Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Offentlig upphandling i informationssamhället m.m.

Betänkande 2000/01:FiU8

Finansutskottets betänkande 2000/01:FIU08

Offentlig upphandling i informationssamhället, m.m. (prop.1999/2000:128) FiU8

Innehåll

Sammanfattning

I   betänkandet  behandlar   utskottet   regeringens
förslag i proposition 1999/2000:128 till ändringar i
lagen (1992:1528) om offentlig upphandling.
Regeringen föreslår att upphandlande enheter skall
få   möjlighet    att    tillåta   att   anbud   och
anbudsansökningar    lämnas    genom     elektronisk
överföring eller på annat sätt. Regeringen  föreslår
också  att  telefonitjänster,  oavsett  värde, skall
omfattas av upphandlingsreglerna. Vidare föreslås en
ny    upphandlingsform   för   upphandlingar   under
tröskelvärdena,     urvalsupphandling.     Slutligen
föreslås   att   en  enhet  som  använder  förenklad
upphandling - med några begränsade undantag - alltid
skall  annonsera  upphandlingen   i  en  elektronisk
databas som är allmänt tillgänglig  eller  annonsera
på  annat  sätt  som leder till effektiv konkurrens.
Vid urvalsupphandling skall enheten alltid annonsera
ansökningsinbjudan  i  en elektronisk databas som är
allmänt tillgänglig.
Lagändringarna  föreslås   träda  i  kraft  den  1
januari 2001.
I  betänkandet  behandlar  utskottet   också   fem
motioner  som  väckts med anledning av propositionen
och 29 motionsyrkanden som väckts under den allmänna
motionstiden år 2000.
Utskottet   tillstyrker    regeringens    förslag.
Utskottet  föreslår också att riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad utskottet framfört
om omfattningen av regelverket för upphandling under
tröskelvärdena.  Därmed tillstyrker utskottet delvis
bifall  till  en  motion.   Övriga   motionsyrkanden
avstyrks.
I betänkandet finns 11 reservationer.

Innehållsförteckning

Utskottets överväganden

Allmänt om propositionen m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen  avslår  motion 1999/2000:Fi62  (c)
yrkande 1 om avslag  på propositionen. Jämför
reservation 1 (c).
Propositionen

Genom  beslut  den  25  juli   1998  (dir.  1998:58)
tillkallade regeringen en särskild  utredare för att
utreda  organisationen  av  Nämnden  för   offentlig
upphandling  (NOU)  m.m.  Den  12 maj 1999 beslutade
regeringen   -   efter  ett  tillkännagivande   från
riksdagen  - att ge  utredningen  en  parlamentarisk
sammansättning,  tilläggsdirektiv (dir. 1999:34) och
förlängd  utredningstid  t.o.m.  december  år  2000.
Enligt tilläggsdirektiven  skall kommittén lämna ett
delbetänkande omfattande det  uppdrag  som kommittén
fått   genom  direktiv  1998:58.  Utredningen,   som
antagit  namnet Upphandlingskommittén, överlämnade i
december   1999    delbetänkandet   (SOU   1999:139)
Effektivare offentlig  upphandling  -  För  fortsatt
välfärd,  trygghet  och  tillväxt.  Betänkandet  har
remissbehandlats.
Regeringen   beslöt   den  17  juni  1999  att  ge
Statskontoret i uppdrag att  se  över  möjligheterna
till   elektronisk   upphandling   under   de   s.k.
tröskelvärdena,  dvs. i enlighet med de bestämmelser
som finns i 6 kap.  lagen  (1992:1528)  om offentlig
upphandling (LOU). Uppdraget redovisades  i november
1999  i Statskontorets rapport (1999:39) Elektronisk
upphandling   under  tröskelvärdena.  Rapporten  har
remissbehandlats.
Inom Finansdepartementet har det utretts om det är
möjligt att införa  elektronisk upphandling även för
upphandlingar  över  tröskelvärdena.  Förslaget  har
presenterats i promemorian  Elektronisk  upphandling
över  och  under  tröskelvärdena.  Promemorian   har
remissbehandlats.
I  den  aktuella  propositionen tar regeringen upp
vissa  av  Upphandlings-   kommitténs  förslag  samt
Statskontorets   och   departementets   förslag   om
elektronisk    upphandling.    Upphandlingskommittén
arbetar vidare och  skall  senast  i  december  2000
avlämna sitt slutbetänkande.
Motionen

I  motion  1999/2000:Fi62 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)
yrkande  1  anför  motionärerna  att  de  anser  att
samtliga  ändringar  av  LOU  bör  behandlas  i  ett
sammanhang.   Enligt   motionärerna  bör  regeringen
avvakta Upphandlingskommitténs  slutbetänkande innan
en  proposition lämnas till riksdagen.  Motionärerna
anser   att   riksdagen   bör   avslå  den  aktuella
propositionen  och  ge  regeringen  i   uppdrag  att
återkomma     med     ett     helhetsförslag     där
Upphandlingskommitténs slutbetänkande har beaktats.

Utskottets ställningstagande

Upphandlingskommittén  har  i sitt delbetänkande som
överlämnades  till  regeringen   i   december   1999
föreslagit   ett   antal  förändringar  i  LOU.  Med
anledning därav föreslår  regeringen ett antal enkla
och praktiska förändringar av LOU. Enligt utskottets
mening  är det värdefullt att  regeringen  har  lagt
fram dessa förslag till förbättringar av LOU som kan
träda i kraft redan den 1 januari 2001.
Med  det   anförda   avstyrker   utskottet  motion
1999/2000:Fi62 (c) yrkande 1.

De framtida tillsynsuppgifterna

Utskottets förslag i korthet
I motionerna föreslås omedelbara förändringar
av     en     framtida     tillsynsmyndighets
organisation och befogenheter. Med hänvisning
till   att   dessa  frågor  är  föremål   för
beredning  inom  Regeringskansliet  avstyrker
utskottet  motionerna.   Utskottet   föreslår
alltså   att   riksdagen   avslår  motionerna
1999/2000:Fi58   (m),   1999/2000:Fi59   (kd)
yrkande      1,     1999/2000:Fi60      (fp),
1999/2000:Fi61  (mp) yrkande 1, 2000/01:Fi802
(m) yrkandena 6,  7  och 8 samt 2000/01:Fi804
(m, kd, c, fp). Jämför  reservation 2 (m, kd,
c).
Propositionen

Nämnden för offentlig upphandling, som har cirka tio
anställda,  utövar tillsynen  över  LOU.  I  Sverige
finns cirka 10  000  upphandlande enheter, och dessa
gör   varje   år   omkring   200    000   förenklade
upphandlingar  enligt bestämmelserna i  6  kap.  och
omkring  3  500 direktivstyrda  upphandlingar.  Till
detta kommer  en avsevärd mängd direktupphandlingar.
Det sammanlagda  värdet  av  upphandlingar  enligt 6
kap.   är  högre  än  värdet  av  de  direktivstyrda
upphandlingarna.
Regeringen   anser   att  det  av  flera  skäl  är
angeläget    att   bestämmelserna    om    offentlig
upphandling följs.  Med  hänsyn  till den offentliga
upphandlingens  omfattning  och  möjligheterna  till
effektiviseringar betonade regeringen  i  direktiven
till  Upphandlingskommittén vikten av att det  finns
en      ändamålsenlig       tillsynsfunktion      på
upphandlingsområdet. Hur denna  bör vara organiserad
och huruvida den eller andra organisationer  bör  ha
rätt  att  väcka  talan  var  några  av frågorna som
kommittén skulle överväga.
Upphandlingskommittén    har    föreslagit     att
tillsynsmyndigheten  ges talerätt i länsrätt och att
en  länsrätt skall kunna  meddela  förbud  vid  vite
eller, vid allvarliga överträdelser, kunna utdöma en
s.k.   marknadsskadeavgift.   Tillsyns-  myndigheten
föreslås vidare få talerätt inom ramen för nuvarande
s.k.  överprövningsmål.  Talerätten   föreslås  även
omfatta berörd leverantör eller en sammanslutning av
leverantörer.       Kommittén       föreslår       i
organisationsfrågan  att  en  ny  myndighet, benämnd
Konkurrens-  och  upphandlingsverket,   ledd  av  en
styrelse  eller  ett  insynsråd,  bildas  genom   en
sammanslagning  av  nuvarande  Konkurrensverket  och
Nämnden  för  offentlig upphandling. Kommittén anser
att ytterligare resurser behövs för tillsynen.
Regeringen delar  kommitténs  bedömning att det är
viktigt    att   tillsynen   över   den   offentliga
upphandlingen   är  effektiv  och  ger  upphandlande
enheter och anbudsgivare  vägledning  om  hur  lagen
skall   tillämpas.   I   propositionen   konstaterar
regeringen  att  de  förslag som kommittén lämnat  i
denna del fått ett positivt gensvar samtidigt som de
aktualiserar   vissa   frågor    om    den   närmare
utformningen av en stärkt tillsyn. Det gäller  såväl
regelverket  som  organisationen.  Regeringen  anser
dock  att  dessa frågor behöver beredas ytterligare.
Regeringen avser  att så snart som möjligt återkomma
till dessa frågor.
Motionerna

I motionerna 1999/2000:Fi58  av Gunnar Hökmark m.fl.
(m),  1999/2000:Fi60 av Karin Pilsäter  m.fl.  (fp),
1999/2000:Fi61  av  Matz Hammarström (mp) yrkande 1,
2000/01:Fi802 av Gunnar  Hökmark m.fl. (m) yrkande 6
och 2000/01:Fi804 av Inga  Berggren m.fl. (m, kd, c,
fp)   anför   motionärerna   att   de    anser   att
tillsynsmyndigheten måste ges bättre förutsättningar
att  klara  sin  uppgift.  Enligt  motionärerna  bör
tillsynsmyndigheten  ges bättre sanktionsmöjligheter
och  en  ny  organisation.   Nämnden  för  offentlig
upphandling    (NOU)    bör    slås    samman    med
Konkurrensverket    till    ett    Konkurrens-   och
upphandlingsverk. Motionärerna i Fi802 (m) yrkandena
7  och  8  samt  Fi804  (m,  kd, c, fp) instämmer  i
Upphandlingskommitténs förslag  om  att  Konkurrens-
och upphandlingsverket skall få möjlighet  att  föra
talan  om  s.k. marknadsskadeavgift vid länsrätt och
att  branschorganisationer   skall   få  talerätt  i
upphandlingsmål.
I motion 1999/2000:Fi59 av Per Landgren m.fl. (kd)
yrkande  1 anförs att NOU snarast i samband  med  en
resursförstärkning   bör   förändras  till  en  s.k.
enrådighetsmyndighet   alternativt   samordnas   med
Konkurrensverket. Oavsett  vilken  lösning som väljs
anser   motionärerna   att  det  skall  bildas   ett
insynsråd där de olika parternas  organisationer kan
diskutera  principiella och långsiktiga  frågor  för
tillsynsmyndighetens verksamhet.
Utskottets ställningstagande

Utskottet anser  att  det  är  viktigt att tillsynen
över den offentliga upphandlingen  är  effektiv  och
ger upphandlande enheter och anbudsgivare vägledning
om hur lagen skall tillämpas. I propositionen anförs
att   Upphandlingskommitténs   förslag  aktualiserar
vissa  frågor  om  den  närmare utformningen  av  en
stärkt  tillsyn  vad gäller  såväl  regelverket  som
organisationen. Regeringen gör bedömningen att dessa
frågor   behöver   övervägas    ytterligare.    Inom
Regeringskansliet  pågår  för  närvarande ett arbete
med  att  närmare  analysera vilka  befogenheter  en
framtida  tillsynsmyndighet   skall   ha   och   hur
tillsynsmyndigheten bör vara organiserad.
Inom    Regeringskansliet    pågår   således   ett
omfattande  arbete  med  att analysera  en  framtida
tillsynsmyndighets  befogenheter  och  organisation.
Utskottet   anser  inte   att   detta   arbete   bör
föregripas. Utskottet  avstyrker  därför  motionerna
1999/2000:Fi58  (m), 1999/2000:Fi59 (kd) yrkande  1,
1999/2000:Fi60 (fp),  1999/2000:Fi61 (mp) yrkande 1,
2000/01:Fi802  (m)  yrkandena   6,   7  och  8  samt
2000/01:Fi804 (m, kd, c, fp).

