Offentlig upphandling
Betänkande 1990/91:FiU28
Finansutskottets betänkande
1990/91:FIU28
Offentlig upphandling
Innehåll
1990/91 FiU28
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande 14 motionsyrkanden rörande offentlig upphandling. Flertalet yrkanden överensstämmer med yrkanden som utskottet behandlade i oktober 1990 (1990/91:FiU1). Utskottet avstyrker även denna gång samtliga motionsyrkanden.
I två motioner krävs en översyn av upphandlingsförordningen och att det därvid görs en anpassning till EGs regelverk. Utskottet konstaterar att ett sådant översynsarbete pågår i regeringskansliet inom ramen för förhandlingarna mellan EG och EFTA-länderna om ett EES-avtal. Motionärerna är sålunda i detta avseende tillgodosedda.
Förteckning över avgivna reservationer:
Översyn av gällande upphandelsförordning (m, fp)
Konkurrensreglerna vid upphandling (m, fp)
Internationell konkurrens vid upphandling (c)
Kommunal upphandling (m, fp)
Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling (c), (v, mp)
Enhetlig redovisning (m, fp)
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet följande motioner från allmänna motionstiden 1991:
1990/91:Fi501, 1990/91:Fi502 yrkande 4, 1990/91:Fi504 yrkandena 2--4, 1990/91:Fi505, 1990/91:Fi507, 1990/91:Fi512, 1990/91:Fi514, 1990/91:Fi515, 1990/91:Fi518 och 1990/91:Fi519.
Motionerna
Allmän översyn av upphandlingsförordningen
1990/91:Fi504 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna för den offentliga upphandlingen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Fi505 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om offentlig upphandling av tekovaror.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A419.
1990/91:Fi514 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av gällande upphandlingssystem.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T803.
1990/91:Fi515 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av upphandlingsbestämmelser och konkurrenslagstiftning.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T930.
1990/91:Fi519 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av upphandlingskungörelsen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N360.
Kommunal upphandling
1990/91:Fi502 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionens avsnitt 5.4 anförts om kommunernas upphandlingsförfarande inom tjänstesektorn.
1990/91:Fi504 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagreglering av kommunal upphandling i enlighet med vad som anförts i motionen.
Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling
1990/91:Fi501 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av föreskrifter om miljöhänsyn vid statlig och kommunal upphandling.
1990/91:Fi512 av Carl Frick (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förordningarna om offentlig upphandling skall ändras så att lokala och regionala uppköp ges prioritet av regionalpolitiska, sårbarhets- och miljöskäl som viktiga delar av en varas totala pris för samhället,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ifall de föreslagna ändringarna i förordningarna om offentlig upphandling skulle strida mot EG-anpassningen så måste regeringen se till att svenska miljö-och regionalpolitiska mål inte äventyras,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av förhandlingar inom GATT-systemet för att möjliggöra fri handel på lika villkor.
Enhetlig redovisning
1990/91:Fi504 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en enhetlig redovisning av den kommunala egenregiverksamheten.
1990/91:Fi507 av Kenth Skårvik m.fl. (fp,m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående behovet av en enhetlig redovisning av den kommunala egenregiverksamheten.
1990/91:Fi518 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen skyndsamt vidtar åtgärder så att konkurrens kan ske på lika villkor i samband med offentlig upphandlingsverksamhet av tjänster i enlighet med vad i motionen anförts.
Utskottet
Allmän översyn av upphandlingsförordningen
I motion Fi504 yrkande 2 av Lars Tobisson m.fl. (m) hävdas att en översyn av upphandlingsreglerna är motiverad i syfte att ge de affärsmässiga övervägandena en mer avgörande roll. Stöd av olönsamma företag bör undvikas i största allmänhet och i synnerhet via undantagsregler för den offentliga upphandlingen. Om det i särskilt akuta lägen skulle bedömas nödvändigt med riktade insatser av exempelvis sysselsättningspolitiska skäl, bör detta ske med medel direkt över statsbudgeten. Hänsyn till en eventuell anslutning eller ett närmare samarbete med EG tvingar, enligt motionärerna, fram en anpassning av våra upphandlingsregler till dem som gäller inom EG.
