om ändrade beskattningsregler för realisationsvinster på bostadsrätter (prop. 1983/84:67) m.m. (Betänkande 1983/84:SkU13 Skatteutskottet)

SkU 1983/84:13

Skatteutskottets betänkande
1983/84:13

om ändrade beskattningsregler för realisationsvinster på bostadsrätter
(prop. 1983/84:67) m. m.
Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet de förslag som har lagts fram i
proposition 1983/84:67 om s. k. evig realisationsvinstbeskattning av bostadsrätter.
Samtidigt behandlas fyra motioner som har väckts med anledning av
propositionen.

Utskottet tillstyrker i huvudsak förslagen i propositionen. Enligt utskottets
mening bör dock förslaget kompletteras med en bestämmelse som ger rätt till
ett årligt avdrag om minst 1 000 kr. Utskottet avstyrker motionerna.

Ledamöterna från moderata samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet
har avlämnat en reservation där de begär att propositionen skall avslås och
att regeringen skall lägga fram ett nytt förslag till realisationsvinstbeskattning.

Proposition 1983/84:67 m. m.

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1983184:67 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

4. lag om skyldighet för vissa bostadsföreningar och bostadsaktiebolag att
föra lägenhetsförteckning m. m.

I propositionen föreslås att realisationsvinster på bostadsrätter - på samma
sätt som sedan länge gäller för fastigheter och aktier - skall beskattas oavsett
innehavstidens längd. Från vederlaget vid avyttringen skall avdrag medges
för ingångsvärdet, vissa kapitaltillskott och kostnader för förbättringsarbeten.
Vinstberäkningen skall liksom hittills vara nominell. Någon rätt till
indexuppräkning av avdragsposterna föreslås således inte. Förslaget innebär
att storleken av den skattepliktiga andelen av vinsten skall bestämmas enligt
en fallande skala som ansluter till den nuvarande. För bostadsrätter som vid
avyttringstillfället innehafts mer än fyra år skall 25 % av vinsten tas till
beskattning.

1 Riksdagen 1983184. 6sami. Nr 13

SkU 1983/84:13

För bostadsrätter som förvärvats före den 1 januari 1974 föreslås särskilda
regler. Som ingångsvärde för en sådan bostadsrätt får 150 % av andelen i
föreningens förmögenhet den 1 januari 1974 tas upp. Förbättringskostnader
och kapitaltillskott som är hänförliga till en tidigare tidpunkt beaktas inte vid
vinstberäkningen.

Någon motsvarighet till de möjligheter till uppskov med beskattningen
som finns vid fastighetsförsäljning föreslås inte för bostadsrätterna.

De nya reglerna blir enligt förslaget tillämpliga på avyttringar som sker
efter utgången av år 1983. Särskilda övergångsregler föreslås för de fall då
avyttringen avser en bostadsrätt som har innehafts minst fem år vid
ikraftträdandet. Dessutom föreslås en bestämmelse som innebär att vinstberäkningen
under vissa förutsättningar skall göras med bortseende från
försäljningar mellan närstående personer under år 1983.

I detta sammanhang behandlar utskottet också den redaktionella ändring
av två lagrum i kommunalskattelagen som föreslås i proposition 1983/84:63
om förlustavdrag efter ägarskifte (jfr SkU 1983/84:15). Med det tillägg som
föranleds av att denna ändring infogas i ingressen till det förslag beträffande
kommunalskattelagen som läggs fram i proposition 1983/84:67 har de
aktuella lagförslagen följande lydelse.

SkU 1983/84:13

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)*
dels att i punkt 3 av anvisningarna till 29 § och nuvarande punkt 2 c av
anvisningarna till 36 § orden ”lagen (1960:63) om rätt till förlustutjämning
vid taxering för inkomst” skall bytas ut mot ”lagen (1960:63) om förlustavdrag”,

dels att nuvarande punkt 2 c av anvisningarna till 36 § skall betecknas punkt

2 d,

dels att 19 §, 35 § 3 och 4 mom., 53 § 1 mom., samt punkt 3 av anvisningarna
till 36 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i 35 § skall införas ett nytt moment, 3 a mom., samt i anvisningarna
till 35 § en ny punkt, 8, och i anvisningarna till 36 § en ny punkt, 2 c, av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §2

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:
vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller
vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;

vinst å icke yrkesmässig avyttring vinst vid icke yrkesmässig avyttav
lös egendom i andra fall än som ring av lös egendom i andra fall än
avses i 35 § 3 eller 4 morn.; som avses i 35 § 3-4 morn.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade
premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid,
vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100
kronor;

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän
försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380)
om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen
grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år eller
utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild
författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss
sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring
eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd
eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen
grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år,
ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på
grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till
skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av
livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock
ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller, med nedan angivet
undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring
och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fastställts
i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den
del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade
är arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknandedagen
till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag;

belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått
på grund av kapitalförsäkring;

försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock

1 Senaste lydelse av

punkt 3 av anvisningarna till 29 § 1981:295
förutvarande punkt 2 c av anvisningarna till 36 § 1981:295.

2 Senaste lydelse 1982:779.

SkU 1983/84:13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad på
jordbruksfastighet, byggnad på fastighet som avses i 24 § 1 morn., byggnad
som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del av värdet av
markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, dels i
den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade
egendomen i stället hade sålts, hade varit att hänföra till intäkt av fastighet
eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig
intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörelse;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av
annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring
som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått
på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeförsäkring,
för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke
ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp
för år;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, i den mån
givaren enligt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till
avdrag för utgivet belopp;

stipendier till studerande vid undervisningsanstalter eller eljest avsedda
för mottagarens utbildning;

studiestöd enligt 2, 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), internatbidrag,
återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning enligt 6
och 7 kap., samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen
eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i
arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda,
och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader
som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;
allmänt barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen
(1958:295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av
statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän försäkring,
sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § samma lag som utgör ersättning för
merkostnader samt hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller
landstingskommunala medel till den vårdbehövande;

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension;
kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i förordningen (1976:263) om statliga bostadsbidrag
till barnfamiljer, förordningen (1976:262) om statskommunala bostadsbidrag
eller förordningen (1977:392) om statskommunala bostadsbidrag till
vissa folkpensionärer m.fl.;

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från
personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid
första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del
stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka
avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;

kompensation av staten för bensinskatt på bensin som förbrukats vid

SkU 1983/84:13

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

yrkesmässig användning av motorsåg;

intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar som den
skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskattningsår
inte överstiger 5 000 kronor, såvida intäkterna inte kan hänföras till rörelse
som den skattskyldige driver eller utgör lön eller liknande förmån.

Beträffande vissa försäkringsbelopp som utgår till lantbrukare m.fl. gäller
särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna till 21 §.

(Se vidare anvisningarna.)

35 §

3 morn.3 Realisationsvinst på
grund av avyttring av aktie, andel
i aktiefond, delbevis eller
teckningsrätt till aktie
eller andel i ekonomisk
förening eller i handelsbolag
eller annan rättighet som är
jämförlig med här avsedd andelsrätt
eller aktie, dock ej aktie eller andel i
bostadsaktiebolag eller i bostadsförening
som avses i 24 § 3 mom., är i sin
helhet skattepliktig, om den skattskyldige
innehaft egendomen mindre
än två år.

3 mom. Realisationsvinst på
grund av avyttring av aktie, andel
i aktiefond, delbevis eller
teckningsrätt till aktie
eller andel i ekonomisk
förening eller i handelsbolag
eller annan rättighet som är
jämförlig med här avsedd andelsrätt
eller aktie är i sin helhet skattpliktig,
om den skattskyldige innehaft egendomen
mindre än två år. För vissa
aktier och andelar tillämpas bestämmelserna
i 3 a mom.

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den
skattskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinsten skattepliktig.
Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta
stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill del av förlust vid
avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, äger skattskyldig
åtnjuta avdrag med 3 000 kronor. Har den skattskyldige under beskattningsåret
varit gift och levt tillsammans med sin make, får sådant avdrag åtnjutas
för dem båda gemensamt med 3 000 kronor. I intet fall får dock skattskyldig
åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mot sammanlagda beloppet
av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke minskat med avdragsgill
del av förlust som nyss nämnts.

Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra strukturrationalisering
som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt eller delvis, om företag
som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om detta senast
den dag avyttringen sker.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångsförsäljning
som anges i 2 § första stycket 1) lagen (1978:970) om uppskov med
beskattning av realisationsvinst, är - oavsett tidpunkten för förvärvet -endast 40 procent av vinsten skattepliktig.

Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande tillämpning på
egendom som avses i detta moment.

Överlåts aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening
eller utländskt bolag till svenskt företag inom samma koncern, skall - där ej

3 Senaste lydelse 1980:1048.

1* Riksdagen 1983/84. 6 sami. Nr 13

SkU 1983/84:13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

annat följer av nionde stycket - beskattning av realisationsvinst inte äga rum,
om moderföretaget i koncernen är aktiebolag eller ekonomisk förening och
den överlåtna aktien eller andelen innehas som ett led i annan koncernens
verksamhet än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan därmed
likartad lös egendom. I fall som nu avses skall den överlåtna aktien eller
andelen anses förvärvad av det övertagande företaget vid den tidpunkt och
för den anskaffningskostnad som gällt för det överlåtande företaget. Om
överlåtelsen sker till utländskt företag, kan regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer medge befrielse från realisationsvinstbeskattningen.
Bestämmelserna i detta stycke om beskattning av realisationsvinst tillämpas
även i fråga om avdrag för realisationsförlust. Avdrag för realisationsförlust
får dock inte i något fall göras på grund av avyttring av aktier eller andelar till
utländskt koncernföretag.

Har fastighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk
förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av
någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen,
beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel
i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller andelen
svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte föranleda att skattepliktig
realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisationsförlust
beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmelserna i detta
stycke gäller endast om sådan fastighet utgör bolagets eller föreningens
väsentliga tillgång. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant
bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i 24 § 3
morn., om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla
bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan
ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen.
Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna
i detta stycke beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst
vid avyttring av fastighet, skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien
eller andelen svarande andelen av fastigheten.

Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen obeskattade
vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar före
avyttringen av aktien överlåtits på den skattskyldige eller annan, skall som
skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för
aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets
tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom två år efter
avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan, överlåts på
den skattskyldige eller honom närstående person eller på aktiebolag,
handelsbolag eller ekonomisk förening, vari den skattskyldige eller honom
närstående person har ett bestämmande inflytande. Har överlåtelse av
tillgång i bolaget ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet
för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom, skall
realisationsvinst enligt detta stycke tas till beskattning på samma sätt som vid
eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande
tillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag eller ekonomisk förening.
Riksskatteverket får medge undantag från detta stycke, om det kan antas att
avyttringen av aktien eller andelen skett i annat syfte än att erhålla obehörig
förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga får talan inte
föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig

SkU 19S3/84:13

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas - direkt eller genom
förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal fysiska
personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag, vari aktie - direkt eller
genom förmedling av annan - ägs eller inom två år efter avyttringen vid något
tillfälle kommer att ägas av den skattskyldige eller honom närstående person,
skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller
för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aktien, anses
den skattskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmansbolag, som inom två år
efter avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen.
Har överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som
förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen, ägt rum efter
utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst enligt
detta stycke uppkom får realisationsvinsten tas till beskattning på samma sätt
som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits äger
motsvarande tillämpning i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening
eller andel i sådant bolag eller förening liksom teckningsrätt till aktie eller
annan rättighet jämförlig med aktie. Sker avyttringen av organisatoriska
eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, kan
regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, för särskilt fall
medge undantag från tillämpning av detta stycke.