Upphandling under tröskelvärdena

Utskottets förslag i korthet
I   en   motion   motsätter   sig  motionären
regeringens   bedömning   att   regler    för
upphandlingar under tröskelvärdena bör finnas
i  huvudsak i samma omfattning som i dag. Med
hänvisning till Upphandlingskommitténs arbete
anser  inte  utskottet  att  det  finns någon
anledning  att  nu  göra  någon bedömning  av
vilken omfattning reglerna  för upphandlingar
under   tröskelvärdena   bör  ha.   Utskottet
föreslår  därför  att riksdagen  tillkännager
för regeringen som  sin  mening vad utskottet
anfört  om  omfattningen av  regelverket  för
upphandling  under   tröskelvärdena.   Därmed
bifaller      riksdagen     delvis     motion
1999/2000:Fi61  (mp)  yrkande  2  och  avslår
motionerna 1999/2000:
Fi62  (c)  yrkande  2  och  2000/01:Fi802 (m)
yrkande 3. Jämför reservationerna  3  (m, kd,
fp) och 4 (c).
Propositionen

Genom  LOU  genomförs EG:s regler om den  offentliga
upphandlingen  inom den inre marknaden. I 1 kap. LOU
finns  gemensamma  regler  och  definitioner  som  i
princip   gäller   för   såväl   de   direktivstyrda
upphandlingarna över tröskelvärdena enligt  2-5 kap.
som  de  icke-direktivstyrda  upphandlingarna  under
tröskelvärdena enligt 6 kap. Bestämmelserna i 6 kap.
omfattar     alla    slags    upphandlingar    under
tröskelvärdena     -    varor,    byggentreprenader,
försörjningssektorer  (vatten-,  energi-, transport-
och  telekommunikationssektorerna)   och   s.k.   A-
tjänster       (konsulttjänster,       datatjänster,
arkitekttjänster  m.m.).  Vidare  omfattar   6  kap.
upphandling av s.k. B-tjänster oavsett värde. Med B-
tjänster avses t.ex. tjänster inom kultur-, fritids-
och  idrottsverksamhet  samt  utbildnings-, social-,
hälso-   och   sjukvårdstjänster.  Slutligen   skall
upphandlingar som  omfattas av sekretess eller andra
särskilda  begränsningar   med  hänsyn  till  rikets
säkerhet och försvarsupphandlingar  göras i enlighet
med 6 kap. oavsett värde.
Upphandlingen  enligt  6 kap. är sammantaget   mer
omfattande än den upphandling  som  sker  enligt  de
direktivstyrda  reglerna. Som framgått ovan görs det
cirka  200  000  förenklade   upphandlingar  årligen
enligt bestämmelserna i 6 kap.  Härutöver tillkommer
ett   stort   antal   direktupphandlingar.   Antalet
upphandlingar  som  görs  enligt  de  direktivstyrda
reglerna är avsevärt  lägre, närmare bestämt cirka 3
500.  Det  sammanlagda  värdet   av  upphandlingarna
enligt 6 kap. är högre än det sammanlagda  värdet av
de direktivstyrda upphandlingarna.
Utöver  Sverige  har  ett  flertal andra EU-länder
bestämmelser   som,   åtminstone  delvis,   reglerar
upphandlingar under tröskelvärdena  och  upphandling
av B-tjänster.
Bestämmelserna  i 6 kap. LOU, som trädde  i  kraft
den  1 januari 1994,  utformades  efter  mönster  av
bestämmelserna  i de regelverk som tidigare gällde i
Sverige.     Dessa     regler     fanns     i     en
upphandlingsförordning  som   gällde   för  statliga
myndigheter  och  i  ett upphandlingsreglemente  som
frivilligt tillämpades av kommuner och landsting.
Trots att det ibland  framkommit  kritik  mot  att
reglerna  i  6  kap.  är  krångliga,  har det enligt
Upphandlingskommittén   inte  förts  fram  krav   på
avskaffande av 6 kap. eller  en  återgång  till  den
reglering   som   gällde   före   1994.  Regler  för
upphandling under tröskelvärdena har tvärtom bedömts
vara av stor betydelse bl.a. för små  och medelstora
företags deltagande i den offentliga upphandlingen.
Regeringen  anser  i  likhet  med  kommittén   att
upphandlingar  under  tröskelvärdena  bör regleras i
LOU,  eftersom det totalt sett rör sig om  betydande
belopp  och det är av stor vikt för samhällsekonomin
att offentliga  resurser  används  på  ett effektivt
sätt.  Regeringen  gör  bedömningen  att regler  bör
finnas  i  huvudsak  i samma omfattning som  i  dag.
Regeringen anser vidare  att  det  är viktigt med en
effektiv konkurrens. Lagstiftningen  kan  emellertid
förtydligas och kompletteras i några delar  utan att
det innebär att den blir svårtillämpad eller alltför
detaljrik. Några förslag till förbättringar tas  upp
i den aktuella propositionen.
Motionerna

I  motion  1999/2000:Fi61  av  Matz Hammarström (mp)
yrkande  2  motsätter  sig  motionären   regeringens
formulering i propositionen att "Regler bör finnas i
huvudsak  i  samma omfattning som i dag". Motionären
anser att formuleringen  bör  strykas  i avvaktan på
Upphandlingskommitténs slutbetänkande. Kommittén kan
komma att föreslå vissa förändringar av dessa regler
och   det  vore  olyckligt  att  redan  nu  begränsa
kommitténs arbete.
I motion 1999/2000:Fi62 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)
yrkande      2      anser      motionärerna      att
Upphandlingskommittén  bör  ges i uppdrag att i sitt
fortsatta  arbete närmare utreda  möjligheterna  att
reglera upphandling under tröskelvärderna i särskild
ordning   med   iakttagande   av   gemenskapsrättens
grundläggande     principer    om    likabehandling,
transparens,     ömsesidigt      erkännande      och
proportionalitet.
I motion 2000/01:Fi802 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)
yrkande      3      anför      motionärerna      att
upphandlingsreglerna  skapar  betydande  problem vid
avknoppning av offentlig verksamhet framför  allt på
B-tjänsternas    område.   Med   avknoppning   menar
motionärerna att en  offentlig  myndighet lämnar ett
entreprenaduppdrag  till  ett företag  som  ägs  och
drivs   av   tidigare   offentliga    anställda    i
verksamheten.  Motionärerna  anser  att  avknoppning
ökar   konkurrensen   genom  att  marknadsstrukturen
förändras i riktning mot flera alternativ och mindre
fåtalsdominans. Motionärerna  anser  därför  att  B-
tjänster under tröskelvärdena bör undantas från LOU.
Utskottets ställningstagande

Det   sammanlagda   värdet  av  upphandlingar  under
tröskelvärdena är högt.  Enligt  utskottet är det av
stor   vikt  för  samhällsekonomin  att   offentliga
resurser  används  på  ett effektivt sätt. Mot denna
bakgrund  anser utskottet  att  upphandlingar  under
tröskelvärdena bör regleras i LOU.
I propositionen  gör  regeringen  bedömningen  att
regler  för  upphandlingar  under tröskelvärdena bör
finnas i huvudsak i samma omfattning  som i dag. Som
redovisats   ovan  kommer  Upphandlingskommittén   i
december   innevarande   år   att   överlämna   sitt
slutbetänkande  till  regeringen. Med hänsyn härtill
anser inte utskottet att  det finns anledning att nu
göra någon bedömning av vilken  omfattning  reglerna
för   upphandlingar  under  tröskelvärdena  bör  ha.
Upphandlingskommitténs  slutbetänkande  bör  således
avvaktas   innan   ställning   tas  i  denna  fråga.
Utskottet  föreslår att riksdagen  tillkännager  för
regeringen som  sin mening vad utskottet framfört om
omfattningen av regelverket  för upphandlingar under
tröskelvärdena. Därmed tillstyrker  utskottet delvis
motion  1999/2000:Fi61  (mp)  yrkande 2.  Motionerna
1999/2000:Fi62 (c) yrkande 2 och  2000/01:Fi802  (m)
yrkande 3 avstyrks.

Elektronisk upphandling över och
under tröskelvärdena

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag om att
upphandlande  enheter  skall få möjlighet att
tillåta   att   anbud   lämnas    inte   bara
skriftligen   utan  också  genom  elektronisk
överföring eller  på  annat  sätt.  Riksdagen
avslår  motion 1999/2000:Fi62 (c) yrkande  3.
Jämför reservation 5 (c).
Propositionen

Den  11  mars   1998   antog   EG-kommissionen   ett
meddelande  -  Offentlig upphandling inom Europeiska
unionen, KOM (98)143  -  där  handlingsplanen för de
närmaste fem åren anges. Här aviseras riktlinjer för
ändringar   i   direktiven.   Förändringarna   berör
elektronisk upphandling och de syftar bl.a. till att
ge  de  upphandlande enheterna möjlighet  att  välja
bort    det    skriftliga    förfaringssättet    vid
anbudslämnande  till förmån för elektroniskt lämnade
anbud. Det kan dock  dröja några år innan eventuella
direktivändringar kan bli verklighet.
Regeringen anser att  det  finns  ett behov av att
kunna  använda den moderna kommunikationstekniken  i
upphandlingsförfarandet.    Att    regelverket   bör
anpassas så att denna teknik kan användas i de olika
leden av offentlig upphandling har regeringen  också
klargjort   i  en  skrivelse  till  riksdagen  (skr.
1997/98:190 Elektronisk  handel).  Regeringen  anser
att    Sverige    inte    bör   avvakta   eventuella
direktivändringar utan redan  i  dag ta till vara de
möjligheter  till  elektronisk  överföring   som  de
nuvarande direktiven medger.
Direktiven    tillåter    under    vissa   angivna
förutsättningar  att anbud lämnas på andra  sätt  än
skriftligen. Regeringen  anser  därför  att  det bör
införas   en   sådan  möjlighet  i  LOU.  Regeringen
föreslår att upphandlande enheter skall få möjlighet
att tillåta att  anbud  lämnas inte bara skriftligen
utan  också genom elektronisk  överföring  eller  på
annat  sätt.   Denna   reglering   bör   gälla   för
upphandlingar  såväl  över som under tröskelvärdena.
En förutsättning som måste vara uppfylld och som bör
framgå  av  LOU är att innehållet  i  anbuden  skall
förbli okänt  för  den  upphandlande  enheten intill
dess  att anbuden får öppnas. Detta villkor  innebär
att det  ställs  strikta  krav  på  den  teknik  som
används.
Motionen

I  motion  1999/2000:Fi62 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)
yrkande  3  anför  motionärerna  att  de  anser  att
regeringens   ambition    beträffande    elektronisk
upphandling  är alltför låg. Motionärerna anser  att
på sikt bör målet  utsträckas till att upphandling i
stor utsträckning skall ske endast elektroniskt. För
att detta skall vara  möjligt  bör  regeringen driva
frågan inom ramen för det europeiska samarbetet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  anser att det är angeläget  att  ta  till
vara de möjligheter  till elektronisk överföring som
de    nuvarande   direktiven    medger.    Utskottet
tillstyrker därför regeringens förslag.
Kommissionen  har  nyligen presenterat ett förslag
till direktivändringar  som bl.a. innehåller förslag
om att elektronisk överföring  skall  medges  i  all
kommunikation  inom  offentlig  upphandling.  Enligt
förslaget  skall reglerna också innehålla incitament
att  använda   elektronisk   kommunikation.   Enligt
kommissionens  strategi för den inre marknaden skall
de  föreslagna  direktiv-   ändringarna   antas   av
parlamentet  och  rådet  i  juni 2001. Inom EU pågår
således redan det arbete som motionärerna efterlyser
varför motion 1999/2000:
Fi62 (c) yrkande 3 avstyrks.

