Nya regler för bostadsbidrag
Betänkande 1995/96:BoU11
Bostadsutskottets betänkande
1995/96:BOU11
Nya regler för bostadsbidrag
Innehåll
1995/96 BoU11
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 1995/96:186 med förslag till nya regler för bostadsbidrag. Förslagen tillstyrks av utskottet med två undantag. Enligt utskottets mening bör inte bostadsbidragen avskaffas för de ungdomar mellan 18 och 29 år som inte studerar. För att finansiera den merkostnad som detta innebär och för att uppnå det totala sparmålet föreslår utskottet vidare att ytgränserna för den högsta bidragsgrundande bostadsytan skall minskas något i förhållande till vad regeringen föreslår. På eget initiativ för utskottet dessutom fram ett förslag till lagändring som innebär att det i bostadsbidragslagen förs in krav på att den som uppbär bostadsbidrag skall vara folkbokförd på den bostad som bidraget avser.
Utskottet gör på eget initiativ ett tillkännagivande om bostadsbidragens roll som bostadspolitiskt instrument m.m. Med anledning av motionsförslag gör utskottet dessutom två ytterligare tillkännagivanden. Enligt utskottets mening bör det införas en möjlighet att göra direktutbetalning av bostadsbidrag till i första hand hyresvärden om en hyresgäst så begär. Utskottet anser även att kretsen bidragsberättigade bör vidgas så att bostadsbidrag kan utgå också till personer av samma kön oavsett samlevnadsform.
Till betänkandet har fogats 17 reservationer och ett särskilt yttrande.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1995/96:186 föreslagit att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag.
Motionerna m.m.
I betänkandet behandlas de med anledning av propositionen väckta motionerna
1995/96:Bo25 av Elisa Abascal Reyes och Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om slopat bostadsbidrag till ungdomar mellan 18 och 29 år som inte studerar eller har barn,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åldersgränser för bostadsbidrag till ungdomar.
1995/96:Bo26 av Susanne Eberstein m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder som gör det möjligt att bostadsbidrag, med bostadsbidragsmottagarens medgivande, kan betalas ut till annan, vanligen hyresvärden.
1995/96:Bo27 av Ulf Björklund m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den s.k. finansieringsprincipen och övervältring av kostnader på kommunerna,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om individuella inkomstgränser,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring av bostadsbidragsgrundande inkomst för egenföretagare.
1995/96:Bo28 av Owe Hellberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattereformen och boendet,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om skattereformens effekter vad gäller boendet för låginkomsttagare enligt vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär en konsekvensutredning om boendet och socialbidragen enligt vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försäkringskassornas arbetsbelastning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en upplysningskampanj och förståelsen för det nya systemet,
6. att riksdagen beslutar avslå regeringens besparing på 300 miljoner kronor vad gäller individuella inkomstgränser enligt vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det särskilda bidraget,
8. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till ändring av lagen om bostadsbidrag vad gäller 12 § om rätt till bostadsbidrag för unga enligt vad som anförts i motionen.
1995/96:Bo29 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om schabloniserade beräkningar av inflation vad gäller beräkningsgrunder av långsiktig real förmögenhetstillväxt,
2. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om att stadga om en minsta bostadsyta för att umgängesföräldrar skall ha rätt till bostadsbidrag.
1995/96:Bo30 av Tomas Eneroth och Lena Sandlin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ta bort bostadsbidraget för ungdomar.
1995/96:Bo31 av Anders Ygeman (s) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådan ändring att 3 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag får följande lydelse:
Vid tillämpningen av denna lag skall två personer som är gifta med varandra anses leva tillsammans om det inte styrks att de lever åtskilda.
Om inte skäl visas för annat skall med makar jämställas två personer som utan att vara gifta med varandra lever tillsammans och
1. har eller har haft gemensamt barn eller
2. är folkbokförda på samma adress.
1995/96:Bo32 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1995/96:186 i aktuell del.
Inför utskottet, liksom i skrivelse till utskottet, har företrädare för Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) lämnat synpunkter på frågan om bostadsbidrag för homosexuella sambor.
En skrivelse om bostadsbidrag till personer bosatta utomlands har inkommit från utlandsavdelningen vid Försäkringskassan i Stockholms län.
Som en del i beredningen av ärendet har företrädare för Riksrevisionsverket inför utskottet redovisat rapporten Bostadsbidrag - effektivitetsrevision av ett socialpolitiskt instrument.
Utskottet
Inledning
De totala kostnaderna för bostadsbidragen har stigit kraftigt under senare år. Under budgetåret 1989/90 utbetalades totalt drygt 2 750 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas utgifterna, under tolvmånadersperioden den 1 juli 1995 till den 1 juli 1996, uppgå till ca 9 000 miljoner kronor. Mot bakgrund av denna utveckling tillkallade regeringen våren 1995 en särskild utredare med uppgift att se över sättet att beräkna bidragsgrundande inkomst vid prövning av rätt till bostadsbidrag och att föreslå sådana förändringar i bostadsbidragssystemet att kostnaderna för bidragsgivningen fr.o.m. den 1 juli 1996 minskar med 1 500 miljoner kronor per helår. I utredarens uppdrag låg även att lämna sådana förslag till åtgärder att kostnadsutvecklingen för bidragsgivningen kan kontrolleras. Genom tilläggsdirektiv hösten 1995 gavs utredaren dessutom i uppdrag att analysera orsakerna till den fortsatt kraftiga kostnadsökningen för bidragsgivningen, att pröva förslag till åtgärder om besparingar på ytterligare 610 miljoner kronor per helår och att granska den sammantagna ekonomiska situationen för bostadsbidragstagarna.
Resultaten av utredarens överväganden redovisades i december 1995 i betänkandet Bostadsbidragen - effektivare inkomstprövning - besparingar (SOU 1995:133). Betänkandet har inte remissbehandlats, utan synpunkter på förslagen har inhämtats vid en av Socialdepartementet anordnad hearing med inbjudna myndigheter och organisationer i januari 1996.
Med utgångspunkt i utredningsförslagen har regeringen i proposition 1995/96:186 förelagt riksdagen ett förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Förslaget omfattar i första hand ett nytt inkomstprövningssystem. Detta system beräknas enligt propositionen ge upphov till en betydande minskning av kostnaderna för bidragsgivningen, samtidigt som kostnadskontrollen förstärks. Vidare föreslås ytterligare ett antal besparingsåtgärder, som tillsammans med det nya inkomstprövningssystemet beräknas ge upphov till kostnadsminskningar för bostadsbidragen på ca 2 300 miljoner kronor per helår.
De nya bestämmelserna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 1997. Vissa bestämmelser om begränsning av bidragsgrundande bostadsyta föreslås dock införas den 1 juli 1996.
Enskildheterna i förslaget behandlar utskottet nedan.
Inledningsvis vill dock utskottet ta upp bostadsbidragens roll som bostadspolitiskt instrument m.m.
Statens stöd till boendet består dels av generellt stöd, dels av individuellt stöd. Exempel på den förstnämnda typen av stöd är räntestödet och på den sistnämnda typen bostadsbidragen. Fördelningen av stödet på generellt och individuellt stöd har under åren skiftat. Det torde dock kunna hävdas att tyngdpunkten under efterkrigstiden har legat på det generella stödet. De senaste årens förändringar i skatte- och räntestödssystemen har dock medfört en förskjutning mot det individuella stödet.
I en situation där de generella subventionerna minskar får de individuella bostadsstöden, dvs. bostadsbidragen, relativt sett ökad betydelse. Det har också varit en mer eller mindre uttalad förutsättning för de neddragningar av de generella subventionerna som påbörjats att de sämst ställda hushållen skall kompenseras genom bostadsbidragssystemet. En fortsatt reformering av statens stöd till boendet bör sålunda beakta hur statens insatser till stöd för boendet skall fördelas. Som en del i den bostadspolitiska kommitténs arbete ingår också att den skall överväga fördelningen mellan generellt, riktat och behovsprövat bostadsstöd.
Den ovan skisserade utvecklingen understryker enligt utskottets mening den ökade vikt bostadsbidragen har som bostadspolitiskt instrument. Bidragen får sålunda under överskådlig tid anses vara en absolut förutsättning för att bostadsstödet i vid mening skall kunna reformeras utan att de övergripande bostadspolitiska målen åsidosätts. En följd av detta är enligt utskottets mening att bostadsbidragens utformning i första hand måste vägledas av bostadspolitiska hänsyn. Genom att bostadsbidragen har en god fördelningspolitisk träffsäkerhet spelar de vid sidan härav emellertid också en roll i ett familjepolitiskt sammanhang. Bostadsbidragens primära uppgift bör dock även fortsättningsvis vara att svara upp mot bostadspolitiska mål, dvs. ge möjlighet för resurssvaga hushåll att efterfråga goda och tillräckligt rymliga bostäder.
Vad utskottet ovan anfört om bostadsbidragens roll som bostadspolitiskt instrument m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Nytt system för inkomstprövning
En av de stora bristerna med det nuvarande systemet för inkomstprövning är enligt propositionen att det i efterhand är svårt att kontrollera hur stora belopp som totalt sett betalats ut utifrån felaktiga inkomstuppgifter. Det är enligt regeringsförslaget därför nödvändigt att införa ett system för inkomstprövningen med realistiska möjligheter att göra definitiva avstämningar och fastställande av det utbetalade bidragsbeloppet. En slutlig avstämning och efterjustering av felaktigt utbetalda belopp minskar kostnaderna för bostadsbidragen och ökar tilltron till systemet.
I korthet innebär förslaget att ett preliminärt bostadsbidrag betalas ut efter ansökan där uppskattad årsinkomst anges. Inkomst av näringsverksamhet skall härvid normalt antas vara minst lika hög som enligt senaste taxeringsbeslut. Preliminärt bostadsbidrag beviljas och utbetalas för högst tolv månader, normalt fr.o.m. den månad ansökan inkommit till försäkringskassan. Preliminärt bidrag kan under vissa förutsättningar sättas ned. En ökning av det preliminära bidraget skall kräva en ny ansökan.
Bostadsbidrag bestäms slutligt på grundval av de inkomstuppgifter som skattemyndigheterna fastställer vid taxeringen för det kalenderår det preliminära bostadsbidraget avsett, med vissa tillägg och justeringar. För högt resp. för lågt preliminärt bidrag korrigeras när det slutliga bostadsbidraget beslutas. Den föreslagna modellen med preliminära och slutligt fastställda bostadsbidrag avser endast den bidragsgrundande inkomsten. Det betyder att övriga faktorer behandlas på samma sätt som i gällande system. Det är således endast den bidragsgrundande inkomsten som enligt förslaget bör vara preliminär och stämmas av mot de inkomstuppgifter som fastställs vid taxeringen. Samtidigt föreslås att bidragstagaren, liksom i dag, bör vara skyldig att anmäla sådana ändrade förhållanden som påverkar storleken på bostadsbidraget.
Ränta och avgift skall betalas på återbetalade och utbetalade belopp i enlighet med föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket meddelar.
Det föreslagna inkomstprövningssystemet beräknas minska kostnaderna för bostadsbidragen med ca 1 100 miljoner kronor per helår.
Till grund för förslaget om att införa ett nytt system för inkomstprövning av bostadsbidragen ligger bl.a. en strävan att förbättra träffsäkerheten i bostadsbidragssystemet samtidigt som det görs effektivare med avseende på hur tillgängliga medel används. Det uttalade syftet med reformeringen av inkomstprövningssystemet är sålunda att den bostadsbidragsgrundande inkomsten på ett bättre sätt än i dag skall svara mot den verkliga inkomsten som den bestäms vid taxeringen.
Vid den effektivitetsrevision av bostadsbidragen som Riksrevisionsverket genomfört har verket kommit till slutsatsen att staten tvingas betala för mycket för att uppnå de målen med bostadsbidragen. Som den primära åtgärden för att förbättra effektiviteten i bostadsbidragen med bibehållen måluppfyllelse föreslår Riksrevisionsverket att ett nytt inkomstprövningssystem skall införas. Verket ansluter sig härvid till det system som bostadsbidragsutredningen lagt fram, dvs. ett inkomstprövningssystem som i huvudsak överensstämmer med det förslag som regeringen nu förelagt riksdagen.
Vad som ovan redovisats ger enligt utskottets mening vid handen att ett nytt inkomstprövningssystem bör införas i enlighet med regeringens förslag.
Individuella inkomstgränser
Syftet med bostadsbidraget är enligt propositionen bl.a. att ge ekonomiskt svaga hushåll möjligheter att hålla sig med goda och tillräckligt rymliga bostäder. Den nuvarande gränsen för inkomstprövning baseras på hushållets sammanlagda inkomster. Det bidragsbelopp som räknas fram enligt reglerna för särskilt bidrag och bidragsgrundande bostadskostnad reduceras med 20 % av hushållets bidragsgrundande inkomst över 117 000 kr. Detta kan enligt regeringsförslaget medföra att bostadsbidraget fungerar som en subvention till de hushåll där någon av föräldrarna väljer att vara hemma på heltid eller att minska sin arbetstid. Mot bakgrund av de kraftiga neddragningar som nu föreslås, är det enligt förslaget inte rimligt att via bostadsbidragen subventionera minskningar av arbetstiden till mycket låga nivåer. I de fall någon av föräldrarna valt att vara hemma med barnen på heltid, är hushållets totala omkostnader oftast lägre än de skulle ha varit om båda föräldrarna i stället valt att förvärvsarbeta. Samtidigt får de ett betydligt högre bostadsbidrag än ett likvärdigt hushåll där t.ex. en av makarna arbetar heltid och den andra halvtid.
Enligt regeringens uppfattning bör de samlade marginaleffekter som genom nuvarande bostadsbidragssystem uppkommer för dem som vill börja förvärvsarbete minskas. Samtidigt bör den s.k. arbetslinjen förstärkas. Med hänvisning härtill föreslås att den nuvarande inkomstgränsen för hushåll med barn, 117 000 kr, ersätts med individuella inkomstgränser för den sökande och den medsökande. På hushållsnivå skall inkomstgränserna summeras till samma belopp som i nuvarande system. För gifta/sammanboende bestäms därmed de individuella inkomstgränserna till 58 500 kr. För ensamstående skall gränsen vara 117 000 kr.
Förslaget beräknas på årsbasis leda till en besparing på ca 300 miljoner kronor.
Förslaget om individuella inkomstgränser behandlas i två motioner.
Enligt motion 1995/96:Bo27 (kds) yrkande 2 bör förslaget om införande av individuella inkomstgränser avslås - detta främst av familjepolitiska skäl. Valet av hur ett hushåll intjänar och använder sina pengar måste enligt motionen vara individernas eget, och inte statens. Hushållets sammanlagda in komst bör därför utgöra grunden för bostadsbidraget.
I motion 1995/96:Bo28 (v) yrkande 6 anförs att Vänsterpartiet delar uppfattningen att det skall löna sig att arbeta och att bostadsbidraget inte skall fungera som en subvention till de hushåll där någon av föräldrarna stannar hemma eller minskar sin arbetstid. Enligt motionen kan de individuella inkomstgränserna därför accepteras. Däremot anges det vara en orimlig konsekvens av de föreslagna reglerna att hushåll med låga inkomster där båda arbetar får minskade bidrag. Den besparing om 300 miljoner kronor som regeringsförslaget ger bör enligt motionen därför även fortsättningsvis användas till att förstärka bostadsbidragen för den aktuella gruppen av hushåll.
Med anledning av vad som i proposition och motioner förordats beträffande införande av individuella inkomstgränser i bostadsbidragssystemet får utskottet anföra följande.
De inkomstgränser som i dag finns i bostadsbidragssystemet avser hushållets samlade inkomst. Som framhålls i propositionen är en effekt av detta att bostadsbidragen i vissa fall kommer att fungera som en subvention till de hushåll där någon av föräldrarna väljer att helt stanna hemma eller att minska sin arbetstid. Samtidigt innebär nuvarande system att det kan uppkomma en direkt privatekonomisk förlust om t.ex. en hemmavarande förälder börjar förvärvsarbeta genom att bostadsbidraget då kan komma att reduceras. Med individuella inkomstgränser mildras marginaleffekterna för familjen om även den hemarbetande föräldern väljer att gå ut i förvärvsarbete. Utskottet delar den i propositionen framförda uppfattningen att de samlade marginaleffekter som kan uppkomma genom dagens bostadsbidragssystem bör minskas.
