I yttrande till kulturutskottet har skatteutskottet förklarat sig dela den i
propositionen framförda uppfattningen att penningvinster med så höga
belopp, som enligt förslaget kommer att tillåtas i bingo, bör beskattas
oavsett i vilken spelform de förekommer. Enligt skatteutskottets mening
bör utgångspunkten även i fortsättningen vara att skatten sammanlagt bör 14

motsvara lotterivinstskatten, och skäl saknas att ompröva de beräkningar KrU 1987/88:22
enligt vilka skattesatsen då bör vara 5,5 %.

Kulturutskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag när det
gäller slopande av skatten på bingo med varuvinster och när det gäller
införandet av penningvinster i bingospel. Med hänsyn till den betydande
del av folkrörelsernas inkomster från spelverksamhet som bingospelet
svarar för bör dessa åtgärder, som utskottet redan understrukit, ge föreningarna
betydande möjligheter till ökade inkomster. Enligt utskottets
uppfattning är emellertid en ytterligare förbättring av dessa möjligheter
angelägen mot bakgrund av den för folkrörelserna negativa utvecklingen
på spelmarknaden. En lägre skattesats även på bingospel med penningvinster
ligger också i linje med regeringens förslag i övrigt, nämligen att
folkrörelserna skall ges ökade möjligheter till inkomster från lotterier och
spel genom en kombination av åtgärder som syftar till att dels göra folkrörelsernas
lotterier mer attraktiva, dels öka föreningarnas utbyte av spelverksamheten.

Utskottet är inte berett att förorda att bingospelet ges en sådan särställning
i skattehänseende som ett slopande av skatten i sin helhet skulle
innebära. Den av skatteutskottet framhållna utgångspunkten för beräkningen
av skatten, att skatten på bingo bör motsvara lotteri vinstskatten,
bör emellertid enligt kulturutskottet inte hindra en sänkning av skatten till
3 %. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motionerna Kr20 yrkande
2 och Kr23 yrkande 6 såvitt yrkandena avser sänkning av skatten. Även
motionerna Kr21 yrkande 8 och Kr417 yrkande 6 tillgodoses i viss mån
genom utskottets ställningstagande.

Enligt utskottets uppfattning innebär förslaget i propositionen, att skatten
skall utgå på tillståndsbeloppet i stället för på omsättningen och att
skatten skall betalas på en gång efter sex månader, betydande förenklingar
av förfarandet, såväl för föreningarna som för riksskatteverket. Som motionärerna
bakom motionerna Kr20 och Kr23 påpekar innebär förslaget
emellertid även vissa nackdelar för föreningarna. För- och nackdelar med
förslaget i denna del diskuteras närmare i skatteutskottets yttrande.

En icke oväsentlig nackdel med förslaget i propositionen är att skatten
tas ut på ett tillståndsbelopp som inte behöver överensstämma med den
faktiska omsättningen. Genom att, som skatteutskottet föreslår, komplettera
den föreslagna ordningen med en regel om rätt till nedsättning av
skatten, i de fall där omsättningen i praktiken blir väsentligt lägre än den
medgivna, skulle visserligen olägenheterna bli betydligt mindre. Vissa
betänkligheter av angivet slag mot den föreslagna ordningen skulle dock
alltjämt kvarstå.

Enligt kulturutskottets mening bör det vara möjligt att förena fördelarna
med regeringens förslag med en ordning som tillgodoser önskemålet att
skatten utgår på den faktiska omsättningen. Detta bör kunna ske genom att
skatten - under förutsättning att bingotillstånd ges för kalenderår - i
princip fastställs och betalas på följande sätt.

I samband med att tillstånd till bingospel ges bestäms skatten preliminärt
till 3% av det omsättningsbelopp som tillstånd meddelas för. Av den
sålunda bestämda preliminära skatten betalas 50% på en bestämd upp- 15

bördsdag under juli månad. På grundval av deklaration i januari påföljande KrU 1987/88:22
år bestäms sedan den slutliga skatten efter den faktiska omsättningen för
de spel som bedrivits under tillståndsperioden. Inbetalning av skatten sker
sedan med avdrag för erlagd preliminär skatt.

Utskottets i det föregående redovisade ställningstaganden i fråga om
bingoskatt bör, såvitt avser slopande av skatt på bingospel med varuvinster
och skattesatsen för skattepliktigt bingospel, föranleda riksdagen att i
dessa hänseenden anta ändringar i den nu gällande lydelsen av lagen om
skatt på spel.

När det gäller utskottets ställningstagande i övrigt bör det enligt utskottets
uppfattning ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med
förslag till lag om ändring i lagen om skatt på spel och de övriga lagar som
berörs härav i enlighet med de principer som utskottet angivit. Vad utskottet
anfört i fråga om förslag från regeringen bör riksdagen med anledning
av motionerna Kr20 yrkande 3 och Kr23 yrkande 6 delvis och med avslag
på propositionen i motsvarande del som sin mening ge regeringen till
känna.

Slopande av tillståndsplikten för vissa lotterier

I propositionen föreslås att tillståndsplikten för lokala föreningslotterier
skall slopas utom när det gäller lotterier som bedrivs från fast försäljningsställe.
I stället för tillstånd införs dels en registreringsskyldighet, dels en
rätt att också utan registrering anordna lotterier under vissa närmare
angivna förutsättningar.

Utskottet tillstyrker förslagen såvitt avser slopande av tillståndsplikten
för lotterier och de särskilda föreskrifter som föreslås gälla för att lotterier
skall få anordnas enbart efter registrering. Förslaget i denna del bör kunna
innebära betydande administrativa förenklingar för föreningarna.

Motionärerna bakom motion Krl9 (fp) och motion Kr23 (c) vänder sig
mot att det görs undantag från slopandet av tillståndsplikten beträffande
lotterier som bedrivs från fast försäljningsställe. Enligt motionärerna innebär
regeringens förslag i den delen en stor arbetsbelastning och administrativt
krångel för föreningarna. Undantaget förtar värdet av den föreslagna
förenklingen, menar man.

Utskottet konstaterar att enligt vad som närmare utvecklas i propositionen
det ifrågavarande undantaget är motiverat av önskvärdheten att öka
föreningslivets inflytande över den lotterimarknad som avser försäljning
av lotter från fasta försäljningsställen och av en strävan att föreningar skall
komma bort från beroendet av särskilda serviceföretag. Till följd av överlåtelse
från kommun eller kontrakt med lokalinnehavaren disponerar sådana
företag i dag i stor utsträckning försäljningsställena. Förslaget i denna
del syftar således till att de intäkter som lotteriverksamheten ger verkligen
skall tillfalla den förening som anordnar lotteriet. Enligt propositionen (s.

20) bör tillstånd normalt inte ges till lotteri med försäljning från fast
försäljningsställe, om platsen bara blir tillgänglig genom utnyttjande av
serviceföretag.

Utifrån önskvärdheten av att de intäkter som lotteriverksamheten ger 16

verkligen tillfaller den förening som anordnar lotteriet tillstyrker utskottet KrU 1987/88:22

förslaget om att tillståndsplikten behålls i fråga om lotterier som genomförs

från fasta försäljningsplatser. Med sådana försäljningsplatser avses främst

lottkiosker placerade på torg eller affärsgator samt lottstånd och lottauto mater

i varuhus och andra affärslokaler. Om en förening tillfälligtvis,

exempelvis under en tävlingsdag på en idrottsplats, sätter upp en lottför säljningskur

eller ett regnskydd är det inte fråga om fast försäljningsplats i

den aktuella bestämmelsens mening.

Med hänsyn till de i motionerna påtalade olägenheterna med tillståndsplikt
och önskvärdheten att i största möjliga utsträckning underlätta för
föreningarna anser utskottet att med fast försäljningsplats endast skall
avses sådan i det föregående bestämd plats som blir tillgänglig för föreningen
genom att föreningen utnyttjar ett serviceföretag. Detta bör framgå av
lagtexten.

Genom detta ställningstagande tillgodoses i viss mån motionerna Krl9
och Kr23 yrkande 2.

Prövningen av lokala lotterier m.m.

Enligt vad som föreslås i propositionen skall tillstånds- och registreringsprövning
av lokala lotterier i fortsättningen göras av den kommunala
nämnd som kommunen bestämmer. Enligt förslaget skall också tillsyn
över lotterier, som anordnas efter registrering eller efter tillståndsprövning
av kommunen, i fortsättningen utövas av kommunen.

Motionärerna bakom motionerna Kr20 (fp), Kr 21(m) och Kr22 av Alf
Svensson (c) vänder sig mot att kommunen skall överta ansvaret för
registrering och åtgärder för tillstånd och kontroll av lotterier. De menar
att dessa uppgifter bör ligga kvar hos polismyndigheten resp. länsstyrelsen,
eftersom dessa myndigheter redan har den erforderliga kompetensen.

Motionärerna menar att det är onödigt att kommunen skall behöva bygga
upp sådan kompetens på området.

Utskottet konstaterar att lotteriutredningens förslag innebar att prövningen
skulle göras av länsstyrelsen. I propositionen framhålls emellertid
att det medför vissa nackdelar att flytta ärenden från en lokal till en
regional myndighet. Att lotterianordnarna kan vända sig till en lokal myndighet
har fördelar framför allt genom närheten till denna. En lokal myndighet
har, framhålls det i propositionen, som regel också en mycket större
kännedom om de aktuella föreningarna, och det är en stor fördel om denna
kompetens kan utnyttjas.

Utskottet instämmer i regeringens uppfattning och avstyrker motionerna
Kr20 yrkande 5, Kr21 yrkande 6 och Kr22 yrkande 3.

Bingospel och egentligt lotteri i närradio eller
kabeltelevision

1 propositionen föreslås att i lotterilagen intas en ny bestämmelse av

innehåll att bingospel, som får anordnas med stöd av 11 §, inte får bedrivas 17

2 Riksdagen 1987188. 13 sami. Nr 22
Rättelse: S. 20 rad 14 och 15 ändrad text.

i närradio eller kabeltelevision. Denna bestämmelse saknar motsvarighet i KrU 1987/88:22
den nu gällande lotterilagen.

Motionärerna bakom motion Kr23 (c) motsätter sig förslaget och anför
att det genom bestämmelsen i praktiken införs förbud mot bingo i närradio
(yrkande 3).

Utskottet konstaterar att den föreslagna bestämmelsen innebär att prövningen
av frågan om tillstånd till bingospel i närradio eller kabeltelevision
flyttas från lotterinämnden och länsstyrelsen till regeringen. Det ankommer
nämligen enligt 4 § lotterilagen på regeringen att pröva frågor om
tillstånd till lotterier i andra fall än som särskilt anges i lagen. Utskottet
tillstyrker förslaget. Enligt utskottets mening finns det emellertid inte
anledning till ett annat synsätt när det gäller egentligt lotteri. Det bör
således ankomma på regeringen att ta ställning även till frågan om huruvida
egentligt lotteri bör få förekomma i sådana medier. Utskottet anser att,
som en följd av det anförda i stället för den föreslagna bestämmelsen i en
ny paragraf med beteckningen 11 a, en bestämmelse bör införas i en ny
paragraf med beteckningen 15 a, som innebär att varken bingospel enligt 11
§ eller egentligt lotteri enligt 11 eller 14 § får bedrivas i närradio eller
kabeltelevision. Det anförda innebär samtidigt att utskottet avstyrker bifall
till motionen i här aktuell del.

Automatspel

Ett principiellt förbud mot automatspel som ger vinst i form av pengar,
värdebevis, spelpoletter eller liknande infördes 1979 i den då gällande
lotteriförordningen. Vid tillkomsten av 1982 års lotterilag ansåg departementschefen
att förbudet borde fortsätta att gälla. I den nu aktuella propositionen
föreslås inte någon ändring i detta avseende.

I motionerna Kr 17 (m) och Kr21 (m) begärs att förbudet mot spel på
enarmade banditer skall upphävas.