Urvalsupphandling

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag om att
det  skall  införas en ny upphandlingsform  -
urvalsupphandling  -  för upphandlingar under
tröskelvärdena.   Riksdagen   avslår   motion
1999/2000:Fi59   (kd)   yrkande   2.   Jämför
reservation 6 (m, kd).
Propositionen

Enligt nu gällande  regler  i  6  kap.  LOU  får  en
upphandlande  enhet  inte  avvisa  en leverantör med
hänvisning till att det redan finns ett tillräckligt
antal    anbudsgivare.    Följden   kan   bli    att
utvärderingsprocessen   blir    mycket   tids-   och
resurskrävande,  eftersom  enheten  måste  utvärdera
alla inkomna anbud.
Vid  upphandling  över tröskelvärdena  enligt  2-5
kap. är det däremot tillåtet  att  begränsa  antalet
anbudsgivare, vilket gäller för upphandlingsformerna
selektiv och förhandlad upphandling. Dessa former av
upphandling kan sålunda förenkla upphandlingsarbetet
inom  områden  där det finns ett stort antal företag
som är beredda att lämna anbud.
I        propositionen        redovisas        att
Upphandlingskommittén  och remissinstanserna är ense
om  att  det  finns  ett  behov  av  en  motsvarande
upphandlingsform för upphandlingar  enligt 6 kap. En
invändning som har anförts mot kommitténs förslag är
att det skulle vara mindre väl avvägt  i förhållande
till   önskemålet  om  ett  lättillämpat  regelverk.
Enligt  regeringen   kan   införandet   av   en   ny
upphandlingsform     emellertid    ses    som    att
upphandlingen kan underlättas  snarare  än  att  den
blir  mer  komplicerad. Regeringen anser således att
den nya upphandlingsformen bör introduceras i 6 kap.
Denna kan lämpligen  kallas  urvalsupphandling,  med
tanke  på  att den upphandlande enheten får göra ett
urval  bland  intresserade  leverantörer  innan  den
bjuder in till anbudsgivning.
I förhållande  till  vanlig  förenklad upphandling
måste    urvalsupphandlingen    vara   något    mera
formaliserad. Framför allt bör det  i  LOU tas in en
bestämmelse om minsta tid som de intresserade har på
sig  för  att  lämna in sina ansökningar om  att  få
lämna anbud. Syftet  med  detta  är  att  främja den
anbudskonkurrens som annars skulle begränsas  i  det
nya  förfarandet  genom  att inte alla som så önskar
får lämna anbud. Vilket antal  leverantörer  som  är
lämpligt att bjuda in att lämna anbud i det enskilda
fallet  torde variera från bransch till bransch. Det
är därför  mindre  lämpligt  att  i  LOU  ange något
bestämt  antal.  Av  LOU  bör  framgå att det minsta
antalet skall vara sådant att en effektiv konkurrens
säkerställs.  För  urvalsupphandlingarna   bör   det
vidare   vara   ett   oeftergivligt   krav  att  den
upphandlande       enheten       annonserar      sin
ansökningsinbjudan.
Motionen

I motion 1999:2000:Fi59 av Per Landgren  m.fl.  (kd)
yrkande    2   anförs   att   med   den   föreslagna
urvalsupphandlingen öppnas ett utrymme för godtycke.

Utskottets ställningstagande

Utskottet   anser    det    tillfredsställande   att
regeringen  föreslår  att det skall  införas  en  ny
upphandlingsform som gör  det  möjligt  att begränsa
antalet  anbudsgivare  även vid upphandlingar  under
tröskelvärdena.      Enligt     förslaget      skall
urvalsupphandlingen vara  något  mer formaliserad än
vanlig förenklad upphandling. Utskottet  delar  inte
motionärernas    farhågor    om    att    den    nya
upphandlingsformen  öppnar utrymme för godtycke. Med
det   anförda  tillstyrker   utskottet   regeringens
förslag  och  avstyrker  motion  1999/2000:Fi59 (kd)
yrkande 2.

Annonsering i elektronisk databas

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag om att
en enhet som använder förenklad upphandling -
med några begränsade undantag - alltid  skall
annonsera   upphandlingen  i  en  elektronisk
databas  som  är  allmänt  tillgänglig  eller
annonsera  på  annat   sätt  som  leder  till
effektiv  konkurrens.  Vid  urvalsupphandling
skall      enheten      alltid      annonsera
ansökningsinbjudan  i  en elektronisk databas
som är allmänt tillgänglig.  Riksdagen avslår
motion 1999/2000:Fi62 (c) yrkande  4.  Jämför
reservation 7 (c).
Propositionen

Inom EU pågår, som framgått ovan, ett arbete med att
ändra direktiven så att elektronisk upphandling  kan
underlättas.   Detta   arbete  tar  bl.a.  sikte  på
annonseringen. Vid upphandling  i  enlighet  med  de
direktivstyrda   reglerna  görs  i  de  flesta  fall
annonsering  av upphandlingen  i  EU:s  elektroniska
databas  Tender   Electronic   Daily   (TED).  Denna
annonsering ombesörjs av kommissionen.
I  6  kap.  LOU  finns  bestämmelser  om  att  den
upphandlande enheten vid förenklad upphandling skall
infordra  anbud  genom  annons eller skrivelse.  Vid
avvägningen  av hur omfattande  annonseringen  eller
utskicket av skrivelser behöver vara skall enheten -
enligt vad som  sägs  i 6 kap. 4 § - särskilt beakta
huvudregeln om affärsmässighet  i  1  kap.  4 §. Det
finns sålunda för närvarande inte något krav  på att
en  förenklad  upphandling  skall  annonseras. Många
upphandlingar,  i synnerhet sådana som  avser  högre
belopp,  är dock föremål  för  annonsering  i  olika
slags publikationer, ofta i fackpress.
Nuvarande    lagstiftning    hindrar    inte   att
annonsering  sker  i  elektronisk  form.  Regeringen
anser  dock  att  LOU  bör  förtydligas  på  den här
punkten så att det blir klart att det är en tillåten
annonseringsform. Dessutom finns det skäl att  lyfta
fram det elektroniska sättet att offentliggöra vilka
upphandlingar som är förestående, eftersom detta kan
komma  att  skynda  på  utvecklingen  av elektronisk
upphandling.
Mot  bakgrund  av att små och medelstora  företags
deltagande i offentlig  upphandling bör främjas, att
ökad konkurrens leder till bättre kvalitet och lägre
priser   för   upphandlande   enheter    samt    att
utvecklingen mot elektronisk upphandling bör främjas
föreslår  regeringen  att  en upphandlande enhet som
använder förenklad upphandling  skall - utom i vissa
särskilda  fall  -  annonsera  upphandlingen   i  en
elektronisk databas som är allmänt tillgänglig eller
annonsera  på  annat  sätt  som  leder till effektiv
konkurrens.   Vid   urvalsupphandling    skall    en
upphandlande       enhet       alltid      annonsera
ansökningsinbjudan i en elektronisk  databas  som är
allmänt tillgänglig.
I  LOU föreslås inte någon annan reglering än  att
databasen  skall vara allmänt tillgänglig. Med detta
menas  att annonseringssättet  och  databasen  skall
vara så  kända  att  en upphandlande enhet genom att
annonsera  uppnår  effektiv  konkurrens.  Att  driva
dessa databaser bör, enligt regeringen, inte vara en
statlig uppgift. Regeringen  anser  att det får vara
upp till marknadskrafterna att utveckla  system  som
är  attraktiva  för  de  upphandlande  enheterna och
leverantörerna. Regeringen avser att uppdra  åt  NOU
att  -  efter  samråd  med några andra myndigheter -
verka   för  en  god  utveckling   av   elektroniska
databaser och sprida information om dessa.
Motionen

I motion  1999/2000:Fi62  av Rolf Kenneryd m.fl. (c)
yrkande  4  anser  motionärerna   att  för  att  den
elektroniska upphandlingen skall fungera  rationellt
så bör det finnas en gemensam handelsplats  för  all
offentlig  upphandling. Motionärerna anser att en av
regeringen utsedd  myndighet,  t.ex.  NOU, bör ges i
uppdrag att skapa en gemensam handelsplats  för  all
offentlig   upphandling.  Utöver  att  informationen
publiceras anser  motionärerna  att  NUTEK  bör få i
uppdrag   att   arbeta   vidare   med  att  etablera
elektronisk handel i små företag, inledningsvis  med
inriktning  att  de  skall kunna delta i elektronisk
upphandling.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  anser  liksom   regeringen   att  det  är
önskvärt att statliga myndigheter verkar  för en god
utveckling  av  elektroniska  databaser  och sprider
information  om  dessa.  Däremot  är  det inte  lika
självklart att staten skall ta ansvar för  att driva
elektroniska databaser i syfte att skapa en gemensam
handelsplats för all offentlig upphandling.  Det får
i  stället bli en uppgift för marknadskrafterna  att
utveckla   system   som   är   attraktiva   för   de
upphandlande enheterna och leverantörerna. Utskottet
tillstyrker    således   regeringens   förslag   och
avstyrker motion 1999/2000:Fi62 (c) yrkande 4.

Förenklad upphandling med
anbudsinfordran från endast en
leverantör

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag om att
en   upphandlande   enhet   utan   föregående
annonsering får begära anbud genom att skicka
skrivelser   till  en  leverantör  endast  om
särskilt angivna  förutsättningar föreligger.
Riksdagen avslår motion  1999/2000:Fi59  (kd)
yrkande 3. Jämför reservation 8 (m, kd).
Propositionen

I  2-5  kap. LOU ges en upphandlande enhet möjlighet
till förhandlad  upphandling  utan  annonsering. Det
innebär  att  den  upphandlande  enheten  genom  ett
skriftligt förfarande, under vissa  förutsättningar,
kan  vända  sig till endast en leverantör  utan  att
dessförinnan   ha  annonserat  upphandlingen.  Någon
motsvarande reglering  finns  inte  i  6  kap.  LOU.
Regeringen  anser  att  det inte finns anledning att
för  de  aktuella fallen ha  en  reglering  som  för
upphandlingar  under  tröskelvärdena är strängare än
vad  de  är för upphandlingar  över  tröskelvärdena.
Exempelvis  bör en upphandlande enhet som investerat
miljontals  kronor   i   att   utveckla   ett   nytt
datorsystem  på  liknande  sätt, som vid upphandling
över  tröskelvärdena, kunna   köpa  tilläggstjänster
från  samma   leverantör.   Att   kräva  att  en  ny
upphandling görs kan inte anses skäligt  i  det fall
byte  av  leverantör är förenligt med stora tekniska
svårigheter eller kostnader.
Regeringen  anser  således  att  det  i 6 kap. bör
införas    en    bestämmelse    som   tillåter   att
upphandlingar får göras genom att  den  upphandlande
enheten  skriftligen  vänder sig direkt till  berörd
leverantör.     Förenklad     upphandling      genom
anbudsinfordran  från  endast  en leverantör får ske
endast  om  de förutsättningar är  uppfyllda  som  i
huvudsak redan anges i 2-5 kap.
Motionen

I motion 1999/2000:Fi59  av  Per Landgren m.fl. (kd)
yrkande  3  motsätter  sig motionärerna  regeringens
förslag. Visserligen torde  gällande praxis redan ge
en sådan möjlighet, men motionärerna  anser  att ett
uttryckligt  stadgande  kan riskera tolkningsproblem
och tas till intäkt för ett  ökat bruk. Motionärerna
yrkar således avslag på regeringens  förslag i denna
del.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser det vara värdefullt att det i 6 kap.
LOU   införs   en   bestämmelse  som  tillåter   att
upphandlingar får göras  genom  att den upphandlande
enheten  skriftligen vänder sig direkt  till  berörd
leverantör   i   de   fall   då   särskilt   angivna
förutsättningar  föreligger.  Utskottet  tillstyrker
regeringens    förslag    och    avstyrker    motion
1999/2000:Fi59 (kd) yrkande 3.

