Nytt huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningar
Betänkande 2000/01:UbU17
Utbildningsutskottets betänkande
2000/01:UBU17
Nytt huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningar
Innehåll
2000/01
UbU17
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens proposition 2000/01:71 Nytt huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningar och motioner som väckts med anledning av den samt tre motioner från allmänna motionstiden 2000.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker samtliga motioner.
Staten övertar fr.o.m. 2002 huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningarna, för vilka landstingen och Gotlands kommun nu är huvudmän. Vårdhögskoleutbildningarna omfattar utbildning till arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, ortopedingenjör, sjukgymnast, sjuksköterska (inklusive specialistutbildningar) och tandhygienist samt utbildning inom social omsorg. Reformen är kostnadsneutral. En ekonomisk reglering sker genom att statsbidragen till landstingen minskas fr.o.m. 2002.
Innehållsförteckning
Utskottets överväganden
Statligt huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningarna
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om ett förändrat huvudmannaskap för vårdutbildningar samt godkänner principöverenskommelsen av den 11 januari 2001 mellan svenska staten och Landstingsförbundet om ett statligt övertagande av huvudmannaskapet för landstingens vårdhögskoleutbildningar.
Motionsyrkanden i hithörande frågor avstyrks.
Bakgrund
Landstingen och Gotlands kommun är i dag huvudmän för vårdhögskoleutbildningarna, dvs. utbildning till arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, ortopedingenjör, sjukgymnast, sjuksköterska (inklusive specialistutbildningar) och tandhygienist samt utbildning inom social omsorg. Samtliga landsting med undantag av Jönköpings läns landsting och Gotlands kommun har genom avtal med staten överlämnat utbildningsuppdrag till statlig högskola eller universitet. Det innebär att landstingens vårdhögskoleutbildningar i dag bedrivs vid följande universitet och högskolor:
----------------------------------------------------- |Stockholms läns landsting |Karolinska Institutet| | |(inklusive de tre| | |enskilda | | |utbildningsanordnarna | | |Ersta Diakonisällskap för | | |Ersta Sköndal högskola,| | |Stiftelsen Rödakorshemmet | | |för Röda Korsets högskola | | |och Stiftelsen| | |Sophiahemmet för| | |Sophiahemmets | | |sjuksköterskehögskola | | |samt Stockholms| | |universitet och Gotlands| | |kommun) | ----------------------------------------------------- |Uppsala läns landsting |Uppsala universitet | ----------------------------------------------------- |Södermanlands läns |Mälardalens högskola | |landsting | | ----------------------------------------------------- |Östergötlands läns |Linköpings universitet | |landsting | | ----------------------------------------------------- |Kronobergs läns landsting |Växjö universitet | ----------------------------------------------------- |Kalmar läns landsting |Högskolan i Kalmar | ----------------------------------------------------- |Blekinge läns landsting |Blekinge tekniska| | |högskola | ----------------------------------------------------- |Skåne läns landsting |Lunds universitet, Malmö| | |högskola och Högskolan| | |Kristianstad | ----------------------------------------------------- |Hallands läns landsting |Högskolan i Halmstad | ----------------------------------------------------- |Västra Götalands läns |Göteborgs universitet,| |landsting |Högskolan i Borås,| | |Högskolan i Skövde och| | |Högskolan i| | |Trollhättan/Uddevalla | ----------------------------------------------------- |Värmlands läns landsting |Karlstads universitet | ----------------------------------------------------- |Örebro läns landsting |Örebro universitet | ----------------------------------------------------- |Västmanlands läns |Mälardalens högskola | |landsting | | ----------------------------------------------------- |Dalarnas läns landsting |Högskolan Dalarna | ----------------------------------------------------- |Gävleborgs läns landsting |Högskolan i Gävle | ----------------------------------------------------- |Västernorrlands läns |Mitthögskolan | |landsting | | ----------------------------------------------------- |Jämtlands läns landsting |Mitthögskolan | ----------------------------------------------------- |Västerbottens läns |Umeå universitet | |landsting | | ----------------------------------------------------- |Norrbottens läns |Luleå tekniska| |landsting |universitet | -----------------------------------------------------
Jönköpings läns landsting bedriver utbildning vid Hälsohögskolan i Jönköping. Gotlands kommun har avtal med Karolinska Institutet om att sjuksköterskeutbildning förläggs till Visby.
