Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Nya regler om uppehållstillstånd för forskning och studier inom högre utbildning

Betänkande 2019/20:SfU10

Socialförsäkringsutskottets betänkande

2019/20:SfU10

 

Nya regler om uppehållstillstånd för forskning och studier inom högre utbildning

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag till änd­ringar i utlänningslagen och lagen om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare samt följdändringar i lagen om särskild utlännings­kontroll.

Regeringens förslag behandlar genomförandet av student- och forskar­direktivet. Förslagen innebär att det ska införas nya regler om uppehållstill­stånd för forskning och studier inom högre utbildning. Vidare föreslås nya bestämmelser om uppehållstillstånd för att söka arbete eller starta näringsverk­samhet i Sverige efter slutförd forskning eller slutförda studier. Det föreslås även nya regler om uppehållstillstånd för praktik med anknytning till högre utbildning, volontärarbete inom ramen för Europeisk volontärtjänst och au pair-arbete. 

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

I betänkandet finns tre reservationer (M, SD).

Behandlade förslag

Proposition 2019/20:9 Nya regler om uppehållstillstånd för forskning och stu­dier inom högre utbildning.

Fem yrkanden i en följdmotion.

Elva yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019/20.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Nya regler om uppehållstillstånd för forskning och studier inom högre utbildning

Reservationer

1.Förutsättningar för tillstånd m.m., punkt 1 (SD)

2.Övrigt om uppehållstillstånd för forskning och studier m.m., punkt 3 (M)

3.Övrigt om uppehållstillstånd för forskning och studier m.m., punkt 3 (SD)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionen

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Reservanternas lagförslag

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

1.

Förutsättningar för tillstånd m.m.

Riksdagen antar 5 b kap. 9, 12 och 22 §§ regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:9 punkt 1 i denna del och avslår motion

2019/20:3388 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.

 

Reservation 1 (SD)

2.

Lagförslagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till 

1. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716),

2. lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll,

3. lag om ändring i lagen (2008:290) om godkännande för forsknings-huvudmän att ta emot gästforskare, 

4. lag om ändring i lagen (2019:487) om ändring i lagen (2017:356) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

i de delar som inte omfattas av utskottets förslag ovan.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:9 punkterna 1 i denna del och 2–4 samt avslår motionerna

2019/20:2744 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkandena 3 och 4 samt

2019/20:3338 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 5.

 

3.

Övrigt om uppehållstillstånd för forskning och studier m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2019/20:828 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 8,

2019/20:1663 av Marta Obminska (M),

2019/20:1994 av Lars Hjälmered (M) yrkande 2,

2019/20:2256 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 8,

2019/20:3090 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 9,

2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 5–7 och

2019/20:3388 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 3–5.

 

Reservation 2 (M)

Reservation 3 (SD)

Stockholm den 21 november 2019

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Maria Malmer Stenergard

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Maria Malmer Stenergard (M), Rikard Larsson (S), Katarina Brännström (M), Paula Bieler (SD), Elisabeth Björnsdotter Rahm (M), Kadir Kasirga (S), Björn Petersson (S), Bengt Eliasson (L), Jonas Andersson i Skellefteå (SD), Mats Berglund (MP), Arin Karapet (M), Jennie Åfeldt (SD), Jonny Cato (C), Christina Höj Larsen (V), Pia Steensland (KD), Roza Güclü Hedin (S) och Erica Nådin (S).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Europaparlamentet och rådet antog den 11 maj 2016 direktiv 2016/801/EU om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildnings­projekt och för au pair-arbete, det s.k. student- och forskardirektivet. Direkti­vet trädde i kraft den 22 maj 2016 och skulle ha varit genomfört i medlems­staterna senast den 23 maj 2018.

Justitiedepartementet har arbetat fram departementspromemorian Genom­förande av student- och forskardirektivet (Ds 2018:37). Propositionen inne­håller regeringens överväganden och förslag för att genomföra student- och forskardirektivet i svensk rätt.

Regeringens förslag följer i huvudsak Lagrådets synpunkter.

En redovisning av motionerna och det riksdagsbeslut som föreslås i propo­sitionen finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Reservanter­nas lagförslag finns i bilaga 3.

Utskottets överväganden

Nya regler om uppehållstillstånd för forskning och studier inom högre utbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag till nya regler om uppehålls­tillstånd för forskning och studier inom högre utbildning och avslår yrkanden om bl.a. krav på sjukförsäkring och grunder för avslag och återkallelse av tillstånd. Vidare avslår riksdagen yrkanden om uppe­hållstillstånd för forskning och studier.

Jämför reservation 1 (SD), 2 (M) och 3 (SD).

Gällande ordning

Allmänt om uppehållstillstånd

En utlänning som vistas i Sverige i mer än tre månader ska enligt 2 kap. 5 § utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL, ha uppehållstillstånd om inte visering har beviljats för längre tid. En rad undantag från kravet på uppehålls­tillstånd finns, t.ex. för EES-medborgare. Uppehållstillstånd kan beviljas bl.a. på grund av skyddsbehov, anknytning, studier eller arbete. Ett uppehållstill­stånd ska enligt huvudregeln sökas och vara beviljat före inresan i Sverige. Från denna huvudregel finns dock flera undantag.

Uppehållstillstånd kan ges för viss tid (tidsbegränsat uppehållstillstånd) eller utan tidsbegränsning (permanent uppehållstillstånd). Beslut om uppe­hållstillstånd fattas som huvudregel av Migrationsverket.

Uppehållstillstånd för forskning

Förutsättningarna för att beviljas uppehållstillstånd för forskning regleras i utlänningsförordningen (2006:97), förkortad UtlF, i lagen (2008:290) om god­kännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare, fortsatt kallad godkännandelagen, förkortad GodkL, och i förordningen (2008:353) om god­kännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare, förkortad GodkF. Dessa bestämmelser infördes vid genomförandet av gästforskardirektivet. Enligt ett bemyndigande i utlänningslagen får regeringen meddela föreskrifter i fråga om uppehållstillstånd för forskning till en tredjelandsmedborgare och medföljande familjemedlemmar (5 kap. 23 § UtlL). I 4 kap. 7 a § UtlF före­skrivs att en utlänning som ska utföra forskning i Sverige enligt ett mottag­ningsavtal som har ingåtts enligt godkännandelagen ska beviljas uppehållstill­stånd, om han eller hon inte utgör ett hot mot allmän ordning, säkerhet eller folkhälsa. En grundläggande förutsättning för att beviljas ett uppehållstillstånd för forskning är således att utlänningen har ingått ett mottagningsavtal med en forskningshuvudman. Alla forskningshuvudmän, dvs. statliga myndigheter eller fysiska eller juridiska personer i vars verksamhet forskning utförs, t.ex. lärosäten, forskningsinstitut och företag, som vill ta emot en gästforskare måste vara godkända för detta ändamål. Det är, enligt 1 och 2 §§ GodkF, Vetenskapsrådet som ska godkänna forsknings­huvudmän och som också ska tillhandahålla en förteckning över godkända forskningshuvudmän.

Uppehållstillstånd ska beviljas för minst ett år eller den kortare tid som forskningen enligt mottagningsavtalet avser. 

Av 4 kap. 7 a § UtlF framgår även att en familjemedlem till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för att utföra forskning ska beviljas uppe­hållstillstånd, om han eller hon inte utgör ett hot mot allmän ordning, säkerhet eller folkhälsa. Med familjemedlem avses make, sambo och barn under 18 år till forskaren eller till hans eller hennes make eller sambo.

I 4 kap. 7 b § UtlF föreskrivs att en ansökan om uppehållstillstånd ska kunna bifallas om ansökan görs av en utlänning som har uppehållstillstånd för forsk­ning i en annan EU-stat, även om utlänningen befinner sig i Sverige när ansö­kan görs eller när den prövas. Detsamma gäller för en ansökan som görs av forskarens familjemedlemmar.

Med gästforskare avses enligt 2 § GodkL en tredjelandsmedborgare som är behörig att påbörja högskoleutbildning på forskarnivå och som väljs ut av en forskningshuvudman för att under en längre tid än tre månader utföra forsk­ning hos huvudmannen. En utlänning som utför forskning uteslutande inom ramen för högskoleutbildning för att få en doktorsexamen, dvs. doktorander, undantas från lagens tillämpningsområde (3 § 4 GodkL) och kan därmed inte beviljas uppehållstillstånd för forskning. Doktorander beviljas i stället uppe­hållstillstånd för studier med stöd av 4 kap. 5 § UtlF om studier på högskole­nivå. Gästdoktorander, dvs. doktorander som utför en del av sin forskarutbild­ning i Sverige, men som inte har bedömts vara antagna till en utbildning här, beviljas uppehållstillstånd för besök enligt 5 kap. 10 § UtlL.

