Nya lagar om elsystemet
Betänkande 2025/26:NU25
|
|
Nya lagar om elsystemet
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ny elmarknadslag och till en ny lag om elektriska ledningar samt förslaget om att upphäva den nuvarande ellagen. Utskottet ställer sig även bakom regeringens förslag till ändringar i ett antal ytterligare lagar. Flertalet av dessa ändringar är uppdaterade hänvisningar till de två ovannämnda nya lagarna. I några av regeringens lagändringsförslag föreslår utskottet vissa redaktionella ändringar.
Lagarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2027 i fråga om leveransskyldiga sistahandsleverantörer och i övrigt den 1 januari 2027.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet finns tre reservationer (S, V, C, MP).
Behandlade förslag
Proposition 2025/26:240 Nya lagar om elsystemet.
Sex yrkanden i följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Flexibilitet och obalanser, punkt 2 (V, C, MP)
2. Anvisade elavtal, punkt 3 (S, V, MP)
3. Energigemenskaper, punkt 4 (V, MP)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. elmarknadslag med de ändringarna att uttrycket ”2 kap. 22 §” i 18 kap. 6 § sista stycket ska bytas ut mot ”2 kap. 15 §” och att uttrycket ”skatteförfarandeagen” i 19 kap. 13 § ska bytas ut mot ”skatteförfarandelagen”,
2. lag om införande av elmarknadslagen (2026:000),
3. lag om elektriska ledningar,
4. lag om ändring i miljöbalken,
5. lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader,
6. lag om ändring i lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg,
7. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
8. lag om ändring i elberedskapslagen (1997:288),
9. lag om ändring i lagen (2004:875) om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar,
10. lag om ändring i naturgaslagen (2005:403),
11. lag om ändring i lagen (2011:710) om certifiering av transmissionsnätsföretag för el med den ändringen att ”5 kap. 1 §§” i ingressen ska bytas ut mot ”5 kap. 1 §”,
12. lag om ändring i lagen (2011:1200) om elcertifikat med den ändringen att uttrycket ”4 kap. 1 2 eller 3” i 5 kap. 10 § ska bytas ut mot ”4 kap. 1 § 2 eller 3”,
13. lag om ändring i lagen (2013:385) om ingripande mot marknadsmissbruk vid handel med grossistenergiprodukter,
14. lag om ändring i elsäkerhetslagen (2016:732),
15. lag om ändring i lagen (2021:311) om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet med den ändringen att 1 § första stycket ska avslutas med en punkt,
16. lag om ändring i lagen (2023:75) om skatt på överintäkter från el,
17. lag om ändring i lagen (2025:50) om finansiering av en kapacitetsmekanism för elmarknaden,
18. lag om ändring i lagen (2025:1345) om ändring i ellagen (1997:857),
19. lag om ändring i lagen (2025:1348) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,
20. lag om ändring i lagen (2025:1349) om ändring i lagen (2021:311) om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:240 punkterna 1–20.
|
2. |
Flexibilitet och obalanser |
Riksdagen avslår motion
2025/26:4138 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 1–4.
Reservation 1 (V, C, MP)
|
3. |
Anvisade elavtal |
Riksdagen avslår motion
2025/26:4129 av Fredrik Olovsson m.fl. (S).
Reservation 2 (S, V, MP)
|
4. |
Energigemenskaper |
Riksdagen avslår motion
2025/26:4130 av Linus Lakso m.fl. (MP).
Reservation 3 (V, MP)
Stockholm den 4 juni 2026
På näringsutskottets vägnar
Tobias Andersson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tobias Andersson (SD), Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Jesper Skalberg Karlsson (M), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Eric Palmqvist (SD), Isak From (S), Kjell Jansson (M), Birger Lahti (V), Louise Eklund (L), Angelica Lundberg (SD), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S), Lili André (KD) och Linus Lakso (MP).
I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2025/26:240 Nya lagar om elsystemet samt sex yrkanden i motioner som har väckts i anslutning till propositionen.
En förteckning över de behandlade förslagen finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
I ärendet föreslår utskottet ett par mindre ändringar i regeringens lagförslag, bl.a. rättelse av en hänvisning till en paragraf.
En skrivelse med koppling till ärendet har kommit in till utskottet.
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till nya lagar om elsystemet, men med vissa redaktionella ändringar.
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen en ny elmarknadslag och en ny lag om elektriska ledningar. De två nya lagarna ersätter den hittillsvarande ellagen (1997:857). Elmarknadslagen föreslås reglera elmarknadens funktion, och lagen om elektriska ledningar föreslås innehålla bestämmelser om nätkoncession och om elektriska ledningar som dras fram inom området för trafikleder. I förhållande till den hittillsvarande regleringen föreslås bl.a. följande ändringar:
– Ny terminologi införs för att anpassa svensk rätt till EU-rätten och förtydliga att företag som bedriver nätverksamhet har ett systemansvar.
– De uppgifter som är relaterade till driftssäkerheten hos det nationella elsystemet som hittills har fullgjorts av en systemansvarig myndighet ska i stället fullgöras av den som innehar överföringssystemet.
– Två nya roller, balansansvarig part och leverantör av balanstjänster, ersätter den hittillsvarande rollen balansansvarig.
– Bestämmelserna om anvisade elavtal tas bort och ersätts av ett system med en leveransskyldig sistahandsleverantör.
– Nya regler om energidelning införs för att genomföra det reviderade elmarknadsdirektivet. Reglerna gör det möjligt för en elanvändare att tillgodoräkna sig el som har producerats på en annan fastighet än där den förbrukas.
