Offentlig upphandling (Betänkande 1989/90:FiU1 Finansutskottet)

Finansutskottets betänkande
1989/90:FiUl

Offentlig upphandling

1989/90

FiUl

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 13 motionsyrkanden rörande
offentlig upphandling. Flertalet yrkanden överensstämmer med yrkanden
som utskottet behandlade i oktober 1988 (1988/89:FiUl). Utskottet
vidhåller sin tidigare uppfattning och avstyrker även denna gång dessa
motionsyrkanden.

I tre motioner föreslås att krav på miljöhänsyn skall inarbetas i
upphandlingsförordningen. Utskottet konstaterar att hänsynstagande
till miljön väl låter sig förenas med gällande upphandlingsbestämmelser.
Motionerna avstyrks.

Företrädare för samtliga oppositionspartier reserverar sig på olika
punkter.

Förteckning över avgivna reservationer:

-Översyn av upphandlingsförordningen och lagreglering av kommunal
upphandling (m, fp)

- Enhetlig redovisning (m, fp)

- Regional- och arbetsmarknadspolitiska motiv för offentlig upphandling
(c) och (vpk, mp)

- Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling (c) och (vpk, mp)

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet följande motioner från allmänna
motionstiden 1989:

1988/89:Fi501 av Bengt Westerberg m.fl. (fp)

Den offentliga sektorns förnyelse i vad avser yrkande 2,

1988/89:Fi502 av Lars Tobisson m.fl. (m)

Åtgärder mot offentliga monopol i vad avser yrkandena 2— 4,

1988/89:Fi503 av Kjell Johansson m.fl. (fp, m)

Statsbidrag som stimulerar entreprenadlösningar i kommunal verksamhet,

1988/89:Fi504 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m)

Enhetlig redovisning av den kommunala egenregiverksamheten,

1 Riksdagen 1989/90.5sami Nr 1

1988/89:Fi505 av Olof Johansson m.fl. (c)

Den centrala upphandlingen för försvaret,

1988/89:Fi507 av Birgitta Hambraeus m.fl. (c)

Miljövänlig upphandling,

1988/89:Fi508 av Karin Starrin (c)

Statlig upphandling i Gävleborgs län,

1988/89:Fi509 av Inger Schörling m.fl. (mp)

Den offentliga upphandlingen,

1988/89:Fi510 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c)

Miljöhänsyn vid statlig och kommunal upphandling,

1988/89:Fi511 av Marianne Samuelsson och Birger Schlaug (båda mp)
Försvarets upphandling av uniformer,

1988/89:Fi513 av Maggi Mikaelsson (vpk)

Regionala hänsyn vid offentlig upphandling.

Motionerna

Översyn av upphandlingsförordningen och
lagreglering av kommunal upphandling

1988/89:Fi501 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökad anbudsupphandling.

1988/89:Fi502 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna för den
offentliga upphandlingen i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagreglering av
kommunal upphandling i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utformning av statsbidrag till kommunerna

1988/89:Fi503 av Kjell Johansson m.fl. (fp, m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller om förslag till ett system med statsbidragsbestämmelser
för kommunala verksamheter som stimulerar till användandet
av alternativa verksamhetsformer och entreprenadlösningar.

Enhetlig redovisning

1988/89:Fi502 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en enhetlig redovisning av den kommunala
egenregi verksamheten.

1989/90 :FiUl

1988/89:Fi504 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m) vari yrkas att riksdagen 1989/90:FiUl
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
angående behovet av en enhetlig redovisning av den kommunala
egenregiverksamheten.

Regional- och arbetsmarknadspolitiska motiv för
offentlig upphandling

1988/89:Fi505 av Olof Johansson m.fl. (c) vari — med hänvisning till
vad som anförts i motion 1988/89:FÖ503 — yrkas att riksdagen beslutar
medge undantag från regeln om central upphandling för de militära
myndigheterna.

1988/89:Fi508 av Karin Starrin (c) vari yrkas

1. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att göra en översyn av
upphandlingsförordningen i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
samtliga Norrlandslän inkl. Gävleborgs län bör få en ökad del av den
statliga upphandlingen.