Uppehållstillstånd för högskolestudier

Förutsättningarna för att beviljas uppehållstillstånd för studier på högskole­nivå regleras i utlänningsförordningen. Utformningen av denna reglering här­rör från genomförandet av studentdirektivet. Enligt ett bemyndigande i 5 kap. 23 § UtlL får regeringen meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för studier och besök.

I 4 kap. 5 § UtlF föreskrivs att en utlänning som har för avsikt att studera i Sverige och som har antagits till högskoleutbildning här ska beviljas uppe­hållstillstånd för studietiden om han eller hon har sin försörjning under studie­tiden och sin återresa tryggad genom egna medel, stipendium eller på annat liknande sätt, har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige och inte utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa. Ett uppe­hållstillstånd för studier på högskolenivå ska beviljas för minst ett år eller den kortare tid som studierna avser. Om studierna pågår längre tid än ett år förlängs tillståndet med minst ett år i taget eller den kortare tid som studierna pågår, under förutsättning att nämnda villkor är uppfyllda och den studerande gör godtagbara framsteg i sina studier. 

Enligt 4 kap. 4 b § UtlF får en familjemedlem till den som beviljats uppe­hållstillstånd för studier beviljas uppehållstillstånd. Detta gäller make, sambo eller ogift barn till familjemedlemmen eller den som beviljats uppehållstill­stånd för studier. Familjemedlemmen ska dock ha sin försörjning ordnad under vistelsen här.

I förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid uni­versitet och högskolor finns bestämmelser om anmälningsavgifter för studen­ter vid universitet och högskolor som inte är medborgare i en stat inom EES-området eller i Schweiz.

Uppehållstillstånd efter slutförda studier

2014 infördes ett bemyndigande i utlänningslagen för regeringen att meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för en utlänning som har slutfört sin högsko­leutbildning. En utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för studier i Sverige får beviljas uppehållstillstånd för en tid av sex månader efter en slut­förd högskoleutbildning för att söka arbete eller därmed jämförbar förbere­dande aktivitet i Sverige eller undersöka förutsättningarna för att bedriva näringsverksamhet här. För att beviljas uppehållstillstånd måste utlänningen ha slutfört den utbildning som han eller hon antagits till och utbildningen måste ha omfattat minst två terminer (4 kap. 5 a § UtlF).

Uppehållstillstånd för praktik, volontärarbete, elevutbyte, au pair-arbete och övriga studier

Enligt 5 kap. 10 § UtlL får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas en utlänning som önskar vistas här i landet för arbete, studier, besök eller för att bedriva näringsverksamhet. Med stöd av denna bestämmelse kan ett tidsbe­gränsat uppehållstillstånd beviljas en utlänning för t.ex. elevutbyte, volontär­arbete, au pair-arbete eller praktik. Enligt Migrationsverkets praxis kan även uppehållstillstånd för andra studier än högskolestudier, såsom exempelvis yrkesinriktade utbildningar, beviljas enligt 5 kap. 10 § UtlL.

En utlänning som har antagits till studier i Sverige inom ramen för ett stu­dentutbytesavtal mellan ett svenskt och ett utländskt universitet eller högskola får beviljas uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 10 § UtlL. Enligt Migra­tionsverkets föreskrifter (MIGRFS 10/2014) krävs då att han eller hon har sin försörjning under studietiden och sin återresa tryggad, har en heltäckande sjuk­försäkring som gäller i Sverige och inte utgör ett hot mot allmän ordning, all­män säkerhet eller folkhälsa.

Vidare får en utlänning som har antagits till utbytesstudier på gymnasienivå eller lägre beviljas uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 10 § UtlL, om pro­grammet anordnats av vissa angivna organisationer. Ett sådant uppehållstill­stånd får endast beviljas efter vårdnadshavares medgivande. Utlänningen får inte utgöra ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa. Om en utlandsmyndighet anser att en ansökan om uppehållstillstånd inte kan beviljas eller är osäker på hur en ansökan bör bedömas, ska ärendet överlämnas till Migrationsverket för beslut.

Arbetstillstånd

En utlänning som ska arbeta i Sverige på grund av anställning här eller utom­lands ska ha arbetstillstånd (2 kap. 7 § UtlL). Kravet på arbetstillstånd gäller inte för medborgare i de nordiska länderna eller för utlänningar som har uppe­hållsrätt eller permanent uppehållstillstånd (2 kap. 8 c § UtlL). Dessutom undantas från kravet på arbetstillstånd bl.a. utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd för högskolestudier eller som gästforskare (5 kap. 2 § första stycket 6 och 11 UtlF). 

Enligt 6 kap. 2 § tredje stycket UtlL får ett arbetstillstånd ges till en utlän­ning som deltar i ett internationellt utbyte eller om det följer av ett internatio­nellt avtal eller ett avtal med ett annat land. I dessa fall rör det sig oftast om anställningar som inte står öppna för den vanliga arbetsmarknaden eller anställningsformer av speciell art där villkoren regleras av internationella överenskommelser eller andra särskilda regelverk. Arbetet avser oftast en begränsad period. Till internationellt utbyte räknas t.ex. au pairer och vissa praktikanter. Praktikanter som inte omfattas av internationella avtal behandlas enligt de allmänna bestämmelserna för anställning i 6 kap. 2 § första stycket UtlL. Detta innebär bl.a. att de ska erbjudas löne- och anställningsvillkor mot­svarande dem som gäller för praktikanter i Sverige för att beviljas arbetstill­stånd här. Ett arbetstillstånd ska i regel sökas och vara beviljat före inresan i Sverige. Från denna huvudregel finns dock flera undantag (6 kap. 4 § UtlL).

Återkallelse av tillstånd

Bestämmelser om återkallelse av uppehållstillstånd och arbetstillstånd finns i utlänningslagens sjunde kapitel. Dessa tillstånd får återkallas bl.a. för en utlänning som medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller medvetet har förti­git omständigheter som har varit av betydelse för att få tillståndet (7 kap. 1 § UtlL). För en utlänning som rest in i Sverige får ett uppehållstillstånd återkal­las bl.a. om han eller hon utan arbetstillstånd bedriver verksamhet som kräver ett sådant tillstånd, om en anställning upphört under pågående uppehålls- och arbetstillståndsperiod eller om det på grund av tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att utlänningen kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller något annat nordiskt land (7 kap. 3 § UtlL).

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier får återkallas om förutsätt­ningarna för att bevilja uppehållstillståndet inte längre är uppfyllda (7 kap. 7 a § UtlL).

Propositionen

Student- och forskardirektivet

Student- och forskardirektivet är ett led i unionens målsättning att utforma en gemensam politik för laglig migration och att bli en ekonomi baserad på kun­skap och innovation med ställning som ett världsledande centrum för utbild­ning. Det övergripande målet är att stödja sociala, kulturella och ekonomiska förbindelser mellan EU och tredjeländer, stimulera överföring av kunskaper och färdigheter samt främja konkurrenskraften och samtidigt säkerställa att dessa grupper av tredjelandsmedborgare behandlas rättvist. Direktivet ersätter rådets direktiv 2004/114/EG av den 13 december 2004 om villkoren för tredje­landsmedborgares inresa och vistelse för studier, elevutbyte, oavlönad yrkes­utbildning eller volontärarbete (studentdirektivet) och rådets direktiv 2005/71/EG av den 12 oktober 2005 om ett särskilt förfarande för tredjelands­medborgares inresa och vistelse i forskningssyfte (gästforskardirektivet), vilka upphävs genom det nya direktivet. 

Direktivet innehåller bestämmelser om uppehålls- och arbetstillstånd, rör­lighet mellan medlemsstater för vissa kategorier, likabehandling och rättig­heter för familjemedlemmar till vissa kategorier.

Uppehållstillstånd för forskning

Vid genomförandet av det tidigare gästforskardirektivet i svensk rätt 2008 infördes ett godkännandeförfarande för forskningshuvudmän att ta emot gäst­forskare. Regeringen anser att förfarandet bör fortsätta att gälla. Regeringen föreslår därför att det ska vara ett krav att en utlänning som ska utföra forsk­ning i Sverige ska ha ingått ett mottagningsavtal enligt godkännandelagen för att beviljas tillstånd för forskning. Om utlänningen uppfyller detta krav och de allmänna förutsättningarna för uppehållstillstånd ska utlänningen beviljas ett uppehållstillstånd för forskning. Det bör, enligt regeringen, vara möjligt för en forskare att byta forskningshuvudman och mottagningsavtal under tillståndets giltighetstid så länge som förutsättningarna för tillståndet fortfarande är upp­fyllda.