De två nya lagarna ger anledning till en rad följdändringar i andra lagar, däribland i miljöbalken, elberedskapslagen, elsäkerhetslagen och lagen om skatt på energi. Flertalet av dessa gäller endast uppdaterade hänvisningar till de två nya lagarna.
Regeringen beslutade den 12 februari 2026 att begära Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i propositionens bilaga 8. Lagrådets yttrande finns i propositionens bilaga 9. Regeringen följer i huvudsak Lagrådets synpunkter.
Lagarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2027 i fråga om leveransskyldiga sistahandsleverantörer och i övrigt den 1 januari 2027.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag. Därför tillstyrker utskottet förslagen i propositionen, men med följande fem redaktionella ändringar:
– Uttrycket ”2 kap. 22 §” i 18 kap. 6 § sista stycket i förslaget till elmarknadslag ska bytas ut mot ”2 kap. 15 §”.
– Uttrycket ”skatteförfarandeagen” i 19 kap. 13 § i förslaget till elmarknadslag ska bytas ut mot ”skatteförfarandelagen”.
– Uttrycket ”5 kap. 1 §§” i ingressen ska bytas ut mot ”5 kap. 1 §” i förslaget till lag om ändring i lagen (2011:710) om certifiering av transmissionsnätsföretag för el.
– Uttrycket ”4 kap. 1 2 eller 3” i 5 kap. 10 § i förslaget till lag om ändring i lagen (2011:1200) om elcertifikat ska bytas ut mot ”4 kap. 1 § 2 eller 3”.
– 1 § första stycket i förslaget till lag om ändring i lagen (2021:311) om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet ska avslutas med en punkt.
Utskottets ändringsförslag är av sådan enkel art att Lagrådets granskning enligt 10 kap. 5 § första stycket riksdagsordningen skulle sakna betydelse.
Flexibilitet och obalanser
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om flexibilitet och obalanser i elsystemet. Utskottet hänvisar bl.a. till att det pågår arbete med att hantera de problem som motionärerna lyfter fram.
Jämför reservation 1 (V, C, MP).
Propositionen
Leverantör av balanstjänster
I propositionen slår regeringen fast att det nationella elsystemet av driftstekniska skäl i varje givet ögonblick måste tillföras lika mycket el som tas ut från systemet och som går förlorad vid överföring av elen. Det tekniska ansvaret för denna balans- eller frekvenshållning ligger på Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät). För ändamålet kan Svenska kraftnät handla upp s.k. balanstjänster. Balanstjänsterna är ett sätt för affärsverket att i realtid reglera mängden el som finns i systemet. Det kan t.ex. göras genom att Svenska kraftnät handlar upp s.k. balansenergi (energi som används i det specifika syftet att åstadkomma balans). De som tillhandahåller balanstjänster kallas i EU-rättsliga sammanhang för leverantörer av balanstjänster (balancing service provider, BSP).
I den nuvarande ellagen används dock inte uttrycket leverantör av balanstjänster. För att anpassa regleringens struktur till det EU-rättsliga regelverket och tydliggöra rollerna på balansmarknaderna föreslår regeringen att de två uttrycken balansansvarig part och leverantör av balanstjänster ska föras in i den nya elmarknadslagen.
Ersättning för kostnader som en leverantör av aggregeringstjänster orsakar
I propositionen redovisar regeringen att det finns krav i ellagen på att ett avtal mellan en balansansvarig och Svenska kraftnät ska innehålla ett åtagande av den balansansvarige att betala ersättning till Svenska kraftnät, om balansansvaret omfattar obalanser som kan uppkomma genom tillhandahållande av tjänster för efterfrågeflexibilitet.
Bakgrunden är att Sverige har utnyttjat den möjlighet som elmarknadsdirektivet ger för medlemsstaterna att kräva att leverantörer av aggregeringstjänster kompenserar elleverantörer för de kostnader som leverantörens aktivering av efterfrågeflexibilitet orsakar. Den ersättning som en balansansvarig betalar till Svenska kraftnät ska användas för att ersätta elleverantörerna för sådana kostnader som dessa har haft för att anskaffa el.
Elmarknadsutredningen har föreslagit att endast leverantörer av balanstjänster ska vara skyldiga att betala ersättningen till Svenska kraftnät. En elleverantör som drabbas av merkostnader på grund av att en leverantör av aggregeringstjänster tillhandahåller tjänster för efterfrågeflexibilitet genom aggregering i samma leveranspunkt bör kunna få ersättning oavsett på vilken marknad leverantören av aggregeringstjänster agerar.
För att Svenska kraftnät ska kunna betala ut ersättning till alla elleverantörer som drabbas av kostnader bör både balansansvariga parter och leverantörer av balanstjänster göra åtaganden om att betala ersättning till Svenska kraftnät. En förutsättning bör vara att balansansvaret avser just obalanser som aktiveringen av efterfrågeflexibilitet orsakar eller att balanstjänsterna utgörs av tjänster för efterfrågeflexibilitet genom aggregering.
Enligt ellagen ska Svenska kraftnät betala elleverantörer ersättning för kostnader för att anskaffa el som har orsakats genom att en leverantör av aggregeringstjänster tillhandahåller tjänster för efterfrågeflexibilitet i en uttagspunkt. En förutsättning är att kostnaderna uppkommer under aktiveringen av efterfrågeflexibiliteten. Elmarknadsutredningen har föreslagit att kostnaderna endast ska ersättas om de har uppkommit under s.k. uppreglering, dvs. genom ökad produktion eller minskad förbrukning. Utredningen har inte angett några skäl för förslaget, och regeringen anser att det saknas tillräckligt underlag för att bedöma konsekvenserna av en sådan ändring av rätten till kompensation. Därför är regeringens uppfattning att den nuvarande regleringen bör föras över till den nya elmarknadslagen, utan den ändring som utredningen föreslår.