Som närstående person räknas i detta moment föräldrar, far- eller
morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons
make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av
nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och
fosterbarn.

3 a mom.

Realisationsvinst vid avyttring av
en bostadsrätt beskattas enligt bestämmelserna
i detta moment om
bostadsrättsföreningen är av det slag
som anges i punkt 3 av anvisningarna
till 24 §.

Som skattepliktig realisationsvinst
räknas:

om bostadsrätten innehafts

mindre än 2 år ... 100% av vinsten
2 år men mindre

än 3 år

3 är men mindre
än 4 år

50 % av vinsten

75 % av vinsten

4 år eller mera ... 25 % av vinsten.

Bestämmelserna i 2 mom. tredje
stycket och 4 mom. sista stycket tilllämpas
på motsvarande sätt vid avyttring
av en bostadsrätt.

Har en bostadsrätt avyttrats genom
sådan tvångsförsäljning som anges i
2 § lagen (1978:970) om uppskov
med beskattning av realisationsvinst,
är - oavsett tidpunkten för förvärvet -

SkU 1983/84:13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

endast 25 procent av vinsten skattepliktig
om det skäligen kan antas att
avyttringen inte skulle ha ägt rum om
tvång inte hade förelegat.

Vad som sägs om realisationsvinst
vid avyttring av en bostadsrätt tillämpas
även vid avyttring av andelar i
andra svenska ekonomiska föreningar
än bostadsrättsföreningar och aktier
i svenska aktiebolag om föreningen
eller bolaget är av det slag som
anges i punkt 3 av anvisningarna till
24 §.

Bedömningen av om en förening
eller ett bolag är av det slag som anges
i punkt 3 av anvisningarna till 24 §
görs pä grundval av förhållandena
vid ingången av det år då avyttringen
ägde rum.

4 morn.4 Avyttras annan 4 mom. Avyttras annan egenegendom
än som avses i 2 eller dom än som avses i 2-3 a

3 morn., räknas som skattepliktig morn., räknas som skattepliktig
realisationsvinst: realisationsvinst:

om egendomen innehafts

mindre än 2 år 100 % av vinsten

2 år men mindre än 3 år 75 % av vinsten

3 år men mindre än 4 år 50% av vinsten

4 år men mindre än 5 år 25 % av vinsten

Skatteplikt enligt första stycket inträder endast om den skattskyldige
förvärvat den avyttrade egendomen genom köp, byte eller därmed jämförligt
fång. Har han förvärvat egendomen genom gåva av make eller skyldeman
och har egendomen av givaren förvärvats genom köp, byte eller därmed
jämförligt fång, skall dock frågan om och i vad mån skattepliktig realisationsvinst
skall anses föreligga bedömas med hänsyn till sistnämnda fång.
Motsvarande skall gälla om make vid bodelning i anledning av andra makens
död erhållit egendom, som förstnämnda make före äktenskapets ingående
eller under äktenskapet förvärvat genom köp, byte eller därmed jämförligt
fång, eller om make vid bodelning av annan anledning än andra makens död
erhållit egendom, som någondera maken före äktenskapets ingående eller
under äktenskapet förvärvat genom köp, byte eller därmed jämförligt fång.
Har även den skattskyldiges fångesman erhållit egendomen såsom gåva av
make eller skyldeman eller vid sådan bodelning som nyss nämnts, skall
bedömningen ske som om avyttringen verkställts av den som närmast
dessförinnan förvärvat egendomen på annat sätt än genom sådan gåva eller
bodelning.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångsförsäljning
som anges i 2 § lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av
realisationsvinst är vinsten skattepliktig endast om det skäligen kan antagas.

4 Senaste lydelse 1978:971.

SkU 1983/84:13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

att avyttringen skulle ha ägt rum även om tvång icke förelegat.

Avyttras egendom, som avses i detta moment, till fåmansföretag av
delägare eller honom närstående person, skall oavsett bestämmelserna i
detta moment som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige
erhåller för egendomen, såvida denna icke är eller kan antagas bli till nytta
för företagets verksamhet.

53 §

1 morn.5 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat
föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av
överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats;
samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:
för inkomst av här belägen fastighet;
för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning
eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan
anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och
förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del
beloppet överstiger 7 500 kronor och för annan ersättning enligt nämnda lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller
svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring,
om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse; för

ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956:293) om ersättning åt
smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid
sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i
fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;
för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349);
för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad
inkomst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter
samt - i den mån avdrag har medgetts för avgifterna - restituerade,
avkortade eller avskrivna egenavgifter;

för vinst ä icke yrkesmässig avytt- för vinst vid icke yrkesmässig
ring av fastighet eller rörelse här i avyttring av fastighet eller rörelse

riket eller tillbehör till sådan fastig- här i riket eller tillbehör till sådan

5 Senaste lydelse 1983:452.

SkU 1983/84:13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

het eller rörelse; samt fastighet eller rörelse och av egen dom

som avses i 35 § 3 a mom. och
som innefattar nyttjanderätt till ett
hus eller del av ett hus här i riket; samt

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av aktier och andelar i sådana
svenska företag som avses i punkt 4 a av anvisningarna till 41 §, om
överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast föregått
det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i riket eller
stadigvarande vistats här;

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt
eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse
eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar
eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att tillgodose
statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssällskap
med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av
studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt
gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan för sådana
sammanslutningar med ändamål att fullgöra upgifter som enligt nämnda
stadgar ankommer på sammanslutningarna,

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regional utvecklingsfond
som avses i förordningen (1978:504) om överförande av vissa
uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond,

allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, understödsföreningar
som inte bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet, pensionsstiftelser
som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m.m., personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål uteslutande att
lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som
bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare
me<) ändamål att utge avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja
åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli
uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering
av företags verksamhet, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i
lagen om yrkesskadeförsäkring,

Allmänna pensionsfonden, Allmänna sjukförsäkringsfonden, Alva och
Gunnar Myrdals stiftelse, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av
farmacins utveckling m. m., Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag,
Dag Hammarskjölds minnesfond, Fonden för industriellt utvecklingsarbete,
Fonden för industriellt samarbete med u-länder, Fonden för svensktnorskt
industriellt samarbete, Järnkontoret och SIS - Standardiseringskommissionen
i Sverige, så länge kontorets respektive kommissionens vinstmedel
används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare
eller medlemmar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Stiftelsen Industricentra,
Stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen
Institutet för Företagsutveckling, Stiftelsen för produktutvecklingscentrum i

SkU 1983/84:13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Göteborg, Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och produktutveckling,
Stiftelsen Produktutvecklingscentrum i Östergötland, Stiftelsen
Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet, Svenska bibelsällskapets
bibelfond, Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, Svenska skepphypotekskassan,
Svenska UNICEF-kommittén, Sveriges exportråd, Sveriges turistråd
och Aktiebolaget Tipstjänst:

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte,
barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål att
under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar
eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda
personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för
beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälverksamhet bland
behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom ideella föreningar
som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

f) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro
skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund,
stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hänförlig
verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock
såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed
jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten
har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller
regleringssamfällighet, samtliga här under f) avsedda bolag, verk och andra
juridiska personer i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):

för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt
för vinst å icke yrkesmässig avyttring för vinst vid icke yrkesmässig avytt av

fastighet eller rörelse här i riket ring av fastighet eller rörelse här i

eller tillbehör till sådan fastighet riket eller tillbehör till sådan fastig eller

rörelse. het eller rörelse och av egendom som

avses i 35 § 3 a mom. och som innefattar
nyttjanderätt till ett hus eller del
av ett hus här i riket.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara,
att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja
nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av
denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första
stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna det föranleda,
av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat
enligt detta stycke, må klagan icke föras,

Anvisningar

till 35 §

8. Vid tillämpning av 3 a mom.
gäller följande beträffande beräkningen
av realisationsvinsten.

Utgår särskild ersättning till den
skattskyldige för av honom ägda fö -

SkU 1983/84:13

Nuvarande lydelse

! I:'

Föreslagen lydelse

remål, vilka enligt 2 kap. 2 § jordabalken
eljest skulle ha hört till den
byggnad i vilken nyttjanderätten är
upplåten, skall denna ersättning räknas
in i vederlaget för bostadsrätten,
andelen eller aktien. Vad nu har sagts
gäller dock inte om ersättningen utgör
intäkt av rörelse enligt punkt 1 av
anvisningarna till 28 §.

Ersättning som utgår till den skattskyldige
för andel i inre reparationsfond
eller någon annan inom föreningen
eller bolaget bildad fond, som
är avsedd för reparation och underhäll
av upplåtna lägenheter, skall inte
räknas in i vederlaget för bostadsrätten,
andelen eller aktien. Har någon
särskild sådan ersättning inte betingats
skall det utgående vederlaget minskas
med ett belopp motsvarande den
del av fonden som vid avyttringen belöper
på bostadsrätten, andelen eller
aktien.

till 36 §

2 c. I fråga om en bostadsrätt som
avses i 35 §3 a mom. gäller följande.
I ingångsvärdet för bostadsrätten
skall enligt punkt 1 räknas in den
erlagda köpeskillingen och vissa utgifter
vid förvärvet. Har bostadsrätten
förvärvats genom upplåtelse frän
bostadsrättsföreningen, skall den i
upplåtelseavtalet angivna grundavgiften
anses som köpeskilling. Särskilda
avgifter som har betalats till
föreningen i samband medförvärv av
en bostadsrätt (upplåtelse- och inträdesavgifter)
skall också räknas in i
ingångsvärdet. Har grundavgiften
för lägenheten satts ned efter det att
bostadsrätten har förvärvats, skall
ingångsvärdet reduceras med det
belopp som har återbetalats pä grund
av nedsättningen.

Bestämmelserna i punkt 8 tredje
stycket av anvisningarna till 35 § om
beräkning av vederlaget vid avyttring
av en bostadsrätt tillämpas på motsvarande
sätt vid beräkningen av ingångsvärdet.

SkU 1983/84:13

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Som förbättringskostnad enligt
punkt 1 räknas

a) kostnad som den skattskyldige
har lagt ned pä förbättringsarbeten i
lägenheten, och

b) kostnad som han har lagt ned på
reparation och underhåll av lägenheten
i den män lägenheten på grund av
arbetet har kommit i bättre skick än
vid förvärvet.

Som förbättringskostnad räknas
dock inte i något fall kostnad som vid
inkomsttaxeringen har behandlats
som omkostnad i någon annan förvärvskälla.

Kostnader enligt tredje stycket a)
och b) som har lagts ned under ett
visst år räknas som förbättringskostnader
endast under förutsättning att
de sammanlagt har uppgått till minst
2 000 kronor. Kostnaderna anses
normalt nedlagda det år då en faktura
eller räkning har erhållits som visar
vilka arbeten som har utförts. I fråga
om kostnad som avses i tredje stycket

b) gäller vidare att kostnaden får dras
av endast till den del arbetet har
medfört att lägenheten vid avyttringen
alltjämt är i bättre skick än vid
förvärvet.