Propositionens förslag i övrigt

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen  bifaller  regeringens  förslag  om
upphandling        av       telefonitjänster,
försvarsupphandlingar,  formgivningstävlingar
och dokumentation, m.m.
Propositionen

Regeringen  föreslår  att telefonitjänster,  oavsett
värde, skall upphandlas  enligt  bestämmelserna  i 6
kap. LOU.
Det  föreslås  att  vid  upphandling som avses i 1
kap. 3 § andra stycket LOU får regeringen föreskriva
om de undantag från bestämmelserna  i  6 kap. som är
nödvändiga    med    hänsyn   till   försvars-   och
säkerhetspolitiska intressen samt föreskriva eller i
enskilda    fall   besluta    om    undantag    från
bestämmelserna om annonsering.
Regeringen        föreslår        också        att
formgivningstävlingar  skall  få arrangeras även för
upphandlingar under tröskelvärdena.
En  upphandlande  enhet  skall  vid  upphandlingar
enligt 6 kap. LOU dokumentera skälen för sina beslut
och  vad  som i övrigt förekommit av  betydelse  vid
upphandlingsförfarandet.     Detta    gäller    inte
upphandlingar som avser lågt värde.
Regeringen föreslår vidare att de bestämmelser i 6
kap. LOU som har sin motsvarighet i andra kapitlet i
lagen ges motsvarande lydelse.
Lagförslaget föreslås träda  i kraft den 1 januari
2001.  Detta  gäller  också  förslaget   om  att  en
upphandlande enhet skall - utom när några  särskilda
förutsättningar föreligger - annonsera de förenklade
upphandlingarna i en elektronisk databas eller också
på  annat  sätt.  Det kan dock ifrågasättas om  alla
upphandlande enheter  i  tid hinner skapa de rutiner
som behövs för det skärpta  annonseringskravet. Till
bilden hör att lagändringen inte  kommer   att kunna
utfärdas    förrän    ungefär    en    månad    före
ikraftträdandet.   Regeringen   anser   därför   att
nuvarande  ordning  i  6 kap. 4 §  LOU, som  innebär
att  förenklad  upphandling   får  genomföras  genom
utskick av skrivelser, även bör  få  tillämpas  till
och  med  den 30 juni 2001. Under en övergångsperiod
om ett halvår  får  enheten  således  möjlighet  att
välja hur en förenklad upphandling skall genomföras,
genom annons eller genom skrivelse.
Utskottets ställningstagande

Utskottet   tillstyrker   regeringens   förslag   om
upphandling           av           telefonitjänster,
försvarsupphandlingar,   formgivningstävlingar   och
dokumentation, m.m.

Motionsförslag till ändringar i LOU

Utskottets förslag i korthet
I flera motioner föreslås ett antal ändringar
i   LOU.   Med   hänvisning   till   pågående
utredningsarbete   föreslår   utskottet   att
riksdagen   avslår  motionerna  2000/01:Fi801
(s), 2000/01:Fi802  (m)  yrkandena  9 och 10,
2000/01:Fi803    (s),    2000/01:Fi805   (s),
2000/01:Fi806   (s),   2000/01:Fi807    (fp),
2000/01:Fi808    (s),    2000/01:Fi809   (s),
2000/01:Fi810 (s), 2000/01:K399  (mp) yrkande
3,     2000/01:U511    (mp)    yrkande    16,
2000/01:MJ234  (v)  yrkande  5, 2000/01:MJ711
(c) yrkande 40 och 2000/01:N324  (kd) yrkande
12. Jämför reservation 9 (m, kd, c, fp)
Motionerna

I motion 2000/01:MJ711 av Lennart  Daléus  m.fl. (c)
yrkande 40 förespråkas att regeringen inom EU aktivt
bör  verka för att upphandlingsdirektiven ändras  så
att det  blir  möjligt för de upphandlande enheterna
att  ställa  offensiva   miljökrav   vid   offentlig
upphandling.   I   motion  2000/01:Fi803  av  Agneta
Ringman (s) anför motionären  att  det  är angeläget
att   regeringen   överväger   hur   det  ekologiska
synsättet   skall   få   ordentligt   genomslag    i
upphandlingar  på lokal nivå. I motion 2000/01:MJ234
av Karin Svensson  Smith  m.fl.  (v) yrkande 5 anser
motionärerna att regeringen bör verka  för  att krav
på  miljöhänsyn  och närproduktion skall ställas  på
produkter  vid  offentlig   upphandling.   I  motion
2000/01:Fi807 av Harald Nordlund (fp) anförs  att de
regler  som  i  dag  gäller för kommunal upphandling
motverkar genomförandet  av  åtagandena i Agenda 21.
Motionären anser att frågan hur  direktiven i Agenda
21 skall kunna följas vid kommunal upphandling måste
klaras ut inom EU.
I motion 2000/01:U511 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp)
yrkande  16  anförs  att  en prioriterad  fråga  för
Sverige   skall  vara  att  verka   för   att   EU:s
upphandlingsregler  ändras  så att lokal upphandling
kan ske utan inskränkning. I motion 2000/01:Fi810 av
Ann-Kristine   Johansson  m.fl.   (s)   anförs   att
regeringen   måste    uppmärksamma   de   småskaliga
verksamheternas   problem    vid   upphandling   och
konkurrensutsättning av offentlig verksamhet.
I motion 2000/01:Fi805 av Carina  Hägg  (s) anförs
att  de  upphandlande  enheterna vid upphandling  av
verksamhet till fullo måste beakta arbetsmiljölagens
regler. I motion 2000/01:Fi808  av Anders Ygeman (s)
föreslås  att det bör göras en översyn  av  hur  LOU
förhåller   sig    till    viss    lagstiftning   på
arbetsrättens  område,  t.ex  arbetsmiljölagen   och
diskrimineringslagarna.  I  motion  2000/01:Fi809 av
Eva Arvidsson och Yilmaz Kerimo (s) anförs  att  för
att  motverka  diskriminering och främja mångfald är
det   viktigt   att   dessa   faktorer   beaktas   i
upphandlingar  som  görs  av  staten,  kommuner  och
landsting. I motion 2000/01:Fi806 av Carina Hägg och
Bernt Ekholm (s)  föreslås  att staten, kommuner och
landsting  vid  upphandlingar ställer  krav  på  att
barnarbete  inte  använts.   Motionärerna   föreslår
vidare  att svenska företag vid upphandlingar  skall
ställa  krav   på  att  importerade  varor  inte  är
tillverkade av barn.  I  motion  2000/01:K399 av Per
Lager  m.fl. (mp) yrkande 3 förepråkar  motionärerna
att det  skall  införas antidiskrimineringsklausuler
vid offentliga upphandlingar.
I motion 2000/01:Fi802 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)
yrkandena  9  och  10   instämmer   motionärerna   i
Upphandlingskommitténs  förslag om att möjligheterna
för en förfördelad leverantör att erhålla skadestånd
förbättras och att preskriptionstiden i skadestånds-
och marknadsskademål förlängs. I motion 2000/01:N324
av  Alf  Svensson  m.fl. (kd)  yrkande  12  föreslår
motionärerna  att LOU  bör  ses  över  i  syfte  att
förverkliga    principerna    om    affärsmässighet,
konkurrens   och   icke-diskriminering.   I   motion
2000/01:Fi801 av Eva Arvidsson och Carina Moberg (s)
anförs att det trots  ett  bra  regelverk görs många
dåliga upphandlingar och att det  finns ett behov av
förstärkt kompetens vid upphandling  i  stat, kommun
och landsting.
Pågående utredningsarbete

Som  redovisats  ovan  tillkallade regeringen  genom
beslut den 25 juli 1998  (dir.  1998:58) en särskild
utredare  för att utreda organisationen  av  Nämnden
för offentlig upphandling (NOU) m.m. Den 12 maj 1999
beslutade regeringen  -  efter  ett tillkännagivande
från    riksdagen   -   att   ge   utredningen    en
parlamentarisk    sammansättning,   tilläggsdirektiv
(dir.  1999:34) och  förlängd  utredningstid  t.o.m.
december  år  2000.  Enligt tilläggsdirektiven skall
kommittén  lämna  ett delbetänkande  omfattande  det
uppdrag som kommittén  fått  genom direktiv 1998:58.
Utredningen,        som        antagit        namnet
Upphandlingskommittén,  överlämnade  i december 1999
delbetänkandet (SOU 1999:139) Effektivare  offentlig
upphandling  -  För  fortsatt välfärd, trygghet  och
tillväxt.
Upphandlingskommittén    skall    överlämna   sitt
slutbetänkande  senast  i  december 2000.  Kommittén
skall  i sitt slutbetänkande  bedöma  vilka  närmare
avvägningar  som  en upphandlande enhet bör göra när
enheten skall anta  det anbud som är ekonomiskt mest
fördelaktigt. Kommittén  skall  ta  fram rikt-linjer
för  det  svenska  arbetet med upphandlingsfrågor  i
Europeiska unionen.  Kommittén skall också följa det
arbete  som  bedrivs  i  fråga   om   miljökrav  vid
offentlig   upphandling.   Vidare   skall  kommittén
behandla   frågan   om  möjlig-heten  att  upphandla
lokalt.   Slutligen   skall    kommittén   analysera
möjligheterna för en upphandlande  enhet  att  ta in
s.k.     antidiskrimineringsklausuler     i     upp-
handlingsavtalet.
Upphandlingskommitténs      delbetänkande      har
remissbehandlats.    I   proposition   1999/2000:128
Offentlig upphandling  i  informationssamhället  tar
regeringen upp vissa av kommitténs förslag.
Regeringen  inrättade  under 1998 Delegationen för
ekologiskt  hållbar  upphandling.  Delegationen  har
till  uppgift  att arbeta  pådrivande  för  att  den
offentliga upphandlingen  skall  vara ett instrument
för    att    åstadkomma   en   ekologiskt   hållbar
samhällsutveckling.    Delegationen    skall   bl.a.
initiera  och  utveckla  konkreta  vägledningar  och
metoder för hur miljökrav, kvalitetskrav  och  andra
krav   på   ekologisk  hållbarhet  kan  ställas  vid
offentlig upphandling  inom  stat, kommun, landsting
samt offentligt ägda bolag. Den skall också initiera
utbildningar   för  upphandlare  och   leverantörer.
Enligt  direktiven  (dir.  1998:8)  skall  uppdraget
redovisas senast den 31 december 2000.
Regeringen  beslutade  den  6  juli  2000  att  ge
delegationen tilläggsdirektiv (dir. 2000:54). Enligt
direktiven  ges  delegationen  i uppdrag att ta fram
ett  för  hela  den  offentliga  sektorn   gemensamt
Internetbaserat  verktyg som skall tjäna som  modell
för ekologiskt hållbara  upphandlingar. Delegationen
skall vidare analysera behovet  av  ett förslag till
upphandlingspolicy  som  hjälp  för  de myndigheter,
kommuner,  landsting m.fl., som avser att  formulera
en  policy  för   ekologiskt   hållbar  upphandling.
Delegationen  skall  senast  den  1   november  2000
redovisa  en  analys av behovet av ett förslag  till
upphandlingspolicy.  Delegationens  uppdrag i övrigt
skall redovisas senast den 1 maj 2001.
Pågående arbete inom EU

