Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan
Tillbaka till dokumentet

Ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafiken

Betänkande 1993/94:TU29

Trafikutskottets betänkande 1993/94:TU29

Ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafiken

Innehåll

1993/94
TU29

Sammanfattning

I proposition 1993/94:168 läggs fram förslag till olika
åtgärder som syftar till ökad tillsyn av den yrkesmässiga
trafiken.
I 19 § yrkestrafiklagen (1988:263) föreslås att
länsstyrelsernas ansvar för den löpande tillsynen av den
yrkesmässiga trafiken markeras.
För att underlätta länsstyrelsens tillsyn av den
yrkesmässiga trafiken föreslås att utsökningsregisterlagen
(1986:617) ändras så att ändamålet med registret vidgas till att
också omfatta tillsyn av innehavare av trafiktillstånd och
trafikansvariga enligt yrkestrafiklagen. Syftet är att göra det
möjligt att sambearbeta uppgifter i utsökningsregistret med
uppgifter i Vägverkets centrala yrkestrafikregister.
Förslag läggs också fram om ändring i yrkestrafiklagen
varigenom vandelsprövning av taxiförare införs. Legitimation
såsom taxiförare skall bara få ges till den som med hänsyn till
yrkeskunnande och laglydnad bedöms lämplig. Kravet på
förarlegitimation gäller såväl anställda förare som de
tillståndshavare som själva kör sina taxifordon. Legitimationen
skall kunna återkallas.
Därutöver innehåller propositionen en redogörelse för
planerade åtgärder som i huvudsak kan genomföras genom
regeringsbeslut om förordningsförändringar eller genom beslut om
regeringsuppdrag. De viktigaste förslagen avser
bättre möjligheter till kontroll mot polisregistret av dem som
söker tillstånd till yrkesmässig trafik,
bättre information om taxor i taxitrafik,
vidgad skyldighet för polisen att rapportera brottslighet till
tillsynsmyndigheten samt
omedelbar giltighet av beslut om återkallelse av
trafiktillstånd.
De huvudsakliga förslagen i propositionen har inte mött någon
erinran i motionerna. Utskottet tillstyrker att lagändringarna
antas. I visssa detaljfrågor har motionärer avvikande mening.
Dessa motionsförslag avstyrks av utskottet.
Utskottet föreslår emellertid viss ändring av
ikraftträdandebestämmelserna för ändringarna i yrkestrafiklagen.
I anslutning till propositionsförslagen behandlar och
avstyrker utskottet motionsförslag om återinförande av vissa av
de regleringar av taxitrafiken som upphörde år 1990. Härjämte
har utskottet behandlat och avstyrkt andra motioner med förslag
med anknytning till den yrkesmässiga trafiken.
Vid utskottets betänkande har fogats fem reservationer samt en
meningsyttring avseende fem moment i utskottets hemställan. De
moment i utskottets hemställan som reservationerna och
meningsyttringen avser framgår i avsnittet Hemställan.

Propositionen

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen
1993/94:T41 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lämnande av uppgifter från
utsökningsregistret,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införande av ett tillstånd per fordon,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om krav på yrkestrafiktillstånd vid
införskaffande av taxameter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om auktorisering av
beställningscentraler,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om befordringsplikt vid större
flygplatser och järnvägsstationer.
1993/94:T42 av Sten Andersson i Malmö (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om taxinäringen.
1993/94:T43 av Karl-Erik Persson och Bengt Hurtig (båda v)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till
åtgärder för taxinäringen enligt vad i motionen anförts.
1993/94:T44 av Carin Lundberg (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
krav på prisinformation och taxametrar.
1993/94:T45 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att trafikområdesbegreppet bör återinföras avseende Gotland.
Motioner avgivna under den allmänna motionstiden i januari
1994
1993/94:T904 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om länsstyrelsernas rätt att överklaga
yrkestrafikdomar.
1993/94:T907 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nödvändiga åtgärder inom taxinäringen.
1993/94:T909 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ett maximalt arbetstidsuttag för
yrkeschaufförer.

Utskottet

1 Bakgrund
Utveckling mot avreglering av den yrkesmässiga trafiken --
särskilt taxitrafiken
Den yrkesmässiga trafiken -- varmed avses trafik i vilken
personbil, lastbil eller buss med förare ställs till
allmänhetens förfogande mot betalning för transport av personer
eller gods -- var länge föremål för en omfattande reglering.
Från början av 1970-talet avreglerades emellertid den
yrkesmässiga godstrafiken. Sedan mitten av 1980-talet har flera
steg tagits mot en avreglering också av den yrkesmässiga
persontrafiken.
Till grund för att en avreglering av den yrkesmässiga
persontrafiken inleddes låg den i proposition 1987/88:78 (om
avreglering av yrkestrafiken) uttalade uppfattningen (s. 18)
att en sund konkurrens mellan olika trafikföretag i förening med
ett riktigt utformat kostnadsansvar leder till att resurserna
utnyttjas effektivare och till en bättre fördelning av
transportarbetet mellan olika transportgrenar. En avreglering
har också legat i linje med strävandena efter förenklingar av
regelsystemet i stort.
För taxitrafiken hade enligt 1979 års
yrkestrafiklagstiftning -- yrkestrafiklagen (1979:559) och
yrkestrafikförordningen (1979:87l) -- gällt bestämmelser om
bl.a. trafikeringsplikt, trafikområde, kommenderingsplan,
uppställningsplats för fordon och skyldighet för
tillståndshavare att tillhöra en beställningscentral. Vidare var
prissättningen reglerad genom att en statlig myndighet -- det
dåvarande Transportrådet -- fastställde en för hela landet
gällande maximitaxa. Denna reglering -- som i vissa delar
redovisas närmare i det följande (s. 9--10) -- slopades genom
beslut av statsmakterna år 1988 (prop. 1987/88:50 bil. 1, prop.
1987/88:78, bet. TU15, rskr. 166). Samtidigt skärptes reglerna
om lämplighetsprövning av den som söker trafiktillstånd. Också
som ett led i förenklingen på området ersattes 1979 års
yrkestrafiklagstiftning den 1 januari 1989 med de ännu gällande
yrkestrafiklagen, YTL, (1988:263) och yrkestrafikförordningen,
YTF, (1988:1503). Då det för taxitrafiken behövdes en längre
anpassningstid fick genom övergångsbestämmelser i 1988 års YTL
och YTF ovannämnda reglering av taxitrafiken vara kvar till den
1 juli 1990.
Den år 1988 beslutade regleringen av yrkestrafiken i huvuddrag
Regleringen av yrkestrafiken sker som nämnts genom 1988 års
yrkestrafiklag och 1988 års yrkestrafikförordning. För
tillämpningen av yrkestrafiklagstiftningen  meddelade det
dåvarande Transportrådet år 1989 allmänna råd (TPR 1989:2). Av
betydelse är också förordningen (1979:785) om
yrkestrafikregister samt vissa bestämmelser i
fordonskungörelsen, FK, (1972:595) och bilregisterkungörelsen
(1972:599).
Definitionen av yrkesmässig trafik har utökats så att denna
trafik numera även omfattar trafik i vilken terrängmotorfordon
eller traktortåg med förare ställs till allmänhetens förfogande
mot betalning för transport av personer eller gods.
Yrkesmässig trafik får endast bedrivas av den som har
trafiktillstånd.
Trafiktillstånd kan meddelas antingen för godstrafik eller
för persontransporter. Ett trafiktillstånd för persontransporter
kan avse linjetrafik, taxitrafik eller beställningstrafik med
buss.
För all yrkesmässig trafik gäller enligt 6 § YTL att
trafiktillstånd endast får ges till sådana fysiska eller
juridiska personer som bedöms vara lämpliga att driva
verksamheten med hänsyn till yrkeskunnande, ekonomiska
förhållanden, vilja och förmåga att fullgöra sina skyldigheter
mot det allmänna, laglydnad i övrigt samt andra omständigheter
av betydelse.
För linjetrafik med buss som rör mer än ett län finns en
särskild skadlighetsprövning, där även trafikens påverkan på
järnvägstrafik och trafikhuvudmännens trafik kan beaktas.
Taxitrafik, beställningstrafik med buss och godstrafik är
däremot endast föremål för prövning vad avser tillståndshavarens
lämplighet.
För att driva taxirörelse tillkommer krav på att fordonet
skall vara försett med typgodkänd kvittoskrivande och
registrerande taxameter samt att passagerare före färd skall
kunna få kännedom om den taxa som tillämpas.
Trafiktillstånd gäller i allmänhet tills vidare.
Trafiktillstånd som inte längre används skall återkallas. Det
skall också återkallas om det i den yrkesmässiga trafiken eller
i övrigt vid driften av trafikrörelsen eller i annan verksamhet
som tillståndshavaren driver har förekommit allvarliga
missförhållanden eller om annars förutsättningarna för tillstånd
inte längre föreligger. Om missförhållandena inte är av
allvarlig art, kan i stället varning meddelas.
Tillståndsmyndigheter för den yrkesmässiga trafiken är
länsstyrelserna. Enda undantaget från denna regel är att
Vägverket är tillståndsmyndighet vid linjetrafik som rör mer än
ett län. Vägverket är dessutom central tillsynsmyndighet för den
yrkesmässiga trafiken.
Enligt en ändring i YTF, som i det hänseende som nämns här
träder i kraft först den 1 januari 1995 (SFS 1992:1387 och SFS
1993:1159), skall en taxiförare också ha en legitimation
utfärdad av Vägverket. Legitimationen visar att föraren med
hänsyn till kravet på yrkeskunnande har blivit godkänd att föra
fordon i taxitrafik.
Enligt förordningen (1979:785) om yrkestrafikregister avser
registret registrering av tillståndsinnehav enligt
yrkestrafiklagen, lagen (1979:560) om transportförmedling och
lagen (1979:561) om biluthyrning. Registret förs av Vägverket.
Länsstyrelserna är regionala registermyndigheter.
Utvecklingen av yrkestrafiken efter 1988 års
avregleringsbeslut
Transportrådet (TPR) överlämnade i april 1991 till regeringen
rapporten (1991:1) Avregleringen av taxitrafiken med redovisning
av erfarenheterna dittills av avregleringen. TPR konstaterade
att tillgången på taxibilar hade ökat markant och därmed hade
konkurrensen totalt sett ökat. Däremot fanns enligt TPR inga
tydliga tecken på att effektiviteten hade förbättrats. I vissa
storstäder gick utvecklingen snarare åt det motsatta hållet på
grund av en begynnande överetablering. Försämrad lönsamhet kunde
där komma att leda till utslagningar. Det var därför enligt TPR
väsentligt att de mest seriösa och effektiva företagen gavs
förutsättningar att överleva.
TPR:s rapport m.m. redovisades i 1992 års budgetproposition,
bil. 7. Med anledning av propositionen (s. 168--177) beslöt
riksdagen (bet. 1992/93:TU1, rskr. 2) att beslutet om
avreglering av taxi skulle ligga fast men för att säkerställa
konkurrens på lika villkor inom taxinäringen skulle
länsstyrelserna enligt riktlinjer som föreslogs i propositionen
skärpa lämplighetsprövningen och uppföljningen av lämpligheten
hos trafikutövarna. Vidare gav riksdagen på förslag av
trafikutskottet som sin mening regeringen till känna att vissa
skärpningar av den lagstiftning som är av betydelse för
taxitrafiken borde övervägas och att regeringen därefter borde
återkomma till riksdagen med förslag.
Den 19 november 1992 gav regeringen Statskontoret i uppdrag
att göra en översyn av länsstyrelsernas tillsyn över den
yrkesmässiga trafiken och lämna förslag till förbättringar i
syfte att effektivisera tillsynen i linje med statsmakternas
beslut i dessa frågor.
På förslag i proposition 1992/93:106 godkände riksdagen i
mars 1993 -- med utgångspunkt i att avregleringen av
taxinäringen skulle ligga fast -- en rad åtgärder för att
förbättra villkoren inom taxibranschen (bet. 1992/93:TU26, rskr.
278). Trafikutskottet som i sitt betänkande också redovisade
överväganden och synpunkter, som Riksdagens revisorer den 17
mars 1993 framlagt i en rapport om avregleringen av
taxinäringen, bedömde att de av regeringen förordade åtgärderna
var bra men inte tillräckliga. Utskottet förutsatte att
regeringen skulle överväga ytterligare åtgärder -- såväl på
lagstiftnings- som på tillsynsområdet -- för att komma till
rätta med de problem som fanns inom näringen. Det gällde bl.a.
de förslag som Riksdagens revisorer framfört om ökad tillsyn
från länsstyrelserna, krav på ett trafiktillstånd per fordon och
skärpt lämplighetsprövning av taxiförarna.
I juni 1993 redovisade Statskontoret sitt uppdrag genom att
till regeringen överlämna rapporten (1993:15) Om taxi och annan
yrkesmässsig trafik. I rapporten lade Statskontoret fram förslag
om en effektivare tillsyn av den yrkesmässiga trafiken i form av
ett åtgärdspaket om 25 punkter. Förslagen redovisas i sammandrag
i den föreliggande propositionen på s. 43--48. Statskontorets
förslag utgår från att statsmakternas beslut om avreglering
ligger fast.
På grundval av Statskontorets rapport och remissyttranden
över denna utarbetades inom Kommunikationsdepartementet en
promemoria med lagförslag benämnd Ökad tillsyn av den
yrkesmässiga trafiken (Ds 1993:91).


