Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

om ändring i lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering (prop. 1985/86:106)

Betänkande 1985/86:TU24

Trafikutskottets betänkande
1985/86:24

om ändring i lagen (1984:318) om kontrollavgift vid
olovlig parkering (prop. 1985/86:106)

TU

1985/86:24

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1985/86:106, vari föreslås att lagen
(1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering ändras så att kontrollavgiftens
belopp helt får anpassas till de belopp som gäller för felparkeringsavgifterna
i kommunen enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift. För
närvarande är kontrollavgiften i princip maximerad till den lägsta felparkeringsavgift
som har fastställts i kommunen. I samband med propositionen
behandlar utskottet en under den allmänna motionstiden i år väckt motion
vari begärs sådan lagändring som föreslås i propositionen.

Utskottet tillstyrker att riksdagen antar den i propositionen föreslagna
lagändringen och föreslår att motionen med hänsyn härtill lämnas utan
åtgärd.

Propositionen

I proposition 1985/86:106 om ändring i lagen (1984:318) om kontrollavgift vid
olovlig parkering föreslår regeringen (kommunikationsdepartementet) riksdagen
att anta inom kommunikationsdepartementet upprättat förslag till lag
om ändring i nämnda lag.

Lagförslaget har tagits in som bilaga till detta betänkande.

I samband med propositionen behandlar utskottet den under den allmänna
motionstiden i år väckta motionen 1985/86:T254 (s).

Motionen

1985/86:T254 av Sten Östlund och Ing-Britt Johansson (båda s) vari yrkas att
riksdagen beslutar att 4 § lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering
ändras i enlighet med vad som anförs i motionen.

Utskottet

I princip är parkering på gator och vägar tillåten utan några begränsningai.
Enligt bestämmelser i lagen (1957:259) om rätt för kommun att uttaga avgift
för vissa upplåtelser å allmän plats, m. m. äger kommun emellertid - ”i den
omfattning som behövs för att ordna trafiken” - ta ut avgift för rätten att

1 Riksdagen 1985/86. 15 sami Nr 24

parkera på gata, torg eller annan allmän plats som kommunen har upplåtit
för parkering.

Av trafiksäkerhetsskäl har dock i vägtrafikkungörelsen (1972:603) samt i
lokala trafikföreskrifter som har meddelats med stöd av vägtrafikkungörelsen
bestämmelser meddelats som inskränker rätten att parkera på gata etc.
(gatumark). För överträdelse av vissa av bestämmelserna i vägtrafikkungörelsen
kan böter utdömas. Huvudparten av överträdelserna är dock sedan
år 1977 avkriminaliserade men kan i stället föranleda felparkeringsavgift
enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift (FelpL). De överträdelser
som kan föranleda felparkeringsavgifter varierar från rena ordningsförseelser
såsom underlåtenhet att betala föreskriven parkeringsavgift till sådana
som är förhållandevis allvarliga från trafiksäkerhetssynpunkt, t. ex. parkering
på ett övergångsställe.

Regeringen bestämmer det högsta och det lägsta belopp som felparkeringsavgifter
får uppgå till. Inom dessa ramar bestämmer kommunfullmäktige
i kommuner med egen trafikövervakning och länsstyrelsen i övriga
kommuner avgifternas närmare storlek. Avgifterna får differentieras efter
olika slag av överträdelser.

Om parkering på tomtmark bestämmer markägaren. För att ge markägarna
ett effektivt och rationellt medel för ingripande mot dem som parkerar
olovligt infördes år 1984 en ordning med kontrollavgift vid olovlig parkering
genom lagen (1984:318) härom (LKOP). Enligt denna lag får en markägare
som upplåter ett område för parkering eller förbjuder parkering inom
området ta ut en avgift (kontrollavgift) om ett fordon har parkerats inom
området i strid mot förbud eller villkor som han har beslutat (olovlig
parkering). Kontrollavgiften får enligt bestämmelser i 4 § LKOP inte
överstiga den felparkeringsavgift som har fastställts inom kommunen enligt
ovannämnda lag om felparkeringsavgift. Har felparkeringsavgiften fastställts
till olika belopp för skilda delar av kommunen eller för skilda slag av
överträdelser gäller följande. Avgiften får inte överstiga den felparkeringsavgift
som har fastställts för överträdelser av föreskrifter om avgiftsbelagd
parkering eller, om sådana föreskrifter saknas, den lägsta felparkeringsavgift
som gäller för den del av kommunen där den olovliga parkeringen ägde rum.

