Ny vallag
Betänkande 1996/97:KU16
Konstitutionsutskottets betänkande
1996/97:KU16
Ny vallag
Innehåll
1996/97 KU16
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 1996/97:70 Ny vallag. Vidare behandlas tio motioner som väckts med anledning av proposi- tionen och 14 motioner från den allmänna motionstiden 1996. I propositionen föreslås en ny vallag som är gemensam för val till riksda- gen, val till landstings- och kommunfullmäktige och val till Europaparlamen -tet. Den ersätter 1972 års vallag samt den lag om val till Europaparlamentet som tillämpades vid Sveriges första val till Europaparlamentet år 1995. Vida-re föreslås en lag om röstlängdsregister och en ny lag om brevröstning som skall ersätta lagen om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz och också möjliggöra brevröstning från fartyg. Förslaget till ny vallag bygger i stora delar på reglerna i den nuvarande vallagen, men innehåller också nyheter. Personvalsinslaget förstärks enligt förslaget. I enlighet med vad regerings -formen numera föreskriver ges väljarna möjlighet att inom ramen för partiva-let avge en särskild personröst. Ledamöterna utses i första hand bland de kandidater som fått personröster över en viss spärr. Det föreslås att spärren vid 1998 års val sätts till 8 % vid riksdagsval och 5 % vid övriga val. Enligt förslaget skall det finnas en möjlighet för partier som registrerat sin partibeteckning att också anmäla samtliga sina kandidater. Tillskrivna namn på en valsedel för ett parti som anmält kandidater kommer då inte att beaktas vid mandatfördelningen. Inte heller strykningar av namn kommer att beaktas. Den nya vallagen och övriga lagförslag föreslås träda i kraft den 1 juni 1997. Förslagen bygger på en överenskommelse om valsystemets utformning som träffades mellan de dåvarande riksdagspartierna hösten 1993. Utskottet tillstyrker propositionens lagförslag. Utskottet föreslår ett riks-dagsuttalande av innebörd att de första allmänna valen med personvalsinslag i full skala bör bli föremål för en parlamentarisk utvärdering. Ett viktigt mo-ment i en sådan utvärdering bör vara att undersöka om personvals-inslaget i valsystemet fyllt sitt tänkta syfte att ge väljarna bättre möjligheter att påverka vilka som skall representera dem . 8-procentsspärrens inverkan och om ovid-kommande ekonomiska faktorer påverkat valet bör också studeras. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. Till betänkandet har fogats 19 reservationer och två särskilda yttranden. I ett särskilt yttrande anför m och fp att de respekterar resultatet av över-enskommelsen från hösten 1993 och att de därför inte vill motsätta sig pro-positionens förslag vad avser utformningen av personvalsinslaget, spärrnivån vid riksdagsval, gemensam valdag för riksdags- och kommunalval och valda-gens förläggning. Med samma motivering förklarar c-ledamoten i ett särskilt yttrande varför hon avstår från att yrka bifall till en centermotion, i vilken det begärs att valdagen flyttas till våren.