Propositionen
Regeringen föreslår att huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningarna - utbildning till arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, ortopedingenjör, sjukgymnast, sjuksköterska (inklusive specialistutbildningar) och tandhygienist samt utbildning inom social omsorg - per den 1 januari 2002 skall övergå från landstingen och Gotlands kommun till staten. Statens övertagande av huvudmannaskapet föreslås ske i överensstämmelse med den principöverenskommelse om ett statligt övertagande av huvudmannaskapet för landstingens vårdhögskoleutbildningar som har slutits mellan svenska staten och Landstingsförbundet (bilaga 3). Principöverenskommelsen blir gällande när den har godkänts av regeringen och Landstingsförbundets styrelse, samtliga landsting och Gotlands kommun samt riksdagen.
Regeringen redovisar i propositionen sin bedömning av hur vissa frågor rörande vårdhögskoleutbildningarna bör behandlas vid övergång till statligt huvudmannaskap.
Vårdhögskoleutbildningarna bör överföras till det eller de statliga lärosäten som finns i respektive landsting med undantag av Jönköpings läns landsting och Gotlands kommun.
Jönköpings län saknar statlig högskola. Stiftelsen Högskolan i Jönköping bör vid ett statligt huvudmannaskap erbjudas ett utökat utbildningsuppdrag som i huvudsak omfattar den utbildning som Jönköpings läns landsting bedriver vid Hälsohögskolan i Jönköping.
Staten bör uppdra åt Karolinska Institutet att anordna vårdhögskoleutbildning på Gotland. Detta bör ske i samverkan med Gotlands kommun och utgöra en fortsättning på det samarbete som sker i dag.
Det avtal som Stockholms läns landsting har tecknat med Karolinska Institutet omfattar även den utbildning som bedrivs av tre enskilda utbildningsanordnare i Stockholm. Staten bör fr.o.m. 2002 erbjuda Ersta Sköndal högskola, Röda Korsets Högskola och Sophiahemmets sjuksköterskehögskola utbildningsuppdrag avseende vårdhögskoleutbildning som i huvudsak motsvarar de uppdrag som erhållits från Stockholms läns landsting via Karolinska Institutet.
Stockholms läns landstings avtal med Karolinska Institutet omfattar också utbildning i social omsorg. Denna utbildning genomförs av Stockholms universitet, som får ersättning av Karolinska Institutet. Stockholms universitet bör tilldelas medel som i huvudsak motsvarar det uppdrag inom social omsorgsutbildning som Karolinska Institutet i dag lämnar till universitetet.
Universitet och högskolor bör samverka med landstingen och andra vårdgivare så att praktikplatser tillhandahålls i tillräcklig omfattning och för att utveckla en väl fungerande klinisk praktik. Den kliniska praktiken bör regleras i avtal mellan respektive högskola och landsting senast vid den tidpunkt då huvudmannaskapet övergår till staten. Om inte annat överenskoms mellan högskola och landsting, bör landstingen få ersättning från högskolan för den kliniska praktik, som är förlagd till landstingets verksamheter, med 1 200 kr per student och vecka.
Lärosätena bör i ökad utsträckning samverka med varandra i syfte att utveckla och stärka miljöerna för forskning och forskarutbildning.
Sjuksköterskeutbildningen bör byggas ut genom en ökning av antagningen fr.o.m. hösten 2001 med ca 500 nybörjarplatser samt med ytterligare ca 400 nybörjarplatser fr.o.m. våren 2003.
Motioner
Två motioner från den allmänna motionstiden hösten 2000 - motionerna 2000/01:Ub405 (m) och 2000/01:Ub429 (kd) - förespråkar att Hälsohögskolan i Jönköping integreras med Stiftelsen Högskolan i Jönköping.