Motionen
I kommittémotion 2025/26:4138 av Rickard Nordin m.fl. (C) föreslås ett antal tillkännagivanden som på olika sätt gäller balans- och flexibilitetstjänster. Flera av förslagen tar sikte på det som motionärerna betecknar som ett systemfel, nämligen att dagens regelverk – särskilt elnätsregleringen – premierar utbyggnad av nätet snarare än att utnyttja den befintliga infrastrukturen på ett smartare och mer effektivt sätt.
Enligt motionärerna är ett av de största hindren för att frigöra potentialen hos tusentals distribuerade resurser – såsom batterier, elbilsladdare och industriprocesser – det försenade införandet av rollen som leverantör av balanstjänster (en s.k. balancing service provider, BSP). Denna roll är enligt motionärerna en förutsättning för att oberoende aggregatorer ska kunna verka på marknaden och bidra till systembalansen. I yrkande 1 efterfrågas ett tillkännagivande till regeringen om att vidta omedelbara åtgärder för att påskynda ett fullständigt införande av rollen som BSP.
Vidare anser motionärerna att regeringen måste agera för att begränsa de skenande och volatila obalanskostnaderna på elmarknaden. I yrkande 2 begär motionärerna därför ett tillkännagivande till regeringen om att ge Svenska kraftnät i uppdrag att i samverkan med marknadens aktörer skyndsamt utreda och införa åtgärder för att minska den extrema volatiliteten i obalanskostnaderna.
I yrkande 3 begär motionärerna ett tillkännagivande till regeringen om att säkerställa att den kompensationsmodell för efterfrågeflexibilitet som införs inte utgör ett hinder för marknadstillträde. Motionärerna konstaterar att den modell för detta ändamål som Svenska kraftnät har föreslagit inom ramen för ett regeringsuppdrag riskerar att skapa nya hinder och fördröja utvecklingen på flexibilitetsområdet.
Motionärerna efterfrågar en modell som är enkel och transparent och som inte skapar onödiga trösklar. I yrkande 4 begär motionärerna ett tillkännagivande till regeringen om att ge Svenska kraftnät i uppdrag att ta fram en ersättningsmodell för flexibilitet som underlättar inträde, realiserar den potential som finns samt säkerställer att flexibilitetsleverantören enbart blir ersättningsskyldig för eventuell obalans i den utlovade flexibiliteten.
Bakgrund och pågående arbete
Införandet av en fristående BSP-roll
Den 1 maj 2024 delades rollen som balansansvarig upp avtalsmässigt i två nya aktörsroller: leverantör av balanstjänster (balancing service provider, BSP) och balansansvarig part (balance responsible party, BRP). I mitten av juni 2024 konstaterade Energimarknadsinspektionen att villkoren i EU:s s.k. balansförordning[1] skulle ha varit genomförda i Sverige senast den 17 maj 2024 men att genomförandet delvis var försenat. Inspektionen beslutade därför att förelägga Svenska kraftnät att senast den 12 augusti 2024 redogöra för status och plan för genomförandet. Syftet var att säkerställa att balansmarknadens regler införs i tid så att marknaden fungerar väl.
Som ett svar på föreläggandet presenterade Svenska kraftnät i början av oktober 2024 en ny tidsplan för när de båda ovannämnda aktörsrollerna kan väntas vara fullständigt införda. Svenska kraftnät anger att man strävade efter att genomföra villkoren redan den 1 maj 2024, men att man mötte utmaningar i avgörande it-system som försenade arbetet. Affärsverket bedömer att ett fullständigt införande av BSP/BRP-modellen med en fristående BSP-roll kan slutföras senast under 2028–2029. Samtidigt anger Svenska kraftnät att man har som ambition att kontinuerligt utforska lösningar som kan göra det möjligt att tidigarelägga införandet. Affärsverket anger också att det kan bli aktuellt att införa temporära lösningar, förutsatt att de är ändamålsenliga, och att tidsvinsten är betydande. Arbetet kommer därför att genomföras i tät dialog med marknadens aktörer.
Enligt uppgift från Klimat- och näringslivsdepartementet i mitten av maj 2026 tas genomförandefrågan upp i den löpande myndighetsdialogen, men det har inte vidtagits några officiella åtgärder för att påskynda genomförandet, och några sådana åtgärder planeras inte heller i närtid.
Höga obalanskostnader och Svenska kraftnäts åtgärder
På Svenska kraftnäts webbplats konstaterar affärsverket att producenter och konsumenter, däribland mindre vindkraftsproducenter, vid några tillfällen har drabbats av mycket höga obalanskostnader. För att undvika dessa höga kostnader har vissa producenter valt att stänga av sina vindkraftverk.
Under våren 2025 vidtog Svenska kraftnät flera åtgärder för att anpassa elmarknaden efter elsystemets fysiska förutsättningar. Målet angavs vara att säkerställa en kostnadseffektiv, robust och framtidssäkrad elförsörjning – särskilt i takt med att mer el kommer från väderberoende källor som vind och sol. Bland åtgärderna återfinns ett nytt system för att balansera elsystemet som infördes i mars 2025.