I direktivet anges att medlemsstaterna får kräva ett skriftligt åtagande från forskningsorganet som innebär att forskningsorganet ska ersätta de kostnader för forskarens vistelse och återresa som betalats med offentliga medel om fors­karen olagligen stannar kvar på den berörda medlemsstatens territorium. Forskningsorganets ekonomiska ansvar ska upphöra senast sex månader efter det att mottagningsavtalet har löpt ut. Motsvarande fakultativa bestämmelse fanns i det tidigare gästforskardirektivet. Vid genomförandet av det direktivet bedömde regeringen att ett ekonomiskt åtagande för forskningshuvudmän om en forskare olagligen stannar kvar i Sverige inte borde krävas. I förarbetena bedömdes att ett åtagande av den här arten kunde innebära en mycket stor eko­nomisk risk för en forskningshuvudman. Vidare angavs det att ett sådant åta­gande kunde komma att realiseras på grund av omständigheter som ligger utanför forskningshuvudmannens kontroll, om gästforskaren på eget initiativ väljer att stanna kvar olagligt i landet. Det befarades att en sådan ordning skulle kunna leda till att många forskningshuvudmän skulle avstå från att ta hit gästforskare, vilket gick emot syftet med direktivet. Regeringen gör inte nu någon annan bedömning i denna fråga.

Regeringen föreslår att ett uppehållstillstånd för forskning ska beviljas för minst ett år eller den kortare tid som forskningen enligt mottagningsavtalet ska pågå. Vidare anser regeringen att det bör införas en särskild bestämmelse om tillståndstiden för det fall en forskare omfattas av ett unionsprogram eller ett multilateralt program som främjar tredjelandsmedborgares rörlighet, vilket i direktivet uttrycks som att det ska innefatta rörlighetsåtgärder. I ett sådant fall och om förutsättningarna för att beviljas uppehållstillstånd för hela forsknings­perioden är uppfyllda bör tillståndstiden vara minst två år eller den kortare tid som forskningen enligt mottagningsavtalet ska pågå. Regeringen påpekar att de föreslagna reglerna inte utesluter att uppehållstillstånd beviljas för hela den tid som forskningen ska pågå, även om tiden överstiger ett respektive två år. Tillståndstiden får även enligt regeringens förslag förlängas efter ansökan.

Godkännandelagen bör enligt regeringen kompletteras med en bestäm­melse om att det i mottagningsavtalet även ska finnas information om plane­rade vistelser för att utföra forskning i en eller flera medlemsstater.

Regeringen anför att det inte inom ramen för detta lagstiftningsärende finns underlag att införa särskilda regler för s.k. gästdoktorander.

Uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning

Regeringen föreslår att en utlänning som har antagits till en utbildning på hel­tid vid en läroanstalt för högre utbildning i Sverige ska beviljas ett uppehålls­tillstånd för studier inom högre utbildning, om utlänningen har betalat de avgifter som tas ut för studierna vid läroanstalten och inte något annat följer av de allmänna förutsättningarna för uppehållstillstånd. Enligt regeringens för­slag ska ett uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning beviljas för minst ett år eller den kortare tid som studierna ska pågå. Om en studerande omfattas av ett unionsprogram eller ett multilateralt program som främjar tredje­landsmedborgares rörlighet eller av ett avtal mellan två eller flera läro­anstalter och förutsättningarna för att bevilja uppehållstillstånd för hela studie­perioden är uppfyllda, ska uppehållstillståndet gälla i minst två år eller den kortare tid som studierna ska pågå. Tillståndstiden för ett uppehållstillstånd för studier ska få förlängas. Vad gäller studerandes rätt att ta anställning och bed­riva näringsverksamhet gör regeringen bedömningen att detta kan regleras på förordningsnivå och att några lagändringar därmed inte är nödvändiga.

Rörlighet för kortare och längre vistelse i Sverige

Forskning

Regeringen föreslår att en utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd för forskning av en annan EU-stat får resa in och vistas i Sverige för att utföra en del av sin forskning hos en godkänd forskningshuvudman här. Detta kan ske under giltighetstiden för tillståndet i högst 180 dagar under en 360-dagars­period. Rätten till sådan inresa och vistelse gäller även medföljande familje­medlemmar som har beviljats uppehållstillstånd av den andra EU-staten på grund av anknytning till forskaren. Rätten till inresa och vistelse gäller dock inte om forskaren eller familjemedlemmarna utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

En utlänning som ska utföra forskning i Sverige i mer än 180 dagar enligt ett mottagningsavtal som har ingåtts enligt godkännandelagen ska beviljas ett uppehållstillstånd benämnt uppehållstillstånd för forskning vid rörlighet för längre vistelse. Samma förutsättningar ska gälla som för uppehållstillstånd för forskning. Ett uppehållstillstånd för forskning vid rörlighet för längre vistelse ska gälla i minst ett år eller den kortare tid som forskningen enligt mottag­ningsavtalet ska pågå. Ett sådant tillstånd ska dock inte få gälla för längre tid än det uppehållstillstånd för forskning som har beviljats av en annan EU-stat.

Ett uppehållstillstånd för forskning vid rörlighet för längre vistelse ska få återkallas under samma förutsättningar som gäller för ett uppehållstillstånd för forskning.

Studier

Enligt regeringens förslag får en utlänning som har beviljats ett uppehållstill­stånd för studier inom högre utbildning av en annan EU-stat under giltighets­tiden för tillståndet i högst 360 dagar resa in och vistas i Sverige för att bedriva studier vid en läroanstalt för högre utbildning här. Ett krav är att den utbildning som utlänningen har antagits till i Sverige bedrivs inom ramen för ett unions­program eller ett multilateralt program som främjar tredjelandsmedborgares rörlighet eller ett avtal mellan två eller flera läroanstalter för högre utbildning. Vidare ska utlänningen ha underrättat Migrationsverket om sin avsikt att bed­riva studier här, och Migrationsverket ska inte ha invänt mot den planerade vistelsen i Sverige. Rätten till inresa och vistelse gäller inte för en utlänning som utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Migrationsverkets beslut att invända mot en utlännings rörlighet får överkla­gas till en migrationsdomstol.

Arbetstillstånd

Enligt gällande ordning är en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för forskning eller för studier i Sverige undantagen från kravet på arbetstillstånd under den tid som tillståndet gäller. Motsvarande undantag från krav på arbetstillstånd bör gälla för en utlänning som enligt den nya regleringen ska ha rätt att vistas i Sverige med stöd av ett uppehållstillstånd för forskning eller för studier som är utfärdat av en annan EU-stat. Regeringen bedömer att detta kan regleras på förordningsnivå.

Återtagande

Regeringen föreslår att Sverige ska återta en utlänning som efter att ha bevil­jats uppehållstillstånd för forskning här nekats uppehållstillstånd för forskning vid rörlighet för längre vistelse av en annan EU-stat. Detsamma ska gälla om en annan EU-stat har motsatt sig att utlänningen vistas i den EU-staten med stöd av ett uppehållstillstånd för forskning eller studier inom högre utbildning eller om uppehållstillståndet utfärdat av Sverige har löpt ut eller återkallats. Kravet på visering för inresa ska inte gälla för en utlänning som återtas till Sverige.

Uppehållstillstånd i övrigt

Uppehållstillstånd för praktik med anknytning till högre utbildning

Enligt regeringens förslag ska en utlänning beviljas ett uppehållstillstånd för praktik med anknytning till högre utbildning om han eller hon inom två år före ansökningstillfället har fått en examen från högre utbildning eller följer ett utbildningsprogram som leder till en sådan examen. Vidare krävs att utlän­ningen ska praktisera enligt ett avtal om praktik och att praktiken har anknyt­ning till utlänningens utbildning. Därutöver finns ytterligare villkor enligt de allmänna förutsättningarna för uppehållstillstånd.

Ett avtal om praktik ska innehålla uppgifter om praktikens innehåll, prakti­kens längd, tjänstgörings- och handledningsförhållandena, tiderna för praktik­tjänstgöringen och rättsförhållandet mellan praktikanten och värdenheten.

Ett uppehållstillstånd för praktik ska gälla i 18 månader eller den kortare tid som praktiken ska pågå. Möjligheten enligt direktivet att medge förläng­ning av tillståndstiden bör inte utnyttjas.

Regeringen anser att denna personkategori ska undantas från kravet på arbetstillstånd. Det är enligt regeringen lämpligt att reglera detta i förordning och det behövs därför inte några lagändringar.