I motion 2000/01:Ub41(m) betonas att de fristående vårdhögskolorna, i jämförelse med de offentligt drivna, måste tillförsäkras likvärdiga och rättvisa villkor för sin fortsatta verksamhet. Motion 2000/01:Ub42 (m) yrkande 1 påpekar att de enskilda högskolorna har mycket få platser för fristående kurser för fort- och vidareutbildning av sjuksköterskor. Även i denna motion betonas angelägenheten av att de enskilda högskolorna ges resurser motsvarande de statliga högskolornas.
I motion 2000/01:Ub42 (m) yrkande 2 framhålls att de enskilda högskolorna inte har tillgång till de resurser för forskning som övriga vårdhögskolor har. En aktiv forskning inom omvårdnadsområdet är enligt motionärerna en förutsättning för att de fristående högskolorna skall kunna utveckla sin högskolemässighet och även framgent bedriva utbildning av hög kvalitet. De enskilda vårdhögskolorna bör ges samma ekonomiska resurser som de statliga för att likvärdig utbildning skall kunna ges.
I motion 2000/01:Ub501 (s) föreslås att Hälsohögskolan skall få en sådan förstärkt kompetens inom området ortopedteknik som en professur skulle medföra.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om ett förändrat huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningar och att riksdagen godkänner principöverenskommelsen av den 11 januari 2001 om ett statligt övertagande av huvudmannaskapet för landstingens vårdhögskoleutbildningar mellan svenska staten och Landstingsförbundet (bilaga 3).
Regeringen och Landstingsförbundets styrelse, samtliga landsting och Gotlands kommun har godkänt principöverenskommelsen om ett statligt övertagande av huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningarna.
Vårdsektorn lider i dag av brist på personal, särskilt sjuksköterskor med eller utan specialistkompetens. Ett statligt övertagande av ansvaret för vårdhögskoleutbildningarna förbättrar möjligheterna till övergripande bedömningar av dimensioneringen av olika utbildningar. Ett statligt huvudmannaskap ger likaså bättre förutsättningar för vårdhögskoleutbildningarnas samarbete och samverkan med övriga utbildningar inom universitet och högskolor.
Utskottet anser i likhet med regeringen att staten vid övertagandet av huvudmannaskapet bör ta till vara nuvarande struktur i form av de högskolor där vårdhögskoleutbildning i dag bedrivs. I detta ligger att den funktionella samverkan, som sedan 1994 funnits mellan Stiftelsen Högskolan i Jönköping och Hälsohögskolan i Jönköping, får en fortsättning genom ett utökat utbildningsuppdrag till Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Utskottet konstaterar att yrkandena i motionerna 2000/01:Ub405 och 2000/01:Ub429 om att Hälsohögskolan i Jönköping skall integreras med Stiftelsen Högskolan i Jönköping därmed kommer att tillgodoses. Utskottet föreslår att riksdagen avslår dessa motionsyrkanden.
Vilka resurser som skall ställas till förfogande för olika högskolor och den närmare användningen av resurserna är frågor som behandlas i statsmakternas respektive de lokala högskoleorganens budgetarbete. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub41, 2000/01:Ub42 yrkandena 1 och 2 samt 2000/01:Ub501.
Ekonomisk reglering
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen beslutar om ändring av lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting och lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting i enlighet med regeringens förslag.
Propositionen
Regeringen redovisar hur de statliga bidragen till landstingen till följd av det förändrade huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningarna kommer att minskas. Det under utgiftsområde 25 Allmänna statsbidrag till kommuner uppförda anslaget 91:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting, anslagsposten 3 Bidrag till landsting, kommer fr.o.m. 2002 att minskas med 1 420 miljoner kronor. Det statsbidrag som för närvarande ges till landstingen till utbildning för vårdyrken upphör fr.o.m. 2002.
