Nytt avgiftssystem inom livsmedelskontrollen

Betänkande 1989/90:JoU8

Jordbruksutskottets betänkande

1989/90:JoU8

Nytt avgiftssystem inom
livsmedelskontrollen

1989/90

J0U8

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 1989/90:45 om ett nytt
avgiftssystem inom livsmedelskontrollen. Utskottet föreslår att riksdagen
lämnar utan erinran vad regeringen anfört i skrivelsen. De avsnitt
i skrivelsen som inte särskilt berörs har inte ansetts påkalla några
närmare kommentarer från utskottets sida. De med anledning av
skrivelsen väckta motionerna avstyrks.

Till betänkandet har fogats 13 reservationer.

Skrivelsen

I skrivelse 1989/90:45 har regeringen berett riksdagen tillfälle att ta del
av en redogörelse över utformningen och effekterna av det nya avgiftssystemet
för finansiering av tillsynen enligt livsmedelslagen.

Huvudsakligt innehåll

Tillsynen enligt livsmedelslagen finansieras genom en fast årlig avgift.

Avgiften skall tas ut av varje livsmedelshanterande företag och motsvara
kontrollkostnaden för företaget. Livsmedelsverket får det direkta
tillsynsansvaret för vissa större företag och kommer i dessa fall att vara
den myndighet som tar ut tillsynsavgiften. Därutöver förstärks livsmedelsverkets
roll som central tillsynsmyndighet.

Avgiftssystemet skall möjliggöra omprioriteringar, bl.a. på så sätt att
insatserna i enskilda företag kan varieras från tid till annan. I kombination
med ett större utnyttjande av företagens egentillsyn kommer
detta att medge de skärpningar av kontrollen som riksdagen beslutat
om. Dessutom utökas möjligheterna att utöva verkningsfull redlighetskontroll.

Företagen som hanterar livsmedel delas in i fyra huvudgrupper,
nämligen industriell tillverkning och beredning av livsmedel, partioch
detaljhandel, storhushåll och vattenverk. Huvudgrupperna indelas
i klasser som grundar sig på företagens omsättning och i vissa fall
årsarbetskraft. Den lägsta avgift som kommer att tas ut är 1 500 kr.

Enligt livsmedelsverkets beräkningar kommer den lägsta avgiften att

omfatta ca 90% av alla kontrollobjekt. j

1 Riksdagen 1989/90. 16 sami. Nr 8

Avgiftssystemet skall träda i kraft den 1 juli 1990. För att inte
försena reformen i övrigt tillförs livsmedelsverket resurser redan
fr.o.m. den 1 januari 1990. Detta sker genom ett överskridande av
verkets anslag budgetåret 1989/90.

Motionerna

1989/90:Jol av Kent Carlsson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tidpunkten för ikraftträdande,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kommunernas redovisning till livsmedelsverket.

1989/90:Jo2 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
offentliga kontrollen av livsmedel huvudsakligen skall bekostas genom
avgifter från berörda företag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
avgiftsuttaget från varje enskilt företag skall spegla de faktiska kontrollkostnaderna
och att detta bör gälla såväl livsmedelsverkets som kommunernas
kontrollverksamhet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
höjning av avgiftsuttaget endast skall kunna göras vid ökade eller
fördyrade kontrollinsatser,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
livsmedelsverkets medelstilldelning skall ske i vanlig ordning, dvs. efter
äskanden från verkets sida,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett nytt
avgiftssystem inte bör införas förrän tidigast den 1 januari 1991,

6. att riksdagen, för det fall yrkandena 1, 2 och 3 inte vinner
riksdagens bifall, som sin mening ger regeringen till känna att förändringar
av det föreslagna avgiftssystemet, bl.a. avseende gruppindelningen,
måste genomföras om systemet skall införas.

1989/90:Jo3 av Ulla Orring (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att glesbygdsbutiker med statligt investeringsstöd
befrias från kontrollavgiften,

2. att riksdagen — därest ej yrkandet vinner bifall — som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
nedsättning av avgiften för de aktuella butikerna.

1989/90:Jo4 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om överföring av pengar
från kommunerna till livsmedelsverket,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en fast
årlig avgift inom livsmedelskontrollen måste knytas till en årlig kontroll
av och/eller rådgivning till företagen,

1989/90:JoU8

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
avgifterna för företag med upp till en årsarbetskraft skall vara på ett
belopp lägre än 1 500 kr.

1989/90:Jo5 av Åsa Domeij och Roy Ottosson (båda mp) vari yrkas

1. att varje länsstyrelse skall tillföras en ny tjänst för att samordna
livsmedelskontrollen och stödja kommunerna i enlighet med vad som
anförts i motionen,

2. att kommunerna bör få använda de pengar man får in på
avgifterna flexibelt i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att de kommuner som så önskar får ta över det samlade ansvaret
för livsmedelskontrollen i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att det föreslagna avgiftstaket slopas.

1989/90:Jo6 av Annika Åhnberg m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kommunernas roll vad gäller livsmedelskontrollen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om livsmedelsverkets roll vad gäller livsmedelskontrollen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kommunernas behov av ökade statsanslag för
förbättrad livsmedelskontroll,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
livsmedelsverkets verksamhet skall finansieras via statsbudgeten,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
kommunernas avgiftsuttag skall finansiera den egna livsmedelskontrollen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att avgift
för livsmedelskontroll skall utgå för faktisk tillsyn och inte generellt,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ökade resurser till livsmedelskontrollorganisationen
KRAV,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om livsmedelskontrollavgift på importerade livsmedel.

1989/90:Jo7 av Margareta Fogelberg (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om principerna för ett nytt avgiftssystem,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om överföring av pengar från kommunerna till
LMV,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om gruppindelning.

