om ändring i lagen för Sveriges riksbank och i Bankoreglementet jämte vissa motioner om sedlar och mynt (förs. 1984/85:17) (Betänkande 1984/85:FiU24 Finansutskottet)

FiU 1984/85:24

Finansutskottets betänkande
1984/85:24

om ändring i lagen för Sveriges riksbank och i Bankoreglementet
jämte vissa motioner om sedlar och mynt (förs. 1984/85:17)
Sammanfattning

Riksbanksfullmäktige har föreslagit att styrelserna vid riksbankens regionkontor
skall avvecklas, att riksbanken skall ges rätt att förvärva aktier i en
nybildad Penningmarknadscentral (PMC) och att riksbanken inte längre
skall vara skyldig att ge ut sedlar i valörerna 10 kr. och 10000 kr. Avsikten är
dock att behålla 10-kronorssedeln till dess ett tillfredsställande 10-kronorsmynt
har tagits fram och till dess tiden i övrigt synes mogen för att ersätta
10-kronorssedeln med ett mynt i samma valör.

Utskottet biträder förslaget. Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen
skall avstyrka en motion i vilken begärs att riksbanken alltjämt skall vara
skyldig att ge ut 10-kronorssedeln.

Utskottet behandlar i detta sammanhang också två under allmänna
motionstiden väckta motioner vilka enligt utskottets mening bör avslås. I den
ena motionen föreslås att riksbanksfullmäktige skall få i uppdrag att införa en
25-kronorssedel. I den andra förordas att en sedel- och myntreform
genomförs, varvid en ny enkrona skall motsvara 10 kr. i dagens penningvärde.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet

dels förslag 1984/85:17 Fullmäktiges i riksbanken förslag om ändring i
lagen (1934:437) för Sveriges riksbank och i lagen (RFS 1975:6) med
reglemente för riksbanken (Bankoreglementet),

dels den med anledning av förslaget väckta motionen 1984/85:2858 av
Karl-Anders Petersson (c),

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna
1984/85:1184 av Gunnar Biörck (m) i Värmdö om ett nytt mynt- och
sedelsystem och

1984/85:1573 av tredje vice talman Karl Erik Eriksson (fp) om införande av
en 25-kronorssedel.

Förslaget

I förslag 17 har riksbanksfullmäktige hemställt att riksdagen antar förslag
till

1 Riksdagen 1984185.5 sami. Nr 24

FiU 1984/85:24

1. Lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank,

2. Lag om ändring i lagen (RFS 1975:6) med reglemente för riksbanken
(Bankoreglementet).

Fullmäktiges lagförslag har följande lydelse:

1. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank

Härigenom föreskrivs att 8 och 16 §§ i lagen (1934:437) för Sveriges
riksbank skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §

Riksbanken skall utgiva sedlar å Riksbanken skall utgiva sedlar å

tio, ett hundra, ett tusen och tio tusen ett hundra och ett tusen kronor,

kronor.

Riksbanken må, där fullmäktige Riksbanken må, där fullmäktige

så prövar lämpligt, utgiva sedlar å så prövar lämpligt, utgiva sedlar å

fem, femtio och femhundra kronor. fem, tio, femtio, femhundra kronor

och tio tusen kronor.

16 §

Riksbanken må köpa och sälja:

a) svenska statsobligationer och övriga svenska statspapper;

b) andra svenska obligationer;

c) lätt säljbara utländska statsobligationer och övriga statspapper;

d) andra lätt säljbara utländska obligationer än statsobligationer, därest de
förfalla till betalning inom tre år.

Riksbanken må även förmedla köp och försäljning av obligationer och
statspapper, varom ovan sägs.

Därjämte må riksbanken förvärva Därjämte äger fullmäktige inom
aktier i banken för internationell be- ramen för riksbankens uppgifter eller

talningsutjämning (Banque des Reg- med nära anknytning till dessa beslu lements

internationaux). ta om förvärv av aktier, andelar i

ekonomiska föreningar eller liknande
rättigheter.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då förordningen enligt
uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (RFS 1975:6) med reglemente för riksbanken
(Bankoreglementet)

Härigenom föreskrivs att 22-24 §§ och rubriken över dessa paragrafer
lagen (RFS 1975:6) med reglemente för riksbanken (Bankoreglementet)
skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

FiU 1984/85:24

Fullmäktiges förslag berör tre skilda frågor nämligen:

1. ändrade sedelvalörer,

2. rätt för riksbanken att inneha aktier,

3. slopande av styrelserna vid riksbankens regionkontor.