I motionerna Fi514 av Rolf Clarkson m.fl. (m) och Fi515 av Tom Heyman (m) krävs en översyn av upphandlingsreglerna av mer specifika skäl. I motion Fi514 hävdas att konkurrensen vid Televerkets upphandling av televäxlar måste skärpas. Detsamma gäller, enligt motion Fi515, den kommunala upphandlingen av tjänster från taxiföretagen.
I sitt yttrande till utrikesutskottet framhöll finansutskottet angående Sverige och den västeuropeiska integrationen (1988/89:FiU2y) att frihandelsavtalet mellan Sverige och EG inte innehåller några uttryckliga regler om offentlig upphandling. Inom ramen för EG--EFTA-samarbetet gäller dock samma begränsningar som för GATT-koden. Det konstaterades i detta sammanhang att de svenska upphandlingsreglerna med bred marginal uppfyller kraven i EFTA och GATT på likabehandling av utländska varor.
De pågående förhandlingarna mellan EG och EFTA-länderna -- EES-förhandlingarna -- syftar till att sluta ett multilateralt avtal som även omfattar upphandlingsområdet, baserat på principerna om nationell behandling och icke-diskriminering. Målet är att avtalet skall kunna träda i kraft den 1 januari 1993, dvs. vid den tidpunkt då samtliga EGs upphandlingsdirektiv skall ha antagits. Detta innebär med andra ord att målet för Sverige och de övriga EFTA-länderna är att inte bli betraktade som tredje land vid upphandlingen inom EG.
Ett avtal förutsätter att den gällande upphandlingsförordningen arbetas om och anpassas till de nya kraven på upphandlingsproceduren. Ett sådant arbete pågår inom regeringskansliet jämsides med förhandlingarna mellan EG och EFTA. Utskottet kan sålunda konstatera att kravet i motion Fi504 på en översyn av gällande upphandlingsförordning är tillgodosett. Utskottet avstyrker motion Fi504 yrkande 2.
Utskottet anser i likhet med vad som uttalas i t.ex. motion Fi504 att den allmänna principen vid offentlig upphandling skall vara affärsmässighet. Om konkurrensreglerna vid upphandling åsidosätts, som hävdas i motionerna Fi514 och Fi515, skall detta givetvis påtalas och åtgärdas av ansvariga myndigheter. Men sådana avsteg från gällande upphandlingsregler motiverar inte en allmän översyn av upphandlingsförordningen. Den pågående översynen av reglerna är som framgått motiverad av andra skäl. Motionerna Fi514 och Fi515 avstyrks av utskottet.
Med hänvisning till tekoindustrins konkurrensproblem föreslås i motion Fi505 av Lennart Brunander (c) att den offentliga upphandlingen allmänt i större utsträckning än för närvarande bör ske i Sverige. Det skulle, menar motionären, vara en god hjälp i en besvärlig situation och ett erkännande av svensk företagsamhet. Även i motion Fi519 av Hans Nyhage (m) krävs en översyn av upphandlingsförordningen i syfte att, som motionären ser det, skapa rimliga villkor för statlig upphandling inom den inhemska industrin.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen och senast hösten 1990 (1990/91:FiU1) behandlat motioner med denna innebörd.
Utskottet vill återigen upprepa att utländska upphandlingsmarknader är viktiga för svensk export och därigenom även för sysselsättningen inom landet. Det är därför av stor betydelse att de internationella avtal som träffats inom t.ex. GATT om internationell konkurrens vid upphandling respekteras. Kraven i motionerna Fi505 och Fi519 om nationell särbehandling strider mot dessa internationella överenskommelser.
Med hänvisning härtill avstyrks motionerna Fi505 och Fi519.