1989/90:JoU8

1* Riksdagen 1989/90. 16 sami. Nr 8

Utskottet

1989/90:JoU8

Bakgrund

I regeringens proposition 1988/89:68 om vissa ändringar i livsmedelslagen
(1971:511) föreslogs bl.a. en vidgad avgiftsfinansiering inom livsmedelskontrollen.
I lagen infördes en ny bestämmelse — 29 a §
— med ett bemyndigande som gjorde det möjligt att föreskriva avgifter
för en myndighets verksamhet enligt livsmedelslagen eller enligt föreskrifter
som meddelats med stöd av denna lag. En obligatorisk årlig
livsmedelskontrollavgift skulle möjliggöra dyrare kemiska analyser och
en omprioritering av kontrollarbetet. Avgiften skulle bekosta kommunernas
provtagningar och undersökningar. För att täcka livsmedelsverkets
kostnader i samband med kontrollarbete m.m. skulle erforderliga
avgiftsmedel överföras från kommunerna till verket.

Riksdagen lämnade förslaget utan erinran såvitt avser grundprincipen
att den offentliga livsmedelskontrollen till viss del skall finansieras
genom en avgift som erläggs av livsmedelsföretagen. Förslaget till 29 a
§ livsmedelslagen med bemyndigande för regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer att föreskriva om avgifter för en myndighets
verksamhet enligt lagen godtogs. Riksdagen ansåg det dock
angeläget att man erhöll närmare information om avgiftssystemets
utformning och effekter samt att tillfälle gavs för att anlägga synpunkter
på ett mer utarbetat och detaljerat förslag. Regeringen skulle därför
återkomma till riksdagen med en särskild redovisning av gjorda överväganden.
Härvid skulle bl.a. uppbördsfrågorna, kontrollarbetets omfattning
i förhållande till avgiftsskyldigheten, samspelet mellan kommunerna
och livsmedelsverket samt avgiftssystemets effekter för olika
typer av företag beaktas (1988/89:JoU14 s.43 ff, rskr. 263).

Med anledning av redovisade beslut har regeringen berett riksdagen
tillfälle att ta del av en redogörelse över utformningen m.m. av det nya
avgiftssystemet för finansiering av tillsynen enligt livsmedelslagen.

Principer för ett nytt avgiftssystem
Skrivelsen

En fast årlig avgift tas ut av varje livsmedelshanterande företag. Avgiften
avvägs så att den motsvarar kontrollkostnaden för företaget på
några års sikt. För ett enskilt år kan kostnaden dock bli såväl högre
som lägre än företagets årliga avgift. Härigenom möjliggörs varierande
insatser i enskilda företag över tiden, och ökad samordning i form av
exempelvis projektinriktad kontroll. Med en fast avgift på dagens nivå
ges utrymme att mer än fördubbla tillsynsverksamheten. I kombination
med ett större utnyttjande av företagens egentillsyn kommer detta
att medge de skärpningar av kontrollen som riksdagen beslutat om.
Detta ger också betydligt större möjligheter att utöva en verkningsfull
och skärpt redlighetskontroll.

Motioner

I motion Jo2 (m) framhålls att den offentliga kontrollen av livsmedel
huvudsakligen skall bekostas genom avgifter från berörda företag (yrkande
1). Kontrollsystemet måste utformas på ett sådant sätt att företag
med väl utvecklad egenkontroll och god livsmedelshygien premieras.
Ett schablonmässigt avgiftsuttag hotar enligt motionärerna att permanenta
en illa fungerande kontrollapparat. Samtidigt förstärks den kommunala
ekonomin utan att detta nödvändigtvis medför ökade kontrollinsatser.
Avgiftsuttaget från varje enskilt företag skall spegla de faktiska
kontrollkostnaderna. Detta måste gälla både livsmedelsverkets och
kommunernas kontrollverksamhet (yrkande 2).

Det kan enligt motion Jo4 (c) accepteras att en fast årlig tillsynsavgift
tas ut av företagen. Kommunerna bör dock själva få besluta om
och ta ut avgifter för den verksamhet de verkligen bedriver. Den fasta
årliga avgiften måste enligt motionärerna knytas till en årlig kontroll
av och/eller rådgivning till företagen (yrkande 2).

I miljöpartiet de grönas motion Jo5 betonas den positiva betydelsen
av ett ökat kommunalt ansvar för livsmedelskontrollen. Motionärerna
anser att kommunerna skall få använda avgiftsmedlen flexibelt, exempelvis
till att finansiera löner till den personal som ansvarar för
livsmedelskontrollen (yrkande 2). Eftersom det är osäkert om de
influtna avgifterna kommer att räcka för att tillgodose livsmedelslagens
ambitionsnivå bör avgiftstaket slopas. Kommunerna måste enligt motionärerna
få ta ut så höga avgifter som de anser sig behöva för att
klara kontrollen. Högre avgift än vad som motsvarar de verkliga
kostnaderna kan ändå inte tas ut med hänsyn till gällande kommunallagstiftning
(yrkande 4).

I motion Jo6 (vpk) yrkas att avgiften skall utgå för faktisk tillsyn
och inte efter generella grunder (yrkande 6).

Principen att avgiften skall avvägas så att den motsvarar kontrollkostnaden
för företaget på några års sikt förutsätter enligt motion Jo7
(fp) yrkande 1 att företaget sysslar med livsmedelstillverkning. Flertalet
företag i kommunerna utgörs dock av servicebutiker, caféer, kiosker,
gatukök och liknande. Även dessa företag skall betala 1 500 kr. per år
för provtagning och kontroll. Redan i dag finns möjlighet att ta prover
till en kostnad motsvarande två bakteriologiska analyser per år hos
ifrågavarande företag. Om man bortser från provtagningsmomentet tas
inga avgifter ut i dag för kontroll av lokalernas hygieniska standard.