Som en konsekvens av förstatligandet av vårdhögskoleutbildningarna skall kostnadsutjämningen för landstingen fr.o.m. 2002 inte omfatta högskoleutbildning. Lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting och lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting skall därför ändras så att standardkostnad för högskoleutbildning inte längre skall beräknas för varje landsting. Med landsting avses också kommuner som inte ingår i ett landsting.
Utskottets ställningstagande
U t s k o t t e t konstaterar att statens övertagande av huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningarna skall vara kostnadsneutralt. Därmed menas att staten inte skall åsamkas större kostnader än landstingen för vårdhögskoleutbildningarna och att landstingen varken skall vinna eller förlora på att staten tar över verksamheten.
En konsekvens av att staten övertar huvudmannaskapet blir att de statliga bidragen till landstingen minskas. Enligt propositionen kommer det under utgiftsområde 25 Allmänna statsbidrag till kommuner uppförda anslaget 91:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting, anslagsposten 3 Bidrag till landsting, fr.o.m. 2002 att minskas med 1 420 miljoner kronor. Det statsbidrag som för närvarande ges till landstingen till utbildning för vårdyrken upphör fr.o.m. 2002.
Landstingen omfattas av det kommunala utjämningssystemet. I landstingens kostnadsutjämning ingår en modell för utjämning av kostnadsskillnader inom vårdhögskoleutbildning, baserad på antalet helårsstudenter. Till följd av förstatligandet av vårdhögskoleutbildningarna skall kostnadsutjämningen för landstingen och Gotlands kommun fr.o.m. 2002 inte omfatta högskoleutbildning.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner förslagen till lag om ändring i lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting och till lag om ändring i lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting (bilaga 2). Ändringarna innebär att fr.o.m. 2002 standardkostnad för högskoleutbildning inte skall beräknas för varje landsting. Med landsting avses också kommuner som inte ingår i landsting.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.
1. Statligt huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningarna (punkt 1) - m, kd, fp
av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m), Ulf Nilsson (fp) och Maria Larsson (kd).
Moderata samlingspartiet vill i likhet med motionärerna i motionerna 2000/01:Ub41 och 2000/01:Ub42 framhålla angelägenheten av att de fristående vårdhögskolorna i jämförelse med de offentligt drivna tillförsäkras likvärdiga och rättvisa villkor för sin verksamhet. Det innebär bl.a. att de fristående vårdhögskolorna bör få en rimlig andel av den planerade utökningen av antalet utbildningsplatser, att de bör ges resurser för fristående kurser, dvs. för att fort- och vidareutbilda legitimerade sjuksköterskor, och att de bör få tillgång till resurser för forskning.
2. Statligt huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningarna (punkt 1) - c
av Sofia Jonsson (c).
Den kliniska praktiken är en nödvändig del av utbildningen och utgör för studenten den brygga som skall knyta an de teoretiska studierna med den kommande yrkesverksamheten. I dag är ca 60 % av samtliga praktikplatser förlagda till landstingen medan resterande platser fördelar sig mellan kommunala vårdgivare och privata vårdgivare. Vad gäller frågan om ersättning för klinisk praktik föreslår regeringen att landstingen bör få ersättning för klinisk praktik som är förlagd till landstingets verksamheter. Någon överenskommelse mellan staten och kommunerna om ersättning för klinisk praktik har inte gjorts varför Centerpartiet i motion 2000/01:Fi19 yrkat på följande:
"I enlighet med finansieringsprincipen så ersätts kommunerna för kostnaderna för studerande på vårdhögskoleutbildningar som gör kliniskt praktik. Landstingen kommer fr.o.m. den 1 januari 2002 att ersättas, om ej annat överenskommits mellan högskola och landsting, med 1 200 kronor per student och praktikvecka. Med samma ersättningsnivå så innebär det att 60 miljoner kronor förs över till kommunerna för att säkerställa att den kliniska praktiken även kan göras inom kommunernas verksamhetsområde."