De ovan anförda skälen och behovet av besparingar i statsbudgeten motiverar enligt utskottets mening att individuella inkomstgränser införs i enlighet med regeringens förslag. Utskottets ställningstagande i denna del innebär att förslaget i motion 1995/96:Bo27 (kds) yrkande 2 om att dagens inkomstgränser skall behållas avstyrks.
Utskottet kan inte heller ställa sig bakom förslaget i motion 1995/96:Bo28 (v) yrkande 6 om att den besparing som införandet av individuella inkomstgränser medför skall användas till en förstärkning av bostadsbidragen till hushåll med låga inkomster där båda arbetar. Det statsfinansiella läget gör det enligt utskottets mening inte möjligt att avstå från den besparing som de ovan förordade reglerna ger. Motionen avstyrks.
Förmögenhetsprövning
Vid behovsprövning av bostadsbidrag tas i dagens system hänsyn till bidragssökandens förmögenhet endast genom att förmögenhetens avkastning, med beaktande av vissa fribelopp, räknas in i den bidragsgrundande inkomsten. Disponerar hushållet en ansenlig förmögenhet får dock denna, genom den s.k. generalklausulen, beaktas och bostadsbidraget fastställas till ett lägre belopp.
Enligt regeringsförslaget påverkas emellertid bärkraften i de hushåll som har likvida förmögenhetstillgångar inte enbart av den avkastning som kapitalet ger. Med hänvisning härtill föreslås att i den bidragsgrundande inkomsten skall inkluderas 15 % av den del av ett hushålls nettoförmögenhet som överstiger 100 000 kr. Enligt förslaget skall i beloppet medräknas även hemmavarande barns förmögenhet. Däremot föreslås att förmögenhetsvärdet i den bostad för vilken bidragstagaren sökt bostadsbidrag skall exkluderas. Inte heller skall skulder med säkerhet i bostaden beaktas när nettoförmögenheten fastställs. Vad gäller företagsförmögenhet innebär förslaget att detta slags tillgångar och skulder, åtminstone tills vidare, inte skall omfattas av förmögenhetsprövningen.
Förslaget beräknas på årsbasis leda till en besparing på ca 60 miljoner kronor.
Vad i propositionen förordats beträffande förmögenhetsprövningen har inte mött invändningar i motioner. En förmögenhetsprövning i enlighet med regeringens förslag bör enligt utskottets mening införas.
Förmögenhet i egnahem och bostadsrätter
I den bostadskostnad som ligger till grund för bostadsbidraget ingår hyra eller avgift beroende på upplåtelseform, räntekostnader för lån samt uppvärmningskostnader. För egnahem och småhus på lantbruksenhet ingår, förutom räntekostnader och uppvärmningskostnader, tomträttsavgäld och driftskostnader. För bostadsrätter gäller dessutom att lånet skall ha tagits upp i direkt anslutning till förvärvet. En förutsättning är att bostadsrätten har satts i pant på sådant sätt att den vid bristande betalning kan tas i mät för skulden.
När boendekostnaden bestäms tas hänsyn till skatteeffekten av avdragsrätten för räntor genom att endast 70 % av det verkliga beloppet får tas upp. Enligt förslaget i propositionen är det inte rimligt att bostadsbidrag lämnas för den del av räntan som utgör en kompensation för inflationen, eftersom detta innebär att bostadbidragen subventionerar en förmögenhetsuppbyggnad. Beaktandet av skuldräntor i bostadskostnaderna bör enligt förslaget därför begränsas ytterligare utöver den reducering som nu görs för skatteeffekten av ränteavdrag. Det bör ske genom att det föreskrivs att en schablonmässigt angiven andel av skuldräntorna brutto inte skall få inräknas i den bidragsgrundande bostadskostnaden. Enligt förslaget är 3 procentenheter för närvarande en lämplig nivå för reduceringen. Denna procentsats bör därför gälla tills vidare. Procentsatsen bör dock kunna ändras med anledning av förändringar i inflationstakten. Sådana justeringar föreslås dock inte göras fortlöpande utan endast vid avsevärda förändringar.
Den besparing som beräknas uppkomma genom förslaget uppgår till ca 300 miljoner kronor per helår.
Enligt motion 1995/96:Bo29 (mp) kan det i propositionen förda resonemanget teoretiskt sett vara riktigt. Däremot anses det finnas en betydande osäkerhet om och i så fall hur den angivna förmögenhetsuppbyggnaden äger rum. Förslaget bör enligt motionens yrkande 1 därför avslås.
Med de regler som i dag gäller beaktas inte förmögenhet i egnahem och bostadsrätter vid beräkningen av bostadsbidrag. Som framhålls i propositionen innebär detta att bostadsbidragen bidrar till en förmögenhetsuppbyggnad i dessa bostäder. Syftet med det nu föreliggande förslaget är att minska subventioneringen av denna förmögenhetsuppbyggnad. Förslaget innebär också att investeringar i bostäder med avseende på avkastningen kommer att behandlas på ett mera likvärdigt sätt jämfört med andra investeringar. Sammantaget talar de i propositionen anförda skälen enligt utskottets mening för att förslaget bör genomföras.
Utskottet har noterat att motion 1995/96:Bo29 (mp) uttrycker förståelse för det resonemang avseende förmögenhetsuppbyggnaden som regeringsförslaget bygger på. Invändningarna mot förslaget synes närmast avse att förmögenhetsuppbyggnadens omfattning inte tillräckligt klargjorts. Det kan erinras om att den schablon med vilken skuldräntan enligt förslaget skall reduceras vid beräkningen av räntekostnaden i princip är tänkt att motsvara förväntad inflation plus en långsiktigt real förmögenhetstillväxt.
Enligt utskottets mening bör regeringens förslag genomföras i vad avser hänsynstagande till förmögenhet i egnahem och bostadsrätter i bostadsbidragssammanhang. Motion 1995/96:Bo29 (mp) yrkande 1 avstyrks.
Realisationsvinster inkluderas i den bidragsgrundande inkomsten
I samband med de förändringar som genomfördes av bostadsbidragen år 1994 undantogs realisationsvinster från kapitalinkomsten vid beräkning av bidragsgrundande inkomst. Motiven för detta ställningstagande var främst av administrativ karaktär. I det nu föreslagna inkomstprövningssystemet med en slutlig avstämning av bostadsbidragen kvarstår enligt regeringens mening inte längre dessa motiv. Enligt regeringsförslaget bör därför under året uppkomna realisationsvinster inkluderas i den bidragsgrundande inkomsten, och då som inkomst av kapital. Avdrag mot realisationsvinst får göras för realisationsförluster under samma beskattningsår. Några undantag för realisationsvinster till följd av fastighetsförsäljning förordas inte. Dock föreslås att skattelagstiftningens regler om uppskovsavdrag skall gälla.
Förslaget beräknas på årsbasis leda till en besparing på ca 100 miljoner kronor.
Utskottet delar vad som i propositionen anförts beträffande beaktande av realisationsvinster vid beräkning av den bidragsgrundande inkomsten. Även enligt utskottets mening bör hänsyn tas till realisationsvinster vid beräkning av den bostadsbidragsgrundande inkomsten.
Bostadsbidragsgrundande inkomst för egenföretagare
Skattelagstiftningen ger egenföretagare möjlighet till olika resultatreglerande åtgärder som enligt propositionen i bostadsbidragssammanhang gynnar näringsinkomster framför andra inkomster. Enligt regeringens bedömning är detta inte rimligt, utan löntagare och egenföretagare bör vid ansökan om bostadsbidrag i största möjliga utsträckning behandlas likvärdigt. Med hänvisning härtill föreslås att inkomst av näringsverksamhet som ingår i bidragsgrundande inkomst skall ökas genom att vissa avdrag som till stor del har karaktär av vinstdispositioner återläggs. Det gäller avsättning till periodiseringsfonder, avdrag för egen pension (viss del) samt ökning av expansionsmedel. Även avdrag för underskott från tidigare beskattningsår skall enligt förslaget återläggas.
Att avsätta medel till periodiseringsfond och till den egna pensionen är enligt motion 1995/96:Bo27 (kds) ett sätt för företagaren att säkra sin och företagets framtid. En på detta sätt uppbyggd buffert är därför inte att betrakta som en del i den bidragsgrundande inkomsten. Med hänvisning härtill och till behovet av en översyn av inkomstbegreppet för näringsidkare i socialförsäkrings- och bidragssammanhang förordas i motionens yrkande 3 att regeringsförslaget skall avslås i vad avser beräkningen av den bostadsbidragsgrundande inkomsten för egenföretagare.
Grundläggande för regeringens förslag i fråga om beräkningen av den bostadsbidragsgrundande inkomsten för egenföretagare är att åstadkomma en likställighet i inkomstbegreppet mellan egenföretagare och löntagare. Som framhålls i propositionen har egenföretagare möjlighet att reglera sina inkomster från näringsverksamheten på ett sätt som i bostadsbidragssammanhang kan gynna näringsinkomster framför andra inkomster. Detta är inte rimligt. Strävan bör sålunda vara att löntagare och egenföretagare vid ansökan om bostadsbidrag behandlas på ett likvärdigt sätt. Samtidigt är det inte helt okomplicerat att med utgångspunkt i egenföretagares taxerade inkomst räkna fram en med löntagare jämförbar inkomstnivå. I propositionen anförs också att inkomstbegreppet för egenföretagare bör ses över inom flera delar av bidrags- och socialförsäkringssystemen. De nu förordade reglerna är därför att betrakta som tillfälliga i avvaktan på en sådan översyn.
Med hänvisning till det nu anförda bör enligt utskottets mening regeringens förslag genomföras i vad avser beräkningen av den bostadsbidragsgrun dande inkomsten för egenföretagare. Utskottet delar sålunda inte den i motion 1995/96:Bo27 (kds) yrkande 3 framförda uppfattningen att förslaget bör avslås i avvaktan på en mera allmän översyn. Även om utskottet kan ansluta sig till motionärernas uppfattning att en översyn av inkomstbegreppet för egenföretagare bör komma till stånd motiverar inte detta enligt utskottets mening att den av regeringen föreslagna justeringen av inkomstbegreppet skjuts på framtiden. Motionen avstyrks sålunda.
Avdragsregler för resor och övriga kostnader
En utgångspunkt för det nya inkomstprövningssystemet är att det skall utformas så att inkomstunderlaget är lätt att stämma av mot de taxeringsuppgifter m.m. som i registerform finns om bidragstagarens inkomster. I bostadsbidragssammanhang gäller fr.o.m. den 1 januari 1994 att avdrag för resor till och från arbete endast får göras för kostnader som överstiger 5 000 kr. I skattelagstiftningen är denna gräns i dag 6 000 kr. Att ha en annan avdragsgräns i bostadsbidragssystemet än den som gäller vid beskattningen för arbetsresor och andra vanliga avdragsgilla omkostnader bör enligt propositionen därför inte komma i fråga. Med hänvisning härtill föreslås att reglerna för avdrag för resor och övriga kostnader skall vara desamma inom bostadsbidragssystemet som inom inkomstskattesystemet.
Förslaget beräknas ge upphov till en besparing på ca 20 miljoner kronor per helår.
En förutsättning för att det ovan förordade systemet för inkomstprövning av bostadsbidragen skall kunna administreras på ett enkelt och säkert sätt är bl.a. att de inkomstbegrepp som används i bostadsbidragssammanhang och vid beskattningen är så lika som möjligt. Enligt utskottets mening bör regeringens förslag genomföras i vad avser avdragsreglerna för resor och övriga kostnader vid beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten.
Det särskilda bidraget
I bostadsbidraget till hushåll med hemmavarande barn ingår ett särskilt belopp, som lämnas oberoende av bostadskostnadens storlek. Bidraget är differentierat beroende på antalet barn i familjen och lämnas under år 1996 till familjer med ett barn med 600 kr per månad, till familjer med två barn med 900 kr per månad och till familjer med tre eller flera barn med 1 200 kr per månad. Det särskilda bidraget kan i princip betraktas som ett inkomstprövat barnbidrag och utgår därför även till de hushåll som saknar egen bostad.
Efter utgången av år 1995 beviljas inga nya flerbarnstillägg. De familjer som före den 1 januari 1996 beviljats sådant stöd får dock behålla det till dess att rätten upphör enligt gällande regler. Enligt propositionen berörs de familjer som har många barn (fler än tre) i större utsträckning än familjer med färre barn av det framförda förslaget om ny beräkning av bidragsgrundande bostadskostnad i egnahem och bostadsrätt. Det särskilda bidraget i bostadsbidragssystemet föreslås därför höjt från 1 200 till 1 500 kr per månad för familjer med fyra barn och till 1 800 kr per månad för familjer med fem eller flera barn i takt med att flerbarnstilläggen fasas ut.
Kostnaden för den föreslagna höjningen beräknas till ca 5 miljoner kronor år 1997.
Att det särskilda bidraget skulle vara en ersättning för försämrade barnbidrag är enligt motion 1995/96:Bo28 (v) en sanning med modifikation. Enligt motionen är dock bidraget ett steg i rätt riktning för att stärka ekonomin för barnfamiljer med många barn, varför förslaget bör genomföras. I motionens yrkande 7 begärs också ett riksdagens tillkännagivande med denna innebörd.
Som utskottet har uppfattat förslaget i motion 1995/96:Bo28 (v) innebär det inget annat än en tillstyrkan av det av regeringen framlagda förslaget till höjning av det särskilda bidraget. En bred enighet torde sålunda råda om att den av regeringen förordade höjningen skall genomföras. Förslaget bör därför genomföras. Ett bifall till motion 1995/96:Bo28 (v) yrkande 7 kan vid ett sådant ställningstagande inte anses tjäna något syfte. Motionsyrkandet avstyrks.
Bostadsbidrag till ungdomar under 29 år
Vid så omfattande besparingsåtgärder som nu behöver företas i bostadsbidragssystemet måste enligt regeringen boendestandarden för hushåll med barn prioriteras. Enligt propositionen har hushåll utan barn normalt en större flexibilitet och anpassningsförmåga än barnhushåll. Regeringen bedömer därför att bostadsbidraget till ungdomar som inte studerar bör kunna slopas fr.o.m. den 1 januari 1997. Samtidigt anges att inriktningen bör vara att också det nuvarande bostadsbidraget till studenter skall upphöra. Detta bör enligt förslaget ske i samband med att ett nytt studiestödssystem träder i kraft. Med avseende på pågående utredningsarbete m.m. bedöms detta kunna ske tidigast den 1 juli 1997. Studerande ungdomar utan barn föreslås med hänsyn härtill tills vidare ha rätt till bostadsbidrag.
Den besparing som uppkommer genom förslaget beräknas till 300 miljoner kronor per helår.
Förslaget om att avveckla bostadsbidragen till ungdomar som inte studerar avvisas i fyra motioner.
Med avseende på den utsatta ekonomiska situationen för många ungdomar är det enligt motion 1995/96:Bo25 (mp) felaktigt att slopa bostadsbidragen till ungdomar som inte studerar. Redan nu har många ungdomar det besvärligt med sitt boende och att neka dem bostadsbidrag kan enligt motionen ge negativa sociala konsekvenser. Det anges bl.a. kunna leda till att ungdomar tvingas söka socialbidrag för att kunna klara sitt boende. I motionens yrkande 1 hemställs därför om avslag på regeringens förslag i denna del. Samtidigt förordas i motionens yrkande 2 att den övre åldersgränsen för ungdomsbostadsbidragen skall sänkas till 26 år. Enligt förslaget bör sålunda bostadsbidrag fortsättningsvis kunna utgå till ungdomar i åldern 18-26 år.
Även i motion 1995/96:Bo28 (v) yrkande 8 avvisas regeringens förslag att avveckla bostadsbidragen till de ungdomar som inte studerar. Förslaget innebär enligt motionen en risk för att kostnader vältras över på kommunerna genom ökade socialbidrag till de ungdomar som mister sina bostadsbidrag.
I motion 1995/96:Bo30 (s) framhålls att den ungdomspolitiska kommittén som ett av sina uppdrag har att analysera utvecklingen av bostadsförsörjningen för ungdomar och underlätta deras inträde på bostadsmarknaden. Kommittén beräknas avge ett betänkande senast i oktober 1996. Enligt motionen vore det med avseende härpå, och med hänsyn till svårigheterna att förutse konsekvenserna av ett uppdelat bostadsbidrag för studerande och icke studerande, rimligt att avvakta med beslutet om borttagande av ungdomsbostadsbidraget till dem som inte studerar. I motionen begärs därför ett riksdagens tillkännagivande till regeringen med denna innebörd.