Utskottets överväganden

Utskottet vill med anledning av motionerna Jo2 yrkandena 1 och 2,
Jo4 yrkande 2, Jo6 yrkande 6 och Jo7 yrkande 1 anföra följande.

Målet för den offentliga livsmedelskontrollen är att skydda konsumenterna
mot hälsorisker och oredliga förfaranden. För att uppnå
detta mål fastslog riksdagen våren 1989 i samband med behandlingen
av regeringens förslag om en skärpt livsmedelskontroll
(prop. 1988/89:68, JoUl4, rskr.263) följande utgångspunkter för det
fortsatta arbetet. Livsmedelskontrollen skall vara likartad och neutral i

1989/90: Jo U8

förhållande till livsmedlens ursprung och till den marknad de är
avsedda för. Kontrollen skall också vara densamma oberoende av
vilken produktionsmetod som använts, och således skall samhällets
tillsyn också vara densamma oberoende av hur och var i landet
livsmedlen produceras. Kontrollen bör utöver hygienbevakning i större
utsräckning än tidigare inriktas på redlighet inom livsmedelsproduktionen.

Utskottet anser att den föreslagna avgiftsfinansieringen i kombination
med den utökade egenkontrollen hos företagen är väl ägnad att
tillgodose en förstärkt livsmedelskontroll i enlighet med riksdagens
beslut. En fast obligatorisk årlig livsmedelskontrollavgift bör, såsom
också framhålls i förslaget, ge utrymme för dyrare kemiska analyser
och omprioriteringar i kontrollen. Resurser kan då styras till de
områden där kontrollbehovet är störst. Behovet av en utökad redlighets-
och projektinriktad kontroll motiverar en avgift som motsvarar
kontrollkostnaden för det enskilda företaget på några års sikt. En fast
generell avgift innebär dessutom att onödig administration undviks. 1
enlighet med tidigare riksdagsbeslut skall kontrollarbetet följa ett fast
kontrollprogram. Utskottet utgår från att de föreslagna årsavgifterna
kommer att utgöra riktlinjer för berörda tillsynsmyndigheter och att
kostnaden för de enskilda kontrollåtgärderna skall utgöra den huvudsakliga
beräkningsgrunden för det faktiska avgiftsuttaget. Avgifterna
bör således kunna differentieras och därigenom återspegla det faktiskt
utförda kontrollarbetet. Tillsynsmyndigheterna bör ha möjlighet att
både öka och sänka årsavgifterna för de företag som förorsakar ett
större resp. mindre kontrollarbete. Utskottet finnér mot bakgrund av
det anförda inte anledning att föreslå riksdagen någon åtgärd i anledning
av motionerna. Motionerna Jo2 yrkandena 1 och 2, Jo4 yrkande

2, Jo6 yrkande 6 och Jo7 yrkande 1 avstyrks således.

Med det anförda avstyrks även motion Jo5 yrkande 2.

Vad utskottet anfört ovan innebär att motion Jo5 yrkande 4 avstyrks
såvitt avser slopande av avgiftstaket.

Tillsynsansvaret

Skrivelsen

Livsmedelsverket får till följd av förslaget det direkta tillsynsansvaret
för fler företag än i dag. Det rör sig om företag med en komplex
verksamhet eller stor spridning av produkterna. I dessa fall kommer
livsmedelsverket också att vara den myndighet som tar ut tillsynsavgift.
Därutöver förstärks livsmedelsverkets roll som central tillsynsmyndighet.
Det gäller bl.a. i fråga om service till miljö- och hälsoskyddsnämnderna,
informationsverksamhet och metodutveckling.

1989/90:JoU8

Motioner

I motion Jo5 (mp) yrkas att varje länsstyrelse tillförs en ny tjänst för
samordning av livsmedelskontrollen och stöd till kommunerna (yrkande
1). Samtliga kommuner som önskar bör dock redan nu ges möjlighet
att överta det samlade ansvaret för ifrågavarande kontrollarbete.
Efter ett par år kan verksamheten utvärderas för att avgöra om
ytterligare decentralisering är möjlig (yrkande 3).

Enligt motion Jo6 (vpk) är en förutsättning för att den skärpta
livsmedelskontrollen skall bli genomförd i praktiken att kommunernas
miljö- och hälsoskyddsnämnder får bättre resurser. Det föreslagna
avgiftssystemet är otillräckligt. Utbyggnaden av personella och andra
resurser måste komma före det ökade avgiftsuttaget. För att kunna
bygga upp livsmedelskontrollen i önskad omfattning fordras inledningsvis
statliga bidrag (yrkandena 1 och 3). Livsmedelsverkets roll är
att tillhandahålla stöd till kommunerna genom experthjälp, utbildning
m.m. Med hänsyn till behovet av projektinriktad kontroll bör tillgången
till specialistkompetens stärkas (yrkande 2). Motionärerna framhåller
i yrkande 7 även behovet av ökade resurser för Kontrollföreningen
för alternativ odling (KRAV).

Utskottets överväganden

I samband med riksdagens behandling av frågan om en utökad livsmedelskontroll
tillstyrkte utskottet regeringens förslag beträffande organisationen
av den allmänna offentliga livsmedelskontrollen. Utskottet
framhöll därvid bl.a. att en decentralisering utöver förslaget skulle
kunna äventyra en i hela landet likartad offentlig livsmedelstillsyn.
Samtidigt erinrades om livsmedelsverkets möjligheter att i vissa fall
frångå den generella ansvarsfördelningen, och om behovet av att
upprätthålla den kommunala kompetensen på området
(1988/89:JoU14 s.29 f).