Av punkt 8 andra stycket av anvisningarna
till 35 § framgår att ersättning
för föremål som ägts av den
skattskyldige i vissa fall skall räknas
in i vederlaget för bostadsrätten. I
sådana fall skall kostnaden för anskaffning
av föremålen räknas in i
bostadsrättens ingångsvärde, om föremålen
har förvärvats tillsammans
med bostadsrätten. Har föremålen
anskaffats under innehavet, anses anskaffningskostnaden
- allt efter omständigheterna
- som en kostnad för
förbättring eller för reparation och
underhäll av lägenheten. Frågan om
kostnaden får räknas in i omkostnadsbeloppet
avgörs enligt tredjefemte
styckena.

Kapitaltillskott - utöver grundavgift
enligt första stycket - som under
innehavet har lämnats till bostads -

1** Riksdagen 1983/84. 6sami. Nr 13

SkU 1983/84:13

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

rättsföreningen får räknas in i omkostnadsbeloppet
endast om tillskotten
har varit avsedda att användas av
föreningen för amortering av lån eller
för finansiering av förbättringsarbeten
på fastigheten. Tillskotten för
amorteringar skall anses ha uppgått
till ett belopp motsvarande bostadsrättens
andel av de amorteringar som
föreningen har gjort under innehavet.
Om föreningen har finansierat amortering
av ett lån genom upptagande av
ett nytt lån medräknas inte den amorteringen
vid beräkningen av kapitaltillskott
som skall ingå i omkostnadsbeloppet.
Beräkningen av tillskotten
för amorteringar som belöper på bostadsrätten
sker med tillämpning av
andelsförhållandena vid avyttringstidpunkten.
För att ett tillskott för
finansiering av förbättringsarbeten
skall få beaktas fordras att tillskottet
har utdebiterats och använts för ett
bestämt förbättringsarbete och att de
tillskott som bostadsrättshavarna har
lämnat för arbetet ifråga sammanlagt
har uppgått till minst 3 000 kronor
multiplicerat med antalet deltagande
bostadsrätter.

Vid beräkningen av omkostnadsbeloppet
skall en bostadsrätt, som
har förvärvats före år 1974, anses
förvärvad den I januari 1974. Ingångsvärdet
skall därvid anses utgöra
150 procent av bostadsrättens andel
av bostadsrättsföreningens behållna
förmögenhet nämnda dag, beräknad
med utgångspunkt i taxeringsvärdet
för år 1974 pä föreningens fastighet
och med hänsyn till föreningens övriga
tillgångar och skulderna enligt
bokslutet för det räkenskapsår som
har avslutats närmast före ingången
av är 1974. Hänsyn får vid vinstberäkningen
inte tas till kostnader och
avdrag som belöper på tid före år
1974. Det vid förvärvet erlagda vederlaget
får dock tas upp som ingångsvärde,
om den skattskyldige
kan visa att det överstiger 150 procent
av andelen i föreningens behållna

SkU 1983/84:13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

förmögenhet den 1 januari 1974. Vid
bestämningen av vederlaget i detta
fall bortses från om medel fanns
innestående på fond som avses i andra
stycket vid tidpunkten för förvärvet.
Fanns taxeringsvärde inte åsatt
för är 1974, får motsvarande värde
uppskattas med ledning av det närmast
därefter åsätta taxeringsvärdet.

Vid tillämpning av bestämmelserna
i denna punkt pä sådana andelar
och aktier som avses i 35 § 3 a mom.
femte stycket förstås med bostadsrättsförening
den förening eller det
bolag som andelen respektive aktien
hänför sig till. Med den i upplåtelseavtalet
angivna grundavgiften skall i
sådana fall likställas den insats i
föreningen som var fastställd när andelen
uppläts respektive den inbetalning
på aktien som gjordes i anslutning
till att aktien gavs ut.

3.6 Förlust genom icke yrkesmässig avyttring (realisationsförlust) får dras
av i den omfattning som anges i punkt 4 nedan.

Realisationsförlust skall beräknas Realisationsförlust skall beräknas
på samma sätt som realisationsvinst på samma sätt som realisationsvinst

enligt punkterna 1-2 c. Vid förlust- enligt punkterna 1-2 d. Vid förlustberäkningen
får en fastighets in- beräkningen får en fastighets ingångsvärde
dock inte beräknas på gångsvärde dock inte beräknas på

grundval av ett taxeringsvärde enligt grundval av ett taxeringsvärde enligt

punkt 2 a sjätte eller sjunde stycket. punkt 2 a sjätte eller sjunde stycket.

Inte heller får omräkning som avses i Inte heller får omräkning som avses i

punkt 2 a tionde stycket ske eller punkt 2 a tionde stycket ske eller

tillägg enligt punkt 2 a tolfte stycket tillägg enligt punkt 2 a tolfte stycket

göras. Har den med förlust avyttrade göras. Har den med förlust avyttrade

egendomen innehafts under sådan egendomen innehafts under sådan

tid att, om vinst i stället hade upp- tid att, om vinst i stället hade uppstått
vid avyttringen, endast en del stått vid avyttringen, endast en del

av vinsten skulle ha räknats till skat- av vinsten skulle ha räknats till skattepliktig
realisationsvinst, är endast tepliktig realisationsvinst, är endast

motsvarande del av förlusten av- motsvarande del av förlusten avdragsgill.
Har förlusten uppkommit dragsgill. Har förlusten uppkommit

vid fastighetsreglering i fall som av- vid fastighetsreglering i fall som avses
i punkt 4 av anvisningarna till ses i punkt 4 av anvisningarna till

35 §, är endast så stor del av förlus- 35 §, är endast så stor del av förlusten
avdragsgill som belöper på vad ten avdragsgill som belöper på vad

den skattskyldige har erhållit i den skattskyldige har erhållit i

pengar. pengar.

Att avdrag inte är medgivet för förlust som har uppkommit före eller i
samband med vissa företagsöverlåtelser framgår av punkt 6 av anvisningarna
till 20 §.

6 Senaste lydelse 1980:1048.

SkU 1983/84:13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft 1 januari 1984.

1. De nya bestämmelserna tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter
utgången av år 1983. Därvid iakttas dock punkterna 2-5 nedan.

2. Avyttras en bostadsrätt som den skattskyldige har förvärvat under år
1983 från en närstående person genom köp, byte eller något därmed
jämförligt fång, skall realisationsvinst och realisationsförlust beräknas som
om han hade förvärvat bostadsrätten genom det närmast föregående fång av
nämnda slag som har skett från någon annan än en närstående person eller
som har skett före ingången av år 1983.

Första stycket tillämpas dock inte om det visas

a) att skattepliktig realisationsvinst uppkom för den närstående personen
på grund av överlåtelsen till den skattskyldige eller

b) att den närstående personens bosättning i lägenheten upphörde eller
den skattskyldige bosatte sig i lägenheten i nära anslutning till nämnda
överlåtelse.

Som närstående personer räknas den skattskyldiges make, barn och
föräldrar.

3. Avyttras en bostadsrätt, som den skattskyldige den 1 januari 1984 hade
innehaft i fem år eller mera, under år 1984 eller år 1985 skall som skattepliktig
realisationsvinst tas upp 5 procent av vinsten vid avyttring år 1984 och 15
procent av vinsten vid avyttring år 1985.

Första stycket tillämpas dock endast under förutsättning att bostadsrättsföreningens
verksamhet vid ingången av år 1984 var av sådant slag som anges
i punkt 3 av anvisningarna till 24 §.

4. Avyttras en bostadsrätt som den skattskyldige har förvärvat genom arv,
testamente, gåva, bodelning eller något annat fång som inte är jämförligt
med köp eller byte, skall den skattskyldige vid tillämpningen av punkterna 2
och 3 anses ha förvärvat bostadsrätten genom det köp, byte eller därmed
jämförliga fång som har skett närmast dessförinnan. Frågan om sistnämnda
fång har skett från en närstående person enligt punkt 2 avgörs med hänsyn till
förhållandet mellan dem som då avyttrade respektive förvärvade bostadsrätten.

5. Punkterna 2-4 ovan tillämpas förutom i fråga om bostadsrätter som
avses i 35 § 3 a mom. första stycket även beträffande sådana andelar och
aktier som anges i femte stycket av nämnda lagrum. Med bostadsrättsförening
förstås i sistnämnda fall den förening eller det bolag som andelen
respektive aktien hänför sig till.

SkU 1983/84:13

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 6 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

1 morn.2 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger, såframt ej annat
föreskrivs i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av
överenskommelse eller beslut, varom i 20 och 21 §§ sägs:

a) fysisk person:

för inkomst som avses i denna lag enligt de grunder som anges i 53 §
1 mom. första stycket a) kommunalskattelagen (1928:370) samt, såvitt avser
tid under vilken han ej varit bosatt här i riket, för inkomst genom utdelning
på andelar i svenska ekonomiska föreningar och för pension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring även till den del skattskyldighet inte
föreligger enligt nyssnämnda lagrum;

b) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning
äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund,
stiftelser, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock
såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed
jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten
taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller
regleringssamfällighet:

för all inkomst, som av dem här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

c) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för vinst vid icke yrkesmässig
avyttring av fastighet eller rörelse
här i riket eller tillbehör till sådan
fastighet eller rörelse och av egendom
som avses i 35 § 3 a mom.
kommunalskattelagen och som innefattar
nyttjanderätt till ett hus eller del
av ett hus här i riket;

för slutlig skatt eller tillkommande skatt, som restituerats, avkortats eller
avskrivits, i den mån avdrag därför av bolaget åtnjutits vid tidigare års
taxeringar; samt

för inkomst genom utdelning å andelar i svenska ekonomiska föreningar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas i fråga om
avyttringar som sker efter utgången av år 1983.

för vinst ä icke yrkesmässig avyttring
av fastighet eller rörelse här i
riket eller tillbehör till sådan fastighet
eller rörelse;

'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.
"Senaste lydelse 1981:1000.

SkU 1983/84:13

3 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)'

dels att nuvarande 42 § 3 och 4 mom. skall betecknas 42 § 4 och 5 morn.,

dels att 42 § 1 morn., nya 42 § 4 mom. och 51 § skall ha nedan angivna
lydelse,

dels att i lagen skall införas ett nytt moment, 42 § 3 morn., av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

42 §

1 morn.2 Har medlem av bostadsföreningen eller delägare i bostadsaktiebolag
under hela eller större delen av beskattningsåret helt eller till
övervägande del till annan upplåtit honom i nämnda egenskap tillkommande
lägenhet, skall till ledning för medlemmens eller delägarens taxering varje år
av föreningen eller bolaget lämnas uppgift om beloppet av medlemmens eller
delägarens inbetalningar till föreningen eller bolaget och huru mycket därav
som utgör kapitaltillskott.

Bostadsförening och bostadsaktiebolag skall även lämna uppgift angående
värdet av varje medlems eller delägares andel i föreningens eller bolagets
behållna förmögenhet beräknat på sätt anges i punkt 2 andra stycket av
anvisningarna till 38 § kommunalskattelagen (1928:370).

Motsvarande gäller beträffande Motsvarande gäller beträffande
sådan ekonomisk förening eller så- sådan ekonomisk förening eller sådant
aktiebolag som enligt punkt 3 dant aktiebolag som enligt punkt 3

av anvisningarna till 24 § kommu- av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen
likställes med bo- nalskattelagen likställes med bostadsförening
och bostadsaktiebolag stadsförening och bostadsaktiebolag

vid inkomstbeskattningen. Uppgif- vid inkomstbeskattningen.

ten skall utan anmaning avlämnas
senast den 15 februari under taxeringsåret
i den ordning, som galler
för avlämnande av självdeklarationen.