De senaste årens kraftigt ökande utgifter för bostadsbidragen gör det enligt motion 1995/96:Bo32 (c) nödvändigt att hejda de snabba kostnadsökningarna. Den av regeringen föreslagna totala besparingen i bostadsbidragen bör enligt motionen därför genomföras. Däremot avvisas förslaget om att helt slopa möjligheten till bostadsbidrag för icke studerande ungdomar. Enligt motionen är arbetslösheten i denna grupp betydande varför behovet av bostadsbidrag är stort. En avveckling av bidragen anges dessutom kunna ge upphov till sociala problem.
Regeringsförslaget innebär minskade utgifter om 300 miljoner kronor räknat på helår. För att kunna uppnå denna besparing utan att ta bort bostadsbidragen till ungdomar som inte studerar förordas i c-motionen i första hand att ytterligare begränsningar görs i den bostadsbidragsgrundande bostadsytan. I andra hand föreslås en sänkning av den andel av boendekostnaden som ersätts med bidrag.
Med anledning av vad som i proposition och motioner förordats beträffande bostadsbidragen till ungdomar under 29 år vill utskottet anföra följande.
I dagens ekonomiska situation är ungdomar en utsatt grupp både på arbetsmarknaden och på bostadsmarknaden. Arbetslösheten är högre bland ungdomar än bland den äldre arbetskraften, och i den mån de har arbete har de ofta lägre lön. Bland ungdomar finns det sålunda ett betydande antal som lever under små ekonomiska omständigheter. Samtidigt är ungdomar den grupp som i många avseenden har det svårast på bostadsmarknaden. De är ofta hänvisade till det nyare och därmed också dyrare bostadsbeståndet. Sammantaget innebär detta att många ungdomar har haft svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Det belyses också av att de i större utsträckning än tidigare bor kvar i föräldrahemmet och att de flyttar hemifrån vid allt högre ålder. Det är inte heller ovanligt att ungdomar flyttar tillbaka till sitt föräldrahem därför att de inte längre har råd med ett eget boende. Fenomenet är i dag så vanligt att det fått ett eget namn - mambo.
I en situation där många ungdomar av ekonomiska och andra skäl har svårt att ekonomiskt klara ett eget boende med en rimlig standard spelar bostadsbidragen en väsentlig roll. Bidraget kan i många fall utgöra skillnaden mellan ett acceptabelt boende och andra för den unge mindre bra lösningar. Det är inte tillfredsställande att unga människor nödgas bo kvar hos sina föräldrar långt efter avslutad skolgång eller att de under lång tid skall hänvisas till andrahandsboende eller andra tillfälliga lösningar. Sammantaget talar detta enligt utskottets mening för att ungdomar även fortsättningsvis bör kunna erhålla stöd för sitt boende när deras inkomst- och boendeförhållanden så motiverar.
När det gäller ungdomar som studerar har också regeringen kommit till slutsatsen att bostadsbidragen bör behållas. Även om det i propositionen uttalas att bostadsbidragen till studerande på sikt bör upphöra förutsätts att kompenserande åtgärder samtidigt införs i studiestödssystemet. Ett motiv för regeringens ställningstagande anges vara att det för att stimulera ungdomar att läsa vidare är väsentligt att studenterna har en acceptabel bostadssituation. Utskottet delar denna uppfattning. Samtidigt finns det också andra mera övergripande skäl av den karaktär som redovisats ovan som motiverar att alla ungdomar - detta oavsett om de studerar eller inte - har ett godtagbart boende. Enligt utskottets mening bör bostadsbidragen behållas också för de ungdomar som inte studerar. I enlighet med vad som förordats i motionerna 1995/96:Bo25 (mp) yrkande 1, 1995/96:Bo28 (v) yrkande 8, 1995/96:Bo30 (s) samt 1995/96:Bo32 (c), denna motion såvitt nu är i fråga, avstyrks sålunda regeringens förslag i vad avser ungdomsbostadsbidragen. Vad i motion 1995/96:Bo25 (mp) yrkande 2 förordats om den övre åldersgränsen för ungdomsbostadsbidragen får därmed anses sakna aktualitet. Förslaget avstyrks.
Regeringens förslag om att slopa bostadsbidragen till de ungdomar som inte studerar beräknas ge en besparing på 300 miljoner kronor räknat på helår. En förutsättning för att dessa bostadsbidrag skall kunna bibehållas är enligt utskottets mening att besparingen om 300 miljoner kronor åstadkoms på annat sätt inom bostadsbidragsanslaget. I motion 1995/96:Bo32 (c) förordas att sparmålet skall uppnås genom begränsningar i den bidragsgrundande bostadsytan utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet delar denna uppfattning. Till den närmare utformningen av dessa ytgränser och till motiveringarna härför återkommer utskottet i följande avsnitt.
Begränsning av bidragsgrundande bostadsyta
I fråga om en bostads utrymmesstandard har de bostadspolitiska målen preciserats i form av olika normer. Den mest generösa av dessa innebär att varje barn skall kunna erbjudas ett eget sovrum. Det betyder att ett hushåll med ett barn enligt normen skall bo i tre rum och kök, att ett hushåll med två barn skall bo i fyra rum och kök osv. Enligt propositionen finns det inga övertygande motiv till en fortsatt subventionering av bostadsytor, som i betydande grad överstiger denna norm. Den bidragsgrundande bostadsytan bör enligt förslaget därför begränsas och ytnormen fastställas utifrån en generös tolkning av den aktuella normen omsatt till bostadsyta. Förslaget innebär dessutom att ytgränsen för bidrag till ungdomar utan barn mellan 18 och 29 år skall samordnas med denna princip för begränsning av bidragsgrundande bostadsyta.
Enligt förslaget bör den bidragsgrundande bostadsytan begränsas enligt följande, för
hushåll med ett barn högst 90 m2 hushåll med två barn högst 110 m2 hushåll med tre barn högst 130 m2 hushåll med fyra barn högst 150 m2 hushåll med fem eller flera barn högst 170 m2 ungdomar mellan 18 och 29 år utan barn högst 70 m2
Om sökanden eller någon medlem av familjen är funktionshindrad skall enligt förslaget större bostadsyta få beaktas. För hushåll med en bostadsyta som överstiger den högsta bidragsgrundande bostadsytan fastställs den bidragsgrundande boendekostnaden genom att den fulla boendekostnaden multipliceras med kvoten mellan den högsta bidragsgrundande bostadsytan och bostadens yta.
Syftet med de bostadsbidrag som utgår till hushåll med enbart umgängesrättsbarn är enligt regeringsförslaget att föräldrar som på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har sitt barn boende hos sig skall kunna ge barnet en god bostad de dagar som barnet vistas hos denne. Bidragen skall vidare ge ett stöd till de delar av bostadens kostnader som barnets behov för med sig och som ligger över den baskonsumtion som alla vuxna normalt har för egen del. Bostadsbidrag till hushåll med enbart umgängesrättsbarn bör enligt förslaget därför endast lämnas för bostäder på minst 2 rum och kök eller kokvrå och på minst 40 m2. I övrigt föreslås samma ytgränser gälla för hushåll med enbart umgängesrättsbarn som för hushåll med barn.
Förslaget beräknas på årsbasis leda till en besparing på ca 390 miljoner kronor.
För nyansökningar om bostadsbidrag föreslås de nya bestämmelserna träda i kraft den 1 juli 1996 och i övrigt för bostadsbidrag som lämnas fr.o.m. den 1 januari 1997. Den besparing som härigenom uppkommer för budgetåret 1995/96 beräknas till ca 130 miljoner kronor.
Enligt motion 1995/96:Bo29 (mp) bör inte kontakten mellan föräldrar och barn detaljstyras. Ekonomiska incitament kan enligt motionen utgöra ett sådant styrmedel. En förälders ekonomi och inte bostadens storlek bör därför även fortsättningsvis vara avgörande för om bostadsbidrag skall utgå eller ej. I motionens yrkande 2 yrkas med hänvisning härtill avslag på förslaget om en minsta bostad som förutsättning för bostadsbidrag.
Förslaget i motion 1995/96:Bo32 (c) såvitt nu är i fråga innebär, som framgår ovan, att bibehållandet av bostadsbidragen för de ungdomar som inte studerar i första hand skall finansieras genom justeringar av de av regeringen föreslagna ytgränserna.
Utskottet behandlar först frågan om gränsen för den högsta bidragsgrundande bostadsytan.
Dagens bostadsbidragsregler innehåller inte några bestämmelser som begränsar den bostadsyta som kan ligga till grund för bostadsbidraget. Det innebär att bostadsbidrag kan komma att utgå för bostadsytor som ligger långt över vad som kan anses motiverat av bostadspolitiska skäl. Utskottet delar regeringens uppfattningen att bidragsgivningen bör begränsas i dessa fall. Även enligt bostadsutskottets mening bör sålunda bostadsbidragen reduceras för de bostäder som ligger vver vad som kan anses vara en normal ytstandard.
Som framgår ovan utgår det förslag till ytgränser som regeringen lagt fram inte bara från den mest generösa av de utrymmesnormer som tagits fram utan dessutom från en generös tolkning av denna norm. Detta kan belysas med den föreslagna begränsningen till 90 m2 för hushåll med ett barn. För ett hushåll med denna sammansättning förutsätter den använda normen att bostaden skall bestå av tre rum och kök. Det betyder att en normal trerummare med god marginal ryms inom den ytgräns som regeringen förordar. Med avseende på att ytgränsen i regeringsförslaget sedan ökas med 20 m2 för varje tillkommande barn upp till fem barn måste även dessa hushåll anses tillförsäkrade en mycket god utrymmesstandard inom ramen för de uppsatta gränserna. Utan att åsidosätta den norm som ligger till grund för regeringsförslaget bör det enligt utskottets mening mot bakgrund härav vara möjligt att något sätta ned ytgränserna i förhållande till dem som regeringen förordat.
Den besparing som utskottet ovan förordat för att möjliggöra att bostadsbidragen behålls också för de ungdomar som inte studerar uppgår till 300 miljoner kronor. En besparing av denna storleksordning kan uppnås genom att minska de av regeringen förordade ytgränserna med 10 m2 för alla hushållstyper. För ett hushåll med ett barn innebär detta att den bidragsgrundande bostadsytan begränsas till 80 m2. En normalstor treumslägenhet torde sålunda rymmas också inom denna ytgräns. Även med utskottets förslag ökas sedan den högsta bidragsgrundande ytan med 20 m2 för varje tillkommande barn.
Sammanfattningsvis förordar utskottet sålunda att den bidragsgrundande bostadsytan begränsas enligt följande, för
hushåll med ett barn högst 80 m2 hushåll med två barn högst 100 m2 hushåll med tre barn högst 120 m2 hushåll med fyra barn högst 140 m2 hushåll med fem eller flera barn högst 160 m2 ungdomar mellan 18 och 29 år utan barn högst 60 m2
Vad i övrigt i propositionen föreslagits beträffande den högsta bidragsgrundande bostadsytan tillstyrks av utskottet. Även enligt utskottets mening bör sålunda de förordade ytgränserna tillämpas på nyansökningar om bostadsbidrag fr.o.m. den 1 juli 1996 och i övrigt för bostadsbidrag som lämnas fr.o.m. den 1 januari 1997.
Avslutningsvis behandlar utskottet i detta avsnitt frågan om en minsta ytgräns m.m. för bostadsbidrag till hushåll med enbart umgängesrättsbarn.
Bostadsbidragen till hushåll med enbart umgängesrättsbarn har, som redovisats ovan, två uttalade syften. Bidragen skall dels göra det möjligt för umgängesrättsföräldern att ge barnet en god bostad de dagar barnet vistas hos denne, dels ge ett stöd till den del av bostadskostnaden som ligger över de basbehov som en vuxen normalt har. Enligt regeringsförslaget bör det med hänsyn härtill ställas krav på en viss bostadsstorlek för att bostadsbidrag skall kunna utgå. Utskottet delar denna uppfattning. I enlighet med förslaget i propositionen bör bostadsbidrag till hushåll med enbart umgängesrättsbarn endast lämnas för bostäder på minst 2 rum och kök eller kokvrå och med en yta på minst 40 m2. Utskottets ställningstagande innebär att motion 1995/96:Bo29 (mp) yrkande 2 avstyrks.
Direktutbetalning av bostadsbidrag
Enligt 23 § första stycket i den nu gällande lagen om bostadsbidrag får försäkringskassan på begäran av sökanden besluta att bidraget skall betalas ut till någon annan än denne. Riksförsäkringsverket har i sina allmänna råd om bostadsbidrag (1993:6) rekommenderat försäkringskassorna att bifalla en framställning från sökanden om utbetalning till annan endast om det finns särskilda skäl för detta, såsom fysisk eller psykisk sjukdom eller andra jämförliga tillstånd
Bostadsutskottet har i betänkandet 1994/95:BoU14 med anledning av två motioner behandlat frågan om direktutbetalning av bostadsbidrag till hyresvärd. Utskottets och riksdagens ställningstagande med anledning härav innebar i korthet att regeringen anmodades att ta initiativ till en översyn i vilken borde belysas de olika aspekter - samhällsekonomiska, privatekonomiska, administrativa och andra - som kunde finnas på frågan. Enligt beslutet borde regeringen därefter i förening med sin syn på frågan återkomma till riksdagen i ärendet i sådan tid att den nya ordningen kunde börja tillämpas fr.o.m. bidragsåret 1996.
Med anledning av riksdagens beslut tas frågan om direktutbetalning upp i regeringens proposition. Härvid anförs bl.a. att det nya system för inkomstprövning och bidragsbeviljning som regeringen föreslår innebär relativt stora förändringar i fråga om ärendehandläggningen. När det nya systemet har fungerat någon tid skall en utvärdering göras. Regeringen anser under dessa förhållanden att den översyn rörande frågan om direktutbetalning av bostadsbidrag, som riksdagen har anmodat den att ta initiativ till, lämpligen inte nu bör genomföras.
Med hänvisning till riksdagens ställningstagande våren 1995 förordas i motion 1995/96:Bo26 (s) att bostadsbidrag med bostadsbidragstagarens medgivande skall kunna betalas ut till annan, vanligen hyresvärden. I en trängd privatekonomisk situation där en familj kan riskera att förlora sin bostad är de skäl som anförts mot att öppna denna möjlighet enligt motionen av mindre betydelse. De eventuella administrativa besvärligheter som en direktutbetalning kan ge upphov till är enligt motionen inte heller oöverstigliga.
Med anledning av vad som i proposition och motion anförts om direktutbetalning av bostadsbidrag m.m. anför utskottet följande.
Som framgår av redovisningen i propositionen har bostadsutskottet och riksdagen så sent som våren 1995 uttalat sig för att det bör vara möjligt att medge direktutbetalning till t.ex. hyresvärd. Utskottet vidhåller denna sin tidigare uppfattning.
I den bostadsbidragslag som upphävdes vid utgången av år 1993 gavs det en möjlighet att få bostadsbidraget utbetalat till någon annan än den som sökt det. En förutsättning för att så skulle ske var dock att sökanden begärt att bidraget skulle betalas ut till någon annan. Utskottet har för sin del inte underlag för någon annan bedömning dn att detta både var en väl fungerande och rationell ordning. Den gav den enskilde bidragstagaren möjlighet att låta bostadsbidraget betalas ut till någon annan, normalt hyresvärden, utan att den personliga integriteten för den skull träddes för när.
Det är utskottets uppfattning att en ordning med möjlighet till utbetalning direkt till hyresvärden bör kunna tillämpas även inom det administrativa system som vi i dag har. Inte minst bostadspolitiska skäl talar för att bostadsbidragen på detta sätt - för den som så önskar - direkt kan gå till att betala en del av bostadskostnaden. Enligt utskottets mening bör det således ånyo uppdras åt regeringen att gör en översyn av vilka regeländringar m.m. som erfordras för att möjliggöra direktutbetalning av bostadsbidrag. Regeringen bör därefter skyndsamt återkomma till riksdagen i ärendet så att den ordning som utskottet uttalat sig för snarast kan genomföras.