Uppehållstillstånd för volontärarbete

En utlänning som har ingått ett avtal med en organisation i Sverige för att delta i ett volontärprogram här inom ramen för Europeisk volontärtjänst ska enligt regeringens förslag beviljas ett uppehållstillstånd för volontärarbete om inte något annat följer av de allmänna förutsättningarna för uppehållstillstånd.

Ett avtal om deltagande i ett volontärprogram ska innehålla uppgifter om volontärprogrammets innehåll, programmets längd, tjänstgörings- och hand­ledningsförhållandena, tiderna för volontärtjänstgöringen, de medel som finns tillgängliga för att täcka kostnaderna för utlänningens uppehälle och logi och, i förekommande fall, den utbildning utlänningen kommer att få för att kunna utföra volontärarbetet.

Ett uppehållstillstånd för volontärarbete inom ramen för Europeisk volon­tärtjänst ska gälla i ett år eller den kortare tid som volontärarbetet ska pågå. Någon bestämmelse om att tillståndet får förlängas finns inte i direktivet. Inte heller föreslår regeringen någon sådan. Utlänningar som beviljas uppehållstill­stånd för att delta i ett volontärprogram inom ramen för Europeisk volontär­tjänst ska inte behöva något arbetstillstånd. Eftersom detta redan gäller behövs inte några lagändringar.

Uppehållstillstånd för au pair-arbete

Enligt regeringens förslag krävs det för att beviljas tillstånd för au pair-arbete att utlänningen, som har fyllt 18 men inte 30 år, har ingått ett avtal om au pair-arbete med en värdfamilj i Sverige. Vidare krävs att

–      au pair-arbetet inte omfattar mer än 25 timmars barnpassning och lättare hushållarbete varje vecka

–      tiden för au pair-arbete och studier tillsammans inte överstiger 40 timmar per vecka

–      utlänningen får gratis kost och logi och viss ersättning för utfört arbete varje månad

–      värdfamiljen har tecknat en olycksfallsförsäkring för utlänningen.

Ett avtal om au pair-arbete ska innehålla uppgifter i fråga om de särskilda för­utsättningarna för att beviljas tillstånd.

Ett uppehållstillstånd för au pair-arbete ska beviljas för ett år eller den kor­tare tid som au pair-arbetet ska pågå. Någon möjlighet till förlängning bör enligt regeringens förslag inte finnas. Regeringen anser att denna person­kate­gori bör undantas från kravet på arbetstillstånd och att det är lämpligt att detta regleras på förordningsnivå.

Uppehållstillstånd efter slutförd forskning eller slutförda studier

Regeringen föreslår att en utlänning som vid ansökningstillfället har ett uppe­hållstillstånd för forskning eller för studier inom högre utbildning i Sverige ska, om inte något annat följer av de allmänna förutsättningarna för uppehålls­tillstånd, beviljas ett uppehållstillstånd för en tid av ett år efter slutförd forsk­ning eller efter slutförda studier, om han eller hon avser att söka arbete eller undersöka förutsättningarna för att bedriva näringsverksamhet här. Utlän­ningen ska kunna visa ett intyg från forskningshuvudmannen om att forsk­ningen har slutförts eller ha ett examensbevis eller utbildningsbevis avseende den slutförda utbildningen. För att beviljas uppehållstillstånd efter slutförda studier ska utlänningen ha slutfört en högskoleutbildning som motsvarar minst två terminer.

I propositionen anges att de utlänningar som kan komma i fråga för detta slags tillstånd i regel är högutbildade och på arbetsmarknaden ofta eftertrak­tade personer. Vidare anges att andra EU-länder inför längre till­ståndstider för denna typ av uppehållstillstånd. Regeringen anser att det är viktigt att villkoren som erbjuds här är konkurrenskraftiga för att Sverige ska vara en attraktiv plats för forskning, studier och innovation. Reglerna bör därför enligt regeringen utformas så att de både lockar fler studenter och forskare till Sverige och underlättar för dem som har utbildats i landet att stanna kvar och arbeta här som anställda eller företagare.

Regeringen anser inte att det bör ställas upp krav på att ansökan ska vara gjord minst 30 dagar innan det tidigare tillståndet löper ut, vilket direktivet möjliggör. Det väsentliga bör enligt regeringen vara att ansökan ges in innan det tidigare tillståndet löper ut eftersom utlänningen annars vistas här olagli­gen.

Därutöver anser regeringen att möjligheten enligt direktivet att kräva att sökanden efter tre månader ska styrka möjligheten att få en anställning eller etablera ett företag inte bör utnyttjas. Tillståndet ska beviljas för högst ett år och som krav ställs bl.a. upp att personen i fråga har sin försörjning tryggad. Beroende på läget på den svenska arbetsmarknaden kan det vara svårt att redan efter tre månader kunna styrka en verklig möjlighet att få en anställning eller etablera ett företag. Det är dessutom oklart hur en sådan bedömning skulle göras. Införandet av en sådan skyldighet för sökanden skulle enligt regeringen riskera att orsaka omotiverat merarbete för Migrationsverket.

Möjligheten att beviljas ett uppehållstillstånd för en tid av ett år efter slut­förd forskning eller efter slutförda studier ska enligt samma förutsättningar även gälla en utlänning vid rörlighet för längre vistelse i Sverige.

Av propositionen framgår att ett uppehållstillstånd efter slutförd forskning eller efter slutförda studier kan beviljas så snart forskningen eller studierna är klara.

Den som beviljas ett uppehållstillstånd för en tid av ett år efter slutförd forskning eller slutförda studier föreslås undantas från kravet på arbetstill­stånd. Detsamma bör gälla under handläggningen av en ansökan om ett sådant tillstånd, förutsatt att utlänningen vid ansökningstillfället haft bl.a. ett giltigt tillstånd för forskning eller för studier inom högre utbildning utfärdat av en annan EU-stat och rätt att vistas och arbeta i Sverige. Regeringen anser att det är lämpligt att detta regleras i förordning och föreslår därför inte några lagänd­ringar.

Allmänna villkor för uppehållstillstånd

Sjukförsäkring

Enligt regeringens förslag ska en utlänning, vid vistelse som kommer att uppgå till högst ett år, visa att han eller hon har eller har ansökt om en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige för att beviljas ett uppehållstillstånd för forskning, studier inom högre utbildning, praktik med anknytning till högre utbildning, volontärarbete inom ramen för Europeisk volontärtjänst eller au pair-arbete eller ett uppehållstillstånd efter slutförd forskning eller slutförda studier.

I syfte att uppå en enhetlig tillämpning är det enligt regeringen lämpligt att kravet på sjukförsäkring utformas så likt dess motsvarigheter i fråga om EU-blåkort, ICT-tillstånd, och tillstånd för säsongsarbete som möjligt. Regeringen anser därför att det bör vara tillräckligt att utlänningen visar att han eller hon har ansökt om en heltäckande sjukförsäkring. Regeringen påpekar i detta sam­manhang att ett tillstånd kan återkallas om det under vistelsen här skulle fram­komma att utlänningen inte har eller försöker att få en sjukförsäkring.

Vad gäller den föreslagna inskränkningen av kravet på sjukförsäkring till vistelser som uppgår till högst ett år anger regeringen att utlänningar vars vis­telse uppgår till minst ett år i regel kommer att folkbokföras. De kommer där­med att omfattas av landstingens skyldighet att tillhandahålla även annan än omedelbar hälso- och sjukvård. Regeringen anser därför att förslaget uppfyller direktivets krav och att det inte är nödvändigt att kräva att dessa personer ska visa att de har eller har ansökt om en sjukförsäkring. Regeringen föreslår att kravet om sjukförsäkring ska införas i det nya kapitlet i utlänningslagen. Som en följd av detta ska kravet på sjukförsäkring inte längre ingå som en del i mottagningsavtalet.

Försörjningskrav

Regeringen föreslår vidare att en utlänning ska visa att han eller hon kommer att ha tillräckliga medel för sitt uppehälle under tillståndstiden och för att täcka kostnaderna för sin återresa för att beviljas ett uppehållstillstånd för forskning, studier inom högre utbildning, praktik med anknytning till högre utbildning, volontärarbete inom ramen för Europeisk volontärtjänst, au pair-arbete eller ett uppehållstillstånd efter slutförd forskning eller slutförda studier. Försörj­ningskravet ska inte längre ingå som en del i mottagningsavtalet.