BILAGA 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Regeringen har i proposition 2000/01:71 Nytt huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningar föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting,
2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting,
3. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om ett förändrat huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningar (avsnitt 8.1),
4. att riksdagen godkänner principöverenskommelsen mellan svenska staten och Landstingsförbundet av den 11 januari 2001 om ett statligt övertagande av huvudmannaskapet för landstingens vårdhögskoleutbildningar (avsnitt 8.1).
Motioner
I betänkandet behandlar utskottet nedan uppräknade motionsyrkanden i vilka föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Följdmotioner
2000/01:Ub41 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de fristående vårdhögskolorna, i jämförelse med de offentligt drivna, måste tillförsäkras likvärdiga och rättvisa villkor för sin fortsatta verksamhet.
2000/01:Ub42 av Maud Ekendahl och Margareta Cederfelt (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de enskilda vårdhögskolorna ges samma ekonomiska resurser som de statliga för att likvärdig utbildning skall kunna ges.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att behovet av resurser till specialistutbildningar inom t.ex. smärtlindring och vård av äldre samt akutsjukvård beaktas vid det statliga övertagandet.
Motioner från allmänna motionstiden
2000/01:Ub405 av förste vice talman Anders Björck och Ulf Melin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten att inlemma Hälsohögskolan i Stiftelsen Högskolan i Jönköping.
2000/01:Ub429 av Göran Hägglund och Maria Larsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Hälsohögskolan i Jönköping får Stiftelsen Högskolan i Jönköping som huvudman för sin fortsatta verksamhet.
2000/01:Ub501 av Morgan Johansson och Tullia von Sydow (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den ortopedtekniska vården och Hälsohögskolan i Jönköping.
BILAGA 2
Regeringens lagförslag
1. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting skall ha följande lydelse.
---------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ---------------------------------------------------- 3 §1 ---------------------------------------------------- För varje kommun beräknas standardkostnad för barnomsorg, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, grundskola, gymnasieskola, vatten och avlopp, gator och vägar, näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder, byggkostnader, uppvärmningskostnader, kallortstillägg, merkostnader till följd av befolkningsminskning och svagt befolkningsunderlag, barn och ungdomar med utländsk bakgrund samt administration, resor och räddningstjänst. ----------------------------------------------------- För varje landsting För varje landsting beräknas standardkostnad beräknas standardkostnad för hälso- och sjukvård, för hälso- och sjukvård högskoleutbildning och och kallortstillägg. kallorts-tillägg. ---------------------------------------------------- Standardkostnad beräknas också för kollektivtrafik. Kostnaden fördelas mellan kommuner och landsting enligt bestämmelser som regeringen meddelar. ---------------------------------------------------- ____________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
1 Senaste lydelse 1999:675.
2. Lag om ändring i lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting skall ha följande lydelse.
---------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ---------------------------------------------------- 3 §1 ---------------------------------------------------- För varje kommun beräknas standardkostnad för barnomsorg, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, grundskola, gymnasieskola, vatten och avlopp, gator och vägar, näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder, byggkostnader, uppvärmningskostnader, kallortstillägg, merkostnader till följd av befolkningsminskning och svagt befolkningsunderlag, barn och ungdomar med utländsk bakgrund samt administration, resor och räddningstjänst. ----------------------------------------------------- För varje landsting För varje landsting beräknas standardkostnad beräknas standardkostnad för hälso- och sjukvård, för hälso- och sjukvård högskoleutbildning och och kallortstillägg. kallorts-tillägg. ---------------------------------------------------- Standardkostnad beräknas också för kollektivtrafik. Kostnaden fördelas mellan kommuner och landsting enligt bestämmelser som regeringen meddelar. ---------------------------------------------------- ____________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
__________________________
1 Senaste lydelse 1999:676.
BILAGA 3
Principöverenskommelse
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs under Utskottets överväganden föreslår utskottet att riksdagen fattar följande beslut:
1. Ändrat huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningar
Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om ett förändrat huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningar samt avslår motionerna 2000/01:Ub41, 2000/01:Ub42 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Ub405, 2000/01:Ub429 och 2000/01:Ub501.