I anslutning till de nu förordade övervägandena bör enligt utskottets mening också en redaktionell översyn göras av bostadsbidragslagen.
Vad utskottet med anledning av motion 1995/96:Bo26 (s) förordat om direktutbetalning av bostadsbidrag m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Kretsen av bidragsberättigade
Bostadsutskottet och riksdagen har vid tre tidigare tillfällen behandlat frågan om kretsen av bostadsbidragsberättigade (bet. 1990/91:BoU16, 1991/92: BoU25 resp. 1992/93:BoU21). Bostadsutskottet har härvid funnit det rimligt att en eventuell vidgning av kretsen bidragsberättigade till att avse personer av samma kön borde göras utan beaktande av samlevnadsform. Utskottet har inte varit berett att förorda en begränsad vidgning av kretsen så att endast homosexuella sambor skulle komma att omfattas av de ändrade reglerna.
Med anledning av utskottets och riksdagens tidigare ställningstaganden tas frågan upp i den nu föreliggande propositionen. Enligt regeringens ställningstagande är det inte rimligt att öppna möjligheten för alla samboende par oavsett samlevnadsform att tillsammans söka bostadsbidrag - detta med tanke på de ekonomiska konsekvenser som detta anges medföra. Vidare anförs att det ursprungliga familjepolitiska syftet med bidragsgivningen väsentligt skulle försvagas. Det vore enligt propositionen inte rimligt att medge gemensam bostadsbidragsansökan av hyresvärd och inneboende, som inte har någon hushållsrelation utöver hyresförhållandet, även om de är av samma kön. Inte heller för syskon eller föräldrar och barn över gällande åldersgräns som bor tillsammans bör bostadsbidrag kunna utges. I anslutning härtill framhålls också att för homosexuella samboende som registrerat partnerskap har möjligheten att söka bostadsbidrag nyligen öppnats. Avslutningsvis anförs att regeringen mot bakgrund härav inte är beredd att nu föreslå en ytterligare vidgning av kretsen av bostadsbidragsberättigade av samma kön.
Det är enligt motion 1995/96:Bo31 (s) oacceptabelt att homosexuella sambor fortsätter att diskrimineras med avseende på reglerna för bostadsbidrag. Enligt förslaget i motionen bör därför reglerna ändras så att med makar i bidragshänseende jämställs inte bara man och kvinna som har hushållsgemenskap, utan också personer som är av samma kön och har sådan gemenskap och bor tillsammans. Med anledning härav förs i motionen fram ett förslag till ändring i 3 § bostadsbidragslagen.
Med anledning av vad som i proposition och motioner anförts om kretsen av bidragsberättigade anför utskottet följande.
Som framgår redan av redovisningen i propositionen har bostadsutskottet vid tre tillfällen under 1990-talet behandlat frågan om hur kretsen av bidragsberättigade skall avgränsas. Utskottet har härvid intagit ståndpunkten att en eventuell vidgning av kretsen av bidragsberättigade till att avse personer av samma kön borde göras utan beaktande av samlevnadsform. Bostadsutskottet vidhåller denna sin principiella uppfattning. En utökning av kretsen bidragsberättigade bör sålunda i första hand avse alla dem som har hushållsgemenskap utan beaktande av deras samlevnadsform i övrigt.
Regeringen delar uppenbarligen inte utskottets och riksdagens uppfattning i frågan. Som huvudargument härför anförs att det med tanke på de ekonomiska konsekvenserna inte vore rimligt att på detta sätt öppna möjligheten för alla samboende par att oavsett samlevnadsform söka bostadsbidrag tillsammans. Några konkreta uppgifter om de eventuella merkostnader en sådan utvidgning skulle innebära presenteras dock inte. Utskottet har inte heller på en direkt förfrågan kunnat erhålla några beräkningar eller annat material som belyser de ekonomiska konsekvenserna. Det har därför inte varit möjligt för utskottet att ta ställning till tyngden i det framförda argumentet. Detta har i sin tur medfört att det inte heller varit möjligt för utskottet att bedöma huruvida de eventuella merkostnaderna skulle kunna finansieras t.ex. genom andra justeringar i bostadsbidragen.
Som ett ytterligare argument för att inte vidga kretsen bidragsberättigade i enlighet med utskottets och riksdagens begäran anförs i propositionen att det ursprungliga familjepolitiska syftet med bidragsgivningen härigenom väsentligt skulle försvagas. Utskottet vill mot bakgrund härav erinra om sitt ställningstagande ovan avseende bostadsbidragens bostadsspolitiska roll. Bostadsbidragen är enligt utskottets mening främst ett individuellt bostadsstöd som kompletterar det generella bostadsstödet. Genom sin fördelningspolitiska precision har det individuella stödet naturligtvis också en familjepolitisk betydelse, men de mål som riksdag och regering formulerat för bidragen är primärt av bostadspolitisk natur. Att mot denna bakgrund avvisa riksdagens begäran av familjepolitiska hänsyn framstår enligt utskottets mening som mindre tungt vägande. Det är naturligtvis hushållets behov av stöd till ett bra boende som i första hand skall vara avgörande för om stöd skall utgå eller inte.
Med anslutning till tidigare ställningstaganden bör enligt utskottets mening sålunda kretsen av bidragsberättigade utsträckas till att omfatta personer som bor tillsammans oavsett samlevnadsform. Utgångspunkten bör vara att dessa sammanboende i bostadsbidragshänseende så långt möjligt skall jämställas med samboende man och kvinna enligt de regler som i dag gäller. Samtidigt är utskottet medvetet om att de lagändringar som detta kan erfordra inte torde vara helt okomplicerade. Det gäller bl.a. frågan om i vilka situationer som de aktuella personerna inte skall betraktas som samboende. Vägledande för denna bedömning bör bl.a. kunna vara de skäl som i dag kan åberopas för att en man och kvinna som är bokförda på samma adress inte skall betraktas som samboende.
Förslag som möljiggör den nu förordade utvidgningen av kretsen av bidragsberättigade bör enligt utskottets mening skyndsamt föreläggas riksdagen tillsammans med beräkningar av kostnaderna för dess genomförande. I den mån det visar sig att det av lagtekniska eller andra tungt vägande skäl inte är möjligt med en snabb förändring bör det enligt utskottets mening kunna övervägas att som ett första steg utvidga kretsen bidragsberättigade med homosexuella sambor. Det är utskottets bedömning att en sådan begränsad vidgning torde kunna åstadkommas relativt enkelt, t.ex. genom att bostadsbidragslagen tas in bland de lagar som räknas upp i lagen (1987:813) om homosexuella sambor.
Vad utskottet nu med anledning av förslaget i motion 1995/96:Bo31 (s) förordat om kretsen av bidragsberättigade bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Folkbokföring och bostadsbidrag
På förslag av bostadsutskottet (1994/95:BoU14) har riksdagen våren 1995 anmodat regeringen att förelägga riksdagen förslag till ändring av lagen (1993:737) om bostadsbidrag så att krav ställs på att bostadsbidragssökanden, om inte särskilda skäl föreligger, skall vara folkbokförd på den bostad han söker bidrag för. I propositionen anförs att regeringen delar riksdagens uppfattning att sådant krav skall ställas, men att en lagreglering i frågan inte synes nödvändig. Till grund för ställningstagandet i denna del anförs bl.a. följande:
Bostadsbidrag i form av bidrag till bostadskostnader lämnas enligt 1 § bostadsbidragslagen för den bostad där sökanden är bosatt. Eftersom enligt folkbokföringslagen (1991:481) var och en skall folkbokföras på den fastighet och i den territoriella församling där han enligt folkbokföringslagens närmare bestämmelser är att anse som bosatt, skall sökanden normalt vara folkbokförd på den fastighet där bostaden för vilken han söker bostadsbidrag är belägen. Saken kan också uttryckas så, att det förhållandet att sökanden inte är folkbokförd på nämnda fastighet från försäkringskassans sida bör kunna uppfattas som en stark presumtion för att han inte är bosatt där.
Med anledning av vad som i propositionen anförts om folkbokföring och bostadsbidrag vill utskottet anföra följande.
I bostadsbidragslagen föreskrivs att den som bor och är folkbokförd i Sverige kan få bostadsbidrag. Däremot ställs inget krav på att den sökande skall vara folkbokförd på den bostad som denne söker bidrag för. Som anförs i propositionen följer kravet på folkbokföring på den bostad som bostadsbidraget avser i stället av fokbokföringslagens regler. I korthet innebär dessa regler att en person normalt skall vara folkbokförd på den fastighet där han har sin bostad.
Enligt utskottets mening bör kravet på folkbokföring på bostaden komma till direkt uttryck i bostadsbidragslagen. I lagen bör sålunda införas en bestämmelse som stadgar att bostadsbidrag lämnas för den bostad där sökanden är bosatt och folkbokförd. Med anslutning till bestämmelserna i folkbokföringslagen bör dock detta krav kunna efterges om det finns särskilda skäl. Sådana särskilda skäl i folkbokföringslagens mening är bl.a. om någon har blivit utsatt för allvarlig eller upprepad brottslighet. I de fall folkbokföringslagen medger kvarskrivning på den gamla folkbokföringsorten bör således även bestämmelserna i bostadsbidragslagen medge detta.
De nu förordade bestämmelserna bör föras in i lagens 1 §. Enligt utskottets mening bör paragrafen därför ges följande utformning (nytillkommande text återges med kursiverad stil).
1 § Den som bor och är folkbokförd i Sverige kan få bostadsbidrag enligt denna lag. Bostadsbidrag lämnas av allmänna medel dels i form av bidrag till kostnader för den bostad där sökanden är bosatt och folkbokförd, dels i form av särskilt bidrag för hemmavarande barn. Om det finns särskilda skäl, får bidrag dock lämnas till kostnader för en bostad där sökanden inte är folkbokförd.
Den nu förordade lagändringen bör träda i kraft den 1 januari 1997.
Administrativa frågor
För bostadsbidragstagarna innebär förändringarna i bostadsbidragssystemet enligt motion 1995/96:Bo28 (v) bl.a. ett nytt ansökningsförfarande samtidigt som bidragen blir preliminära i avvaktan på att de stäms av mot inkomsten. Enligt motionens yrkande 5 måste Riksförsäkringsverket mot bakgrund härav genomföra en omfattande upplysningskampanj inför införandet av de nya reglerna. Dessutom förordas att verket skall göra en uppföljning och utvärdering av hur de sökande uppfattar och använder det nya bidragssystemet.
I Riksförsäkringsverkets administrativa ansvar för bostadsbidragen ingår naturligtvis också att upplysa bidragstagarna om de förändringar i reglerna m.m. som vidtas. I verkets uppgifter ingår dessutom att till allmänheten sprida information om bostadsbidragen. Det får också anses vara en uppgift att löpande följa upp bostadsbidragens effekter m.m. Med avseende på de stora förändringar som ett genomförande av förslagen i propositionen medför har dessutom regeringen uppdragit åt Riksförsäkringsverket - under förutsättning av vederbörligt riksdagsbeslut - att vidta erforderliga förberedelser, vari bl.a. ingår informationsinsatser, inför införandet. I uppdraget ingår också att genomföra uppföljning/utvärdering av systemet. För de extra insatser detta erfordrar har regeringen i den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1995/96:150 s. 152) föreslagit att Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna skall tillföras sammanlagt 40 miljoner kronor i extra anslag. Ett tillkännagivande i enlighet med förslaget i motionen kan enligt utskottets mening mot bakgrund härav inte anses erforderligt. Motion 1995/96:Bo28 (v) yrkande 5 avstyrks.
Att införa ett nytt system för inkomstprövningen av bostadsbidragen ökar enligt motion 1995/96:Bo28 (v) arbetsbelastningen på försäkringskassorna. Den nya arbetssituation och den eventuellt ökade arbetsbelastning som detta innebär bör enligt motionens yrkande 4 därför noga utvärderas och stämmas av.
De föreslagna ändringarna i bostadsbidragssystemet är med avseende på den administrativa hanteringen relativt omfattande. I propositionen uttalas också att de administrativa effekterna av det nya regelsystemet, främst till följd av den nya ordningen för inkomstprövning, inledningsvis kommer att bli påtagliga. Samtidigt gör regeringen bedömningen att det nya systemet på sikt kommer att medföra administrativa vinster - detta bl.a. till följd av att den i dagsläget tidskrävande kontrollen av bidragstagarnas inkomstförhållanden till största delen kommer att ersättas med automatiska avstämningar.
Som ansvarig administrativ myndighet ingår det i Riksförsäkringsverkets uppgifter bl.a. att planera och förbereda de administrativa förändringar som erfordras för ett genomförande av det nya systemet. Det får också anses vara en uppgift för verket att i olika avseenden följa upp dessa frågor. Ett tillkännagivande om i enlighet med förslaget i motion 1995/96:Bo28 (v) yrkande 4 kan enligt utskottets mening mot bakgrund härav inte anses erforderligt. Motionen avstyrks.
Övriga frågor
I motion 1995/96:Bo27 (kds) framhålls att statliga besparingar inte får omvandlas till nya kommunala utgifter. Genom den starka koppling som finns mellan socialbidrag och bostadsbidrag kan enligt motionen försämringar i bostadsbidragen beräknas svara för hälften av effekterna på socialbidragen. Inte minst anges denna effekt göra sig gällande vid försämringar i bostadsbidragen till hushåll utan barn. Enligt motionen bör därför i större omfattning hela den samhällsekonomiska effekten av ett förslag bedömas. Det innebär bl.a. att även ett förslags indirekta effekter för t.ex. kommunerna måste beaktas. I motionens yrkande 1 begärs ett riksdagens tillkännagivande med denna innebörd.
Även i motion 1995/96:Bo28 (v) anförs att besparingarna i bostadsbidragssystemet kommer att medföra att kostnaderna vältras över på kommunerna. Enligt motionen beskrivs dock inte dessa effekter på ett trovärdigt sätt i regeringsförslaget. I motionens yrkande 3 hemställs därför att en konsekvensutredning om boendet och socialbidragen skall genomföras.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att de förslag som föreläggs riksdagen i så stor utsträckning som möjligt bör innehålla analyser av förslagens ekonomiska konsekvenser i olika avseenden. Det kan naturligtvis alltid diskuteras hur omfattande sådana analyser skall göras och hur de skall presenteras. Den kritik som i motionerna riktas mot den nu behandlade propositionen synes främst avse bristen på redovisning av förslagens effekter på socialbidragen. Utskottet delar inte denna uppfattning. I en bilaga till propositionen redovisas sålunda fördelningseffekterna och risken för övervältring på socialbidragen av de föreslagna förändringarna i bostadsbidragssystemet. I bilagan hänvisas dessutom till en motsvarande analys som återfinns i det utredningsbetänkande som ligger till grund för förslagen i propositionen. Ett tillkännagivande i enlighet med förslagen i motionerna 1995/96: Bo27 (kds) yrkande 1 och 1995/96:Bo28 (v) yrkande 3 kan därmed inte anses erforderligt. Motionsyrkandena avstyrks.
Enligt motion 1995/96:Bo28 (v) har boendekostnaderna mellan åren 1989 och 1995 ökat med 9 % i årstakt utöver inflationen. Samtidigt har bostadskostnaderna ökat betydligt snabbare för hyresgäster än för egnahemsägarna. Bakom denna utveckling ligger enligt motionen skattereformen och breddningen av mervärdesskatten - en reform som inneburit en omfördelning från inkomstskatt till högre boendekostnader. Eftersom låginkomsttagare till största delen bor i hyresrätt finns det enligt motionen anledning anta att denna grupp drabbats särskilt hårt. Någon genomgripande utvärdering av skattereformen som belyser dess effekter på boendet har dock inte genomförts. Med hänvisning härtill hemställs dels att riksdagen skall göra ett tillkännagivande om skattereformen och boendet - yrkande 1, dels att en utredning om skattereformens effekter vad gäller boendet för låginkomsttagare skall tillsättas - yrkande 2.