1988/89:Fi511 av Marianne Samuelsson och Birger Schlaug (båda mp)
vari yrkas att riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder så att
upphandlingsreglerna ändras i den utsträckning detta krävs för inhemsk
upphandling av uniformer samt att FMV ges de direktiv som
krävs för sådan upphandling.

1988/89:Fi513 av Maggi Mikaelsson (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av upphandlingskungörelsen i enlighet
med vad som anförs i motionen.

Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling

1988/89:Fi507 av Birgitta Hambraeus m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
miljövänlig upphandling vid de statliga verken.

1988/89:Fi509 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att förordningarna om
offentlig upphandling skall ändras så att lokala och regionala uppköp
ges prioritet av regionalpolitiska, sårbarhets- och miljöskäl som viktiga
delar av en varas totala pris för samhället.

1988/89:Fi510 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av föreskrifter om miljöhänsyn vid statlig och kommunal
upphandling.

Utskottet

1989/90: F i U1

I det följande behandlas 13 yrkanden rörande offentlig upphandling.
Flertalet av dessa yrkanden är i stort identiska med de yrkanden om
offentlig upphandling som utskottet behandlade i oktober 1988
(1988/89:FiUl). Utöver dessa yrkanden föreslås i tre motioner att vid
offentlig upphandling måste miljöpolitiska faktorer beaktas.

Översyn av upphandlingsförordningen och
lagreglering av kommunal upphandling

I motion Fi502 (m) framhålls att nuvarande regler för den offentliga
upphandlingen innehåller så många möjliga undantag från principen
om affärsmässighet att denna princip ofta kan frångås i praktiken. 1
motionen krävs en översyn av upphandlingsreglerna i syfte att ge de
affärsmässiga övervägandena en mer avgörande roll.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att upphandlingsförordningen
omarbetades våren 1986. De förändringar av förordningen som då
vidtogs syftar till att göra bestämmelserna mer entydiga och lättillgängliga.
Det sakliga innehållet är i allt väsentligt oförändrat. Den grundläggande
principen för myndighetens upphandling är att den skall
bedrivas affärsmässigt.

I motion Fi502 anges även en harmonisering med de regler som
tillämpas inom EG som motiv för att göra en översyn av upphandlingsförordningen.

Utskottet framhöll i sitt yttrande till utrikesutskottet angående Sverige
och den västeuropeiska integrationen (1988/89:FiU2y) att frihandelsavtalet
mellan Sverige och EG inte innehåller några uttryckliga
regler om offentlig upphandling. Inom ramen för EG— EFTA-samarbetet
gäller dock samma begränsningar som för GATT-koden. Det konstaterades
i detta sammanhang att de svenska upphandlingsreglerna
med bred marginal uppfyller kraven i EFTA och GATT på likabehandling
av utländska varor.

EG har föreslagit att även den regionala och kommunala upphandlingen
skall omfattas av överenskommelsen. I yttrandet till utrikesutskottet
framhöll utskottet att Sverige bör arbeta för att nå en överenskommelse
med EG om upphandlingen. Ambitionen vid förhandlingar
med EG bör vara att nå överenskommelse om icke-diskriminering
såväl när det gäller den regionala och lokala upphandlingen som när
det gäller de sektorer som kommer att liberaliseras i framtiden.

1 motion Fi502 framhålls vidare att principerna för den kommunala
upphandlingen bör regleras i lag och inte endast utgöra en rekommendation
till kommunerna från kommunförbunden att följa ett upphandlingsreglemente.

I motion Fi50I (fp) anförs att anbudsupphandlingen bör öka. Anbudsupphandling
bör alltid enligt motionärerna prövas för sådana
tjänster som transporter, städning, fastighetsskötsel, matlagning osv. Då
denna tjänsteproduktion i hög grad berör kommunerna är detta enligt
motionärerna ett skäl till att den kommunala upphandlingen liksom
den statliga bör regleras i lag.