2 Ärendet


2.1 Förslagen m.m. i propositionen i huvuddrag


Proposition 1993/94:168 bygger på förslag av Statskontoret i
rapporten (1993:15) Om taxi och annan yrkesmässig trafik och på
lagförslag i departementspromemorian (Ds 1993:91) Ökad tillsyn
av den yrkesmässiga trafiken, vilka båda har remissbehandlats.


Lagförslag


Regeringen föreslår att riksdagen skall anta i propositionen
framlagda förslag till ändring i l988 års yrkestrafiklag och i
utsökningsregisterlagen (1986:617). Dessa förslag, som redovisas
närmare nedan, syftar till att en skärpt uppföljning  skall ske
av dem som har fått tillstånd till yrkesmässig trafik.


Regeringens bedömningar i vissa frågor


I propositionen redovisar regeringen på s. 25--33 -- med
huvudsaklig utgångspunkt i förslag av Statskontoret -- följande
bedömningar under angivna rubriker. Avsikten har varit att
regeringen genom ändring i YTF m.m. skall följa upp de
redovisade bedömningarna.


Prövning av sökandens lämplighet och laglydnad


Länsstyrelserna bör genom terminalåtkomst i polisregistret
kunna få veta huruvida de personer som söker tillstånd till
yrkesmässig trafik och till biluthyrning förekommer i registret
eller ej.


Taxeinformation och taxinummer


Information om gällande taxa i taxitrafik bör anges på
taxifordonet, både utvändigt och invändigt. Länsstyrelserna
skall kunna meddela föreskrifter om informationens närmare
utformning. Taxifordonets registreringsnummer bör på ett tydligt
sätt anges också inne i ett taxifordon.


Taxameterfrågor


Vägverket bör ges i uppdrag att ytterligare utreda hur
taxametrar kan göras säkrare. Därvid bör bl.a. studeras om och i
vad mån taxametrar i ökad utsträckning kan användas för
taxiföretagets bokföring och vid arbetstidsredovisning. Åtgärder
bör även vidtas som underlättar polisens kontroll av taxametrar.
Genom beslut den 14 april i år har regeringen gett Vägverket
i uppdrag att utreda vissa taxameterfrågor.


Information till länsstyrelserna från polis och domstolar


Klarare regler bör finnas för polisens information till
tillsynsmyndigheten om misstänkt brottslighet,
strafförelägganden och domar.


Uppföljning av tillståndshavares och taxiförares lämplighet


Ändring bör vidtas i körkortsförordningen (1979:722),
innebärande att registerblad om belastningsuppgifter för
körkortsinnehavare skall, om innehavaren har tillstånd för
yrkesmässig trafik, sändas till den länsstyrelse som har
meddelat trafiktillståndet. Detsamma bör gälla den
trafikansvarige om det är en juridisk person som har
trafiktillståndet. Sådant registerblad skall också översändas
till den länsstyrelse som beslutat om legitimation för
taxiförare.


Polisens tillsyn över den yrkesmässiga trafiken


Rikspolisstyrelsen och Vägverket bör få i uppdrag att
gemensamt överväga formerna för övervakningen av yrkestrafiken.
Genom beslut den 30 mars i år har regeringen gett
Rikspolisstyrelsen och Vägverket det förutskickade uppdraget.


Bland de angivna ämnesområdena har motionsförslag väckts
endast i taxameterfrågor. Utskottet återkommer till dessa
motionsförslag i det följande.


På s. 33--34 redovisar regeringen följande bedömning i fråga
om återkallelse av trafiktillstånd, vilken fråga inte har
behandlats i Statskontorets rapport.
Ett beslut om återkallelse av ett trafiktillstånd bör gälla
omedelbart. Om särskilda skäl finns bör återkallelsen ske först
när beslutet därom har vunnit laga kraft.


När det gäller Vägverket -- som enligt förordningen
(1992:1467) med instruktionen för verket har att svara för
frågor om yrkestrafik -- framhåller regeringen på s. 38 att
verket bör stödja tillsynsmyndigheterna genom föreskrifter och
allmänna råd, genom utbildning och information rörande bl.a.
rättstillämpning samt allmänt följa upp tillsynen över den
yrkesmässiga trafiken.


Övriga i propositionen kommenterade förslag av Statskontoret


Regeringen redovisar vidare på s. 34--38 sina
ställningstaganden till sådana förslag av Statskontoret i frågor
som regeringen av olika anledningar bedömer inte nu bör
föranleda närmare åtgärder, nämligen i frågor om
avskaffande av kravet på förarskydd i taxifordon,
organisatorisk samordning av yrkestrafik-, bil- och
körkortsfunktionerna hos länsstyrelserna,
utformning av ansökan om trafiktillstånd,
ordning för examination av blivande tillståndshavare och
trafikansvariga,
översyn av sanktionerna för överträdelser av bestämmelser inom
den yrkesmässiga trafiken,
fråga om taxireglementen bör kunna beslutas av
länsstyrelserna,
hållplatstelefoner för taxi skall vara tillgängliga för alla
yrkesverksamma förare,
tillsynsmyndigheten bör utföra operativ tillsyn av den
yrkesmässiga trafiken,
tidsbegränsade tillstånd bör i högre grad användas,
förstärkt ägarkontroll av taxifordon,
anmälan till tillståndsmyndigheten av personkretsförändringar
i trafikföretag som bedrivs i aktiebolagsform,
organiserad samverkan mellan länsstyrelserna och
skattemyndigheterna samt
beslutanderätten i frågor om körkortsingripande flyttas till
den länsstyrelse där körkortshavaren är kyrkobokförd från den
där körkortet har utfärdats.


2.2 Motionsfrågorna i huvuddrag


I motionerna i ärendet tas upp frågor om återinförande av
vissa upphävda regleringar av taxitrafiken, om utvärdering av
avregleringen av taxi, om sambearbetning av yrkestrafikregistret
med utsökningsregistret, om visst undantag från i propositionen
föreslaget krav på förarlegitimation, om rätt för länsstyrelse
att överklaga kammarrätts domar i yrkestrafikmål, om
taxameterfrågor, om ett trafiktillstånd för varje taxifordon, om
rekommendation till det allmänna att anlita seriösa taxiföretag
samt om arbetstidsregleringen för yrkesförare.




3 Återinförande av vissa upphävda regleringar av taxitrafiken,
m.m.


De upphävda regleringarna


Trafikeringsplikt


I 2 kap. 20 § i 1979 års YTL var föreskrivet att den som hade
tillstånd till beställningstrafik med lättare fordon för
persontransporter var skyldig att på de villkor som gällde för
trafiken transportera personer och resgods (trafikeringsplikt).
I 4 kap. 4 § i 1979 års YTF var bl.a. föreskrivet att
länsstyrelsen -- i samband med att tillstånd till
beställningstrafik för persontransporter med lättare fordon gavs
-- fick närmare ange trafikeringspliktens omfattning. Om det
fanns särskilda skäl fick länsstyrelsen helt eller delvis medge
undantag från trafikeringsplikten.