Det torde inte kunna motsägas att det finns ett samband mellan skattesystemet och bostadsbidragen i den meningen att skatteförändringar påverkar hushållens inkomster och därmed också deras möjligheter att bära kostnaden för sin bostad. Förslagen i den nu aktuella motionen gäller 1991 års skattereform. Den i motionen framförda kritiken avser bl.a. att genomförda utvärderingar av reformen inte i tillräcklig grad beaktat dess effekter på boendet och boendekostnaderna. Det är naturligtvis alltid önskvärt att utvärderingar av detta slag görs så brett och så genomgripande som möjligt. Det kan mot den bakgrunden nästan alltid hävdas att en utvärdering i något avseende inte beaktat alla aspekter eller att den inte varit tillräckligt djupgående.
Även om hittills genomförda utvärderingar av skattereformen inte fullt ut kan anses fylla de krav som motionärerna anser bör ställas, kan det enligt utskottets mening erinras om att förhållandet mellan skatter och boendekostnader behandlats också i andra sammanhang. I en bilaga till Bostadsbidragsutredningens betänkande finns sålunda redovisat en analys av bostadsbidragens funktion i relation till bl.a. skattesystemet.
Utskottet är mot bakgrund av det ovan anförda inte berett att nu göra de i motion 1995/96:Bo28 (v) förordade tillkännagivandena. Motionens yrkanden 1 och 2 avstyrks.
Förslaget till ändring i bostadsbidragslagen
Avslutningsvis behandlar utskottet det av regeringen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag.
Som framgår av utskottets ställningstaganden i sakfrågorna ovan förordar utskottet vissa ändringar i det av regeringen framlagda lagförslaget. De av utskottet förordade ändringarna avser dels att de nuvarande bestämmelserna i 12 § om rätten till bostadsbidrag för ungdomar bör behållas, dels bestämmelserna i 15 a och 17 a §§ om högsta bidragsgrundande bostadsyta. Utskottets ställningstagande ovan innebär dessutom att det i lagens 1 § bör införas bestämmelser om att den sökande skall vara folkbokförd på den bostad som bostadsbidraget avser. Som en följd härav bör motsvarande justeringar göras i lagens ingress. Den närmare utformningen av dessa lagrum framgår av betänkandets bilaga 1 vari återges utskottets förslag till ändring i regeringens lagförslag.
Med de ändringar som utskottet nu förordat samt med vissa redaktionella ändringar tillstyrks regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag med den lydelse som framgår av betänkandets bilaga 2.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande bostadsbidragens roll som bostadspolitiskt instrument m.m.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande nytt system för inkomstprövning
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:186 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört,
3. beträffande individuella inkomstgränser
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:186 i motsvarande del och med avslag på motion 1995/96:Bo27 yrkande 2 godkänner vad utskottet anfört,
res. 1 (kds)
4. beträffande bostadsbidragen till hushåll med låga inkomster där båda arbetar
att riksdagen avslår motion 1995/96:Bo28 yrkande 6,
res. 2 (v)
5. beträffande förmögenhetsprövningen
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:186 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört,
6. beträffande förmögenhet i egnahem och bostadsrätter
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:186 i motsvarande del och med avslag på motion 1995/96:Bo29 yrkande 1 godkänner vad utskottet anfört,
res. 3 (mp)
7. beträffande realisationsvinster vid beräkning av den bidragsgrundande inkomsten
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:186 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört,
8. beträffande den bostadsbidragsgrundande inkomsten för egenföretagare
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:186 i motsvarande del och med avslag på motion 1995/96:Bo27 yrkande 3 godkänner vad utskottet anfört,
res. 4 (kds)
9. beträffande avdragsreglerna för resor och övriga kostnader
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:186 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört,
10. beträffande höjning av det särskilda bidraget
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:186 i motsvarande del och med avslag på motion 1995/96:Bo28 yrkande 7 godkänner vad utskottet anfört,
res. 5 (v)
11. beträffande bostadsbidragen till ungdomar under 29 år
att riksdagen med anledning av motionerna 1995/96:Bo25 yrkande 1, 1995/96:Bo28 yrkande 8, 1995/96:Bo30 samt 1995/96:Bo32, denna motion i motsvarande del, och med avslag på proposition 1995/96:186 i motsvarande del samt motion 1995/96:Bo25 yrkande 2 godkänner vad utskottet anfört,
res. 6 (m)
res. 7 (fp, kds)
12. beträffande den högsta bidragsgrundande bostadsytan
att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:186 i motsvarande del samt motion 1995/96:Bo32 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört,
res. 8 (m)
res. 9 (fp, kds)
13. beträffande minsta ytgräns m.m. för bostadsbidrag till hushåll med enbart umgängesrättsbarn
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:186 i motsvarande del och med avslag på motion 1995/96:Bo29 yrkande 2 godkänner vad utskottet anfört,
res. 10 (mp)
14. beträffande direktutbetalning av bostadsbidrag m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Bo26 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. beträffande kretsen av bidragsberättigade
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Bo31 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 11 (m, kds)
16. beträffande folkbokföring och bostadsbidrag
att riksdagen godkänner vad utskottet anfört,
17. beträffande information om bostadsbidragen
att riksdagen avslår motion 1995/96:Bo28 yrkande 5,
18. beträffande den administrativa hanteringen
att riksdagen avslår motion 1995/96:Bo28 yrkande 4,
19. beträffande analyser av förslagens ekonomiska konsekvenser
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Bo27 yrkande 1 och 1995/96:Bo28 yrkande 3,
res. 12 (v, kds)
20. beträffande skattesystemet och bostadsbidragen
att riksdagen avslår motion 1995/96:Bo28 yrkandena 1 och 2,
res. 13 (v)
21. beträffande lagförslaget
att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:186 i motsvarande del
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag såvitt avser 12 §,
b) antar det som utskottets förslag betecknade förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag med den lydelse som framgår av bilaga 1,
c) i övrigt antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag med den lydelse som framgår av bilaga 2.
res. 14 (m) villk. res. 6 och 8
res. 15 (fp) villk. res. 7 och 9
res. 16 (mp) villk. res. 3 och 10
res. 17 (kds) villk. res. 1, 4, 7 och 9
Stockholm den 25 april 1996
På bostadsutskottets vägnar
Lennart Nilsson
I beslutet har deltagit: Lennart Nilsson (s), Rune Evensson (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Britta Sundin (s), Sten Andersson (m), Marianne Carlström (s), Rigmor Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf Björklund (kds) och Peter Weibull Bernström (m).
Reservationer
1. Individuella inkomstgränser (mom. 3)
Ulf Björklund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med De inkomstgränser och på s. 7 slutar med behållas avstyrks bort ha följande lydelse:
Ett tungt argument för att införa individuella inkomstgränser är enligt propositionen att den s.k. arbetslinjen skall förstärkas. Bakom detta neutrala uttryck ligger ingenting annat än en stark strävan att alla föräldrar oavsett hushållets situation eller prioriteringar skall ut på arbetsmarknaden. Tack vare bostadsbidragen ges i dag många föräldrar möjlighet att stanna hemma eller minska sin arbetstid medan barnen är små. En stor andel av dessa föräldrar kommer med de nu föreslagna reglerna att mot sin vilja tvingas ut i förvärvsarbete. Den tid de kan ägna åt sina barn kommer därmed att drastiskt minska. I en tid där barnens sociala situation och deras välbefinnande ofta sätts i fråga är detta naturligtvis en helt felaktig åtgärd.
Förutom att individuella inkomstgränser motverkar viktiga familjepolitiska strävanden kan de innebära kraftigt minskade bostadsbidrag för de barnfamiljer där båda föräldrarna redan förvärsarbetar men är låginkomsttagare. Det kan också ge mycket negativa effekter för de föräldrar där förvärvsinkomsterna är ojämnt fördelade.
Sammantaget talar det nu anförda enligt utskottets mening för att dagens system med en för hushållet gemensam inkomstgräns bör behållas. Med bifall till motion 1995/96:Bo27 (kds) yrkande 2 avstyrks sålunda regeringsförslaget i nu aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande individuella inkomstgränser
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Bo27 yrkande 2 och med avslag på proposition 1995/96:186 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört,
2. Bostadsbidragen till hushåll med låga inkomster där båda arbetar (mom. 4)
Owe Hellberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med Utskottet kan och slutar med Motionen avstyrks bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den principiella uppfattning som ligger till grund för förslaget om individuella inkomstgränser, dvs. att bostadsbidragen inte skall subventionera de hushåll där någon av föräldrarna stannar hemma eller minskar sin arbetstid. Det skall sålunda löna sig att gå ut i förvärvsarbete eller att öka sin arbetstid. Med den utformning som reglerna i dag har är detta ofta inte fallet. En reformering av reglerna framstår enligt utskottets mening mot bakgrund härav som nödvändig.
En effekt av de ovan förordade inkomstgränserna kan dock bli att hushåll med låga inkomster får ett lägre bidrag trots att båda föräldrarna arbetar. Detta är naturligtvis inte acceptabelt. En förutsättning för att individuella inkomstgränser skall kunna införas är därför att bostadsbidragen förstärks för denna grupp av hushåll. Den totala förstärkningen av bostadsbidragen för de aktuella hushållen bör uppgå till 300 miljoner kronor, dvs. till samma belopp som sparas genom att individuella inkomstgränser införs. Det bör ankomma på regeringen att snarast förelägga riksdagen ett förslag med denna inriktning.
Vad utskottet nu med anslutning till motion 1995/96:Bo28 (v) yrkande 6 anfört om bostadsbidragen till hushåll med låga inkomster där båda föräldrarna förvärvsarbetar bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande bostadsbidragen till hushåll med låga inkomster där båda arbetar
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Bo28 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Förmögenhet i egnahem och bostadsrätter (mom. 6)
Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med Med de och slutar med 1 avstyrks bort ha följande lydelse:
Förslaget om att förmögenhetsuppbyggnaden i egnahem och bostadsrätter skall beaktas vid beräkningen av bostadsbidraget kan teoretiskt sett i och för sig vara riktigt. Det har dock inte på något sätt i propositionen visats hur denna förmögenhetsuppbyggnad kommer till stånd och hur stor den i så fall är. Skälen härför är naturligtvis att sådana beräkningar är svåra och att resultatet av dem kommer att variera beroende på vilka förutsättningar som sätts upp. Till detta kommer att variationerna sett över landet är mycket stora. Det är i dag inte ovanligt att ett nyproducerat hus, som av något skäl säljs inom några år från färdigställandet, visar sig ha ett värde som kraftigt understiger produktionskostnaden. Att i sådana fall tala om en förmögenhetsuppbyggnad går naturligtvis inte.
Utskottet delar med hänvisning till det nu anförda vad som i motion 1995/96:Bo29 (mp) yrkande 1 anförts om att förslaget i denna del inte bör genomföras.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande förmögenhet i egnahem och bostadsrätter
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Bo29 yrkande 1 och med avslag på proposition 1995/96:186 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört,
4. Den bostadsbidragsgrundande inkomsten för egenföretagare (mom. 8)
Ulf Björklund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med Grundläggande för och på s. 10 slutar med avstyrks sålunda bort ha följande lydelse:
Det är naturligtvis en riktig tanke att det inkomstbegrepp som används vid bestämningen av bostadsbidraget så långt möjligt skall vara lika för löntagare och näringsidkare. För att detta skall bli fallet fordras bl.a. att hänsyn tas till de delvis olika villkor som gäller för löntagare och egenföretagare. Att driva ett eget företag är många gånger förenat med stor osäkerhet. Det är mot bakgrund härav naturligt att egenföretagaren måste göra avsättningar till bl.a. periodiseringsfond och till egen pension för att trygga verksamheten på lång sikt. I tider av ekonomisk nedgång kan avsättningar av detta slag innebära skillnaden mellan fortsatt verksamhet och nedläggning. Det är enligt utskottets mening därför inte rättvisande att likställa dessa avsättningar med inkomst.
I regeringsförslaget uttalas att inkomstbegreppet för egenföretagare bör ses över inom flera delar av bidrags- och socialförsäkringssystemen. Utskottet delar denna uppfattning. En fråga som bör ingå i översynen är hur egenföretagarnas bostadsbidragsgrundande inkomst skall fastställas. Enligt utskottets mening bör den aviserade översynen avvaktas. Regeringens förslag bör sålunda avvisas i enlighet med förslaget i motion 1995/96:Bo27 (kds) yrkande 3.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande den bostadsbidragsgrundande inkomsten för egenföretagare
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Bo27 yrkande 3 och med avslag på proposition 1995/96:186 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört,
5. Höjning av det särskilda bidraget (mom. 10)
Owe Hellberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med Som utskottet och slutar med Motionsyrkandet avstyrks bort ha följande lydelse:
Det är ett ovedersägligt faktum att många flerbarnsfamlijer drabbats hårt av försämringarna i flerbarnstilläggen i barnbidragssystemet. Det framstår enligt utskottets mening mot bakgrund härav inte bara som rimligt utan också som nödvändigt att dessa hushåll kan kompenseras inom bostadsbidragssystemet. De av regeringen förordade höjningarna av det särskilda bostadsbidraget för familjer med fler än tre barn bör därför genomföras. Denna åtgärd utgör dock enligt utskottets mening inte tillräcklig kompensation för försämringarna i barnbidragen. Ytterligare åtgärder riktade mot dessa familjer bör därför övervägas t.ex. i form av ytterligare höjningar av det särskilda bidraget.
Vad utskottet nu med bifall till motion 1995/96:Bo28 (v) yrkande 7 samt regeringens förslag anfört om det särskilda bidraget bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande höjning av det särskilda bidraget
att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:186 i motsvarande del och motion 1995/96:Bo28 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Bostadsbidragen till ungdomar under 29 år (mom. 11)
Sten Andersson (m), Stig Grauers (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull Bernström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med I dagens och på s. 13 slutar med följande avsnitt bort ha följande lydelse:
Det är utskottets principiella uppfattning att bostadsbidragen till hushåll utan barn bör avvecklas. Som framhålls i regeringsförslaget har dessa hushåll normalt en betydligt större flexibilitet med avseende på sitt boende än hushåll med barn. Utgångspunkten för regeringens ställningstagande är också att bostadsbidragen till ungdomar på sikt skall tas bort. Som ett första led i avvecklingen förordas att bostadsbidragen skall slopas för de ungdomar som inte studerar. Utskottet delar denna uppfattning. Även enligt utskottets mening bör bostadsbidragen till dessa hushåll avvecklas. När den nu pågående översynen av studiestödssystemen genomförts bör dessutom bostadsbidragen till studerande ungdomar slopas.
Utskottets ställningstagande ovan innebär att regeringens förslag tillstyrks. Motionerna 1995/96:Bo25 (mp), 1995/96:Bo28 (v) yrkande 8, 1995/96:Bo30 (s) samt 1995/96:Bo32 (c), denna motion såvitt nu är i fråga, avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande bostadsbidragen till ungdomar under 29 år
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:186 i motsvarande del och med avslag på motionerna 1995/96:Bo25, 1995/96:Bo28 yrkande 8, 1995/96:Bo30 samt 1995/96:Bo32, denna motion i motsvarande del, godkänner vad utskottet anfört,
7. Bostadsbidragen till ungdomar under 29 år (mom. 11)
Erling Bager (fp) och Ulf Björklund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med I dagens och på s. 13 slutar med följande avsnitt bort ha följande lydelse:
De omfattande besparingar som det statsfinansiella läget nu tvingat fram i bostadsbidragen innebär enligt utskottets mening att frågan om hur bidragen skall riktas noga måste övervägas. Barnfamiljerna har i hög grad fått bära bördan av andra besparingar i de sociala systemen. Det finns enligt utskottets mening redan av detta skäl anledning att i bostadsbidragssystemet prioritera boendet för barnhushållen. Till detta kommer att barnfamiljerna av fler skäl har svårare att anpassa och förändra sitt boende än hushåll utan barn. Inte minst för barnen är tryggheten i den invanda miljön viktig. Byte av bostad för ofta med sig byte av skola eller daghem. Sammantaget riskerar detta att leda till att barnens social trygghet äventyras med allt vad det för med sig.
Utskottet delar mot bakgrund av det nu anförda vad som i propositionen anförts om att boendestandarden för hushåll med barn bör prioriteras. Genom att hushåll utan barn normalt har en större flexibilitet och anpassningsförmåga än barnhushåll bör det vara möjligt att slopa bostadsbidragen till de ungdomar som inte studerar fr.o.m. den 1 januari 1997. I enlighet med regeringsförslaget bör sålunda bostadsbidragen till studerande ungdomar behållas i avvaktan på att pågående utredningsarbete avseende studiestödssystemen slutförts. Därefter bör även bostadsbidragen för denna grupp tas upp till en förutsättningslös prövning.