Det nu redovisade förslaget till avgiftsfinansiering av livsmedelskontrollen
kommer med utgångspunkt i dagens avgiftsnivå att ge utrymme
för en mer än fördubblad tillsynsverksamhet. Förslaget tillförsäkrar
dessutom livsmedelsverket resurser för ett utökat tillsynsansvar. Samtidigt
förstärks verkets roll som central tillsynsmyndighet. Härmed anser
utskottet syftet med motionerna Jo5 yrkande 3 och Jo6 yrkandena 1, 2
och 3 i allt väsentligt tillgodosett. Motionerna avstyrks.

Utskottet är inte berett att härutöver föreslå någon förstärkning av
länsstyrelsernas resurser. Motion Jo5 yrkande 1 avstyrks således.

1 anslutning till motion Jo6 yrkande 7 bör framhållas att riksdagen
vid flera tillfällen uttalat sitt stöd för den alternativa odlingen. Genom
regeringsbeslut den 9 juni 1988 har avsatts 1 milj. kr. till stöd för
uppbyggnad av kontrollverksamhet för alternativt odlade jordbruksprodukter.
En stor del av dessa medel har tilldelats KRAV. Dessutom
tillfördes KRAV genom ett regeringsbeslut den 26 januari 1989 ett
engångsbelopp om högst 520 000 kr. inom ramen för det beslutade
stödet till alternativ odling (se 1988/89:JoU12, rskr.156 och

1989/90:JoU8

1988/89:JoU21, rskr.322). Mot bakgrund av det anförda är utskottet
inte berett att föreslå riksdagen någon ytterligare åtgärd med anledning
av motionen. Motionen avstyrks i denna del.

Det totala avgiftsuttaget
Skrivelsen

Det totala avgiftsuttaget beräknas till 81 milj. kr. Beräkningen är gjord
med hänsyn till kostnadsläget vid systemets införande. Beloppet inkluderar
även kompensation för den av kommunerna betalda mervärdeskatten
avseende laboratorietjänster (10 milj. kr.), och kostnaden för
utarbetandet av kontrollprogram (7% av kontrollavgiften). Avgifterna
skall vid behov justeras så att avgiftsuttaget blir det avsedda, nämligen
81 milj. kr.

Motioner

I motion Jo2 (m) yrkande 3 riktas kritik mot att framtida avgiftshöjningar
är schablonmässiga. Enligt motionärerna skall avgiftsuttaget
endast kunna höjas vid ökade eller fördyrade kontrollinsatser.

Enligt motion Jo6 (vpk) yrkande 8 bör kontrollen av importerade
livsmedel finansieras genom en kontrollavgift. Därigenom kommer
samma principer att tillämpas för såväl inhemska som importerade
livsmedel.

Utskottets överväganden

Utskottet konstaterar att det i skrivelsen lämnade förslaget till totalt
avgiftsuttag utarbetats med beaktande av behovet av ökade resurser till
en förstärkt livsmedelskontroll. Utskottet har inget att erinra mot den i
skrivelsen redovisade beräkningen av det totala avgiftsuttaget. Dessutom
bör i detta sammanhang påpekas att en fest årlig avgift gör det
lättare att förutse det slutliga avgiftsuttaget och att uttaget överensstämmer
med det fektiska behovet av kontrollresurser. I likhet med föredragande
statsrådet vill utskottet också framhålla att varje företag
sammantaget under de år som kontrollen utförs skall erlägga en avgift
som motsvarar den verkliga kontrollkostnaden. Motion Jo2 yrkande 3
avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet
anfört.

Enligt nuvarande ordning är importkontrollen av kött och vegetabilier
avgiftsfinansierad. Utskottet är inte berett att tillmötesgå det i
motion Jo6 yrkande 8 framförda önskemålet angående avgifter på
importerade livsmedel. Motionen avstyrks.

1989/90:JoU8

Kontrollobjekt och avgiftsgrupp

1989/90: Jo U8

Skrivelsen

Förslagets indelning i avgiftsgrupper baseras på den påverkan från
hygienisk synpunkt och från redlighetssynpunkt som olika led och
företag i livsmedelskedjan har på de konsumtionsfärdiga produkterna.
Det totala kontrollbehovet skall alltid styra avgiftsuttaget. Verksamheterna
delas in i fyra huvudgrupper, nämligen industriell tillverkning
och beredning av livsmedel (1), parti- och detaljhandel (2), storhushåll
(3) och vattenverk (4). Huvudgrupperna indelas i klasser som grundar
sig på företagens omsättning och i vissa fall årsarbetskraft.

Motioner

Motionärerna i motion Jo2 (m) har som redovisats ovan framfört krav
på att den offentliga kontrollen av livsmedel huvudsakligen skall
bekostas genom avgifter från berörda företag, och att avgiftsuttaget
skall spegla den faktiska kontrollkostnaden för varje enskilt företag.
Dessutom skall avgiften endast kunna höjas med hänsyn till ökade
eller fördyrade kontrollinsatser. Vinner dessa krav inte gehör måste
förslaget enligt motionärerna förändras. Den bristfälliga gruppindelningen
medför att olika företag med vitt skilda kontrollbehov förs till
samma grupp (yrkande 6). I motion Jo3 (fp) betonas att det föreslagna
avgiftsuttaget kan komma att drabba de små glesbygdsbutikerna särskilt
hårt och innebära en icke försumbar kostnadsökning. Det vikande
befolkningsunderlaget i glesbygd har föranlett staten att under de
senaste tio åren med bidrag stödja dessa butiker. Att belasta dessa
glesbygdsbutiker med nya pålagor kan fa till följd att de försvinner.
Avgiften för livsmedelskontrollen borde därför utgå efter butikens
ekonomiska bärkraft och därmed inte uttas av sådana butiker som
erhåller statligt investeringsstöd (yrkande 1). I andra hand bör ifrågavarande
avgift kunna sättas ned (yrkande 2). Även i motion Jo4 (c)
framhålls att en avgift på 1 500 kr. för många mindre företag, exempelvis
små butiker i glesbygd och kvartersbutiker, är för hög. Dessutom är
det enligt motionärerna tveksamt om denna grupp kommer att "utnyttja"
myndigheterna i motsvarande utsträckning. Myndigheten bör
därför ges möjlighet att ta ut en betydligt lägre avgift än 1 500 kr.
(yrkande 3).