Uppgift om förmögenhetsvärde behöver inte lämnas om föreningen eller
bolaget saknar behållen förmögenhet. Skattechefen i det län där föreningen
eller bolaget har sitt säte får i andra fall medge befrielse från att lämna uppgift
om förmögenhetsvärde. Beslut som skattechefen meddelat enligt detta
stycke får inte överklagas.

Uppgiften skall avfattas på blankett
enligt fastställt formulär eller på
sätt som skattechefen bestämmer.

3 mom. En bostadsrättsförening
skall varje år lämna följande uppgifter
om de överlåtelser av bostadsrät 1

Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av
förutvarande 42 § 4 mom. 1976:86
lagens rubrik 1974:773.

2 Senaste lydelse 1981:1319.

SkU 1983/84:13

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ter under det föregående kalenderåret
sorn har anmälts till föreningen:

a) lägenhetens beteckning,

b) överlåtarens och förvärvarens
namn samt personnummer, organisationsnummer
eller adress,

c) tidpunkten för överlåtelsen och
köpeskillingens storlek samt tidpunkten
för överlåtarens förvärv och
vederlaget vid förvärvet,

d) storleken av sådana kapitaltillskott
som överlätaren enligt punkt 2 c
av anvisningarna till36 § kommunalskattelagen
får räkna in i omkostnadsbeloppet,

e) bostadsrättens andel av innestående
medeI på inre reparationsfond
eller liknande fond vid förvärvs- respektive
avyttringstidpunkten samt

f) om överlåtarens förvärv skett
före år 1974, bostadsrättens andel av
föreningens behållna förmögenhet
den I januari 1974 beräknad enligt
punkt 2 c av anvisningarna till 36 §
kommunalskattelagen.

Efter anmaning skall bostadsrättsföreningen
lämna ytterligare upplysningar
som är av betydelse för beräkning
av realisationsvinsten vid en
medlems avyttring av sin bostadsrätt.

Uppgiftsskyldighet enligt detta moment
föreligger dock endast om bostadsrättsföreningen
vid ingången av
det beskattningsår som är i fråga var
av det slag som anges i punkt 3 av
anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen.

Vad i detta moment föreskrivs otti
uppgiftsskyldighet gäller även för annan
ekonomisk förening än bostadsrättsförening
och för aktiebolag om
föreningen eller bolaget är av det slag
som anges i punkt 3 av anvisningarna
till 24 § kommunalskattelagen.

I fråga om uppgifter enligt första
stycket c) och e) gäller följande undantag
från uppgiftsskyldigheten.
Avser överlåtelsen en bostadsrätt som
har förvärvats före den I juli 1982
behöver uppgift om köpeskillingen
vid förvärvet inte lämnas. Avser

SkU 1983/84:13

Nuvarande lydelse

3 morn.3 Ifall som avses i 1 mom.
åligger det bostadsföreningen eller
bostadsaktiebolaget att i motsvarande
utsträckning senast den 8 februari
under taxeringsåret tillställa medlemmen
eller delägarna uppgift angående
de i nämnda moment angivna
förhållandena, i vad medlemmen
eller delägaren angår.

Föreslagen lydelse

överlåtelsen en andel eller aktie som
avses i fjärde stycket behöver uppgift
om köpeskillingen vid förvärvet inte
lämnas om förvärvet skett före den l
januari 1984. Har en bostadsrätt eller
en andel eller aktie som nyss nämnts
förvärvats före år 1974 behöver uppgift
inte lämnas om innestående medel
på inre reparationsfond eller liknande
fond vid förvärvstidpunkten.

Det åligger förening eller bolag att,
utöver vad som följer av 20 §, sörja
för att erforderligt underlag för uppgiftslämnande
enligt detta moment
bevaras.

4 mom. Uppgift enligt 1 mom. och
3 mom. första stycket skall utan anmaning
avlämnas senast den 15 februari
under taxeringsåret till den lokala
skattemyndighet inom vilkens
verksamhetsområde föreningens eller
bolagets fastighet är belägen.
Uppgiften skall avfattas på blankett
enligt fastställt formulär eller på sätt
som skattechefen bestämmer.

Den som enligt första stycket har
att lämna uppgift utan anmaning
skall senast den 8 februari under
taxeringsåret underrätta varje medlem
eller delägare om innehållet i
uppgiften i vad den angår honom.

51 §4

Anmaning som avses i 22 § 2 mom., 24 § 2 mom., 31 § 2 mom., 33 och 36 §§,
39 § 1 mom. samt 45 § får utfärdas av chef för taxeringsenhet, revisionsenhet
eller lokal skattemyndighet, taxeringsnämnd, taxeringsintendent samt tjänsteman
som biträder taxeringsnämnden. Samma rätt tillkommer den, som
verkställer taxeringsrevision, dock att han icke får anmana någon att
avlämna självdeklaration.

Anmaning som avses i 39 § 2 mom. utfärdas av skattechefen i det län, där
den uppgiftsskyldige är bosatt eller, efter skattechefens förordnande, av
annan tjänsteman.

3 Senaste lydelse av förutvarande 3 mom. 1979:1018.

4 Senaste lydelse 1978:316.

SkU 1983/84:13

Nuvarande lydelse

I de fall som avses i 39 § 3 morn.,
41 § samt 42 § 2 mom. får anmaning
utfärdas av chef för taxeringsenhet,
revisionsenhet eller lokal skattemyndighet,
taxeringsintendent samt
den som får meddela beslut om taxeringsrevision.

Föreslagen lydelse

I de fall som avses i 39 § 3 morn.,
41 §, 42 § 2 mom. samt 42 § 3 mom.
andra stycket får anmaning utfärdas
av chef för taxeringsenhet, revisionsenhet
eller lokal skattemyndighet,
taxeringsintendent samt den som får
meddela beslut om taxeringsrevision.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. De nya bestämmelserna
tillämpas första gången vid 1985 års taxering.

SkU 1983/84:13

4 Förslag till

Lag om skyldighet för vissa bostadsföreningar och bostadsaktiebolag
att föra lägenhetsförteckning m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 §

Med bostadsförening och bostadsaktiebolag förstås i denna lag annan
svensk ekonomisk förening än bostadsrättsförening och svenskt aktiebolag
om det med andelen eller aktien följer en nyttjanderätt till ett hus eller del av
ett hus som ägs av föreningen respektive bolaget.

2 §

Avtal om överlåtelse av en andel i en bostadsförening eller en aktie i ett
bostadsaktiebolag genom köp skall upprättas skriftligen och skrivas under av
säljaren och köparen. Avtalet skall ta upp den lägenhet som överlåtelsen
avser samt köpeskillingen. Motsvarande skall gälla överlåtelse av en sådan
andel eller aktie genom byte eller gåva.

Överlåtelser som inte uppfyller föreskrifterna i första stycket är ogiltiga 3

En bostadsförening och ett bostadsaktiebolag skall genom styrelsens
försorg föra förteckning över de lägenheter som är upplåtna med nyttjanderätt
till andels- respektive aktieägare på det sätt som anges i 1 § (lägenhetsförteckning).
Förteckningen kan bestå av ett betryggande lösblads- eller
kortsystem.

Lägenhetsförteckningen skall för varje lägenhet ange

1. lägenhetens beteckning,

2. andels- eller aktieägarens namn,

3. insatsen i föreningen respektive inbetalningen på aktien.

Vid överlåtelse av en andel i en bostadsförening eller en aktie i ett
bostadsaktiebolag skall styrkt avskrift av överlåtelseavtalet fogas till förteckningen
på lämpligt sätt.

Dagen för anteckning skall anges.

4 §

Andels- eller aktieägaren har rätt att på begäran få utdrag ur lägenhetsförteckningen
beträffande den lägenhet som han innehar. Utdraget skall avse de
uppgifter som enligt 3 § skall anges i förteckningen. Dagen för utfärdandet
skall anges i utdraget.

5 §

En styrelseledamot eller likvidator som inte iakttar föreskrifterna i 3 §
döms till böter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. Lägenhetsförteckning behöver
dock inte vara upprättad förrän den 30 juni 1984. Sker en överlåtelse av en
andel eller aktie efter ikraftträdandet men före det att lägenhetsförteckningen
har upprättats, skall avskrift av överlåtelseavtalet fogas till förteckningen
när den färdigställts.

SkU 1983/84:13

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1983/84:67

1983/84:257 av Kerstin Ekman m. fl. (fp)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar avslå de av regeringen framlagda
förslagen i propositionen.

1983/84:258 av Stig Josefson m. fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå propositionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om realisationsvinstbeskattning
av bostadsrätter som anknyter till motsvarande regler för fastigheter.

1983/84:259 av Sören Lekberg (s) och Karl-Gustaf Mathsson (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen vid behandlingen av propositionen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om indexreglering av
ursprunglig grundavgift eller annan årlig uppräkning av grundavgiften samt
uppskov med beskattningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om tilläggsdirektiv till bostadskommittén.

1983/84:260 av Knut Wachtmeister m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om samordnad realisationsvinstbeskattning
i enlighet med vad som framförts i motionen.

Yttrande från annat utskott

Bostadsutskottet har inkommit med yttrande i ärendet angående proposition
1983/84:67 (BoU 1983/84:2 y). Yttrandet har fogats som bilaga till
betänkandet.

Skrivelser

Med anledning av proposition 1983/84:67 har vid uppvaktning inför
utskottet skrivelser överlämnats från HSB:s riksförbund och Sveriges
bostadsrättsföreningars centralorganisation (SBC).

Utskottet

Enligt gällande bestämmelser beskattas vinsten vid avyttring av en
bostadsrätt på olika sätt beroende på om det är fråga om ett äkta

SkU 1983/84:13

bostadsföretag eller inte.

Med äkta bostadsföretag avses en ekonomisk förening eller ett aktiebolag
vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen består i att åt föreningens
medlemmar eller bolagets delägare bereda bostäder i hus som ägs av
föreningen eller bolaget. För att ett bostadsföretag skall anses som äkta bör
enligt riksskatteverkets anvisningar krävas att företagets fastighet inrymmer
minst tre lägenheter och att minst 60 % av hela taxeringsvärdet belöper på
bostadslägenheter upplåtna till medlemmarna eller delägarna. Realisationsvinsten
beskattas i dessa fall som annan lös egendom vilket innebär att
beskattning blir aktuell endast i de fall då bostadsrätten säljs inom fem år från
förvärvet. Under femårsperioden reduceras den skattepliktiga andelen av
vinsten enligt en fallande skala beroende på innehavstidens längd. Som
skattepliktig realisationsvinst räknas då 100 % av vinsten om bostadsrätten
innehafts i mindre än två år, 75 % av vinsten om bostadsrätten innehafts i två
år men mindre än tre år, 50 % av vinsten om bostadsrätten innehafts i tre år
men mindre än fyra år och 25 % av vinsten om bostadsrätten innehafts i fyra
år men mindre än fem år.

Realisationsvinster på andelar och aktier i oäkta bostadsföretag beskattas
enligt de regler som gäller för avyttring av aktier.