Det  pågår  ett  omfattande  arbete  inom   EU   med
upphandlingsfrågor.  Offentlig  upphandling  är  ett
område  som  enligt  kommissionens handlingsplan för
den inre marknaden bör prioriteras. Kommissionen har
i ett meddelande om offentlig  upphandling (KOM (98)
143)  anfört  att  reglerna bör göras  enklare,  mer
flexibla  och  anpassade   efter  förändringarna  på
marknaden.  Genom  Amsterdamfördraget   betonas  att
miljöhänsyn  skall  integreras  i  alla gemenskapens
politikområden  för att en hållbar utveckling  skall
uppnås.
Kommissionen har  nyligen  lagt  fram  ett förslag
till  Europaparlamentets  och  rådets  direktiv   om
samordning av förfarandena vid offentlig upphandling
av   varor,   tjänster   och  byggentreprenader  och
Europaparlamentets och rådets direktiv om samordning
av förfarandena vid upphandling  på områdena vatten,
energi och transporter. Förslaget  innehåller  såväl
rent   redaktionella   som   sakliga   ändringar.  I
förslaget har bl.a. ordet miljöegenskaper lagts till
som  ett  utvärderingskriterium. Enligt kommissionen
utgör inte detta någon ändring i sak utan endast ett
förtydligande.  Kommissionen skall under hösten 2000
presentera    ett    tolkningsmeddelande    angående
miljökrav  vid  offentlig   upphandling.  Regeringen
anser att det först därefter  kan  avgöras om det är
en tillräcklig ändring att miljöegenskaper har lagts
till som ett utvärderingskriterium. Enligt förslaget
till direktivändringar skall elektronisk  överföring
medges    i   all   kommunikation   inom   offentlig
upphandling.  Reglerna  skall också enligt förslaget
innehålla   incitament   att   använda   elektronisk
kommunikation. Enligt kommissionens strategi för den
inre      marknaden      skall     de     föreslagna
direktivändringarna antas av parlamentet och rådet i
juni 2001.
Kommissionen  har  också  uttalat  att  den  skall
presentera ett tolkningsmeddelande  angående små och
medelstora        företags        deltagande       i
upphandlingsprocessen.   Kommissionen   har   vidare
uttalat  att  den  i  ett tolkningsmeddelande  skall
förtydliga   gällande   principer    som    tillåter
beaktandet  av  sociala  och arbetsmarknadspolitiska
hänsyn.
Kommissionen skall således under hösten 2000 i ett
tolkningsmeddelande    förtydliga     under    vilka
förutsättningar miljökrav får ställas vid  offentlig
upphandling.   Meddelandet   diskuteras  nu  i  EU:s
rådgivande   kommitté  för  offentlig   upphandling.
Regeringskansliet har i skrivelser till kommissionen
lämnat   synpunkter    på   kommissionens   dokument
Offentlig  upphandling  och   miljö.  Av  skrivelsen
framgår att regeringen anser att  det  är  angeläget
att  skapa  klarhet på det här området. Bl.a.  skall
det vara möjligt  att  ställa  krav på att produkter
som köps in uppfyller kriterier  för  miljömärkning.
Vidare  skall upphandlare kunna ställa krav  på  att
anbudsgivare      uppfyller      kriterierna     för
miljöledningssystemet EMAS eller likvärdiga  system.
Det är dock angeläget att kommissionen först gör  en
analys av de samhällsekonomiska effekterna.
Inom  Regeringskansliet arbetar en beredningsgrupp
med  att ta  fram  en  svensk  ståndpunkt  om  vilka
miljökrav  som  bör  kunna  få ställas vid offentlig
upphandling.  Avsikten är att  Sverige  utifrån  den
ståndpunkten  skall   verka  för  att  EG-direktiven
klargörs eller ändras så  att  det  tydligt  framgår
vilka miljökrav som får ställas.
Utskottets ställningstagande

Den   sammanlagda   offentliga   upphandlingsvolymen
uppgår  till  ca 400 miljarder kronor  per  år.  Det
motsvarar    drygt     23    %    av    värdet    av
bruttonationalprodukten,     dvs.     den    samlade
produktionen   av  varor  och  tjänster  i  Sverige.
Utskottet  anser   därför   att   det  är  av  stort
samhällsekonomiskt   intresse  att  den   offentliga
upphandlingen fungerar  väl. En effektiv upphandling
kan verksamt bidra till besparingar  i de offentliga
utgifterna.  Utskottet anser det angeläget  med  ett
upphandlingssystem  där  de  upphandlande  enheterna
skall kunna ställa rimliga miljökrav. Den offentliga
upphandlingen  bör  utvecklas  till  ett aktivt  och
effektivt  instrument  för  att  påverka utbudet  på
marknaden så att beståndet av produkter snabbare kan
anpassas   till  kraven  på  ekologisk   hållbarhet.
Reglerna bör  vara  klara  och  tydliga,  och det är
nödvändigt  att  det  finns  en  god information  om
reglerna.
Av en rapport från NOU angående  effekter av lagen
om offentlig upphandling framgår att  LOU  har  lett
till  goda  ekonomiska  effekter  i  den  offentliga
upphandlingen.  Enligt  rapporten beräknas lagen  ha
bidragit  till en nettobesparing  på  3,3  miljarder
kronor per  år.  Upphandlingskommittén konstaterar i
sitt  betänkande  att   LOU   lett  till  förbättrad
kvalitet och goda ekonomiska effekter. Kommittén gör
bedömningen  att  det  finns en stor  potential  för
kvalitetsförbättringar  och   besparingar   om   den
offentliga upphandlingen effektiviseras ytterligare.
Upphandlingskommitténs      delbetänkande      har
remissbehandlats  och regeringen har lagt fram vissa
av kommitténs förslag  i  proposition  1999/2000:128
Offentlig  upphandling  i  informationsamhället.   I
detta  betänkande  tillstyrker utskottet bifall till
propositionen. Upphandlingskommittén  skall  i  sitt
fortsatta  arbete bl.a. följa det arbete som bedrivs
i  fråga  om miljökrav  vid  offentlig  upphandling,
behandla frågan  om möjligheten att upphandla lokalt
samt  analysera möjligheterna  för  en  upphandlande
enhet att  ta in s.k. antidiskrimineringsklausuler i
upphandlingsavtalet.  Kommittén  skall också ta fram
riktlinjer    för    det    svenska   arbetet    med
upphandlingsfrågor i EU.
Som  redovisats  ovan  pågår även  ett  omfattande
arbete  inom  EU med upphandlingsfrågor.  Ett  stort
antal av de frågor som är aktuella inom EU är sådana
som utskottet anser  vara viktiga, t.ex. möjligheten
att   ställa   miljökrav.    Utskottet    ser    med
tillfredsställelse    på    denna   utveckling   och
förutsätter att Sverige driver dessa frågor med stor
kraft.
Utskottet kan konstatera att Upphandlingskommittén
i sitt slutbetänkande kommer  att behandla ett stort
antal  av de frågeställningar som  motionärerna  tar
upp. Vidare  kan  konstateras  att  det även inom EU
pågår  ett  arbete  med  vissa  av  de  frågor   som
motionärerna  tar  upp, t.ex. möjligheten att ställa
miljökrav. Utskottet  anser  inte att det redovisade
arbetet bör föregripas. Utskottet  avstyrker  därför
motionerna   2000/01:Fi801  (s),  2000/01:Fi802  (m)
yrkandena 9 och 10, 2000/01:Fi803 (s), 2000/01:Fi805
(s),   2000/01:Fi806    (s),   2000/01:Fi807   (fp),
2000/01:Fi808 (s), 2000/01:Fi809  (s), 2000/01:Fi810
(s), 2000/01:K399 (mp) yrkande 3, 2000/01:U511  (mp)
yrkande 16, 2000/01:
MJ234  (v)  yrkande  5, 2000/01:MJ711 (c) yrkande 40
och 2000/01:N324 (kd) yrkande 12.

Verksamhet i offentlig egenregi och
obligatorisk upphandling

Utskottets förslag i korthet
I  motionerna föreslås  bl.a.  att  offentlig
verksamhet   bör   utsättas   för  kokurrens.
Utskottet   föreslår  att  riksdagen   avslår
motionerna 2000/01:Fi802  (m) yrkandena 1, 2,
4 och 5, 2000/01:K344 (m) yrkandena  4, 7 och
8  samt  2000/01:N381  (m) yrkande 12. Jämför
reservationerna 10 (m) och 11 (kd, fp).
Motionerna

I motionerna 2000/01:Fi802  av  Gunnar Hökmark m.fl.
(m)  yrkandena  1  och  2 samt 2000/01:K344  av  Per
Westerberg m.fl. (m) yrkande  8 föreslås att LOU bör
kompletteras så att det införs  ett  krav på att all
verksamhet    där    förutsättningar   finns   skall
upphandlas i konkurrens.  I  praktiken innebär detta
att  all  verksamhet som inte är  myndighetsutövning
eller  finansieras  via  olika  sorters  pengasystem
skall  upphandlas   i   konkurrens.  LOU  bör  också
kompletteras  med ett krav  på  att  affärsmässighet
skall gälla vid avbrytande av upphandling. För tiden
intill dess att  all verksamhet konkurrensupphandlas
anser motionärerna  att  en lagstadgad utmaningsrätt
bör  gälla. Den skall innehålla  en  skyldighet  för
kommuner  att  upphandla  varje  verksamhet, förutom
myndighetsutövning, i konkurrens när  en  företagare
så begär. I motion 2000/01:Fi802 (m) yrkandena 4 och
5, motion 2000/01:K344 yrkandena 4 och 7 och  motion
2000/01:N381 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, c,  fp)
yrkande  12  anför  motionärerna att det finns många
exempel på hur kommuner gynnar den egna verksamheten
genom skattesubventionering  och  underprissättning.
De  anser därför att en lag om konkurrensneutralitet
vid offentlig  prissättning  bör införas med krav på
att  offentlig  näringsverksamhet   skall  redovisas
skild från annan verksamhet. De föreslår  vidare att
det  i  LOU skall införas en regel som gör offentlig
näringsverksamhet   olaglig  om  den  inte  beslutas
formellt av staten, kommuner eller landsting.