Anknytning av trafiken till ett trafikområde och en
uppställningsplats


Enligt 2 kap. 22 § i 1979 års YTF skulle ett tillstånd till
beställningstrafik för persontransporter innehålla uppgift om
trafikområde. Avsåg tillståndet trafik med lättare fordon fick
länsstyrelsen, om det behövdes, även bestämma om
uppställningsplats inom trafikområdet.
Enligt 4 kap. 6 § i 1979 års YTF fick den som hade tillstånd
till beställningstrafik för persontransporter utföra trafiken
inom trafikområdet. Trafiken fick utföras också utanför
trafikområdet, om beställningen hade tagits emot av eller
meddelats fordonets förare inom trafikområdet. Hade fordonets
förare meddelats beställningen genom kommunikationsradio fick
körningen också utföras under förutsättning att basradion fanns
i trafikområdet.
Enligt 4 kap. 7 § gällde att, om en beställd körning hade
avslutats utanför trafikområdet, fordonet så snart som möjligt
skulle föras tillbaka dit. Under färden tillbaka fick dock
passagerare tas upp för transport till trafikområdet eller till
ort som passerades på vägen dit. Hade det bestämts
uppställningsplats för ett fordon fick detta inte ställas upp på
annan plats i avvaktan på köruppdrag.
Om det behövdes för att tillgodose ett tillfälligt behov av
beställningstrafik för persontransporter inom ett visst område,
fick enligt 4 kap. 8 § undantag medges av länsstyrelsen från
bestämmelserna om trafikens anknytning till trafikområde och
uppställningsplats.


Kommenderingsplan


I 4 kap. 4 § i 1979 års YTF var vidare bl.a. föreskrivet att
länsstyrelsen -- för beställningstrafik för persontransporter
med lättare fordon -- skulle i en plan för varje trafikområde
(s.k. kommenderingsplan) ange omfattningen av trafiken, om inte
särskilda skäl föranledde annat.


Skyldighet att vara ansluten till en beställningscentral


Enligt 4 kap. 10 § i 1979 års YTF gällde att den som hade
tillstånd till beställningstrafik för persontransporter med
lättare fordon skulle vara ansluten till en beställningscentral,
som var gemensam för ett eller flera trafikområden. Förelåg
särskilda skäl fick den tillståndsgivande länsstyrelsen medge
undantag från denna skyldighet.
Som regel skulle det bara finnas en beställningscentral per
kommun.


Regleringarna upphörde den 1 juli 1990


I övergångsbestämmelserna till 1988 års YTL resp. 1988 års YTF
upprepades bestämmelser om ovan angivna regleringar för
tillämpning fram till utgången av juni 1990.


Krav på återinförande av trafikeringsplikt


I två motioner framförs krav på återinförande av
trafikeringsplikt.
I motion T907 (s) begärs i här aktuell del av motionen att
regeringen skall överväga en form av befordringsplikt så att
resenärer med kort resväg och/eller för föraren obekväma
resrelationer inte vägras taxiresa.
I motion T41 (s) begärs i yrkande 5 att befordringsplikt
skall gälla vid större flygplatser och järnvägsstationer för att
en resenär som har en kort resväg eller som skall resa till en
plats som är olämplig för föraren inte skall nekas transport.


Utskottet har vid flera tillfällen under senare år ansett
att beslutet om avreglering av den yrkesmässiga trafiken bör
ligga fast. Som framhålls i propositionen får effekterna av
avregleringen -- t.ex. i form av ökad och lättare tillgång till
taxibilar -- bedömas som övervägande positiva trots vissa
problem vad gäller efterlevnaden av ett antal bestämmelser inom
bl.a. yrkestrafiklagstiftningen och skattelagstiftningen.
Någon anledning till ändrat ställningstagande till den redan
under 1987/88 års riksmöte fastlagda inriktningen mot
avreglering finns enligt utskottets mening inte.


I fråga om befordringsplikt vill utskottet erinra om vad
utskottet anförde i betänkande 1992/93:TU26 (s. 9--10) med
anledning av motionsförslag som var likartade med dem som här är
aktuella och som utskottet avstyrkte.
Utskottet konstaterade att de motionsyrkanden som väckts om
befordringsplikt stred mot grundtanken i hela
avregleringsreformen och ledde tillbaka till en starkt reglerad
näring. Utskottet ansåg att en sådan utveckling skulle vara
olycklig. Exempelvis skulle befordringsplikt vid större flyg-
och tågterminaler förutsätta en lång rad ytterligare
regleringsmoment, såsom trafikområde (inom vilket område
trafikeringsplikten skall gälla), s.k. kommenderingsplan
(taxifordon måste finnas tillgängliga) samt prisreglering (man
skulle inte kunna beordra körplikt utan att garantera skälig
intäkt).
Enligt utskottets uppfattning borde utgångspunkten vara att
taxitrafiken skall anpassas till resenärernas önskemål i stället
för att följa administrativa regleringar. Utskottet ansåg att de
problem som  motionärerna åsyftade kunde lösas med bl.a. en
aktiv konkurrensvårdande politik. Vad gäller behov av
befordringsplikt vid större flygterminaler och järnvägsstationer
borde dessutom uppmärksammas den möjlighet som de som ansvarar
för terminalerna har att medverka till en kundanpassad
utveckling av taxitrafiken.
Utskottet har samma mening om de nu aktuella
motionsförslagen. Detta innebär att utskottet avstyrker dem.


Krav på återinförande av skyldighet att vara ansluten till en
beställningscentral


I två motioner framförs krav på återinförande av
skyldighet att vara ansluten till en beställningscentral.
I motion T907 (s) begärs i här aktuell del av motionen  att
samtliga taxibilar skall vara anslutna till någon
beställningscentral, i vilken man tillämpar enhetlig taxa.
I motion T43 (v) begärs i här aktuell del att det skall
övervägas om man inte måste återgå till ordningen med anknytning
till en beställningscentral för att man skall kunna komma till
rätta med de problem som taxinäringen har.


I frågan om anslutning till beställningscentral vill
utskottet erinra om vad utskottet anförde i betänkande
1992/93:TU26 (s. 9--10) med anledning av motionsförslag som var
likartade med dem som här är aktuella och som utskottet
avstyrkte.
Utskottet konstaterade att de motionsyrkanden som väckts om
krav på att tillhöra beställningscentraler stred mot grundtanken
i hela avregleringsreformen och ledde tillbaka till en starkt
reglerad näring. Utskottet ansåg att en sådan utveckling skulle
vara olycklig. Utskottet framhöll de svårigheter som är förenade
med att över huvud taget definiera en beställningscentral. Även
ur konkurrenssynpunkt kunde invändningar riktas mot krav om
obligatorisk anknytning till en beställningscentral. Skulle
t.ex. taxiförare åläggas att ingå i en viss beställningscentral
och omvänt skulle beställningscentralen tvingas ta emot alla
företag?   Enligt utskottets uppfattning borde utgångspunkten
vara att taxitrafiken skall anpassas till resenärernas önskemål
i stället för att följa administrativa regleringar. Utskottet
ansåg att de problem som  motionärerna åsyftade kunde lösas med
bl.a. en aktiv konkurrensvårdande politik.
Utskottet har samma mening om de nu aktuella
motionsförslagen. Detta innebär att utskottet avstyrker dessa.


Återinförande på Gotland av ordningen med trafikområde


I motion T45 (c) begärs att ordningen med trafikområde
skall återinföras på Gotland. Motionärerna vill stoppa det
nuvarande förhållandet att Gotlands lokala taxinäring under tre
sommarmånader får konkurrera med taxibilar som har förts in till
Gotland från olika delar av fastlandet, där efterfrågan på
taxitjänster minskar påtagligt under sommaren.


Utskottet vill framhålla att införande av ordningen med
trafikområde -- även vid begränsning till Gotland -- skulle
strida mot hela grundtanken i avregleringsreformen och leda
tillbaka till en starkt reglerad näring.
Antalet taxifordon kan beräknas bli otillräckligt under
sommarmånaderna till nackdel för besökande turister och för
turistnäringen på Gotland.
Utskottet kan således inte ställa sig bakom
motionsförslaget, som sålunda avstyrks.


Utvärdering av avregleringen av taxi


I motion T43 (v) begärs i här aktuell del en utvärdering
av avregleringen av taxi.


Utskottet vill först erinra om att Statskontorets rapport
(1993:15) Om taxi och annan yrkesmässig trafik utgör en
utvärdering av avregleringen av taxi.


Utskottet vill vidare framhålla att forskningsprojekt avseende
taxi har redovisats eller pågår.
I serien Transportforskningsberedningens (TFB:s) rapporter
har sålunda år 1991 publicerats rapporten Effektivitet i
beställningscentraler för samhällsbetalda transporter med taxi
samt rapporten Avregleringen av taxi i Sverige.
I en katalog över projekt som under budgetåret 1993/94 stöds
av Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) -- till vilken TFB
har omvandlats -- anges ett projekt vid Transportcentrum i Växjö
om taxis avreglering.


De redovisade utredningarna m.m. bör kunna tillgodose
önskemålen med motionsförslaget, som därmed kan lämnas utan
åtgärd från riksdagens sida. Det avstyrks sålunda.




4 Lagförslagen, m.m.


4.1 Bakgrund


I propositionen framhålls att effekterna av avregleringen av
den yrkesmässiga trafiken får bedömas som övervägande positiva,
trots vissa problem vad gäller efterlevnaden av ett antal
bestämmelser inom bl.a. yrkestrafiklagstiftningen och
skattelagstiftningen.
Det konstateras att avregleringen har kommit att medföra en
del oegentligheter och missförhållanden inom taxi vad avser den
privata kundens ställning och säkerhet samt att konkurrensen
inte alltid sker på lika villkor. Det sistnämnda medför, anförs
det, allvarliga problem för de seriösa tillståndshavarna som
hotas att slås ut av sådana trafikutövare som skaffar sig
konkurrensfördelar genom att bryta mot lagar och bestämmelser.
Dessutom finns det, anförs det vidare, problem som har att göra
med brister i de medel som finns tillgängliga för att komma till
rätta med missförhållanden som i större eller mindre
utsträckning är gemensamma för samtliga transportslag inom den
yrkesmässiga trafiken.


Den i propositionen beskrivna situationen inom den
yrkesmässiga trafiken leder enligt regeringen fram till
slutsatsen att de missförhållanden som förekommer bör motverkas
genom att tillsynen över trafiken skärps. Länsstyrelserna
behöver, framhålls det, få mera ändamålsenliga verktyg för sitt
tillsynsarbete, och det är viktigt att samarbetet mellan
länsstyrelserna och andra berörda myndigheter underlättas.
Viktiga steg i den riktningen har enligt propositionen redan
tagits men samarbetet behöver formaliseras i vissa avseenden.


