Om allmän fastighetstaxering uppdelad på skilda år för olika fastighetstyper (Betänkande 1985/86:SkU2 Skatteutskottet)

Skatteutskottets betänkande
1985/86:2

om allmän fastighetstaxering uppdelad på skilda år SkU

för olika fastighetstyper 1985/86:2

Sammanfattning

I betänkandet behandlas bl. a. regeringens förslag att den allmänna fastighetstaxeringen
skall äga rum under en sexårig omloppstid och i tre olika
omgångar avseende lika många fastighetgrupper.

Utskottet tillstyrker förslaget och avstyrker ett yrkande av (m) om avslag
på propositionen. Utskottet avstyrker också motionsyrkanden om en allmän
och förutsättningslös översyn av den allmänna fastighetstaxeringen och om
ändringar i de grunder som gäller för särskild fastighetstaxering.

Vid betänkandet har fogats två reservationer och ett särskilt yttrande.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1984/85:222 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

2. lag om upphävande av lagen (1984:362) om tid för allmän fastighetstaxering.

I propositionen föreslås att den allmänna fastighetstaxeringen delas upp
så att olika fastighetstyper blir föremål för allmän fastighetstaxering skilda
år. Enligt förslaget skall hyreshus-, industri-, exploaterings- och specialenheter
taxeras år 1988, småhusenheter år 1990 och lantbruksenheter år
1992. Sedan sker taxering vartannat år i samma ordningsföljd. Under
mellanliggande år då en fastighet inte är föremål för allmän fastighetstaxering
kan liksom f. n. särskild fastighetstaxering ske av fastigheten.

Vidare föreslås att indelningen av taxeringsdistrikt vid den allmänna
fastighetstaxeringen anpassas till förslaget om uppdelad allmän fastighetstaxering.

Även tidpunkter för fastighetstaxeringsnämndens och den lokala skattemyndighetens
uppgifter vid den allmänna fastighetstaxeringen ändras i
anledning av förslaget så att de blir desamma vid den allmänna och den
särskilda fastighetstaxeringen. Detta gäller också tidpunkterna för att anföra
besvär över fastighetstaxeringsnämndens beslut om taxering.

1 propositionen föreslås vidare en behörighet för ordförande i fastighetstaxeringsnämnd
att ensam fatta beslut om taxering om avvikelse inte sker
från deklarationen eller annan uppgift som lämnats av ägaren och taxering
åsätts enligt utfärdade anvisningar för taxeringen, t. ex. om riktvärde.

1 Riksdagen 1985186. 6 sami. Nr2

Det utställningsförfarande som ingick i förberedelsearbetet för 1981 års SkU 1985/86:2
allmänna fastighetstaxering föreslås bli slopat.

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Förslag till

Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979: 1152)
dels att 19 kap. 4 § skall upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 7 §, 5 kap. 4 §, 16 kap. 1 och 6 §§, 17 kap. 2 §, 20 kap. 7,

11, 14, 16-18,21 och 22 §§,21 kap. 3-6 och 10 §§, 23 kap. 1 §, 28 kap. 5-7 §§, 29 kap. 2 § samt 31 kap. 2 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

7 §

Allmän fastighetstaxering skall
ske vart femte år. Beslut vid allmän
fastighetstaxering skall, om inte annat
föranleds av föreskrifterna i 16
kap., gälla från ingången av det taxeringsår
då allmän fastighetstaxering
sker till ingången av det taxeringsår
då allmän fastighetstaxering
sker nästa gång (den löpande taxeringsperioden).

Ar 1988 och därefter vart sjätte
år taxeras hyreshus-, industri-, exploaterings-
och specialenheter,

Allmän fastighetstaxering skall
ske vartannat år enligt följande
ordning.

år 1990 och därefter vart sjätte år
småhusenheter samt

år 1992 och därefter vart sjätte år
lantbruksenheter.

Beslut vid allmän fastighetstaxering
skall, om inte annat föranleds
av föreskrifterna i 16 kap., gälla
från ingången av det taxeringsår då
allmän fastighetstaxering av taxeringsenheten
sker till ingången av
det taxeringsår då allmän fastighetstaxering
av taxeringsenheten
sker nästa gång (den löpande taxeringsperioden).

5 kap.

4 §2

Marknadsvärdet skall bestämmas
med hänsyn till det genomsnittliga
prisläget under andra året
före det år då allmän fastighetstaxering
sker.

Marknadsvärdet skall bestämmas
med hänsyn till det genomsnittliga
prisläget under andra året
före det år då allmän fastighetstaxering
av taxeringsenheten sker.