Regeringen anger att det som bör kunna beaktas är de medel som sökanden har tillgång till vid tidpunkten för ansökan liksom bevis om framtida tillgång till medel. Det kan enligt regeringen vara fråga om exempelvis bidrag, stipen­dier, ett giltigt anställningsavtal eller ett finansiellt åtagande från den som står värd för den vistelse som ansökan avser. Finansiella åtaganden från andra sponsorer bör också kunna beaktas. Regeringen framhåller att inte endast lärosäten eller utbildningssamordnare bör kunna godtas som sponsorer. Fram­tida utbetalningar såsom lön men även exempelvis bidrag eller stipendier bör kunna accepteras förutsatt att medlen inte uttryckligen är avsedda för annat än sökandens uppehälle. Vad gäller au pairer kan den ersättning som sökanden ska få för utfört arbete som au pair beaktas vid bedömningen. Även den ersätt­ning i form av gratis kost och logi som au pairer ska få bör kunna beaktas.

Enligt regeringen är det lämpligt att den närmare innebörden av vad som avses med tillräckliga medel regleras på annat sätt än genom lag. I proposi­tionen föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer även framöver ska få meddela föreskrifter om försörjningsförmågan.

Hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa

Enligt regeringens förslag ska det anges i utlänningslagen att en utlänning inte får beviljas ett uppehållstillstånd om utlänningen utgör ett hot mot allmän ord­ning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Även lagen (1991:572) om sär­skild utlänningskontroll ska därför kompletteras med en hänvisning till utlän­ningslagens nya bestämmelser om uppehållstillstånd enligt direktivet.

Grunder för avslag

Regeringen föreslår att ett uppehållstillstånd för forskning, studier inom högre utbildning, praktik med anknytning till högre utbildning, volontärarbete inom ramen för Europeisk volontärtjänst, au pair-arbete eller ett uppehållstillstånd efter slutförd forskning eller slutförda studier inte ska beviljas om utlänningen visar upp handlingar till stöd för ansökan som har förvärvats på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende.

Vidare föreslår regeringen ett antal fakultativa grunder för avslag. Ett uppehållstillstånd får i dessa fall vägras om

–      värdenheten har blivit påförd en sanktion för att ha haft en utlänning anställd utan nödvändiga tillstånd

–      värdenheten har blivit påförd en sanktion för att ha lämnat oriktiga uppgif­ter till ledning för en myndighets beslut om skatt eller avgift och uppgif­terna rör redovisning av arbete

–      värdenheten inte har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter beträffande social trygghet, skatter, arbetstagares rättigheter eller arbetsvillkor

–      anställningsvillkoren är sämre än de villkor som följer av svenska kollek­tivavtal eller praxis inom yrket eller branschen

–      det finns grundad anledning att anta att utlänningen har för avsikt att vistas i Sverige av andra skäl än dem som ansökan avser

–      värdenheten huvudsakligen har inrättats eller drivs för att underlätta inre­san för utlänningen

–      värdenheten håller på att avvecklas eller har avvecklats genom en konkurs eller om värdenheten inte bedriver någon ekonomisk verksamhet.

Regeringen grundar sitt förslag på direktivet som även anger att beslut att avslå en ansökan ska fattas med beaktande av de särskilda omständigheterna i fallet och med respekt för proportionalitetsprincipen.

Grunder för att återkalla eller neka förlängning av uppehållstillstånd

Regeringen föreslår ett antal tvingande grunder för att återkalla eller neka för­längning av ett uppehållstillstånd. Ett uppehållstillstånd för forskning, studier inom högre utbildning, praktik med anknytning till högre utbildning, volon­tärarbete inom ramen för Europeisk volontärtjänst eller au pair-arbete ska åter­kallas och en förlängning av tillståndstiden för forskning eller studier inom högre utbildning ska vägras om

–      förutsättningarna för att bevilja tillståndet i fråga inte är uppfyllda

–      tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt

–      ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende

–      utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som tillståndet beviljades för.

När det gäller bedömningen av om förutsättningarna för tillståndet inte är upp­fyllda anför regeringen att en helhetsbedömning ska göras och att en mindre brist i uppfyllelsen av förutsättningarna inte bör ses isolerad utan bedömas mot bakgrund av uppfyllelsen av förutsättningarna över tid.

I fråga om ett uppehållstillstånd efter slutförd forskning eller slutförda stu­dier föreslår regeringen att tillståndet ska återkallas om utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

Regeringen föreslår också ett antal fakultativa grunder för att återkalla eller neka förlängning av ett uppehållstillstånd. Ett uppehållstillstånd för forskning, studier inom högre utbildning, praktik med anknytning till högre utbildning, volontärarbete inom ramen för Europeisk volontärtjänst eller au pair-arbete får återkallas och en förlängning av tillståndstiden för forskning eller studier inom högre utbildning får vägras om

–      värdenheten har blivit påförd en sanktion för att ha haft en utlänning anställd utan nödvändiga tillstånd

–      värdenheten har blivit påförd en sanktion för att ha lämnat oriktiga uppgif­ter till ledning för en myndighets beslut om skatt eller avgift och uppgif­terna rör redovisning av arbete

–      värdenheten inte har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter beträffande social trygghet, skatter, arbetstagares rättigheter eller arbetsvillkor

–      anställningsvillkoren är sämre än de villkor som följer av svenska kollek­tivavtal eller praxis inom yrket eller branschen

–      värdenheten som utlänningen ingått avtal med huvudsakligen har inrättats eller drivs för att underlätta inresa för utlänningen

–      värdenheten håller på att avvecklas eller har avvecklats genom en konkurs eller om värdenheten inte bedriver någon ekonomisk verksamhet.

Vidare får ett uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning enligt rege­ringens förslag återkallas och en förlängning av tillståndstiden vägras om utlänningen inte har gjort godtagbara framsteg i sina studier.

Alla beslut att återkalla ett tillstånd eller att avslå en ansökan om förläng­ning av ett tillstånd på dessa fakultativa grunder ska enligt direktivet fattas med beaktande av de särskilda omständigheterna i fallet och med respekt för proportionalitetsprincipen.

Vad gäller ett uppehållstillstånd efter slutförd forskning eller slutförda stu­dier får ett sådant tillstånd återkallas om förutsättningarna för tillståndet inte längre är uppfyllda. Regeringen anger att återkallelse endast bör ske om det, med beaktande av samtliga omständigheter i det enskilda fallet, bedöms stå i proportion till den konstaterade bristen i uppfyllelsen av förutsättningarna.

Handläggning

Regeringen föreslår särskilda bestämmelser i det nya kapitlet i utlänningslagen om att en utlänning ska ha ansökt om och beviljats ett uppehållstillstånd före inresan i landet. Från denna huvudregel föreslås ett antal undantag, t.ex. när forskare och studenter inom högre utbildning ansöker om förlängning av till­ståndstiden, vid en ansökan om ett uppehållstillstånd efter slutförd forskning eller slutförda studier eller vid ansökan om forskares rörlighet för längre vis­telse.

Vissa frågor om värdenheter

Sanktioner för värdenheter

I student- och forskardirektivet finns en fakultativ bestämmelse om att med­lemsstaterna får föreskriva sanktioner för värdenheter eller för arbetsgivare för studerande, som inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt direktivet. Det kan gälla krav på likabehandling i fråga om arbetsvillkor.

Regeringen anser att det inte finns något behov av att införa bestämmelser om sanktioner. Några lagändringar är därför inte nödvändiga med anledning av möjligheten enligt direktivet att ålägga värdenheter eller arbetsgivare sank­tioner för att de underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt direktivet.

Tillgång till information

Enligt student- och forskardirektivet ska medlemsstaterna se till att det är lätt för sökanden att få tillgång till information om all skriftlig bevisning som behövs för en ansökan och om villkoren för inresa och vistelse, inbegripet rät­tigheter, skyldigheter och rättssäkerhetsgarantier för dem som omfattas av direktivet. Informationen ska i tillämpliga fall omfatta uppgifter om tillräck­liga medel per månad samt avgifter. Medlemsstaterna ska offentliggöra för­teckningar över de värdenheter som har godkänts i enlighet med direktivet.

För att tillgodose direktivets krav på enkel tillgång till information om de underlag som krävs för en ansökan om tillstånd och övrig information när det gäller rörlighet mellan EU-staterna för forskare och studerande bör myndig­heternas webbplatser kompletteras med sådana uppgifter. Direktivets krav i denna del kräver inte någon författningsåtgärd. Direktivets krav i övrigt tillgo­doses således genom gällande ordning och kräver inte några författningsåtgär­der.

Familjemedlemmar

Familjemedlemmar till en forskare

Regeringen föreslår att familjemedlemmar till den som har ett uppehållstill­stånd för forskning eller för forskning vid rörlighet för längre vistelse eller ett uppehållstillstånd efter slutförd forskning ska beviljas uppehållstillstånd i Sve­rige. Ett uppehållstillstånd för familjemedlemmar ska i vissa fall få vägras.