Regeringen sammanfattar att det är en bättre kontroll av
efterlevnaden av nuvarande regelverk som behövs. Regeringen
lägger mot denna bakgrund fram förslag som syftar till en skärpt
uppföljning av dem som har fått tillstånd till yrkesmässig
trafik. Detta föreslås, såvitt gäller lagstiftningsåtgärder, ske
genom att underlätta för länsstyrelserna att ta del av uppgifter
i utsökningsregistret. Detta register innehåller uppgifter om
den som enligt bestämmelser i utsökningsbalken är gäldenär eller
svarande i mål hos en kronofogdemyndighet eller är försatt i
konkurs eller föremål för likartade förfaranden. Vidare skall
vandelsprövning införas för taxiförare som skall utmynna i en
förarlegitimation.


Någon invändning mot regeringens beskrivning av situationen
och problemen inom den yrkesmässiga trafiken, regeringens
slutsatser och förslag till lagstiftningsåtgärder har inte
framförts i motionerna.


Utskottet har inte heller funnit anledning till erinran i
nämnda hänseenden.
Utskottet kommer i det följande att redogöra för de
föreslagna lagstiftningsåtgärderna, för de tre motionsförslag
som är aktuella i detta sammanhang samt för utskottets
ställningstaganden till motionsförslagen och till olika frågor i
övrigt. Motionsförslagen avser frågor om utlämning av uppgifter
från utsökningsregistret till länsstyrelserna på medium för
automatisk databehandling, om undantag från krav på
förarlegitimation för den som tillfälligt kör taxi samt om rätt
för länsstyrelse att överklaga kammarsrätts beslut i
yrkestrafikmål. Det sistnämnda motionsförslaget väcktes i
januari i år utan samband med propositionen.


4.2 Lagförslag om sambearbetning av yrkestrafikregistret med
utsökningsregistret


Utsökningsregistret


Enligt 1 § första stycket utsökningsregisterlagen (1986:617)
skall för ändamål som anges i paragrafen med hjälp av automatisk
databehandling föras ett för hela landet gemensamt
utsökningsregister. Registret skall enligt andra stycket i
paragrafen användas inom exekutionsväsendet för vissa angivna
ändamål. Enligt tredje stycket i paragrafen får registret
användas av myndigheter utanför exekutionsväsendet för vissa vid
punkterna 1--3 angivna ändamål.
Enligt 2 § förfogar Riksskatteverket (RSV) över hela
utsökningsregistret.
I 9 § anges att uppgifter ur utsökningsregistret för vissa
ändamål får lämnas ut på medium för automatisk databehandling.


Lagförslaget


För att göra det möjligt att sambearbeta uppgifter i
utsökningsregistret med uppgifter i Vägverkets centrala
yrkestrafikregister i samband med tillsyn av innehavare av
trafiktillstånd och trafikansvariga enligt YTL föreslår
regeringen att till 1 § tredje stycket utsökningsregisterlagen
läggs en ny punkt 4, vari föreskrivs att utsökningsregistret får
användas av myndigheter utanför exekutionsväsendet för tillsyn
över innehavare av trafiktillstånd och trafikansvariga enligt
yrkestrafiklagen.
Lagförslaget, som bygger på förslag i
departementspromemorian (Ds 1993:91), föreslås träda i kraft
den 1 juli 1994.


I motionerna har inte framförts någon erinran mot
lagförslaget.     Utskottet har inte heller något att erinra
mot detsamma.


Motionsförslag om sätt för utlämnande till länsstyrelserna av
uppgifter ur utsökningsregistret


I departementspromemorian (Ds 1993:91) föreslogs att uppgifter
ur utsökningsregistret skulle lämnas ut till länsstyrelserna på
medium för automatisk databehandling och förslag till ändring i
9 § utsökningsregisterlagen framlades.
Regeringen har inte följt förslaget i promemorian i denna
del. Regeringen har ansett att utskrifter av uppgifter ur
utsökningsregistret i form av datalistor, som sänds ut från RSV
till resp. länsstyrelse, är en fullt tillräcklig ordning.


I motion T41 (s) begärs i yrkande 1 att promemorians förslag
skall genomföras. Motionärerna anser att regeringen inte har
presenterat några övertygande skäl för att bibehålla vad de
kallar en byråkratisk hantering.


I november 1992 beslutade regeringen att under första halvåret
1993 tillåta sambearbetning av uppgifter i utsökningsregistret
om skatter och avgifter med yrkestrafikregistret.
Länsstyrelserna fick då del av utskrifter i form av datalistor
som sändes ut från RSV till resp. länsstyrelse. Regeringen
framhåller i propositionen att denna redovisning var fullt
tillräcklig för tillsynsarbetet och att några skäl inte finns
för att ändra denna ordning.
Regeringen förutskickar att frågor om sambearbetningen
kommer att regleras närmare i den till utsökningsregisterlagen
knutna utsökningsregisterförordningen (1986:678).


Regeringen har sålunda bedömt att ordningen med att
länsstyrelserna får del av utskrifter i form av datalistor som
sänds ut från RSV till resp. länsstyrelse är fullt tillräcklig
för tillsynsarbetet. I avvaktan på att ytterligare erfarenheter
av denna ordning vinns är utskottet inte nu berett att förorda
att uppgifter ur utsökningsregistret skall lämnas ut till
länsstyrelserna på medium för automatisk databehandling.
Utskottet avstyrker således motionen.
Regeringen framhåller att en allmän strävan skall vara att
begränsa de uppgifter som får sambearbetas med
yrkestrafikregistret till sådana som verkligen är betydelsefulla
för länsstyrelsernas tillsynsverksamhet. Genom den i
propositionen förordade ordningen för sambearbetningen torde man
få en rationell ordning härför som inte behöver stå i konflikt
med integritetsintresset.


4.3 Lagförslag om vandelsprövning av taxiförare och
förarlegitimation, m.m.


Regeringsbeslut år 1992 om krav på yrkeskunnande hos
taxiförare och om legitimation


Bestämmelserna


Den 10 december 1992 (SFS 1992:1387) beslutade regeringen att
i YTF införa bestämmelser om att endast den som har blivit
godkänd vid ett av Vägverket anordnat skriftligt prov för förare
av fordon som används i taxitrafik får föra fordon i sådan
trafik.
Vägverket får emellertid  medge undantag från nämnda krav
för förare som kan styrka minst fem års praktisk erfarenhet som
förare av fordon i yrkesmässig trafik för persontransporter,
under förutsättning att föraren genom detta arbete bedöms ha
fått tillräcklig erfarenhet av taxitrafik.
Vägverket skall utfärda en legitimation till förare som
uppfyller ovannämnda krav på godkänt prov eller på fem års
praktisk erfarenhet. Föraren skall vid  transport av passagerare
hålla legitimationen väl synlig.
Nu nämnda bestämmelser finns numera i 12 d § YTF.


Genom en ändring i 16 § YTF föreskrevs samtidigt bl.a. att
förare som bryter mot nu nämnda krav döms till penningböter samt
att detsamma gäller en tillståndshavare som för taxitrafik
anlitar en förare som inte är behörig enligt kraven.


Vidare ändrades 17 § YTF så att Vägverket bemyndigades att
meddela föreskrifter om det yrkeskunnande som krävs enligt YTL
och YTF samt närmare föreskrifter om förarlegitimation vid
taxitrafik.


Genom en förordning i november 1993 (SFS 1993:1159) har
regeringen föreskrivit att nu refererade bestämmelser i 12 d
och 16 §§ YTF skall träda i kraft först den 1 januari l995.


Närmare om kraven m.m.


Regeringens ovannämnda beslut om krav på yrkeskunnande
anmäldes i proposition 1992/93:106. I propositionen anfördes
(s. 11) att genom den utbildning som skall föregå det av
Vägverket anordnade provet skall tillses att förarna har
kunskaper i kartläsning samt om olika passagerares behov av
hjälp samt den kännedom om yrkestrafiklagstiftning och
arbetstidsbestämmelser som erfordras för arbetet som  förare i
yrkesmässig trafik.
Föredragande departementschefen anförde att han naturligtvis
var medveten om att de nya bestämmelserna om förarkompetens
knappast var behövliga för dem som arbetat länge inom näringen,
varför det hade införts en möjlighet för Vägverket att medge
undantag från bestämmelserna för förare som har arbetat i minst
fem år som förare av fordon i yrkesmässig trafik för
persontransporter. Ett villkor för att undantag skulle medges
skulle vara att Vägverket bedömer att föraren genom sitt arbete
har fått tillräcklig erfarenhet av taxitrafik.
Yrkeskunnandet skulle enligt departementschefen bestyrkas
genom en legitimation med namn och fotografi, vilken föraren vid
transport av passagerare skulle hålla väl synlig.
Ändringen innebar vidare enligt departementschefen att
Vägverket skulle meddela närmare föreskrifter om
förarutbildningens innehåll m.m.


Lagförslag om vandelsprövning och förarlegitimation


Mot bakgrund av att en passagerare i taxifordon i hög grad är
beroende av den enskilde förarens agerande och av att
taxiförarens pålitlighet, ärlighet och yrkesskicklighet är helt
avgörande för passagerarens trygghet måste enligt propositionen
stor vikt läggas vid förarnas egenskaper och inte endast vid
taxiägarnas och den tekniska utrustningens egenskaper.


Då således en vandelsprövning av taxiförarna är av central
betydelse föreslås i propositionen att en sådan prövning, som
skall avse förarens laglydnad, införs.
Detta föreslås ske genom att i YTL under en ny rubrik,
"Särskilda regler för taxitrafik", i en ny paragraf, 14 a §,
föreskrivs (i ett första stycke i paragrafen) att fordon i
taxitrafik får endast föras av den som har särskild
förarlegitimation samt att förarlegitimation  får ges endast
till den som innehar föreskriven körkortsbehörighet och som med
hänsyn till yrkeskunnande och laglydnad bedöms vara lämplig att
tjänstgöra som förare i taxitrafik.
I ett nytt andra stycke i 4 § YTL föreslås bestämmelser om
att frågor om förarlegitimation som avses i den nya 14 a §
prövas av länsstyrelsen i det län där sökanden är folkbokförd.


I ett andra stycke i 14 a § föreslås bestämmelser om att en
förarlegitimation skall återkallas om innehavaren genom
brottslig gärning visar sig olämplig att tjänstgöra som förare i
taxitrafik eller om förutsättningarna för legitimation annars
inte längre föreligger samt att frågor om återkallelse prövas av
den länsstyrelse som har beslutat om legitimationen.