Den nya marknadslösningen är mer digitaliserad än den tidigare och Svenska kraftnät anger att man noga följer vad som behöver justeras för att skapa en mer rättvis, stabil och transparent balansmarknad. Vissa åtgärder har redan vidtagits, bl.a. har Svenska kraftnät utarbetat en plan för hur den nya marknadslösningen kan bli bättre i syfte att minska plötsliga kostnadstoppar. Verket för även en aktiv dialog med balansansvariga företag, branschorganisationer och andra aktörer för att utröna hur man kan arbeta gemensamt för en stabilisering. Det bör även nämnas att obalanspriserna är en fråga som tas upp i den löpnande myndighetsdialog som regeringen har med Svenska kraftnät, men det har inte vidtagits några officiella åtgärder, och regeringen planerar inte heller några sådana åtgärder i närtid.
Svenska kraftnät räknar med varierande priser även fortsättningsvis men har förhoppningar om att de stabiliseras på en lägre nivå. För en mer långvarig stabilisering behövs det enligt affärsverket dock fler aktörer som kan bidra till balansen. Här anser Svenska kraftnät att batterilagring, flexibla industrier och nya lösningar kommer att spela en avgörande roll framöver.
I mars 2026 konstaterade Svenska kraftnät att det finns skäl att uppdatera obalansprissättningen i Sverige. Det nya systemet för att balansera elsystemet har, enligt affärsverket, visat på behovet av ett ändrat obalanspris för att kostnaderna ska fördelas mer rättvist och för att minska risken för extrema priser. Energimarknadsinspektionen måste dock godkänna utformningen och ett sådant godkännande kan ta upp till sex månader. Svenska kraftnäts bedömning är att ett förändrat obalanspris kan träda i kraft tidigast i mars 2027.
Skriftlig fråga om kompensationsmodell vid aggregeringstjänster
I slutet av mars 2026 besvarade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) en skriftlig fråga (fr. 2025/26:611) av Rickard Nordin (C) om ministern har för avsikt att gå vidare med de förslag som har tagits fram inom ramen för ett regeringsuppdrag till Svenska kraftnät, och hur det i så fall säkerställs att regelverket inte försvårar utvecklingen av aggregatorer och flexibilitetstjänster på elmarknaden.
Ministern konstaterade att Svenska kraftnäts uppdrag var att ta fram en modell för att kompensera elleverantörer för sådana kostnader för att anskaffa el som en leverantör av aggregeringstjänster orsakar genom att tillhandahålla tjänster för efterfrågeflexibilitet i en uttagspunkt. Svenska kraftnät överlämnade sin slutrapport till regeringen i september 2024.
Energi- och näringsministern framhöll vidare att regeringen anser att det är viktigt att regelverket på området inte försvårar utvecklingen på elmarknaden. Enligt ministern ska elmarknaden och elsystemet vara utformade för att gynna svenska hushåll och företag. Ministern slog därefter fast att det vid den aktuella tidpunkten inte fanns några planer på att genomföra några lagändringar eller att i övrigt ta vidare Svenska kraftnäts förslag i rapporten.
Regeringsuppdrag om ett vägledande nationellt mål för icke-fossil flexibilitet
Ändringar i EU:s elmarknadsförordning innebär bl.a. att varje medlemsstat ska fastställa ett vägledande nationellt mål för s.k. icke-fossil flexibilitet i elsystemet. Med icke-fossil flexibilitet avses sådan flexibilitet som tillhandahålls utan användning av fossila bränslen, främst genom energilagring och efterfrågeflexibilitet. Syftet med kravet är att stärka elsystemets förmåga att hantera variationer i produktion och efterfrågan samt att bidra till att medlemsstaternas energi- och klimatmål uppfylls.
Mot den bakgrunden har regeringen gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att föreslå ett vägledande nationellt mål för icke-fossil flexibilitet i det svenska elsystemet. Myndigheten ska även föreslå hur olika delar ska bidra till målet, inklusive efterfrågeflexibilitet, energilagring och elproduktion.
Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 15 september 2026.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan inledningsvis konstatera att det pågår ett arbete med att införa en fristående roll som leverantör av balanstjänster, en s.k. BSP. Arbetet har dock sinkats bl.a. av vissa it-relaterade utmaningar. Energimarknadsinspektionen har därför genom ett föreläggande ställt krav på att Svenska kraftnät ska redovisa status och en plan för det fortsatta genomförandet. Utskottet noterar att Svenska kraftnäts arbete fortskrider med inriktning på ett fullständigt införande av BSP/BRP-modellen med en fristående BSP-roll senast under 2028–2029. Vidare noterar utskottet att Svenska kraftnät har som ambition att kontinuerligt utforska lösningar som kan göra det möjligt att tidigarelägga införandet eller att införa temporära lösningar. Utskottet välkomnar att arbetet genomförs i tät dialog med marknadens aktörer, vilket borgar för att den lösning som väljs är effektiv och har bred acceptans bland dessa aktörer. Utskottet ser också positivt på att regeringen följer genomförandet av den nya modellen inom ramen för den myndighetsdialog man har med Svenska kraftnät. Regeringen har hittills inte sett sig nödgad att vidta några åtgärder för att påskynda genomförandet, men utskottet förutsätter att sådana kan aktualiseras om de bedöms vara nödvändiga. Något riksdagsuttalande som syftar till att påskynda genomförandet i linje med vad som föreslås i motionen anser utskottet inte vara nödvändigt.
I motionen efterfrågas även åtgärder för att stävja de höga och volatila obalanskostnaderna. Här kan utskottet konstatera att det pågår ett arbete med just den inriktningen. Det handlar bl.a. om att Svenska kraftnät följer en plan för att förbättra den relativt nya marknadslösning som används bl.a. för att minska plötsliga kostnadstoppar. Inom ramen för det arbetet för Svenska kraftnät en aktiv dialog med balansansvariga företag, branschorganisationer och andra aktörer för att utröna hur man kan arbeta gemensamt för en stabilisering.