Ändrade sedelvalörer

Riksbanken är enligt 8 § riksbankslagen skyldig att ge ut sedlar i valörerna
10, 100, 1000 och 10000 kr. Riksbanken har dessutom enligt andra stycket i
samma paragraf möjlighet att ge ut sedlar i valörerna 5, 50 och 500 kr. om
fullmäktige finner det lämpligt.

Fullmäktiges förslag i denna del innebär att riksbankslagen skall ges en
sådan utformning att fullmäktige får möjlighet att i framtiden slopa 10- och
10 000-kronorssedlarna.

Rätt för riksbanken att inneha aktier

Banker och fondkommissionsbolag har för avsikt att i aktiebolagsform
bilda en penningmarknadscentral (PMC). PMC:s huvuduppgift skall vara att
förvara dokument och föra register över ägarna. De avsedda dokumenten är
statsskuldväxlar, riksobligationer, bankcertifikat samt företags- och kommuncertifikat.
I ett första steg skall emellertid enbart statsskuldväxlar läggas
in i PMC.

Med hänsyn till riksbankens uppgifter på penningmarknaden är det enligt
fullmäktige naturligt att riksbanken går in som delägare i PMC. Detta skulle
innebära en rationalisering av riksbankens egen värdepappershantering. Det
främsta skälet till att riksbanken vill gå in som delägare i PMC är emellertid
att banken vill få insyn i PMC:s verksamhet. Fullmäktige föreslår att 16 §
riksbankslagen ändras så att riksbanken får möjlighet att förvärva aktier i
PMC eller i liknande samverkansinstitutioner på betalnings- och värdepappersområdet.

Slopande av styrelserna vid riksbankens regionkontor

Vid den av 1982/83 års riksmöte beslutade omorganisationen av riksbankens
regionala organisation var frågan om lokala styrelser vid region- och
kassakontoren föremål för särskild uppmärksamhet. Finansutskottet uttalade
i sitt av riksdagen godkända betänkande (FiU 1982/83:27) att avdelningskontorens
tilltänkta arbetsuppgifter inte var av den arten att de behövde
ledas av styrelser. I likhet med riksdagens revisorer och riksbanksfullmäktige
fann emellertid utskottet att styrelserna vid regionkontoren borde bestå
under den förestående omställningsperioden. Utskottet tilläde att frågan om
styrelsernas bibehållande därefter åter borde prövas och förutsatte att
riksbanken skulle återkomma till riksdagen med förslag i frågan.

Riksbankens region- och kassakontor har nu arbetat i sin nya organisationsform
i ett år, och den besvärligaste omställningsfasen kan enligt

1 * Riksdagen 1984/85. 5 sami. Nr 24

FiU 1984/85:24

fullmäktige sägas vara över. Fullmäktige föreslår därför att styrelserna vid
regionkontoren upphör med utgången av år 1985. Åtgärden föranleder en
ändring av bankoreglementet.

Motionerna

I motion 2858 av Karl-Anders Petersson (c) hemställs att riksdagen
beslutar avslå förslag 1984/85:17 i den del det gäller slopad skyldighet för
riksbanken att utge 10-kronorssedeln.

Motionären erinrar om att preliminära diskussioner pågår om att byta ut
10-kronorssedeln mot ett mynt i samma valör. Frågan har ännu ej förelagts
riksdagen för avgörande. Enligt motionärens mening finns det därför inte
anledning att nu slopa riksbankens skyldighet att ge ut 10-kronorssedeln.

I motion 1184 av Gunnar Biörck (m) i Värmdö hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om åtgärder för att snarast införa ett nytt mynt- och
sedelsystem baserat på en ny enkrona (NSkr) motsvarande 10 kr. i dagens
penningvärde.