I motionerna har inte någon erinran framförts mot
propositionsförslaget om vandelsprövning av taxiförare och om en
särskild förarlegitimation. Utskottet har inte heller funnit
anledning till erinran häremot. Ett motionsförslag om undantag
från kravet på förarlegitimation för den som tillfälligt kör
taxi som vikarie har däremot väckts och behandlas nedan.


I propositionen behandlas olika frågor kring vandelsprövningen
och förarlegitimationen som utskottet inte har funnit anledning
av närmare gå in på, i den mån de inte har anknytning till
lagförslagen om tillsyn av innehavarna av förarlegitimation,
ansvarsbestämmelser, överklagande och ikraftträdande, vilka
förslag behandlas i det följande.


I propositionen förutskickas att kraven på yrkeskunnande
kommer att vara de som följer av numera 12 d § YTF.


När det gäller krav på laglydnad och lämplighet i övrigt
anförs i propositionen (s. 41) att missförhållanden som legat
upp till fem år tillbaka i tiden har i praxis beaktats vid
lämplighetsprövningen när det gäller trafiktillstånd. Att
förhållanden som rått under de senaste tre till fem åren borde
beaktas förordades också i proposition 1987/88:78 om avreglering
av yrkestrafiken (s. 42).
Vid lämplighetsprövningen av förare bör enligt propositionen
samma principer kunna tillämpas. När det gäller exempelvis
grövre våldsbrott kan det dock finnas anledning att beakta
förhållanden längre tillbaka i tiden. Naturligtvis måste enligt
propositionen också beaktas om sökanden under senare år har
avhållit sig från brott. Utskottet har inte något att erinra mot
det anförda.
I propositionen förutskickas att det för vissa län, t.ex.
ett storstadslän, efter hörande av resp. länsstyrelse får
föreskrivas krav på lokalkännedom för förare som är
folkbokförd i länet. Något sådant krav torde dock enligt
propositionen för närvarande inte vara aktuellt annat än för
Stockholms län. Utskottet vill dock peka på att förhållandena på
andra håll kan vara sådana att krav på lokalkännedom kan vara
behövliga.


Enligt uppgift beräknas antalet personer som kommer att behöva
förarlegitimation till ca 70 000.


Närmare föreskrifter om kraven på yrkeskunnande och om
godkännandeförfarandet kan enligt 24 § YTL meddelas av
regeringen.
Enligt propositionen får det -- liksom nu enligt 17 § YTF
-- ankomma på Vägverket att närmare utforma kraven för
förarlegitimation för taxitrafik.
Det förordas i propositionen att de nuvarande bestämmelserna
i YTF om yrkeskunnande och förarlegitimation ändras för att
bringas i överensstämmelse med de föreslagna reglerna om
förarlegitimation i YTL.


Motionsförslag om undantag från krav på förarlegitimation för
den som kör taxi tillfälligt som vikarie


I motion T42 (m) begärs i här aktuell del att undantag från
kravet på förarlegitimation skall medges för den som kör taxi
tillfälligt som vikarie i ett litet taxiföretag. Motionären
pekar på att en förare inte vill kosta på sig att förvärva
förarlegitimation bara för att vid enstaka tillfällen tjänstgöra
som vikarie och på att ägaren i ett litet företag kan ha svårt
att få vikarier för tillfälliga körningar och därför kan tvingas
lägga ned trafiken i vissa situationer.


Utskottet anser att kravet på förarlegitimation är angeläget
även vid körningar i sådana fall som beskrivs i motionen.
Utskottet är således inte berett att ställa sig bakom
motionsförslaget, vilket därmed avstyrks.


4.4 Lagförslag i frågor om tillsyn, ansvar och överklagande,
m.m.


Tillsyn och ansvar


Enligt 19 § YTL utövar de myndigheter som prövar frågor om
tillstånd tillsyn över att de som har trafiktillstånd  bedriver
verksamheten enligt gällande bestämmelser.
I syfte att få till stånd en skärpt uppföljning av dem som
har fått trafiktillstånd föreslås i propositionen att
bestämmelserna i paragrafen kompletteras med bestämmelser om att
tillsynsmyndigheterna vid tillsynen får pröva om
förutsättningarna för tillstånd enligt 6 § YTL (som refererats
ovan på s. 4) alltjämt föreligger.
I propositionen föreslås vidare att vid 19 § YTL
fogas ett andra stycke med bestämmelser om att de länsstyrelser
som har beslutat om förarlegitimation utövar tillsyn över att
innehavare av sådan legitimation uppfyller de krav som enligt
första stycket i den föreslagna nya 14 a § gäller för
legitimationen.


I propositionen föreslås att 21 § YTL, som innehåller
ansvarsbestämmelser, i andra stycket kompletteras med
bestämmelser om att den som i taxitrafik anlitar förare utan
förarlegitimation enligt 14 a § döms till böter. Vidare
föreslås i andra stycket i paragrafen en ändring på förslag av
Lagrådet.


Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot nu nämnda
förslag i propositionen.


Överklagande


Nuvarande ordning


Enligt 4 § YTL skall länsstyrelserna i första instans pröva
frågor om beviljande av trafiktillstånd. Dock skall Vägverket
pröva frågor om beviljande av tillstånd till länsöverskridande
linjetrafik. Enligt 18 § YTL prövas frågor om återkallelse av
trafiktillstånd eller om varning av den myndighet som har
meddelat tillståndet.


Enligt 23 § första stycket YTL får tillståndsmyndighetens
beslut enligt YTL -- dvs. länsstyrelses eller Vägverkets beslut
-- överklagas hos kammarrrätten, om inte något annat sägs i
andra stycket i paragrafen. Beslut om varning får dock inte
överklagas.
Enligt andra stycket i 23 § YTL får länsstyrelsens beslut i
frågor om beviljande av tillstånd till linjetrafik enligt 11 §
YTL överklagas hos Vägverket. Vägverkets beslut i sådana frågor
får överklagas hos regeringen. (Enligt 11 § YTL skall -- om
Statens järnvägar eller trafikhuvudman begär det -- tillstånd
till linjetrafik prövas på nytt senast tio år från dagen för
tillståndet och därefter vart tionde år.)


Lagförslaget


I propositionen föreslås att i ett nytt tredje stycke i 23 §
YTL införs bestämmelser om  att en länsstyrelses beslut i frågor
om förarlegitimation enligt första stycket i den föreslagna nya
14 a § samt om återkallelse av sådan legitimation får
överklagas hos länsrätten.


Utskottet har inte något att erinra mot förslaget.


Av 23 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) följer att mot
länsrätts beslut förs talan hos kammarrätt. Mot kammarrätts
beslut förs talan hos regeringsrätten, om inte annat följer av
särskilda bestämmelser. Talan förs genom besvär. Talan får föras
av den som beslutet angår, om det har gått honom emot.
Enligt 35 § förvaltningsprocesslagen prövas besvär över
kammarrättens beslut i ett mål, som har anhängiggjorts hos
kammarrätten genom överklagande eller underställning, endast om
regeringsrätten har meddelat prövningstillstånd.


Motionsförslag om rätt för länsstyrelse att överklaga
kammarrätts beslut i yrkestrafikmål


Då i motionen åberopas ordningen för överklagande av
kammarrätts beslut i körkortsmål lämnas inledningsvis en
redogörelse för instansordningen i körkortsärenden.


Enligt 2 § körkortsförordningen (1977:722) (KKF) är Vägverket
central körkortsmyndighet och länsstyrelserna regionala
körkortsmyndigheter.
Länsstyrelsen prövar enligt 39 § körkortslagen (1977:477)
(KKL) frågor om meddelande av körkortstillstånd och utfärdande
av traktorkort. Enligt paragrafen prövar länsstyrelsen också
andra frågor om körkort, vilka framgår av föreskrifter som
regeringen beslutar. I körkortsförordningen anges sådana frågor.


Länsrätten prövar enligt 40 § KKL mål om återkallelse av
körkort, körkortstillstånd och traktorkort, mål om nedsättning
av spärrtid efter återkallelse och mål om vägran att godkänna
ett utländskt körkort.


Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
förordnar enligt 48 § KKL för varje län en eller flera personer
att vara allmänt ombud och ersättare för dem. Enligt 102 a §
KKF förordnar länsstyrelsen en eller flera personer att vara
allmänt ombud. Länsstyrelsen förordnar också ersättare för dem.
Det allmännas talan i sådana mål som avses i 40 § KKL förs
enligt 47 § KKL av allmänt ombud. Det allmänna ombudet får föra
talan även till den enskilda partens förmån. I 49 § KKL anges
att besvär av det allmänna ombudet skall anföras inom tre veckor
från den dag då det överklagade beslutet meddelades.


Länsstyrelses beslut enligt 78 § KKF (i fråga om prövning av
handledare för den som skall övningsköra) och 101 § KKF första
och andra styckena (i frågor om vissa undantag från bestämmelser
i KKL  och KKF) får enligt 107 § KKF överklagas hos Vägverket.
Andra beslut av länsstyrelsen enligt KKF får med visst
angivet undantag överklagas hos kammarrätten genom besvär.


Enligt 108 § KKF får vissa i paragrafen angivna beslut av
Vägverket överklagas hos kammarrätten genom besvär. Vissa andra
beslut av Vägverket enligt KKF får överklagas hos regeringen.


I motion T904 (fp) -- som väcktes innan regeringens nu
aktuella förslag om överklagande av beslut i frågor om
förarlegitimation framlades och således avser den hittills
gällande ordningen för överklagande i yrkestrafikärenden --
begärs att länsstyrelsen skall få överklaga kammarrätts beslut i
yrkestrafikmål, då länsstyrelsen genom  det av länsstyrelsen
förordnade allmänna ombudet får överklaga kammarrättsbeslut i
körkortsmål.