Kommunal upphandling
I motion Fi502 yrkande 4 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) anförs att anbudsupphandlingen bör öka. Som motionärerna ser det har statsmakterna skyldighet att undanröja legala och andra hinder för entreprenadlösningar. Särskilt på områden där kommunerna vill ändra principerna för taxeersättning bör kommunerna genom ambudsförfarande kontrollera huruvida billigare och/eller bättre lösningar står till buds på marknaden. Enligt motionärerna bör man på försök pröva en tvingande lagstiftning på ett par kommunala ansvarsområden -- t.ex. fastighetsunderhåll, väghållning, måltidsförsörjning eller parkförvaltning.
I motion Fi504 yrkande 3 av Lars Tobisson m.fl. (m) framhålls att principerna för den kommunala upphandlingen bör regleras i lag och inte endast utgöra en rekommendation till kommunerna från kommunförbunden att följa ett upphandlingsreglemente. Nuvarande ordning har i alltför stor utsträckning befrämjat ineffektivitet och bristande konkurrens, vilket lett till en både onödig och skadlig skärpning av skattetrycket. Sveriges närmande till EG talar också för en lagreglering.
Utskottet är av samma uppfattning som motionärerna att den kommunala tjänsteproduktionen bör utsättas för konkurrens från fristående entreprenörer. Dessa frågor behandlas för närvarande av konkurrenskommittén (dir. 1989:12). Kommittén har hittills i tre rapporter sett över konkurrensen inom privata näringsgrenar med omfattande regleringar. I sitt fortsatta arbete kommer kommittén också att studera möjligheterna till ökad konkurrens och metoder som stimulerar till en effektiv resurshållning inom den kommunala sektorn. Som ett underlag för kommitténs överväganden och förslag har riksrevisionsverket analyserat förekomsten av bestämmelser i lagar och författningar som förhindrar eller begränsar en kommuns eller landstingskommuns möjligheter att utnyttja entreprenader (SOU 1991:26 Kommunala entreprenader -- Vad är möjligt?). Kommittén kommer i juni i år att redovisa förslag till åtgärder för att öka konkurrensen mellan den kommunala egenregin och andra alternativ.
En anpassning till EGs regelverk innebär att även den regionala och kommunala upphandlingen skall omfattas av en överenskommelse om ett regelverk för upphandling. Ambitionen vid de pågående förhandlingarna med EG är att nå överenskommelse om icke-diskriminering såväl när det gäller den regionala och lokala upphandlingen som när det gäller de sektorer som kommer att liberaliseras i framtiden.
Mycket talar för att någon form av lagreglering kommer att bli aktuell vad gäller den kommunala upphandlingen.
Även dessa frågor bereds för närvarande av regeringen som ett led i anpassningsarbetet och kommer enligt nuvarande planer att redovisas i en proposition under år 1992.
Med det anförda avstyrks motionerna Fi502 yrkande 4 och Fi504 yrkande 3.
Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling
I motionerna Fi501 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) och Fi512 av Carl Frick (mp) krävs att miljöhänsyn förs fram som en viktig bestämningsfaktor vid offentlig upphandling. I motion Fi501 krävs ändringar i upphandlingsförordningen så att miljöhänsyn beaktas vid upphandlingen. I motion Fi512 anförs att det inte är priset på varan eller tjänsten som skall betonas vid upphandling. Upphandlingsförordningen måste ändras så att lokala och regionala uppköp ger företräde. På så sätt kan prioritet ges åt regional-,sårbarhets-och miljöfaktorer vid upphandling. I motionen understryks att EG-anpassning eller GATT-bestämmelser inte får äventyra centrala miljöpolitiska mål.
Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följande.