Utskottet vill erinra om att i 1972 års lotteriutredning (Ds H 1976:3),
som låg till grund för förbudet mot enarmade banditer, konstaterades att
övertygande belägg föreligger för att kritiken mot enarmade banditer är
berättigad. Utredningen slog vidare fast att spel på enarmade banditer
orsakar betydande problem för många människor, särskilt för sådana som
tillhör inkomstsvaga grupper och för dem som i sin yrkesutövning kommer
i kontakt med spelapparater. Enligt utskottets uppfattning har det inte
framkommit några skäl som motiverar ett borttagande av förbudet mot
utbetalningsautomater. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
bifall till motionerna Krl7 och Kr21 yrkande 7.

Vissa övriga frågor

Enligt 11 § lotterilagen gäller att bingospel eller egentligt lotteri får anordnas
av svensk juridisk person som är ideell förening och som har till
huvudsakligt syfte att främja allmännyttigt ändamål inom landet. Vidare
gäller bl. a. att föreningen i sin verksamhet huvudsakligen skall tillgodose
ändamål av angivet slag samt att föreningen inte får vägra någon inträde 18

som medlem såvida det inte med hänsyn till arten eller omfattningen eller KrU 1987/88:22
syftet med föreningen eller av annan orsak finns särskilda skäl för det.

Motionärerna bakom motionerna Kr401 (m) och Kr24 (c) vill att till
förmån för samhällsnyttig verksamhet kretsen av arrangörer som får anordna
lotterier med stöd av bestämmelsen i 11 § lotterilagen skall vidgas.

Enligt motion Kr401 bör lotteriets syfte vara avgörande för tillståndsgivningen.
Motionären bakom motion Kr24 anser att med begreppet ideell
förening i 11 § skall förstås även lokala fackliga föreningar och organisationer.

Med hänsyn till vad som inledningsvis anförts om behovet av åtgärder
för att förbättra folkrörelsernas möjligheter till inkomster från spelverksamhet
anser utskottet att de reformer som nu bör komma i fråga helt skall
inriktas på folkrörelserna så som dessa i lotterilagens mening definieras
genom den nu gällande lydelsen av 11 § lotterilagen. Utskottet avstyrker
av den anledningen bifall till motionerna.

Enligt motion Kr407 (m) skulle det vara värt att pröva att i Malmö driva
kasino efter internationell förebild, och enligt motion Kr419 (m) bör riksdagen
hos regeringen begära förslag om ändring i lotterilagen som ger möjlighet
att tillåta spelkasinon.

På hemställan av utskottet (senast i KrU 1987/88:2) har riksdagen avslagit
motioner som syftat till utredning om statligt initiativ till tillkomsten av
spelkasinon i Sverige. Utskottet har därvid hänvisat till den så gott som
enhälliga kritik som ett år 1974 av punktskatteutredningen framlagt förslag
om kasinon utsattes för; främst hade därvid framhållits risken för sociala
vådor av att kasinon etablerades. Enligt utskottets mening har det inte
inträffat någon omständighet som ger anledning till ett ändrat ställningstagande
till frågan om huruvida det skall vara tillåtet att bedriva kasinoverksamhet
av internationell typ i Sverige. Motionerna avstyrks följaktligen.

1 propositionen föreslås inte någon ändring i de ansvarsregler som finns i
lotterilagen. Till böter eller fängelse högst ett år döms enligt dessa regler
bl. a. dem som uppsåtligen eller av oaktsamhet olovligen anordnar ett
lotteri.

Enligt huvudregeln är det alltså den som anordnar ett lotteri som är
ansvarig för detta. Brottsbalkens regler om fleras medverkan till brott är
emellertid analogiskt tillämpliga. Enligt dessa skall till ansvar för viss
gärning dömas inte bara den som utfört gärningen utan också annan som
främjat gärningen med råd eller dåd. Ansvar för medverkan förutsätter att
den straffbelagda handlingen har kommit till utförande.

Utskottet vill framhålla att det i viss utsträckning förekommer att i strid
mot lotterilagens bestämmelser lotterier anordnas med penningvinster. 1
dessa har lottsedlarna ofta en sådan utformning att det redan av dessa
framgår att de är avsedda för lotterier som uppenbarligen inte får anordnas.
Det kan mot denna bakgrund finnas anledning att överväga behovet
av att införa en särskild bestämmelse om ansvar för den som förser
arrangören med lotterna. Syftet med en sådan bestämmelse skulle vara att
förhindra att sådana lotterier anordnas. Som angetts ovan krävs för ansvar
enligt de nuvarande bestämmelserna att ett lotteri har kommit till stånd.

Frågan har enligt vad utskottet inhämtat uppmärksammats inom rege- 19

ringskansliet. Någon riksdagens åtgärd är därför enligt utskottets mening KrU 1987/88:22
inte erforderlig.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande frågan om avslag på proposition 1987188:141 och
begäran om en ny utredning

att riksdagen avslår motion 1987/88:Krl8,

2. beträffande överväganden om överförande av medel från statens
spelverksamhet till ideella föreningar

att riksdagen avslår motionerna 1987/88 :Kr404 yrkande 1,

1987/88:Kr409 yrkande 4, 1987/88: Kr411 yrkande 2 och

1987/88:Kr417 yrkande 4,

3. beträffande begäran om anslag till idrottsrörelsen
att riksdagen avslår motion 1987/88: Kr417 yrkande 5

4. beträffande lotterier med direktdragning

att riksdagen avslår motionerna 1987/88 :Kr409 yrkande 3,

1987/88:Kr21 yrkande 9, 1987/88:Kr22 yrkande 1 och 1987/88:Kr23
yrkandena 4 och 5,

5. beträffande utredning om en kultur- och folkrörelsefond m. m.
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr23 yrkande 7,

6. beträffande ytterligare utredningar på lotteriområdet

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Kr412, 1987/88:Kr417 yrkande
3 och 1987/88:Kr21 yrkande 1,

7. beträffande nya spelformer

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr21 yrkande 10,

8. beträffande ett folkrörelseägt spel bolag m.m.
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr20 yrkande 1,

9. beträffande viss redovisning till riksdagen

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr20 yrkande 6,

10. beträffande penningvinster i riks-, regionala och lokala lotterier att

riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna
1987/88:Kr20 yrkande 4, 1987/88:Kr21 yrkandena 2, 3 och 5,

1987/88:Kr22 yrkande 2 och 1987/88:Kr23 yrkande 1 godkänner vad
utskottet anfört,

11. beträffande lotterier som bedrivs från fasta försäljningsplatser att

riksdagen med anledning av propositionen och motionerna
1987/88:Krl9 och 1987/88:Kr23 yrkande 2 godkänner vad utskottet
anfört,

12.beträffande lagtexten såvitt avser bl. a. penningvinster och
fasta försäljningsplatser

att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om

ändring i lotterilagen (1982:1011) såvitt avser 12 och 14 §§ med den 20

ändringen att 14 § erhåller i bilaga 2 som Utskottets förslag beteck- KrU 1987/88:22

nade lydelse,

13. beträffande hartdhavandet av frågor om tillstånd, registrering
och tillsyn i fråga om vissa lotterier

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna
1987/88:Kr20 yrkande 5, 1987/88:Kr21 yrkande 6 och
1987/88 :Kr22 yrkande 3 antar det i propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i lotterilagen såvitt avser 13, 15, 25 och 31 §§
samt 3. och 4. övergångsbestämmelserna,

14. beträffande vidgande av arrangörskretsen

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Kr401 och 1987/88:Kr24,

15. beträffande lotteri i närradio eller kabeltelevision

att riksdagen med anledning av propositionen och med avslag på
motion 1987/88:Kr23 yrkande 3 dels beslutar att 11 a § skall utgå ur
förslaget till lag om ändring i lotterilagen, dels beslutar att i lotterilagen
skall införas en ny paragraf, 15 a §, med i bilaga 2 som
Utskottets förslag betecknade lydelse, dels antar sådan ändring av
ingressen till det i propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i lotterilagen som föranleds härav, dels ock antar 11 §
förslaget till lag om ändring i lotterilagen med den ändringen att
paragrafen erhåller i bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade
lydelse,

16. beträffande visst automatspel

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Krl7 och 1987/88:Kr21 yrkande
7,

17. beträffande spelkasinon

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Kr407 och 1987/88:Kr419,

18. beträffande förslaget i övrigt till lag om ändring i lotterilagen
att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i lotterilagen, i den mån förslaget inte omfattas av vad
utskottet hemställt ovan,

19. beträffande skatt på lotterivinster

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion
1987/88:Kr21 yrkande 4 antar det i propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster,

20. beträffande beskattningen av bingospel m. m.

att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna
1987/88:Kr20 yrkandena 2 och 3, 1987/88:Kr21 yrkande 8,

1987/88:K.r23 yrkande 6 och 1987/88:Kr417 yrkande 6 dels avslår det
i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1972:820) om skatt på spel såvitt avser 6, 11 och 12 §§ och övergångsbestämmelsen,
dels antar förslaget såvitt avser 1 och 10 §§
med den ändringen att 10 § erhåller i bilaga 2 som Utskottets förslag
betecknade lydelse, dels avslår det i propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen om (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter, dels ock beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet anfört i fråga om uppbörd m. m. av
bingoskatt. 21

Stockholm den 19 maj 1988

KrU 1987/88:22

På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Maja Bäckström
(s), Jan-Erik Wikström (fp), Berit Oscarsson (s), Lars Ahlmark (m),

Anders Nilsson (s), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Kerstin
Göthberg (c), Margareta Fogelberg (fp), Jan Hyttring (c), Håkan Stjernlöf
(m), Inga Lantz (vpk) och Björn Kaaling (s).

Reservationer

1. Överväganden om överförande av medel från statens
spelverksamhet till ideella föreningar (mom. 2)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Håkan Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet
har” och slutar med "yrkande 4” bort ha följande lydelse:

I motion Kr417 framhålls att staten kommande budgetår beräknas kunna
tillgodogöra sig ett överskott från spelverksamhet på nästan 2,5 miljarder
kronor, varav 1,5 miljarder kronor avser tipsmedel och 1 miljard kronor
lotterimedel. I likhet med motionärerna konstaterar utskottet att Tipstjänsts
spelverksamhet i stor utsträckning bygger på idrottsrörelsens egna
aktiviteter. Genom olika punktinsatser och genom sponsring går visserligen
en del av Tipstjänsts medel redan i dag till idrotten. Utskottet delar
emellertid motionärernas uppfattning att en mera generell och uthållig
form för ytterligare överförande av medel från Tipstjänst till idrotten bör
införas, exempelvis genom att en summa svarande mot en viss andel av
överskottet från Tipstjänsts spelverksamhet går till idrottsrörelsen. Medlen
bör i första hand kanaliseras så att de lokala föreningarna gynnas. I
enlighet med vad motionärerna föreslår bör regeringen uppta överläggningar
med Riksidrottsförbundet för att diskutera omfattning och fördelningsprinciper.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr417
yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna. Genom utskottets
ställningstagande tillgodoses i viss mån motionerna Kr404 yrkande 1 och
Kr409 yrkande 4 och i någon mån även motion Kr411 yrkande 2. Utskottet
är emellertid inte berett att förorda ett överförande av medel av sådan
omfattning som föreslås i sistnämnda motion.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande överväganden om överförande av medel från statens
spelverksamhet till ideella föreningar

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr417 yrkande 4 och
med anledning av motionerna 1987/88: Kr404 yrkande 1,

1987/88:Kr409 yrkande 4 och 1987/88:Kr411 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 22

2. Överväganden om överförande av medel från statens KrU 1987/88:22
spelverksamhet till ideella föreningar (mom. 2)