Utskottets ställningstagande

All offentlig upphandling  regleras  i LOU. Enligt 1
kap.   4  §  LOU  skall  upp-  handling  göras   med
utnyttjande  av  de  konkurrensmöjligheter som finns
och   även   i   övrigt  genomföras   affärsmässigt.
Avbrytande  av  en  upphandling   måste  grundas  på
affärsmässighet.  Upphandlingskommittén  föreslår  i
sitt delbetänkande att det skall införas ett krav på
att det skall föreligga  sakliga  skäl  för  att  en
påbörjad upphandling skall få avbrytas.
I  sammanhanget  kan också nämnas lagen (1994:615)
om  ingripande  mot otillbörligt  beteende  avseende
offentlig upphandling. Lagen är avsedd att täcka ett
behov  som  inte  kan   fyllas   genom   LOU   eller
konkurrenslagen.  La-gen  omfattar  ett  system  med
rättsregler  som  bl.a.  ger utrymme för att i lämp-
lig  form gripa in mot vissa  konkurrenssnedvridande
beteenden.  Den  pröv-ning  av  oberoende  part  som
systemet  skapar syftar till att hos företagen väcka
förtroende  för  att  de  skall  få  en objektiv och
rättvis   behandling   i   samband   med   offentlig
upphandling.
Regeringen  inrättade  under  år  1998  Rådet  för
konkurrens  på  lika  villkor  mellan  offentlig och
privat  sektor där representanter för offentlig  och
privat  verksamhet  ingår.  Rådets  uppgift  är  att
behandla         enskilda         klagomål        om
konkurrenssnedvridningar  och  att  försöka   nå  en
samsyn   om   de   långsiktiga   spelreglerna  (dir.
1997:145). Rådet skall bedriva sin  verksamhet under
tre år och skall fortlöpande informera om resultatet
av  sitt  arbete. Vidare skall rådet senast  den  31
december 2000 redovisa sina samlade erfarenheter och
de resultat  som uppnåtts. Om det finns behov av det
får rådet lämna  förslag  till  ytterligare åtgärder
som rådet kan bedöma motiverade.
Inom Regeringskansliet arbetar  en arbetsgrupp med
att   göra   en   problemin-  ventering  beträffande
förutsättningarna för rättslig prövning när kommunal
och privat näringsverksamhet möts.
Utskottet har senast  i  betänkande  1999/2000:FiU16
behandlat  likalydande  motionsyrkanden.   Utskottet
uttalade  bl.a.  att  utskottet  ansåg  att  det var
självklart   att   kommunerna  skall  kunna  bedriva
verksamhet i egen regi  om  de så önskar. På förslag
från   utskottet   avslog   riksdagen    motionerna.
Utskottet  finner  inte anledning att föreslå  någon
ändring av riksdagens tidigare ställningstagande och
avstyrker motionerna  2000/01:Fi802 (m) yrkandena 1,
2, 4 och 5, 2000/01:K344  (m)  yrkandena  4, 7 och 8
samt 2000/01:N381 (m) yrkande 12.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med  hänvisning  till  de motiveringar som  framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Allmänt om propositionen m.m.
Riksdagen avslår motion  1999/2000:Fi62 yrkande
1.
Reservation 1 (c)
2. De framtida tillsynsuppgifterna
Riksdagen  avslår  motionerna   1999/2000:Fi58,
1999/2000:Fi59     yrkande 1,     1999/2000:Fi60,
1999/2000:Fi61 yrkande 1, 2000/01:Fi802 yrkandena
6, 7 och 8 samt 2000/01:Fi804.
Reservation 2 (m, kd, c)
3. Upphandling under tröskelvärdena
Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad utskottet framfört om omfattningen av
regelverket för upphandling under tröskelvärdena.
Därmed   bifaller    riksdagen    delvis   motion
1999/2000:Fi61  yrkande  2 och avslår  motionerna
1999/2000:Fi62  yrkande  2  och   2000/01:  Fi802
yrkande 3.
Reservation 3 (m, kd, fp)
Reservation 4 (c)
4. Elektronisk upphandling över och under
tröskelvärdena
Riksdagen   godkänner  vad  utskottet   anfört.
Därmed bifaller  riksdagen  regeringens förslag i
denna   del   och  avslår  motion  1999/2000:Fi62
yrkande 3.
Reservation 5 (c)
5. Urvalsupphandling
Riksdagen  godkänner   vad   utskottet  anfört.
Därmed bifaller riksdagen regeringens  förslag  i
denna   del   och  avslår  motion  1999/2000:Fi59
yrkande 2.
Reservation 6 (m, kd)
6. Annonsering i elektronisk databas
Riksdagen  godkänner   vad   utskottet  anfört.
Därmed bifaller riksdagen regeringens  förslag  i
denna   del   och  avslår  motion  1999/2000:Fi62
yrkande 4.
Reservation 7 (c)
7. Förenklad upphandling med
anbudsinfordran från endast en leverantör
Riksdagen  godkänner   vad   utskottet  anfört.
Därmed bifaller riksdagen regeringens  förslag  i
denna   del   och  avslår  motion  1999/2000:Fi59
yrkande 3.
Reservation 8 (m, kd)
8. Propositionens förslag i övrigt
Riksdagen godkänner  vad  utskottet  anfört och
bifaller därmed regeringens förslag i denna del.
9. Lagförslaget
I      enlighet     med     ovan     redovisade
ställningstaganden    (punkterna    1-8)    antar
riksdagen regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling.
10. Motionsförslag till ändringar i LOU
Riksdagen   avslår   motionerna  2000/01:Fi801,
2000/01:Fi802 yrkandena  9 och 10, 2000/01:Fi803,
2000/01:Fi805,   2000/01:Fi806,    2000/01:Fi807,
2000/01:Fi808,    2000/01:Fi809,   2000/01:Fi810,
2000/01:K399 yrkande  3, 2000/01:U511 yrkande 16,
2000/01:MJ234 yrkande 5, 2000/01:MJ711 yrkande 40
och 2000/01:N324 yrkande 12.
Reservation 9 (m, kd, c, fp)
11. Verksamhet i offentlig egenregi och
obligatorisk upphandling
Riksdagen   avslår   motionerna   2000/01:Fi802
yrkandena 1, 2, 4 och 5,  2000/01:K344  yrkandena
4, 7 och 8 samt 2000/01:N381 yrkande 12.

Reservation 10 (m)
Reservation 11 (kd, fp)
Stockholm den 26 oktober 2000
På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist


Följande  ledamöter  har  deltagit  i beslutet:  Jan
Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar  Hökmark (m),
Bengt  Silfverstrand  (s), Lisbet Calner (s),  Johan
Lönnroth (v), Lennart Hedquist  (m),  Sonia Karlsson
(s),  Carin Lundberg (s), Kjell Nordström  (s),  Siv
Holma (v),  Per  Landgren  (kd), Anna Åkerhielm (m),
Yvonne  Ruwaida (mp), Lena Ek  (c),  Karin  Pilsäter
(fp) och Gunnar Axén (m).

Redogörelse för ärendet


Ärendet och dess beredning

I proposition  1999/2000:128 Offentlig upphandling i
informationssamhället    föreslår   regeringen   att
riksdagen antar det förslag  till  ändringar i lagen
(1992:1528) om offentlig upphandling  som lagts fram
i  propositionen.  Regeringens  förslag  återges   i
bilaga 1 och lagförslaget i bilaga 2.
Med  anledning  av  propositionen har fem motioner
väckts. I detta sammanhang  behandlar utskottet även
29  motionsyrkanden som väckts  under  den  allmänna
motionstiden år 2000. Förslagen i motionerna återges
i bilaga 1.
Under  behandlingen  av  propositionen har utskottet
mottagit skrivelser i ärendet.

Reservationer

Utskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Allmänt om propositionen m.m. (punkt 1) (c)

av Lena Ek (c).
Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att förslaget till riksdagsbeslut  under
punkt 1 borde ha följande lydelse:
1.  Riksdagen   avslår   proposition  1999/2000:128.
Därmed  bifaller  riksdagen   motion  1999/2000:Fi62
yrkande 1.
Ställningstagande

Upphandlingskommittén har i december 1999 överlämnat
sitt  delbetänkande  och kommittén  skall  överlämna
sitt slutbetänkande senast  i  december  innevarande
år. Jag anser att kommitténs samtliga förslag  måste
ses  som  en  helhet  och  därför  behandlas  i  ett
sammanhang. Jag anser alltså att regeringen borde ha
avvaktat   kommitténs   slutbetänkande  innan  någon
proposition överlämnades till riksdagen.
Jag   föreslår   alltså   att   riksdagen   avslår
propositionen.  Därmed  bifaller   riksdagen  motion
1999/2000:Fi62 (c) yrkande 1.

2. De framtida tillsynsuppgifterna (punkt 2)
(m, kd, c)

av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark  (m),  Lennart
Hedquist  (m),  Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm
(m), Lena Ek (c) och Gunnar Axén (m).
Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att förslaget  till  riksdagsbeslut  under
punkt 2 borde ha följande lydelse:
2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  som framförs i reservation 2. Riksdagen
bifaller därmed  delvis  motionerna  1999/2000:Fi58,
1999/2000:Fi59       yrkande 1,      1999/2000:Fi60,
2000/01:Fi802 yrkandena 6, 7 och 8 och 2000/01:Fi804
samt avslår motion 1999/2000:Fi61 yrkande 1.
Ställningstagande

Vi anser att en framtida tillsynsmyndighet måste ges
bättre förutsättningar  att  klara  sin  uppgift. En
framtida    tillsynsmyndighet    bör    ges   bättre
sanktionsmöjligheter  och  en  ny  organisation.  Vi
anser att Nämnden för offentlig upphand-

ling (NOU) bör slås samman med Konkurrensverket till
ett Konkurrens- och upphandlingsverk. Vi förutsätter
att   NOU   ges   en   naturlig   roll   i  den  nya
organisationen. En tänkbar möjlighet är att  inrätta
ett forum där de olika parternas organisationer  kan
diskutera  principiella  och  långsiktiga frågor för
tillsynsmyndighetens verksamhet.
Vi    anser    också    att    Konkurrens-     och
upphandlingsverket skall få möjlighet att föra talan
om  s.k.  marknadsskadeavgift  vid  länsrätt och att
branschorganisationer    skall    få   talerätt    i
upphandlingsmål. I motsats till regeringen  anser vi
att  dessa  frågor inte behöver utredas ytterligare.
Upphandlingskommittén   har  övervägt  frågorna  och
betänkandet har remissbehandlats. Detta måste utgöra
ett tillräckligt beslutsunderlag.
Vi   föreslår  att  riksdagen   tillkännager   för
regeringen  som sin mening vad vi har framfört om de
framtida  tillsynsuppgifterna.   Detta  innebär  att
riksdagen delvis bifaller motionerna  1999/2000:Fi58
(m),  1999/2000:Fi59  (kd) yrkande 1, 1999/2000:Fi60
(fp), 2000/01:Fi802 (m)  yrkandena  6,  7  och 8 och
2000/01:Fi804  (m,  kd,  c,  fp)  samt avslår motion
1999/2000:Fi61 (mp) yrkande 1.

3. Upphandling under tröskelvärdena (punkt 3)
(m, kd, fp)

av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark  (m),  Lennart
Hedquist  (m),  Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm
(m), Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Axén (m).
Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att förslaget  till  riksdagsbeslut  under
punkt 3 borde ha följande lydelse:
3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  som framförs i reservation 3. Riksdagen
bifaller därmed  motion  2000/01:Fi802 yrkande 3 och
avslår  motionerna  1999/2000:Fi61   yrkande  2  och
1999/2000:Fi62 yrkande 2.
Ställningstagande

Vi  anser att upphandlingsreglerna skapar  betydande
problem  vid  avknoppning  av  offentlig verksamhet,
framför   allt   på   B-tjänsternas   område.    Med
avknoppning  menar  vi  att  en  offentlig myndighet
lämnar ett entreprenaduppdrag till  ett  företag som
ägs  och  drivs  av tidigare offentligt anställda  i
verksamheten.   Vi  anser   att   avknoppning   ökar
konkurrensen genom  att marknadsstrukturen förändras
i   riktning  mot  flera   alternativ   och   mindre
fåtalsdominans.      Vi     anser     därför     att
Upphandlingskommittén  bör  överväga  om  B-tjänster
under  en  begränsad  tid  skall  undantas, för  att
underlätta avknoppning av offentlig verksamhet.
Vi   föreslår   att  riksdagen  tillkännager   för
regeringen som sin  mening  vad  vi  har framfört om
undantag  från  LOU.  Detta  innebär  att  riksdagen
bifaller  motion  2000/01:Fi802  (m)  yrkande 3  och
avslår motionerna 1999/2000:Fi61 (mp) yrkande  2 och
1999/2000:Fi62 (c) yrkande 2.

4. Upphandling under tröskelvärdena (punkt 3)
(c)

av Lena Ek (c).
Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 3 borde ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som framförs i reservation 4. Riksdagen
bifaller därmed  motion 1999/2000:Fi62 yrkande 2 och
avslår  motionerna   1999/2000:Fi61  yrkande  2  och
2000/01:Fi802 yrkande 3.

Ställningstagande

Upphandlingsreglerna i LOU uppfattas i allmänhet som
snåriga.  Jag  efterlyser   enklare   regler.   EU:s
direktiv  gäller  upphandlingar över tröskelvärdena.
Sverige  har  emellertid   valt   att  även  reglera
upphandlingar under tröskelvärdena  i  LOU.  Jag ser
inte  att  det  finns  några  praktiska fördelar med
samma regelverk för små och stora  inköp.  Jag anser
att   regeringen  bör  ge  Upphandlingskommittén   i
uppdrag  att  i sitt fortsatta arbete närmare utreda
möjligheterna   att    reglera   upphandling   under
tröskelvärderna i särskild  ordning  med iakttagande
av  gemenskapsrättens  grundläggande  principer   om
likabehandling,  transparens,  ömsesidigt erkännande
och proportionalitet.
Jag   föreslår  att  riksdagen  tillkännager   för
regeringen  som  sin  mening vad jag har framfört om
upphandling under tröskelvärdena.  Detta innebär att
riksdagen bifaller motion 1999/2000:Fi62 (c) yrkande
2 och avslår motionerna 1999/2000:Fi61  (mp) yrkande
2 och 2000/01:Fi802 (m) yrkande 3.