Utskottets ställningstagande ovan innebär att regeringens förslag tillstyrks. Motionerna 1995/96:Bo25 (mp), 1995/96:Bo28 (v) yrkande 8, 1995/96:Bo30 (s) samt 1995/96:Bo32 (c), denna motion såvitt nu är i fråga, avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande bostadsbidragen till ungdomar under 29 år
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:186 i motsvarande del och med avslag på motionerna 1995/96:Bo25, 1995/96:Bo28 yrkande 8, 1995/96:Bo30 samt 1995/96:Bo32, denna motion i motsvarande del, godkänner vad utskottet anfört,
8. Den högsta bidragsgrundande bostadsytan (mom. 12)
Sten Andersson (m), Stig Grauers (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull Bernström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med Dagens bostadsbidragsregler och på s. 15 slutar med januari 1997 bort ha följande lydelse:
I dagens bostadsbidragssystem finns inga begränsningar av den bostadsyta som kan ligga till grund för bostadsbidraget. En uppenbar följd av detta är att bostadsbidrag kan komma att utgå för bostadsytor som ligger långt över vad som får anses vara motiverat av bostadspolitiska skäl. Utskottet delar sålunda regeringens uppfattningen att bidragsgivningen bör begränsas för de bostäder som ligger över vad som kan anses vara en normal ytstandard. Förutom att en sådan åtgärd bidrar till att förbättra effektiviteten i bostadsbidragssystemet talar statsfinansiella skäl för att den genomförs.
De föreslagna ytgränserna utgår inte bara från den mest generösa av de utrymmesnormer som tagits fram utan dessutom från en generös tolkning av denna norm. Detta kan belysas med den föreslagna begränsningen till 90 m2 för hushåll med ett barn. För ett hushåll med denna sammansättning förutsätter den använda normen att bostaden skall bestå av tre rum och kök. Det betyder att en normal trerummare med god marginal ryms inom den förordade ytgränsen. Med avseende på att ytgränsen sedan ökas med 20 m2 för varje tillkommande barn upp till fem barn, måste även dessa hushåll anses tillförsäkrade en mycket god utrymmesstandard inom ramen för de föreslagna gränserna. Utan att åsidosätta den aktuella normen är det enligt utskottets mening mot bakgrund härav möjligt att något sätta ned ytgränserna i förhållande till dem som regeringen förordat.
Utskottet föreslår med hänvisning till det nu anförda att ytgränserna sätts ned med 10 m2 för alla hushållstyper i förhållande till regeringsförslaget. För ett hushåll med ett barn innebär detta att den bidragsgrundande bostadsytan begränsas till 80 m2. En normalstor treumslägenhet torde sålunda rymmas också inom denna ytgräns. Även med utskottets förslag ökas sedan den högsta bidragsgrundande ytan med 20 m2 för varje tillkommande barn.
Sammanfattningsvis förordar utskottet sålunda att den bidragsgrundande bostadsytan begränsas enligt följande, för
hushåll med ett barn högst 80 m2 hushåll med två barn högst 100 m2 hushåll med tre barn högst 120 m2 hushåll med fyra barn högst 140 m2 hushåll med fem eller flera barn högst 160 m2 ungdomar mellan 18 och 29 år utan barn högst 60 m2
Vad i övrigt i propositionen föreslagits beträffande den högsta bidragsgrundande bostadsytan tillstyrks av utskottet. Även enligt utskottets mening bör sålunda de förordade ytgränserna tillämpas på nyansökningar om bostadsbidrag fr.o.m. den 1 juli 1996 och i övrigt för bostadsbidrag som lämnas fr.o.m. den 1 januari 1997.
Den besparing som utskottets förslag ger utöver vad som följer av regeringsförslaget kan beräknas till 300 miljoner kronor räknat på helår. För innevarande budgetår kan den ytterligare besparingen beräknas till minst 40 miljoner kronor.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande den högsta bidragsgrundande bostadsytan
att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:186 i motsvarande del och motion 1995/96:Bo32 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört,
9. Den högsta bidragsgrundande bostadsytan (mom. 12)
Erling Bager (fp) och Ulf Björklund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med Dagens bostadsbidragsregler och på s. 15 slutar med januari 1997 bort ha följande lydelse:
De i dag gällande reglerna för bostadsbidragen innehåller inte några begränsningar av den bostadsyta som kan ligga till grund för bostadsbidraget. I praktiken torde dock de hyresgränser som satts upp i de flesta fall innebära en viss begränsning av bostadens storlek genom det samband som normalt finns mellan bostadens storlek och bostadskostnaden. Trots detta kan naturligtvis bostadsbidrag, med dagens regler, komma att utgå för bostadsytor som ligger långt över vad som kan anses vara bostadspolitiskt motiverat. Utskottet delar mot bakgrund härav uppfattningen att bostadsbidragen bör kunna reduceras för de bostäder som ligger väsentligt över vad som kan anses vara en normal ytstandard.
Det av regeringen framlagda förslaget till ytgränser utgår dels från den mest generösa av de utrymmesnormer som satts upp, dels från en generös tolkning av denna norm. Detta är en enligt utskottets mening riktig utgångspunkt. Även om det finns skäl att minska statens subventioner till de allra största bostäderna får inte gränserna sättas på ett sådant sätt att familjer som bor i relativt normala bostäder drabbas på ett oacceptabelt sätt. Utskottet är för sin del medvetet om att det naturligtvis kan vara förknippat med vissa problem att sätta upp ytgränser av detta slag. Det kan t.ex. gälla familjer som bor i stora bostäder på orter där det inte finns några andra alternativ. Det får enligt utskottets mening mot bakgrund härav förutsättas att regeringen noga följer effekterna av de nu förordade ytbegränsningarna och om så visar sig erforderligt för fram förslag till de eventuella justeringar som kan erfordras. Från denna utgångspunkt bör förslaget i propositionen kunna accepteras. Däremot finns det enligt utskottets mening inte utrymme för att göra ytterligre inskränkningar i de nu förordade ytgränserna.
Med hänvisning till det nu anförda bör enligt utskottets mening den av regeringen föreslagna begränsningen av den högsta bidragsgrundande bostadsytan genomföras. Utskottets ställningstagande innebär att motion 1995/96: Bo32 (c) i motsvarande del avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande den högsta bidragsgrundande bostadsytan
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:186 i motsvarande del och med avslag på motion 1995/96:Bo32 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört,
10. Minsta ytgräns m.m. för bostadsbidrag till hushåll med enbart umgängesrättsbarn (mom. 13)
Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med Bostads- bidragen till och på s. 16 slutar med 2 avstyrks bort ha följande lydelse:
Det är en självklarhet men tål att upprepas: Barn behöver sina föräldrar. Samhällets stöd till boendet måste därför utformas så att det inte försvårar kontakten mellan barn och föräldrar vid en skilsmässa. Rätten till bostadsbidrag för umgängesrättsbarn är ett viktigt inslag i dessa strävanden. De av regeringen nu förordade gränserna för en minsta bostad som villkor för bostadsbidrag för umgängesföräldrar verkar däremot i rakt motsatt riktning. Förslaget kan genom sina ekonomiska effekter komma att styra kontakten mellan föräldrar och barn på ett oacceptabelt sätt. Som framhålls i mp- motionen bör en förälders ekonomi och inte bostadens storlek även fortsättningsvis vara avgörande för om bostadsbidrag skall utgå eller ej. I enlighet med vad som förordas i motion 1995/96:Bo29 (mp) yrkande 2 bör sålunda regeringens förslag om en minsta bostad som förutsättning för bostadsbidrag avvisas.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande minsta ytgräns m.m. för bostadsbidrag till hushåll med enbart umgängesrättsbarn
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Bo29 yrkande 2 och med avslag på proposition 1995/96:186 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört,
11. Kretsen av bidragsberättigade (mom. 15)
Sten Andersson (m), Stig Grauers (m), Inga Berggren (m), Ulf Björklund (kds) och Peter Weibull Bernström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med Som framgår och på s. 19 slutar med till känna bort ha följande lydelse:
I fråga om bostadsbidragen till ungdomar innebär förslaget i propositionen att bidragen skall avvecklas för ungdomar som inte studerar. I anslutning härtill aviserar regeringen också sin avsikt att senare föra fram förslag om att ungdomsbostadsbidragen skall tas bort i sin helhet - detta när pågående utredningsinsatser avseende studiestödssystemen har genomförts. Det framstår enligt utskottets mening mot bakgrund härav som mindre angeläget att nu överväga att vidga kretsen av bidragsberättigade. Även om utskottet och riksdagen tidigare uttalat sig för en vidgning har detta gjorts i en delvis annan statsfinansiell situation än dagens. Regeringen har också gjort den bedömningen att det med avseende på de ekonomiska konsekvenserna inte vore rimligt att öppna möjligheterna för alla samboende par att oavsett samlevnadsform söka bostadsbidrag tillsammans. Visserligen har inte de exakta kostnaderna redovisats, men det kan enligt utskottets mening hävdas att snart sagt varje kostnadsökning är för stor i ett läge där stora besparingar görs i bostadsbidragen.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda motion 1995/96: Bo31 (s).
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande kretsen av bidragsberättigade
att riksdagen avslår motion 1995/96:Bo31,
12. Analyser av förslagens ekonomiska konsekvenser
(mom. 19)
Owe Hellberg (v) och Ulf Björklund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med Utskottet delar och slutar med Motionsyrkandena avstyrks bort ha följande lydelse:
En förutsättning för att bostadsbidrag skall kunna utgå är att hushållets inkomst inte är alltför hög. Det innebär att de hushåll som uppbär bostadsbidrag normalt är mer ekonomiskt sårbara än andra hushåll. Förändringar i bostadsbidragen kan därmed förväntas ha en påtaglig och omedelbar effekt på hushållets samlade ekonomi. En följd härav är att minskade bostadsbidrag medför en uppenbar risk för att dessa hushålls ekonomi påverkas i så hög grad att de blir i behov av annat stöd, och då närmast socialbidrag. De analyser som bl.a. redovisats av Bostadsbidragsutredningen visar också att försämringar i bostadsbidragen i betydande utsträckning leder till att utbetalningarna av socialbidrag ökar. Det finns sålunda en uppenbar risk att försämrade bostadsbidrag leder till ökade kommunala kostnader.
Enligt utskottets mening är propositionens redovisning av sambandet mellan minskade bostadsbidrag och ökade kommunala kostnader om inte obefintlig så i alla fall otillräcklig. Vad som erfordras är därför en brett anlagd analys där de samhällsekonomiska sambanden mellan statens insatser för att stödja boendet och dess effekter på de kommunala kostnaderna belyses. Även enligt utskottets mening bör en analys av de nu aktuella förslagens ekonomiska konsekvenser genomföras i enlighet med förslagen i motionerna 1995/96:Bo27 (kds) yrkande 1 samt 1995/96:Bo28 (v) yrkande 3. Utskottets ställningstagande i denna del bör riksdagen som sin mening ger regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande analyser av förslagens ekonomiska konsekvenser
att riksdagen med anledning av motionerna 1995/96:Bo27 yrkande 1 samt 1995/96:Bo28 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Skattesystemet och bostadsbidragen (mom. 20)
Owe Hellberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med Det torde och slutar med 2 avstyrks bort ha följande lydelse:
Den ökning av boendekostnaderna som ägt rum under åren 1989-1995 torde sakna motstycke i modern tid. Under denna sexårsperiod har boendekostnaderna ökat med realt 9 % per år. Bakom denna skrämmande utveckling ligger i allt väsentligt en enda faktor - 1991 års skatteomläggning. Trots omläggningens uppenbart stora betydelse för boendet har inte någon mera genomgripande analys direkt inriktad på sambandet mellan skatteomläggningen och bostadskostnaderna genomförts. Detta förhållande är naturligtvis anmärkningsvärt.
Enligt utskottets mening är det nu hög tid att en både bred och djup utvärdering av skatteomläggningen med avseende på dess effekter på boendet initieras och genomförs. Det innebär att utvärderingen inte bara bör omfatta skatteomläggningens direkta effekter på boendekostnaderna utan också indirekta effekter som påverkan på hushållens boendestandard, eventuellt ökad trångboddhet och andra bostadssociala förhållanden.
Vad utskottet nu med anslutning till motion 1995/96:Bo29 yrkandena 1 och 2 anfört om en analys av skatteomläggningens effekter på boendet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande skattesystemet och bostadsbidragen
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Bo28 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Lagförslaget (mom. 21)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 6 och 8
Sten Andersson (m), Stig Grauers (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull Bernström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med Som framgår och på s. 23 slutar med bilaga 2 bort ha följande lydelse:
Som framgår av utskottets ställningstaganden i sakfrågorna ovan förordar utskottet vissa ändringar i det av regeringen framlagda lagförslaget. De av utskottet förordade ändringarna avser dels att det i lagens 1 § bör införas bestämmelser om att den sökande skall vara folkbokförd på den bostad som bostadsbidraget gäller, dels bestämmelserna i 15 a och 17 a §§ om högsta bidragsgrundande bostadsyta. Som en följd härav bör motsvarande justering göras i lagens ingress. Den närmare utformningen av dessa lagrum framgår av betänkandets bilaga 3 vari återges reservanternas (m) förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag.
Med de ändringar som utskottet nu förordat samt med vissa redaktionella ändringar tillstyrks regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag med den lydelse som framgår av betänkandets bilaga 2.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande lagförslaget
att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:186 i motsvarande del
a) antar det som reservanternas förslag betecknade förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag med den lydelse som framgår av bilaga 3,
b) i övrigt antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag med den lydelse som framgår av bilaga 2.
15. Lagförslaget (mom. 21)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 7 och 9
Erling Bager (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med Som framgår och på s. 23 slutar med bilaga 2 bort ha följande lydelse:
Som framgår av utskottets ställningstaganden i sakfrågorna ovan förordar utskottet dels att de av regeringen framlagda lagändringarna genomförs, dels att det i lagens 1 § bör införas bestämmelser om att den sökande skall vara folkbokförd på den bostad som bostadsbidraget avser. Som en följd av det sistnämnda ställningstagandet bör motsvarande justering göras i lagens ingress. Den närmare utformningen av dessa lagrum framgår av betänkandets bilaga 4 vari återges reservantens (fp) förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag.
Med de ändringar som utskottet nu förordat samt med vissa redaktionella ändringar tillstyrks regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag med den lydelse som framgår av betänkandets bilaga 2.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande lagförslaget
att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:186 i motsvarande del
a) antar det som reservanternas förslag betecknade förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag med den lydelse som framgår av bilaga 4,
b) i övrigt antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag med den lydelse som framgår av bilaga 2.
16. Lagförslaget (mom. 21)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 3 och 10
Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med Som framgår och på s. 23 slutar med bilaga 2 bort ha följande lydelse:
Som framgår av utskottets ställningstaganden i sakfrågorna ovan förordar utskottet vissa ändringar i det av regeringen framlagda lagförslaget. Enligt utskottet bör inte bestämmelserna i 9 § ändras så att förmögenhetsuppbyggnaden i egnahem och bostadsrätter beaktas vid beräkning av boendekostnaden. Inte heller bör det i 10 § införas krav på en minsta storlek på bostaden som villkor för bostadsbidrag för hushåll med enbart umgängesrättsbarn. De av utskottet förordade ändringarna avser dessutom dels att de nuvarande bestämmelserna i 12 § om rätten till bostadsbidrag för ungdomar bör behållas, dels bestämmelserna i 15 a och 17 a §§ om högsta bidragsgrundande bostadsyta. Utskottets ställningstagande ovan innebär även att det i lagens 1 § bör införas bestämmelser om att den sökande skall vara folkbokförd på den bostad som bostadsbidraget avser. Som en följd härav bör motsvarande justeringar göras i lagens ingress. Den närmare utformningen av dessa lagrum framgår av betänkandets bilaga 5 vari återges reservantens (mp) förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag.
Med de ändringar som utskottet nu förordat samt med vissa redaktionella ändringar tillstyrks regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag med den lydelse som framgår av betänkandets bilaga 2.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande lagförslaget
att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:186 i motsvarande del
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag såvitt avser 9, 10 och 12 §§,
b) antar det som reservantens förslag betecknade förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag med den lydelse som framgår av bilaga 5,
c) i övrigt antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag med den lydelse som framgår av bilaga 2.