1 Senaste lydelse 1981: II19.

2 Senaste lydelse 1981: 1119.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:2

16 kap.

1 §3

Särskild fastighetstaxering skall
verkställas de år då allmän fastighetstaxering
inte äger rum.

Särskild fastighetstaxering skall
verkställas varje år. Sådan taxering
skall dock ej ske av taxeringsenhet
som taxeras genom allmän fastighetstaxering
samma år.

Vid särskild fastighetstaxering fastställs nästföregående års taxering
oförändrad om ny taxering enligt 2—5 §§ inte skall ske.

6 §4

Taxering som avses i detta kapitel
skall ske med hänsyn till det allmänna
prisläge och de uppskattningsgrunder
i övrigt som tillämpats
vid den närmast föregående
allmänna fastighetstaxeringen.

Taxering som har åsatts enligt
bestämmelserna i detta kapitel gäller
från ingången av det taxeringsår
då taxeringen åsatts, till ingången
av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering
sker nästa gång eller
ny taxering ånyo sker till följd av
bestämmelserna i detta kapitel.

Taxering som har åsatts enligt
bestämmelserna i detta kapitel gäller
från ingången av det taxeringsår
då taxeringen åsatts, till ingången
av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering
av taxeringsenheten
sker nästa gång eller ny taxering
ånyo sker till följd av bestämmelserna
i detta kapitel.

17 kap.

2 §

Län indelas i fastighetstaxerings- Län indelas i fastighetstaxerings distrikt

för taxering av småhus-, distrikt. För hyreshusenheter får

lantbruks-, hyreshus- och industri- särskild distriktsindelning ske.

enheter. I distrikt för industrienheter
taxeras även special- och exploateringsenheter.

Taxeringsenhet får utan hinder av vad som sägs i första stycket hänföras
till annat fastighetstaxeringsdistrikt om det erfordras med hänsyn till behovet
av lokalkännedom i nämnden eller eljest för taxeringsarbetet.

Alla taxeringsenheter, som bildas av samma fastighet, hänförs till samma
fastighetstaxeringsdistrikt.

5 Senaste lydelse 1981: 1119.
4 Senaste lydelse 1981: 1119.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:2

20 kap.

7 §

Om det inte är påkallat av särskild anledning att ärendet prövas av
fullsutten nämnd, är fastighetstaxeringsnämnd beslutför med ordföranden
ensam vid

1. beslut som ej innefattar prövning av ärendet i sak

2. beslut om fördelning av taxeringsvärde enligt 15 §

3. beslut om rättelse av tidigare 3. beslut om rättelse av tidigare

beslut, som till följd av skrivfel, beslut, som till följd av skrivfel,

räknefel eller annat sådant förbi- räknefel eller annat sådant förbiseende
innehåller uppenbar orik- seende innehåller uppenbar oriktighet.
tighet

4. beslut om taxering utan avvikelse
frän allmän fastighetsdeklaration
eller annan av ägaren till
ledning för taxering av fastigheten
lämnad uppgift och taxeringen sker
med direkt tillämpning av behörig
myndighets anvisning för taxering -

11 §

Fastighetstaxeringsnämnden Fastighetstaxeringsnämnden

skall senast den 31 januari under skall senast den 31 maj under taxe taxeringsåret

meddela beslut om ringsåret meddela beslut om taxe taxering

av fastighet, som ingår i ring av fastighet, som ingår i disdistriktet.
triktet.

14 §

Lokal skattemyndighet skall se- Lokal skattemyndighet skall senast
den 15 mars under taxerings- nast den 30 juni under taxeringsåret

året underrätta ägare av fastighet underrätta ägare av fastighet om
om

1. innehållet i fastighetstaxeringsnämndens beslut om fastighetstaxering,

2. att ägaren senast den 10 april 2. att ägaren senast deni/ augus till

fastighetstaxeringsnämndens ti till fastighetstaxeringsnämndens

ordförande får avge skriftliga erin- ordförande får avge skriftliga erinringar
mot beslutet, ringar mot beslutet,

3. att ny underrättelse kommer att sändas ut endast om ägaren har avgett
erinringar mot beslutet eller fastighetstaxeringsnämnden, utan att erinringar
har avgetts, har beslutat åsätta annan taxering än som framgår av 11 §
eller annars har frångått sådant beslut,

4. vad som skall iakttas av den som vill överklaga fastighetstaxeringsnämndens
beslut om fastighetstaxering,

5. innehållet i skiljaktig mening.