Gällande bestämmelser för den statliga upphandlingen inrymmer möjligheten att beakta de olika miljökrav som måste gälla för myndigheternas verksamhet. Miljökraven kan således tydligt anges i de kvalitetskrav som måste ställas på den produkt eller tjänst som skall upphandlas. Detta skall framgå av det s.k. förfrågningsunderlaget vid anbudsinfordran. Den grundläggande principen för upphandling -- affärsmässigheten -- innebär sålunda att en myndighet skall beakta alla faktorer som är nödvändiga för att upphandlingen skall bli så ekonomisk och ändamålsenlig som möjligt för myndigheten. Enligt utskottets mening måste ändamålsenlighetskravet innebära att uppställda miljökrav tillgodoses. Detta innebär att ett hänsynstagande till miljön väl låter sig förenas med gällande upphandlingsbestämmelser. Det kan i detta sammanhang nämnas att EGs syn på upphandlingsreglerna inte står i motsatsställning till vad utskottet här anfört om miljöhänsyn vid upphandling.
På grundval av samarbetet inom upphandlingsdelegationen har riksrevisionsverket, landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet tagit fram en skrift om miljöhänsyn vid offentlig upphandling (Miljöhänsyn vid upphandling, RRV mars 1991). I promemorian ges exempel på hur statliga myndigheter, kommuner och landsting genom att ta miljöhänsyn verkar för en bättre miljö.
Som utskottet framhöll i betänkandet 1990/91:FiU1 hösten 1990 är det viktigt att statliga myndigheter och verk bidrar till att miljöpolitikens mål uppfylls. Det förefaller dock mindre lämpligt att reglera detta genom detaljerade bestämmelser i upphandlingsförordningen. Det borde i stället kunna förutsättas att myndigheterna i hela sin verksamhet uppfyller uppställda miljökrav men också att de noga följer utvecklingen inom detta område och vidtar åtgärder när så är befogat. Det kan även nämnas att införandet av miljöavgifter bör bidra till att miljöaspekterna får större tyngd i upphandlingen genom att avgifterna påverkar priset på den aktuella varan eller tjänsten.
Med det anförda avstyrks motionerna Fi501 och Fi512.
Enhetlig redovisning
I motion Fi504 yrkande 4 av Lars Tobisson m.fl. (m) och motion Fi507 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m) föreslås en enhetlig redovisning av kommunernas egenregiverksamhet. En redovisningsform som utvisar både de faktiska kostnaderna och andelen egenregi-resp. entreprenadverksamhet skulle ge bättre förutsättningar för konkurrens mellan privata företag och offentlig verksamhet.
I motion Fi518 (m) av förste vice talman Ingegerd Troedsson ställs kravet att stat, kommun och landsting vid upphandling av tjänster skall redovisa samtliga kostnader i den egna verksamheten. I annat fall kommer, menar motionären, allt framgent en utveckling av entreprenadverksamheten och prövning av alternativa driftsformer att förhindras eftersom dessa inte prövas på samma villkor som verksamhet i egen regi.
Utskottet har tidigare och senast i sitt betänkande 1990/91:FiU1 avstyrkt motionsyrkanden med samma innebörd som i här aktuella motioner med hänvisning till det pågående arbetet med att förändra kommunernas redovisningssystem.
Utskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden framhålla följande.
Som framhålls i motion Fi507 pågår inom Svenska kommunförbundet ett arbete med att utarbeta en baskontoplan för kommuner, ett arbete som syftar till att ge kommunerna en "basmodell" för en kontoplan som den enskilda kommunen själv kan anpassa efter lokala krav och önskemål.
Fr.o.m. år 1989 tillämpar praktiskt taget alla kommuner den nya budget-och redovisningsmodell som utarbetats av kommun- och landstingsförbunden. Det innebär att kommunerna framöver kommer att ha enhetliga principer för den externa redovisningen.
De frågor som tas upp i motionerna anknyter emellertid främst till kommunernas interna redovisning. Inom detta område finns i dag stora skillnader mellan kommunerna. Detta beror bl.a. på skillnader mellan kommunerna avseende befolkningsstorlek, verksamhetens inriktning, organisationens struktur osv. Att få en större enhetlighet i den interna redovisningen är därför förenat med stora problem.