I motion Jo7 (fp) yrkande 3 ifrågasätts den föreslagna gruppindelningen.
De som får betala den utökade kontrollen är de s.k. servicebutikerna.
Varje butik skall betala 1 500 kr., vilket enligt livsmedelsverket
skall motsvara två fullständiga mikrobiologiska undersökningar
exkl. moms. I dag kan man enligt motionären få dessa undersökningar
utförda för mellan 688 och 1 000 kr. inkl. moms. Indelningen borde i
stället följa den som gäller för tillsynen enligt miljöskyddslagen.

Utskottets överväganden

1989/90:JoU8

Utskottet delar föredragande statsrådets bedömning av lämpligheten i
den föreslagna gruppindelningen. Genom förslaget kan kontrollen av
livsmedelsföretagens påverkan på produkterna vad gäller hygien och
redlighet förstärkas. Samtidigt bör erinras om att den slutliga utformningen
av avgiftsgrupperna skall färdigställas med hänsyn till vad de
olika remissinstanserna anfört, och att löpande revideringar bör göras.
Enligt utskottets bedömning är syftet med motionerna Jo2 yrkande 6
och Jo7 yrkande 3 med det anförda i allt väsentligt tillgodosett.
Yrkandena påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.

Som utskottet anfört ovan skall de föreslagna årsavgifterna för livsmedelskontrollen
ses som riktlinjer för berörda myndigheter. Avgifterna
bör således differentieras med hänsyn till det faktiska kontrollbehovet.
Alla anläggningar med mindre än fyra årsarbetskrafter jämställs ur
kontrollavgiftssynpunkt. En grundavgift på 1 500 kr. tas ut av dessa
företag. Enligt redovisade beräkningar kommer den lägsta avgiften för
ca 90% av alla kontrollobjekt att vara 1 500 kr. För företag som
sysselsätter högst en årsarbetskraft kan myndigheten besluta om kontrollavgift
upp till 1 500 kr. Utskottet är i likhet med motionärerna i
motionerna Jo3 och Jo4 medvetet om risken för att mindre företag,
bl.a. företag i glesbygd, drabbas av en alltför betungande kontrollavgift.
Förslagets utformning möjliggör dock att sådana omständigheter som
bör föranleda en reducerad kontrollavgift beaktas. Utskottet utgår
härvid från att berörda myndigheter i förekommande fall använder sig
av denna möjlighet. Motionerna Jo3 yrkandena 1 och 2 samt Jo4
yrkande 3 bör således kunna tillgodoses utan något särskilt uttalande
från riksdagens sida.

Kommunernas redovisning till livsmedelsverket

Skrivelsen

Kommunerna skall betala in ca 13 % av influtna medel till livsmedelsverket
för att finansiera verkets arbete med livsmedelskontrollen.
Övergångsvis skall emellertid 15 % föras över till livsmedelsverket för
att täcka verkets kostnader under första halvåret 1990. Kommunernas
överföringar begränsas till en inbetalning per år. Inbetalningarna till
livsmedelsverket förväntas inte medföra något större merarbete, eftersom
rätt avgiftsnivå måste festställas med hjälp av den kommunala
avgiftsredovisningen.

Motioner

Den ökade medelstilldelningen till livsmedelsverket måste enligt motion
Jo2 (m) vara prestationsrelaterad och återspeglas i ökade insatser
som motsvaras av de faktiska behoven. Förstärkningen av livsmedelsverkets
resurser skall därför ske i vanlig ordning efter äskanden från
verkets sida. Ett schablonmässigt avgiftsuttag kan inte godtas (yrkande
4). I motion Jo4 (c) yrkas att regeringens förslag om överföring av

pengar från kommunerna till livsmedelsverket avvisas. Livsmedelsverkets
kontrollarbete bör finansieras genom en statlig avgift. I den mån
detta inte räcker får statliga budgetmedel tillskjutas (yrkande 1). Även
i motion Jo6 (vpk) framhålls att livsmedelsverkets verksamhet skall
finansieras över statsbudgeten (yrkande 4), och vidare betonas att
kommunernas avgiftsuttag endast skall finansiera den egna livsmedelskontrollen
(yrkande 5).

I motion Jol (s) yrkande 2 framhålls att den av regeringen föreslagna
kommunala redovisningen till kommunerna blir onödigt byråkratisk
och att denna fråga i stället borde kunna bli föremål för förhandlingar
mellan Svenska kommunförbundet och regeringen. Aven i folkpartimotionen
Jo7 yrkande 2 ifrågasätts lämpligheten av att livsmedelsverkets
arbete med livsmedelskontrollen betalas via kommunerna. Verkets
kostnader bör enligt motionären finansieras genom att erforderliga
medel (9 milj. kr.) regleras vid den årliga skatteöverenskommelsen
mellan staten och kommunerna.