I mars 2026 konstaterade Svenska kraftnät att det finns skäl att uppdatera obalansprissättningen i Sverige, för att kostnaderna ska fördelas mer rättvist och för att minska risken för extrema priser. Energimarknadsinspektionen måste dock godkänna utformningen och ett sådant godkännande kan ta upp till sex månader. Svenska kraftnäts bedömning är att ett förändrat obalanspris kan träda i kraft tidigast i mars 2027. Med hänvisning till att de berörda myndigheterna har identifierat de höga och volatila obalanskostnaderna som ett problem och att åtgärder har vidtagits finner utskottet ingen anledning för riksdagen att agera i frågan i linje med vad som föreslås i motionen.
Detsamma gäller de två förslagen i motionen som gäller en kompensationsmodell för efterfrågeflexibilitet. Här konstaterar utskottet att regeringen tydligt har meddelat att man inte har för avsikt att införa den modell som Svenska kraftnät har föreslagit och som motionärerna är skeptiska till. Därmed kan det förslaget i motionen anses vara tillgodosett.
Utskottet delar för övrigt motionärernas uppfattning att den ersättningsmodell för flexibilitet som införs är enkel och transparent och inte skapar onödiga trösklar för inträde. Vidare välkomnar utskottet Energimarknadsinspektionens pågående arbete med att fastställa ett vägledande nationellt mål för s.k. icke-fossil flexibilitet i elsystemet. Inom ramen för det arbetet ska myndigheten bl.a. föreslå hur olika delar ska bidra till målet, inklusive efterfrågeflexibilitet, energilagring och elproduktion. Uppdraget ska redovisas senast den 15 september 2026, och utskottet bedömer att det kan generera värdefull kunskap som kan komma till användning vid utformning av en kompensationsmodell och som det är nödvändigt att förhålla sig till när en sådan modell ska utvecklas. Det finns således skäl att avvakta utfallet av detta regeringsuppdrag innan riksdagen vidtar några åtgärder i enlighet med de förslag i motionen som gäller just en kompensationsmodell för flexibilitet.
Sammantaget innebär detta att utskottet avstyrker motionen.
Anvisade elavtal
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om anvisade elavtal. Utskottet står bakom regeringens förslag i propositionen om en ny modell som ska ersätta den nuvarande med s.k. anvisade elavtal. Vidare pekar utskottet på att den alternativa lösning som har lyfts fram i motionen bedöms vara mindre lämplig av flera skäl.
Jämför reservation 2 (S, V, MP).
Propositionen
Enligt den ordning som gäller i dag ska ett nätföretag anvisa en elleverantör till en elanvändare som saknar ett leveransavtal med en elleverantör. Därmed finns det en på förhand bestämd elleverantör som levererar el för den som inte kan teckna elavtal eller som av andra skäl förhåller sig passiv.
Enligt regeringen är nätföretagens anvisning av kunder till en elleverantör emellertid ett problem för konkurrensen. Det är vanligt att den anvisade elleverantören är ett bolag i samma koncern som nätföretaget. En sådan elleverantör får alltså fördelar gentemot andra elleverantörer. Att systemet på detta sätt snedvrider konkurrensen talar, enligt regeringen, starkt för att det bör avskaffas. Priserna för elanvändare med anvisade elavtal är dessutom generellt sett högre än de priser som gäller för användare som aktivt väljer elleverantör, vilket regeringen också anser tala för att avveckla systemet.
Regeringen föreslår i stället en modell som innebär att en elanvändare för att ha rätt till leverans av el i en uttagspunkt ska ha ingått ett avtal med den systemansvarige om rätt att ta ut el och ett avtal med en elleverantör om leverans av el.
Den elleverantör som har störst marknadsandel inom ett område som omfattas av en intäktsram för intäkter från ett lokalnät ska vara skyldig att på begäran av en elanvändare leverera el i elanvändarens uttagspunkt mot betalning (en s.k. leveransskyldig sistahandsleverantör) i området. Skyldigheten ska inte gälla elanvändare med en förväntad årsförbrukning som är 100 000 kilowattimmar (kWh) eller mer. Marknadsandelen ska beräknas på mängden levererad el under tolv månader till elanvändare med en förväntad årsförbrukning som är mindre än 100 000 kWh. Den systemansvarige för distributionssystem ska offentliggöra vilken elleverantör som är leveransskyldig sistahandsleverantör i ett område. En leveransskyldig sistahandsleverantör ska låta en elanvändare som omfattas av leveransskyldigheten fritt välja ett avtal ur det utbud som sistahandsleverantören erbjuder och marknadsför.
I propositionen redovisar regeringen att en EU-medlemsstat enligt elmarknadsdirektivet är skyldig att ha ett system med sistahandsleverantörer för att säkerställa kontinuitet i försörjningen, åtminstone för hushållskunder. Dessa sistahandsleverantörer ska utses genom ett rättvist, transparent och icke-diskriminerande förfarande.
Vidare redovisar regeringen att Elmarknadsutredningen har övervägt flera möjliga sätt att se till att det finns en sistahandsleverantör och i det sammanhanget studerat systemen för detta ändamål i Danmark, Finland och Norge. Enligt utredningen är den norska modellen emellertid inte förenlig med EU-rätten. Utredningen bedömde även att det är olämpligt att införa en modell som bygger på att en sistahandsleverantör upphandlas, och pekar i det sammanhanget bl.a. på den administrativa bördan och den kravställning som behövs för att undvika att oseriösa aktörer lämnar vinnande anbud. Vid en upphandling som endast omfattar sistahandsleverantörer för utsatta kunder riskerar dessutom kostnaden både för upphandlingsförfarandet och för den vinnande aktören att bli hög i förhållande till antalet kunder.