Familjemedlemmen ska enligt regeringens förslag ha ansökt om och bevil­jats uppehållstillstånd före inresan i landet. Detta gäller dock inte om ansökan avser förlängning av tillståndet. Det gäller inte heller om familjemedlemmen har beviljats ett uppehållstillstånd av en annan EU-stat på grund av anknytning till en utlänning som har ansökt om eller har ett uppehållstillstånd för forskning vid rörlighet för längre vistelse i Sverige.

När det gäller återkallelse föreslår regeringen att ett uppehållstillstånd som har beviljats en familjemedlem får återkallas om anknytningen till den som har ett uppehållstillstånd för forskning eller för forskning vid rörlighet för längre vistelse eller ett uppehållstillstånd efter slutförd forskning bryts eller om ett sådant uppehållstillstånd återkallas. Ett uppehållstillstånd för en familje­med­lem får även återkallas om personen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

Regeringen bedömer att direktivets krav på att familjemedlemmar ska ges tillträde till arbetsmarknaden utan krav på viss vistelsetid tillgodoses genom gällande rätt och inte kräver någon författningsändring.

Familjemedlemmar till en student

Uppehållstillstånd för familjemedlemmar till studerande behandlas inte i stu­dent- och forskardirektivet. Det har dock i den nuvarande ordningen tagits in bestämmelser om uppehållstillstånd för denna kategori i utlännings­förord­ningen efter bemyndigande i utlänningslagen. Regeringen föreslår med anled­ning av detta att bemyndigandet ska placeras i det nya kapitlet i utlänningsla­gen.

Ikraftträdande

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.  Vid tillämpning av de nya bestämmelserna i utlänningslagen ska uppehållstillstånd som har bevil­jats före ikraftträdandet för studier eller forskning enligt 4 kap. 5 § respektive 7 a § UtlF anses motsvara uppehållstillstånd som har beviljats enligt 5 b kap. 3 § respektive 1 § UtlL. I fråga om återkallelse av uppehållstillstånd som har beviljats före ikraftträdandet ska dock de äldre bestämmelserna om återkal­lelse gälla.

Motionerna

Följdmotionen

I kommittémotion 2019/20:3388 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 begärs att riksdagen antar regeringens proposition med de ändringar som framgår av motionen. De ändringar som motionärerna föreslår är att det ska krävas att utlänningen har en giltig sjukförsäkring och det oavsett hur lång tillståndstiden är. Vidare bör de fakultativa grunderna för avslag och återkal­lelse vara tvingande, dvs. en ansökan ska avslås eller ett tillstånd återkallas eller inte förlängas om det finns grund för ett sådant beslut. Vidare begärs i yrkande 3 ett tillkännagivande om värdenheters ekonomiska åtaganden. Värd­enheterna bör åläggas en skyldighet att informera och påminna om förutsätt­ningarna för fortsatt vistelse i Sverige för personerna i samband med ett till­stånds utgång eller vid tidpunkten för förnyelse. Om så inte sker bör organet eller värdenheten anses ersättningsskyldiga i den omfattning som direktivet medger. Ytterligare ett tillkännagivande begärs om att det bör ställas tydligare krav på att utlänningar förväntas ordna med försörjning på egen hand och inte ska belasta den svenska välfärden (yrkande 4). Motionärerna menar att ett uppehållstillstånd bör kunna återkallas om personen inte kan försörja sig själv. I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att tillståndstiden efter avslutad forskning eller avslutade studier bör begränsas till nio månader.

Övriga motioner

I kommittémotion 2019/20:2256 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 8 begärs ett tillkännagivande om att utvärdera reglerna för uppehålls­tillstånd och arbetstillstånd för utomeuropeiska studenter, forskare och deras medföljande och vid behov genomföra åtgärder för att fler ska utnyttja möj­ligheten att stanna och arbeta i Sverige. Uppmärksammade fall vittnar bl.a. om hur utländska studenter utvisas på grund av små misstag vad gäller t.ex. eko­nomiska tillgångar.

I kommittémotion 2019/20:3090 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om att 2014 års lagändringar för att fler utländska forskare och studenter ska stanna i Sverige bör utvärderas och följas upp.

I motion 2019/20:1994 av Lars Hjälmered (M) yrkande 2 begärs ett tillkän­nagivande om att utvärdera hur de förbättrade möjligheterna att attrahera utländska studenter, forskarstuderande, forskare och medföljande som beslu­tades 2014 fallit ut samt att återkomma med förslag till nödvändiga föränd­ringar för att Sverige ska kunna attrahera fler talangfulla personer.

I motion 2019/20:1663 av Marta Obminska (M) begärs ett tillkännagivande om att se över möjligheterna att ytterligare förenkla möjligheten till uppehålls­tillstånd för doktorander och gästforskare från länder utanför EU och EES. Handläggningstiderna hos Migrationsverket bör prioriteras och regeringen se över huruvida det är möjligt att skapa en särskild och förenklad hanteringsord­ning på Migrationsverket så att ansökningarna kan granskas skyndsamt.

I motion 2019/20:828 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 8 begärs ett till­kännagivande om att förändra gränshindersproblematiken för tredjelands­med­borgare som vill bo i Sverige men arbeta i Danmark. De svenska lagar och regler som ger förutsättningar för utländsk arbetskraft, gästforskare och sekon­dering är avgörande för hur framgångsrika svenska lärosäten och företag blir på att nyttja anläggningen ESS och MAX IV i Lund.

I kommittémotion 2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 5–7 begärs tillkännagivanden om anställda inom akademin, om studenter inom högre utbildning och om att införa särskilda uppehållstillstånd för gästdokto­rander. I motionen anges att det inte kan vara meningen att en utlänning som beviljats uppehållstillstånd för doktorandstudier utvisas om han eller hon dis­puterar tidigare än väntat och sedan börjar arbeta som forskare vid samma institution. Motionärerna anser att det till viss del ställs skilda krav på försörj­ning vad gäller arbetstillstånd och tillstånd för studier. På grund av detta har studenter nekats uppehållstillstånd eller förlängning av desamma för att Migrationsverket ifrågasatt om innestående medel på ett bankkonto verkligen kommer att disponeras av studenten under studietiden. En översyn av såväl regelverk som administrativa system bör göras. I stället för att pröva försörj­ningsförmågan vid ansökan bör det kontrolleras om studierna faktiskt påbörjas och fullföljs. Om studierna har avbrutits ska ett uppehållstillstånd kunna åter­kallas. Lagstiftningen måste förtydligas, så att vi värnar det viktiga utbytet som bidrar till Sveriges ställning som forskningsnation. Motionärerna anser att sär­skilda uppehållstillstånd till gästdoktorander bör införas. I dag beviljas uppe­hållstillstånd för besök i dessa fall. Möjligheten att exempelvis förlänga besö­ket i syfte att slutföra forskning som av något skäl dragit ut på tiden är därmed mycket begränsat. Regeringen bör skyndsamt vidta åtgärder så att lagstiftning eller administrativa regler inte ska stå i vägen för dessa internationella forsk­ningssamarbeten och Sveriges rykte som vetenskapsnation.

I kommittémotion 2019/20:2744 av Fredrik Malm m.fl. (L) begärs tillkän­nagivanden om att attrahera och behålla fler utländska studenter som har utbildat sig i Sverige och att uppehållstillstånd för att söka jobb efter avslutade studier ska kunna ges i tolv månader efter avslutad utbildning (yrkandena 3 och 4). Av de utländska studenter som vi lyckas attrahera stannar alltför få kvar i Sverige efter examen. Det betyder att Sverige går miste om nyckelkom­petens.

I kommittémotion 2019/20:3338 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att se över möjligheten att utöka uppehållstill­ståndet för att söka arbete för en utländsk student som fullgjort sin utbildning från sex månader till tolv månader.

Utskottets ställningstagande

Europaparlamentet och rådet antog den 11 maj 2016 det s.k. student- och fors­kardirektivet (2016/801/EU). Utskottet kan konstatera att direktivet är bin­dande för Sverige. I propositionen lämnar regeringen sitt förslag till hur direk­tivet ska genomföras i lagstiftningen. För en medlemsstat som inte genomför ett direktiv tillämpas direktivet direkt.

Regeringen föreslår nya regler för uppehållstillstånd för forskning, studier inom högre utbildning, praktik med anknytning till högre utbildning, volon­tärarbete inom ramen för Europeisk volontärtjänst och au pair-arbete samt ett uppehållstillstånd efter slutförd forskning eller slutförda studier. Regeringen föreslår att de särskilda bestämmelserna samlas i ett eget kapitel i utlännings­lagen. Utskottet anser att detta ökar tydligheten.