16 §

Fastighetstaxeringsnämnden Fastighetstaxeringsnämnden

skall ompröva beslut när fastighets- skall ompröva beslut när fastighets -

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:2

ägaren avger erinringar eller skäl
annars föreligger. Fråga om nytt
beslut får inte prövas av nämnden
efter den 5 maj under taxeringsåret.

ägaren avger erinringar eller skäl
annars föreligger. Fråga om nytt
beslut får inte prövas av nämnden
efter den 30 september under taxeringsåret.

17 §

Fastighetstaxeringsnämndens arbete
beträffande fastighetstaxeringen
skall vara avslutat senast den 5
maj under taxeringsåret.

Fastighetstaxeringsnämndens arbete
beträffande fastighetstaxeringen
skall vara avslutat senast den 30
september under taxeringsåret.

18 §

Lokal skattemyndighet skall senast
den 31 oktober under
taxeringsåret till ägare av fastighet
sända underrättelse om fastighetstaxeringsnämndens
avgörande enligt
16 §. Vidare skall lokal skattemyndighet
senast samma dag sända
underrättelse till sökande som begärt
fördelning av taxeringsvärdet
enligt 15 §.

Underrättelse skall innehålla upplysning om vad som skall iakttas av den
som vill överklaga fastighetstaxeringsnämndens beslut om fastighetstaxering
samt om innehållet i skiljaktig mening.

Lokal skattemyndighet skall senast
den 15 juni under taxeringsåret
till ägare av fastighet sända underrättelse
om fastighetstaxeringsnämndens
avgörande enligt 16 §.
Vidare skall lokal skattemyndighet
senast samma dag sända underrättelse
till sökande som begärt fördelning
av taxeringsvärdet enligt 15 §.

Underrättelse skall sändas till
ägare som före utgången av mars
månad under taxeringsåret inte erhållit
underrättelse enligt 14 §.
Ägaren skall senast den 25 april under
taxeringsåret anmäla att han
önskar underrättelse om innehållet
i beslut om fastighetstaxering.

Underrättelse skall sändas till
ägare som före utgången av juli månad
under taxeringsåret inte erhållit
underrättelse enligt 14 §. Ägaren
skall senast den 25 augusti under
taxeringsåret anmäla att han önskar
underrättelse om innehållet i beslut
om fastighetstaxering.

Stomme till fastighetslängd skall
under en tid av minst 10 dagar före
den 10 april hållas tillgänglig inom
kommunen på lämplig expedition.
Lokal skattemyndighet skall senast
den 15 mars utfärda kungörelse
härom.

Fastighetslängden skall i bestyrkt
avskrift under en tid av minst sex
veckor före den 15 augusti under
taxeringsåret finnas offentligen
framlagd inom kommunen i den

Stomme till fastighetslängd skall
under en tid av minst 10 dagar före
den 31 augusti hållas tillgänglig
inom kommunen på lämplig expedition.
Lokal skattemyndighet skall
senast den 30 juni utfärda kungörelse
härom.

Fastighetslängden skall i bestyrkt
avskrift under en tid av minst sex
veckor före den 15 december under
taxeringsåret finnas offentligen
framlagd inom kommunen i den

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:2

ordning som föreskrivs av regeringen
eller myndighet som regeringen
bestämmer.

21 kap.

3 §5

Besvär av ägare av fastighet skall
ha inkommit senast den 15 september
under taxeringsåret.

Kommuns besvär skall anföras
före utgången av oktober månad
under taxeringsåret.

Besvär av ägare av fastighet skall
ha inkommit senast den 15 december
under taxeringsåret.

4 §6

Kommuns besvär skall anföras
före utgången av januari året efter
taxeringsåret.

Taxeringsintendent har rätt att
anföra besvär intill utgången av november
månad under taxeringsåret.
Han skall inom samma tid ange yrkanden
och grunder för bevärstalan,
om inte med hänsyn till utredningens
vidlyftighet eller andra synnerliga
skäl länsrätten medger anstånd.

Inkommer besvär från ägare av
fastighet efter den i 3 8 angivna tiden
men före utgången av november
månad under taxeringsåret, får
länsrätten pröva besvären om taxeringsintendenten
helt eller delvis biträder
besvären i sak.

Taxeringsintendent har rätt att
anföra besvär intill utgången av maj
året efter taxeringsåret. Han skall
inom samma tid ange yrkanden och
grunder för besvärstalan, om inte
med hänsyn till utredningens vidlyftighet
eller andra synnerliga skäl
länsrätten medger anstånd.

6 §8

Inkommer besvär från ägare av
fastighet efter den i 3 § angivna tiden
men före utgången av maj året
efter taxeringsåret, får länsrätten
pröva besvären om taxeringsintendenten
helt eller delvis biträder besvären
i sak.