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1996/97:70 att riksdagen antar regeringens förslag till 1. vallag, 2. lag om röstlängdsregister, 3. lag om brevröstning i vissa fall, 4. lag om ändring i riksdagsordningen, 5. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m., 6. lag om ändring i folkomröstningslagen (1979:369), 7. lag om ändring i lagen (1979:411) om Sveriges indelning i kommuner och landsting, 8. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor, 9. lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister, 10. lag om ändring i kommunallagen (1991:900), 11. lag om ändring i kyrkolagen (1992:300), 12. lag om ändring i sametingslagen (1992:1433), 13. lag om ändring i lagen (1995:743) om aviseringsregister. Lagförslagen är fogade till betänkandet som bilaga.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
1996/97:K17 av Sten Andersson (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av information om nackdelarna ur demokratisk synvinkel med personvalsinslag vid allmänna val, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder i syfte att förhindra att sådana problem som vid personval uppstått i andra länder uppstår i Sverige. 1996/97:K18 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring om återgång till ett valsystem med skilda valdagar för riksdag och kommunalval som anförts i motionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om synsättet på väljarnas strykningar, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att 8-procentsspärrens inverkan på 1998 års personval blir föremål för utvärdering, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den förändrade regionala samhällsorganisationens eventuella inverkan på nuvarande valkretsindelning. 1996/97:K19 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen hos rege- ringen begär förslag om regler för redovisning av valfinansiering för person-valskampanjer. 1996/97:K20 av Fredrik Reinfeldt (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att sätta spärren för de särskilda personrösterna till 5 % av partiets röstetal i valkretsen vid såväl riksdagsval som kommunalval i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen beslutar att som undantag från vad som sagts i yrkande 1 ingen spärr skall användas för val till riksdagen i de två Stockholmsvalkret-sarna, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljningsansvar för att förstärka personvalets genomslag efter valet 1998. 1996/97:K21 av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (m) vari yrkas att riks- dagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om symboler på valsedlarna. 1996/97:K22 av Peter Eriksson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att 18 kap. 38 § första stycket i regeringens förslag till vallag skall ändras på så sätt att personligt röstetal skall fastställas bara för en kandidat som fått särskilda personröster till ett antal av minst 5 % av par-tiets röstetal i valkretsen, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om reglering av partiernas valfinansiering i syfte att garantera medborgarnas insyn i partiernas och kan-didaternas ekonomiska förhållanden, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till reglering om ekonomiska begränsningar för valkampanjerna, 4. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till 1 kap . 3 § vallag att alla, oavsett nationalitet, som fyller 18 år senast på valdagen och är folkbokförda i landet har rösträtt vid val till landstings- och kommunfull-mäktige, 5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i regerings-formen och gällande följdlagstiftning att rösträttsåldern sänks till 16 år vid val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige, 6. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till vallag att småpartispärren till riksdags- och landstingsvalen sänks till 1 %, 7. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till vallag att systemet med möjlighet för kommunerna att indela kommunen i valkretsar avskaffas, 8. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till vallag att nu gällande regel om att två kandidater måste stå överst på en namnvalse-del förs in i den nya lagen, 9. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till 9 kap . 12 § vallag att valförrättare och röstmottagare skall se till att personvalsedlar finns utlagda i anslutning till varje röstningslokal i enlighet med vad som anförts i motionen, 10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i vallagen att skilda valår införs för riksdags- och kommunalval. 1996/97:K23 av Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta en ny trettionde valkrets, utlandsvalkretsen, för svenska medborgare som inte är bosatta i Sverige, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svensk medborgare alltid har rätt att utöva sin rösträtt till riks-dagen och att han eller hon inte kan förlora sin rösträtt, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att valförfarandet förenklas ytterligare genom att anmälningsförfa-randet avskaffas, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utlandssvenskarna generellt bör ges möjlighet att välja att rösta på svensk beskickning eller genom brevröstning, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svensk medborgare som ej längre är folkbokförd i Sverige automatiskt skall upptas i röstlängd för utlandsvalkretsen och kvarstå där så länge han eller hon innehar svenskt pass, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svenska medborgare som är födda utomlands och aldrig har varit bokförda i Sverige skall registreras i röstlängden vid ansökan om svenskt pass. 1996/97:K24 av Ingbritt Irhammar och Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nivån på spärren för de enskilda personrösterna. 