Som utskottet framhöll i sitt betänkande !988/89:FiUl godtog riksdagen
vid behandlingen av propositionen angående riktlinjer för den
offentliga upphandlingen (prop. 1973:73, FiU 1973:27) de i propositionen
angivna riktlinjerna, vilket innebar att regeringen inte skulle
lagreglera den kommunala upphandlingen. De flesta kommuner och
landsting har i dag anslutit sig till kommunförbundens rekommendation
om upphandlingsregler. Regering och riksdag följde därmed upphandlingskommitténs
(SOU 1971:88) förslag att inte lagreglera kommunernas
upphandling. Motivet till detta var främst att en lagreglering
skulle innebära ett intrång i den kommunala självstyrelsen. Näringsfrihetsombudsmannen
(NO) har emellertid vid några tillfallen de senaste
åren uttalat kritik mot vissa kommuners sätt att upphandla varor och
tjänster. Utskottet förutsätter att kommunerna beaktar berättigad kritik
från NO.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks motionerna
Fi501 yrkande 2 och Fi502 yrkandena 2 och 3.

Utformning av statsbidrag till kommunerna

I motion FiS03 av Kjell Johansson m.fl. (fp, m) föreslås att ett system
med statsbidragsbestämmelser utarbetas för kommunala verksamheter
som stimulerar till användandet av entreprenadlösningar.

Det ankommer på kommunerna att inom gällande lagar ‘' -stämma
om i vilka former verksamheten bör bedrivas. Det ligger i k nunernas
intresse att eftersträva en så effektiv resursanvändning som möjligt.

I detta ligger att också pröva entreprenadlösningar för viss typ av
verksamhet. Utskottet ser därför inte något behov att knyta särskilda
villkor till statsbidragssystemet så att det stimulerar entreprenadlösningar
i kommunal verksamhet. Motion Fi503 avstyrks därför av
utskottet.

Enhetlig redovisning

I motion Fi502 yrkande 4 av Lars Tobisson m.fl. (m) och motion
Fi504 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m) föreslås en enhetlig redovisning
av kommunernas egenregiverksamhet. En redovisningsform som utvisar
både de faktiska kostnaderna och andelen egenregi- resp. entreprenadverksamhet
skulle ge bättre förutsättningar för konkurrens mellan
privata företag och offentlig verksamhet.

1989/90:FiU 1

Utskottet har tidigare och senast i sitt betänkande 1988/89:FiUl 1989/90:FiUl
avstyrkt motionsyrkanden med samma innebörd med hänvisning till
det pågående arbetet med att förändra kommunernas redovisningssystem.
Utskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden framhålla
följande.

Som framhålls i motion Fi504 pågår inom Svenska kommunförbundet
ett arbete med att utarbeta en baskontoplan för kommuner, ett
arbete som syftar till att ge kommunerna en "basmodell" för en
kontoplan som den enskilda kommunen själv kan anpassa efter lokala
krav och önskemål.

Fr.o.m. år 1989 tillämpar praktiskt taget alla kommuner den nya
budget- och redovisningsmodell som utarbetats av kommun- och landstingsförbunden.
Det innebär att kommunerna framöver kommer att
ha enhetliga principer för den externa redovisningen.

De frågor som tas upp i motionerna anknyter emellertid till kommunernas
interna redovisning. Inom detta område finns i dag stora
skillnader mellan kommunerna. Detta beror bl.a. på skillnader mellan
kommunerna avseende befolkningsstorlek, verksamhetens inriktning,
organisationens struktur osv. Att fi en större enhetlighet i den interna
redovisningen är därför förenat med stora problem.

Förnyelsearbetet inom den offentliga sektorn innebär bl.a. en ökad
mångfald vad gäller enskilda kommuners styr- och ledningsprinciper,
val av organisering, grad av decentralisering m.m. Mot denna bakgrund
är det tveksamt om det är lämpligt att från statsmakternas sida
föreskriva hur kommunernas internredovisning skall se ut. Utskottet
vill emellertid framhålla att i takt med att kommunerna i ökad
utsträckning inför nya och modernare ADB-stöd bör det bli enklare
att redovisa egenregi verksamheten för den enskilda kommunen.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi502 yrkande 4 och
motion Fi504.