17. Lagförslaget (mom. 21)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 1, 4, 7 och 9
Ulf Björklund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med Som framgår och på s. 23 slutar med bilaga 2 bort ha följande lydelse:
Som framgår av utskottets ställningstaganden i sakfrågorna ovan förordar utskottet vissa ändringar i det av regeringen framlagda lagförslaget. De av utskottet förordade ändringarna avser dels att några särskilda bestämmelser om beräkningen av egenföretagares bostadsbidragsgrundande inkomst inte bör införas i 4 §, dels att de nuvarande bestämmelserna om inkomstgränser i 13 § bör behållas. Utskottets ställningstagande ovan innebär dessutom att det i lagens 1 § bör införas bestämmelser om att den sökande skall vara folkbokförd på den bostad som bostadsbidraget avser. Som en följd härav bör motsvarande justeringar göras i lagens ingress. Den närmare utformningen av dessa lagrum framgår av betänkandets bilaga 6 vari återges reservantens (kds) förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag.
Med de ändringar som utskottet nu förordat samt med vissa redaktionella ändringar tillstyrks regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag med den lydelse som framgår av betänkandets bilaga 2.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande lagförslaget
att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:186 i motsvarande del
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag såvitt avser 13 §,
b) antar det som reservantens förslag betecknade förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag med den lydelse som framgår av bilaga 6,
b) i övrigt antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag med den lydelse som framgår av bilaga 2.
Särskilt yttrande
Återföring av vissa besparingar
Owe Hellberg (v) anför:
Det är Vänsterpartiets uppfattning att den av regeringen och utskottet föreslagna totala besparingen i bostadsbidragen är för stor. Jag har trots detta ställt mig bakom utskottets förslag i dess enskilda delar. En förutsättning för detta har dock varit att vissa av de besparingar som utskottet för fram återförs till bostadsbidragssystemet. De besparingar det gäller är införandet av individuella inkomstgränser och minskningen av den högsta bidragsgrundande bostadsytan.
I fråga om de individuella inkomstgränserna har jag också i en reservation fört vidare ett motionsförslag (v) om att besparingen om 300 miljoner kronor skall användas till att förstärka bidragen för de hushåll som drabbas av minskade bostadsbidrag trots att båda arbetar. På samma sätt måste de 300 miljoner kronor som sparas genom att utskottet föreslår sänkta ytgränser i förhållande till regeringens förslag återföras till bostadsbidragssystemet. Den närmare utformningen och inriktningen av dessa åtgärder behöver dock övervägas ytterligare. Det är därför min och Vänsterpartiets avsikt att i samband med höstens budgetbehandling återkomma till riksdagen med förslag med denna inriktning.
Utskottets förslag till
Lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:737) om bostadsbidrag
dels att 6 § skall upphöra att gälla,
dels att 1-5, 7-10, 13, 14, 16, 18, 21, 22, 24-26 och 28 §§ skall ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 22 § skall sättas närmast före 23 §,
dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 1 a, 15 a, 17 a, 21 a och 21 b §§, samt fyra nya rubriker, närmast före 4, 9, 21 a och 21 b §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 § Den som bor och är Den som bor och är folkbokförd i folkbokförd i Sverige kan få Sverige kan få bostadsbidrag bostadsbidrag enligt denna lag. enligt denna lag. Bostadsbidrag Bostadsbidrag lämnas av allmänna lämnas av allmänna medel dels i form medel dels i form av bidrag till av bidrag till kostnader för den kostnader för den bostad där sökanden bostad där sökanden är bosatt, dels i är bosatt och form av särskilt folkbokförd, dels i bidrag för form av särskilt hemmavarande barn. bidrag för hemmavarande barn. Om det finns särskilda skäl, får bidrag dock lämnas till kostnaderna för en bostad där sökanden inte är folkbokförd.
15 a § Vid tillämpning av bestämmelserna om bostadskostnader i 14 § skall bortses från bostadskost nader som belöper på bostadsytor överstigande
1. för hushåll med ett barn 80 kvadratmeter,
2. för hushåll med två barn 100 kvadratmeter,
3. för hushåll med tre barn 120 kvadratmeter,
4. för hushåll med fyra barn 140 kvadratmeter, och
5. för hushåll med fem eller flera barn 160 kvadratmeter.
Större bostadsytor än som anges i första stycket får beaktas, om sökanden eller någon medlem av familjen är funktionshindrad.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
17 a § Vid tillämpning av bestämmelserna om bostadskostnader i 17 § skall bortses från bostadskost nader som belöper på bostadsytor överstigande 60 kvadratmeter.
Större bostadsyta än som anges i första stycket får beaktas, om sökanden eller maken är funktions hindrad. Regeringens förslag till
Lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:737) om bostadsbidrag
dels att 6 § skall upphöra att gälla,
dels att 2-5, 7-10, 12-14, 16, 18, 21, 22, 24-26 och 28 §§ skall ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 22 § skall sättas närmast före 23 §,
dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 1 a, 15 a, 17 a, 21 a och 21 b §§, samt fyra nya rubriker, närmast före 4, 9, 21 a och 21 b §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
1 a '
² § I lagen förstås med
1. förvärvsinkomst: inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet,
2. bidragsgrundande inkomst: för 12 månader framåt beräknad förvärvsinkomst med de tillägg som följer av 5-7 §§,
3. hushåll: barnfamiljer, makar utan barn och ensamstående utan barn,
4. barn: den som är under 18 år eller som får förlängt barnbidrag eller studiehjälp,
5. makar: makar som lever till sammans.
3 §
Ïí éîôå óëäì öéóáó æöò áîîáô óëáìì íåä íáëáò êäíóôäììáó íáî ïãè ëöéîîá óïí õôáî áôô öáòá çéæôá íåä öáòáîäòá ìåöåò ôéììóáííáîó ïãè
±® èáò åììåò èáò èáæô çåíåîóáíô âáòî åììåò
²® äò æïìëâïëæöòäá ðå óáííá áäòåóó®
4 §1 Förvärvsinkomst Bidragsgrundande beräknas för varje inkomst utgörs av sökande efter samma summan av inkomst grunder som enligt av kommunalskattelagen näringsverksamhet (1928:370) med de och inkomst av undantag som anges tjänst enligt i andra och tredje kommunalskattelagen styckena. (1928: 370) och inkomst av I inkomstslaget kapital enligt tjänst beaktas lagen (1947:576) om kostnader för resor statlig mellan bostaden och inkomstskatt, med arbetsplatsen till de tillägg och den del kostnaderna avdrag som anges i beräknas överstiga andra och tredje 5 000 kronor. styckena samt 5 och Övriga kostnader i 7 §§. inkomstslaget tjänst beaktas till Beloppet enligt den del kostnaderna första stycket beräknas överstiga skall ö k a s m e 2 000 kronor. d
I inkomstslaget 1. inkomst, näringsverksamhet inklusive kostför beaktas inte mån, som beskattas underskott som enligt lagen (1958: uppkommit ett 295) om tidigare år. sjömansskatt,
2. inkomst som på grund av be stämmelserna i 54 § första stycket f) kommunalskattelagen eller avtal om undvikande av dubbelbeskattning inte ingår i inkomst av närings verksamhet, tjänst eller kapital,
3. studiemedel i form av studie bidrag,
4. icke skattepliktiga stipendier över 3 000 kronor per månad,
5. belopp varmed inkomst av näringsverksamhet har minskats genom avdrag för
- avsättning till periodiseringsfond
- ökning av expansionsmedel
- utgift för egen pension intill ett halvt basbelopp en ligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring
- underskott från tidigare beskatt ningsår, och
6. belopp varmed inkomst av kapital har minskats genom avdrag, utom där
- realisationsvinst har minskats med realisationsförlust uppkommen under beskattningsåret
- avdrag har gjorts enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, eller
- avdrag har gjorts för negativ räntefördelning.
Beloppet enligt första stycket skall m i n s k a s m e d belopp varmed inkomst av nä ringsverksamhet har ökats genom
- återföring till beskattning av avdrag för avsättning till periodiseringsfond
- minskning av expansionsmedel.
5 § Till varje Tillägg till den sökandes förvärvsin bidragsgrundande komst skall läggas inkomsten skall inkomst av kapital göras för för till den del mögenhet enligt vad inkomsten som anges i denna överstiger 2 000 paragraf. Tillägg kronor. skall göras för varje sökande och Inkomst av kapital varje barn som beräknas efter avses i 10 § med un samma grunder som dantag av första enligt lagen stycket 2 och 3 (1947:576) om samt tredje statlig in stycket. Som för komstskatt. Till mögenhet räknas den inkomst av kapital beskattningsbara skall dock inte förmögenheten räknas vinst vid enligt lagen icke yrkesmässig (1947:577) om avyttring (rea statlig förmögen lisationsvinst) hetsskatt, beräknad samt inte heller med bortseende från statligt privatbostads- räntebidrag. Avdrag fastighet eller för kostnader i bostadsrätt för förvärvskällan får vilken bostadsbi inte göras. drag söks och skulder med säker het i denna egendom. Tillägg skall göras med 15 procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000 kronor, avrundat nedåt till helt tiotusental kronor.
Tillägg för barns förmögenhet skall fördelas lika mellan makar. 7 § Om ett eller flera Om ett eller flera barn som avses i 10 barn som avses i 10 § med undantag av § med undantag av första stycket 2 första stycket 2 och 3 samt tredje och 3 samt tredje stycket har inkomst stycket har inkomst av kapital, skall av kapital, skall till sökandens till sökandens förvärvsinkomst bidragsgrundande in läggas varje barns komst läggas varje inkomst av kapital barns inkomst av till den del kapital till den inkomsten del inkomsten överstiger 1 000 överstiger 1 000 kronor. kronor.
. Vid beräkning av inkomst av kapital Vid beräkning av tillämpas 4 § andra inkomst av kapital stycket 6. tillämpas 5 § andra stycket. Tillägg enligt denna paragraf skall fördelas lika mellan makar.
8 § Makar anses leva Bidragsgrundande tillsammans om skäl inkomst skall avse inte visas för samma kalenderår annat. För dem som bostadsbidraget skall och skall anses bidragsgrundande in vara lika fördelad komst beräknas på varje månad i gemensamt. kalenderåret.
Bostadskostnader
9 § Om hushållet Vid tillämpningen disponerar över av denna lag beak ansenlig tas förmögenhet får bostadskostnader i bostadsbidrag be enlighet med stämmas till lägre föreskrifter som belopp än som meddelas av följer av 13-17 §§. regeringen eller efter regeringens bemyndigande Riksförsäkringsver ket.
10 §
Rätt till bostadsbidrag har den som
1. har vårdnaden om barn och varaktigt bor tillsammans med barnet,
2. efter en myndighets beslut har tagit emot barn för vård i familjehem, om barnet beräknas bo i hemmet under minst tre månader, eller
3. på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende i sitt hem.
Bostadsbidrag lämnas även för barn som för vård eller undervisning inte varaktigt bor hemma men vistas i hemmet under minst så lång tid varje år som motsvarar normala skolferier.
Om barnet bor i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende, får föräldern eller föräldrarna bidrag även i andra fall, om det finns särskilda skäl att bidrag lämnas.
Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas även i fråga om den som är över 18 år och som får förlängt barnbidrag eller studiehjälp.
Bostadsbidrag enligt första stycket 3 lämnas inte för bostäder som omfattar mindre än två rum utöver kök eller kokvrå, eller med en bostadsyta understigande 40 kvadratmeter.
12 §2 Rätt till Rätt till bostadsbidrag har bostadsbidrag har den som den som
1. har fyllt 18 1. har fyllt 18 men inte 29 år och men inte 29 år,
2. bor i en 2. får bostad som han eller hon äger - studiestöd enligt eller innehar med 3, 4 eller 7 kap. hyres- eller studiestödslagen bostadsrätt. (1973:349) eller enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxen studiestöd för ar betslösa, eller
- utbildningsbidrag, i den utsträckning regeringen eller efter regeringens bemyndigande Riks försäkringsverket föreskriver, och
3. bor i en bostad som han eller hon äger eller innehar med hyres- eller bostadsrätt. Bostadsbidrag enligt första stycket lämnas inte om sökanden eller dennes make
1. har barn som berättigar till bostadsbidrag till barnfamiljer eller
2. får bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer eller på grund av bestämmelserna om inkomstprövning inte får sådant tillägg.
Har sökandens make fyllt 29 år lämnas inte bostadsbidrag enligt första stycket.
13 §3 Bostadsbidrag Bostadsbidrag bestäms enligt 14 bestäms enligt och 15 §§, om den 14-15 a §§, om den bidragsgrundande bidragsgrundande inkomsten inte inkomsten inte överstiger 117 000 överstiger för en kronor. Om den sökande 117 000 bidragsgrundande kronor eller för inkomsten är högre, makar 58 500 kronor skall bidraget för var och en av minskas med 20 dem. Om den bi procent av den dragsgrundande överskjutande in inkomsten är högre, komsten. skall bidraget minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten.
Bidrag som beräknas till mindre belopp än 1 200 kronor för helt år betalas inte ut. 14 §4 Bostadsbidrag Bostadsbidrag lämnas månadsvis lämnas månadsvis som som
1. särskilt bidrag 1. särskilt bidrag med med
- 600 kronor för - 600 kronor för ett barn, ett barn,
- 900 kronor för - 900 kronor för två barn och två barn,
- 1 200 kronor för - 1 200 kronor för tre eller flera tre barn, barn, samt - 1 500 kronor för fyra barn och
2. bidrag till - 1 800 kronor för kostnader för bo fem eller flera stad med 75 procent barn, samt av den del av bostadskostnaden 2. bidrag till per månad som för kostnader för bo familjer med stad med 75 procent av den del av - ett barn bostadskostnaden överstiger 2 000 per månad som för kronor men inte 3 familjer med 000 kronor, - ett barn - två barn överstiger 2 000 överstiger 2 000 kronor men inte 3 kronor men inte 3 000 kronor, 300 kronor, - två barn - tre eller flera överstiger 2 000 barn överstiger kronor men inte 3 2 000 kronor men 300 kronor, inte 3 600 kronor. - tre eller flera barn överstiger 2 000 kronor men inte 3 600 kronor.
Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i första stycket 2, lämnas bidrag med 50 procent av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp till
- 5 300 kronor för familjer med ett barn,
- 5 900 kronor för familjer med två barn,
- 6 600 kronor för familjer med tre eller flera barn.
Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får beaktas, om sökanden eller någon medlem av familjen är funktionshindrad.
15 a § Vid tillämpning av bestämmelserna om bostadskostnader i 14 § skall bortses från bostadskost nader som belöper på bostadsytor överstigande
1. för hushåll med ett barn 90 kvadratmeter,
2. för hushåll med två barn 110 kvadratmeter,
3. för hushåll med tre barn 130 kvadratmeter,
4. för hushåll med fyra barn 150 kvadratmeter, och
5. för hushåll med fem eller flera barn 170 kvadratmeter.
Större bostadsytor än som anges i första stycket får beaktas, om sökanden eller någon medlem av familjen är funktionshindrad.
16 §5
Bostadsbidrag bestäms till det belopp som följer av 17 § första och andra styckena, om den bidragsgrundande inkomsten inte överstiger 41 000 kronor för en ensamboende och 58 000 kronor för makar. Om den bidragsgrun dande inkomsten är högre, skall bidraget minskas med en tredjedel av den överskjutande inkomsten. Bidrag som beräknas till mindre belopp än 1 200 kronor för helt år betalas inte ut.
17 a § Vid tillämpning av bestämmelserna om bostadskostnader i 17 § skall bortses från bostadskost nader som belöper på bostadsytor överstigande 70 kvadratmeter.
Större bostadsyta än som anges i första stycket får beaktas, om sökanden eller maken är funktions hindrad.
18 §6
Frågor om bostadsbidrag handhas av Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.
Beslut om bidrag fattas av den allmänna försäkringskassa hos vilken bidragssökanden är inskriven eller skulle ha varit inskriven, om sökanden uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Denna kassa får dock uppdra åt en annan kassa att handlägga ärendet. Beslut om bidrag skall innehålla uppgift om den bidragsgrundande inkomstens storlek, fördelad på inkomstslag och gjorda tillägg.