Som utskottet framhöll i betänkandet 1990/91:FiU1 innebär förnyelsearbetet inom den offentliga sektorn bl.a. en ökad mångfald vad gäller enskilda kommuners styr-och ledningsprinciper, val av organisering, grad av decentralisering m.m. Mot denna bakgrund är det tveksamt om det är lämpligt att från statsmakternas sida föreskriva hur kommunernas internredovisning skall se ut. Utskottet vill emellertid framhålla att i takt med att kommunerna i ökad utsträckning inför nya och modernare ADB-stöd bör det bli enklare att redovisa egenregiverksamheten för den enskilda kommunen.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi504 yrkande 4, Fi507 och Fi518.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande översyn av gällande upphandlingsförordning att riksdagen avslår motion 1990/91:Fi504 yrkande 2,
res. 1 (m, fp)
2. beträffande konkurrensreglerna vid upphandling att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi514 och 1990/91:Fi515,
res. 2 (m, fp)
3. beträffande internationell konkurrens vid upphandling att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi505 och 1990/91:Fi519,
res. 3 (c)
4. beträffande kommunal upphandling att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi502 yrkande 4 och 1990/91:Fi504 yrkande 3,
res. 4 (m, fp)
5. beträffande miljöpolitiska hänsyn vid upphandling att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi501 och 1990/91:Fi512,
res. 5 (c)
res. 6 (v, mp)
6. beträffande enhetlig redovisning att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi504 yrkande 4, 1990/91:Fi507 och 1990/91:Fi518.
res. 7 (m, fp)
Stockholm den 25 april 1991
På finansutskottets vägnar
Hans Gustafsson
Närvarande: Hans Gustafsson (s), Arne Andersson i Gamleby (s), Gunnar Björk (c), Per Olof Håkansson (s), Rune Rydén (m), Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Arne Kjörnsberg (s), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c), Lars-Ove Hagberg (v), Carl Frick (mp), Marianne Carlström (s), Sonia Karlsson (s), Ing-Britt Nygren (m) och Ingela Mårtensson (fp).
Reservationer
Reservationer
1. Översyn av gällande upphandlingsförordning (mom.1)
Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ing-Britt Nygren (m) och Ingela Mårtensson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "I sitt" och på s. 4 slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
De nuvarande reglerna för den offentliga upphandlingen innehåller så många möjliga undantag från principen om affärsmässighet att denna princip ofta kan frångås i praktiken. Undantag medges antingen av sysselsättningsskäl eller för att främja den svenska industrins utveckling. Dessa undantag öppnar möjligheter för att exempelvis stödja vissa företag genom att inte välja det affärsmässigt bästa anbudet. Syftet kan då vara att förhindra nedläggning eller inskränkning eller andra lokaliserings-, regional- och industripolitiska skäl.
Mot denna bakgrund anser utskottet att den översyn av upphandlingsreglerna, som nu genomförs för att anpassa förordningen till EGs regelverk, måste ge de affärsmässiga övervägandena en helt avgörande roll. Stöd av olönsamma företag bör undvikas i största allmänhet och i synnerhet via undantagsregler för den offentliga upphandlingen. Om det i särskilt akuta lägen skulle bedömas nödvändigt med riktade insatser av exempelvis sysselsättningspolitiska skäl, bör detta ske med medel direkt över statsbudgeten.
Det direktivförslag för tjänsteupphandling inom EG som presenterades i september 1990 väntas träda i kraft i mars 1992. Förslaget omfattar s.k. prioriterade tjänster som t.ex. reparations- och underhållsarbeten, databehandling, redovisning och bokföring, marknadsundersökningar, arkitekttjänster, vissa telekommunikationstjänster, vissa transporttjänster samt "övriga tjänster" (t.ex. hotell- och restaurangtjänster, juridiska och vissa finansiella tjänster, utbildning, hälso- och sjukvårdstjänster m.m.). Tilläggsdirektiv utarbetas för närvarande för i dag exkluderad tjänsteverksamhet.