Kerstin Göthberg och Jan Hyttring (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Kr409, nämligen
att för det fall riksdagen beslutar att staten även i fortsättningen skall få
bedriva spel och lotterier som inkräktar på föreningars möjlighet till inkomster
av sådan verksamhet, föreningslivet bör få del av dessa inkomster
genom att t. ex. nettovinsten av Triss- och jokerlotteriema tillförs folkrörelserna.
Utskottet tillstyrker följaktligen bifall till motion Kr409 yrkande

4. Genom detta ställningstagande tillgodoses i viss mån motionerna Kr404
yrkande 1, Kr417 yrkande 4 samt Kr411 yrkande 2.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande överväganden om överförande av medel från statens
spelverksamhet till ideella föreningar

att riksdagen med bifall till motion 1987/88 :Kr409 yrkande 4 och
med anledning av motionerna 1987/88 :Kr404 yrkande 1,

1987/88:Kr411 yrkande 2 och 1987/88:Kr417 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Överväganden om överförande av medel från statens
spelverksamhet till ideella föreningar (mom. 2)

Inga Lantz (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkandena 4” bort ha följande lydelse:

Utskottet har upprepade gånger i av riksdagen godkända betänkanden
uttalat bl. a. att idrotten har rätt till ett betydande samhällsstöd oberoende
av att den via tipsverksamheten tillför statsverket inkomster. Detta uttalande
äger fortfarande giltighet. Denna ståndpunkt har emellertid främst
betydelse i ett läge då tipsmedlen skulle vara av en storlek som understeg
vad som krävdes för att ge idrotten ett rimligt stöd. Numera överstiger
Tipstjänsts årliga vinst 1 miljard kronor. Det direkta stödet till idrotten
uppgår endast till något mer än 200 milj. kr., vartill kommer framför allt det
särskilda ungdomsstödet. Med hänsyn till idrottens stora betydelse för
ungdomen bör stödet till idrotten successivt trappas upp. Regeringen bör i
enlighet med vad som föreslås i motion Kr411 snabbehandla frågan om
tipsmedlens användning och framlägga förslag om hur ett anslag motsvarande
tipsmedlens storlek årligen kan tillföras idrotts- och friluftslivet.

Genom detta ställningstagande tillgodoses även motionerna Kr404 yrkande
1, Kr417 yrkande 4 och Kr409 yrkande 4.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande överväganden om överförande av medel från statens
spelverksamhet till ideella föreningar

23

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr411 yrkande 2 och KrU 1987/88:22

med anledning av motionerna 1987/88: Kr404 yrkande 1,

1987/88:Kr409 yrkande 4 och 1987/88:Kr417 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Begäran om anslag till idrottsrörelsen (mom. 3)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Håkan Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
är” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

1 enlighet med vad som anförs i motion Kr417 bör en generell och
uthållig form för ytterligare överföring av medel från Tipstjänst till idrotten
övervägas. Utskottet delar emellertid den i motionen framförda uppfattningen
att en del av Tipstjänsts överskott redan under kommande budgetår
bör överföras till idrottsrörelsen för att gå till i första hand de lokala
föreningarna. Regeringen bör därför återkomma med förslag om att 4,9
milj. kr. skall anvisas på tilläggsbudget för ändamålet.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande begäran om anslag till idrottsrörelsen
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Kr417 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Lotterier med direktdragning (mom. 4)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m), Margareta
Fogelberg (fp) och Håkan Stjernlöf anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”yrkande 9” bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad utskottet framhållit i det föregående utvisar uppgifterna
om utvecklingen under den senaste tioårsperioden en kraftig minskning
av folkrörelsernas andel av spelmarknaden. Ett steg i riktning mot att en
större del av spelmarknaden öppnas för de ideella föreningarna skulle vara
att dessa fick möjlighet att bedriva lotterier som motsvarar Penninglotteriets
Trisslotteri. Utskottet delar därför den i motion Kr21 framförda
uppfattningen att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med
förslag som möjliggör detta. Utskottet tillstyrker följaktligen bifall till
motionen i här aktuell del (yrkande 9). Utskottet är emellertid inte berett
att förorda att endast de ideella organisationerna skall ha rätt att bedriva
spel av den typ som Trisslotteriet utgör eller att detta spel skall överföras
till folkrörelserna. Motionerna Kr409 yrkande 3, Kr22 yrkande 1 och Kr23
yrkandena 4 och 5 avstyrks följaktligen.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande lotterier med direIndragning

24

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr21 yrkande 9 och med KrU 1987/88:22
avslag på motionerna 1987/88 :Kr409 yrkande 3,1987/88: Kr22 yrkande
1 och 1987/88:Kr23 yrkandena 4 och 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Lotterier med direktdragning (mom. 4)

Kerstin Göthberg och Jan Hyttring (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”yrkande 9” bort ha följande lydelse:

I motion Kr409 framhålls att idrottsrörelsens andel av spelmarknaden
har minskat genom de statliga spelens expansion, nu senast med Trisslotterierna
och Tipstjänsts vadslagning. Som påpekas i motionen har staten inte
tidigare ägnat sig åt spel om penningvinster med direktdragning. Utskottet
delar motionärernas uppfattning att en reglering av den statliga spelverksamheten
bör läggas fast som innebär att spel med direktdragning förbehålls
folkrörelserna. Som en följd härav bör Trisslotterierna snarast överföras
till folkrörelserna. Det får ankomma på regeringen att återkomma till
riksdagen med förslag av denna innebörd. Det anförda bör utskottet med
anledning av motionerna Kr409 yrkande 3, Kr22 yrkande 1, Kr23 yrkandena
4 och 5 samt Kr21 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande lotterier med direktdragning
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Kr409 yrkande
3, 1987/88:Kr21 yrkande 9, 1987/88:Kr22 yrkande 1 samt

1987/88:Kr23 yrkandena 4 och 5 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

7. Utredning om en kultur- och folkrörelsefond m. m.
(mom. 5)

Kerstin Göthberg och Jan Hyttring (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”När det”
och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Motionärerna bakom motion Kr23 framhåller att den nu aktuella propositionen
inte kan utgöra underlag för att lägga fast samhällets politik på
längre sikt på det aktuella området.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att en parlamentarisk
beredning bör tillsättas med uppgift att framlägga förslag på de områden
som motionärerna pekar på. 1 sammanhanget vill utskottet erinra om att
riksdagen på hemställan av utskottet tidigare har gett regeringen till känna
vissa synpunkter om närmare överväganden av möjligheten att skapa en
eller flera kulturfonder (se KrU 1985/86:18 s. 16—17). Utvecklingen på
lotterimarknaden - bl. a. genom Penninglotteriets långtgående intrång på
kvicklotterisidan (Triss), vilken tidigare varit förbehållen folkrörelserna -har ytterligare accentuerat behovet av ett fortsatt statligt stöd till folkrörel- 25

serna. Staten har genom sin väl utbyggda organisation för de statliga KrU 1987/88:22

lotterierna en mycket effektiv apparat för marknadsföring, och det framstår
som naturligt och rimligt att denna apparat utnyttjas även för att ge ett
ökat stöd åt folkrörelserna, likaväl som åt kulturen. Utskottet anser visserligen
att försiktighet bör iakttas då det gäller specialdestinering av vissa
inkomster på statsbudgeten, men med hänsyn till det nära sambandet
mellan resultatet av de statliga lotterierna och resultatet av folkrörelselotterierna
bör det enligt utskottets mening inte finnas något principiellt
hinder för att en kultur- och folkrörelsefond baserad på vinstmedel från
statlig spel verksamhet inrättas. I sammanhanget erinrar utskottet om Kulturlotteriet,
där visserligen överskottet tillförs staten men specialdestineras
till kulturella ändamål.

I enlighet med det anförda bör riksdagen med bifall till motion Kr23
yrkande 7 ge regeringen till känna att en parlamentarisk beredning bör
tillsättas med uppgift att framlägga förslag om en kultur- och folkrörelsefond,
inrättad av medel från statens spelintäkter, att precisera statens och
folkrörelsernas roll på spelområdet och att framlägga förslag som syftar till
att vid 1990-talets mitt relationerna mellan folkrörelserna och statens spelomsättning
blir densamma som år 1975, dvs. 1/3-2/3.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande utredning om en kultur- och folkrörelsefond m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr23 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Ytterligare utredningar på lotteriområdet (mom. 6)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m), Margareta
Fogelberg (fp) och Håkan Stjernlöf (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Den i det föregående redovisade expansionen på spelmarknaden har
främst skett genom de nya spelformer som introducerats av AB Tipstjänst
och Penninglotteriet. En ökad grad av egen finansiering inom idrottsrörelsen
förutsätter, som framhålls i motionerna Kr412 och Kr417, att en större
del av den totala spelmarknaden görs tillgänglig. De förslag som lämnas i
lotteriutredningens betänkande är i detta avseende inte av tillräcklig omfattning.
De förslag som lämnas i propositionen är än mer begränsade. Mot
denna bakgrund delar utskottet den i motionerna Kr21, Kr412 och Kr417
framförda uppfattningen att regeringen snarast bör utreda hur en större del
av spelmarknaden kan öppnas för idrottsrörelsen och andra ideella organisationer.
Det anförda bör riksdagen med anledning av motionerna Kr412,

Kr417 yrkande 3 och Kr21 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande ytterligare utredningar på lotteriområdet

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Kr412, 26

1987/88:Kr417 yrkande 3 och 1987/88:Kr21 yrkande 1 sorn sin me- KrU 1987/88:22
ning ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Nya spelformer (mom. 7)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Håkan Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”(yrkande 10)” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att de ideella organisationerna
bör få förstärkta möjligheter att utveckla sin spelverksamhet. Det
bör ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med förslag på
hur en sådan rätt skall kunna tillförsäkras de ideella organisationerna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande nya spelformer
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Kr21 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Ett folkrörelseägt spelbolag m. m. (mom. 8,
motiveringen)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Håkan Stjernlöf (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "I likhet” och på s. 12
slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

I likhet med (= utskottet 11 rader) Trisslotteri. På grund av det anförda
avstyrker utskottet bifall till motionen i här aktuell del.

11. Viss redovisning till riksdagen (mom. 9)

Jan-Erik Wikström och Margareta Fogelberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som framhålls i motionen är det angeläget att riksdagen
får möjlighet att följa utvecklingen på spelmarknaden. Om staten
fortsätter att bygga ut sin andel av marknaden i samma takt som skett de
senaste åren kan föreningslivet få svårigheter att återta sina marknadsandelar
trots de förbättringar för föreningarna som utskottet nu förordar.