Motionären påpekar att 10 kr. i juni 1941 motsvaras av 100 kr. under våren

1985. När det decimalmässigt förefaller så passande borde man enligt
motionären göra en rejäl omvärdering av kronan och inlösa befintliga mynt
och sedlar mot nya. Därvid bör hundrakronorssedlar inlösas mot nya tior,
tiokronor mot nya enkronor och gamla enkronor mot nya tioöringar.
Åtgärden skulle kunna genomföras exempelvis i samband med firandet av
riksdagens 550-årsjubiieum i maj detta år.

I motion 1573 av tredje vice talman Karl Erik Eriksson (fp) hemställs att
riksdagen beslutar uppdra åt riksbanksfullmäktige att införa en 25-kronorssedel.

Motionären utgår ifrån att 10-kronorssedeln kommer att slopas. Med
hänsyn härtill föreslår han att man dessutom tar bort 50-kronorssedeln och
ersätter den med en 25-kronorssedel. Som skäl till sitt förslag anför
motionären att det är otillfredsställande att ha enbart mynt upp till 50 kr.
samt att 50-kronorssedeln aldrig har varit "populär” och därför fått liten
användning.

Utskottet

På förslag av finansutskottet beslöt riksdagen våren 1984 att slopa 5-öresoch
25-öresmynten. I det betänkande som låg till grund för beslutet (FiU
1983/84:34) framhöll utskottet att en myntserie bestående av valörerna 10
öre, 50öre, 1 kr., 5 kr. och 10 kr. åtföljd av en sedelserie bestående av lägst 50
kr. skulle bli en konsekvent uppbyggd valörserie som borde övervägas.
Utskottet erinrade också om att myntverket fått i uppdrag av regeringen att
utarbeta ett förslag till 10-kronorsmynt för att man skulle få ett underlag för

FiU 1984/85:24

bedömning av om ett sådant mynt borde införas.

Med hänvisning till ovanstående uttalande föreslår fullmäktige att riksbankslagen
förbereds för en sådan myntreform. Förslaget läggs fram i
anslutning till att fullmäktige föreslår vissa andra ändringar i riksbankslagarna.
Enligt fullmäktige bör 10-kronorssedeln inte längre hänföras till den
grupp av sedlar som riksbanken obligatoriskt skall ge ut. Något slopande av
10-kronorssedeln är dock inte aktuellt förrän ett tillfredsställande 10-kronorsmynt tagits fram och tiden även i övrigt är mogen för att ersätta
10-kronorssedeln med ett mynt i samma valör.

Utskottet vill erinra om att införandet av ett 10-kronorsmynt förutsätter en
ändring i lagen (1970:1028) om rikets mynt. Något sådant förslag till ändring
har inte förelagts riksdagen. Utan att ta ställning till frågan om 10-kronorssedeln bör ersättas av ett mynt anser utskottet att riksbankslagen bör
kunna ändras så att riksbanken inte längre skall ha skyldighet att utge
10-kronorssedlar. Detta ställningstagande innebär att utskottet avstyrker
motion 2858. Utskottet förutsätter att 10-kronorssedeln inte slopas förrän
riksdagen tagit ställning till införande av ett 10-kronorsmynt.

I likhet med fullmäktige anser utskottet också att det inte längre är påkallat
att riksbanken skall vara skyldig att ge ut 10000-kronorssedlar. Det behov
som en gång funnits av denna sedelvalör föreligger inte längre, bl. a. till följd
av bankgirosystemets tillkomst.

I motion 1573 föreslås att riksdagen skall uppdra åt riksbanksfullmäktige
att införa en 25-kronorssedel. Motionären anser att det är mycket opraktiskt
om det inte finns någon sedel med lägre valör än 50 kr. Om 10-kronorssedeln
slopas bör man därför också ta bort 50-kronorssedeln och ersätta den med en
25-kronorssedel.

Då något förslag om slopande av 10-kronorssedeln inte föreligger, saknas
enligt utskottet skäl att nu aktualisera införandet av den i sedelsammanhang
helt främmande valören 25 kr. Utskottet avstyrker motion 1573.

Utskottet kan inte heller biträda det förslag som förs fram i motion 1184 om
en snar övergång till ett nytt mynt- och sedelsystem, i vilket en ny enkrona
(NSkr) skall motsvara 10 kr. i dagens penningvärde. Motionären synes helt
bortse från de höga kostnader och andra praktiska problem som skulle
uppkomma vid en decimalreform av detta slag. De skäl som anförs som stöd
för åtgärden har enligt utskottets mening i vart fall inte den bärighet att de
uppväger dessa praktiska olägenheter. Med det anförda avstyrker utskottet
motion 1184.