De nya EG-reglerna för offentlig upphandling skulle kunna skapa intressanta affärsmöjligheter för svenska företag. För det första krävs emellertid då att Sverige lyckas uppnå ett fullvärdigt medlemskap i EG. I annat fall begränsas de svenska företagens möjligheter att få sina anbud antagna. För det andra måste de svenska reglerna för den offentliga upphandlingen harmoniseras med EGs så att principen om affärsmässighet ges ett verkligt innehåll.
Nuvarande situation för Sverige, såsom varande icke medlem av Gemenskapen, kan skapa problem i det framtida samarbetet med EG vid behov av rättslig prövning av tvist mellan exempelvis den svenska staten och ett utländskt företag. Frågan uppkommer då var den rättsliga prövningen skall ske. Inom EG kan företag vända sig till EG-domstolen för att kontrollera att anbuden är riktigt utformade. I nuvarande situation finns däremot ingen formell rätt för EG-domstolen att pröva anbud till svenska myndigheter. Inte heller kan företagen vända sig till något EFTA-organ. Även om EG hittills accepterat rådande förhållanden blir situationen en annan om Sverige i förening med andra EFTA-länder vill verka på åtminstone delar av EGs inre marknad.
Den pågående översynen av de offentliga upphandlingsreglerna bör mot denna bakgrund, enligt utskottets mening, även leda till en harmonisering med de regler för rättslig prövning som tillämpas inom EG.
Vad utskottet här anfört om en översyn av gällande upphandlingsförordning med anledning av motion Fi504 yrkande 2 bör riksdagen ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande översyn av gällande upphandlingsförordning att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi504 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en översyn av upphandlingsförordningen,
2. Konkurrensreglerna vid upphandling (mom.2)
Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ing-Britt Nygren (m) och Ingela Mårtensson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.4 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
I motionerna Fi514 och Fi515 hävdas att konkurrensen vid offentlig upphandling är otillräcklig. Detta är enligt utskottets mening i sig ett motiv för att se över upphandlingsförordningen. Därvid bör särskilt reglerna för rättslig prövning uppmärksammas när avsteg från givna upphandlingsregler kan konstateras.
Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Fi514 och Fi515 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande konkurrensreglerna vid upphandling att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Fi514 och 1990/91:Fi515 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Internationell konkurrens vid upphandling (mom.3)
Gunnar Björk och Ivar Franzén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.4 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "och Fi519" bort ha följande lydelse:
Som utskottet ser det är det av stor betydelse att inom vissa branscher av bl.a. beredskapsskäl kunna behålla en utvecklingspotential. En offentlig upphandling får inte genomföras på ett sådant sätt att viktig kunskap för att kunna producera exempelvis tekoprodukter av hög kvalitet försvinner ur Sverige. Som nämns i motion Fi505 har upphandling av uniformer inte skett hos svenska företag trots att dessa gjort avgörande insatser för att utveckla tyget. I motion Fi519 anförs också att konfektioneringen i detta fall skett i länder där produktionen i stor utsträckning har subventionerats.
Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Fi505 och Fi519 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande internationell konkurrens vid upphandling att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Fi505 och 1990/91:Fi519 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Kommunal upphandling (mom.4)
Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ing-Britt Nygren (m) och Ingela Mårtensson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.5 som börjar med "Utskottet är" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Som utskottet ser det är det angeläget att i översynen av upphandlingsförordningen ge större räckvidd åt reglerna för upphandling av tjänster. I detta sammanhang bör beaktas även den verksamhet som för närvarande sköts i egen regi av den offentliga sektorn och den kommunala sektorn i synnerhet. Alla tillfällen till anbudsupphandling bör utnyttjas för transporter, städning, fastighetsskötsel, matlagning osv. De krav på affärsmässighet och opartiskhet som gäller för den statliga upphandlingen måste också, framhålls i motion Fi502 (fp), ställas på valet mellan egen regi och entreprenad. En rimlig lösning kan här vara att på försök pröva en tvingande lagstiftning på ett par kommunala ansvarsområden -- t.ex. fastighetsunderhåll, väghållning eller parkförvaltning.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Fi504 (m), att den kommunala upphandlingen liksom den statliga bör regleras i lag. Detta är viktigt, inte minst mot bakgrund av denna sektors stora betydelse för den ekonomiska aktiviteten i Sverige och statsmakternas övergripande ansvar för den ekonomiska utvecklingen. Nuvarande ordning har i alltför stor utsträckning befrämjat ineffektivitet och bristande konkurrens, vilket lett till en både onödig och skadlig skärpning av skattetrycket. Sveriges närmande till EG talar också för en lagreglering. Detta har visserligen i vaga ordalag antytts av regeringen (jfr t.ex. Offentlig upphandling i ett nytt Europa. Utrikesdepartementet november 1990). Enligt utskottets mening bör emellertid regeringen klart uttala att all offentlig upphandling bör lagregleras.