Utskottet delar mot denna bakgrund motionärernas uppfattning att eventuella
förslag till förändringar av den statliga spelverksamheten bör följas av
redovisning till riksdagen av hur folkrörelsernas andel av verksamheten
skall kunna tryggas. Utskottet tillstyrker följaktligen motionen i här aktuell
del.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande viss redovisning till riksdagen
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr20 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 27

12. Penningvinster i riks-, regionala och lokala lotterier KrU 1987/88:22

(mom. 10)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m), Kerstin
Göthberg (c), Margareta Fogelberg (fp), Jan Hyttring (c) och Håkan Stjernlöf
(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Med
hänsyn” och på s. 14 slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Lotteriutredningen föreslog att penningvinster skulle tillåtas utan begränsningar.
Förslaget har tillstyrkts av den övervägande delen av remissinstanserna.
Enligt utskottets uppfattning redovisas i propositionen inte
några bärande motiv för att begränsa rätten till penningvinster till lokala
och regionala lotterier. Som motionärerna föreslår bör därför sådana vinster
tillåtas i såväl riks-, läns- som lokala lotterier. Med hänsyn till det
behov som föreligger av att göra folkrörelsernas lotterier mer attraktiva
bör den föreslagna nivån på penningvinster höjas avsevärt. Enligt utskottets
uppfattning bör penningvinster på upp till 500000 kr. få förekomma i
såväl riks-, läns- som lokala lotterier. Det finns enligt utskottets mening i
detta sammanhang inte heller någon anledning att göra skillnad mellan
sådana lotterier som anordnas efter tillstånd och sådana som anordnas
endast efter registrering. Enligt utskottets uppfattning bör följaktligen riksdagen
med bifall till motion Kr23 yrkande 1 och med anledning av motionerna
Kr20 yrkande 4, Kr21 yrkandena 2, 3 och 5 samt Kr22 yrkande 2
anta sådana ändringar i lotterilagen att penningvinster blir tillåtna i enlighet
med vad utskottet förordat.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande penningvinster i riks-, regionala och lokala lotterier att

riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till
motion 1987/88:Kr23 yrkande 1 samt med anledning av motionerna
1987/88:Kr20 yrkande 4, 1987/88:Kr21 yrkandena 2, 3 och 5 samt
1987/88 :Kr22 yrkande 2 godkänner vad utskottet anfört,

13. Lotterier som bedrivs från fasta försäljningsplatser
(mom. 11)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m), Kerstin
Göthberg (c), Margareta Fogelberg (fp), Jan Hyttring (c) och Håkan Stjernlöf
(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och på s. 17 slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

En betydande del av föreningslivets lotterier bedrivs från fasta försäljningsplatser.
Förslaget i propositionen att behålla tillståndsplikten för sådana
lotterier är därför såsom framhålls i motionerna förenat med betydande
olägenheter för föreningarna. Enligt utskottets uppfattning väger de
skäl som regeringen anfört för förslaget i denna del inte tillräckligt tungt för 28

att motivera att tillståndsplikten behålls. Lotterier som bedrivs från sådana KrU 1987/88:22
fasta försäljningsplatser bör således jämställas med andra lotterier och
undantas från tillståndsplikt om övriga förutsättningar härför är uppfyllda.

Det ifrågavarande undantaget i 14 § lotterilagen bör följaktligen utgå.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande lotterier som bedrivs från fasta försäljningsplatser att

riksdagen med avslag på propositionen och med bifall till motionerna
1987/88:Krl9 och 1987/88:Kr23 yrkande 2 godkänner vad
utskottet anfört,

14. Lagtexten såvitt avser bl. a. penningvinster och fasta
försäljningsplatser (mom. 12)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 12 och 13

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m), Kerstin
Göthberg (c), Margareta Fogelberg (fp), Jan Hyttring (c) och Håkan Stjernlöf
(m) anser att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

12. beträffande lagtexten såvitt avser bl.a. penningvinster och
fasta försäljningsplatser

att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i lotterilagen (1982:1011) såvitt avser 12 och 14 §§ med den
ändringen att paragraferna erhåller i bilaga 3 som Reservanternas
förslag betecknade lydelse,

15. Handhavandet av frågor om tillstånd, registrering och
tillsyn i fråga om vissa lotterier (mom. 13)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m), Margareta
Fogelberg (fp) och Håkan Stjernlöf (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att ansvaret för registrering
och åtgärder för tillstånd och kontroll av lotterier bör ligga kvar hos
polismyndigheten resp. länsstyrelsen eftersom dessa myndigheter redan
har den erforderliga kompetensen. Med anledning av motionerna Kr20
yrkande 5, Kr21 yrkande 6 och Kr22 yrkande 3 bör således de aktuella
bestämmelserna i lotterilagstiftningen ändras endast i den utsträckning
som föranleds av att tillståndsplikten för vissa lokala lotterier ersätts med
registrering.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande handhavandet av frågor om tillstånd, registrering
och tillsyn i fråga om vissa lotterier

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88: Kr20 yrkande 5, 29

1987/88:K.r21 yrkande 6 och 1987/88:Kr22 yrkande 3 dels avslår det i KrU 1987/88:22

propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lotterilagen

såvitt avser 13 § och 3. och 4. övergångsbestämmelserna, dels antar

förslaget såvitt avser 15, 25 och 31 §§ med den ändringen att 15 och

31 §§ erhåller i bilaga 3 som Reservanternas förslag betecknade

lydelse,

16. Vidgande av arrangörskretsen (mom. 14)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Håkan Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 böljar med ”Med
hänsyn” och slutar med ”till motionerna” bort ha följande lydelse:

Genom den nuvarande formuleringen av 11 § i lotterilagen utesluts, som
anförts i motion Kr401, viss del av föreningslivet från att anordna lotterier
och därmed medverka till att samla in medel till nyttiga ändamål. Enligt
utskottets uppfattning bör även dessa organisationer kunna få tillstånd att
anordna lotterier om det är motiverat av lotteriets syfte. Det bör ankomma
på regeringen att återkomma till riksdagen med förslag om hur reglerna
skall ändras för att detta skall uppnås. Anledning förekommer därvid att
även uppmärksamma den fråga som tas upp i motion Kr24.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande vidgande av arrangörskretsen

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr401 och med anledning
av motion 1987/88:Kr24 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

17. Lotteri i närradio eller kabeltelevision (mom. 15)

Ingrid Sundberg (m), Lars Ahlmark (m), Kerstin Göthberg (c), Jan Hyttring
(c) och Håkan Stjernlöf (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionen är närradion folkrörelsernas mediekanal. Det
är därför rimligt att spel skall kunna förekomma även där. I enlighet med
vad utskottet framhållit har i november 1985 tillkallats en särskild utredare
med uppgift att utreda frågor om sådant spel. Enligt utskottets uppfattning
saknas anledning att föregripa utredningsarbetet. Utskottet tillstyrker följaktligen
motion Kr23 yrkande 3 som innebär att regeringens förslag i denna
del avvisas.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande lotteri i närradio eller kabeltelevision

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr23 yrkande 3 dels
avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
lotterilagen såvitt avser 11 a §, dels antar förslaget såvitt avser 11 § 30

med den ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 3 som Reservan- KrU 1987/88:22
ternas förslag betecknade lydelse,

18. Visst automatspel (mom. 16)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Håkan Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 böijar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”yrkande 7” bort ha följande lydelse:

Såsom framhålls i motionerna föreslog lotteriutredningen att regeringen
skulle kunna ge tillstånd till sådant automatspel som ger vinst i form av
pengar, värdebevis, spelpolletter eller liknande. Förslaget tillstyrktes av
flertalet remissinstanser. Utskottet delar motionärernas uppfattning om att
automatspel bör tillåtas i enlighet med vad som föreslogs av lotteriutredningen.
Med anledning av motionerna Krl7 och Kr21 yrkande 7 bör det
ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till erforderliga
ändringar i lotterilagen.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande visst automatspel
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Krl7 och
1987/88:Kr21 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

19. Spelkasinon (mom. 17)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Håkan Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 böijar med ”På
hemställan” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse: Svenska

folket omsätter årligen miljardbelopp på olika spel, såsom tips,
lotto, bingo, V65 och lotter. Att anse ett svenskt spelkasino av internationell
typ som något totalt annorlunda och väsensfrämmande i förhållande
till i dag godkända spel är inte realistiskt. Om man, som utskottet tidigare
gjort, vill anlägga sociala aspekter, gäller dessa i lika hög grad redan
befintliga spelformer.

Utskottet anser med hänsyn till det anförda att det finns skäl för omprövning
av utskottets tidigare ställningstagande i frågan. En utredning i
syfte att undanröja hindren för tillkomsten av spelkasinon i Sverige bör
komma till stånd, vilket riksdagen med anledning av motionerna Kr407 och
Kr419 som sin mening bör ge regeringen till känna.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande spelkasinon
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Kr407 och
1987/88:Kr419 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört, 31

20. Skatt på lotterivinster (mom. 19) KrU 1987/88:22

Under förutsättning av bifall till reservation 12

Ingrid Sundberg (m) Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m), Margareta
Fogelberg (fp) och Håkan Stjernlöf (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör lotterilagen ändras så att penningvinster
på upp till 500000 kr. tillåts i såväl riks-, läns- som lokala lotterier. Med
anledning härav bör som föreslås i motion Kr21 regeringen återkomma till
riksdagen med förslag till de ändringar som utskottets ställningstagande i
fråga om penningvinster föranleder i lagen om skatt på lotterivinster.
Utskottet tillstyrker följaktligen motionen i här aktuell del.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande skatt på lotterivinster
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr21 yrkande 4 dels
avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, dels beslutar att som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Beskattningen av bingospel m. m. (mom. 20)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Håkan Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
är” och på s. 16 slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att lotteriutredningen i första hand föreslog att
bingospelet skulle vara helt skattefritt och att flertalet remissinstanser
tillstyrkt detta förslag. Från riksskatteverkets sida har särskilt framhållits
de fördelar från administrativ synpunkt som ett bingospel utan skatteplikt
skulle innebära. Med hänsyn till vad utskottet i det föregående har anfört
om angelägenheten av en ytterligare förbättring av folkrörelsernas möjligheter
till ökade inkomster delar utskottet den uppfattning som framförs i
motion Kr21, nämligen att lagen om skatt på spel bör ändras så att skattskyldighet
på bingospel slopas i sin helhet. Det anförda innebär också att
motionerna Kr20 yrkande 3, Kr23 yrkande 6 och Kr417 yrkande 6 tillgodoses.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande beskattningen av bingospel m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr21 yrkande 8 och med
anledning av motionerna 1987/88:Kr20 yrkandena 2 och 3,

1987/88:Kr23 yrkande 6 och 1987/88:K.r417 yrkande 6 dels avslår de
i propositionen framlagda förslagen till lag om ändring i lagen
(1972: 820) om skatt på spel och lag om ändring i lagen (1984: 151)
om punktskatter och prisregleringsavgifter, dels antar det i bilaga 4 32

framlagda som Reservanternas förslag betecknade förslaget till lag KrU 1987/88:22
om ändring i lagen om skatt på spel.

Särskilt yttrande

Uppbörd av bingoskatt (mom. 20)

Kerstin Göthberg och Jan Hyttring (båda c) anför:

Genom utskottets ställningstagande i fråga om beräkning och uppbörd av
bingoskatt har motioner från bl. a. centerpartiet i väsentlig grad tillgodosetts.
Med hänsyn härtill har vi avstått från att reservera oss till förmån för
att skatten på bingospel i sin helhet skall betalas i efterskott. Vi utgår från
att effekterna av de av utskottet föreslagna bestämmelserna följs med
noggrannhet av regeringen.

3 Riksdagen 1987188. 13 sami. Nr 22

I propositionen framlagda lagförslag
1 Förslag till

Lag om ändring i lotterilagen (1982:1011)

Härigenom föreskrivs i fråga om lotterilagen (1982:1011)
dels att 16 § skall upphöra att gälla,

dels att 2, 11, 12—15, 17, 17a, 25, 26 och 31 §§ och rubrikerna närmast

före 11, 17 och 31 §§ skall ha följande
dels att det i lagen skall införas tre
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Rätt till fortsatt spel är att anse
som vinst enligt denna lag. Med automatspel
avses spel på mekaniska
eller elektroniska spelapparater.

6

Andra lotterier som får anordnas efter
tillstånd

1

Bingospel eller annat lotteri, vilket
inte är kedjebrevsspel eller liknande
spel eller automatspel, roulettspel,
tärningsspel eller kortspel
enligt 1 § tredje stycket eller 7—10§
eller utgör vadhållning i samband
med hästtävling, får under förutsättningar
som anges i 12 § efter tillstånd
anordnas av svensk juridisk
person som är ideell förening och
som

lydelse,

nya paragrafer 6a, 11 a och 17b §§ av

Föreslagen lydelse

§

Med egentliga lotterier avses lotterier
som inte är kedjebrevsspel eller
liknande spel eller automatspel,
roulettspel, tärningsspel, kortspel
eller bingospel.

Med automatspel avses spel på
mekaniska eller elektroniska spelapparater.

Rätt till fortsatt spel är att anse
som vinst enligt denna lag.

§

Förslutna lotter och bingobrickor
skall vara av godkänd typ. Frågor
om godkännande prövas av lotterinämnden.
Ett beslut om typgodkännande
får förenas med villkor.

Vid bingospel skall det finnas
kontroll anordnad på det sätt som
lotterinämnden godkänner.