Fullmäktige föreslår också att riksbanken skall ges vidgade möjligheter att
förvärva aktier i samverkansinstitutioner på betalnings- och värdepappersområdet.
Förslaget är föranlett av att en Penningmarknadscentral (PMC)
skall bildas för handeln med statsskuldväxlar. Centralen skall i ett senare
skede även bedriva handel med övriga penningmarknadsinstrument samt
obligationer med kort återstående löptid. Enligt fullmäktige bör riksbanken

Rättelse: S. 8, näst sista raden, ikraftträdandet Står: förordningen Rättat till: lagen

FiU 1984/85:24

gå in som delägare i Penningmarknadscentralen. Övriga intressenter kommer
att vara banker, fondkommissionärer och Konungariket Sveriges
Stadshypotekskassa samt staten genom finansdepartementet och riksgäldskontoret.

Som säkerhet för bolagets förbindelser skall ägarna lämna garantiförbindelser
till ett belopp som är tio gånger aktiekapitalet.

Staten har en central roll på penningmarknaden, dels genom riksgäldskontorets
emissionsverksamhet, dels genom riksbankens operationer på andrahandsmarknaden.
En väl fungerande penningmarknad är också av stor
betydelse för statens inhemska upplåningsverksamhet. Utskottet delar
därför fullmäktiges uppfattning att riksbanken bör gå in som delägare i
Penningmarknadscentralen för att på så sätt få insyn i och inflytande över
verksamheten. Dessutom bör fullmäktige bemyndigas att lämna garantiförbindelser
på 2 milj. kr. för Penningmarknadscentralens förpliktelser.

Åtgärden föranleder en ändring av 16 § riksbankslagen. Med tanke på att
riksbanken framdeles kan behöva gå in som delägare i liknande samverkansinstitutioner
anser fullmäktige att lagtexten i denna del bör ges en mer
generell utformning. Utskottet biträder en sådan lösning men anser att vissa
ändringar av redaktionell art bör göras i det av fullmäktige framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1934:437) om Sveriges riksbank.
Dessutom bör det framgå av lagen att riksbanken har rätt att ikläda sig
garantiförbindelser av ovan angivet slag. Enligt utskottets mening bör
sålunda riksbankens rätt att förvärva aktier och ikläda sig garantiförbindelser
knytas till institutioner som bedriver verksamhet med anknytning till
riksbankens uppgifter som centralbank. Dessa uppgifter består i att ge ut
sedlar, att ansvara för betalningsmedelsförsörjningen, att förvalta guld- och
valutareserven, att fungera som statens och bankernas bank samt att föra en
kredit- och valutapolitik inom ramen för den allmänekonomiska politiken.
Riksbanken administrerar dessutom valutaregleringen. Utskottet föreslår
också att en språklig modernisering görs av lagtexten i de nu aktuella delarna.
Utskottets förslag till lagändring framgår av en till detta betänkande fogad
bilaga.

Vad slutligen gäller fullmäktiges förslag att styrelserna vid regionkontoren
skall upphöra med utgången av år 1985 har utskottet inget att erinra mot en
sådan åtgärd. Omorganisationen av riksbankens regionala organisation är nu
genomförd, och den besvärligaste delen av omställningen kan sägas vara
över. Såsom förutsattes i det beslut som ligger till grund för omorganisationen
(FiU 1982/83:27) har styrelserna därmed fullgjort sin uppgift. De
paragrafer i bankoreglementet som behandlar styrelse vid regionkontor
(22—24 §§) bör i överensstämmelse härmed upphävas fr. o. m. den 1 januari

1986.