Nämndeman som avses i 8 §
utses för tiden från och med den 1
juli det år, då allmän fastighetstaxering
äger rum, till och med den 30
juni det år då sådan taxering sker
nästa gång.

Nämndeman som avses i 8 §
utses för tiden från och med den 1
juli det år, då allmän fastighetstaxering
äger rum av hyreshus-, industri-,
exploaterings- och specialenheter,
till och med den 30 juni det år
då sådan taxering sker nästa gång.

5 Senaste lydelse 1981

6 Senaste lydelse 1981

7 Senaste lydelse 1981

8 Senaste lydelse 1981

’ Senaste lydelse 1981

280.

1119.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:2

Värderingsteknisk ledamot i länsrätt förordnas av regeringen för tid som
sägs i första stycket. Avgår sådan person under den tid, för vilken han har
blivit utsedd, får regeringen förordna annan person för den tid som återstår.

23 kap.

1 §10

Har ägare av fastighet, som skall
få underrättelse enligt 20 kap. 18 §,
inte fått sådan underrättelse senast
den 15 augusti under taxeringsåret,
får ägaren anföra besvär intill utgången
av året efter taxeringsåret.

Har ägare av fastighet, som skall
få underrättelse enligt 20 kap. 18 §,
inte fått sådan underrättelse senast
den 15 november under taxeringsåret,
får ägaren anföra besvär intill
utgången av året efter taxeringsåret.

Har underrättelse som avses i 20 kap. 14 eller 18 § haft felaktigt innehåll,
får ägaren anföra besvär före utgången av femte året efter taxeringsåret.

28 kap.

Den särskilda fastighetstaxe ringsnämnden

skall senast den 15
september under taxeringsåret ompröva
beslut när fastighetsägaren
avger erinringar eller skäl annars
föreligger.

Den särskilda fastighetstaxeringsnämndens
arbete beträffande
fastighetstaxeringen skall vara avslutat
senast den 15 september under
taxeringsåret.

Den särskilda fastighetstaxeringsnämnden
skall senast den 30
september under taxeringsåret ompröva
beslut när fastighetsägaren
avger erinringar eller skäl annars
föreligger.

.12

Den särskilda fastighetstaxeringsnämndens
arbete beträffande
fastighetstaxeringen skall vara avslutat
senast den 30 september under
taxeringsåret.

Den lokala skattemyndigheten
skall senast den 15 oktober under
taxeringsåret till ägare av fastighet
sända underrättelse om den särskilda
fastighetstaxeringsnämndens avgörande
enligt 5 §. Vidare skall den
lokala skattemyndigheten senast
samma dag sända underrättelse till
sökande som begärt fördelning av
taxeringsvärdet enligt 1 §.

Den lokala skattemyndigheten
skall senast den 31 oktober under
taxeringsåret till ägare av fastighet
sända underrättelse om den särskilda
fastighetstaxeringsnämndens avgörande
enligt 5 §. Vidare skall den
lokala skattemyndigheten senast
samma dag sända underrättelse till
sökande som begärt fördelning av
taxeringsvärdet enligt 1 §.

10 Senaste lydelse 1981: 1119.

'1 Senaste lydelse 1981: 1119.

12 Senaste lydelse 1981: 1119.

13 Senaste lydelse 1981:1119.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:2

Underrättelse skall innehålla upplysning om vad som skall iakttas av den
som vill överklaga fastighetstaxeringsnämndens beslut samt om innehållet
i skiljaktig mening.

Underrättelse enligt första stycket skall vidare sändas till ägare som före
utgången av juli månad under taxeringsåret inte har erhållit underrättelse
enligt 4 § och som senast den 25 augusti under taxeringsåret anmält att han
önskar underrättelse om innehållet i beslut om fastighetstaxering.

29 kap.

2 §14

Besvär av ägare av fastighet skall
ha kommit in senast den 30 november
under taxeringsåret.

Kommuns besvär skall ha kommit
in före den 15 januari året efter
taxeringsåret.

Besvär av taxeringsintendent
skall ha kommit in senast den 15
maj året efter taxeringsåret. Han
skall inom samma tid ha angivit yrkanden
och grunder för besvärstalan,
om ej med hänsyn till utredningens
vidlyftighet eller andra synnerliga
skäl länsrätten medger anstånd,
dock längst intill utgången
av september månad samma år.

Kommer besvär från ägare in efter
den i första stycket angivna tiden
men före den 15 maj året efter
taxeringsåret, får länsrätten pröva
besvären om taxeringsintendenten
helt eller delvis biträder besvären i
sak.