Utskottet vill peka på att Domstolsutredningen (Ju
1989:06) -- som hade i uppdrag att göra en översyn av
domstolarnas uppgifter -- i sitt betänkande (1991:106)
Domstolarna inför 2000-talet föreslog (s. 230--265) att
körkortsingripanden skulle beslutas av länsstyrelse i stället
för av länsrätt, att länsstyrelsens beslut skulle kunna
överklagas till länsrätten, att det allmänna ombudet skulle
avskaffas och att länsstyrelsen skulle vara den enskildes
motpart i domstolsprocessen.
Överklagas länsstyrelsens beslut till länsrätt borde
länsstyrelsen enligt utredningen få inträda som den enskildes
motpart i processen. Länsstyrelsen skulle således få
partsställning i domstolsprocessen, med möjlighet att överklaga
både länsrättens och kammarrättens beslut.
Domstolsutredningens betänkande har remissbehandlats. I
årets budgetproposition (bil. 3, s. 26--27) anges att vissa
förslag i betänkandet har genomförts medan övriga förslag bereds
inom Justitiedepartementet med siktet inställt på etappvisa
reformer.


Enligt utskottets mening finns det anledning till att den
ordning för överklagande av kammarrätts beslut i körkortsärenden
som framkommer vid beredningen av Domstolsutredningens förslag
bör kunna bli vägledande när det gäller att bestämma ordningen
för överklagande av kammarrätts beslut också i
yrkestrafikärenden. I avvaktan på den fortsatta beredningen av
Domstolsutredningens förslag är utskottet inte berett att nu
föreslå något initiativ med anledning av motionen. Den avstyrks
således.


Ikraftträdande av föreslagna ändringar i YTL, m.m.


I propositionen föreslås att de föreslagna ändringarna i YTL
skall träda i kraft den 1 januari 1995, dvs. samtidigt med att
den ovan redovisade nya 12 d § i YTF och de till denna
paragraf anknutna ändringarna i 16 § YTF skall träda i kraft.


Av de föreslagna bestämmelserna om förarlegitimation skulle
följa att prövning av frågor om sådan legitimation kan börja
först den 1 januari 1995 för de presumtiva ca 70 000 sökandena
av sådan legitimation. Till dess prövningen avslutats och lett
till legitimation, vilket skulle beräknas kunna ske först en tid
in på år 1995, skulle det inte finnas förare som får anlitas i
taxitrafik enligt kravet i den föreslagna ändringen i 21 § YTL.
En sådan situation kan emellertid undvikas om de föreslagna
ändringarna i YTL får träda i kraft redan den 1 augusti 1994 och
att fordon får föras i taxitrafik av förare utan särskild
förarlegitimation till utgången av år 1994. Utskottet föreslår
att så får ske.


Utskottet har i övrigt inte något att erinra beträffande
utformningen av det i propositionen framlagda förslaget till
ändring i YTL och föreslår att det antas med den ordning för
ikraftträdande som utskottet ovan förordat.


5 Övriga i motioner upptagna frågor


5.1 Vissa taxameterfrågor


Gällande bestämmelser


Enligt 13 a § fordonskungörelsen (1972:603) skall ett fordon
som i enlighet med YTL används i taxitrafik vara försett med en
taxameter av godkänd typ. Taxameterns fastsättning och vid behov
även taxametern skall vara plomberad.
TSV har meddelat Föreskrifter om taxameter (TSVFS 1985:47),
som jämte senare ändringar alltjämt gäller.
Enligt 17 § YTF får numera Vägverket meddela föreskrifter om
användningen av taxameter som nämns i 13 a §
fordonskungörelsen.


Enligt avsnitt 2 i TSV:s föreskrifter om taxameter gäller
bl.a. följande.
Taxametern skall efter varje avslutat uppdrag skriva ut
kvitto med minst följande innehåll, nämligen
a) företagets eller beställningscentralens namn och
organisationsnummer,
b) datum,
c) förarens identitet,
d) använd taxa,
e) tidpunkt då uppdrag påbörjats resp. avslutats,
f) under uppdrag tillryggalagd vägsträcka,
g) slutlig summa med särredovisning av avgift för framkörning.


Kvittot skall vara så utformat att sambandet mellan debiterat
pris och utförd prestation tydligt framgår.
Taxameter skall registrera data om varje uppdrag så att
uppgifterna på kvittot kan rekonstrueras i efterhand.
Registrerade data skall kunna överföras till ett
administrativt datasystem.


I tre motioner tas upp frågor kring taxametrar.


Motionsförslag


Krav på trafiktillstånd för att få anskaffa taxameter


I motion T41 (s) begärs i yrkande 3 att tillstånd till
taxitrafik skall föreligga för att taxameter skall få anskaffas.
Motionärerna räknar med att ett sådant krav skall hindra att
taxametrar köps, sätts in i privatbilar och därmed oseriös
verksamhet möjliggörs.


Krav på information om annonserad taxa på taxameterkvittot


I motion T44 (s) erinrar motionären om att enligt TSV:s
föreskrifter om taxameter skall man på kvittot kunna utläsa
sambandet mellan pris och utförd prestation. Statens
provningsanstalt har emellertid enligt motionären efter test av
samtliga taxameterfabrikat konstaterat att inte något fabrikat
uppfyller nämnda krav.
Motionären begär att resenären skall kunna kontrollera att
den annonserade taxan har tillämpats vid beräkningen av det
totala priset. Vid såväl rutinmässiga som flygande kontroller
bör kontrollanten enligt motionären kunna se vilka program och
taxor som finns lagrade i taxametern. Vidare bör enligt
motionären taxametertillverkarna deklarera de program som finns
lagrade i taxametrarna och skydda programmen mot otillbörligt
intrång.


Krav på undersökning av ett danskt system mot fusk med
taxametrar


I motion T42 (m) pekar motionären på att det i Danmark finns
ett system som gör det svårt att fuska med taxametrar.
Motionären begär i här aktuell del av motionen att regeringen
skall låta undersöka om inte detta system kan användas i
Sverige. Motionären lämnar dock inte i motionen några uppgifter
om det danska system som avses.


Utskottets ställningstaganden


Regeringen förutskickar i propositionen att Vägverket skall få
i uppdrag att ytterligare utreda hur taxametrar kan göras
säkrare. Därvid bör bl.a. enligt regeringen studeras om och i
vad mån taxametrar i ökad utsträckning kan användas för
taxiföretagens bokföring och vid arbetstidsredovisning. Åtgärder
bör enligt regeringen även vidtas som underlättar polisens
kontroll av taxametrar.
Regeringen har den 14 april i år beslutat ge Vägverket det
förutskickade uppdraget.
Enligt utskottets mening är det angeläget att man, som
begärs i motion T41 (s), kan förhindra att taxametrar anskaffas
av andra än av dem som har tillstånd till taxitrafik. Vidare är
det enligt utskottets mening inte tillfredsställande om -- såsom
framhålls i motion T44 (s) -- taxametrar inte uppfyller kravet
enligt TSV:s föreskrifter på att man på taxikvittot skall kunna
utläsa sambandet mellan pris och utförd prestation. Utskottet
utgår dock från att Vägverket vid fullgörandet av regeringens
uppdrag uppmärksammar de här redovisade motionsförslagen utan
att härför behövs ett initiativ av riksdagen. Motionsförslagen
torde därför kunna lämnas utan åtgärd av riksdagen. De avstyrks
således.


5.2 Ett trafiktillstånd för varje taxifordon


Motionsförslag


I motionerna T41 (s) yrkande 2 samt T43 (v) och T907 (s), båda
i här aktuell del, föreslås att krav skall införas på ett
trafiktillstånd för varje taxifordon.
I motion T41 (s) kritiseras det förhållandet att ett
taxiföretag som har fått sitt trafiktillstånd kan inneha hur
många fordon som helst. Fordon kan därvid enligt motionärerna
hyras eller lånas ut till sådana personer som bedriver
taxiverksamhet utan tillstånd. För underlättande av kontrollen
av fordon och förare bör enligt motionärerna tillståndsnumret
kunna användas som registreringsnummer och taxinummer.
I motion T43 (v) framhålls att krav på ett tillstånd för
varje taxifordon borde ha införts.
I motion T907 (s) framhålls att -- för att få en bättre
kontroll -- varje taxibil bör tilldelas ett enskilt
tillståndsnummer, bl.a. av identifikationsskäl.


Utskottets ställningstagande


I sitt betänkande 1992/93:TU26 anförde utskottet (s. 8) att
regeringen borde överväga ett förslag av Riksdagens revisorer om
att krav på ett trafiktillstånd för varje taxifordon skulle
närmare övervägas.
Statskontoret har i rapporten (1993:15) Om taxi och annan
yrkesmässig trafik avvisat förslaget om ett fordon per
tillstånd. Statskontoret har pekat på den arbetsbelastning en
sådan ordning skulle innebära såväl för tillståndshavarna som
för tillståndsmyndigheterna samt på att mer än 50 % av
tillstånden redan avser endast ett fordon. Statskontoret har i
stället föreslagit en förnyad prövning vid utökning av
fordonsbeståndet samt att vid denna prövning det bl.a.
kontrolleras att registrering har skett för mervärdesskatt och
arbetsgivaravgifter och att sådana har erlagts i relation till
redovisat antal fordon.


Från och med den 15 mars 1994 har regeringen genomfört
Statskontorets förslag om förnyad prövning vid utökning av
fordonsbeståndet genom en ändring i YTF:s bestämmelser om
förutsättningar för yrkesmässig trafiks bedrivande (SFS
1994:66).
Till komplettering av en bestämmelse i 12 § YTF att en
skriftlig anmälan om fordonet skall lämnas till
tillståndsmyndigheten innan ett fordon får användas i
yrkesmässig trafik enligt ett trafiktillstånd har i 12 b §
andra stycket YTF bl.a. föreskrivits att tillståndsmyndigheten
-- vid utökning av det antal fordon som skall användas enligt
ett trafiktillstånd -- skall pröva att förutsättningarna enligt
5 § b YTF (som avser sökandens ekonomiska förhållanden)  är
uppfyllda samt även i övrigt att tillståndshavaren är lämplig
enligt kraven 6 § YTL (6 § YTL har redovisats ovan på s. 4).
Tillståndshavarens yrkeskunnande skall dock därvid inte
omprövas. Någon ny lämplighetsprövning behöver inte heller göras
om en sådan nyligen har genomförts eller om en
lämplighetsprövning av andra skäl framstår som obehövlig.
Utskottet anser att erfarenheter av den sålunda införda
prövningen vid utökning av antalet fordon bör avvaktas innan en
ordning med ett fordon per trafiktillstånd införs.
Motionsförslagen bör därför inte nu föranleda något initiativ av
riksdagen. De avstyrks sålunda.