Avslutningsvis bör det nämnas att regeringen anger att förslaget i propositionen överensstämmer med det förslag som Elmarknadsutredningen har lämnat. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det.
Motionen
I kommittémotion 2025/26:4129 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) efterfrågas ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till ett nytt system för s.k. anvisade elavtal. Motionärerna ser en risk för att den modell regeringen föreslår kan leda till att kunder som inte är aktiva blir utan leverans av el. Motionärerna förordar i stället en reglering av den typ som finns i Norge och som innefattar krav på regelbunden upphandling av anvisat elhandelsföretag genom ett auktionsförfarande.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar att regeringen föreslår en ny modell som ersätter den nuvarande med s.k. anvisade elavtal. Utskottet delar också regeringens bedömning att en lösning som bygger på upphandling är mindre lämplig av flera skäl, vilka framgår av propositionsreferatet ovan.
Utskottet ser därför ingen anledning att ställa sig bakom förslaget i motionen om att riksdagen ska uttala sig till förmån för en reglering av den typ som finns i Norge och som bygger på auktionsbaserad upphandling.
Därmed avstyrks motionen.
Energigemenskaper
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om energigemenskaper. Utskottet hänvisar till att det inte har tillkommit något nytt på området som ger anledning till något annat ställningstagande än när utskottet behandlade liknande förslag i mars 2026.
Jämför reservation 3 (V, MP).
Motionen
I kommittémotion 2025/26:4130 av Linus Lakso m.fl. (MP) föreslås ett tillkännagivande om att skapa bättre förutsättningar för att etablera och utveckla energigemenskaper, inklusive tydligare ekonomiska incitament, samt att det införs en definition av energigemenskaper i den svenska lagstiftningen.
Motionärerna konstaterar att det finns vissa förslag om energidelning i propositionen men anser att potentialen i energigemenskaper inte har beaktats. Enligt motionärerna bör regeringen göra betydligt mer för att skapa bättre förutsättningar för ett energisystem som främjar egenmakt, lokal förankring och bättre möjligheter att bidra till att bygga upp ett stabilt och robust elsystem underifrån.
Bakgrund och pågående arbete
Genomförande av EU-regler om energigemenskaper
En energigemenskap är en sammanslutning av hushåll, företag eller organisationer som tillsammans producerar, delar, lagrar och använder energi lokalt.
Våren 2022 behandlade riksdagen regeringens proposition 2021/22:153 Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nätverksamhet, i vilken även frågor om energigemenskaper berördes (bet. 2021/22:NU21).
Till grund för regeringens överväganden i propositionen låg en rapport från Energimarknadsinspektionen (Ei 2020:02 Ren energi inom EU – Ett genomförande av fem rättsakter) i vilken myndigheten bl.a. föreslog en ny lag om energigemenskaper. I lagförslaget slogs det fast att en energigemenskap ska vara en ekonomisk förening, med ett skyddat namn av vilket det framgår vilken sorts organisation det rör sig om.
Regeringen ansåg emellertid å sin sida att energigemenskaper, så som de beskrivs i elmarknadsdirektivet och det omarbetade förnybartdirektivet, redan finns i Sverige. Regeringen såg inte heller några hinder mot att det bildas nya energigemenskaper och bedömde att det vid den aktuella tidpunkten inte fanns behov av någon ny lagstiftning – inklusive en definition av energigemenskaper – för att genomföra respektive direktivs regler på området.
Regeringsuppdrag om energigemenskaper
Sedan den 1 januari 2022 är det tillåtet att dela el mellan byggnader inom samma fastighet via ett lågspänningsnät utan nätkoncession. Detta har förbättrat förutsättningarna för att bilda energigemenskaper, där flera byggnader kan producera, dela, lagra och använda energi gemensamt. I Sverige är sådana gemenskaper fortfarande ovanliga, men intresset har ökat.
I februari 2024 gav regeringen Energimyndigheten i uppdrag att analysera förutsättningarna för energigemenskaper och föreslå eventuella främjande åtgärder. Uppdraget redovisades i september 2024 (ER 2024:20 Energigemenskaper – Förutsättningar och förslag på främjandeinsats). Myndigheten föreslog bl.a. att energigemenskaper skulle definieras i lag och att Energimarknadsinspektionen skulle få i uppdrag att verka för att nyttor från energigemenskaper återspeglas i nättarifferna. Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen föreslogs också få ett gemensamt uppdrag att ta fram stöd i form av godkända typfall för att underlätta energidelning.
Rapport om energidelning
I februari 2024 gav regeringen Energimarknadsinspektionen i uppdrag att bedöma vilka åtgärder som krävs med anledning av nya bestämmelser i EU:s reviderade elmarknadsdirektiv och elmarknadsförordning. Uppdraget omfattade bl.a. att analysera de EU-regler om energidelning som ska införas i nationell rätt senast 2026. I en rapport som presenterades i januari 2025 (Ei R2025:01 Energidelning och andra nyheter till följd av ändringar i EU:s elmarknadslagstiftning) analyserade myndigheten bl.a. förhållandet mellan energidelning och energigemenskaper. Rapporten är en del av underlaget för regeringens förslag om energidelning i den nu aktuella propositionen (se propositionens bil. 6).