Besvär av ägare av fastighet skall
ha kommit in senast den 15 december
under taxeringsåret.

Kommuns besvär skall ha kommit
in före utgången av januari året
efter taxeringsåret.

Besvär av taxeringsintendent
skall ha kommit in före utgången av
maj året efter taxeringsåret. Han
skall inom samma tid ha angivit yrkanden
och grunder för besvärstalan,
om ej med hänsyn till utredningens
vidlyftighet eller andra synnerliga
skäl länsrätten medger anstånd
dock längst intill den 15 oktober
samma år.

Kommer besvär från ägare in efter
den i första stycket angivna tiden
men före utgången av maj året
efter taxeringsåret, får länsrätten
pröva besvären om taxeringsintendenten
helt eller delvis biträder besvären
i sak.

31 kap.

2 §13

Har ägare av fastighet, som skall
få underrättelse enligt 28 kap. 7 §,
inte fått sådan underrättelse senast
den 30 oktober under taxeringsåret,
får ägaren anföra besvär intill utgången
av året efter taxeringsåret.

Har ägare av fastighet, som skall
få underrättelse enligt 28 kap. 7 §,
inte fått sådan underrättelse senast
den 15 november under taxeringsåret,
får ägaren anföra besvär intill
utgången av året efter taxeringsåret.

14 Senaste lydelse 1981:1119.

15 Senaste lydelse 1981: 1119.

Har underrättelse som avses i 28 kap. 4 eller 7 § haft felaktigt innehåll,
får ägaren anföra besvär före utgången av femte året efter taxeringsåret.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas
första gången vid allmän och särskild fastighetstaxering år 1988.

2 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1984:362) om tid för allmän fastighetstaxering Härigenom

föreskrivs att lagen (1984: 362) om tid för allmän fastighetstaxering
skall upphöra att gälla två veckor efter den dag då lagen enligt
uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Motionerna

1985/86:30 av Stig Josefson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen yrkar att den av 1981/82 års riksdag begärda utredningen om
förenklad fastighetstaxering skyndsamt tillkallas.

1985/86:31 av Kjell Johansson (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att i
16 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen införa ett tillägg av följande lydelse:
Ny taxering skal även ske om taxeringsenhet tidigare taxeringsår åsatts en
felaktig taxering, så att åsatt taxeringsvärde bör förändras med minst 25 000
kr.

1985/86:32 av Knut Wachtmeister m. fl. (m), vari hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå propositionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande en utredning om reglerna för den allmänna
fastighetstaxeringen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade regler för särskild
fastighetstaxering i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Allmän fastighetstaxering skall enligt gällande regler ske med femårsintervaller.
Den senaste allmänna fastighetstaxeringen ägde rum 1981 och nästa
skulle alltså egentligen ha verkställts år 1986. Enligt tidigare riksdagsbeslut
har denna flyttats fram vid två tillfällen och nästa taxering skall nu
genomföras 1988.

Fastighetstaxeringskommittén har i sitt i februari 1984 framlagda slutbetänkande
(SOU 1984:37) Rullande fastighetstaxering m.m. föreslagit att
man inför ett rullande fastighetstaxeringssystem, som i fråga om värderingen
och taxeringen bygger på tre parallella förfaranden, avstämning, omtaxering
och omräkning. Avstämningen, som enligt förslaget skall ersätta den
allmänna fastighetstaxeringen, innebär en återkommande, på olika fastig -

SkU 1985/86:2

hetstyper uppdelad omprövning av taxeringarna. Avsikten med omtaxeringen
är att kontinuerligt anpassa fastigheternas taxeringsvärden efter de
förändringar som skett av fastigheternas användning och beskaffenhet,
medan omräkningen går ut på att årligen anpassa taxeringsvärdena till en
aktuell marknadsvärdesnivå.

I propositionen tar finansministern inte upp de delar av kommittéförslaget
som gäller omtaxering och omräkning. Han föreslår däremot att den
allmänna fastighetstaxeringen skall ske i tre omgångar under en sexårig
omloppstid. I sådant syfte föreslår han en uppdelning av fastighetsbeståndet i
tre grupper, vilka taxeras skilda år med början 1988 för bl. a. hyreshus och
industrienheter. År 1990 skall småhusenheter taxeras och 1992 lantbruksenheter.
Avsikten är att vissa följdfrågor, bl. a. rörande fördelning av
köpeskilling i avskrivnings- och reavinsthänseende i samband med försäljning
av olika slag av taxeringsenheter till en gemensam köpare, skall tas upp i
en proposition till riksdagen i god tid före 1988 års fastighetstaxering.