Förslaget i proposition 67 om evig realisationsvinstbeskattning av bostadsrätter
bygger på kapitalvinstkommitténs betänkande (Ds B 1982:6) Reavinst
på bostadsrätter. Kommittén redovisade tre metoder för beskattning,
benämnaa fastighetsmetoden, den förenklade fastighetsmetoden och aktiemetoden.
Vid tillämpning av de båda fastighetsmetoderna krävs att
hänsyn tas till bostadsrättsföreningens förmögenhetsförhållanden, s. k.
genomsyn. Fastighetsmetoden bygger på en fullständig genomsyn. Bostadsrättens
andel i föreningens nettoskuld skall nämligen beräknas vid två olika
tillfällen, vid förvärvet och vid försäljningen av bostadsrätten. Ingångsvärdet
och övriga avdragsposter får med fastighetsmetoden indexuppräknas enligt
samma regler som gäller för fastigheter och hela vinsten är skattepliktig
oberoende av innehavstidens längd. Enligt den förenklade fastighetsmetoden
medges ett särskilt inflationstillägg som beräknas på ett underlag som
bl. a. fordrar att andelen i föreningens nettoskuld vid förvärvet fastställs.
Indexuppräkning skall enligt den metoden också äga rum för egna förbättringskostnader.
Hela den framräknade vinsten är skattepliktig oavsett hur
länge bostadsrätten innehafts. Vid tillämpning av aktiemetoden medges inte
något särskilt inflationstillägg eller indexuppräkning. I stället reduceras den
skattepliktiga andelen av vinsten enligt den skala som gäller f. n. för
beskattningen av bostadsrätter med den skillnaden att 25-procentsnivån
utsträcks att gälla vid innehavstidcr om fyra år eller mera. Från vederlaget vid
avyttringen skall avdrag medges för ingångsvärdet, vissa kapitaltillskott och
kostnader för förbättringsarbeten. För bostadsrätter som förvärvats före ett
visst datum, den s. k. stickdagen, skall som ingångsvärde för bostadsrätten

SkU 1983/84:13

tas upp 150 % av andelen i föreningens förmögenhet den dagen.
Förbättringskostnader och kapitaltillskott som är hänförliga till en tidigare
tidpunkt beaktas inte vid vinstberäkningen.

Med utgångspunkt i att skattereglerna bör vara enkla att förstå och
tillämpa har departementschefen vid sina överväganden beslutat förorda ett
beskattningssystem enligt aktiemetoden. Denna metod ger enligt hans
uppfattning ett på det hela taget rimligt beskattningsresultat och är den enda
av metoderna som han anser godtagbar från tillämpningssynpunkt. Här kan
tilläggas att stickdagen enligt propositionen skall vara den 1 januari 1974.
Vidare kan nämnas att andelar och aktier i oäkta bostadsföretag enligt
förslaget alltjämt skall beskattas på samma sätt som förut.

I propositionen tas också upp frågan om uppskov med beskattning. Enligt
kapitalvinstkommitténs ursprungliga uppdrag ålåg det kommittén att överväga
möjligheterna att ge den som överlåter en bostadsrätt i princip samma
rätt till uppskov med beskattningen som föreligger vid fastighetsförsäljning.
Uppskovsfrågan överfördes senare till kommittén (B 1981:01) för reavinstuppskov,
KRU. Kapitalvinstkommittén redovisade emellertid i sitt betänkande
hur de olika metoderna för evig realisationsvinstbeskattning kan
samordnas med regler om uppskov.

Departementschefen framhåller att de vinster i form av enkelhet i
tillämpningen som följer av aktiemetoden till stor del skulle gå förlorade om
metoden kombineras med uppskovsregler. Vidlyftiga registrerings- och
kontrollsystem skulle enligt departementschefen krävas för att upprätthålla
en rimlig kontroll av uppskovsbestämmelser på bostadsrättssidan. Till detta
kommer att skatteuttaget med den valda metoden allmänt sett kommer att
ligga på en förhållandevis låg nivå. Några beaktansvärda negativa effekter
för rörligheten på bostads- och arbetsmarknaden bör därför enligt departementschefens
mening inte uppkomma till följd av att uppskov inte kan
medges.

Som en följd av ställningstagandet i denna del har KRU i tilläggsdirektiv
(Dir. 1983:62) befriats från uppdraget att pröva möjligheterna till uppskov
med beskattningen vid försäljning av bostadsrätter. Samtidigt sätts i tilläggsdirektiven
i fråga om den mycket vidsträckta rätt till uppskov med
beskattningen vid frivilliga överlåtelser av bostadsfastigheter som föreligger
enligt nuvarande regler allmänt sett är sakligt motiverad. KRU är enligt
tilläggsdirektiven oförhindrad att föreslå sådana mer eller mindre långtgående
inskränkningar i möjligheterna att få uppskov med beskattningen som kan
finnas påkallade.

I detta sammanhang kan också nämnas att kapitalvinstkommitténs förslag
att realisationsvinst på bostadsrätter skall få behandlas som ackumulerad
inkomst på samma sätt som nu gäller för fastigheter avvisas i propositionen.
Departementschefen anför som skäl härför att aktuella bestämmelser på
fastighetsområdet medför stora praktiska och administrativa problem och att
det därför inte är lämpligt att utvidga tillämpningen till att avse även

SkU 1983/84:13

bostadsrätter. Departementschefen hänvisar också till den förhållandevis
låga beskattningsnivå som blir en följd av aktiemetoden.

1 motionerna görs jämförelser mellan realisationsvinstbeskattningen av
bostäder med äganderätt och det i propositionen föreslagna beskattningssystemet
för bostadsrätter. Enligt motionerna leder förslaget om beskattning av
bostadsrätter till att denna upplåtelseform missgynnas, något som inte kan
accepteras från rättvisesynpunkt. Framför allt kritiseras förslaget för att det
saknar bestämmelser om indexuppräkning och uppskov vid beskattningen.

Motionärerna i motion 260, Knut Wachtmeister m. fl. (m), pekar bl. a. på
att förslaget kan leda till att inflationsvinster och reala förluster beskattas vid
avyttring av en bostadsrätt. Vidare framhålls att bristen på uppskovsregler
allvarligt förhindrar byten av bostäder och bostadsort. Enligt motionärerna
bör beskattningen av realisationsvinster på bostadsrätter sättas in i såväl ett
bostadspolitiskt som skattepolitiskt sammanhang. Målsättningen bör vara att
bostäder med olika upplåtelseformer skall beskattas lika. Motionärerna
förordar därför att en metod som överensstämmer med realisationsvinstbeskattning
av fastigheter införs även för bostadsrätter. I motionen yrkas avslag
på propositionen och begärs förslag av regeringen om samordnad realisationsvinstbeskattning
i enlighet med vad som anförs i motionen.

Liknande synpunkter framförs i motion 258 av Stig Josefson m. fl. (c).
Motionärerna framhåller dessutom att reglerna om ackumulerad inkomst vid
fastighetsförsäljning bör gälla även vid avyttring av bostadsrätt. I motionen
hänvisas också till den kritik som riktats mot den i propositionen valda
beskattningsmetoden i remissyttranden från företrädare för bostadsmarknaden
och arbetsmarknadens parter samt från lagrådet. Motionärerna yrkar att
riksdagen avslår propositionen och hos regeringen begär förslag om realisationsvinstbeskattning
av bostadsrätter som anknyter till motsvarande regler
för fastigheter.

I motion 257 av Kerstin Ekman m. fl. (fp) yrkas också avslag på
propositionen. Enligt motionärerna bör förslaget avslås redan på den
grunden att det saknar regler för indexuppräkning. I frågan om bristen på
uppskovsbestämmelser pekar motionärerna särskilt på konsekvenserna för
barnfamiljer som vill byta från en mindre till en större bostad.

Bostadspolitiska aspekter på förslaget anläggs även i motion 259 av Sören
Lekberg (s) och Karl-Gustaf Mathsson (s). Motionärerna anser att det i och
för sig är både önskvärt och nödvändigt att införa en evig realisationsvinstbeskattning
av bostadsrätter, bl. a. för att komma till rätta med problemet
med oskäliga överlåtelsevärden. Förslaget i propositionen har emellertid
enligt motionärerna fått en utformning som är klart otillfredsställande från
rättvisesynpunkt. Motionärerna anser att förslaget bör ändras så att indexreglering
av den ursprungliga grundavgiften eller annan årlig uppräkning av
grundavgiften samt uppskov med beskattningen tillåts. I motionen yrkas att
riksdagen vid behandlingen av propositionen ger regeringen detta till känna.

SkU 1983/84:13

En sådan lösning tillgodoser dock enligt motionärerna endast delvis rättvisekraven
och bör därför ses som ett provisorium i avvaktan på att en grundlig
genomlysning görs av hela bostadsbeskattningen inklusive realisationsvinstbeskattningen.
Motionärerna yrkar att bostadskommittén ges tilläggsdirektiv
med denna innebörd.

Utskottet vill till en början erinra om att frågan om evig realisationsvinstbeskattning
av bostadsrätter har diskuterats vid återkommande tillfällen
under årens lopp. Utskottet delar departementschefens uppfattning att
rättvisesynpunkter och fördelningspolitiska motiv talar för att en sådan
beskattning införs. Bostadsutskottet har i sitt yttrande till skatteutskottet
framhållit:

Liksom vissa av motionärerna finner bostadsutskottet det väsentligt att
realisationsvinstbeskattningen inom bostadssektorn utformas från ett bostadspolitiskt
helhetsperspektiv och att därvid beskattningsreglerna utformas
så att likformighet uppnås oavsett upplåtelseform. Enligt utskottets
uppfattning är det nämligen viktigt att beskattningsreglerna utformas så att
de är neutrala i det enskilda fallet och så att de i allt väsentligt ger samma
utfall oberoende av boendeform. Utskottet finner det både motiverat och
angeläget att en översyn görs i huvudsak utifrån vad nu anförts.

Skatteutskottet instämmer i bostadsutskottets yttrande men vill framhålla
att samma skatteutfall och likformighet kan uppnås även om olika beskattningsformer
väljs.

Som framgår av propositionen är inte någon av de tre diskuterade
beskattningsmetoderna helt invändningsfri. Fastighetsmetoden fyller i och
för sig kravet på en nära överensstämmelse med beskattningsreglerna för
fastigheter. Metoden leder dock till en högre beskattning än en nominell
metod i tider med en snabb real värdestegring på bostadsrätter. Om
bostadsrätterna å andra sidan blir föremål för en real värdenedgång ger
metoden i princip skydd mot en beskattning av rena inflationsvinster. Den
förenklade fastighetsmetoden ger ett inflationsskydd som i många fall blir
likvärdigt med det som erhålls enligt den fullständiga fastighetsmetoden.
Men eftersom kapitaltillskotten inte får indexuppräknas vid tillämpning av
den förenklade fastighetsmetoden blir kompensationen för inflationen
otillräcklig i fall där en förening har lagt ner betydande förbättringskostnader
efter den tidpunkt då bostadsrätten förvärvades. Som tidigare nämnts ställer
de båda metoderna krav på genomsyn, vilket medför att metoderna blir
svårtillämpade för skattskyldiga, bostadsföretag och taxeringsmyndigheter.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet i likhet med deprrtementschefen
att dessa metoder inte bör komma i fråga.