Utskottet hemställer

1. beträffande införande av en 25-kronorssedél
att riksdagen avslår motion 1984/85:1573,

FiU 1984/85:24

2. beträffande ett nytt mynt- och sedelsystem
att riksdagen avslår motion 1984/85:1184,

3. beträffande lagändringar

att riksdagen med anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag
1984/85:17 samt med avslag på motion 1984/85:2858 antar i bilaga
till detta betänkande intagna som utskottets förslag betecknade

a) förslag till lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges
riksbank,

b) förslag till lag om ändring i lagen (RFS 1975:6) med reglemente
för riksbanken (Bankoreglementet),

4. beträffande garantiförbindelser

att riksdagen med bifall till vad utskottet anfört bemyndigar
fullmäktige i riksbanken att utfärda en garantiförbindelse på
2 000 000 kr. för Penningmarknadscentralens förpliktelser.

Stockholm den 28 mars 1985

På finansutskottets vägnar
ARNE GADD

Närvarande: Arne Gadd (s), Björn Molin (fp), Nils Åsling (c), Per-Axel
Nilsson (s), Rune Rydén (m), Roland Sundgren (s), Christer Nilsson (s),
Filip Fridolfsson (m), Torsten Karlsson (s), Hugo Hegeland (m), Gunnar
Nilsson i Eslöv (s), Margit Gennser (m), Britta Hammarbacken (c), Hans
Petersson i Hallstahammar (vpk) och Nina Jarlbäck (s).

Särskilt yttrande

Ett nytt mynt- och sedelsystem

Rune Rydén, Filip Fridolfsson, Hugo Hegeland och Margit Gennser (alla
m) anför:

När 5-öresmyntet inom kort upphör att vara lagligt betalningsmedel blir
10-öringen den lägsta myntvalören. Enligt vår mening ligger det ett stort
psykologiskt värde i att en myntserie börjar vid valören 1 öre.

Flera länder i Europa har eller planerar reformer med motsvarande
utgångspunkter.

Den sedel- och myntreform som motionären förespråkar blir under alla
omständigheter nödvändig att genomföra inom en överskådlig framtid. Det
är därvid inte säkert att det är lämpligast att vänta tills ett 1-öresmynt kan
ersätta en 1-krona.

Vi är medvetna om att en reform av detta slag erfordrar mycket
förberedelsearbete och andra överväganden. Vi avstår därför ifrån att
biträda motion 1984/85:1184.

FiU 1984/85:24

Bilaga

1. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1934:437) för Sveriges riksbank att
8 och 16 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

8 §

Riksbanken skall utgiva sedlar a
tio, ett hundra, ett tusen och tio tusen
kronor.

Riksbanken må, där fullmäktige
så prövar lämpligt, utgiva sedlar å
fem, femtio och femhundra kronor.

16 §

Riksbanken må köpa och sälja:

a) svenska statsobligationer och
övriga svenska statspapper;

b) andra svenska obligationer;

c) lätt säljbara utländska statsobligationer
och övriga statspapper;

d) andra lätt säljbara utländska
obligationer än statsobligationer,
därest de förfalla till betalning inom
tre år.

Riksbanken må även förmedla
köp och försäljning av obligationer
och statspapper, varom ovan sägs.

Därjämte må riksbanken förvärva
aktier i banken för internationell betalnings
utjämning (Banque des Regements
internationaux).

Riksbanken skall ge ut sedlar pä
etthundra och ettusen kronor.

Riksbanken får, om fullmäktige
finner det lämpligt, ge ut sedlar på
fem, tio, femtio, femhundra och tiotusen
kronor.

Riksbanken får köpa och sälja:

a) svenska statsobligationer och
övriga svenska statspapper;

b) andra svenska obligationer;

c) lätt säljbara utländska statsobligationer
och övriga statspapper;

d) andra lätt säljbara utländska
obligationer än statsobligationer,
om de förfaller till betalning inom tre
år.

Riksbanken får även förmedla
köp och försäljning av sådana obligationer
och statspapper som nämns
ovan.

Dessutom får riksbanken, inom
ramen för riksbankens uppgifter som
centralbank, förvärva aktier, andelar
i ekonomiska föreningar eller liknande
rättigheter samt ikläda sig härmed
förenade förpliktelser, om fullmäktige
iå beslutar.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

FiU 1984/85:24

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (RFS 1975:6) med reglemente för riksbanken
(Bankoreglementet)

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (RFS 1975:6) med reglemente för
riksbanken (Bankoreglementet)
dels att 22-24 §§ skall upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 22 § skall utgå.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

■

mlnab/gottb Stockholm 1985 82521