Regional- och arbetsmarknadspolitiska motiv för
offentlig upphandling

I motionerna Fi505 av Olof Johansson m.fl. (c), Fi508 av Karin Starrin
(c) och Fi513 av Maggi Mikaelsson (vpk) föreslås ändrade regler för
den statliga upphandlingen så att denna mer effektivt kan utnyttjas
som medel i regional- och arbetsmarknadspolitiken. Även i motion
Fi511 av Marianne Samuelsson och Birger Schlaug (båda mp) anges
sysselsättningspolitiska skäl till att vidta ändringar i upphandlingsförordningen.
1 denna motion framhålls vidare vikten av att Sverige av
egen kraft kan svara för en basproduktion av kläder. I motionsyrkandet
krävs en inhemsk upphandling av uniformer till försvaret.

Det kan i vissa fall, som påtalas i motionerna, finnas anledning att
överväga om den offentliga upphandlingen kan användas i regionalpolitisk!
eller sysselsättningspolitiskt syfte. Det är emellertid enligt utskottets
mening olämpligt att statliga myndigheter åläggs att göra bedömningar
av politisk natur. Att hävda något annat vore att kräva att de 6

politiska besluten skall kunna åsidosättas av lokala förvaltningar. Det
ankommer på regeringen att göra de vidare bedömningar av ett upphandlingsärende
som går utöver vad principen om affärsmässighet vid
upphandling tillåter. Detta framgår av bestämmelserna för statlig upphandling.

Att åsidosätta upphandlingsförordningen vid upphandling i alla regioner,
som vid en viss tidpunkt uppvisar en hög arbetslöshet skulle
emellertid innebära att den grundläggande principen om affärsmässighet
vid upphandling sattes ur spel. Det leder utskottet till slutsatsen att
den statliga upphandlingen inte skall utnyttjas som regionalpolitiskt
medel på det sätt motionärerna föreslår. Det finns andra och mer
effektiva sätt att bedriva regionalpolitik.

I anslutning till motion Fi511 vill utskottet särskilt framhålla att
utländska upphandlingsmarknader är av stor betydelse för svensk
export och därigenom för sysselsättningen inom landet. Det är därför
av avgörande betydelse att de internationella avtal som träffats inom
t.ex. GATT om internationell konkurrens vid statlig upphandling
respekteras.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks motionerna
Fi505, Fi508, Fi511 och Fi513.

Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling

I motionerna Fi507 av Birgitta Hambraeus m.fl. (c), Fi509 av Inger
Schörling m.fl. (mp) och Fi510 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) krävs
att miljöhänsyn blir en viktig bestämningsfaktor vid offentlig upphandling.

I motion Fi507 framhålls allmänt vikten av att alla statliga myndigheter
och verk har riktlinjer för en miljö- och resurssparande upphandling
och i motion Fi510 krävs ändringar i upphandlingsförordningen
så att miljöhänsyn beaktas vid upphandlingen. I motion Fi509
framhålls särskilt att det ur miljö- och energisynpunkt finns anledning
att begränsa transportsträckorna.

Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följande.

Gällande bestämmelser för den statliga upphandlingen inrymmer
möjligheten att beakta de olika miljökrav som måste gälla för myndigheternas
verksamhet. Miljökraven kan således tydligt anges i de kvalitetskrav
som måste ställas på den produkt eller tjänst som skall
upphandlas. Detta skall framgå av det s.k. förfrågningsunderlaget vid
anbudsinfordran. Den grundläggande principen för upphandling — affärsmässigheten
— innebär sålunda att en myndighet skall beakta alla
faktorer som är nödvändiga för att upphandlingen skall bli så ekonomisk
och ändamålsenlig som möjligt för myndigheten. Enligt utskottets
mening måste ändamålsenlighetskravet innebära att uppställda
miljökrav tillgodoses. Detta innebär att ett hänsynstagande till miljön

1989/90:FiUl

väl låter sig förenas med gällande upphandlingsbestämmelser. Det kan 1989/90:FiU1
i detta sammanhang nämnas att man Inom regeringskansliet förbereder
en proposition med anledning av bl.a. statens naturvårdsverks rapport
om avfallet och miljön (SNV juni 1988), som bl.a. behandlar frågor
om upphandling.