5.3 Vissa åtgärder för att stödja seriös taxiverksamhet


Motionsförslag


I två motioner föreslås vissa åtgärder som syftar till att
stödja seriös taxiverksamhet.
I motion T41 (s) begärs i yrkande 4 att myndighet skall
auktorisera beställningscentraler som organiserats inom
taxibranschen. Motionärerna anser att det finns skäl att
överväga att den myndighet som ger tillstånd till den
yrkesmässiga trafiken, efter prövning av att verksamheten
bedrivs på ett seriöst sätt, meddelar auktorisation för
befintliga och tillkommande beställningscentraler. Genom
auktorisation kan det enligt motionärerna säkerställas att
centralerna även i fortsättningen bedriver verksamheten på ett
seriöst sätt. Vid auktorisation bör det enligt motionärerna
framgå av registreringsskylten och eventuellt på annat sätt att
fordonet är knutet till en auktoriserad beställningscentral.
I motion T907 (s) begärs i här aktuell del att regeringen
skall rekommendera statliga myndigheter, landsting och kommuner
att endast anlita seriösa taxiföretag, som följer lagar och
avtal, samt verka för att upphandlingsperioderna blir så
tillmätta att de ger taxiföretagen möjlighet att planera sin
verksamhet på ett vettigt sätt.


Utskottets ställningstagande


Utskottet framhöll i betänkande 1992/93:TU26 (s. 10) att
drivkrafter fanns inom taxinäringen till att genom egna
initiativ förbättra kundanpassningen och motverka olika problem.
Det fanns, framhöll utskottet vidare, ett gemensamt intresse
såväl hos kunderna och myndigheterna som hos seriösa taxiföretag
att förbättra kvaliteten i verksamheten. Som ett aktuellt
exempel härpå nämnde utskottet ett auktorisationssystem för
beställningscentraler som nyligen hade införts av Svenska
taxiförbundet i syfte att få en bättre ordning inom taxi.
Utskottet anser att erfarenheterna av en ordning med
auktorisation av beställningscentraler genom taxinäringen bör
avvaktas, innan en auktorisation genom en myndighet kan bli
aktuell. Det här aktuella yrkandet i motion T41 (s) bör därför
inte för närvarande leda till något initiativ av riksdagen. Det
avstyrks följaktligen.


I fråga om upphandling av taxitjänster vill utskottet erinra
om att enligt 1 a § i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för
kollektiv persontrafik skall trafikhuvudmännen ägna
uppmärksamhet åt taxifrågorna i länet och att de får efter
överenskommelse med landsting eller kommun upphandla
taxitjänster för sådana transportändamål som det annars ankommer
på kommun eller landsting att tillgodose.
Genom lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU)
(omtryckt i SFS 1993:1468), som trädde i kraft den 1 januari
1994 (SFS 1993:1646), har EG:s regler om den offentliga
upphandlingen inom den inre marknaden införlivats med svensk
rätt. LOU innehåller en tämligen omfattande detaljreglering av
en upphandlings olika skeden.
LOU gäller enligt 1 kap. 2 § vid upphandling som görs av
staten, kommuner och landsting, kyrkliga kommuner och sådana
andra upphandlande enheter som avses i 1 kap. 5 och 6 §§.
Termen "upphandlande enhet" innefattar enligt nämnda 6 § sådana
bolag, föreningar, samfälligheter och stiftelser som har
inrättats för att fullgöra uppgifter i det allmännas intresse
och inte har en industriell eller kommersiell karaktär och
uppfyller  vissa i paragrafen angivna krav beträffande
finansiering m.m.
Huvudregel enligt 1 kap. 4 § är att upphandling skall göras
med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i
övrigt genomföras affärsmässigt. Anbudsgivare, anbudssökande
och anbud skall behandlas utan ovidkommande hänsyn.
Till LOU är anknuten förordningen (1993:1492) om
tröskelvärden enligt lagen (1992:1528) om offentlig upphandling.


Den angivna lagstiftningen bör enligt utskottets mening kunna
utgöra en tillfredsställande ram för det allmännas upphandling
av taxitjänster. Självfallet måste man utgå från att beslutande
allmänna organ handlar i regelsystemets anda. Den demokratiska
revisionen torde vara ett tillräckligt korrektiv mot avvikelser
häremot.
Utskottet är därmed inte berett att förorda
detaljföreskrifter för upphandling av taxitjänster av den art
som föreslås i motion T907 (s). Motionen avstyrks således i här
aktuell del.


5.4 Arbetstidsreglering för yrkesförare


EEG-regler


Enligt 1 § förordningen (1993:184) om kör- och vilotider samt
färdskrivare vid vägtransporter, som har trätt i kraft den 1
januari 1994 (SFS 1993:1646), skall artiklarna i förordningen
(EEG) nr 3820/85 av den 20 december 1985 om harmonisering av
viss social lagstiftning om vägtransporter med visst undantag
gälla som svensk lag. EEG-förordningen skall dock enligt artikel
4.2 inte tillämpas på transporter med fordon som används för
persontransporter, om fordonen på grund av sin konstruktion och
utrustning är lämpliga för transport av högst nio personer,
inkl. föraren, och avsedda för detta ändamål.
Enligt artikel 6.1 i EEG-förordningen får körtiden
mellan två perioder av dygnsvila eller mellan en period av
dygnsvila  och en av veckovila -- kallad daglig körtid -- inte
överstiga nio timmar. Körtiden får två gånger varje vecka
utsträckas till tio timmar. Föraren skall enligt artikel 7.1
efter fyra och en halv timmars körning ta en minst 45 minuter
lång rast, om han inte påbörjar en viloperiod. I artikel 8.1 är
föreskrivet att föraren under varje tjugofyratimmarsperiod skall
ha en dygnsvila om minst elva timmar i följd, vilken viloperiod
högst tre gånger i veckan får minskas till minst nio timmar i
följd, under förutsättning att föraren kompenseras med
motsvarande viloperiod före följande veckas slut.


ATK


Enligt 3 § kungörelsen (1972:602) om arbetstid vid
vägtransport, m.m. (ATK) får förarens arbetstid under
tjugofyra timmar i följd efter vilotid ej överstiga elva timmar.
Enligt 4 § ATK får förare ej arbeta under längre tid än sex
timmar i följd utan minst trettio minuters rast, under vilken
han får lämna fordonet eller arbetsstället. I sextimmarperioden
inräknas ej tid, under vilken föraren ej utför annat arbete än
att medfölja fordonet som avlösare. Förares vilotid får enligt
5 § ATK under tjugofyra timmar i följd räknat från början av
vilken tjänstgöring som helst ej understiga tio timmar i följd.
Vilotiden får dock två gånger under sju tjugofyratimmarsperioder
i följd minskas till lägst åtta timmar.


Motionsförslag


I motion T42 (m) begärs i här aktuell del att riksdagen som
sin mening skall ge regeringen till känna att det kommer att
uppstå problem beträffande arbetstiden, när i ett företag en och
samma förare kör både taxi, då ATK gäller, och buss, då
EEG-reglerna gäller.


I motion T909 (s) anförs att arbetstiden enligt EEG-reglerna
kan få uppgå till 14 (15 timmar enligt ovan redovisade artiklar)
per dygn två gånger i veckan. Motionärerna begär att arbetstiden
skall begränsas till elva timmar per dygn.


Utskottets ställningstagande


Sverige har i artikel 47.2 i EES-avtalet (SFS 1992:1317)
åtagit sig att tillämpa ovannämnda EEG-regler (prop. 1991/92:170
bil. 15 s. 593). Utskottet är därför inte berett att förorda
ändring i desamma.
Det kan här nämnas att inom regeringskansliet för närvarande
bereds fråga om utfärdande av bestämmelser, som skulle innebära
att EEG-regleringen till stor del även kommer att omfatta
transporter med bil som används i taxitrafik, om bilen på grund
av sin konstruktion och utrustning är lämplig för transport av
högst nio personer, inkl. föraren, och är avsedd för detta
ändamål. Vid ett införande av sådana bestämmelser skulle det i
motion T42 (m) påtalade problemet inte längre behöva föreligga.
Utskottet är mot bakgrund av det anförda inte berett att
förorda något riksdagens initiativ med anledning av
motionsförslagen, vilka således avstyrks.




Hemställan


Utskottet hemställer


Återinförande av vissa upphävda regleringar av taxitrafiken,
m.m.


1. beträffande trafikeringsplikt
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T41 yrkande 5 och
1993/94:T907 i denna del,
res. 1 (s)
men. (v) - delvis


2. beträffande anslutning till beställningscentral
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T43 i denna del och
1993/94:T907 i denna del,
res. 2 (s) - motiv.
men. (v) - delvis


3. beträffande återinförande på Gotland av ordningen med
trafikområde
att riksdagen avslår motion 1993/94:T45,


4. beträffande utvärdering av avregleringen av taxi
att riksdagen avslår motion 1993/94:T43 i denna del,
men. (v) - delvis


Lagförslagen, m.m.


5. beträffande ändring i utsökningsregisterlagen
att riksdagen antar i proposition 1993/94:168 framlagt förslag
till lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617),


6. beträffande sätt för utlämnande av uppgifter ur
utsökningsregistret
att riksdagen avslår motion 1993/94:T41 yrkande 1,
res. 3 (s)


7. beträffande undantag från krav på förarlegitimation i
vissa fall
att riksdagen avslår motion 1993/94:T42 i denna del,


8. beträffande överklagande av kammarrätts beslut i
yrkestrafikmål
att riksdagen avslår motion 1993/94:T904,


9. beträffande ändringar i yrkestrafiklagen
att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till lag
om ändring i yrkestrafiklagen (1988:263) med den ändringen i
bestämmelserna om ikraftträdande att lagen träder i kraft den 1
augusti 1994 och att fordon får föras i taxitrafik av förare
utan särskild förarlegitimation till utgången av år 1994,


Övriga motionsförslag


10. beträffande vissa taxameterfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T41 yrkande 3,
1993/94:T42 i denna del och 1993/94:T44,


11. beträffande ett trafiktillstånd per taxifordon
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T41 yrkande 2,
1993/94:T43 i denna del och 1993/94:T907 i denna del,
res. 4 (s)
men. (v) - delvis


12. beträffande åtgärder till stöd för seriös
taxiverksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T41 yrkande 4 och
1993/94:T907 i denna del,
res. 5 (s)
men. (v) - delvis


13. beträffande arbetstidsreglering för yrkesförare
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T42 i denna del och
1993/94:T909.