Utskottet, som i likhet med regeringen vill lyfta fram vikten av att stärka Sveriges attraktions- och konkurrenskraft som kunskapsnation och destina­tionsland för utländska forskare, studenter och andra högkvalificerade perso­ner, kan konstatera att förutom föreslagna regelförenklingar lämnar regeringen förslag som underlättar för forskare och studenter att verka i Sverige. Bland annat föreslås en utökad möjlighet till rörlighet inom EU och en förlängd tid med uppehållstillstånd efter slutförda studier. Angående tillståndstiden vid uppehållstillstånd efter slutförd forskning eller slutförda studier delar utskottet regeringens bedömning att uppehållstillstånd bör beviljas för en tid av ett år. Som regeringen framhåller är de utlänningar som kan komma i fråga för detta slags tillstånd i regel högutbildade och på arbetsmarknaden ofta eftertraktade personer, och även om dessa utlänningar har vistats i Sverige en viss tid innan de börjar att söka jobb eller starta företag, kan det ta tid för dem att etablera sig i Sverige. Som regeringen framhåller bör reglerna utformas så att de både lockar fler studenter och forskare till Sverige och underlättar för dem som har utbildats i landet att stanna kvar och arbeta här, som anställda eller som före­tagare. Enligt utskottets mening är tolv månader en väl avvägd tid.

När det gäller kravet på sjukförsäkring delar utskottet regeringens bedöm­ning att det bör vara tillräckligt att sökanden vid vistelse som kommer att uppgå till högst ett år har ansökt om sjukförsäkring. Härigenom uppnås en enhetlig tillämpning med EU-blåkort, ICT-tillstånd och tillstånd för säsongs­arbete. Utskottet kan också konstatera att ett tillstånd kan återkallas om det under vistelsen här skulle framkomma att utlänningen inte har eller försöker att få en sjukförsäkring. Utlänningar med planerad vistelse i Sverige under minst ett år kommer att omfattas av landstingens skyldighet att tillhandahålla även annan än omedelbar hälso- och sjukvård. Utskottet anser därför i likhet med regeringen att det inte är nödvändigt att personer med planerad vistelse som överstiger ett år ska visa att de har eller har ansökt om en sjukförsäkring. Utskottet noterar att riksdagen den 20 november 2019 har beslutat att termen landsting formellt ska ändras till region.

Vad gäller grunder för avslag, återkallelse och nekad förlängning föreslår regeringen att vissa grunder ska vara tvingande medan andra ska vara fakulta­tiva. Utskottet kan konstatera att regeringens förslag går i linje med student- och forskardirektivets bestämmelser. I direktivet anges bl.a. att ett beslut att avslå en ansökan med stöd av en fakultativ bestämmelse ska fattas med beak­tande av proportionalitetsprincipen och de särskilda omständigheterna i det enskilda fallet. Utskottet kan även konstatera att en helhetsbedömning ska gö­ras vid bedömningen av om förutsättningarna för tillståndet inte är uppfyllda och att en mindre brist i uppfyllelsen av förutsättningarna inte bör ses isolerad utan bedömas mot bakgrund av uppfyllelsen av förutsättningarna över tid.

I ett flertal motioner föreslås att reglerna för uppehållstillstånd och arbets­tillstånd för studenter och forskare samt deras medföljande familjemedlemmar bör utvärderas och att åtgärder ska vidtas vid behov. Utskottet konstaterar att regeringen mot bakgrund av student- och forskardirektivet föreslår ändringar i vissa av de bestämmelser som motionärerna vill utvärdera, exempelvis för­längs tillståndstiden för studenter efter slutförda studier från sex månader till tolv. När det gäller frågan om särskilda tillstånd för s.k. gästdoktorander delar utskottet regeringens bedömning att det inom ramen för detta lagstiftnings­ärende inte finns underlag för att ändra regelverket. Utskottet kan vidare kon­statera att det med de nya reglerna inte finns något hinder mot att den som klarar av sin forskning eller sina studier på kortare tid än förväntat beviljas uppehållstillstånd efter slutförd forskning eller efter slutförda studier.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att ett införande av en ersätt­ningsskyldighet för ett forskningsorgan för det fall en forskare olagligen stan­nar kvar på den berörda medlemsstatens territorium kan leda till att många forskningshuvudmän avstår från att ta hit forskare. Detta skulle gå emot syftet med student- och forskardirektivet att attrahera utländska forskare. Vidare anser utskottet i likhet med regeringen att direktivets bestämmelser om tillgång till information för sökanden tillgodoses genom gällande ordning. Migrations­verket och utlandsmyndigheternas webbplatser bör dock kompletteras med uppgifter om de underlag som krävs för en ansökan om tillstånd och övrig information när det gäller rörlighet mellan EU-staterna för forskare och stu­derande.

När det gäller kravet på att utlänningar som omfattas av direktivet förväntas ordna med försörjning på egen hand kan utskottet konstatera att enhetliga reg­ler nu införs för forskare och studenter vid högre utbildning. Utskottet noterar vidare att ett uppehållstillstånd för forskning, studier inom högre utbildning m.m. enligt regeringens förslag ska återkallas om förutsättningarna för att bevilja tillståndet i fråga inte är uppfyllda. Det kan t.ex. handla om kravet på tillräckliga medel för uppehället under tillståndstiden och återresan. När det gäller uppehållstillstånd efter slutförd forskning eller slutförda studier får uppehållstillstånd återkallas bl.a. om det ovan nämnda kravet på tillräckliga medel inte är uppfyllt. Utskottet anser att det föreslagna regelverket i denna del är väl avvägt och tillräckligt tydligt.

Utskottet kan med vad som anförts ovan inte ställa sig bakom yrkanden om att införa ett krav på innehav av en sjukförsäkring eller att fler tvingande grun­der för avslag, återkallelse eller nekad förlängning ska införas. Vidare anser utskottet inte att det bör göras några tillkännagivanden om tillståndstidens längd efter slutförd forskning eller slutförda studier, om värdenheters åtagan­den eller om kraven på självförsörjning. Utskottet avstyrker därmed motion 2019/20:3388 (SD) yrkandena 1–5.

Motionerna 2019/20:2744 (L) yrkandena 3 och 4 och 2019/20:3338 (L) yrkande 5 om tillståndstiden för utländska studenter efter slutförda studier får anses tillgodosedda och avstyrks.

Utskottet, som anser att regeringens förslag till genomförande av direktivet som helhet är väl avvägda, tillstyrker propositionen. Mot bakgrund av vad som anförts finner utskottet inte skäl för riksdagen att göra några tillkännagivanden med anledning av motionerna 2019/20:2256 (M) yrkande 8, 2019/20:3090 (M) yrkande 9, 2019/20:828 (M) yrkande 8, 2019/20:1663 (M), 2019/20:1994 (M) yrkande 2 och 2019/20:3120 (SD) yrkandena 5–7. Motionerna avstyrks.

Reservationer

 

1.

Förutsättningar för tillstånd m.m., punkt 1 (SD)

av Paula Bieler (SD), Jonas Andersson i Skellefteå (SD) och Jennie Åfeldt (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar 5 b kap. 9, 12 och 22 §§ regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) med den ändringen att paragraferna ska ha den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:3388 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt

avslår proposition 2019/20:9 punkt 1 i denna del.

 

 

Ställningstagande

Regeringens proposition innebär ökad tydlighet i lagstiftningen bl.a. avseende de villkor som gäller för studenter samt anställda inom akademin. Lagförslaget bör dock ändras så att det ska vara ett absolut krav för att få ett tillstånd att utlänningen har en sjukförsäkring och det oavsett hur lång tillståndstiden är.

Vidare bör fler tvingande grunder införas för när uppehållstillstånd ska kunna vägras respektive återkallas. I enlighet med vår övergripande politik på området gäller att möjlighet till undantag inte ska finnas vid överträdelser, som exempelvis när en värdenhet har blivit påförd en sanktion för att ha haft en utlänning anställd utan nödvändiga tillstånd eller inte uppfyllt sina rättsliga skyldigheter när det gäller social trygghet, skatter, arbetstagares rättigheter eller arbetsvillkor. För ordning och reda inom migrationspolitiken krävs att regler efterlevs och att en överträdelse leder till definitiv återkallelse.

Regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen bör ändras i enlighet med förslaget i bilaga 3.

 

 

2.