Det är viktigt att statliga myndigheter och verk bidrar till att
miljöpolitikens mål uppfylls. Det förefaller dock mindre lämpligt att
reglera detta genom detaljerade bestämmelser i upphandlingsförordningen.
Det borde i stället kunna förutsättas att myndigheterna i hela
sin verksamhet uppfyller uppställda miljökrav men också att de noga
följer utvecklingen inom detta område och vidtar åtgärder när så är
befogat. Det kan även nämnas att införandet av miljöavgifter bör bidra
till att miljöaspekterna får större tyngd i upphandlingen genom att
avgifterna påverkar priset på den aktuella varan eller tjänsten.

Med det anförda avstyrks motionerna Fi507, Fi509 och Fi510.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande översyn av upphandlingsförordningen och Lagreglering
av kommunal upphandling

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Fi501 yrkande 2 och
1988/89:Fi502 yrkandena 2 och 3,

res. I (m.fp)

2. beträffande utformning av statsbidrag till kommunerna
att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi503,

3. beträffande enhetlig redovisning

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Fi502 yrkande 4 och
1988/89:Fi504,

res. 2 (m. fp)

4. beträffande regional- och arbetsmarknadspolitiska motiv för
offentlig upphandling

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Fi505, 1988/89:Fi508,

1988/89:Fi511 och 1988/89:Fi513,

res. 3 (c)
res. 4 (vpk. mp)

5. beträffande miljöpolitiska hänsyn vid upphandling

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Fi507, 1988/89:Fi509
och 1988/89:Fi510.

res. 5 (c)
res. 6 (vpk. mp)

Stockholm den 24 oktober 1989
På finansutskottets vägnar

Anna-Greta Leijon

Närvarande: Anna-Greta Leijon (s), Anne Wibble (fp), Roland Sundgren
(s), Arne Andersson i Gamleby (s), Gunnar Björk (c), Per Olof
Håkansson (s), Rune Rydén (m), Iris Mårtensson (s), Filip Fridolfsson
(m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c), Lars-Ove Hagberg (vpk), Carl
Frick (mp), Marianne Carlström (s), Sonia Karlsson (s), Maria Hed (s)
och Inger René (m).

Reservationer

1. Översyn av upphandlingsförordningen och
lagreglering av kommunal upphandling (mom. 1)

Anne Wibble (fp), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Lars De
Geer (fp) och Inger René (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Utskottet
vill" och slutar med "ett upphandlingsreglemente" bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening innehåller nuvarande regler för den offentliga
upphandlingen så många möjliga undantag från principen om
affärsmässighet att denna princip ofta kan frångås i praktiken. Undantag
medges antingen av sysse Isätt n i ngsskäl eller för att främja den
svenska industrins utveckling. Dessa undantag öppnar möjligheter för
att exempelvis stödja vissa företag genom att inte välja det affärsmässigt
bästa anbudet. Syftet kan då vara att förhindra nedläggning eller
inskränkning eller andra lokaliserings-, regional- och industripolitiska
skäl.

Mot denna bakgrund anser utskottet att en översyn av upphandlingsreglerna
är motiverad i syfte att ge de affärsmässiga övervägandena en
mer avgörande roll. Stöd av olönsamma företag bör undvikas i största
allmänhet och i synnerhet via undantagsregler för den offentliga upphandlingen.
Om det i särskilt akuta lägen skulle bedömas nödvändigt
med riktade insatser av exempelvis sysselsättningspolitiska skäl, bör
detta ske med medel direkt över statsbudgeten.

Vid en översyn av upphandlingsreglerna är det även angeläget att
reglerna för upphandling av tjänster ges större räckvidd. I detta sammanhang
bör även den verksamhet som för närvarande sköts i egen
regi av den offentliga sektorn beaktas. Alla tillfällen till anbudsupphandling
bör utnyttjas för transporter, städning, fastighetsskötsel, matlagning
osv. De regler för upphandling som skall garantera affärsmässighet
och opartiskhet i den statliga upphandlingen bör också ställas på
valet mellan egen regi och entreprenad.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Som
utskottet" och slutar med "och 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet är av samma mening som motionärerna att den kommunala
upphandlingen bör, liksom den statliga, regleras i lag. Som
näringsfrihetsombudsmannen (NO) påtalat i ett antal uppmärksammade
kommunala upphandlingsärenden ger en lagreglering bättre skydd
än nuvarande ordning med upphandlingsreglemente. I det senare fallet
kan överträdelser beivras endast med kommunalbesvär.