5. Elektronisk upphandling över och under
tröskelvärdena (punkt 4) (c)

av Lena Ek (c).
Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att förslaget till riksdagsbeslut  under
punkt 4 borde ha följande lydelse:
4.  Riksdagen   godkänner   vad   som   framförs   i
reservation  5 och tillkännager detta för regeringen
som   sin   mening.    Riksdagen   bifaller   därmed
regeringens   förslag  i  denna   del   och   motion
1999/2000:Fi62 yrkande 3.
Ställningstagande

Regeringens förslag  är ett steg i rätt riktning men
jag  anser  att  regeringens   ambition  beträffande
elektronisk    upphandling    är    alltför     låg.
Rationaliseringsvinsterna    vid    tillämpning   av
elektronisk  upphandling  är  stora,  och  det  vore
oklokt av den offentliga sektorn att inte  ta del av
dessa vinster fullt ut. Jag anser att målet  på sikt
bör   utsträckas   till   att   upphandling  i  stor
utsträckning skall ske endast elektroniskt.  För att
detta skall vara möjligt bör regeringen driva frågan
inom ramen för det europeiska samarbetet.
Jag   föreslår   att  riksdagen  tillkännager  för
regeringen som sin mening  vad  jag  har framfört om
elektronisk upphandling. Detta innebär att riksdagen
bifaller regeringens förslag i denna del  och motion
1999/2000:Fi62 (c) yrkande 3.

6. Urvalsupphandling (punkt 5) (m, kd)

av  Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m),  Lennart
Hedquist  (m),  Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm
(m) och Gunnar Axén (m).
Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att förslaget  till  riksdagsbeslut  under
punkt 5 borde ha följande lydelse:
5.  Riksdagen   godkänner   vad   som   framförs   i
reservation  6 och tillkännager detta för regeringen
som   sin   mening.    Riksdagen   bifaller   därmed
regeringens   förslag  i  denna   del   och   motion
1999/2000:Fi59 yrkande 2.
Ställningstagande

Vi vill - samtidigt  som  vi tillstyrker regeringens
förslag i denna del - understryka  att  lagstiftaren
måste   vara   medveten  om  den  stora  risken  för
missbruk. Vi anser  att  den  nya upphandlingsformen
öppnar  ett  inte oansenligt utrymme  för  godtycke.
Detta  kan  emellertid   kompenseras  bl.a.  av  att
förfarandet skall motiveras  av synnerliga skäl, att
annonsering     och    dokumentation     av     hela
upphandlingsprocessen skall vara obligatorisk.
Vi  föreslår  att   riksdagen   tillkännager   för
regeringen  som  sin  mening  vad vi har framfört om
urvalsupphandling.  Detta  innebär   att   riksdagen
bifaller regeringens förslag i denna del och  motion
1999/2000:Fi59 (kd) yrkande 2.

7. Annonsering i elektronisk databas (punkt 6)
(c)

av Lena Ek (c).
Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 6 borde ha följande lydelse:
6.   Riksdagen  godkänner   vad   som   framförs   i
reservation  7 och tillkännager detta för regeringen
som   sin   mening.    Riksdagen   bifaller   därmed
regeringens   förslag  i  denna   del   och   motion
1999/2000:Fi62 yrkande 4.
Ställningstagande

Jag tillstyrker  visserligen regeringens förslag men
jag anser att för att den elektroniska upphandlingen
skall  fungera  rationellt  så  bör  det  finnas  en
gemensam handelsplats för all offentlig upphandling.
I motsats till regeringen så anser jag att det är en
statlig  uppgift  att   driva   databaser   för  att
annonsera  anbud.  Jag  anser  att  en av regeringen
utsedd myndighet, t.ex. NOU, bör ges  i  uppdrag att
skapa  en  gemensam  handelsplats  för all offentlig
upphandling.      De     enskilda     myndigheternas
förfrågningar  bör publiceras  såväl  inom  en  egen
databas   som   på  den   gemensamma.   Utöver   att
informationen publiceras  anser jag att NUTEK bör få
i  uppdrag  att  arbeta  vidare   med  att  etablera
elektronisk handel i små företag, inledningsvis  med
inriktning  att  de  skall kunna delta i elektronisk
upphandling.
Jag  föreslår  att  riksdagen   tillkännager   för
regeringen som sin mening vad jag har framfört om en
gemensam elektronisk handelsplats. Detta innebär att
riksdagen  bifaller  regeringens förslag i denna del
och motion 1999/2000:Fi62 (c) yrkande 4.

8. Förenklad upphandling med anbudsinfordran
från endast en leverantör (punkt 7) (m, kd)

av Mats Odell (kd),  Gunnar  Hökmark (m), Lennart
Hedquist (m), Per Landgren (kd),  Anna  Åkerhielm
(m) och Gunnar Axén (m).
Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  förslaget  till riksdagsbeslut under
punkt 7 borde ha följande lydelse:
7.   Riksdagen   godkänner   vad  som   framförs   i
reservation 8. Riksdagen avslår  därmed  regeringens
förslag    i   denna   del   och   bifaller   motion
1999/2000:Fi59 yrkande 3.
Ställningstagande

Vi  avstyrker   regeringens  förslag  i  denna  del.
Visserligen  torde  gällande  praxis  redan  ge  den
möjlighet som  propositionen  föreslår, men vi anser
att   ett   uttryckligt   stadgande   kan    riskera
tolkningsproblem  och  tas  till intäkt för ett ökat
bruk. Vi anser att de av EG-direktiv styrda reglerna
om direktupphandling är tillräckliga.  Vi  avstyrker
således regeringens förslag i denna del och bifaller
därmed motion 1999/2000:Fi59 (kd) yrkande 3.

9. Motionsförslag till ändringar i LOU
(punkt 10) (m, kd, c, fp)

av  Mats  Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart
Hedquist (m),  Per  Landgren (kd), Anna Åkerhielm
(m), Lena Ek (c), Karin  Pilsäter (fp) och Gunnar
Axén (m).
Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under
punkt 10 borde ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  som  framförs  i  reservation 9. Därmed
bifaller  utskottet delvis motionerna  2000/01:Fi802
yrkandena 9  och  10,  2000/01:MJ711  yrkande 40 och
2000/01:N324   yrkande  12  samt  avslår  motionerna
2000/01:Fi801,     2000/01:Fi803,     2000/01:Fi805,
2000/01:Fi806,     2000/01:Fi807,     2000/01:Fi808,
2000/01:Fi809, 2000/01:
Fi810, 2000/01:K399  yrkande 3, 2000/01:U511 yrkande
16 och 2000/01:
MJ234 yrkande 5.

Ställningstagande

Den   sammanlagda   offentliga   upphandlingsvolymen
uppgår  till ca 400 miljarder  kronor  per  år.  Det
motsvarar     drygt    23    %    av    värdet    av
bruttonationalprodukten,     dvs.     den    samlade
produktionen  av  varor  och tjänster i Sverige.  Vi
anser därför att det är av  stort samhällsekonomiskt
intresse  att den offentliga upphandlingen  fungerar
väl. En effektiv upphandling kan verksamt bidra till
besparingar  i  de  offentliga  utgifterna. Vi anser
också att den offentliga upphandlingen  bör vara ett
effektivt  instrument  för  att  påverka utbudet  på
marknaden så att beståndet av produkter snabbare kan
anpassas till kraven på miljömässiga hänsyn.
Av en rapport från NOU angående  effekter av lagen
om offentlig upphandling framgår att  LOU  har  lett
till  goda  ekonomiska  effekter  i  den  offentliga
upphandlingen.  Enligt  rapporten beräknas lagen  ha
bidragit  till en nettobesparing  på  3,3  miljarder
kronor  per  år.  Besparingen  har  kunnat  ske  med
bibehållen  kvalitet.  Det  finns emellertid en stor
och  ännu  inte  utnyttjad  besparingspotential  som
enligt Nämnden för offentlig upphandling uppgår till
ytterligare 15-20 miljarder kronor per år. Siffrorna
belyser  den  samhällsekonomiska  betydelsen  av  en
effektiv offentlig  upphandling  liksom också vikten
av  att  en ökande andel av den offentliga  sektorns
verksamhet utsätts för konkurrens.
Upphandlingskommitténs      delbetänkande      har
remissbehandlats  och regeringen har lagt fram vissa
av kommitténs förslag  i  proposition  1999/2000:128
som      behandlas      i      detta     betänkande.
Upphandlingskommittén skall i sitt  fortsatta arbete
bl.a.  följa  det  arbete  som  bedrivs i  fråga  om
miljökrav vid offentlig upphandling, behandla frågan
om möjligheten att upphandla lokalt  samt  analysera
möjligheterna  för en upphandlande enhet att  ta  in
s.k.         antidiskrimineringsklausuler          i
upphandlingsavtalet.  Kommittén  skall också ta fram
riktlinjer    för    det    svenska   arbetet    med
upphandlingsfrågor i EU.
Vi ser med tillfredsställelse  på  att  ett  antal
frågor  rörande  upphandling  har  övervägts  och är
under  övervägande av Upphandlingskommittén. Idéerna
om    affärsmässighet,    konkurrens    och    icke-
diskriminering    som    ligger   till   grund   för
lagstiftningen  bör  förverkligas.  Det  är  ytterst
angeläget att åstadkomma  en skärpt lagstiftning med
effektiva sanktionsmöjligheter,  vidgade möjligheter
att   överklaga   felaktiga  beslut,  talerätt   för
sammanslutningar av företagare samt en myndighet för
tillsyn över lagens efterlevnad som har erforderliga
resurser, initiativrätt  och  befogenheter.  Det  är
också   viktigt   att   översynen  leder  fram  till
regelförenklingar     i     upphandlingar      under
tröskelvärdena   och  att  man  klargör  hur  man  i
upphandlingar kan  underlätta för små och medelstora
företag  att  delta. Vi  anser  vidare  att  det  är
angeläget  att  kraftansträngningar   görs  för  att
åstadkomma    en    bättre    fungerande   offentlig
upphandling  även i andra EU-länder.  Kommittén  bör
också  lägga  fram   förslag  som  säkerställer  att
besparingspotentialen   utnyttjas   genom   en   mer
omfattande  offentlig  upphandling  i stat, kommuner
och landsting.
Vi   anser   att  det  är  mycket  angeläget   att
regeringen med stor  kraft  deltar i arbetet inom EU
med  upphandlingsfrågorna.  Som  utskottet  tidigare
uttalat (jfr bet. 1998/99:FiU17  s.  14  f.)  är det
väsentligt    att    det    klargörs   under   vilka
förutsättningar miljökrav får  ställas vid offentlig
upphandling. Vi anser att det bör  vara  möjligt att
ställa  krav  på att produkter som köps in uppfyller
kriterier för miljömärkning.
Beträffande små och medelstora företags deltagande
i upphandlingsprocessen  har  kommissionen  aviserat
att den skall presentera ett tolkningsmeddelande. Vi
vill  i  sammanhanget understryka vikten av att  det
befintliga   regelverket  utnyttjas  fullt  ut.  Som
exempel kan nämnas  den  möjlighet  som  LOU  ger de
upphandlande enheterna att, efter det att värdet  av
hela   upphandlingen   bestämts,   dela   upp  t.ex.
upphandlingen   av   ett  projekt  i  mindre  delar.
Utskottet   har   tidigare   uttalat   att   om   en
upphandlande enhet använder sig av den möjlighet som
LOU    föreskriver   kan    detta    skapa    bättre
förutsättningar  för  företag  av  olika storlek att
delta  i upphandlingen (bet. 1997/98:FiU7  och  bet.
1998/99:
FiU17).
Vi  föreslår   att   riksdagen   tillkännager  för
regeringen  som  sin mening vad vi har  framfört  om
ändringar i LOU. Detta  innebär att riksdagen delvis
bifaller motionerna 2000/01:Fi802  (m)  yrkandena  9
och   10,   2000/01:MJ711   (c)   yrkande   40   och
2000/01:N324  (kd) yrkande 12 samt avslår motionerna
2000/01:Fi801 (s),  2000/01:Fi803 (s), 2000/01:Fi805
(s),   2000/01:Fi806   (s),    2000/01:Fi807   (fp),
2000/01:Fi808 (s), 2000/01:Fi809  (s), 2000/01:Fi810
(s), 2000/01:K399 (mp) yrkande 3, 2000/01:U511  (mp)
yrkande 16 och 2000/01:
MJ234 (v) yrkande 5.