Aktiemetoden är den metod som från praktiska utgångspunkter är mest
lättillämpad. Inte minst med tanke på de skattskyldiga är det väsentligt att
sträva efter ett så enkelt och lättförståeligt regelsystem som möjligt.
Utskottet är medvetet om att aktiemetoden principiellt sett kan ge ett ojämnt
beskattningsresultat. Metoden hindrar inte att beskattning sker i ett läge där

SkU 1983/84:13

bostadsrätterna har varit föremål för en real värdenedgång. Det bör
emellertid framhållas att beskattningen i regel blir förhållandevis måttlig.
Dessutom finansieras köp av en bostadsrätt inte sällan med lånat kapital och
därför bör inflationens inverkan på sådant kapital också beaktas vid
övervägandena. Metoden har vidare kritiserats för att den medför en alltför
lindrig beskattning i situationer med snabb real värdestegring. Som påpekas i
propositionen träffas dock fall av utpräglad korttidsspekulation även med
aktiemetoden av en 100-procentig beskattning.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att aktiemetoden bör
läggas till grund för realisationsvinstbeskattningen av bostadsrätter. För att
undvika att nominellt små realisationsvinster tas upp till beskattning förordar
utskottet att ett avdrag får göras om 1 000 kr. per år under innehavstiden.
Bestämmelsen bör utformas så att tillskott för amorteringar skall tas upp till
minst 1 000 kr. multiplicerat med antalet påbörjade kalenderår under
innehavet. Regeln skall avse innehavstid efter stickdagen den 1 januari 1974.
Med den föreslagna bestämmelsen uppnås också en förenkling för många
bostadsrättsföreningar som med detta förslag inte behöver lämna uppgift till
taxeringsmyndigheten om amorteringar som understiger 1 000 kr. per år.

Det kan hävdas att den föreslagna bestämmelsen har föga betydelse i fall
där ingångsvärden och överlåtelsevärden är relativt sett höga. Så är
emellertid fallet främst i storstäderna, och utskottet vill i sammanhanget
erinra om att 1983 års bostadsrättskommitté fått i uppdrag att överväga om
ett system med hembudsskyldighet kombinerat med prisföreskrifter bör
införas för att man skall komma till rätta med en från olika synpunkter
oacceptabel prisutveckling på bostadsrättsmarknaden.

Utskottet gör beträffande förslaget i övrigt samma bedömningar som
departementschefen. Det gäller således bl. a. i frågorna om uppskov och
ackumulerad inkomst. Förslaget i propositionen bör därför genomföras med
den av utskottet ovan förordade ändringen. Yrkandena i motionerna 257,
258 och 260 om avslag på propositionen och begäran om nytt förslag avstyrks
därmed.

Inte heller kan utskottet biträda yrkandena i motion 259 om indexuppräkning
och tilläggsdirektiv till bostadskommittén. Utskottet vill i sammanhanget
peka på att enbart en indexuppräkning av ingångsvärdet skulle ge orättvisa
resultat vid beskattningen beroende på att föreningarna kan finansiera sina
produktionskostnader på mycket olika sätt. Bestämmelser om indexuppräkning
måste därför enligt utskottets mening kompletteras med regler om
genomsyn. Ett sådant beskattningssystem har utskottet som framgår ovan
avvisat.

Slutligen förutsätter skatteutskottet liksom bostadsutskottet att regeringen
med uppmärksamhet följer tillämpningen av de nya beskattningsreglerna
och tar de initiativ som kan visa sig erforderliga.

SkU 1983/84:13

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande omedelbara ändringar i realisationsvinstbeskattningen att

riksdagen avslår motionerna 1983/84:257, 1983/84:258 yrkande
1 och 1983/84:260 yrkande 1 och godtar proposition
1983/84:67 med den ändring som utskottet förordat,

2. beträffande nytt förslag

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:258 yrkande 2 och
1983/84:260 yrkande 2,

3. beträffande indexuppräkning m. m.

att riksdagen avslår motion 1983/84:259 yrkande 1,

4. beträffande tilläggsdirektiv till bostadskommittén
att riksdagen avslår motion 1983/84:259 yrkande 2,

5. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och
hemställt antar de vid propositionerna 1983/84:63 och 1983/
84:67 här ovan s. 3-22 återgivna förslagen till

a) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den
ändringen att den föreslagna nya punkten 2 c av anvisningarna
till 36 § erhåller följande såsom Utskottets förslag betecknade
lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

2 c. av nedsättningen.

Bestämmelserna i av ingångsvärdet.

Som förbättringskostnad vid förvärvet.

Som förbättringskostnad annan förvärvskälla.

Kostnader enligt vid förvärvet.

Av punkt tredje-femte styckena.

Kapitaltillskott - utöver grundav- Kapitaltillskott - utöver grundavgift
enligt första stycket - som under gift enligt första stycket - som under

innehavet har lämnats till bostads- innehavet har lämnats till bostadsrättsföreningen
får räknas in i om- rättsföreningen får räknas in i om kostnadsbeloppet

endast om till- kostnadsbeloppet endast om tillskotten
har varit avsedda att använ- skotten har varit avsedda att användas
av föreningen för amortering av das av föreningen för amortering av

lån eller för finansiering av förbätt- lån eller för finansiering av förbättringsarbeten
på fastigheten. Till- ringsarbeten på fastigheten. Tillskotten
för amorteringar skall anses skotten för amorteringar skall anses

ha uppgått till ett belopp motsvaran- ha uppgått till ett belopp motsvarande
bostadsrättens andel av de amor- de bostadsrättens andel av de amorteringar
som föreningen har gjort teringar som föreningen har gjort

under innehavet. Om föreningen har under innehavet. Om föreningen har

finansierat amortering av ett lån ge- finansierat amortering av ett lån genom
upptagande av ett nytt lån med- nom upptagande av ett nytt lån medräknas
inte den amorteringen vid räknas inte den amorteringen vid

SkU 1983/84:13

beräkningen av kapitaltillskott som
skall ingå i omkostnadsbeloppet.
Beräkningen av tillskotten för amorteringar
som belöper på bostadsrätten
sker med tillämpning av andelsförhållandena
vid avyttringstidpunkten.
Som tillskott för amorteringar
skall dock alltid anses ett belopp
motsvarande minst 1 000 kronor
multiplicerat med antalet påbörjade
kalenderår under innehavet. För
att ett tillskott för finansiering av
förbättringsarbeten skall få beaktas
fordras att tillskottet har utdebiterats
och använts för ett bestämt
förbättringsarbete och att de tillskott
som bostadsrättshavarna har lämnat
för arbetet i fråga sammanlagt har
uppgått till minst 3 000 kronor multiplicerat
med antalet deltagande bostadsrätter.

Vid beräkningen åsätta taxeringsvärdet.

Vid tillämpning gavs ut.

b) lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

c) lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

d) lag om skyldighet för vissa bostadsföreningar och bostadsaktiebolag
att föra lägenhetsförteckning m. m.

Stockholm den 8 december 1983

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Valter Kristenson
(s), Stig Josefson (c)*, Olle Westberg (s), Hagar Normark (s), Bo Lundgren
(m), Ingemar Hallenius (c), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Kjell
Johansson (fp), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Anna Lindh (s) och
Ewy Möller (m).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

Omedelbara ändringar i realisationsvinstbeskattningen m. m. (utskottets
hemställan mom. 1, 2 och 5)

Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m)
anser

beräkningen av kapitaltillskott som
skall ingå i omkostnadsbeloppet.
Beräkningen av tillskotten för amorteringar
som belöper på bostadsrätten
sker med tillämpning av andelsförhållandena
vid avyttringstidpunkten.
För att ett tillskott för
finansiering av förbättringsarbeten
skall få beaktas fordras att tillskottet
har utdebiterats och använts för ett
bestämt förbättringsarbete och att
de tillskott som bostadsrättshavarna
har lämnat för arbetet i fråga sammanlagt
har uppgått till minst 3 000
kronor multiplicerat med antalet
deltagande bostadsrätter.

SkU 1983/84:13

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 27 med ”Utskottet
vill” och slutar på s. 28 med ”sig erforderliga.” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill för sin del framhålla följande.

I propositionen saknas överväganden om vad förslaget skulle innebära
från bostadspolitiska utgångspunkter. Detta är särskilt anmärkningsvärt med
tanke på att departementschefen vid 1976 års reform av realisationsvinstbeskattningen
framhöll att frågan om beskattning av realisationsvinster på
andelar och aktier i äkta bostadsföretag borde lösas i ett större bostadspolitiskt
sammanhang (prop. 1975/76:180 s. 173). Något förslag om ändrad
beskattning i detta hänseende lades därför inte heller fram. Enligt utskottets
mening är det också uppenbart att frågan om realisationsvinstbeskattning av
bostadsrätter inte kan ses isolerad från skatteregleringen i övrigt på
bostadsmarknaden. Saknas en helhetssyn på frågorna kan det nämligen lätt
leda till att vissa boendeformer missgynnas och att nödvändig och önskvärd
rörlighet på bostadsmarknaden hindras. Som bostadsutskottet framhållit i
sitt yttrande till skatteutskottet är det väsentligt att olika upplåtelseformer
behandlas likformigt från beskattningssynpunkt.

Utskottet vill peka på att boendeformerna bostadsrätt och småhusägande
har många likheter. Bl. a. satsar bostadsinnehavarna eget kapital i boendet
och ansvarar för underhållet och skötseln av bostaden. Sparande i egen
bostad är också värdefullt från samhällsekonomisk synpunkt. Till detta skall
laggas att allt fler småhus upplåts med bostadsrätt.

De i propositionen föreslagna bestämmelserna för realisationsvinstbeskattning
av bostadsrätter skiljer sig emellertid på avgörande punkter från
det regelsystem som gäller för beskattningen av ägda småhus. Som framhålls
i motionerna saknas i förslaget framför allt regler om indexuppräkning och
uppskov vid beskattningen; bestämmelser som nu finns för ägda bostäder.

Bristen på bestämmelser om indexuppräkning innebär att en bostadsrättshavare
saknar det skydd mot inflationen som en småhusägare har. Det kan
medföra att en bostadsrättshavare beskattas för rena inflationsvinster och
reala förluster, vilket självfallet missgynnar denna form av boende. Utskottet
vill i sammanhanget peka på att bostadsutskottet i sitt yttrande ansett det
skäligt att någon form av indexuppräkning införs även vid ett bifall till
propositionen i övrigt.

Enligt utskottets mening kommer avsaknaden av regler om uppskov med
beskattningen att medföra att rörligheten på bostads- och arbetsmarknaden
hämmas. Det kan visserligen hävdas att en sådan möjlighet till uppskov inte
föreligger i dag vid avyttring av en bostadsrätt. Utskottet får emellertid erinra
om att realisationsvinstbeskattning enligt gällande bestämmelser blir aktuell
endast då bostadsrätten innehafts i kortare tid än fem år. Införs en evig
realisationsvinstbeskattning utan samtidig möjlighet till uppskov förvärras
enligt utskottets mening problemen för dem som vill eller måste byta bostad.
Utskottet vill särskilt framhålla att avsaknaden av uppskovsregler kan
medföra allvarliga ekonomiska bekymmer för barnfamiljer som på grund av

SkU 1983/84:13

utökning i familjen vill byta från en mindre till en större bostad och för dem
som av arbetsmarknadsmässiga skäl måste byta bostadsort.