I motion 32 yrkar Knut Wachtmeister m. fl. (m) avslag på propositionen.
Motionärerna pekar på det enligt deras uppfattning anmärkningsvärda i att
regeringen ännu inte vidtagit några åtgärder med anledning av riksdagens
enhälliga begäran år 1982 om en förutsättningslös översyn av fastighetstaxeringen
i bl. a. förenklingssyfte. En sådan översyn bör enligt motionärernas
mening komma till stånd innan nästa fastighetstaxering genomförs och
omfatta också frågan om en tidsmässig uppdelning av fastighetstaxeringen.
Även i motion 30 av Stig Josefson m. fl. (c) yrkas att den av riksdagen tidigare
begärda utredningen om en förenklad fastighetstaxering nu tillkallas.
Motionärerna framhåller i sammanhanget bl. a. att regelsystemet i dess
nuvarande detaljerade utformning stundom leder till orimliga resultat och att
fastighetstaxeringarna därför av många uppfattas som felaktiga, orättvisa
och ibland närmast integritetskränkande. Motionären bakom motion 31,
Kjell Johansson (fp), slutligen, ger i motiveringen till motionen uttryck åt
uppfattningen att regeringen snarast bör tillsätta en utredning med uppgift
att skyndsamt se över frågor gällande bl. a. värdering av fastigheter och
förutsättningar för omtaxering.

Som tidigare nämnts har nästa allmänna fastighetstaxering - som skulle ha
ägt rum 1986 - skjutits upp vid två tillfällen. Motionärerna bakom motion 32
menar att någon allmän fastighetstaxering inte bör genomföras innan en
förutsättningslös utredning av fastighetstaxeringen kommit till stånd och att
man vid en sådan allmän översyn av taxeringen också bör överväga den i
propositionen aktualiserade tidsmässiga uppdelningen på olika taxeringsenheter.
Ett bifall till detta yrkande förutsätter således att nästa allmänna
fastighetstaxering ånyo måste skjutas upp, kanske på obestämd tid. Utskottet,
som konstaterar att motionärerna i och för sig inte avvisar förslaget om en
uppdelning av fastighetstaxeringen på skilda år för olika fastighetstyper,
finner skäl för ett ytterligare uppskov inte föreligga. Det helt övervägande
antal remissinstanser som yttrat sig över fastighetstaxeringskommitténs
förslag har tillstyrkt att olika fastighetstyper blir föremål för allmän
fastighetstaxering skilda år. En jämnare fördelning över åren av fastighetstaxeringen
öppnar, som departementschefen framhåller, möjligheter att ha
en fast organisation för fastighetstaxeringen och detta måste, såvitt utskottet

SkU 1985/86:2

kan bedöma, vara ägnat att väsentligt förbättra kvaliteten på taxeringsarbetet.
Enligt vad utskottet erfarit pågår inom en särskild projektgrupp hos
riksskatteverket ett omfattande planerings- och utredningsarbete inför 1988
års taxering av bl. a. hyreshusenheter. Redan 1986 avser man börja
förberedelsearbetet inför 1990 års taxering av småhus. Avsikten är att man
med utgångspunkt i erfarenheterna från 1981 års fastighetstaxering skall söka
åstadkomma förenklade taxeringsrutiner och materiellt riktigare taxeringar.
Utskottet finner således - i likhet med departementschefen - en uppdelning
av fastighetstaxeringen vara förenad med så uppenbara fördelar från bl. a.
administrativ synpunkt att förslaget bör genomföras så snart som möjligt. Av
propositionen framgår också att det i första hand är marknadsvärdet för
hyreshusen - dessa skall taxeras i första omgången - som stigit från den nivå
som låg till grund för 1981 års allmänna fastighetstaxering.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till yrkandet i motion 32 om
avslag på propositionen.

Vad härefter angår frågan om en allmän och förutsättningslös översyn av
fastighetstaxeringen vill utskottet anföra följande.

Riksdagens begäran om en översyn av fastighetstaxeringen tillkom i ett
läge då resultatet av 1981 års allmänna fastighetstaxering ännu inte kunde
överblickas. Efter riksdagens begäran om en översyn av fastighetstaxeringen
tillsatte regeringen i december 1982 en utredning med uppdrag att göra en
allmän översyn av bostadspolitiken. Utredningen, som antagit namnet
bostadskommittén, har enligt sina direktiv (1982:94) bl. a. att undersöka
möjligheterna och förutsättningarna för en ändring av bostadsbeskattningens
utformning och principerna för denna. Kommittén skall därvid också
överväga om man bör lägga fastighetens värde från boendesynpunkt i stället
för taxeringsvärdet till grund för beskattningen. Kommittén väntas avge sitt
förslag under våren 1986.