Vad utskottet här anfört om den kommunala upphandlingen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande kommunal upphandling att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Fi502 yrkande 4 och 1990/91:Fi504 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling (mom.5)
Gunnar Björk och Ivar Franzén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Gällande bestämmelser" och slutar med "och Fi512" bort ha följande lydelse:
I motionerna Fi501 och Fi512 framhålls att man i den offentliga upphandlingen måste ta miljöpolitiska hänsyn. Utskottet delar den uppfattningen. Statens och kommunernas upphandling borde användas systematiskt för att bl.a. medverka till energisparande och påverka näringslivets omdaning till miljövänlig produktion. För att uppnå detta bör, som också föreslås i motion Fi501, ändringar vidtas i upphandlingsförordningen (1988:366) och i den överenskommelse mellan kommunerna och de kommunala förbunden som reglerar den kommunala upphandlingen.
Naturvårdsverket har i rapporten Avfallet och Miljön föreslagit en ändring i upphandlingsförordningen med den inriktning som utskottet här förordat. Verket anser sålunda att ett förtydligande bör göras i upphandlingsförordningen och i föreskrifterna i anslutning till förordningen, om att statliga myndigheter vid sin upphandling skall ta vederbörliga miljöhänsyn. Verket föreslår att ändringen lämpligen införs som ett tillägg till tredje paragrafen, vari bl.a. föreskrivs att myndigheterna i sin upphandling skall iaktta affärsmässighet, med innebörden att myndigheterna också skall beakta den inverkan produkten kan ha på miljön.
I motion Fi512 framhålls även att regionalpolitiska hänsyn bör vägas in som en viktig bestämningsfaktor vid upphandling. Utskottet delar uppfattningen att upphandling inom den offentliga sektorn i vissa fall bör kunna ske med inriktning på utsatta regioner och näringar.
Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Fi501 och Fi512 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande miljöpolitiska hänsyn vid upphandling att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi501 och med anledning av motion 1990/91:Fi512 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ändring i upphandlingsförordningen (1988:366),
6. Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling (mom.5)
Lars-Ove Hagberg (v) och Carl Frick (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Gällande bestämmelser" och slutar med "och Fi512" bort ha följande lydelse:
I motionerna Fi501 och Fi512 framhålls att man i den offentliga upphandlingen måste ta miljöpolitiska hänsyn. Utskottet är av samma uppfattning. Statens och kommunernas upphandling borde användas systematiskt för att bl.a. medverka till energisparande och påverka näringslivets omdaning till miljövänlig produktion. För att uppnå detta bör ändringar vidtas i upphandlingsförordningen (1988:366) och i den överenskommelse mellan kommunerna och de kommunala förbunden som reglerar den kommunala upphandlingen.
Naturvårdsverket har i rapporten Avfallet och Miljön föreslagit en ändring i upphandlingsförordningen med den inriktning som utskottet här förordat. Verket anser sålunda att ett förtydligande bör göras i upphandlingsförordningen och i föreskrifterna i anslutning till förordningen, om att statliga myndigheter vid sin upphandling skall ta vederbörliga miljöhänsyn. Verket föreslår att ändringen lämpligen införs som ett tillägg till tredje paragrafen, vari bl.a. föreskrivs att myndigheterna i sin upphandling skall iaktta affärsmässighet, med innebörden att myndigheterna också skall beakta den inverkan produkten kan ha på miljön.