Utskottets överväganden

Livsmedelsverket måste med anledning av riksdagens beslut om en
skärpt livsmedelskontroll tillförsäkras de ytterligare resurser som ett
utökat tillsynsansvar kräver. Förslaget om att kommunerna skall betala
in en viss del av influtna avgiftsmedel utgör enligt utskottets mening
en tillfredsställande lösning som dessutom inte torde föranleda några
större administrativa problem. I likhet med föredragande statsrådet
anser utskottet att det merarbete den årliga inbetalningen kan medföra
är försumbart mot bakgrund av kravet på årlig redovisning av de
kommunala kontrollavgifterna. Utskottet är således inte berett att
tillmötesgå de krav på förändrad uppbörd som förs fram i motionerna
Jo2 yrkande 4, Jo4 yrkande 1 och Jo6 yrkandena 4 och 5. Motionerna
avstyrks.

Med samma motivering avstyrks även motionerna Jol yrkande 2
och Jo7 yrkande 2.

Tidpunkten för ikraftträdande

Skrivelsen

För att såväl myndigheter som företag i god tid skall känna till hur det
nya avgiftssystemet är konstruerat föreslås att systemet skall träda i
kraft forst den 1 juli 1990. Miljö- och hälsoskyddsnämnderna får då
också tid att bygga upp erforderliga resurser. För att inte försena
reformen i övrigt tillförs livsmedelsverket resurser redan fr.o.m. den 1
januari 1990. Detta sker genom ett överskridande av verkets anslag
budgetåret 1989/90. För att i efterhand finansiera denna förstärkning
av livsmedelsverkets resurser skall överföringen till verket fr.o.m. den
1 juli 1990 under en övergångsperiod av ca 1—2 år uppgå till 15% av
influtna avgifter.

1989/90:JoU8

Motioner

1989/90:JoU8

I motion Jol (s) yrkas att tidpunkten för avgiftssystemets införande
flyttas fram till den 1 januari 1991. För år 1990 skulle uppbörden bli
en halv årsavgift och detta strider enligt motionären mot förslagets
grundprincip om införandet av en årlig kontrollavgift. Vidare motsvaras
det kommunala budgetåret av kalenderåret. Budgetarbetet för år
1990 skall vara avslutat före november månads utgång, och detta
innebär att få kommuner hinner avsätta erforderliga medel i budgeten
för år 1990 (yrkande 1). 1 motion Jo2 (m) yrkande 5 yrkas att det nya
avgiftssystemet inte införs före den 1 januari 1991.

Utskottets överväganden

I samband med riksdagens behandling av regeringens förslag till skärpt
livsmedelskontroll framhöll utskottet bl.a. det angelägna i att en utvidgad
livsmedelskontroll kom till stånd enligt de förutsättningar som
angavs i förslaget. Detta önskemål kvarstår. Utskottet delar emellertid
motionärernas oro över eventuella praktiska svårigheter som kan uppstå
i inledningsskedet. Såväl myndigheter som företag måste få kunskap
om hur systemet är konstruerat. För att avgiftssystemet och den därtill
knutna livsmedelskontrollen skall komma att fungera tillfredställande i
alla kommuner vid ikraftträdandet anser utskottet i likhet med föredragande
statsrådet att systemet inte bör träda i kraft förrän den 1 juli

1990. Miljö- och hälsoskyddsnämnderna ges då möjlighet att bygga upp
nödvändiga resurser. Samtidigt är utskottet väl medvetet om framför
allt bristen på personal med erforderlig utbildning och förutsätter
därför att denna fråga ägnas särskild uppmärksamhet vid införandet av
det nya avgiftssystemet. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet
inte riksdagen någon åtgärd med anledning av motionerna Jol yrkande
1 och Jo2 yrkande 5. Motionerna avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande principer för ett nytt avgiftssystem

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i skrivelsen
samt avslår motionerna 1989/90: Jo2 yrkandena 1 och 2,
1989/90:Jo4 yrkande 2, 1989/90:Jo6 yrkande 6 och 1989/90:Jo7
yrkande 1,

res. I (m)

res. 2 (c, vpk)

2. beträffande slopat avgiftstak

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo5 yrkande 4,

res. 3 (mp)

3. beträffande flexibel användning av kontrollavgiften
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo5 yrkande 2,

res. 4 (mp)

4. beträffande tillsynsansvaret

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i skrivelsen
och avslår motionerna 1989/90:Jo5 yrkande 3 och 1989/90:Jo6
yrkandena 1, 2 och 3,

res. 5 (vpk)
res. 6 (mp)

5. beträffande personalförstärkning hos länsstyrelserna
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo5 yrkande 1,

res. 7 (mp)

6. beträffande stöd till KRA V

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo6 yrkande 7,

res. 8 (vpk, mp)

7. beträffande det totala avgiftsuttaget

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i skrivelsen
och avslår motion 1989/90:Jo2 yrkande 3,

res. 9 (m)

8. beträffande kontrollavgift på importerade livsmedel
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo6 yrkande 8,

res. 10 (vpk, mp)

9. beträffande indelning av kontrollobjekt

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i skrivelsen
och avslår motionerna 1989/90:Jo2 yrkande 6 och 1989/90:Jo7
yrkande 3,

res. II (m)

10. beträffande jämkning av grundavgift

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i skrivelsen
och avslår motionerna 1989/90:Jo3 yrkandena 1 och 2 samt
1989/90:Jo4 yrkande 3,

11. beträffande kommunernas redovisning lill livsmedelsverket
att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i skrivelsen
och avslår motionerna 1989/90:Jo2 yrkande 4, 1989/90:Jo4 yrkande
1 och 1989/90:Jo6 yrkandena 4 och 5,

res. 12 (m, c, vpk, mp)

12. beträffande förhandlingar mellan staten och Kommunförbundet att

riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jol yrkande 2 och

1989/90:Jo7 yrkande 2,

13. beträffande tidpunkten för ikraftträdande

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jol yrkande 1 och

1989/90:Jo2 yrkande 5,

res. 13 (m)

14. beträffande övriga i skrivelsen berörda frågor

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i skrivelsen i

de delar som ej berörs av utskottets hemställan ovan.