Andra lotterier som får anordnas efter
tillstånd eller registrering

§

Bingospel eller egentligt lotteri,
som inte utgör vadhållning i samband
med hästtävling, får under
förutsättningar som anges i 11 a §
och 12 § efter tillstånd anordnas av
svensk juridisk person som är ideell
förening och som

KrU 1987/88:22

Bilaga 1

34

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1. har till huvudsakligt syfte att främja allmännyttigt ändamål inom
landet,

2. i sin verksamhet huvudsakligen tillgodoser sådant ändamål samt

3. inte vägrar någon inträde som medlem såvida det inte med hänsyn till
arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller syfte eller av
annan orsak finns särskilda skäl för detta.

Om det finns särskilda skäl, får tillstånd enligt första stycket meddelas

för en juridisk person som inte är ideell förening eller som har till huvud sakligt

syfte att främja allmännyttigt ändamål utom landet.

11 a §

Bingospel som får anordnas med
stöd av 11 § får inte bedrivas i närradio
eller kabeltelevision.

12 §

I sådant lotteri som får anordnas
med stöd av 11 § får vinsterna inte
utgöras av pengar eller värdepapper.
Om lotteriet får bedrivas inom
flera län, får tillståndsmyndigheten
dock medge att vinster utgörs av
värdepapper.

Vid tillståndsprövning enligt 11 §
skall särskild hänsyn tas till vilket
behov av lotteriinkomster som
sammanslutningen kan anses ha för
sin verksamhet samt till det utrymme
för lotterier som kan antas finnas
på marknaden. Om det inte
finns särskilda skäl till annat, får
tillstånd meddelas endast när det
kan antas att lotteriet kommer att
lämna sammanslutningen skälig avkastning.

I egentliga lotterier som får anordnas
med stöd av 11 § får

1. vinsterna inte utgöras av värdepapper,

2. vinsterna inte utgöras av
pengar om lotteriet skall bedrivas i
flera län,

3. vinst som utgörs av pengar
uppgå till högst 500 kronor.

Om lotteriet får bedrivas inom
flera län, får tillståndsmyndigheten
dock medge att vinster utgörs av
värdepapper.

I bingospel som får anordnas
med stöd av II § får vinsterna inte
utgöras av värdepapper.

Vid tillståndsprövning enligt 11 §
skall särskild hänsyn tas till vilket
behov av lotteriinkomster som
sammanslutningen kan anses ha för
sin verksamhet samt till det utrymme
för lotterier som kan antas finnas
på marknaden. Vid bedömningen
av behovet av inkomster från
bingospel skall hänsyn främst tas
till omfattningen av ungdomsverksamheten
i sammanslutningar vars
ändamål naturligen kan förenas
med ungdomsverksamhet. Om det
inte finns särskilda skäl till annat,
får tillstånd meddelas endast när
det kan antas att lotteriet kommer
att lämna sammanslutningen skälig
avkastning.

KrU 1987/88:22

Bilaga 1

35

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13 §

Frågor om tillstånd enligt 11 § till
egentligt lotteri, som skall bedrivas
av en sammanslutning som är verksam
huvudsakligen inom endast en
kommun, prövas av den kommunala
nämnd som kommunen bestäm -

Frågor om tillstånd enligt 11 §
prövas av länsstyrelsen i det län där
lotteriet skall bedrivas. Om lotteriet
skall bedrivas inom flera län, prövas
tillståndsfrågan av lotterinämnden.

Frågor om tillstånd i övrigt enligt
11 § prövas av länsstyrelsen i det
län där lotteriet skall bedrivas. Om
lotteriet skall bedrivas inom flera
län, prövas tillståndsfrågan av lotterinämnden.

Tillstånd skall avse viss tid samt visst område där lotteriverksamhet får
bedrivas. Om det inte finns särskilda skäl till annat, skall området utgöras
av det område där sammanslutningen huvudsakligen är verksam.

14 §1

Egentliga lotterier får efter registrering
anordnas av en sådan
sammanslutning som avses i 11 §
och som är verksam huvudsakligen
inom endast en kommun, under förutsättning -

Lotteri, vilket inte är kedjebrevsspel
eller liknande spel eller automatspel,
roulettspel, tärningsspel,
kortspel eller bingospel enligt 1 §
tredje stycket eller 7—11 §, får efter
tillstånd anordnas av en sådan sammanslutning
som avses i 11 § och
som är verksam huvudsakligen
inom endast en kommun, under förutsättning 1.

att antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt
uppgjord plan,

2. att lotteriet inte bedrivs från
fasta försäljningsplatser,

3. att vinsterna inte utgörs av
värdepapper,

2. att vinsterna inte utgörs av
pengar eller värdepapper,

3. att värdet av varje insats uppgår
till högst tio kronor,

4. att värdet av högsta vinsten
uppgår till högst 500 kronor,

4. att vinst som utgörs av pengar
uppgår till högst 500 kronor,

5. att det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst hälften av
insatsernas värde,

6. att lotteriet bedrivs endast
inom den eller de kommuner där
sammanslutningen är verksam,
samt

1. att insatsernas sammanlagda
belopp i de lotterier som sammanslutningen
med stöd av denna para -

6. att lotteriet bedrivs endast
inom den eller de kommuner där
sammanslutningen är verksam,

7. att insatsernas sammanlagda
belopp i de lotterier som sammanslutningen
med stöd av denna para -

KrU 1987/88:22

Bilaga 1

' Senaste lydelse 1983:1083.

Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.

36

Nuvarande lydelse

graf anordnar under en tolvmånadersperiod
uppgår till högst 30000
kronor.

Om det inte finns särskilda skäl
till annat, får tillstånd meddelas endast
när det kan antas att lotteriet
kommer att lämna sammanslutningen
skälig avkastning.

Frågor om tillstånd enligt 14 §
prövas av polismyndigheten i den
kommun där sammanslutningen
huvudsakligen är verksam. Tillstånd
skall avse en tid om tre år,
om det inte finns särskilda skäl att
bestämma en kortare tid.

Föreslagen lydelse

graf anordnar under en treårsperiod
uppgår till högst 300000 kronor,
samt

8. att det finns en av registreringsmyndigheten
godkänd föreståndare
för lotteriet.

Registrering enligt 14 § skall ske
hos den kommunala nämnd som
kommunen bestämmer innan något
lotteri anordnas. Ny anmälan om
registrering skall därefter göras
vart tredje år.

Nämnden skall utse kontrollant
för lotteriet. Nämnden skall fastställa
arvodet till kontrollanten. Arvodet
skall betalas av den som anordnar
lotteriet.

Den som anordnar lotteriet skall
vid varje årsskifte lämna nämnden
uppgift om insatsernas sammanlagda
belopp i de lotterier som har
anordnats under året.

Lotterier som får anordnas utan till- Lotterier som får anordnas utan tillstånd
stånd eller registrering

17 §

Lotteri, vilket inte är kedjebrevs- Egentliga lotterier får anordnas
spel eller liknande spel eller auto- utan tillstånd, under förutsättning
matspel, roulettspel, tärningsspel,
kortspel eller bingospel enligt
I§ tredje stycket eller 7—ll§§, får
anordnas utan tillstånd, under förutsättning 1.

att lotteriet anordnas i samband med

a) offentlig nöjestillställning,

b) offentlig tillställning till förmån för allmännyttigt ändamål,

c) allmän sammankomst för framförande av konstnärligt verk till förmån
för allmännyttigt ändamål eller

d) bingospel, som inte är eller kan jämställas med automatbingo, av den
som har tillstånd att anordna bingospelet enligt 11 §,

2. att lotteriet bedrivs endast inom det för tillställningen, sammankomsten
eller bingospelet avsedda området,

3. att vinsterna utgörs endast av varor,

4. att värdet av varje insats uppgår till högst två kronor,

5. att värdet av högsta vinsten uppgår till högst 100 kronor,

KrU 1987/88:22

Bilaga 1

37

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse KrU 1987/88: 22

6. att vinstfördelningen sker i omedelbar anslutning till deltagande i Bilaga 1
lotteriet samt

7. att det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst hälften av
insatsernas värde, om antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är
bestämda enligt uppgjord plan.

17a§2

Lotteri, vilket inte är kedjebrevs- Egentliga lotterier får även i anspel
eller liknande spel eller auto- nät fall än som anges i 17 § anord matspel,

roulettspel, tärningsspel, nas utan tillstånd, under förutsätt kortspel

eller bingospel enligt ning

\§ tredje stycket eller 7—ll§, får
även i annat fall än som anges i 17 §
anordnas utan tillstånd, under förutsättning 1.

att lotteriet anordnas i samband med

a) offentlig tillställning till förmån för allmännyttigt ändamål,

b) allmän sammankomst för framförande av konstnärligt verk till förmån
för allmännyttigt ändamål eller

c) bingospel, som inte är eller kan jämställas med automatbingo, av den
som har tillstånd att anordna bingospelet enligt 11 §,

2. att behållningen i lotteriet uteslutande används för det ändamål, till
vars förmån tillställningen, sammankomsten eller bingospelet anordnats,

3. att antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt
uppgjord plan som finns tillgänglig inom det för tillställningen, sammankomsten
eller bingospelet avsedda området,

4. att det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst hälften av
insatsernas värde,

5. att vinsterna utgörs endast av varor,

6. att lotteriet bedrivs endast inom det för tillställningen, sammankomsten
eller bingospelet avsedda området och att lotterna säljs uteslutande
genom anordnarens egen försorg,

7. att dragningen förrättas offentligt före tillställningens eller sammankomstens
slut eller, i fråga om bingospel, före bingospelets slut för dagen
och att resultatet av dragningen görs tillgängligt för allmänheten samt

8. att insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier som anordnas med
stöd av denna paragraf vid samma tillställning, sammankomst eller bingospel
uppgår till högst 10000 kronor.

17 b §

Egentliga lotterier får utan tillstånd
anordnas av en sådan sammanslutning
som avses i 11 §, underförutsättning 1.

att lotteriet bedrivs endast i
samband med tillställning eller
sammankomst som sammanslutningen
anordnar eller deltar /',

2. att värdet av varje insats uppgår
till högst fem kronor,

3. att vinsterna inte utgörs av
värdepapper,

2 Senaste lydelse 1983:1083.

38

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4. att värdet av högsta vinsten
uppgår till högst 500 kronor,

5. att det sammanlagda värdet
av vinsterna motsvarar minst hälften
av insatsernas värde samt

6. att lottköparen, om vinstdragningen
inte redan har ägt rum, vid
lottköpet får veta var och när
vinstdragningen skall ske och på
vilket sätt resultatet av dragningen
görs tillgängligt för allmänheten.

25 §

Lotterinämnden utövar, om inte Lotterinämnden utövar, om inte
annat följer av tredje stycket, den annat följer av fjärde stycket, den

centrala tillsynen över efterlevna- centrala tillsynen över efterlevnaden
av denna lag och de föreskrifter den av denna lag och de föreskrifter

som har meddelats med stöd av som har meddelats med stöd av

lagen. lagen.

Tillståndsmyndighet utövar den närmare tillsynen över sådana lotterier
som får anordnas efter tillstånd av myndigheten. Länsstyrelse skall efter
anmodan biträda lotterinämnden vid tillsynen över sådana lotterier som
anordnas med tillstånd enligt 11 § och som får bedrivas inom länet.

Registreringsmyndigheten utövar
den närmare tillsynen över sådana
lotterier som får anordnas efter
registrering med stöd av 14 §.

Tillsynen över lotterier som anordnas efter särskilt tillstånd av regeringen
enligt 4 § första stycket utövas av den myndighet som regeringen bestämmer.

26 §

Den som har tillstånd enligt den- Den som har tillstånd enligt denna
lag är skyldig att efter anmodan na lag eller med stöd av 14 § an av

tillsynsmyndigheten lämna upp- ordnar lotteri efter registrering är

lysningar samt tillhandahålla hand- skyldig att efter anmodan av till lingar

eller annat som behövs för synsmyndigheten lämna upplystillsynen.
ningar samt tillhandahålla handling ar

eller annat som behövs för tillsynen.

