om ändring av beredskapskungörelsen (Betänkande 1981/82:FöU4 Försvarsutskottet)

FöU 1981/82:4

Försvarsutskottets betänkande
1981/82:4

om ändring av beredskapskungörelsen

I motion 1980/81:1600 av Britta Hammarbacken (c) och Margaretha af
Ugglas (m) yrkas att riksdagen i skrivelse till regeringen begär en utredning
om ändring av beredskapskungörelsen.

Bakgrund

Systemet för beredskapshöjningar inom totalförsvaret innefattar förberedda
steg för organisering avverksamhet (beredskapsgraderna I, II och III).
Det är grundat på lagen (1960:513) om beredskapstillstånd och kungörelsen
(1960:515) om vad som skall iakttas vid beredskapstillstånd m. m. (beredskapskungörelsen).
Försvarshögskolan har i samband med 1977 års totalförsvarsbeslut
på försvarsutskottets begäran gjort en sammanfattande öppen
beskrivning av systemet för totalförsvarets beredskap. Beskrivningen finns
fogad som bilaga 8 till utskottets betänkande FöU 1976/77:13.

Motionen

Motionärerna uttalar att det beträffande försvarsmakten inte finns några
bestämda steg eller grader för en upptrappning av beredskapen utan
regeringen anpassar åtgärderna efter läget. För de civila myndigheterna
anger beredskapskungörelsen däremot, framhålls i motionen, att vid
beredskapstillstånd någon av de tre beredskapsgraderna skall intas inom hela
riket. Motionärerna anser att detta i vissa fall. exempelvis då en avgränsad
del av landet utsätts för angreppshot, måste leda till onödiga och ekonomiskt
betungande beredskapsåtgärder i de delar av landet som inte berörs av hotet.
För att undvika detta - närmast inom sjukvårdens område - anser
motionärerna att beredskapskungörelsen bör ändras.

Utskottet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att den inbyggda automatik som
finns i systemet med olika beredskapsgrader har tillkommit för att möjliggöra
ett snabbt handlande inom skilda samhällsområden i akuta situationer. Det
gagnar därmed effektiviteten i vår beredskap. Samtidigt anser utskottet - i
likhet med motionärerna - att man i mindre trängda lägen måste kunna
besluta om beredskapshöjningar efter lägets krav - flexibelt och utan
låsningar till förberedda steg. Utskottet vill peka på att det system som nu
gäller har sådan flexibilitet i större omfattning än vad motionärerna
förutsätter. Som anges i bilaga 8 till FöU 1976/77:13 (s. B 44) finns stora
1 Riksdagen 1981/82. 10 sami. Nr 4

FöU 1981/82:4

möjligheter att tillämpa olika beredskapshöjningar inom skilda verksamhetsområden
eller olika delar av landet alltefter lägets krav.

1 sammanhanget bör emellertid också framhållas vad 1978 års försvarskommitté
har anfört i frågan. Den pekar på (Ds Fö 1981:1 s. 77) att den
militära utvecklingen mot ökad rörlighet gör att den rent militära förvarningstiden
blir allt kortare. För att vi skall hinna vidta nödvändiga åtgärder
anser kommittén att det bl. a. behövs ett beredskapssystem som bättre än
f. n. möjliggör selektiva beredskapsåtgärder inom hela totalförsvaret. Enligt
vad utskottet har inhämtat pågår f. n. inom regeringskansliet en översyn av
hela beredskapssystemet. Översynen berör bl. a. beredskapen inom krigssjukvården.
Syftet med motionen bör därmed bli tillgodosett och något
uttalande av riksdagen är inte påkallat.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motion 1980/81:1600.

Stockholm den 3 november 1981

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m). Eric Holmqvist (s). Gudrun Sundström (s),
Hans Lindblad (fp). Roland Brännström (s), Gunnar Oskarson (m), Åke
Gustavsson (s), Ulla Ekelund (c). Evert Hedberg (s). Göthe Knutson (m),
Karl-Erik Svartberg (s). Anders Gernandt (c). Holger Bergman (s). Eric
Hägelmark (fp) och Sven Eric Åkerfeldt (c).

GOTA B 69756 Stockholm I9R1