Den i propositionen förordade beskattningsmetoden, aktiemetoden, har
uppenbart valts främst med tanke på att reglerna skall vara lätta att förstå och
tillämpa. Detta syfte är i och för sig eftersträvansvärt men får enligt utskottets
mening inte tas till intäkt för att genomföra förslag som får orättvisa
konsekvenser. Betecknande är att aktiemetoden vid remissbehandlingen av
kommitténs förslag förordades i huvudsak endast av instanser med erfarenhet
från det fiskala området, medan metoderna som knyter an till realisationsvinstbeskattningen
av fastigheter fick ett brett stöd av representanterna
från bostadsområdet och arbetsmarknadens parter. I sammanhanget vill
utskottet peka på att bostadsutskottet, som med en betydelsefull ändring
tillstyrker propositionen som ett provisorium, i sitt yttrande anser det vara
både motiverat och angeläget att en skyndsam översyn kommer till stånd
med syfte att utforma realisationsvinstbeskattningsreglerna så att de är
neutrala oavsett boendeform.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet sammanfattningsvis att
förslaget i propositionen har fått en utformning som allvarligt missgynnar
boende i bostadsrättens form. Ett genomförande av förslaget skulle enligt
utskottets mening klart motverka strävandena till likformighet i beskattningen
mellan olika upplåtelseformer. Utskottet kan inte dela bostadsutskottets
uppfattning att förslaget bör genomföras och gälla tills vidare i avvaktan på
resultatet av en översyn av bostadsbeskattningen. En sådan ordning skulle
medföra en betydande rättsosäkerhet för bostadsrättshavarna. I stället bör
riksdagen i enlighet med yrkandena i motionerna 257, 258 och 260 avslå
propositionen och hos regeringen begära att ett nytt förslag läggs fram som
innebär att reglerna om beskattning av realisationsvinst vid försäljning av
bostadsrätter i allt väsentligt utformas på sätt som f. n. gäller vid försäljning
av ägda småhus.

Utskottets ställningstagande ovan innebär att utskottet avstyrker bifall till
motion 259.

dels att utskottet vid moment 1, 2 och 5 bort hemställa
att riksdagen

a) med bifall till motionerna 1983/84:257,1983/84:258 yrkande
1 och 1983/84:260 yrkande 1 avslår proposition 1983/84:67,

b) med bifall till motionerna 1983/84:258 yrkande 2 och
1983/84:260 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om ett nytt förslag,

c) antar det vid proposition 1983/84:63 fogade förslaget till lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

SkU 1983/84:13 33

Bostadsutskottets yttrande
1983/84:2 y

om ändrade beskattningsregler för realisationsvinster på bostadsrätter
(prop. 1983/84:67)

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har beslutat bereda bostadsutskottet tillfälle att yttra sig
över proposition 1983/84:67 om ändrade beskattningsregler för realisationsvinster
på bostadsrätter jämte motioner och skrivelser.

1 Propositionen m. m.

Den år 1979 tillkallade kapitalvinstkommittén lade i april 1982 fram
delbetänkandet Reavinst på bostadsrätter (Ds B 1982:6). Kommitténs
betänkande har remissbehandlats. Kommittén redovisade tre metoder för en
evig beskattning av vinster vid försäljning av bostadsrätter, benämnda
fastighetsmetoden, förenklade fastighetsmetoden och aktiemetoden. I propositionen
redovisas på s. 31-32 kommitténs förslag till utformning av de
olika metoderna.

Med utgångspunkt i att reglerna för realisationsvinst för bostadsrätter skall
vara lätta att förstå och tillämpa har i propositionen de av kommittén
redovisade metoderna granskats bl. a. från praktisk synpunkt. Därvid
konstateras att fastighetsmetoden ställer oacceptabla krav på skattskyldiga,
bostadsföretag och taxeringsmyndigheter vid den praktiska tilllämpningen.
Fastighetsmetoden bör enligt regeringsförslaget inte genomföras.

Inte heller den förenklade fastighetsmetoden anses uppfylla kraven på
enkelhet. Den anses liksom fastighetsmetoden förenad med påtagliga
tillämpningssvårigheter, bl. a. vid flera på varandra följande innehav.

Däremot accepteras i propositionen aktiemetoden från såväl praktiska
som principiella utgångspunkter trots att denna metod med sitt schabloniserade
inflationsskydd enligt finansministern kan leda till mindre tillfredsställande
resultat.

Beträffande beskattningsnivån förordas i propositionen följande.

Från vederlaget vid avyttringen skall avdrag medges för ingångsvärdet,
vissa kapitaltillskott och kostnader för förbättringsarbeten. Vinstberäkningen
skall vara nominell. Någon indexuppräkning av avdragsposterna föreslås
således inte. Förslaget i propositionen innebär att storleken av den skattepliktiga
vinsten skall bestämmas enligt en fallande skala som ansluter till den
som nu gäller. För bostadsrätt som vid avyttringstillfället innehafts mer än
fyra år skall 25 % av vinsten tas upp till beskattning. För bostadsrätt som
förvärvats före den 1 januari 1974 föreslås särskilda regler. Som utgångsvär -

SkU 1983/84:13 Bilaga

de för en sådan bostadsrätt föreslås att 150 % av andelen i föreningens
förmögenhet den 1 januari 1974 tas upp.

I propositionen behandlas även frågan om uppskov med beskattning.

Beträffande realisationsvinstbeskattningen gäller som en allmän princip
att en realiserad vinst skall beskattas oberoende av om vinsten reinvesteras
eller inte. Ett viktigt undantag från denna princip har gjorts i fråga om vinster
vid fastighetsförsäljningar. När det gäller fastighetsvinster kan uppskov
medges med beskattningen, bl. a. under förutsättning att en fastighet
anskaffas som ersättning för den avyttrade fastigheten. Uppskov kan medges
dels vid vissa närmast tvångsvisa fastighetsavyttringar, dels vid försäljningar
av villa- och jordbruksfastigheter. Reglerna om uppskov med beskattning i
tvångsfallen tillkom år 1968 i anslutning till att den eviga realisationsvinstbeskattningen
för fastigheter infördes. Möjligheterna till uppskov utvidgades
vid 1976 års reform av realisationsvinstbeskattningen till att omfatta även de
nyss angivna frivilliga fastighetsavyttringarna. Uppskovsreglerna finns numera
efter en huvudsakligen teknisk omarbetning år 1978 i lagen (1978:970)
om uppskov med beskattning av realisationsvinst, UppskL.

En sammanfattande information om uppskovsreglernas uppbyggnad lämnas
i propositionen på s. 40-41.

Kapitalvinstkommittén har redovisat hur de olika alternativa beskattningsmetoderna
kan samordnas med regler om uppskov. De föreslagna
reglerna är i stort identiska med uppskovsreglerna beträffande fastighetsförsäljningar.
Såvitt rör uppskovsreglerna vid en tillämpning av beskattningen
enligt aktiemetoden kompliceras regelsystemet enligt vad som anges i
propositionen. Om aktiemetoden kombineras med uppskovsregler anses den
enkelhet som varit en av utgångspunkterna för förslaget gå förlorad.
Vidlyftiga registrerings- och kontrollsystem skulle, enligt vad i propositionen
anges, krävas för att upprätthålla en rimlig kontroll av uppskovsbestämmelserna
på bostadsrättssidan. Även det låga skatteuttaget som anges bli följden
av aktiemetoden anses tala mot ett uppskovssystem för bostadsrätter.

2 Motionerna

I de med anledning av propositionen väckta motionerna 257 (fp), 258 (c),
259 (s) och 260 (m) tas framför allt upp frågor om indexuppräkning och om
behovet av uppskovsregler.

I motion 257 (fp) anförs bl. a. att det ligger i samhällets intresse att
underlätta omsättningen av bostäder. Bostadsrätten är en önskvärd boendeform.
Incitament måste skapas som underlättar rörligheten på bostadsmarknaden
och som gör det möjligt för medborgarna att efterfråga just den bostad
som vid varje tillfälle passar den egna hushållssituationen. Denna grunduppfattning
bör vägleda utformningen av realisationsvinstbeskattningen.

Regeringens förslag om att den nominella vinsten skall tas upp till
beskattning kommer att innebära att reala förluster beskattas. Redan på

SkU 1983/84:13 Bilaga

denna grund bör enligt motionärerna propositionen avvisas. Avsaknaden av
uppskovsregler strider mot önskemålet om att underlätta överlåtelser av
bostadsrätter och innebär att rörligheten på bostadsmarknaden minskar. Ett
system med uppskjuten beskattning bör gälla vid övergång från bostadsrätt
till bostadsrätt samt även vid övergång från bostadsrätt till villa. I motionen
yrkas avslag på propositionen.

I motion 258 (c) anförs bl. a. att de två boendeformerna bostadsrätt och
småhusägande har många likheter. De som väljer en av dessa boendeformer
är beredda på vissa uppoffringar, genom att de t. ex. satsar eget kapital i
boendet, själva ansvarar för delar av eller hela underhållet av bostaden och
tar ansvar för den löpande skötseln av bostaden.

Det finns därför enligt motionärernas uppfattning starka skäl att så långt
möjligt jämställa den skattemässiga behandlingen av de båda boendeformerna.

De regler som föreslagits i propositionen innebär att bostadsrätterna
missgynnas jämfört med andra boendeformer. Reglerna är visserligen
utformade med det vällovliga syftet att vara enkla, men detta har enligt
motionärerna skett till priset av att förslaget är upprörande orättvist. Den
största orättvisan ligger i att ingen uppräkning av förvärvsvärdet får göras,
vilket innebär att även inflationsvinster beskattas.

Aven när det gäller rätten till uppskov med beskattningen av uppkommen
realisationsvinst missgynnas bostadsrätterna enligt regeringsförslaget. Reglerna
bör också på denna punkt överensstämma mellan de båda här aktuella
boendeformerna. En direkt beskattning av försäljningsvinster innebär att de
skattskyldigas möjligheter att byta bostad och flytta begränsas. Det är rimligt
att skatt i sådana här fall endast tas ut vid en verklig realisering av
skattepliktig tillgång. I annat fall beskattas en inkomst som inte finns.

Motionärerna anser att uppskovsregler bör finnas också för bostadsrättsinnehavare.
Dessa bör vara utformade som på villaområdet men utöver
nuvarande regler innebära att uppskov medges också vid flyttning till villa
och omvänt.

På villaområdet finns möjlighet att få en realisationsvinst behandlad som
ackumulerad inkomst. Kommittén har föreslagit att denna möjlighet även
bör gälla vid bostadsrättsförsäljning. Finansministern anför att han inte är
beredd att genomföra kommitténs förslag i denna del. Enligt motionärernas
uppfattning är det rimligt att också dessa regler görs likformiga med reglerna
för ägda småhus.

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs i motionen att riksdagen
beslutar avslå propositionen och begära ett nytt förslag om realisationsvinstbeskattning
av bostadsrätter som anknyter till motsvarande regler för
fastigheter.

I motion 259 (s) uttalas att en evig realisationsvinstbeskattning av
bostadsrätter är både önskvärd och nödvändig, främst därför att bostadsrätter
bör beskattas efter samma principer som gäller för enskilt ägda småhus

SkU 1983/84:13 Bilaga

och att eventuella ”övervinster” på bostadsrätter inte skall vara skattefria.

Enligt motionärerna är det uppenbart att det nu framlagda regeringsförslaget
medför att kollektivt ägande i bostadsrättsform kommer att beskattas
enligt andra och ogynnsammare regler än privat ägande. Det är enligt
motionärerna svårt att förstå grunden för detta synsätt. Några egentliga
motiv har enligt dem heller inte presenterats i propositionen.