Överklagande

31 §3

Besvär

Polismyndighetens beslut enligt
denna lag får överklagas hos länsstyrelsen
genom besvär.

Länsstyrelsens beslut enligt denna
lag får överklagas hos lotteri -

En kommunal nämnds beslut enligt
denna lag får överklagas hos
länsstyrelsen.

Länsstyrelsens beslut enligt denna
lag får överklagas hos lotteri -

KrU 1987/88:22

Bilaga 1

3 Senaste lydelse 1983:1083.

39

KrU 1987/88:22

Bilaga 1

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om tillstånd som har
beviljats enligt 14 § före den 1 januari 1989. Sker registrering enligt de nya
föreskrifterna i 14 §, upphör dock tillståndet att gälla.

3. För ärenden som vid utgången av december 1988 kommit in till
polismyndigheten men ännu inte avgjorts gäller äldre föreskrifter. Beträffande
ärenden där beslut av polismyndigheten har meddelats före ikraftträdandet
tillämpas äldre föreskrifter i fråga om överklagande.

4. Tillsyn över lotterier som bedrivs med tillstånd av polismyndigheten
utövas efter ikraftträdandet av den kommunala nämnd som kommunen
bestämmer.

Nuvarande lydelse

nämnden genom besvär. Nämndens
beslut i sådant fall får inte
överklagas. Nämnden får dock hänskjuta
ärendet till regeringen, om
det är av större vikt.

Lotterinämndens beslut i frågor
rörande tillstånd som avses i 7 §, 9 §
andra stycket andra meningen, 13 §
första stycket andra meningen eller
21 § får överklagas hos regeringen
genom besvär.

Föreslagen lydelse

nämnden. Nämndens beslut i sådant
fall får inte överklagas. Nämnden
får dock hänskjuta ärendet till
regeringen, om det är av större
vikt.

Lotterinämndens beslut i frågor
rörande tillstånd och godkännande
som avses i 6 a §, 7 §, 9 § andra stycket
andra meningen, 13 § andra
stycket andra meningen eller 21 §
får överklagas hos regeringen.

40

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster

KrU 1987/88:22

Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster1
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1§2

Skatt betalas enligt denna lag till staten för vinst i svenskt lotteri.

Skatten utgör fyrtio procent av vinstens värde i fråga om vinst vid
vinstdragning i vinstsparande anordnat av bank eller sparkassa och trettio
procent av vinstens värde i fråga om annan vinst. Skatt skall dock inte
betalas med högre belopp än att av vinsten återstår etthundra kronor.

Skatt skall inte betalas för

1. vinst vid vadhållning genom totalisator vid hästtävlingar eller vinst vid
vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer,

2. vinst i lotteri, när vinsten inte utgörs av pengar,

3. vinst i sådant spel som avses i lagen (1972: 820) om skatt på spel,

Vid beräkning av skattebeloppet skall i vinstens värde inräknas den
skatt som belöper på vinsten.

Skatt skall inte betalas för vinster som utfallit på lotter som inte sålts,
eller för vinster som inte tagits ut av vinnaren.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1 Lagen omtryckt 1984: 152.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1984: 152.

2 Senaste lydelse 1986:524. 41
4 Riksdagen 1987188. 13 sami. Nr 22

4. vinst i pengar som utfallit på
lott i lotteri som har anordnats av
sådan sammanslutning som avses i
11 § lotterilagen (1982:1011),

4. vinst som uppgår till högst etthundra
kronor.

5. annan vinst i pengar som uppgår
till högst etthundra kronor.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:820) om skatt på spel1

dels att 1,6, 10 och 11 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 12 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelser

1 §

Spelskatt erläggs enligt denna lag Spelskatt betalas enligt denna lag
till staten för sådant roulett- eller till staten för sådant roulett- eller

bingospel som kräver tillstånd en- bingospel som kräver tillstånd enligt
lotterilagen (1982:1011). ligt lotterilagen (1982:1011). Skatt

betalas dock inte för sådant bingospel
som får anordnas med stöd av
II § lotterilagen om vinsterna endast
utgörs av annat än pengar.

Kortspel och tärningsspel jämställs i denna lag med roulettspel.

6§

Skattskyldighet för roulettspel inträder med den kalendermånad då spelet
påbörjas och upphör vid utgången av den kalendermånad då spelet
upphör.

Skattskyldighet för bingospel in- Skattskyldighet för bingospel inträder
när insats göres i spelet. träder när tillstånd till bingospel

(bingotillstånd) börjar gälla.

10 §

Spelskatt utgår i fråga om

1. roulettspel, för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger,
med 6000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel minst tre dagar vatje
vecka och med 2000 kronor för tillstånd i annat fall. Om ett tillstånd avser
fler än ett spelbord skall dock nämnda belopp höjas med 3000 kronor
respektive 1 000 kronor för vaije spelbord utöver ett,

2. bingospel med 5,5 procent av 2. bingospel med 5,5 procent av

värdet av erlagda spelinsatser och det sammanlagda värde som spelentréavgifter
eller andra avgifter i intäkterna högst får uppgå till enden
mån avgifterna berättigar till ligt bingotillståndet,

deltagande i spelet.

11 §

Redovisning för skatt på roulett- Redovisning för skatt på roulettspel
lämnas för vaije kalendermå- spel lämnas för varje kalendermånad.
Skatt på bingospel redovisas nåd.

för redovisningsperioder om två kalendermånader.

KrU 1987/88:22

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1984:157.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:145.

42

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Deklaration skall lämnas för varje spelplats. Riksskatteverket får medge
att en gemensam deklaration lämnas för flera spelplatser.

12 §

I fråga om skatt på bingospel föreligger
inte redovisningsskyldighet,
utan skatten påförs genom automatisk
databehandling på grundval
av uppgifter i bingotillstånd
utan att beslut meddelas av beskattningsmyndigheten.
Skatten
anses fastställd till det påförda beloppet.
Beslut om skatten får meddelas
enligt 4 kap. 3 och 5 §§ lagen
(1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter.

Skatten på bingospel skall betalas
senast sex månader efter den
dag då skattskyldigheten inträtt.
Restavgift enligt Skap. 8—ll§§
lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter
skall tas ut om skatten
inte betalas inom denna tid.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Äldre bestämmelser skall fortfarande tillämpas i fråga om spel enligt
sådant bingotillstånd som börjat gälla före den 1 januari 1989.

KrU 1987/88:22

Bilaga 1

43

4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1§ lagen (1984:151) om punktskatter
och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

1§>

Den som är skattskyldig skall re- Den som är skattskyldig skall redovisa
skatten till beskattnings- dovisa skatten till beskattnings myndigheten

genom att lämna de- myndigheten genom att lämna deklaration.
Särskilda bestämmelser klaration. Särskilda bestämmelser

gäller i fråga om skatt enligt lagen gäller i fråga om skatt enligt lagen

(1984:405) om stämpelskatt på ak- (1972:820) om skatt på spel och

tier. lagen (1984:405) om stämpelskatt

på aktier.

Om deklarationsskyldighet i visst fall för den som är registrerad som
skattskyldig föreskrivs i 6 § första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

KrU 1987/88:22

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1986:318.

44

Av kulturutskottet framlagda förslag till ändringar i

regeringens lagförslag

1. Förslaget till lag om ändring i lotterilagen (1982:1011)

Morn. 12 i utskottets hemställan

Regeringens förslag Utskottets förslag

14 §

Egentliga lotterier får efter registrering anordnas av en sådan sammanslutning
som avses i 11 § och som är verksam huvudsakligen inom endast
en kommun, under förutsättning

1. att antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda
enligt uppgjord plan,

2. att lotteriet inte bedrivs från 2. att lotteriet inte bedrivs från
fasta försäljningsplatser, fasta försäljningsplatser, som görs

tillgängliga genom ett serviceföretag,

3. att vinsterna inte utgörs av värdepapper,

4. att vinst som utgörs av pengar uppgår till högst 500 kronor,

5. att det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst hälften av
insatsernas värde,

6. att lotteriet bedrivs endast inom den eller de kommuner där sammanslutningen
är verksam,

7. att insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier som sammanslutningen
med stöd av denna paragraf anordnar under en treårsperiod uppgår
till högst 300 000 kronor, samt

8. att det finns en av registreringsmyndigheten godkänd föreståndare för
lotteriet.

Mom. 15 i utskottets hemställan

Regeringens förslag Utskottets förslag

11 §

Bingospel eller egentligt lotteri, Bingospel eller egentligt lotteri,
som inte utgör vadhållning i sam- som inte utgör vadhållning i samband
med hästtävling, får under band med hästtävling, får under

förutsättningar som anges i 11 a § förutsättning som anges i 12 § och

och 12 § efter tillstånd anordnas av 15 a § efter tillstånd anordnas av

svensk juridisk person som är ideell svensk juridisk person som är ideell

förening och som förening och som

1. har till huvudsakligt syfte att främja allmännyttigt ändamål inom
landet,

2. i sin verksamhet huvudsakligen tillgodoser sådant ändamål samt

3. inte vägrar någon inträde som medlem såvida det inte med hänsyn till
arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller syfte eller av
annan orsak finns särskilda skäl för detta.

Om det finns särskilda skäl, får tillstånd enligt första stycket meddelas
för en juridisk person som inte är ideell förening eller som har till huvudsakligt
syfte att främja allmännyttigt ändamål utom landet.

KrU 1987/88:22

Bilaga 2

45

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag
15 a §

KrU 1987/88:22

Bilaga 2

1 närradio eller kabeltelevision
får inte bedrivas

1. bingospel som anordnas med
stöd av 11 §, eller

2. egentligt lotteri som anordnas
med stöd av 11 § eller 14 §.

2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1972: 820) om skatt på
spel

Morn. 20 i utskottets hemställan

Regeringens förslag Utskottets förslag

10 §

Spelskatt utgår i fråga om

1. roulettspel, för vaije kalendermånad då skattskyldighet föreligger,
med 6000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel minst tre dagar varje
vecka och med 2000 kronor för tillstånd i annat fall. Om ett tillstånd avser
fler än ett spelbord skall dock nämnda belopp höjas med 3000 kronor
respektive 1000 kronor för vaije spelbord utöver ett.

2. bingospel med 5,5 procent av 2. bingospel med 3 procent av
det sammanlagda värde som spel- värdet av erlagda spelinsatser och

intäkterna högst får uppgå till en- entréavgifter eller andra avgifter i

ligt bingotillståndet. den mån avgifterna berättigar till

deltagande i spelet.

46

Av reservanterna framlagda förslag till ändringar i

regeringens lagförslag

1. Förslaget till lag om ändring i lotterilagen (1982: 1011)

Reservation 14

Regeringens förslag Reservanternas förslag

12 §

I egentliga lotterier som får anordnas med stöd av 11 § får

1. vinsterna inte utgöras av värdepapper,

2. vinsterna inte utgöras av
pengar om lotteriet skall bedrivas i
flera län,

3. vinst som utgörs av pengar 2. vinst som utgörs av pengar

uppgå till högst 500 kronor. uppgå till högst 500000 kronor.

Om lotteriet får bedrivas inom flera län, får tillståndsmyndigheten dock
medge att vinster utgörs av värdepapper.

I bingospel som får anordnas med stöd av 11 § får vinsterna inte utgöras
av värdepapper.

Vid tillståndsprövning enligt 11 § skall särskild hänsyn tas till vilket
behov av lotteriinkomster som sammanslutningen kan anses ha för sin
verksamhet samt till det utrymme för lotterier som kan antas finnas på
marknaden.