Övrigt om uppehållstillstånd för forskning och studier m.m., punkt 3 (M)

av Maria Malmer Stenergard (M), Katarina Brännström (M), Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) och Arin Karapet (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2019/20:2256 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 8 och

2019/20:3090 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 9,

bifaller delvis motion

2019/20:1994 av Lars Hjälmered (M) yrkande 2 och

avslår motionerna

2019/20:828 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 8,

2019/20:1663 av Marta Obminska (M),

2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 5–7 och

2019/20:3388 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 3–5.

 

 

Ställningstagande

Ändringarna i utlänningslagen från 2014 om uppehållstillstånd och arbetstill­stånd för utomeuropeiska studenter, forskare och deras medföljande bör utvär­deras, och regeringen bör vid behov återkomma med förslag till åtgärder för att fler ska utnyttja möjligheten att stanna och arbeta i Sverige. Forskare och studenter ska kunna fullfölja sina utbildningar och även i fortsättningen bidra med sin kompetens i Sverige. Utvisning bör därför inte ske på grund av små misstag vad gäller exempelvis ekonomiska tillgångar.

 

 

3.

Övrigt om uppehållstillstånd för forskning och studier m.m., punkt 3 (SD)

av Paula Bieler (SD), Jonas Andersson i Skellefteå (SD) och Jennie Åfeldt (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 5–7 och

2019/20:3388 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 3–5 och

avslår motionerna

2019/20:828 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 8,

2019/20:1663 av Marta Obminska (M),

2019/20:1994 av Lars Hjälmered (M) yrkande 2,

2019/20:2256 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 8 och

2019/20:3090 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 9.

 

 

Ställningstagande

Det är rimligt att värdenheterna åläggs en skyldighet att informera och påminna om förutsättningarna för fortsatt uppehållstillstånd för personer i samband med tillståndets utgång eller tidpunkten för förnyelse. Om så inte sker bör organet eller värdenheten anses ersättningsskyldig i så stor utsträck­ning som direktivet tillåter och upp till sex månader efter att mottagningsavta­let löpt ut.

Vidare bör det ställas tydligare krav på att utlänningar ordnar med sin för­sörjning på egen hand, och att de inte belastar den svenska välfärden. Rege­ringen bör återkomma med lagförslag om att tillståndet ska återkallas för en utlänning med tillstånd för forskning eller studier m.m. som inte kan försörja sig själv.

Därutöver bör den miniminivå om nio månaders tillståndstid efter slutförd forskning eller slutförda studier som direktivet slår fast gälla. Samtidigt bör den möjlighet som finns att ställa krav på att efter tre månader styrka att det finns en reell möjlighet till arbete eller näringsverksamhet utnyttjas. En ansö­kan om nytt uppehållstillstånd bör också ha lämnats in 30 dagar innan det tidigare tillståndet löper ut.

När det gäller arbetstagare inom akademin, som doktorander och gästfors­kare, bör lagstiftningen i större utsträckning ta fasta på helheten. En övergång från studier till forskning får inte försvåras, och särskilda tillstånd för gästdok­torander bör införas. I nuläget beviljas gästforskare uppehållstillstånd för besök. Möjligheten för gästdoktorander att exempelvis förlänga besöket i syfte att slutföra forskning som av något skäl dragit ut på tiden är därmed mycket begränsat. Regeringen bör skyndsamt vidta åtgärder.

Vidare bör en översyn av regelverket och de administrativa systemen för uppehållstillstånd för studenter göras, med målet att underlätta uppföljning av beviljade uppehållstillstånd och kontroll av att villkor efterlevs. Förhands­bedömningar baserade på bankmedel eller bedömd studieintention bör inte ligga till grund för beslut om uppehållstillstånd för studenter. En rimligare ord­ning är kontroller under tillståndstiden med påföljder om studierna avbryts, t.ex. indraget uppehållstillstånd. Problematiken med indragna uppehållstill­stånd har uppstått då studenter avancerar i en annan takt än den förväntade.

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2019/20:9 Nya regler om uppehållstillstånd för forskning och studier inom högre utbildning:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:487) om ändring i lagen (2017:356) om ändring i utlänningslagen (2005:716).

Följdmotionen

2019/20:3388 av Paula Bieler m.fl. (SD):

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i den del som avser 5 b kap. 9 § med de ändringar som anges i motionen och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i den del som avser 5 b kap. 12 och 22 §§ med de ändringar som anges i motionen och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om värdenheters ekonomiska åtaganden och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppehållstillstånd och självförsörjning och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillståndstid efter avslutad forskning eller studier och tillkännager detta för regeringen.

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20

2019/20:828 av Louise Meijer m.fl. (M):

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändra gränshindersproblematiken för tredjelandsmedborgare som vill bo i Sverige men arbeta i Danmark, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2019/20:1663 av Marta Obminska (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att ytterligare förenkla möjligheten till uppehållstillstånd för doktorander och gästforskare från länder utanför EU och EES och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1994 av Lars Hjälmered (M):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera hur de förbättrade möjligheterna att attrahera utländska studenter, forskarstuderande, forskare och medföljande som beslutades 2014 fallit ut samt att återkomma med förslag till nödvändiga förändringar för att Sverige ska kunna attrahera fler talangfulla personer och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2256 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M):

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera reglerna för uppehållstillstånd och arbetstillstånd för utomeuropeiska studenter, forskare och deras medföljande och vid behov genomföra åtgärder för att fler ska utnyttja möjligheten att stanna och arbeta i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2744 av Fredrik Malm m.fl. (L):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att attrahera och behålla fler utländska studenter som har utbildat sig i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppehållstillstånd för att söka jobb efter avslutade studier ska kunna ges i tolv månader efter avslutad utbildning och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3090 av Kristina Axén Olin m.fl. (M):

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att 2014 års lagändringar för att fler utländska forskare och studenter ska stanna i Sverige bör utvärderas och följas upp och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD):

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om anställda inom akademin och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om studenter inom högre utbildning och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa särskilda uppehållstillstånd för gästdoktorander och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3338 av Roger Haddad m.fl. (L):

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utöka uppehållstillståndet för att söka arbete för en utländsk student som fullgjort sin utbildning från sex månader till tolv månader och tillkännager detta för regeringen.

 

 

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Reservanternas lagförslag

Reservation 1 (förslagspunkt 1)

Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

 

Regeringens förslag

Reservanternas förslag

 

5 b kap.

9 §

För att beviljas ett uppehållstillstånd enligt 1–8 §§ ska utlänningen

1. visa att han eller hon kommer att ha tillräckliga medel för sitt uppehälle under tillståndstiden och för att täcka kostnaderna för sin återresa,

2. vid vistelse som kommer att uppgå till högst ett år, visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige,

2. visa att han eller hon har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige under tillståndstiden,

3. inte utgöra ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa, och

4. visa vårdnadshavares medgivande, om utlänningen är under 18 år.

 

12 §

Ett uppehållstillstånd enligt 1–6 §§ får vägras om värdenheten

Ett uppehållstillstånd enligt 1–6 §§ ska vägras om värdenheten

1. har blivit påförd en sanktion för att ha haft en utlänning anställd utan nödvändiga tillstånd,

2. har blivit påförd en sanktion för att ha lämnat oriktiga uppgifter till ledning för en myndighets beslut om skatt eller avgift och uppgifterna rör redovisning av arbete, eller

3. inte har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter beträffande social trygghet, skatter, arbetstagares rättigheter eller arbetsvillkor.

Ett uppehållstillstånd enligt 1–6 §§ får också vägras om

Ett uppehållstillstånd enligt 1–6 §§ ska också vägras om

1. anställningsvillkoren är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen,

2. det finns grundad anledning att anta att utlänningen avser att vistas i Sverige av andra skäl än dem som ansökan avser,

3. värdenheten huvudsakligen har inrättats eller drivs för att underlätta inresan för utlänningen, eller

4. värdenheten håller på att avvecklas eller har avvecklats genom en konkurs eller om värdenheten inte bedriver någon ekonomisk verksamhet.

 

 

22 §

Ett uppehållstillstånd enligt 1–6 §§ får återkallas om det finns grund för avslag enligt 12 § första stycket eller andra stycket 1, 3 eller 4.

Ett uppehållstillstånd enligt 3 § får också återkallas om utlänningen inte har gjort godtagbara framsteg i sina studier.

Ett uppehållstillstånd enligt 1–6 §§ ska återkallas om det finns grund för avslag enligt 12 § första stycket eller andra stycket 1, 3 eller 4.

Ett uppehållstillstånd enligt 3 § ska också återkallas om utlänningen inte har gjort godtagbara framsteg i sina studier.

 

 

 

Tillbaka till dokumentetTill toppen