Energimyndigheten främjar energigemenskaper
Energimyndigheten arbetar för att främja bildandet av energigemenskaper och satsar därför på att ta fram mer kunskap om vilka nyttor och utmaningar energigemenskaper kan ha, både för enskilda aktörer och för energisystemet i stort. Ett antal projekt har fått stöd för att arbeta med energigemenskaper och energidelning, och dessa involveras dessutom i ett gemensamt utvecklingsarbete.
Energimyndigheten konstaterar att det finns ett växande intresse för att bilda och driva energigemenskaper i Sverige, och myndigheten kommer därför att parallellt med det gemensamma utvecklingsarbetet samla och förmedla kunskap för att möta detta intresse. Detta görs bl.a. genom att en kunskapsbank om energigemenskaper finns tillgänglig via myndighetens webbplats och genom en serie digitala frukostseminarier om energigemenskaper under våren 2026.
Tidigare riksdagsbehandling
Utskottet har flera gånger tidigare behandlat motionsförslag med koppling till energigemenskaper, senast så sent som i slutet av mars 2026 (bet. 2025/26:NU17). Då konstaterade utskottet att när riksdagen behandlade liknande förslag om energigemenskaper våren 2025 (bet. 2024/25:NU12) hänvisade utskottet till att Energimyndigheten har haft i uppdrag av regeringen att se över frågor som rör energigemenskaper och analysera vilka åtgärder som kan behövas för att underlätta etableringen av sådana gemenskaper. Utskottet noterade vidare att Energimyndigheten gör flera insatser för att främja bildandet av energigemenskaper och för att öka kunskapen om vilka möjligheter och utmaningar som finns, både för enskilda aktörer och för energisystemet som helhet. Arbetet omfattar bl.a. utlysningar inom områdena energigemenskaper och energidelning, där olika projekt får stöd och där berörda aktörer involveras i gemensamma utvecklingsinsatser. Utskottet lyfte även fram att vissa lättnader då nyligen hade genomförts i kraven på nätkoncession. Dessa förändringar bedömdes kunna göra det enklare och därmed mer attraktivt att etablera energigemenskaper. Vidare noterade utskottet att Energimarknadsinspektionen hade presenterat ett förslag som rörde energidelning i det allmänna elnätet, vilket också ansågs kunna bidra till att förbättra förutsättningarna för energigemenskaper.
Sammantaget konstaterade utskottet i mars 2026 att det redan pågår ett arbete för att stärka förutsättningarna för att etablera energigemenskaper i Sverige. Mot den bakgrunden såg utskottet inte skäl för riksdagen att göra något ytterligare uttalande till regeringen i denna fråga och de då aktuella motionsyrkandena avstyrktes. Avvikande uppfattningar redovisades i reservationer (V, C och MP).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis påminna om att riksdagen så sent som i mars 2026 behandlade förslag om energigemenskaper. Vid detta tillfälle konstaterade utskottet att det pågår arbete för att stärka förutsättningarna för att etablera energigemenskaper i Sverige och att det därför saknades skäl för riksdagen att göra något uttalande till regeringen i denna fråga. De då aktuella motionsyrkandena avstyrktes.
Utskottet anser inte att något nytt har tillkommit på temat energigemenskaper som ger utskottet anledning att föreslå riksdagen något annat beslut än då dessa frågor behandlades senast.
Därmed bör riksdagen avslå motionsyrkandet även denna gång.
XX
|
1. |
av Anders Ådahl (C), Birger Lahti (V) och Linus Lakso (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:4138 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 1–4.
Ställningstagande
Vi anser att det behövs ny lagstiftning på elområdet som ett svar på marknadens snabba utveckling och för att kunna leverera el som möter morgondagens behov. Samtidigt finns det svagheter i arbetet med att ta tillvara möjligheterna till flexibilitet i elsystemet. Det handlar t.ex. om det försenade införandet av rollen som leverantör av balanstjänster (balancing service provider, BSP). Denna roll behöver vara fullt införd för att det på allvar ska vara möjligt att frigöra potentialen hos tusentals distribuerade flexibilitetsresurser – såsom batterier, elbilsladdare och industriprocesser. Den behövs också för att oberoende aggregatorer ska kunna verka på marknaden och bidra till systembalansen. Vi anser därför att regeringen bör vidta omedelbara åtgärder för att påskynda ett fullständigt införande av rollen som BSP och därtill hörande marknadsmodeller.
En annan sak som har en negativ påverkan, inte minst på befintliga eller potentiella mindre elproducenters vilja att leverera viktig förnybar el, är de höga och mycket lynniga obalanskostnaderna. Sedan en ny marknadslösning infördes har dessa kostnader blivit så extremt volatila och oförutsägbara att producenter emellanåt t.o.m. väljer att avstå från att producera el. Vi anser därför att regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att, i nära samverkan med berörda marknadsaktörer, skyndsamt utreda och införa åtgärder som kan dämpa den extrema volatiliteten och skapa ett mer förutsägbart och stabilt system för balansavräkning.
Vi är också mycket tveksam till den kompensationsmodell för efterfrågeflexibilitet som Svenska kraftnät har föreslagit. Den modellen kännetecknas av komplexitet och oklarheter för marknadsaktörerna, vilket riskerar att skapa nya hinder och att fördröja flexibilitetsutvecklingen ytterligare. Förslaget riskerar att hämma utvecklingen av aggregerings- och flexibilitetstjänster i en situation med snabbt ökande elektrifiering och volatila elpriser och då dessa tjänster blir allt viktigare. Resultatet blir att de stora samhällsekonomiska vinster som flexibilitet kan skapa går om intet, samtidigt som hushållens och företagens elräkningar blir allt högre.