De praktiska erfarenheterna av 1981 års fastighetstaxering visar entydigt
att förbättringar och förenklingar av taxeringssystemet är nödvändiga. Vid
sin prövning förra året av ett motionsyrkande om en omläggning av
fastighetstaxeringen i bl. a. förenklingssyfte konstaterade också ett enigt
skatteutskott att den av riksdagen begärda utredningen borde komma till
stånd så snart som möjligt. Utskottet ansåg det emellertid naturligt att
avvakta resultatet av fastighetstaxeringskommitténs och bostadskommitténs
arbete innan man tog närmare ställning till vad som borde göras och vilken
form den begärda översynen lämpligen borde ha.

Utskottet vidhåller denna uppfattning och förutsätter, nu liksom tidigare,
att frågorna kommer att prövas av regeringen så skyndsamt som möjligt,
eftersom resultatet bör läggas till grund för den kommande fastighetstaxeringen
1988.

Med det anförda avstyrker utskottet utredningsyrkandet i motionerna 30
och 32 såvitt det inte kan anses tillgodosett med vad utskottet anfört.

I två motioner tar motionärerna upp frågor gällande den särskilda
fastighetstaxeringen. Sålunda yrkas i motion 32 att sjunkande marknadsvärde
införs som grund för särskild fastighetstaxering och att man för vissa
fastighetstyper överväger en generell nedsättning av fastighetstaxeringsvärdena
antingen för landet i dess helhet eller för vissa regioner. I motion 31

SkU 1985/86:2

yrkas att ny taxering, med visst förbehåll, skall äga rum också då en
taxeringsenhet under ett tidigare taxeringsår åsatts en felaktig taxering.

Genom vad utskottet tidigare anfört anser utskottet sig ha besvarat också
dessa yrkanden. Frågan om ändring av reglerna om särskild fastighetstaxering
bör således enligt utskottets mening anstå i avvaktan på det slutliga
resultatet av fastighetstaxeringskommitténs och bostadskommitténs arbete.
Vad särskilt angår frågan om en generell nedsättning av fastighetstaxeringsvärdena
under löpande taxeringsperiod vidhåller utskottet sin tidigare
uttalade uppfattning att det inte kan anses lämpligt att på en omväg förändra
den särskilda fastighetstaxeringen till en allmän fastighetstaxering. Utskottet
avstyrker därför motion 31 och motion 32 i denna del.

De delar av propositionen som utskottet inte behandlat särskilt tar i
huvudsak upp vissa processuella frågor gällande allmän och särskild fastighetstaxering.
Mot propositionen i dessa delar har utskottet inte funnit
anledning till erinran.

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen avslår motion 1985/86:32 yrkande 1,

2. beträffande översyn av fastighetstaxeringen

att riksdagen avslår motion 1985/86:32 yrkande 2 och motion 1985/
86:30,

3. beträffande särskild fastighetstaxering

att riksdagen avslår motion 1985/86:32 yrkande 3 och motion 1985/
86:31,

4. beträffande författningsförslagen

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:222 antar de vid
propositionen fogade förslagen till

a) lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

b) lag om upphävande av lagen (1984:362) om tid för allmän
fastighetstaxering.

Stockholm den 22 oktober 1985

På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s),
Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson
(s), Bo Lundgren (m), Egon Jacobsson (s), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén
(m), Lars Hedfors (s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk) och
Bruno Poromaa (s).

SkU 1985/86:2

Reservationer

SkU 1985/86:2

Särskild fastighetstaxering (mom. 3)

1. Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta Bjelle (fp) och Karl-Anders
Petersson (c) har

dels anfört följande:

Vi delar utskottets uppfattning att en uppdelning av den allmänna
fastighetstaxeringen på flera taxeringsomgångar är ägnad att leda till
förbättringar från såväl materiell som administrativ synpunkt. Samtidigt
måste, mot bakgrund av erfarenheterna från 1981 års allmänna fastighetstaxering,
konstateras att ytterligare förbättringar och förenklingar av taxeringssystemet
är synnerligen angelägna. Vi vill - i likhet med utskottet - gärna
understryka vikten av att fastighetstaxeringsfrågorna prövas med stor
skyndsamhet av regeringen så att resultatet kan läggas till grund för nästa
allmänna fastighetstaxering.