Bostadspolitiska överväganden saknas enligt motionärerna när bedömning
av utformningen av realisationsvinstreglerna gjorts. I motionen erinras
bl. a. om att bostadskommittén har att behandla skattefrågor som rör
sambandet mellan bostads- och skattepolitiken.

Sammanfattningsvis konstateras i motionen att det nu framlagda förslaget
har betydande brister. Realisationsvinstbeskattningen av såväl ägda småhus
som bostadsrätter bör utformas från ett bostadspolitiskt helhetsperspektiv
med den klara utgångspunkten att skapa rättvisa mellan de båda upplåtelseformerna.
Det är samtidigt ostridigt att det finns vägande skäl för att införa
en evig och därmed effektivare beskattning vid överlåtelse av bostadsrätt.
Det föreliggande förslaget bör ändras så att indexuppräkning tillåts av den
ursprungliga grundavgiften samt att uppskov med beskattningen kan göras
på samma sätt som nu gäller för ägare av småhus.

Vad i motionen förordats anges endast delvis tillgodose rättvisekraven.
Förslaget i motionen bör därför ses som ett provisorium i avvaktan på att en
grundlig genomlysning görs av hela bostadsbeskattningen inkl. realisationsvinstbeskattningen.
Bostadskommittén bör därför enligt motionärerna ges
tilläggsdirektiv med denna innebörd.

Vad i motionen anförts om indexreglering av ursprunglig grundavgift eller
annan årlig uppräkning av grundavgiften samt om uppskov med beskattningen
bör riksdagen enligt motionärerna som sin mening ge regeringen till
känna. Ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv till
bostadskommittén föreslås även.

I motion 260 (m) anförs att beskattning av realisationsvinster på bostadsrätter
måste sättas in såväl i ett bostadspolitiskt som i ett skattepolitiskt
sammanhang. Bostadsrätt är jämte äganderätt och hyresrätt en upplåtelseform
för bostäder. Motionärerna anför att moderata samlingspartiet i flera år
verkat för ökad valfrihet inom bostadsområdet och därvid velat underlätta
möjligheterna att bo såväl med bostadsrätt som med äganderätt. Motionärerna
finner det motiverat att Sverige liksom flertalet andra västländer inför
möjligheten till ägarlägenheter i flerfamiljshus. De upplåtelseformer som i
dag medför egendomsrätt till bostaden, där bostadsrätt är den numerärt
fullständigt dominerande formen för upplåtelse av lägenheter i flerfamiljshus,
innebär många fördelar för de boende, främst bättre boendemiljö,
större inflytande och lägre kostnader. Bostads- och äganderätt innebär
dessutom ett samhällsekonomiskt värdefullt sparande. Förutsättningen för
att bostadsrättssystemet skall fungera är en väl fungerande marknad. Försök
att inskränka och reglera handeln med bostadsrätter måste avvisas. Vid

SkU 1983/84:13 Bilaga

utformningen av skattesystem är det väsentligt att ta hänsyn till vilka
konsekvenser detta får för flexibiliteten på bostadsmarknaden. Det är även
nödvändigt att erinra om att småhus allt oftare tillhandahålls som bostadsrätt.
Detta reser krav på likformighet i realisationsvinstbeskattningen mellan
äganderätt och bostadsrätt.

Den mest väsentliga skillnaden mellan tidigare realisationsvinstregler för
bostadsrätter och de nu föreslagna är enligt vad i motionen anförts att
skattepliktsandelen hittills snabbt trappats av till 0 % för innehav på mer är 5
år, medan de enligt propositionen kommer att kvarstå vid 25 % skattepliktsandel
för alla innehav över 4 år. Redan tidigare fanns det en stor möjlighet att
det som upptogs till beskattning inte var någon vinst utan snarare ett resultat
av penningvärdeförsämringen. Med det nu föreslagna systemet accentueras
detta problem. I motionen redovisas exempel på hur de i propositionen
föreslagna skattereglerna kan komma att innebära att inte bara nominella
vinster beskattas utan även reala förluster.

Motionärerna anser i likhet med vad kapitalvinstkommittén förordat att
goda skäl finns att tillämpa en fastighetsmetod som ger ett likartat beskattningssystem
för både bostadsrätt och äganderätt. För att minska de praktiska
problem som onekligen uppstår om en fastighetsmetod väljs anser motionärerna
att möjligheterna till utsträckta övergångsbestämmelser bör undersökas.

En annan allvarlig brist med regeringens förslag är enligt motionärerna
bristen på uppskovsregler. Sådana anses vara väsentliga för att underlätta
rörligheten på bostadsmarknaden och på arbetsmarknaden. Nyproduktionen
svarar i dag för en liten andel av det totala bostadsbeståndet, något som
kan förväntas bestå under åtminstone de närmaste åren. Detta förhållande
gör att rörligheten på bostadsmarknaden måste underlättas. Endast på detta
sätt kan bostadskonsumenternas önskemål tillgodoses inom nuvarande
bestånd. Föreliggande förslag till realisationsvinstbeskattning av bostadsrätter
anses allvarligt förhindra en nödvändig omsättning av bostadsrättslägenheter.

Sammanfattningsvis påpekar motionärerna att skattepolitiken på bostadsområdet
måste grundas på principen om lika beskattning av olika ägandeformer
samt på ett system som möjliggör den nödvändiga rörligheten på
bostadsmarknaden till gagn för välstånd och välbefinnande.

Motionärerna yrkar dels avslag på propositionen, dels att riksdagen hos
regeringen skall begära förslag om samordnad realisationsvinstbeskattning i
enlighet med vad i motionen anförts.

3 Utskottet

SkU 1983/84:13 Bilaga

mas så att likformighet uppnås oavsett upplåtelseform. Enligt utskottets
uppfattning är det nämligen viktigt att beskattningsreglerna utformas så att
de är neutrala i det enskilda fallet och så att de i allt väsentligt ger samma
utfall oberoende av boendeform. Utskottet finner det både motiverat och
angeläget att en översyn görs i huvudsak utifrån vad nu anförts. Denna
översyn bör göras utan onödig tidsutdräkt. Huruvida den nu förordade
översynen skall ingå som en del av bostadskommitténs arbete, utgöra en del
av visst övrigt utredningsarbete eller utföras av en särskilt tillkallad kommitté
e. d. bör överlåtas åt regeringen att avgöra. Utskottet vill emellertid betona
vikten av att översynen sker snabbt och att regeringen i förening med sin syn
på frågan snarast efter det erforderliga beredningsarbetet för riksdagen
redovisar förslag till hur den nu förordade utformningen av realisationsvinstbeskattningen
närmare kan förverkligas.

Vad bostadsutskottet nu med anledning av propositionen och motionerna
anfört cm realisationsvinstbeskattningens utformning bör skatteutskottet
föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna.

Vad beträffar frågan om realisationsvinstbeskattningens utformning i
avvaktan på det ovan föreslagna utredningsarbetet m. m. vill utskottet
anföra följande. Som anförs i propositionen och motion 259 (s) är det
betydelsefullt att realisationsvinstbeskattningen på bostadsrätter utformas så
att en evig beskattning införs.

Nu gällande realisationsvinstregler ger inte sällan så otillfredsställande
resultat att de bör överges utan att resultat av den oven förordade översynen
avvaktas. Utskottet anser därför att den i propositionen förordade ordningen
bör gälla t. v. Enligt bostadsutskottets uppfattning får det anses skäligt att
någon form av indexuppräkning införs även vid ett bifall till propositionen i
övrigt. Bostadsutskottet förutsätter att skatteutskottet utarbetar de närmare
reglerna härför. Från de utgångspunkter bostadsutskottet har att beakta har
utskottet - utöver vad ovan anförts - ingen erinran mot vad i propositionen
föreslagits.

Stockholm den 6 december 1983

På bostadsutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Maj-Lis Landberg
(s), Knut Billing (m), Magnus Persson (s), Bertil Danielsson (m), Per Olof
Håkansson (s), Margareta Gard (m), Kerstin Ekman (fp), Tore Claeson
(vpk), Margareta Palmqvist (s), Rune Evensson (s), Agne Hansson (c),
Bengt-Ola Ryttar (s) och Anita Wermelin (m).

SkU 1983/84:13 Bilaga

Avvikande mening

Kjell A. Mattsson (c), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Margareta
Gard (m), Kerstin Ekman (fp) Agne Hansson (c) och Anita Wermelin (m)
anser att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Liksom vissa” och
på s. 6 slutar ”propositionen föreslagits” bort lyda:

Ovan har ingående redovisats den berättigade kritik som i motioner (s),
(m), (c) och (fp) framförts mot förslaget i propositionen om realisationsvinstbeskattning
på bostadsrätter. Utskottet sammanfattar denna kritik sålunda.

Motivet för förslaget i propositionen att välja den s. k. aktiemetoden är att
denna metod anses vara enkel och att några principiella hinder mot denna
metod enligt regeringens uppfattning inte kan uppställas.

Utskottet har förståelse för att olika åtgärder kan behövas för att förenkla
olika delar av lagstiftningen. Förenklingar får emellertid inte tas till intäkt för
att genomföra ett så uppenbart orättvist förslag som det som nu förelagts
riksdagen genom proposition 67. Som övertygande redovisats i motionerna
är det främst avsaknaden av regler för indexuppräkning och för uppskov med
beskattningen som gör regeringsförslaget oacceptabelt. Valet av aktiemetoden
har också kritiserats vid remissbehandlingen av kapitalvinstkommitténs
förslag av flera viktiga remissinstanser. Bl. a. anser LO, Sveriges allmännyttiga
bostadsföretag - SABO, Svenska kommunförbundet, Svenska riksbyggen
och TCO att den förenklade fastighetsmetoden är lämpligast. HSB:s
riksförbund anser fastighetsmetoden lämpligast om en omläggning av
realisationsvinstbeskattningen skall göras.

Avsaknaden av en regel för indexuppräkning innebär alltså att rena
inflationsvinster och reala förluster kan komma att beskattas. Förutom att
avsaknaden av en sådan regel medför en mycket orättvis realisationsvinstbeskattning
jämfört med motsvarande regler vid försäljning av ägda småhus
bidrar regeringsförslaget till att i hög grad minska rörligheten på bostadsmarknaden.
Detta är djupt olyckligt, inte minst med tanke på den ringa
nyproduktionen av bostäder och den omstrukturering som näringslivet
genomgår.

Beträffande uppskovsreglerna är förhållandet likartat. Vissa tunga remissinstanser,
såsom HSB:s riksförbund, TCO och SCB, anser att uppskovsregler
bör finnas. Även avsaknaden av sådana regler minskar rörligheten på
arbets- och bostadsmarknaderna. Det finns, som anförs i motionerna, goda
skäl att även beträffande bostadsrätter införa uppskovsregler. Dessa regler
bör vara utformade som beträffande ägda småhus men utöver nuvarande
regler innebära uppskov också vid flyttning till villa och omvänt.

Enligt utskottets uppfattning bör skatteutskottet tillstyrka motionerna och
avstyrka propositionen samt begära ett nytt förslag som innebär att
realisationsvinstskattereglerna för bostadsrätter i allt väsentligt utformas
som de som f. n. gäller vid försäljning av ägda småhus.

minab/gotab Stockholm 1983 77371