Vad som behövs är i stället en enkel och transparent modell som inte skapar onödiga trösklar. Förslaget behöver även justeras ytterligare för att det ska vara möjligt att på ett korrekt sätt fastställa omfattning och beräkningsmetod för den ekonomiska ersättning som ska betalas till elleverantörer för att täcka sådana kostnader som uppstår vid aktivering av efterfrågeflexibilitet. Vi anser att Svenska kraftnät bör få ett nytt uppdrag att ta fram ett regelverk i dessa delar som är inspirerat av länder som framgångsrikt integrerar flexibilitet på marknaden, t.ex. Storbritannien och Estland.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
2. |
av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:4129 av Fredrik Olovsson m.fl. (S).
Ställningstagande
Vi ser positivt på att regeringen föreslår att systemet med s.k. anvisade elavtal ska avskaffas. Detta system gör att elen blir dyrare för de inte sällan utsatta elkunder som inte kan eller vill välja elleverantör, och systemet är dessutom problematiskt ur ett konkurrensperspektiv.
Tyvärr väljer regeringen att byta ut detta system mot ett som ställer krav på att elanvändare aktivt tecknar avtal med en elleverantör för att få leverans av el över huvud taget. Den som inte tecknar ett sådant avtal blir alltså utan el. Detta anser vi inte är en rimlig lösning eftersom den kan få såväl ekonomiska som rent hälsomässiga konsekvenser. Vi förordar i stället en reglering som liknar den i Norge. Den norska modellen innebär bl.a. krav på regelbunden upphandling av anvisat elhandelsföretag där alla elhandelsföretag får konkurrera om dessa kunder. Detta bör medföra att priserna i dessa avtal pressas nedåt, samtidigt som elkunderna är garanterade elleverans. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till ett nytt system för s.k. anvisade elavtal i linje med det som har redovisats här.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
3. |
av Birger Lahti (V) och Linus Lakso (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:4130 av Linus Lakso m.fl. (MP).
Ställningstagande
I propositionen finns vissa förslag som ska skapa bättre förutsättningar för genomförandet av EU-lagstiftning om energidelning. Det anser vi är positivt. Det går dock att göra betydligt mer för att främja egenmakt och lokal förankring inom elsystemet. Det handlar om att skapa förutsättningar för att kunna bygga upp ett stabilt och robust elsystem underifrån.
Enligt vår uppfattning skulle energigemenskaper kunna fylla en viktig funktion i det sammanhanget. Lärdomar från andra länder visar att när människor görs delaktiga i omställningen, ökar också deras acceptans för den. Energigemenskaper kan också skapa möjligheter till ödrift i vissa delar av det lokala nätet, vilket ökar leveranssäkerheten.
För att främja energigemenskaper ser vi ett behov av att det införs en tydlig definition av vad en energigemenskap är i den svenska lagstiftningen. Det skulle göra det lättare att vidareutveckla regelstöd och andra insatser för att gynna framväxten av energigemenskaper. Vi anser också att det behövs fler ekonomiska incitament till stöd för energigemenskaper. Det behövs t.ex. en skatteöversyn som gör det möjligt att skattefritt dela el virtuellt. De nyttor för elsystemet som energigemenskaper bidrar med bör också återspeglas i lägre nättariffer.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2025/26:240 Nya lagar om elsystemet:
1. Riksdagen antar regeringens förslag till elmarknadslag.
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om införande av elmarknadslagen (2026:000).
3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om elektriska ledningar.
4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken.
5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader.
6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg.
7. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
8. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i elberedskapslagen (1997:288).
9. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:875) om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar.
10. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403).
11. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:710) om certifiering av transmissionsnätsföretag för el.
12. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:1200) om elcertifikat.
13. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:385) om ingripande mot marknadsmissbruk vid handel med grossistenergiprodukter.
14. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i elsäkerhetslagen (2016:732).
15. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:311) om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet.
16. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2023:75) om skatt på överintäkter från el.
17. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2025:50) om finansiering av en kapacitetsmekanism för elmarknaden.
18. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2025:1345) om ändring i ellagen (1997:857).
19. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2025:1348) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.
20. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2025:1349) om ändring i lagen (2021:311) om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet.
2025/26:4129 av Fredrik Olovsson m.fl. (S):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till ett nytt system för s.k. anvisade elavtal i enlighet med vad som anförs i motionen och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:4130 av Linus Lakso m.fl. (MP):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa bättre förutsättningar för att etablera och utveckla energigemenskaper, inklusive tydligare ekonomiska incitament, samt att införa en definition av energigemenskaper i svensk lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:4138 av Rickard Nordin m.fl. (C):
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta omedelbara åtgärder för att påskynda ett fullständigt införande av rollen som leverantör av balanstjänster (balancing service provider, BSP) och tillhörande marknadsmodeller och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Svenska kraftnät i uppdrag att i samverkan med marknadens aktörer skyndsamt utreda och införa åtgärder för att minska den extrema volatiliteten i obalanskostnaderna och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att den kompensationsmodell för efterfrågeflexibilitet som införs inte utgör ett hinder för marknadstillträde och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Svenska kraftnät i uppdrag att ta fram en ersättningsmodell för flexibilitet som underlättar inträde, realiserar den potential som finns samt säkerställer att flexibilitetsleverantören enbart blir ersättningsskyldig för eventuell obalans i den utlovade flexibiliteten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Bilaga 2
[1] Kommissionens förordning (EU) 2017/2195 av den 23 november 2017 om fastställande av riktlinjer för balanshållning avseende el.