21 §7 Bidrag lämnas Bidrag lämnas från tills vidare från och med månaden och med månaden efter den då rätten efter den då rätten till bidrag har till bidrag har uppkommit samt till uppkommit samt till och med den månad och med den månad då rätten till då rätten till bidrag har ändrats bidrag har ändrats eller upphört dock eller upphört. Om längst tolv rätten till bidrag månader. Om rätten uppkommit den till bidrag första dagen i en uppkommit eller månad, skall dock upphört den första bidraget lämnas dagen i en månad, från och med den skall dock bidraget månaden. Bidrag får lämnas eller inte lämnas för upphöra från och längre tid tillbaka med den månaden. än en månad före an Bidrag får inte sökningsmånaden. lämnas för längre Bidrag får dock tid tillbaka än lämnas för en ansökningsmånaden. längre tid Bidrag får dock tillbaka, om en lämnas för en ansökan om bidrag längre tid avseende höjning av tillbaka, om en hyra eller avgift, ansökan om bidrag ges in till försäk avseende höjning av ringskassan inom en hyra eller avgift månad från den ges in till dag den sökande försäkringskassan fick kännedom om inom en månad från hyres- eller den dag den sökande avgiftshöjningen. fick kännedom om hyres- eller avgiftshöjningen. Om det finns särskilda skäl, får bidrag lämnas för en begränsad tid. Ett sådant bidrag får förenas med villkor. Preliminärt bostadsbidrag
21 a § Preliminärt bostadsbidrag beräk nas efter en uppskattad bidrags grundande inkomst och skall så nära som möjligt motsvara det slutliga bostadsbidrag som kan antas komma att bestämmas enligt denna lag. För sökande som har inkomst av näringsverksamhet skall denna inkomst antas vara minst lika hög som fastställts vid senaste taxeringsbeslut, om inte sökanden visar särskilda skäl för att inkomsten skall uppskattas till lägre belopp.
Preliminärt bostadsbidrag beta las ut med ett månadsbelopp, som avrundas nedåt till närmast jämna hundratal kronor.
Slutligt bostadsbidrag
21 b § Slutligt bostadsbidrag bestäms för varje kalenderår under vilket preliminärt bidrag har betalats ut. Slutligt bostadsbidrag bestäms efter den tidpunkt då taxeringsbeslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990: 324) senast skall ha meddelats.
22 § Bidrag betalas ut Bestäms det månadsvis. Bidrag slutliga bostadsbi under 100 kronor i draget till högre månaden betalas belopp än vad som inte ut. för samma år har betalats ut i preliminärt bidrag, skall skillnaden betalas ut. Bestäms det slutliga bostadsbidraget till lägre belopp än vad som för samma år har betalats ut i preliminärt bidrag, skall skillnaden betalas tillbaka.
Belopp under 100 kronor skall inte betalas ut eller betalas tillbaka.
På belopp som skall betalas ut eller betalas tillbaka enligt första stycket skall avgift och ränta betalas i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av Riksförsäkringsverk et.
24 § Den som får Den som får eller bidrag skall om har fått pre gående anmäla till liminärt försäkringskassan bostadsbidrag är skyldig att 1. om hushållet omgående till flyttar till en försäkringskassan annan bostad, anmäla sådana ändringar i fråga 2. om hushållets om inkomst och sammansättning andra förhållanden, ändras, som kan antas inne bära att slutligt 3. om hushållets bostadsbidrag inte bidragsgrundande kommer att beviljas inkomst beräknas eller kommer att öka eller har ökat beviljas med lägre med mer än 6 000 belopp än det kronor under sex preliminära bi månader i för draget. hållande till den inkomst som låg till grund för bidragsbeslutet,
4. om den bostad som berättigar till bidrag hyrs ut helt eller delvis eller om bostadskostnaden i annat fall minskar,
5. när ett barn i hushållet fyller 18 år eller när förlängt barnbidrag eller studiehjälp inte längre lämnas till ett äldre barn, eller
6. om en medlem i ett hushåll utan barn beviljats studiemedel eller inte längre uppbär studiemedel.
25 § Beslut om bidrag Beslut om skall ändras om preliminärt bidrag något förhållande skall ändras om har inträffat som något förhållande skall påverka har inträffat som storleken av skall påverka bidraget. storleken av Försäkringskassan bidraget. Försäk får underlåta att ringskassan får besluta om ändring underlåta att be av bidrag, om sluta om ändring, ändringen endast i om ändringen endast ringa mån påverkar i ringa mån bidraget. påverkar bidraget.
26 § För att utreda För att utreda rätten till och rätten till och storleken av storleken av bidrag, får försäk bidrag, får försäk ringskassan ringskassan förelägga den som förelägga den som uppbär bidraget att får eller har fått lämna de uppgifter preliminärt bidrag som har betydelse att lämna de för bi uppgifter som har dragsprövningen. betydelse för Ett sådant före bidragsprövningen. läggande får Ett sådant delges. Om föreläg föreläggande får gandet inte följs, delges. Om får försäkrings föreläggandet inte kassan dra in eller följs, får sätta ned bidraget. försäkringskassan dra in eller sätta ned bidraget.
28 § Försäkringskassan Försäkringskassan skall besluta om skall besluta om återbetalning av återbetalning bostadsbidrag, om enligt 22 § och om den som erhållit återbetalning av bidrag genom att bostadsbidrag som i lämna oriktiga övrigt har lämnats uppgifter eller felaktigt eller med genom att underlåta för högt belopp. Om att fullgöra en det finns särskilda uppgifts- eller skäl för det får anmälningsskyl kassan efterge krav dighet eller på på återbetalning annat sätt har för helt eller delvis. orsakat att bidrag har lämnats felaktigt eller med för högt belopp. Detsamma gäller om bidrag i annat fall har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och den som erhållit bidraget skäligen borde ha insett detta. Om det finns särskilda skäl får kassan efterge kravet på åter betalning helt eller delvis.
Vid en senare utbetalning av bostadsbidrag eller annan ersättning som skall betalas ut av allmän försäkringskassa till någon som skall betala tillbaka bidrag enligt första stycket får kassan hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har lämnats för mycket.
29 a § Om sökandens taxering ändras efter det att slutligt bostads bidrag bestämts och ändringen innebär att bostadsbidraget skulle ha varit högre eller lägre, skall ett nytt slutligt bostadsbidrag be stämmas, om sökanden begär det inom ett år från det att beslutet om taxeringsändring meddelades eller om försäkringskassan tar upp frågan inom samma tid.
En fråga om nytt slutligt bo stadsbidrag enligt denna paragraf får inte tas upp sedan mer än två år har förflutit från den dag det slutliga bostadsbidraget bestämdes, om inte taxeringsändringen motsvarar en väsentlig höjning eller sänkning av bostadsbidraget.
________
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Lagen skall, med det undantag som anges i punkt 2, tillämpas på bidrag som avser tid från och med den 1 januari 1997, då rätten till bidrag på grund av motsvarande äldre bestämmelser upphör. De nya bestämmelserna i 15 a och 17 a §§ skall också tillämpas på bidrag som avser tid från och med den 1 juli 1996 och som beviljas efter ansökningar - dock ej ansökningar som avser endast dndring av bidrag - gjorda efter den 30 juni 1996.
2. Bestämmelserna i 14 § första stycket skall fortfarande tillämpas i sin äldre lydelse i fråga om särskilt bidrag för barn för vilket utges flerbarnstillägg enligt de upphävda bestämmelserna i 2 a och 2 b §§ lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag.
Reservanternas (m) förslag till
Lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:737) om bostadsbidrag
dels att 6 § skall upphöra att gälla,
dels att 1-5, 7-10, 12-14, 16, 18, 21, 22, 24-26 och 28 §§ skall ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 22 § skall sättas närmast före 23 §,
dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 1 a, 15 a, 17 a, 21 a och 21 b §§, samt fyra nya rubriker, närmast före 4, 9, 21 a och 21 b §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
1 ' Den som bor och är folkbokförd i Sverige kan få bostadsbidrag enligt denna lag. Bostadsbidrag lämnas av allmänna medel dels i form av bidrag till kostnader för den bostad där sökanden är bosatt, dels i form av särskilt bidrag för hemmavarande barn.
15 a '
Nuvarande lydelse
17 a '
Òåóåòöáîôåîó ¨æð© æörslag till
Lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:737) om bostadsbidrag
dels att 6 § skall upphöra att gälla,
dels att 1-5, 7-10, 12-14, 16, 18, 21, 22, 24-26 och 28 §§ skall ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 22 § skall sättas närmast före 23 §,
dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 1 a, 15 a, 17 a, 21 a och 21 b §§, samt fyra nya rubriker, närmast före 4, 9, 21 a och 21 b §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
1 ' Den som bor och är folkbokförd i Sverige kan få bostadsbidrag enligt denna lag. Bostadsbidrag lämnas av allmänna medel dels i form av bidrag till kostnader för den bostad där sökanden är bosatt, dels i form av särskilt bidrag för hemmavarande barn.
Reservantens (mp) förslag till
Lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:737) om bostadsbidrag
dels att 6 och 9 §§ skall upphöra att gälla,
dels att 1-5, 7, 8, 13, 14, 16, 18, 21, 22, 24-26 och 28 §§ skall ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 22 § skall sättas närmast före 23 §,
dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 1 a, 15 a, 17 a, 21 a och 21 b §§, samt fyra nya rubriker, närmast före 4, 9, 21 a och 21 b §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 § Den som bor och är Den som bor och är folkbokförd i folkbokförd i Sverige kan få Sverige kan få bostadsbidrag bostadsbidrag enligt denna lag. enligt denna lag. Bostadsbidrag Bostadsbidrag lämnas av allmänna lämnas av allmänna medel dels i form medel dels i form av bidrag till av bidrag till kostnader för den kostnader för den bostad där sökanden bostad där sökanden är bosatt, dels i är bosatt och form av särskilt folkbokförd, dels i bidrag för form av särskilt hemmavarande barn. bidrag för hemmavarande barn. Om det finns särskilda skäl, får bidrag dock lämnas till kostnaderna för en bostad där sökanden inte är folkbokförd.
15 a § Vid tillämpning av bestämmelserna om bostadskostnader i 14 § skall bortses från bostadskost nader som belöper på bostadsytor överstigande
1. för hushåll med ett barn 80 kvadratmeter,
2. för hushåll med två barn 100 kvadratmeter,
3. för hushåll med tre barn 120 kvadratmeter,
4. för hushåll med fyra barn 140 kvadratmeter, och
5. för hushåll med fem eller flera barn 160 kvadratmeter.
Större bostadsytor än som anges i första stycket får beaktas, om sökanden eller någon medlem av familjen är funktionshindrad.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
17 a § Vid tillämpning av bestämmelserna om bostadskostnader i 17 § skall bortses från bostadskost nader som belöper på bostadsytor överstigande 60 kvadratmeter.
Större bostadsyta än som anges i första stycket får beaktas, om sökanden eller maken är funktions hindrad.
Reservantens (kds) förslag till
Lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:737) om bostadsbidrag
dels att 6 § skall upphöra att gälla,
dels att 1-5, 7-10, 12, 14, 16, 18, 21, 22, 24-26 och 28 §§ skall ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 22 § skall sättas närmast före 23 §,
dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 1 a, 15 a, 17 a, 21 a och 21 b §§, samt fyra nya rubriker, närmast före 4, 9, 21 a och 21 b §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
1 ' Den som bor och är folkbokförd i Sverige kan få bostadsbidrag enligt denna lag. Bostadsbidrag lämnas av allmänna medel dels i form av bidrag till kostnader för den bostad där sökanden är bosatt, dels i form av särskilt bidrag för hemmavarande barn.
4 ' Förvärvsinkomst Bidragsgrundande beräknas för varje inkomst utgörs av sökande efter samma summan av inkomst grunder som enligt av kommunalskattelagen näringsverksamhet (1928:370) med de och inkomst av undantag som anges tjänst enligt i andra och tredje kommunalskattelagen styckena. (1928: 370) och inkomst av I inkomstslaget kapital enligt tjänst beaktas lagen (1947:576) om kostnader för resor statlig mellan bostaden och inkomstskatt, med arbetsplatsen till de tillägg och den del kostnaderna avdrag som anges i beräknas överstiga andra och tredje 5 000 kronor. styckena samt 5 och Övriga kostnader i 7 §§. inkomstslaget tjänst beaktas till Beloppet enligt den del kostnaderna första stycket beräknas överstiga skall ö k a s m e 2 000 kronor. d
I inkomstslaget 1. inkomst, näringsverksamhet inklusive kostför beaktas inte mån, som beskattas underskott som enligt lagen (1958: uppkommit ett 295) om tidigare år. sjömansskatt,
2. inkomst som på grund av be stämmelserna i 54 § första stycket f) kommunalskattelagen eller avtal om undvikande av dubbelbeskattning inte ingår i inkomst av närings verksamhet, tjänst eller kapital, Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3. studiemedel i form av studie bidrag,
4. icke skattepliktiga stipendier över 3 000 kronor per månad,
- underskott från tidigare beskatt ningsår, och
5. belopp varmed inkomst av kapital har minskats genom avdrag, utom där
- realisationsvinst har minskats med realisationsförlust uppkommen under beskattningsåret
- avdrag har gjorts enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, eller
- avdrag har gjorts för negativ räntefördelning.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna m.m. 1
Utskottet 3
Inledning 3
Nytt system för inkomstprövning 4
Individuella inkomstgränser 5
Förmögenhetsprövning 7
Förmögenhet i egnahem och bostadsrätter 7
Realisationsvinster inkluderas i den bidragsgrundande inkomsten 8
Bostadsbidragsgrundande inkomst för egenföretagare 9
Avdragsregler för resor och övriga kostnader 10
Det särskilda bidraget 10
Bostadsbidrag till ungdomar under 29 år 11
Begränsning av bidragsgrundande bostadsyta 13
Direktutbetalning av bostadsbidrag 16
Kretsen av bidragsberättigade 17
Folkbokföring och bostadsbidrag 19
Administrativa frågor 20
Övriga frågor 21
Förslaget till ändring i bostadsbidragslagen 22
Hemställan 23
Reservationer 25
1. Individuella inkomstgränser (mom. 3) (kds) 25
2. Bostadsbidragen till hushåll med låga inkomster där båda arbetar (mom. 4) (v) 26
3. Förmögenhet i egnahem och bostadsrätter (mom. 6) (mp) 27
4. Den bostadsbidragsgrundande inkomsten för egenföretagare (mom. 8) (kds) 27
5. Höjning av det särskilda bidraget (mom. 10) (v) 28
6. Bostadsbidragen till ungdomar under 29 år (mom. 11) (m) 28
7. Bostadsbidragen till ungdomar under 29 år (mom. 11) (fp, kds) 29
8. Den högsta bidragsgrundande bostadsytan (mom. 12) (m) 30
9. Den högsta bidragsgrundande bostadsytan (mom. 12) (fp, kds) 31
10. Minsta ytgräns m.m. för bostadsbidrag till hushåll med enbart umgängesrättsbarn (mom. 13) (mp) 32
11. Kretsen av bidragsberättigade (mom. 15) (m, kds) 32
12. Analyser av förslagens ekonomiska konsekvenser
(mom, 19) (v, kds) 33
13. Skattesystemet och bostadsbidragen (mom. 20) (v) 34
14. Lagförslaget (mom. 21) (m) 34
15. Lagförslaget (mom. 21) (fp) 35
16. Lagförslaget (mom. 21) (mp) 36
17. Lagförslaget (mom. 21) (kds) 36
Särskilt yttrande 37
Återföring av vissa besparingar (v) 37
Bilaga 1: Utskottets lagförslag 39
Bilaga 2: Regeringens lagförslag 41
Bilaga 3: Reservanternas (m) lagförslag 52
Bilaga 4: Reservantens (fp) lagförslag 54
Bilaga 5: Reservantens (mp) lagförslag 55
Bilaga 6: Reservantens (kds) lagförslag 57
Gotab, Stockholm 1996
_______________________________ 1 Senaste lydelse 1994:1569. 2 Senaste lydelse 1995:473. 3 Senaste lydelse 1995:473. 4 Senaste lydelse 1995:473. 5 Senaste lydelse 1995:473. 6 Ändringen innebär att tredje stycket upphävs. 7 Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.