Upphandlingsärenden är ofta av mycket komplicerad natur, varför
möjligheterna att påtala avsteg från upphandlingsreglementet kan vara
små.

För lagreglering talar också den kommunala upphandlingens växande
betydelse för den ekonomiska aktiviteten i Sverige.

Ytterligare fördelar skulle uppnås genom att upphandlingsreglerna
skulle få samma status över hela det offentliga området. Det finns ett
klart behov av ett fördjupat samarbete vad gäller upphandlingsregler
mellan den statliga sektorn och kommunsektorn. Detta samarbete
måste intensifieras.

Att kommunerna lagstiftningsvägen åläggs att följa klara regler för
inhämtande av anbud har också betydelse för främjande av frihandel
och konkurrens.

Vad utskottet här anfört om en översyn av de offentliga upphandlingsreglerna
och en lagreglering av den kommunala upphandlingen
bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande översyn av upphandlingsförordningen och lagreglering
av kommunal upphandling

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Fi501 yrkande
2 och 1988/89:Fi502 yrkandena 2 och 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:FiUl

2. Enhetlig redovisning (mom. 3)

Anne Wibble (fp), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Lars De
Geer (fp) och Inger René (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskottet
har" och slutar med "motion Fi504" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att konkurrensen mellan
privata företag och offentlig verksamhet skulle ges bättre förutsättningar,
om den kommunala egenregiverksamheten ges en enhetlig redovisningsform,
som utvisar både de faktiska kostnaderna och andelen
egenregi- resp. entreprenadverksamhet. Myndigheternas verksamhet i
egen regi innebär att de privata företagen och då inte minst de mindre
företagen utestängs från en viktig marknad. Den senare typen av
uppgifter bör återfinnas i kommunens årsredovisning.

Uppgifter om de kommunala kostnaderna för egenregiverksamheten
bör kompletteras med en redogörelse för använda redovisningstekniska
principer. Redovisning av egenregiverksamheten ger företag och allmänhet
väsentlig information. Ökade möjligheter att jämföra kostnaderna
för kommunens egen verksamhet och för entreprenader stärker
konkurrensmöjligheterna.

Utskottet anser mot denna bakgrund att det är angeläget att regeringen
i sina överläggningar med kommunförbunden och kommunerna
kraftigt understryker vikten av att fa till stånd en enhetlig redovisning
av egenregiverksamheten. Vad utskottet här anfört med anledning
av motionerna Fi502 yrkande 4 och Fi504 bör ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande enhetlig redovisning
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Fi502 yrkande
4 och 1988/89:Fi504 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

3. Regional- och arbetsmarknadspolitiska motiv för
offentlig upphandling (mom. 4)

Gunnar Björk och Ivar Franzén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Det
kan" och på s. 7 slutar med "och Fi513" bort ha följande lydelse:

Det kan i vissa fall, som påtalas i motionerna, finnas anledning att
överväga om den offentliga upphandlingen kan användas i regionalpolitisk!
eller sysselsättningspolitiskt syfte. De regionala obalanserna har
förstärkts de senaste åren. Enligt bestämmelserna för statlig upphandling
ankommer det på regeringen att göra de vidare bedömningar av
ett upphandlingsärende som går utöver vad principen om affärsmässighet
vid upphandling tillåter. Utskottet vill emellertid understryka att
upphandling inom den offentliga sektorn bör kunna ske med inrikt -

1989/90:FiU 1

ning på utsatta regioner och utsatta näringar. Särskilt bör nämnas att 1989/90:FiUl
det är av stor regionalpolitisk betydelse att exempelvis militära förband
upphandlar från den egna ortens näringsliv. De försök som pågått med
decentraliserad upphandling bör nu enligt utskottets mening omsättas i
klarare regler. Inriktningen bör vara att undantag tillåts för de militära
myndigheterna från reglerna om central upphandling. Detta bör gälla
såväl dagligvaror som viss materiel samt upphandling av byggnadsverksamhet.