Stockholm den 19 april 1994


På trafikutskottets vägnar


Sven-Gösta Signell


I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf
Clarkson (m), Håkan Strömberg (s), Sten-Ove Sundström (s), Bo
Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita Jönsson (s), Lars Svensk
(kds), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Lars Björkman
(m), Ines Uusmann (s), Lars Biörck (m), Hugo Bergdahl (fp) och
Rune Thorén (c).


Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.


Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i
proposition 1993/94:168 Ökad tillsyn av den yrkesmässiga
trafiken
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i yrkestrafiklagen (1988:263),
2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617).
Förslagen har granskats av Lagrådet.
Lagförslagen är fogade som bilaga till betänkandet.


Reservationer
1. Trafikeringsplikt (mom. 1)


Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo
Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)
anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet har" och på s. 11 slutar med
"avstyrker dem" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att utvecklingen på taxiområdet sedan
avregleringen infördes år 1990 i flera avseenden är oroande. Det
är därför, som tidigare förordats, nödvändigt att tillsynen
byggs ut och skärps. Spelreglerna måste samtidigt vara sådana
att de leder till en effektiv och kundanpassad transportmarknad.
Utskottet vill härvid betona att en återgång till den tidigare
detaljreglerade marknaden inte bör ske. Vad det handlar om är i
stället att inom ramen för en fortsatt avreglerad miljö främja
en mer kundanpassad utveckling inom taxitrafiken.
Ett sådant missförhållande som att resenärer förvägras resor
vid större flygterminaler och järnvägsstationer måste mötas med
effektiva åtgärder.
Utskottet anser att befordringsplikt bör införas i syfte att
komma till rätta med problemet att resenärer med kort resväg
eller för föraren obekväm resväg vägras taxiresa. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag i frågan.
Vad utskottet sålunda har anfört om trafikeringsplikt bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.


dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande trafikeringsplikt
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T41 yrkande 5
och 1993/94:T907 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,




2. Anslutning till beställningscentral (mom. 2) --
motiveringen


Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo
Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)
anser att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"I frågan" och på s. 12 slutar med "avstyrker dessa" bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill även vid behandlingen av motionsförslagen om
återinförande av skyldigheten för tillståndshavare att vara
ansluten till en beställningscentral framhålla att en återgång
till den tidigare detaljreglerade marknaden inte bör ske.
Utskottet kan således inte biträda de här aktuella
motionsförslagen.
Vad det egentligen gäller är att inom ramen för en fortsatt
avreglering främja en mer kundanpassad utveckling inom
taxitrafiken. En ordning som ligger i linje med detta är att
myndighet auktoriserar beställningscentraler som organiseras
inom taxibranschen. Genom en auktorisation av myndighet kan det
säkerställas att verksamheten bedrivs på ett seriöst sätt. I
yrkande 4 i motion T41 (s) som behandlas i ett följande avsnitt
i betänkandet tas denna fråga upp.




3. Sätt för utlämnande av uppgifter ur utsökningsregistret
(mom. 6)


Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo
Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)
anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "I november" och slutar med "med
integritetsintresset" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion T41 (s) har regeringen inte
presenterat några övertygande skäl för att inte följa förslaget
i departementspromemorian. Det sätt för utlämnande av uppgifter
ur utsökningsregistret som regeringen nu föreslår innebär som
framhålls i motionen en byråkratisk hantering. Uppgifterna bör
som föreslogs i departementspromemorian lämnas ut till
länsstyrelserna på medium för automatisk databehandling.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i frågan.
Vad utskottet sålunda har anfört om sätt för utlämnande av
uppgifter ur utsökningsregistret bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.


dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha
följande lydelse:


6. beträffande sätt för utlämnande av uppgifter ur
utsökningsregistret
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T41 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,




4. Ett trafiktillstånd per taxifordon (mom. 11)


Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo
Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)
anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24
börjar med "Statskontoret har" och på s. 25 slutar med "avstyrks
sålunda" bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening en brist att regeringen inte
har följt upp Riksdagens revisorers idé och framlagt förslag om
ett trafiktillstånd per taxifordon.
Denna brist kan emellertid avhjälpas genom att regeringen
såsom föreslås i de här aktuella motionerna framlägger förslag i
frågan.
Det är ju som framhålls i motion T41 (s) inte
tillfredsställande att ett taxiföretag som har fått sitt
trafiktillstånd kan inneha hur många fordon som helst, som kan
hyras eller lånas ut till sådana personer som bedriver
taxiverksamhet utan tillstånd. Som också föreslås i denna motion
bör tillståndsnumret kunna användas som registreringsnummer och
taxinummer.
Som föreslås i motion T907 (s) bör varje taxibil tilldelas
ett enskilt tillståndsnummer, bl.a. av identifikationsskäl.
Vad utskottet sålunda har anfört om ett trafiktillstånd per
taxifordon, vilket innebär att utskottet tillstyrker
motionsförslagen, bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.


dels att utskottets hemställan under mom. 11 bort ha
följande lydelse:


11. beträffande ett trafiktillstånd per taxifordon
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T41 yrkande
2, 1993/94:T43 i denna del och 1993/94:T907 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,




5. Åtgärder till stöd för seriös taxiverksamhet (mom. 12)


Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo
Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)
anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "Utskottet framhöll" och på s. 26 slutar med "aktuell
del" bort ha följande lydelse:
I två motioner föreslås vissa åtgärder som syftar till att
stödja seriös taxiverksamhet, vilka förslag utskottet vill
stödja.
Som begärs i motion T41 (s) bör myndighet auktorisera
beställningscentraler som organiserats inom taxibranschen. Det
finns, som motionärerna anför, skäl att överväga att den
myndighet som ger tillstånd till den yrkesmässiga trafiken,
efter prövning av att verksamheten bedrivs på ett seriöst sätt,
meddelar auktorisation för befintliga och tillkommande
beställningscentraler. Genom auktorisation kan det säkerställas
att centralerna även i fortsättningen bedriver verksamheten på
ett seriöst sätt. Vid auktorisation bör det, som  motionärerna
föreslår, framgå av registreringsskylten och eventuellt på annat
sätt att fordonet är knutet till en auktoriserad
beställningscentral.
Som föreslås i motion T907 (s) bör regeringen enligt
utskottets mening rekommendera statliga myndigheter, landsting
och kommuner att endast anlita seriösa taxiföretag, som följer
lagar och avtal, samt verka för att upphandlingsperioderna blir
så tillmätta att de ger taxiföretagen möjlighet att planera sin
verksamhet på ett vettigt sätt.
Vad utskottet sålunda har anfört, om åtgärder till stöd för
seriös taxiverksamhet, bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.


dels att utskottets hemställan under mom. 12 bort ha
följande lydelse:


12. beträffande åtgärder till stöd för seriös
taxiverksamhet
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T41 yrkande 4
och 1993/94:T907 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,




Meningsyttring av suppleant


Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.


Karl-Erik Persson (v) anför:


Trafikeringsplikt


Jag biträder hemställan i reservation 1.


Anslutning till beställningscentral


Jag biträder reservation 2.


Utvärdering av avregleringen av taxi


Vi har från Vänsterpartiets sida ansett att en rejäl
utvärdering av taxi bör ske som kan ge förslag på hur man skall
komma till rätta med de missförhållanden som finns inom taxi.
Det skulle gynna de seriösa företagen och taxikunderna med deras
krav på service och säkerhet.


Ett trafiktillstånd per taxifordon


Jag biträder hemställan i reservation 4.


Åtgärder till stöd för seriös taxiverksamhet


Jag biträder hemställan i reservation 5.




Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
mom. 4 borde ha hemställt:


4. beträffande utvärdering av avregleringen av taxi
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T43 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,




Propositionens lagförslag


1 Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen (1988:263)


Bilaga
2 Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen
(1986:617)


Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Propositionen2
Förslag till riksdagsbeslut2
Motionerna2
Motioner väckta med anledning av propositionen2
Motioner avgivna under den allmänna motionstiden
i januari 19943
Utskottet3
1 Bakgrund3
Utveckling mot avreglering av den yrkesmässiga trafiken --
särskilt taxitrafiken3
Den år 1988 beslutade regleringen av yrkestrafiken
i huvuddrag4
Utvecklingen av yrkestrafiken efter 1988 års
avregleringsbeslut5
2 Ärendet6
2.1 Förslagen m.m. i propositionen i huvuddrag6
Lagförslag6
Regeringens bedömningar i vissa frågor7
Övriga i propositionen kommenterade förslag
av Statskontoret8
2.2 Motionsfrågorna i huvuddrag9
3 Återinförande av vissa upphävda regleringar av
taxitrafiken, m.m.9
De upphävda regleringarna9
Krav på återinförande av trafikeringsplikt10
Krav på återinförande av skyldighet att vara ansluten
till en beställningscentral11
Återinförande på Gotland av ordningen med
trafikområde12
Utvärdering av avregleringen av taxi12
4 Lagförslagen, m.m.13
4.1 Bakgrund13
4.2 Lagförslag om sambearbetning av yrkestrafikregistret med
utsökningsregistret14
Utsökningsregistret14
Lagförslaget14
Motionsförslag om sätt för utlämnande till
länsstyrelserna av uppgifter ur utsökningsregistret15
4.3 Lagförslag om vandelsprövning av taxiförare
och förarlegitimation, m.m.16
Regeringsbeslut år 1992 om krav på yrkeskunnande hos
taxiförare och om legitimation16
Lagförslag om vandelsprövning och
förarlegitimation17
Motionsförslag om undantag från krav på förarlegitimation
för den som kör taxi tillfälligt som vikarie18
4.4 Lagförslag i frågor om tillsyn, ansvar och
överklagande, m.m.19
Tillsyn och ansvar19
Överklagande19
Ikraftträdande av föreslagna ändringar i YTL, m.m.21
5 Övriga i motioner upptagna frågor22
5.1 Vissa taxameterfrågor22
Gällande bestämmelser22
Motionsförslag23
Utskottets ställningstaganden23
5.2 Ett trafiktillstånd för varje taxifordon24
Motionsförslag24
Utskottets ställningstagande24
5.3 Vissa åtgärder för att stödja seriös taxiverksamhet25
Motionsförslag25
Utskottets ställningstagande25
5.4 Arbetstidsreglering för yrkesförare26
EEG-regler26
ATK27
Motionsförslag27
Utskottets ställningstagande27
Hemställan28
Reservationer29
Meningsyttring av suppleant33
Bilaga
Propositionens lagförslag34











Tillbaka till dokumentetTill toppen