10. Verksamhet i offentlig egenregi och
obligatorisk upphandling (punkt 11) (m)

av   Gunnar   Hökmark,   Lennart  Hedquist,  Anna
Åkerhielm och Gunnar Axén (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under
punkt 11 borde ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad som framförs i reservation 10. Riksdagen
bifaller  därmed helt motion 2000/01:Fi802 yrkandena
1, 2, 4 och  5  och  delvis  motionerna 2000/01:K344
yrkandena 4, 7 och 8 samt 2000/01:N381 yrkande 12.

Ställningstagande

Vi anser att LOU bör kompletteras  så att det införs
ett  krav  på att all verksamhet där förutsättningar
finns skall  upphandlas  i  konkurrens.  I praktiken
innebär  detta  att  all  verksamhet  som  inte   är
myndighetsutövning   eller   finansieras  via  olika
sorters pengasystem skall upphandlas  i  konkurrens.
LOU  bör  också  kompletteras  med  ett krav på  att
affärsmässighet   skall  gälla  vid  avbrytande   av
upphandling.  För  tiden   intill   dess   att   all
verksamhet  konkurrensupphandlas  anser  vi  att  en
lagstadgad   utmaningsrätt   bör  gälla.  Den  skall
innehålla en skyldighet för kommuner  att  upphandla
varje  verksamhet,  förutom  myndighetsutövning,   i
konkurrens  när  en  företagare  så begär. Det finns
många  exempel  på  hur  kommuner  gynnar  den  egna
verksamheten    genom   skattesubventionering    och
underprissättning.  Vi  anser  därför  att en lag om
konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning bör
införas  med krav på att offentlig näringsverksamhet
skall redovisas  skild  från  annan  verksamhet.  Vi
föreslår vidare att det i LOU skall införas en regel
som  gör  offentlig näringsverksamhet olaglig om den
inte beslutas  formellt  av  staten,  kommuner eller
landsting.
Vi   föreslår   att  riksdagen  tillkännager   för
regeringen som sin  mening  vad  vi  har framfört om
upphandling   i   konkurrens.   Detta  innebär   att
riksdagen helt bifaller motionerna 2000/01:Fi802 (m)
yrkandena  1,  2,  4  och  5  och  delvis   bifaller
motionerna  2000/01:K344  (m)  yrkandena 4, 7 och  8
samt 2000/01:
N381 (m) yrkande 12.

11. Verksamhet i offentlig egenregi och
obligatorisk upphandling (punkt 11) (kd, fp)

av Mats Odell (kd), Per Landgren  (kd)  och Karin
Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  förslaget  till riksdagsbeslut under
punkt 11 borde ha följande lydelse:
11. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  framförs  i reservation 11. Därmed
bifaller  riksdagen  helt  motion  2000/01:N381  och
delvis motionerna 2000/01:Fi802  yrkandena  1,  2, 4
och 5 samt 2000/01:K344 yrkandena 4, 7 och 8.
Ställningstagande

Vi  anser  att  kravet  på konkurrensneutralitet vid
offentlig prissättning bör  skärpas genom en lag som
stadgar   att   offentlig  näringsverksamhet   skall
redovisas skild från annan verksamhet och att priset
skall baseras på en självkostnadskalkyl på likvärdig
grund som enskilda  företag.  Vi  anser  att LOU bör
kompletteras  med  en  regel  om  att  all offentlig
näringsverksamhet  måste grundas på formella  beslut
av stat, kommun eller landsting.
Vi   föreslår  att  riksdagen   tillkännager   för
regeringen  som  sin  mening  vad vi har framfört om
offentlig  näringsverksamhet.  Detta   innebär   att
riksdagen  helt bifaller motion 2000/01:N381 (m, kd,
c, fp) och delvis  bifaller motionerna 2000/01:Fi802
(m) yrkandena 1, 2,  4  och  5 samt 2000/01:K344 (m)
yrkandena 4, 7 och 8.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag


Propositionen
I proposition 1999/2000:128 föreslås  att  riksdagen
skall anta regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1992:1528) om offentlig upphandling.

Följdmotioner

1999/2000:Fi58  av  Gunnar  Hökmark  m.fl.  (m) vari
yrkas  att  riksdagen  som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att Nämnden för
offentlig  upphandling  och   Konkurrensverket  slås
samman   till  ett  nytt  verk  -  Konkurrens-   och
upphandlingsverket.

1999/2000:Fi59 av Per Landgren m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen  begär  att  regeringen skyndsamt
återkommer   med   en   lösning   av  den   framtida
organisationen och uppgifterna för  statlig  tillsyn
över offentlig upphandling,
2.  att riksdagen ger regeringen till känna vad  i
motionen anförts om urvalsupphandling,
3. att  riksdagen  avslår  regeringens  förslag till
förenklad   upphandling  med  anbudsinfordran   från
endast en leverantör.

1999/2000:Fi60  av  Karin  Pilsäter  m.fl. (fp) vari
yrkas  att  riksdagen som sin mening ger  regeringen
till känna vad  i motionen anförts om ett förslag om
en ny organisation  av tillsynen över den offentliga
upphandlingen.

1999/2000:Fi61 av Matz Hammarström (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som  sin  mening  ger  regeringen
till  känna  vad  i  motionen  anförts  om att samla
tillsynen av den offentliga upphandlingen  i  en  ny
myndighet,
2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad   i   motionen  anförts  om  att  stryka
formuleringen Regler  bör  finnas i samma omfattning
som i dag i propositionens kapitel 4.2.

1999/2000:Fi62 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar  att  avslå  proposition
1999/2000:128  och  begär  att regeringen återkommer
med  ett  helhetsförslag  där Upphandlingskommitténs
slutbetänkande kan beaktas,
2.     att    riksdagen    beslutar     att     ge
Upphandlingskommittén i uppdrag att i sitt fortsatta
arbete närmare  utreda möjligheterna att upphandling
under tröskelvärdena regleras i särskild ordning,
3. att riksdagen  som  sin  mening  ger regeringen
till  känna  vad  i  motionen  anförts  om  mål  för
elektronisk upphandling,
4.  att  riksdagen  som  sin mening ger regeringen
till  känna  vad  i  motionen  anförts  om  gemensam
elektronisk    handelsplats   för   all    offentlig
upphandling samt elektronisk handel i små företag.

Motioner från allmänna motionstiden
år 2000

2000/01:Fi801 av Eva Arvidsson och Carina Moberg (s)
vari föreslås att  riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av  förstärkt
kompetens  vid  upphandling   i   stat,  kommun  och
landsting.

2000/01:Fi802  av  Gunnar  Hökmark  m.fl.  (m)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1.  Riksdagen  begär  att  regeringen lägger  fram
förslag till ändring av LOU så  att  det  införs ett
krav   på  konkurrensupphandling  av  all  offentlig
verksamhet  exklusive  myndighetsutövning i enlighet
med vad som anförs i motionen.
2.  Riksdagen  begär att  regeringen  lägger  fram
förslag till ändring  av  LOU  så  att det införs en
utmaningsrätt  för företag i enlighet  med  vad  som
anförs i motionen.
3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs om åtgärder  för  ökad
konkurrens inom vissa samhällssektorer.
4. Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram
lagförslag om förbud mot offentlig näringsverksamhet
i enlighet med vad som anförs i motionen.
5.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger fram
lagförslag  med  regler  om konkurrensneutralitet  i
enlighet med vad som anförs i motionen.
6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att slå ihop Nämnden
för offentlig upphandling och Konkurrensverket  till
en     gemensam     myndighet,    Konkurrens-    och
upphandlingsverket.
7.  Riksdagen begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag    till    ändring    av    LOU    så    att
marknadsskadeavgift införs som en sanktionsmöjlighet
i enlighet med vad som anförs i motionen.
8.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger fram
förslag  till  ändring  av  LOU  så  att  det införs
talerätt  för  branschorganisationer i enlighet  med
vad som anförs i motionen.
9.  Riksdagen begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag    till    ändring    av    LOU    så    att
skadeståndsmöjligheterna  förbättras  i enlighet med
vad som anförs i motionen.
10.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag    till    ändring    av    LOU    så    att
preskriptionstiden  förlängs  till två år i enlighet
med vad som anförs i motionen.

2000/01:Fi803 av Agneta Ringman  (s)  vari  föreslås
att  riksdagen  fattar  följande  beslut:  Riksdagen
tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad  i
motionen anförs om ekologiskt hållbar upphandling.

2000/01:Fi804 av Inga Berggren m.fl.  (m, kd, c, fp)
vari föreslås att riksdagen fattar följande  beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs om behovet av att lägga  fram
förslag  som  stärker  tillsynen över den offentliga
upphandlingen.

2000/01:Fi805 av Carina  Hägg  (s) vari föreslås att
riksdagen   fattar   följande   beslut:    Riksdagen
tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad  i
motionen  anförs  om  behovet  av  att   påtala  att
arbetsmiljölagen  skall  beaktas vid upphandling  av
verksamheter.

2000/01:Fi806 av Carina Hägg  och  Berndt Ekholm (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att ta hänsyn till
att barnarbete  inte  använts  vid  upphandling inom
kommuner, landsting eller staten.
2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att  näringslivet
beaktar risken för barnarbete vid upphandling.

2000/01:Fi807 av Harald Nordlund (fp) vari  föreslås
att  riksdagen  fattar  följande  beslut:  Riksdagen
tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad  i
motionen anförs om kommunal upphandling  och  Agenda
21.

2000/01:Fi808 av Anders Ygeman (s) vari föreslås att
riksdagen    fattar   följande   beslut:   Riksdagen
tillkännager för  regeringen  som  sin  mening vad i
motionen   anförs   om   behovet   av   översyn  och
förändringar i lagen om offentlig upphandling.

2000/01:Fi809 av Eva Arvidsson och Yilmaz Kerimo (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande  beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om antidiskriminerings-  och
mångfaldsklausuler i upphandlingsavtal.

2000/01:Fi810  av  Ann-Kristine  Johansson m.fl. (s)
vari föreslås att riksdagen fattar  följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  i  motionen anförs om att uppmärksamma  de
småskaliga verksamheternas  problem  vid upphandling
och konkurrensutsättning av offentlig verksamhet.

2000/01:K344  av  Per  Westerberg  m.fl.  (m)   vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om ändringar i LOU.
7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  som  i  motionen anförs om  en  lag  om
konkurrensneutralitet.
8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  i motionen anförs om en lagstadgad
utmaningsrätt.

2000/01:K399 av Per  Lager  m.fl. (mp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:

3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad som anförs i motionen om införande av MR-
klausuler   vid  offentliga  upphandlingar  (avsnitt
3.2).

2000/01:U511  av  Yvonne  Ruwaida  m.fl.  (mp)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

16.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  som  i  motionen  anförs   om   att  en
prioriterad  fråga  för Sverige skall vara att verka
för att EU:s upphandlingsregler  ändras så att lokal
upphandling kan ske utan inskränkningar.

2000/01:MJ234 av Karin Svensson Smith m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

5.  Riksdagen begär att regeringen  verkar  för  att
krav  på  miljöhänsyn  och  närproduktion  ställs på
produkter vid offentlig upphandling.

2000/01:MJ711  av  Lennart  Daléus  m.fl.  (c)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

40.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om  att  regeringen bör
vara   pådrivande   inom   EU   för   att   förändra
upphandlingsdirektiven  så att det blir möjligt  att
ställa offensiva miljökrav.

2000/01:N324  av  Alf  Svensson   m.fl.   (kd)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
12.  Riksdagen  begär  att regeringen lägger  fram
förslag   till  ändringar  i  lagen   om   offentlig
upphandling  i  syfte att förverkliga principerna om
affärsmässighet, konkurrens och icke-diskriminering.
2000/01:N381 av Per  Westerberg m.fl. (m, kd, c, fp)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om skärpta krav på
konkurrensneutralitet  för  att  undvika  snedvriden
konkurrens.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
2.1   Förslag   till  lag  om  ändring   i   lagen
(1992:1528) om
offentlig upphandling


Tillbaka till dokumentetTill toppen