Av förarbetena till upphandlingsförordningen (prop. 1973:73 s. 57)
framgår att myndigheterna inom ramen för gällande upphandlingsbestämmelser
bör medverka till att en ökad del av upphandlingen läggs
ut hos företag i de fyra nordligaste länen. Detta innebär att Norrlandsföretagen
skall ges företräde vid anbud som bedöms likvärdigt med
annat företags anbud (jfr s. 25 i Bestämmelser för statlig upphandling,
riksrevisionsverket juli 1986). I motion Fi503 krävs att även Gävleborgs
län skall tillhöra de län som skall ges företräde vid upphandlingen.

Samtidigt som under pågående starka högkonjunktur vissa storstadsområden
— exempelvis Storstockholm — haft en positiv utveckling
som i viss utsträckning lett till en överhettning på arbetsmarknaden, är
situationen i flera glesbygdsregioner alltjämt otillfredsställande. Dit hör
delar av Gävleborgs län. Det finns därför som utskottet ser det skäl att
behandla Gävleborgs län på samma sätt som övriga Norrlandslän i
upphandlingssammanhang. Under vissa perioder har även andra områden
en besvärlig sysselsättningssituation. Det finns därför skäl att
regelbundet se över upphandlingsförordningen i dessa hänseenden.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Fi505, Fi508,

Fi511 och Fi513 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande regional- och arbetsmarknadspolitiska motiv för
offentlig upphandling

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Fi505 och
1988/89:Fi508 samt med anledning av motionerna 1988/89:Fi511
och 1988/89:Fi513 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. Regional- och arbetsmarknadspolitiska motiv för
offentlig upphandling (mom. 4)

Lars-Ove Hagberg (vpk) och Carl Frick (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Det
kan" och på s. 7 slutar med "och Fi513" bort ha följande lydelse:

Samtidigt som under pågående starka högkonjunktur vissa storstadsområden
— exempelvis Storstockholm — haft en positiv utveckling
som i viss utsträckning lett till en överhettning på arbetsmarknaden, är
situationen i flera glesbygdsregioner alltjämt otillfredsställande. I själva
verket har den regionala obalansen förstärkts sedan den socialdemokratiska
regeringen tillträdde. Utskottet måste därför konstatera att
detta är en utveckling som går stick i stäv mot regionalpolitikens mål.

Utskottet anser att statliga myndigheter och kommuner framgent,
mot bakgrund av vad som här anförts, bör kunna utnyttja upphandling
som regional- och sysselsättningspolitiskt medel. Kommuner och statliga
myndigheter bör om de finner det lämpligt kunna upphandla varor
och tjänster i den egna regionen. Därvid måste också de krav uppmärksammas
som hänsynen till vår miljö ställer. Det borde också vara
självklart att när det gäller upphandling som faller inom myndigheternas
ansvarsområde skall de mål för regionalpolitiken som uppställts av
regering och riksdag uppfyllas.

Det bör understrykas att samtidigt som den offentliga upphandlingen
kan bidra till att fullfölja de regionalpolitiska målen så kommer en
ökande andel av produktionen därigenom att ske inom landet, vilket i
sin tur innebär en minskad import. Som framhålls i motion Fi511
borde upphandlingsreglerna vara så utformade att den offentliga upphandlingen
exempelvis kunde utnyttjas som stöd för vår basproduktion
av kläder.

Av förarbetena till upphandlingsförordningen (prop. 1973:73) framgår
att myndigheterna inom ramen för gällande upphandlingsbestämmelser
bör medverka till att en ökad del av upphandlingen läggs ut
hos företag i de fyra nordligaste länen. Detta innebär att Norrlandsföretagen
skall ges företräde vid anbud som bedöms likvärdigt med annat
företags anbud (jfr s. 25 i Bestämmelser för statlig upphandling, riksrevisionsverket
juli 1986). Som utskottet ser det är det märkligt att det
efter 15 år inte gjorts någon översyn av vilka län som är i behov av en
ökad upphandling.