Utskottet vill understryka att det gäller att ta ett samlat ansvar vid bedömningen av ett anbud. Därvid måste miljökonsekvenserna klarläggas för den aktuella varans tillverkning, transport och användning. Syftet är att göra en bedömning av de olika alternativens totala samhällskostnader.
I motion Fi512 anförs även att regionalpolitiska hänsyn bör vägas in som en viktig bestämningsfaktor vid upphandling. Utskottet delar uppfattningen att upphandling inom den offentliga sektorn måste kunna ske med inriktning på utsatta regioner och näringar.
Utskottet vill också framhålla att i den mån som dessa krav skulle strida mot intentionerna i EG-anpassningen måste regeringen vid förhandlingarna se till att genuina svenska miljö- och regionalpolitiska mål inte äventyras. Eventuella stridigheter med GATT-avtal måste lösas genom förhandlingar, eftersom miljöstörningarna är globala. Fri handel måste ske på lika villkor.
Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Fi501 och Fi512 om miljöpolitiska och regionalpolitiska hänsyn vid upphandling bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande miljöpolitiska hänsyn vid upphandling att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Fi501 och 1990/91:Fi512 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ändring i upphandlingsförordningen (1988:366),
7. Enhetlig redovisning (mom.6)
Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ing-Britt Nygren (m) och Ingela Mårtensson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet har" och på slutar med "och Fi518" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att konkurrensen mellan privata företag och offentlig verksamhet skulle ges bättre förutsättningar, om den kommunala egenregiverksamheten ges en enhetlig redovisningsform, som utvisar både de faktiska kostnaderna och andelen egenregi- resp. entreprenadverksamhet. Myndigheternas verksamhet i egen regi innebär att de privata företagen och då inte minst de mindre företagen utestängs från en viktig marknad. Den senare typen av uppgifter bör återfinnas i kommunens årsredovisning.
Uppgifter om de kommunala kostnaderna för egenregiverksamheten bör kompletteras med en redogörelse för använda redovisningstekniska principer. Redovisning av egenregiverksamheten ger företag och allmänhet väsentlig information. Ökade möjligheter att jämföra kostnaderna för kommunens egen verksamhet och för entreprenader stärker konkurrensmöjligheterna.
Det kan i detta sammanhang nämnas att EG-länderna i dessa hänseenden omfattas av en väl utvecklad offentlighetsprincip, där "indikativa notiser" om planerade upphandlingar och anbudsinfordringar liksom resultatet av dessa skall publiceras i Official Journal of the European Communities och i databasen TED, Tenders Electronic Daily. Både upphandling och egenregiverksamhet skall i princip publiceras för att möjliggöra anbudsgivning.
Utskottet anser mot här angiven bakgrund att det är angeläget att regeringen i sina överläggningar med kommunförbunden och kommunerna kraftigt understryker vikten av att få till stånd en enhetlig redovisning av egenregiverksamheten. Vad utskottet här anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande enhetlig redovisning att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Fi504 yrkande 4, 1990/91:Fi507 och 1990/91:Fi518 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Inledning1 Motionerna 2 Utskottet 3 Allmän översyn av upphandlingsförordningen 3 Översyn av gällande upphandlingsförordning 4 Konkurrensreglerna vid upphandling 4 Internationell konkurrens vid upphandling 4 Kommunal upphandling 5 Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling 6 Enhetlig redovisning 7 Hemställan 8 Reservationer 9 1. Översyn av gällande upphandlingsförordning (mom.1) (m,fp) 9 2. Konkurrensreglerna vid upphandling (mom. 2) (m,fp) 10 3. Internationell konkurrens vid upphandling (mom.3) (c) 10 4. Kommunal upphandling (mom. 4) (m, fp) 11 5. Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling (mom. 5) (c) 12 6. Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling (mom. 5) (v,mp) 13 7. Enhetlig redovisning (mom. 6) (m, fp) 14