1989/90: JoU8

Stockholm den 30 november 1989
På jordbruksutskottets vägnar

Hans Gustafsson

Närvarande: Hans Gustafsson (s), Håkan Strömberg (s), Sven Eric
Lorentzon (m), Martin Segerstedt (s), Jan Fransson (s). Margareta
Winberg (s), Åke Selberg (s), Ingvar Eriksson (m), Bengt Rosén (fp),
Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk), Åsa Domeij (mp),
Inge Carlsson (s), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m), Sören Norrby
(fp) och Silwa Cedell (c).

Reservationer

1. Principer för ett nytt avgiftssystem (mom. 1)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet
anser" och slutar med "avstyrks således." bort ha följande lydelse:
Livsmedelskontrollen fyller en viktig funktion och kontrollsystemet
måste därför utformas på ett sådant sätt att företag med väl utvecklad
egenkontroll premieras. Den offentliga kontrollen bör huvudsakligen
bekostas genom avgifter från berörda företag. Avgiften bör stå i proportion
till de faktiska kontrollkostnaderna. Utskottet anser att det av
regeringen föreslagna avgiftssystemet hotar att permanenta en illa
fungerande kontrollapparat. Det schablonmässiga avgiftsuttaget innebär
en förstärkning av den kommunala ekonomin som inte nödvändigtvis
resulterar i ökade kontrollinsatser. Företag med hög livsmedelshygienisk
standard missgynnas. Vad utskottet anfört med anledning av
motion Jo2 yrkandena 1 och 2 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Med det anförda avstyrks motionerna Jo4 yrkande
2, Jo6 yrkande 6 och Jo7 yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande principer för ett nytt avgiftssystem
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo2 yrkandena 1
och 2 samt med avslag på motionerna 1989/90:Jo4 yrkande 2,
1989/90:Jo6 yrkande 6 och 1989/90:Jo7 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Principer för ett nytt avgiftssystem (mom. 1)

Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk) och Silwa Cedell (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet
anser" och slutar med "avstyrks således." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser — — — ( = utskottet) — — — är störst. En årlig
avgift från företagens sida förutsätter dock att företagen kan påräkna
antingen kontroll eller rådgivning i utbyte för avgiften. Avgiften skall
således motsvaras av faktisk tillsyn och inte utgå generellt. Riksdagen
bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfort med
anledning av motionerna Jo4 yrkande 2 och Jo6 yrkande 6. Motionerna
Jo2 yrkandena 1 och 2 samt Jo7 yrkande 1 avstyrks i den mån de
inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande principer för ett nytt avgiftssystem

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Jo4 yrkande

2 och 1989/90:Jo6 yrkande 6 och med avslag på motionerna
1989/90:Jo2 yrkandena 1 och 2 samt I989/90:Jo7 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Slopat avgiftstak (mom. 2)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Vad
utskottet" och slutar med "av avgiftstaket." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion Jo5 yrkande 4
att det föreslagna avgiftstaket bör slopas. För att klara lagens ambitionsnivå
krävs ytterligare resurser utöver influtna kontrollavgifter. Riksdagen
bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört
med anledning av motionerna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande slopat avgiftstak

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo5 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Flexibel användning av kontrollavgiften (mom. 3)

Åsa Domeij (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Med
det" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion Jo5 yrkande 2
att avgiftsmedlen bör kunna användas mer flexibelt. Bl.a. bör kostnaden
för den personal som ansvarar för livsmedelskontrollen kunna
täckas med kontrollavgifter. Vad utskottet anfört med anledning av
motionen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

1989/90: Jo U8

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande flexibel användning av kontrollavgiften

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo5 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Tillsynsansvaret (mom. 4)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Det
nu" och slutar med "Motionerna avstyrks." bort ha följande lydelse:

En förutsättning för att förslaget om skärpt livsmedelskontroll skall
kunna genomföras i praktiken är att kommunernas miljö- och hälsoskyddsförvaltningar
ges ökade resurser. Det föreslagna avgiftssystemet
torde vara otillräckligt för att finansiera den kommunala livsmedelskontrollen.
Utbyggnaden av personella och andra resurser måste komma
före det ökade avgiftsuttaget. Kommunerna måste därför inledningsvis
ta statsbidrag för att bygga upp livsmedelskontrollen i önskad
omfattning. Samtidigt måste tillgången på den specialkompetens som
livsmedelsverket förfogar över ökas. Riksdagen bör som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motion
Jo6 yrkandena 1, 2 och 3. Motion Jo5 yrkande 3 avstyrks i den mån
den inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande tillsynsansvaret

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo6 yrkandena

1, 2 och 3 samt med avslag på motion 1989/90:Jo5 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Tillsynsansvaret (mom. 4)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "I
samband" och slutar med "Motionerna avstyrks." bort ha följande
lydelse:

Utskottet ställer sig positivt till det ökade kommunala ansvaret
beträffande livsmedelskontrollen. I likhet med vad som anförs i motion
Jo5 yrkande 3 anser utskottet att alla kommuner som så önskar
omedelbart ges möjlighet att överta det samlade ansvaret för livsmedelskontrollen.
Lokala kunskaper och engagemang är viktiga för en
effektivt fungerande livsmedelskontroll. Livsmedelsverket är fortsatt
oförhindrat att utöva en övergripande tillsyn över den kommunala
kontrollverksamheten. Efter ett par år bör det utökade kommunala
tillsynsansvaret utvärderas. Därefter kan frågan om ytterligare decentralisering
prövas. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört med anledning av motionen. Motion Jo6
yrkandena 1, 2 och 3 avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd
med vad utskottet anfört.