Utskottet delar mot angiven bakgrund den uppfattning som framförs
i här aktuella motioner att en översyn bör göras av upphandlingsförordningen.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Fi505,
Fi508, Fi511 och Fi513 bör ges regeringen till känna.

1989/90:FiUl

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande regional- och arbetsmarknadspolitiska motiv för
offentlig upphandling

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Fi505,
1988/89:Fi508, 1988/89:Fi511 och 1988/89:Fi513 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling (mom. 5)

Gunnar Björk och Ivar Franzén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Gällande
bestämmelser" och på s. 8 slutar med "och Fi510" bort ha följande
lydelse:

I här aktuella motioner framhålls att man i den offentliga upphandlingen
måste ta miljöpolitiska hänsyn. Utskottet delar den uppfattningen.
Statens och kommunernas upphandling borde användas systematiskt
för att bl.a. medverka till energisparande och påverka näringslivets
omdaning till miljövänlig produktion. För att uppnå detta bör,
som också föreslås i motionerna Fi509 och Fi510, ändringar vidtas i
upphandlingsförordningen (1988:366) och i den överenskommelse
mellan kommunerna och de kommunala förbunden som reglerar den
kommunala upphandlingen.

Naturvårdsverket har i rapporten Avfallet och Miljön föreslagit en
ändring i upphandlingsförordningen med den inriktning som utskottet
här förordat. Verket anser sålunda att ett förtydligande bör göras i
upphandlingsförordningen och i föreskrifterna i anslutning till förordningen,
om att statliga myndigheter vid sin upphandling skall ta
vederbörliga miljöhänsyn. Verket föreslår att ändringen lämpligen
införs som ett tillägg till tredje paragrafen, vari bl.a. föreskrivs att
myndigheterna i sin upphandling skall iaktta affärsmässighet, med
innebörden att myndigheterna också skall beakta den inverkan produkten
kan ha på miljön.

Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Fi507, Fi509
och Fi510 om miljöpolitiska hänsyn vid upphandling bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande miljöpolitiska hänsyn vid upphandling

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Fi507,
1988/89:Fi509 och 1988/89:Fi510 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om ändring i upphandlingsförordningen
(1988:366).

1989/90:FiUl

6. Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling (mom. 5)

Lars-Ove Hagberg (vpk) och Carl Frick (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Gällande
bestämmelser" och på s. 8 slutar med "och Fi510" bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill understryka att det gäller att ta ett samlat ansvar vid
bedömningen av ett anbud. Därvid måste miljökonsekvenserna klarläggas
för den aktuella varans tillverkning, transport och användning.
Syftet är att göra en bedömning av de olika alternativens totala
sam häl Iskostnader.

Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Fi507, Fi509
och Fi510 om miljöpolitiska hänsyn vid upphandling bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande miljöpolitiska hänsyn vid upphandling
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Fi507,
1988/89:Fi509 och 1988/89:Fi510 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om ändring i upphandlingsförordningen
(1988:366).

1989/90:FiU 1

Innehåll

1989/90:FiU 1

Sammanfattning 1

Inledning 1

Motionerna 2

Utskottet 4

Översyn av upphandlingsförordningen och lagreglering

av kommunal upphandling 4

Utformning av statsbidrag till kommunerna 5

Enhetlig redovisning 5

Regional- och arbetsmarknadspolitiska motiv för offentlig
upphandling 6

Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling 7

Hemställan 8

Reservationer

1. Översyn av upphandlingsförordningen och lagreglering

av kommunal upphandling (mom. 1) (m, fp) 9

2. Enhetlig redovisning (mom. 3) (m, fp) 11

3. Regional- och arbetsmarknadspolitiska motiv för offentlig
upphandling (mom. 4) (c) 11

4. Regional- och arbetsmarknadspolitiska motiv för offentlig
upphandling (mom. 4) (vpk, mp) 13

5. Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling (mom. 5) (c) 14

6. Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling (mom. 5)

(vpk, mp) 15

gotab 99118. Stockholm 1989