En fråga som inte berörs i propositionen är den särskilda fastighetstaxeringen.
Möjligheterna att under löpande taxeringsperiod få till stånd en
ändring av taxeringsvärdet är i dag begränsade. Nytaxering kan exempelvis
inte ske då en fastighet vid den allmänna fastighetstaxeringen blivit
feltaxerad. Detta är enligt vår mening en brist. Vi anser oss därför böra
biträda yrkandet i motion 31 att en tidigare felaktig taxering skall utgöra
grund för särskild fastighetstaxering. Som motionären framhåller bör dock
för nytaxering krävas att taxeringsvärdet till följd av felaktigheten bör ändras
med visst minsta belopp.

I avvaktan på resultatet av den av riksdagen begärda översynen bör ett
förslag av angiven innebörd så snart som möjligt föreläggas riksdagen.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:31 och med avslag
på motion 1985/86:32 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad som här har anförts om ny grund för särskild fastighetstaxering.

2. Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Genom
vad” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

De taxeringsvärden som fastställdes vid 1981 års allmänna fastighetstaxering
byggde i huvudsak på fastigheternas beräknade marknadsvärde 1979.
Sedan dess torde - som framhålls i motion 32 - marknadsvärdena ha fallit på
flera fastighetstyper och för många enskilda fastigheter. Följden har blivit en
överbeskattning till följd av för höga taxeringsvärden.

Ny taxering av taxeringsenhet under löpande taxeringsperiod förutsätter i
allmänhet att enhetens värde ökat eller minskat genom en förändring i
enhetens fysiska beskaffenhet. Utskottet finner denna bestämmelse föråldrad.
Man bör enligt utskottets mening rimligen kunna omtaxera en fastighet
under taxeringsperioden till följd av förändringar också i marknadsvärdet.
Utskottet finner således i likhet med motionärerna bakom motion 32 att

förändrat marknadsvärde bör införas som grund för särskild fastighetstaxering.
För vissa fastighetstyper bör man överväga en generell nedsättning av
fastighetstaxeringsvärdena, antingen för hela landet eller för vissa definierade
regioner. Det senare kan gälla jordbruksfastigheter vilkas marknadsvärden
bl. a. till följd av prisprövningsreglerna i förvärvslagstiftningen kan ha
minskat högst betydligt.

Utskottet delar också den i motion 31 framförda uppfattningen att ny
taxering under löpande taxeringsperiod bör kunna ske då någon vid den
allmänna fastighetstaxeringen blivit feltaxerad.

I likhet med vad som nu gäller bör i de av utskottet aktualiserade fallen av
ny taxering krävas att tidigare åsatt taxeringsvärde till följd av marknadsvärdesförändringen
(resp. den tidigare feltaxeringen) bör sättas ned med ett
belopp som är någorlunda betydande.

I avvaktan på resultatet av den av riksdagen begärda översynen av
fastighetstaxeringen bör förslag av angiven innebörd snarast möjligt föreläggas
riksdagen.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:32 yrkande 3 och
motion 1985/86:31 -som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om nya grunder för särskild fastighetstaxering.

Särskilt yttrande

Avslag på propositionen (mom. 1)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anför:

Riksdagen begärde redan 1982 en översyn av den allmänna fastighetstaxeringen.
Översynen borde enligt uttryckligt uttalande vara allmän och
förutsättningslös och avse såväl de materiella som de formella reglerna.
Riksdagen framhöll i sammanhanget att fastighetstaxeringskommitténs
överväganden i huvudsak avsett taxeringens tekniska utformning och inte de
grundläggande fastighetsvärderingsreglerna. Riksdagen har vid tre tillfällen,
1983,1984 och 1985, erinrat om sin begäran om en översyn av fastighetstaxeringen
utan att regeringen ännu tillgodosett riksdagens utredningsyrkande,
vilket måste anses vara mycket anmärkningsvärt. Enligt vår uppfattning hade
det varit till uppenbar fördel om riksdagen haft möjlighet att i ett sammanhang
göra en fullständig bedömning av frågan hur fastighetstaxeringen bör
vara utformad i framtiden. Vi vidhåller således i princip vår uppfattning att
man hade bort avvakta resultatet av den av riksdagen begärda utredningen
innan man tar ställning till olika delfrågor inom fastighetstaxeringen. Då vi
med hänsyn till riksdagens tidigare ställningstaganden och utskottets uttalanden
i det nu aktuella betänkandet utgår från att regeringen inte gärna längre
kan underlåta att villfara riksdagens begäran om en övergripande översyn av
fastighetstaxeringen före 1988 års allmänna fastighetstaxering har vi ansett
oss inte behöva fullfölja avslagsyrkandet i motion 32.

SkU 1985/86:2

gotab Stockholm 1985 83448