1989/90: Jo U8

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande tillsynsansvaret

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo5 yrkande 3
och med avslag på motion 1989/90:Jo6 yrkandena 1, 2 och 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Personalförstärkning hos länsstyrelserna (mom. 5)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet
är" och slutar med "avstyrks således." bort ha följande lydelse:

I regeringens förslag läggs inget tillsynsansvar på länsstyrelserna.
Däremot sägs att länsstyrelserna skall ha en rådgivande och stödjande
funktion. Utskottet anser att detta förutsätter personalförstärkningar
vid länsstyrelserna. Vid varje länsstyrelse bör en tjänsteman anställas
som tillsammans med länsveterinären delar ansvaret för livsmedelsfrågorna.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo5 yrkande 1
bör riksdagen som sin mening ger regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande personalförstärkning hos länsstyrelserna

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo5 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Stöd till KRAV (mom. 6)

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "I
anslutning" och på s. 8 slutar med "denna del." bort ha följande
lydelse:

KRAV är en organisation som kontrollerar att alternativt odlade
produkter framställs enligt av organisationen fastlagda normer. Organisationen
har dessutom en omfattande informations- och rådgivningsverksamhet.
Utskottet anser att denna form av livsmedelskontroll
behöver ett ökat ekonomiskt samhällsstöd. Härigenom kan en kontrollverksamhet
på hög nivå upprätthållas. Detta är särskilt viktigt i en
tid då intresset för alternativ odling ökar. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo6 yrkande 7 bör riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande stöd till KRAV

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo6 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:JoU8

9. Det totala avgiftsuttaget (mom. 7)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet
konstaterar" och slutar med "utskottet anfört." bort ha följande
lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion Jo2 yrkande 3 anser utskottet
att framtida schablonmässiga avgiftshöjningar är olämpliga. Avgiftsuttaget
bör endast få höjas vid ökade eller fördyrade kontrollinsatser. Vad
utskottet anfört med anledning av motionen bör ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande det totala avgiftsuttaget

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo2 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Kontrollavgift på importerade livsmedel (mom. 8)

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Enligt
nuvarande" och slutar med "Motionen avstyrks." bort ha följande
lydelse:

Importkontrollen av livsmedel behöver skärpas. De stickprov som
tas i dag är otillräckliga. En förbättrad kontroll bör finansieras genom
avgifter på importerade produkter. Härigenom kommer samma principer
att tillämpas både för inhemskt producerade och importerade
livsmedel. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo6 yrkande
8 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande kontrollavgift på importerade livsmedel

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo6 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Indelning av kontrollobjekt (mom. 9)

Under förutsättning att riksdagen bifaller utskottets hemställan
under mom. 1 och 7

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "riksdagens åtgärd." bort ha följande
lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion Sol yrkande 6 anser utskottet
att den föreslagna gruppindelningen är bristfällig. Olika företag i
samma grupp kan ha vitt skilda kontrollbehov. Inom exempelvis partioch
detaljhandel finns företag som enbart sysslar med distribution av

1989/90: Jo U8

förpackade varor och andra som bereder och förpackar livsmedel.
Regeringens förslag innebär att dessa företag likställs trots att kontrollbehovet
är betydligt större i de livsmedelsberedande företagen. Om det
föreslagna systemet skall genomföras anser utskottet att nämnda brister
i gruppindelningen måste åtgärdas. Vad utskottet anfört med anledning
av motionen bör ges regeringen till känna. Med det anförda avstyrks
motion Jo7 yrkande 3 i den mån motionen inte kan anses tillgodosedd
med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande indelning av kontrollobjekt
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo2 yrkande 6
och med avslag på motion 1989/90:Jo7 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Kommunernas redovisning till livsmedelsverket
(mom. 11)

Sven Eric Lorentzon (m), Ingvar Eriksson (m). Lennart Brunander
(c). Annika Ahnberg (vpk), Åsa Domeij (mp), Carl G Nilsson (m) och
Silwa Cedell (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Livsmedelsverket måste" och slutar med "Motionerna avstyrks." bort
ha följande lydelse:

Livsmedelsverket måste med anledning av riksdagens beslut om en
skärpt livsmedelskontroll tillförsäkras de ytterligare resurser som ett
utökat tillsynsansvar kräver. Förstärkningen av livsmedelsverkets resurser
bör dock inte ske genom att kontrollavgiftsmedel förs över från
kommunerna. Livsmedelsverkets verksamhet skall i första hand finansieras
över statsbudgeten. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna
Jo2 yrkande 4, Jo4 yrkande 1 och Jo6 yrkandena 4 och 5 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande kommunernas redovisning lill livsmedelsverket
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Jo2 yrkande

4, 1989/90:Jo4 yrkande 1 och 1989/90:Jo6 yrkandena 4 och 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Tidpunkten för ikraftträdande (mom. 13)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "I
samband" och slutar med "Motionerna avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Satsningar på miljösidan tillsammans med i dagsläget begränsad
tillgång på kvalificerad personal, främst livsmedelstekniker, gör att det
är osannolikt att en utökad livsmedelskontroll som motsvarar avgiftsuttaget
kan genomföras redan under år 1990. Utskottet anser därför att

1989/90:JoU8

tidpunkten för avgiftssystemets ikraftträdande bör flyttas fram till år

1991. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo2 yrkande 5
bör ges regeringen till känna. Motion Jol yrkande 1 avstyrks i den
mån den inte kan anses tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande tidpunkten för ikraftträdande
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo2 yrkande 5
och med avslag på motion 1989/90:Jol yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:JoU8

gotab 99348, Stockholm 1989