Ökad transparens för stora företags skattebetalningar

Herr talman! Den socialdemokratiske socialministern Gustav Möller sägs ha sagt att varje förslösad skattekrona är en stöld från folket. Jag vill göra ett tillägg: Varje undandragen skattekrona är också en stöld från folket.

Skatteundandragande genom avancerad skatteplanering och direkt skattefusk är ett gigantiskt problem som drabbar vanligt folk här i Sverige och runt om på hela vårt klot. Pågående arbete inom bland annat OECD för att förbättra våra system för beskattning, stänga ned skatteparadis med mera och därmed skydda välfärdsstaten måste intensifieras.

Herr talman! I en aktuell rapport som min fackliga organisation Saco nyligen presenterat redovisas att OECD uppskattar att företags skatteplanering orsakar ett bortfall i skatteintäkter på mellan 1 000 och 2 400 miljarder kronor per år globalt. Detta motsvarar i så fall mellan 4 och 10 procent av de globala skatteintäkterna. Internationella valutafonden, IMF, bedömer å sin sida att de globala skatteintäkterna skulle öka med cirka 6 procent utan de stora företagens skatteplanering. För Sveriges del handlar bara denna form av skatteundandragande om uteblivna skatteintäkter på i storleksordningen 25 miljarder kronor varje år.

Därför välkomnar vi socialdemokrater den proposition som vi debatterar här i dag, och vi står bakom betänkandet.

I november 2021 antogs Europaparlamentets och rådets ändringsdirektiv vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer. Ändringarna syftar till att öka insynen i företag samt transparensen och den offentliga granskningen av företags inkomstskatteuppgifter. Innebörden av direktivet är att multinationella koncerner och företag som är verksamma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, och som har årliga intäkter på mer än 750 miljoner euro eller motsvarande ska ta fram en rapport om sina inkomstskatteuppgifter och göra den offentlig.

Informationen i rapporten ska redovisas för varje land i EES som företaget betalar skatt i. Uppgifter ska också lämnas om verksamhet i vissa länder utanför EES, närmare bestämt de jurisdiktioner - länder - som finns med i EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet. Rapporten ska offentliggöras genom att ett företag inom koncernen lämnar in den till en ansvarig registreringsmyndighet i ett land inom EES.

Det vi i dag har att debattera är det svenska genomförandet av detta ändringsdirektiv. Regeringen föreslår bland annat en ny lag om offentliggörande av vissa stora företags inkomstskatterapporter. Enligt den föreslagna nya lagen ska multinationella koncerner och företag med årliga intäkter på mer än 8 miljarder kronor upprätta och offentliggöra en rapport med uppgifter om den inkomstskatt som de betalar i olika länder. Det ska vara möjligt att tillfälligt utelämna vissa uppgifter i inkomstskatterapporten.

Rapporten ska offentliggöras genom att den lämnas in till Bolagsverket. Det rapporterande företaget ska dessutom hålla rapporten tillgänglig på sin webbplats. Om inkomstskatterapporten inte ges in i tid ska Bolagsverket kunna rikta vitesförelägganden mot personer i företagets ledning. Bolagsverket ska också kunna döma ut vitet. Dessutom föreslås att revisorn i större företag och i företag av allmänt intresse ska uttala sig i revisionsberättelsen om huruvida företaget hade en skyldighet att offentliggöra en inkomstskatterapport enligt den nya lagen och om företaget i så fall har gjort det.

Det är ett steg i rätt riktning, herr talman.

Jag måste ta tillfället i akt och notera att i denna debatt deltar företrädare för Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Jag ser ingen företrädare från utskottsmajoriteten delta i denna debatt. Jag tycker att det är anmärkningsvärt, herr talman.

Herr talman! I dag debatterar vi ett nytt lagförslag som syftar till att öka insynen i företag och öka transparensen och den offentliga granskningen av företagets inkomstskatteuppgifter.

Genom lagen införs krav på att stora multinationella koncerner och företag med en årlig intäkt över 8 miljarder kronor ska offentliggöra uppgifter om den inkomstskatt som de betalar i olika länder. Uppgifterna ska rapporteras till Bolagsverket, och rapporten ska hållas tillgänglig på företagets webbplats. Detta har vi alldeles nyss hört utförligt beskrivas av Markus Kallifatides.

Denna lagstiftning innebär en förbättring av den tidigare lagstiftningen, då bristen på insyn gör det svårare med ansvarsutkrävande när det gäller exempelvis skatteflykt. Dock är inte lagförslaget heltäckande. Rapportering ska bara ske från länder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, och vissa skatteparadis. Man utesluter verksamheter i de flesta utvecklingsländer, där problemen med skatteflykt kan vara stora. Utvecklingsländer går varje år miste om stora summor på grund av skatteflykt.

Det är också problematiskt att regeringen i lagstiftningen väljer att lägga sig på en miniminivå, där man inkluderar ett kryphål som ger företag möjlighet att utelämna vissa uppgifter i inkomstskatterapporteringen om uppgifternas offentliggörande allvarligt kan skada deras marknadsposition. Möjligheten att utelämna uppgifter om skatteinbetalningar riskerar att göra rapporteringen mindre effektiv i bekämpandet av skatteplanering, och därigenom kan skatteflykt möjliggöras. Detta är också något som har kritiserats av flera civilorganisationer.

Internationellt, men även här i Sverige, har vi de senaste åren upplevt kriser, som en pandemi och ett försämrat säkerhetsläge. Ser vi framåt ser vi att vi står inför stora utmaningar när det gäller att hantera klimatkrisen, att stärka våra samhällen och att upprätthålla en god sjukvård och skola och välfärd för alla. En stor utmaning är att mobilisera resurser för att kunna göra alla de investeringar som krävs.

Kriser tenderar att drabba redan utsatta, som lever i fattigdom eller marginalisering. Och med behovet av att hantera klimatkrisen och med utmaningen att skapa välfärd för alla är det ett stort problem - ja, det är faktiskt rent skamligt - att tusentals miljarder går förlorade varje år på grund av kapitalflykt och olika typer av skatteflykt. Vi blir alla förlorare när skattemedel försvinner på grund av skattefusk.

Att förhindra skatteflykt i alla dess former borde därför vara prioriterat i det internationella samarbetet både för att motverka brottslighet och för att kunna hantera alla de utmaningar som vi gemensamt behöver lösa genom finansiering av åtgärder för att stärka vårt gemensamma samhälle.

Då det nu finns kryphål i det gällande förslaget riskerar lagen att bli mindre verkningsfull. Jag hade därför föredragit att regeringen i sitt förslag hade täppt till detta kryphål. Annars önskar jag att regeringen återkommer med ett förslag där kryphål som riskerar skattefusk kan minimeras genom en skarpare lagstiftning. Därför vill jag yrka bifall till reservationen från Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)