Vid bedömningen av behovet av inkomster från bingospel skall hänsyn
främst tas till omfattningen av ungdomsverksamheten i sammanslutningar
vars ändamål naturligen kan förenas med ungdomsverksamhet. Om det
inte finns särskilda skäl till annat, får tillstånd meddelas endast när det kan
antas att lotteriet kommer att lämna sammanslutningen skälig avkastning.

14 §

Egentliga lotterier får efter registrering anordnas av en sådan sammanslutning
som avses i 11 § och som är verksam huvudsakligen inom endast
en kommun, under förutsättning

1. att antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda
enligt uppgjord plan,

2. att lotteriet inte bedrivs från
fasta försäljningsplatser,

3. att vinsterna inte utgörs av 2. att vinsterna inte utgörs av

värdepapper, värdepapper,

4. att vinst som utgörs av pengar 3. att vinst som utgörs av pengar

uppgår till högst 500 kronor, uppgår till högst 500000 kronor,

5. att det sammanlagda värdet av 4. att det sammanlagda värdet av

vinsterna motsvarar minst hälften vinsterna motsvarar minst hälften
av insatsernas värde, av insatsernas värde,

6. att lotteriet bedrivs endast 5. att lotteriet bedrivs endast

inom den eller de kommuner där inom den eller de kommuner där

sammanslutningen är verksam, sammanslutningen är verksam,

7. att insatsernas sammanlagda 6. att insatsernas sammanlagda

belopp i de lotterier som samman- belopp i de lotterier som sammanslutningen
med stöd av denna para- slutningen med stöd av denna paragraf
anordnar under en treårsperiod graf anordnar under en treårsperiod

uppgår till högst 300000 kronor, uppgår till högst 300000 kronor,

samt samt

8. att det finns en av registre- 7. att det finns en av registre ringsmyndigheten

godkänd före- ringsmyndigheten godkänd föreståndare
för lotteriet. ståndare för lotteriet.

KrU 1987/88:22

Bilaga 3

47

Reservation 15

Regeringens förslag

Reservanternas förslag

15 §

Registrering enligt 14 § skall ske
hos den kommunala nämnd som
kommunen bestämmer innan något
lotteri anordnas. Ny anmälan om
registrering skall därefter göras vart
tredje år.

Nämnden skall utse kontrollant
för lotteriet. Nämnden skall fastställa
arvodet till kontrollanten. Arvodet
skall betalas av den som anordnar
lotteriet.

Den som anordnar lotteriet skall
vid vaije årsskifte lämna nämnden
uppgift om insatsernas sammanlagda
belopp i de lotterier som har anordnats
under året.

Registrering enligt 14 § skall ske
hos polismyndigheten i den kommun
där sammanslutningen huvudsakligen
är verksam innan något
lotteri anordnas. Ny anmälan om
registrering skall därefter göras vart
tredje år.

Polismyndigheten skall utse
kontrollant för lotteriet. Polismyndigheten
skall fastställa arvodet till
kontrollanten. Arvodet skall betalas
av den som anordnar lotteriet.

Den som anordnar lotteriet skall
vid vaije årsskifte lämna polismyndigheten
uppgift om insatsernas
sammanlagda belopp i de lotterier
som har anordnats under året.

31 §

En kommunal nämnds beslut enligt
denna lag får överklagas hos
länsstyrelsen.

Polismyndighetens beslut enligt
denna lag får överklagas hos länsstyrelsen
genom besvär.

Länsstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas hos lotterinämnden.
Nämndens beslut i sådant fall får inte överklagas. Nämnden får dock
hänskjuta ärendet till regeringen, om det är av större vikt.

Lotterinämndens beslut i frågor rörande tillstånd och godkännande som
avses i 6 a §, 7 §, 9 § andra stycket andra meningen, 13 § andra stycket
andra meningen eller 21 § får överklagas hos regeringen.

Reservation 17

Regeringens förslag

Reservanternas förslag

11 §

Bingospel eller egentligt lotteri,
som inte utgör vadhållning i samband
med hästtävling, får under
förutsättningar som anges i 11 a §
och 12 § efter tillstånd anordnas av
svensk juridisk person som är ideell
förening och som

Bingospel eller egentligt lotteri,
som inte utgör vadhållning i samband
med hästtävling, får under
förutsättningar som anges i 12 § efter
tillstånd anordnas av svensk juridisk
person som är ideell förening
och som

1. har till huvudsakligt syfte att främja allmännyttigt ändamål inom
landet,

2. i sin verksamhet huvudsakligen tillgodoser sådant ändamål samt

3. inte vägrar någon inträde som medlem såvida det inte med hänsyn till
arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller syfte eller av
annan orsak finns särskilda skäl för detta.

Om det finns särskilda skäl, får tillstånd enlig första stycket meddelas för
en juridisk person som inte är ideell förening eller som har till huvudsakligt
syfte att främja allmännyttigt ändamål utom landet.

KrU 1987/88:22

Bilaga 3

48

Av reservanterna framlagt lagförslag

Reservation 21
Förslag till

lag om ändring i lagen (1972: 820) om skatt på spel

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972: 820) om skatt på spel1 att 1,6,
10 och 11 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

1 §

Spelskatt erläggs enligt denna lag Spelskatt erläggs enligt denna lag
till staten för sådant roulett- eller till staten för sådant roulettspel som

bingospel som kräver tillstånd en- kräver tillstånd enligt lotterilagen

ligt lotterilagen (1982:1011). (1982:1011).

Kortspel och tärningsspel jämställs i denna lag med roulettspel.

6 §

Skattskyldighet för roulettspel inträder med den kalendermånad då spelet
påbörjas och upphör vid utgången av den kalendermånad då spelet
upphör.

Skattskyldighet för bingospel inträder
när insats göres i spelet.

10 §

Spelskatt utgår i fråga om

1. roulettspel, för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger,
med 6000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel minst tre dagar vaije
vecka och med 2000 kronor för tillstånd i annat fall. Om ett tillsänd avser
fler än ett spelbord skall dock nämnda belopp höjas med 3 000 kronor
respektive 1 000 kronor för vaije spelbord utöver ett,

2. bingospel med 5,5 procent av
värdet av erlagda spelinsatser och
entréavgifter eller andra avgifter i
denna mån avgifterna berättigar
till deltagande i spelet.

U §

Redovisning för skatt på roulett- Redovisning för skatt på roulettspel
lämnas för vaije kalandermå- spel lämnas för vaije kalendermånad.
Skatt på bingospel redovisas nåd.
för redovisningsperioder om två kalendermånader.

Deklarationens skall lämnas för vaije spelplats. Riksskatteverket får
medge att en gemensam deklaration lämnas för flera spelplatser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

KrU 1987/88: 22

Bilaga 4

1 Lagen omtryckt 1984:157.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 145.

49

Skatteutskottets yttrande
1987/88:6 y

om lotterier (prop. 1987/88:141)

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över proposition
1987/88:141 om ändring i lotterilagen (1982:1011), m.m., jämte dels
följande motioner som väckts med anledning av propositionen, nämligen
1987/88: Krl7 av Sten Andersson i Malmö och Ewy Möller (m), 1987/88: Krl8
av Karin Israelsson (c), 1987/88:Krl9 av Elver Jonsson och Bengt Harding
Olson (fp), 1987/88:Kr20 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp), 1987/88:Kr21 av
Bo Lundgren m.fl. (m), 1987/88:Kr22 av Alf Svensson (c), 1987/88:Kr23 av
Karl Boo m.fl. (c) och 1987/88:Kr24 av Rune Backlund (c), dels följande motioner
från den allmänna motionstiden, nämligen 1987/88:Kr401 av Håkan
Stjernlöf (m), 1987/88:Kr404 av Alf Svensson (c) yrkande 1, 1987/88:Kr407
av Sten Andersson i Malmö (m), 1987/88:Kr409 av Karl Boo m.fl. (c)
yrkandena 3 och 4, 1987/88:Kr411 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkande 2,
1987/88:Kr412 av Kjell-Arne Welin och Lars Sundin (fp), 1987/88:Kr417 av
Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena 3-6 och 1987/88:Kr419 av Göthe Knutson
och Gullan Lindblad (m). Med anledning härav får skatteutskottet anföra
följande.

Omsättningen på spelmarknaden är i dag över 15 miljarder kronor.
Folkrörelsernas andel utgör ca 18 %, varav övervägande delen faller på
bingo. Deras möjligheter att anordna spel begränsar sig till lotterier med
vinster i form av varor, presentkort och - i fråga om rikslotterier -värdepapper. Tillstånd fordras utom i fråga om smärre lotterier i samband
med tillställningar av olika slag, och insatserna begränsar sig då till högst 2 kr.
På bingo utgår spelskatt med 5,5 % av omsättningen. Andra föreningslotterier
är fria från skatt.

Propositionen syftar till att ge folkrörelserna ökade möjligheter att skaffa
sig inkomster av lotterier och till att förenkla reglerna. Förslagen innebär
bl.a. att penningvinster på högst 500 kr. skall få förekomma i andra lotterier
än rikslotterier, och i bingo skall penningvinster på upp till ett halvt
basbelopp kunna tillåtas. Samtidigt förenklas administrationen i olika
hänseenden. Bl.a. läggs bingoskatten om så att den tas ut med 5,5 % av
tillståndsbeloppet sex månader efter den dag då tillståndet började gälla. För
närvarande sker redovisningen i tvåmånadersperioder med hänsyn till den
faktiska omsättningen. Vidare kan nämnas att skatten på bingo med enbart
varuvinster slopas.

KrU 1987/88:22

Bilaga 5

50

I en motion yrkas avslag på propositionen i dess helhet med hänsyn till de
sociala vådor spelbegäret kan medföra. I övrigt skiljer sig motionerna från
propositionen genom att motionärerna vill tillförsäkra folkrörelserna eller
andra organisationer större inkomster från den totala spelmarknaden och
ytterligare vidga deras möjligheter att anordna spel av olika slag. En del av
motionerna berör också beskattningen av bingo.

Enligt utskottets mening finns det från de utgångspunkter som skatteutskottet
har att beakta inte något att erinra mot de lättnader som föreslås i
propositionen. Utskottet finner vidare att de lagstiftningsfrågor i övrigt som
nu kan anses aktuella berör skatteutskottets ämnesområde endast såvitt
avser bingo. Utskottet begränsar sig därför i det följande till de skattefrågor
som rör detta spel.

I motion Kr412 yrkas en utredning av idrottens ekonomiska förutsättningar
i syfte bl.a. att slopa bingoskatten och att ändra reglerna för spelet. Enligt
yrkande 6 i motion Kr417 bör bingoskatten slopas successivt. Enligt dessa
båda motioner bör penningvinster kunna förekomma i bingospelet.

Med de förslag som nu läggs fram i propositionen får de angivna kraven på
en översyn eller ändring av reglerna åtminstone delvis anses tillgodosedda.
Enligt utskottets mening fordrar dessa yrkanden inte någon särskild åtgärd
från riksdagens sida, och utskottet avstyrker alltså motionerna i dessa delar.

I motion Kr21 yrkar Bo Lundgren m.fl. (m) att även bingospel med
penningvinster skattebefrias. Motionärerna anser att regeringens förslag inte
är tillräckligt långtgående och kritiserar även utformningen för att den
innebär att skatten skall betalas i förskott på belopp som inte behöver stå i
överensstämmelse med den faktiska omsättningen. Yrkandena 2 och 3 i
motionerna Kr20 av Jan-Erik Wikström m.fl. (m) och yrkande 6 i motion
Kr23 av Karl Boo m.fl. (c) innebär att skatten bör bestämmas till 3 % av
omsättningen och kunna erläggas i efterskott. Motionärerna åberopar bl.a.
att lotteriutredningen föreslagit att skatten borde slopas i överenstämmelse
med önskemål från såväl föreningar och serviceföretag som riksskatteverket
eller i vart fall sätts ned till 3 %.

Förslaget att slopa skatten på varubingo innebär att sådan bingo i
skattehänseende jämställs med annan bingo. Utskottet tillstyrker propositionen
i denna del.