Denna begränsning av avgiftens storlek motiverades med att parkeringsöverträdelserna
på tomtmark - enligt det utredningsbetänkande som låg till
grund för LKOP - till övervägande del avsåg underlåtenhet att betala
parkeringsavgifter och att överträdelser av samma allvarliga natur som
kunde förekomma på gatumark knappast förekom på tomtmark.

I en framställning - som utgör grund för propositionen - har Föreningen
Sveriges kommunala parkeringsbolag påpekat att förhållandet inte är det nu
nämnda. En stor andel av de avgifter som bolagen debiterar gäller enligt
föreningen fordon som har parkerats där det är förbjudet att parkera eller
som har parkerats på mark som har reserverats för handikappade.

Mot bakgrund av föreningens framställning - vilken har remissbehandlats
- framhåller föredraganden att det är olyckligt från parkeringspolitiska
utgångspunkter att felparkeringsavgifterna och kontrollavgifterna varierar i
storlek när de yttre omständigheterna vid parkeringen är i huvudsak sett
desamma i de båda parkeringsformerna. Detta gäller, framhåller föredra -

TU 1985/86:24

2

ganden vidare, särskilt kommunal och statlig mark, eftersom det för den
enskilde inte alltid är helt enkelt att avgöra om det i sådana fall är fråga om
tomtmark eller gatumark. Med i huvudsak denna motivering föreslår
föredraganden att kontrollavgiftens belopp helt får anpassas till de belopp
som gäller för felparkeringsavgifterna i kommunen.

På förslag av föredraganden begärs sålunda i propositionen att riksdagen
beslutar ändra bestämmelserna i 4 § LKOP så att - om felparkeringsavgiften
har fastställts till olika belopp för skilda delar av kommunen eller för skilda
slag av överträdelser - den kontrollavgift som tas ut för en olovlig parkering
inte får överstiga den felparkeringsavgift som har fastställts för det aktuella
slaget av felparkering i den del av kommunen där den olovliga parkeringen
ägde rum. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli i år. I fråga om olovlig
parkering som har ägt rum dessförinnan föreslås äldre bestämmelser gälla.

Utskottet anser också att kontrollavgifterna skall få anpassas till felparkeringsavgifterna
och tillstyrker således propositionsförslaget härom. Med
hänsyn härtill kan motion T254 (s) - vari med i stort sett överensstämmande
motivering begärs samma ändring i 4 § LKOP som föreslås i propositionen -lämnas utan någon riksdagens åtgärd.

Utformningen av det i propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i LKOP föranleder inte någon erinran från utskottets sida. Utskottet
tillstyrker att riksdagen antar lagförslaget.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering,

2. att riksdagen lämnar motion 1985/86:T254 (s) utan åtgärd.

Stockholm den 6 maj 1986
På trafikutskottets vägnar
Kurt Hugosson

Närvarande: Kurt Hugosson (s), Rolf Clarkson (m), Olle Östrand (s),
Sven-Gösta Signell (s), Per Stenmarck (m), Rune Johansson (s). Margit
Sandéhn (s), Hugo Bergdahl (fp), Agne Hansson (c), Sven Henricsson
(vpk). Jarl Lander (s), Yngve Wernersson (s), Ingrid Hasselström Nyvall
(fp), Rune Thorén (c) och Jan Sandberg (m).

TU 1985/86:24

3

Bilaga TU 1985/86:24

Propositionens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984: 318) om kontrollavgift vid
olovlig parkering

Härigenom föreskrivs att 4§ lagen (1984:318) om kontrollavgift vid
olovlig parkering skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §

Kontrollavgiften får inte överstiga den felparkeringsavgift som fastställts
inom kommunen enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift.

Om felparkeringsavgiften har
fastställts till olika belopp för skilda
delar av kommunen eller för skilda
slag av överträdelser gäller följande.
Kontrollavgiften får inte
överstiga den felparkeringsavgift
som fastställts för överträdelser av
föreskrifter om avgiftsbelagd parkering
eller, om sådana föreskrifter
saknas, den lägsta felparkeringsavgift
som gäller för den del av kommunen
där den olovliga parkeringen
ägde rum.

Om felparkeringsavgiften har
fastställts till olika belopp för skilda
delar av kommunen eller för skilda
slag av överträdelser, får den kontrollavgift
som tas ut för en olovlig
parkering inte överstiga den felparkeringsavgift
som har fastställts för
det aktuella slaget av felparkering i
den del av kommunen där den olovliga
parkeringen ägde rum.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986. I fråga om olovlig parkering som
ägt rum före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

gotab Stockholm 1986 10879

4

Tillbaka till dokumentetTill toppen