2. Principöverenskommelse mellan svenska staten och Landstingsförbundet
Riksdagen godkänner principöverenskommelsen mellan svenska staten och Landstingsförbundet av den 11 januari 2001 om ett statligt övertagande av huvudmannaskapet för landstingens vårdhögskoleutbildningar.
3. Lag om ändring i lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting.
4. Lag om ändring i lagen (1995:1516) om utjämningsavgift till kommuner och landsting
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting.
Stockholm den 17 maj 2001
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask (m), Inger Lundberg (s), Lars Hjertén (m), Majléne Westerlund Panke (s), Tomas Högström (m), Tomas Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m), Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp), Agneta Lundberg (s), Nils-Erik Söderqvist (s) och Maria Larsson (kd).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Regeringen tillsatte i juni 1998 den s.k. Vårdkommissionen med uppgift att bl.a. kartlägga rekryteringsbehovet inom vård- och omsorgssektorn, analysera villkor som påverkar rekryteringen samt ge förslag till åtgärder mot kommande bristsituation inom vårdyrken. Kommissionen hade också i uppdrag att diskutera huvudmannaskapet för vårdutbildningarna och dess effekter för såväl dimensionering av som rekrytering till vård- och omsorgsutbildningarna.
Kommissionen redovisade sitt arbete i rapporten Den ljusnande framtid är vård (Ds 1999:44). Kommissionen föreslog att ansvaret för vårdhögskoleutbildningarna skulle föras över från landstingen till staten senast år 2001.
Representanter för Regeringskansliet och Landstingsförbundet utarbetade 1998 promemorian Underlag för samtal kring vårdhögskolornas huvudmannaskap - en lägesrapport (dnr U2000/1461/UH).
Regeringen bemyndigade den 27 april 2000 chefen för Utbildningsdepartementet att tillkalla en förhandlingsdelegation med uppdrag att förhandla med landstingen och Gotlands kommun i syfte att klargöra under vilka förutsättningar det samlade huvudmannaskapet för landstingens vårdhögskoleutbildningar kunde överföras till staten (dnr U2000/1813/UH). I direktiven till förhandlingsdelegationen angavs bl.a. att kostnadsneutralitet skulle vara en förutsättning för ett ändrat huvudmannaskap samt att en eventuell ändring av huvudmannaskapet skulle vara rikstäckande.
Förhandlingarna ledde till att en principöverenskommelse om ett statligt övertagande av huvudmannaskapet för landstingens vårdhögskoleutbildningar undertecknades av staten och Landstingsförbundet den 11 januari 2001. Principöverenskommelsen godkändes av regeringen den 18 januari 2001 och av Landstingsförbundets styrelse den 19 januari 2001. För att principöverenskommelsen skall äga giltighet fordras att den också godkänns av riksdagen, samtliga landsting och Gotlands kommun.
Genom proposition 2000/01:71 Nytt huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningar har regeringen bl.a. lagt fram principöverenskommelsen mellan staten och Landstingsförbundet för riksdagens godkännande. Med anledning av propositionen har väckts två motioner. Under allmänna motionstiden 2000 väcktes tre motioner i hithörande frågor. Förslagen i propositionen och motionerna återges i bilaga 1.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Staten föreslås fr.o.m. den 1 januari 2002 överta huvudmannaskapet för följande utbildningar, för vilka landstingen och Gotlands kommun nu är huvudmän: utbildning till arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, ortopedingenjör, sjukgymnast, sjuksköterska (inklusive specialistutbildningar) och tandhygienist samt utbildning inom social omsorg.
Reformen skall vara kostnadsneutral, och en ekonomisk reglering skall ske genom att det generella statsbidraget till landstingen fr.o.m. 2002 reduceras med 1 420 miljoner kronor. Vidare upphör fr.o.m. 2002 det särskilda statsbidraget till landstingen för utbildning för vårdyrken. Som en konsekvens av förstatligandet av vårdhögskoleutbildningarna ändras lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting och lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting så att det inte längre skall beräknas standardkostnad för högskoleutbildning för varje landsting och Gotlands kommun.