Enligt propositionen kommer penningvinster upp till ett halvt basbelopp,
dvs. för närvarande 12 900 kr., att tillåtas i bingo. Utskottet delar departementschefens
uppfattning att penningvinster med så höga belopp bör
beskattas oavsett i vilken spelform de förekommer. Enligt utskottets mening
bör utgångspunkten fortfarande vara att skatten sammanlagt bör motsvara
lotterivinstskatten, och skäl saknas att ompröva de beräkningar enligt vilka
skattesatsen då bör vara 5,5 %.

Utredningens förslag att slopa bingoskatten skall bl.a. ses mot bakgrund av
att bingospelet år 1986 omsatte 1 563 milj. kr., vilket motsvar 86 milj. kr. i
skatt, och att de administrativa svårigheterna med skatten enligt riksskatteverkets
uppfattning var stora jämfört med den förhållandevis låga skatteinkomsten.
Förslaget att tillåta penningvinster torde leda till att bingospelet
blir mer attraktivt. Utredningen har i sitt förslag utgått från att omsättningen
kommer att stiga med 30 %, vilket innebär att skatten med oförändrad

KrU 1987/88:22

Bilaga 5

51

skattesats skulle komma att överstiga 110 milj. kr. Med hänsyn härtill och till
de förenklingar i fråga om beräkningen och redovisningen av skatten som det
enligt utskottets mening är möjligt att genomföra kan det inte anses
motiverat att enbart av administrativa skäl slopa skatten. Även i övrigt
saknas enligt utskottets mening tillräckliga skäl för en sådan åtgärd.

Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena om skattefrihet
eller nedsättning av skattesatsen för bingo med penningvinster.

Förslaget i propositionen om att skatten skall utgå på tillståndsbeloppet i
stället för på omsättningen och att skatten skall betalas på en gång efter sex
månader medför betydande förenklingar av förfarandet, såväl för föreningarna
som för riksskatteverket. För föreningarnas del innebär förslaget också
vissa nackdelar, som dock inte bör överdrivas.

Bingotillstånden avser i allmänhet spel upp till en viss omsättning under ett
helt år, och förslaget att skatten skall betalas in på en gång efter ett halvår
innebär alltså att den till viss del skall erläggas i förskott. Beträffande
likviditetsaspekterna på denna fråga bör det framför allt framhållas att
skatten normalt sett utgör en så liten del av föreningarnas totala intäkter av
spelet att de ändrade betalningstiderna inte kan antas komma att medföra
nämnvärda påfrestningar. Det kan också nämnas att en del av de betalningar
som nu skall ske vid spelperiodens början senareläggs.

I normalfallet torde det inte heller föreligga några större svårigheter att
planera spelet på ett sådant sätt att den i tillståndet medgivna omsättningen
på spelet i allt väsentligt kan uppnås. Enligt vad utskottet erfarit förekommer
det sällan att föreningarna inte kan utnyttja speltillstånden fullt ut. Man bör
emellertid enligt utskottets mening inte helt bortse från att väsentliga
avvikelser kan tänkas förekomma i enskilda fall. För att undvika oskäliga
effekter, om omsättningen i något fall i praktiken blir väsentligt lägre än det
medgivna spelbeloppet, bör man alltså öppna en möjlighet att nedsätta
skatten. Regler i detta hänseende kan enligt utskottets uppfattning utformas
på ett sådant sätt att de administrativa vinsterna med de i propositionen
föreslagna förenklingarna inte går förlorade.

Det anförda innebär att skatten enligt utskottets mening i sådana fall bör
kunna sättas ned, om den skattskyldige ansöker härom hos beskattningsmyndigheten
(riksskatteverket). Som förutsättning för nedsättning bör gälla att
han visar att spelinsatserna inte uppgått till 75 % av spelintäkternas högsta
tillåtna värde enligt speltillståndet och att den faktiska omsättningen med
minst 20 000 kr. understigit det medgivna spelbeloppet. Skatten bör då
kunna sättas ned med 5,5 % av den del av det i bingotillståndet medgivna
spelbeloppet som den skattskyldige visar att han inte har utnyttjat.

Utskottets förslag tillgodoser till väsentlig del de i motionerna Ku20 och
Ku23 framställda yrkandena i vad avser beräkningen och betalningen av
skatten. I den mån så inte är fallet avstyrker utskottet desamma.

Reglerna om nedsättning kan exempelvis tas in i en ny 13 § i lagen
(1972:820) om skatt på spel och få följande innehåll:

13 § Den som är skattskyldig för bingospel enligt ett bingotillstånd vars
giltighet har löpt ut kan efter ansökan hos beskattningsmyndigheten få
nedsättning av skatten om han visar att spelintäkterna uppgått till mindre än
75 procent av det värde som spelinsatserna sammanlagt högst fick uppgå till

KrU 1987/88:22

Bilaga 5

52

enligt bingotillståndet och det ej utnyttjade spelbeloppet överstiger 20 000
kronor. Nedsättning medges med 5,5 procent av det ej utnyttjade beloppet.

I sammanhanget vill utskottet erinra om att lagen (1984:151) om punktskatter
och prisregleringsavgifter är tillämplig i fråga om förfarandet med
bingoskatten. Beslut enligt den föreslagna bestämmelsen bör enligt utskottets
mening anses som ett skattebeslut enligt den nu nämnda lagen.

Stockholm den 26 april 1987
På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s). Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s),
Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson
(s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s), Karl-Anders Petersson (c), Kjell
Nordström (s), Margit Gennser (m), Gunnar Nilsson (s), Leif Olsson (fp)
och Paul Lestander (vpk).

* Ej närvarande vid justeringen.

Avvikande meningar

1. Skatten på bingo

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m) och Margit Gennser (m) anför:
Lotteriutredningen föreslog i första hand att bingospel skulle bli skattefritt
och i andra hand att varubingo skulle vara skattefritt och att skatt på
penningbingo skulle tas ut med 3 % av den faktiska omsättningen. I
motionerna riktas berättigad kritik mot att regeringen inte godtagit något av
utredningens förslag rörande penningbingo och mot att regeringen utformat
sitt förslag om en skatt på 5,5 % på ett sätt som kan ge märkliga effekter.
Skatt skall betalas i förskott på ett belopp som inte behöver stå i överensstämmelse
med den faktiska omsättningen. Därigenom försämras föreningarnas
likviditet, samtidigt som den effektiva skattesatsen kan komma att överstiga
5,5 %.

Riksskatteverket har framhållit de fördelar från administrativ synpunkt
som ett bingospel utan skatteplikt skulle innebära. Från statsfinansiell
synpunkt har frågan liten betydelse. Med hänsyn till de beaktansvärda skäl
som utredningen har anfört för sitt förslag att slopa bingoskatten anser vi att
bingo bör vara helt skattefritt. Vi tillstyrker således motion Kr21 i denna
del.

Vi avstår från att i detta sammanhang gå in på de övriga frågor som tagits upp
i propositionen och motionerna.

KrU 1987/88: 22

Bilaga 5

53

2. Skatten på bingo

Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Karl-Anders Petersson (c) och Leif
Olsson (fp) anför:

Det finns skäl att anta att penningvinster kommer att medföra en förnyelse
och ökat intresse för bingospel. En skattesats på 3 % torde därför vara
tillräcklig för att statens skatteintäkter av detta spel skall bli oförändrade. Vi
instämmer i förslagen i motionerna Kr20 och Kr23 om att skatten på bingo
med penningvinster skall bestämmas till 3 %.

Regeringen har föreslagit vissa ändringar i reglerna för beräkningen och
betalningen av skatten. Dessa ändringar skulle - som framhålls i motionerna
- medföra nya olägenheter för föreningarna. Regeringens förslag innebär att
skatten skall betalas i förskott. Dessutom skall den beräknas på tillståndsbeloppet,
även om spelet i realiteten haft en väsentligt lägre omfattning. De
jämkningar som utskottet föreslår innebär att de värsta effekterna härav kan
undvikas, om föreningarna i efterhand kommer in med en särskild ansökan.
Även med utskottets förslag skulle dock väsentliga olägenheter komma att
kvarstå. Bl.a. skulle den av utskottet föreslagna skattesatsen 5,5 % på grund
av den nya tekniska utformningen innebära att den effektiva beskattningen
ofta blir högre, i vissa fall mer än 7 % av den faktiska omsättningen.

De kritiserade olägenheterna kan undvikas om skatten på sätt som föreslås
i motionerna Kr20 och Kr23 får beräknas på den faktiska omsättningen och
redovisas efter tillståndstidens slut. Motionärernas förslag innebär också den
förenklingen jämfört med nuvarande regler att man får en enda redovisning
efter spelperiodens slut i stället för löpande redovisningar varannan månad.
Vi tillstyrker därför motionerna Kr20 och Kr23 även i dessa delar.

Vi avstår från att i detta sammanhang gå in på de övriga frågor som tagits upp
i propositionen och motionerna.

KrU 1987/88:22

Bilaga 5

54

Innehållsförteckning KrU 1987/88:22

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motioner som väckts under allmänna motionstiden 1988 2

Motioner som väckts med anledning av propositionen 2

Ärendets beredning 4

Gällande bestämmelser m. m 4

Vissa statistiska uppgifter 5

Propositionens huvudsakliga innehåll 5

Utskottet

Inledning 6

Frågan om huruvida ändringar av lotterilagen m. fl. lagar enligt
principerna i propositionen skall antas 7

Vissa övergripande frågor m. m.

Överförande av medel från statens spelverksamhet till främst

idrottsrörelsen 8

Spel med direktdragning — Trisslotteriet 9

Frågor om ytterligare utredningar 10

Penningvinster 12

Skatt på lotterivinster 14

Skatt på bingospel 14

Slopande av tillståndsplikten för vissa lotterier 16

Prövningen av lokala lotterier m. m 17

Bingospel och egentligt lotteri i närradio eller kabeltelevision .... 17

Automatspel 18

Vissa övriga frågor 18

Hemställan 20

Reservationer

1. Överväganden om överförande av medel från statens spelverksamhet
till ideella föreningar (m) 22

2. Överväganden om överförande av medel från statens spelverksamhet
till ideella föreningar (c) 23

3. Överväganden om överförande av medel från statens spelverksamhet
till ideella föreningar (vpk) 23

4. Begäran om anslag till idrottsrörelsen på tilläggsbudget (m) 24

5. Lotterier med direktdragning (m, fp) 24

6. Lotterier med direktdragning (c) 25

7. Utredning om en kultur- och folkrörelsefond m. m. (c) 25

8. Ytterligare utredningar på lotteriområdet (m, fp) 26

9. Nya spelformer (m) 27

10. Ett folkrörelseägt spelbolag m. m. (m) 27

11. Viss redovisning till riksdagen (fp) 27

12.Penningvinster i riks-, regionala och lokala lotterier (m, fp, c) ... 28

13. Lotterier som bedrivs från fasta försäljningsplatser (m, fp, c) .... 28

14. Lagtexten såvitt avser bl. a. penningvinster och fasta försäljningsplatser
(m, fp, c) 29

15.Handhavandet av frågor om tillstånd, registrering och tillsyn i
fråga om vissa lotterier (m, fp) 29

16. Vidgande av arrangörskretsen (m) 30 55

17. Lotteri i närradio eller kabeltelevision (m, c) 30 KrU 1987/88:22

18. Visst automatspel (m) 31

19. Spelkasinon (m) 31

20. Skatt på lotterivinster (m, fp) 32

21. Beskattningen av bingospel m. m.(m) 32

Särskilt yttrande

Uppbörd av bingoskatt (c) 33

Bilagor

1. I propositionen framlagda lagförslag 34

2. Av kulturutskottet framlagda förslag till ändringar i regeringens
lagförslag 45

3. Av reservanterna framlagda förslag till ändringar i regeringens
lagförslag 47

4. Av reservanterna framlagt lagförslag 49

5. Skatteutskottets yttrande 1987/88:6 y 50

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988

56