1996/97:K25 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att spärren för att de särskilda personrösterna skall beaktas vid de efter 1998 kommande riksdagsvalen skall sänkas från 8 till 5 %, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införande av utjämningsmandat i kommunfullmäktigevalen och fastställande av personligt röstetal i kommuner med flera valkretsar bör bli föremål för förnyad beredning, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reglering av en öppen redovisning av hur kandidater finansierar sina valkampanjer, 4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av sekretess-lagen att sekretess gäller för röstlängderna beträffande uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den en-skilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. 1996/97:K26 av Tomas Högström (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att spärrnivån för de särskilda personrösterna vid riksdagsval, skall vara 5 %, 2. att riksdagen avslår propositionens förslag beträffande strykningar av namn på valsedlar.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1996/97 1996/97:K201 av Fredrik Reinfeldt (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att antalet riksdagsledamöter halveras till 175 i en-lighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen beslutar förändra kostnadsersättningssystemet i enlighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:K202 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skilda valdagar, 9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till minskning av antalet riks-dagsledamöter i enlighet med vad som anförts i motionen, 1996/97:K207 av Marie Wilén (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en utredning bör tillsättas med uppgift att ta fram ett förslag till sänkt rösträttsålder till 16 år i samtliga val, 1996/97:K212 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att personval inte skall införas. 1996/97:K213 av Lena Sandlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regering-en begär förslag till ett svenskt valsystem där möjlighet att avge särskild personröst inte ingår. 1996/97:K536 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att flytta valdagen. 1996/97:K601 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om proceduren vid allmänna val. 1996/97:K602 av Fredrik Reinfeldt (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att Stockholms län och Stockholms stads riksdags- valkretsar skall genomföra 1998 års personvalsröstning utan några spärr- regler i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen beslutar om flexibla spärregler för personröstningen i en- lighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:K603 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas 4. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av 1994 års allmänna val när det gäller representationen i beslutande organ bl.a. när det gäller kön och ålder, 1996/97:K604 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla invandra-re skall få rösträtt till kommunal-, landstings- och riksdagsval, tillika rätt att kandidera efter att ha varit skrivna i Sverige i ett år. 1996/97:Kr257 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 17. att riksdagen beslutar att rösträtts- och valbarhetsåldern sänks till 16 år i kommun- och landstingsval fr.o.m. 1998 års val. 1996/97:N254 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari yrkas 3. att riksdagen beslutar att regeringen skall tillsätta en utredning om sponsring av riksdagskandidater i enlighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:A434 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas 4. att riksdagen beslutar om rösträtt till riksdagen för invånare med ut- ländskt medborgarskap. 1996/97:A820 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om personvalssystemets utformning.
Utskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås en ny vallag som är gemensam för val till riksdagen, val till landstings- och kommunfullmäktige och val till Europaparlamentet. Den ersätter 1972 års vallag samt den lag om val till Europaparlamentet som tillämpades vid Sveriges första val till Europaparlamentet år 1995. Vidare föreslås en lag om röstlängdsregister och en ny lag om brevröstning som skall ersätta lagen om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz och också möjliggöra brevröstning från fartyg. Dessutom föreslås en rad följdändringar med anledning av den nya vallagen. Förslaget till ny vallag bygger i stora delar på reglerna i den nuvarande vallagen, men innehåller också sakliga förändringar. Ett syfte med omarbetningen av vallagen uppges vara att lagens uppbygg-nad skall stå i överensstämmelse med ordningsföljden av de moment som genomförs vid ett val. För att uppfylla detta har flera omkastningar av regler-na gjorts. Vidare är en strävan att lagen skall vara lättare att hitta i. Detta har bl.a. medfört användning av underrubriker och hänvisningar till grundläggan-de regler i andra författningar om valförfarandet. I enlighet med vad regeringsformen numera föreskriver ges väljarna möj- lighet att inom ramen för partivalssystemet avge en särskild personröst. Vil-ket genomslag en sådan personröst skall få i förhållande till partiernas rang-ordning av kandidaterna vid nomineringsprocessen avgörs av den spärr som gäller för att de särskilda personrösterna skall räknas för en kandidat. Det föreslås att spärren i den nya vallagen sätts till 8 % vid riksdagsvalet och till 5 % vid övriga val. Om inte ett tillräckligt antal kandidater kan utses på grund av personrösterna gäller i princip ordningen mellan namnen på valsedlarna. Momentet med personröstning kompletteras med en möjlighet för partier som registrerat sin partibeteckning att också anmäla samtliga sina kandidater. Enligt förslaget kommer tillskrivna namn på en valsedel för ett parti som anmält kandidater inte att beaktas vid mandatfördelningen. Möjligheten att stryka kandidater kommer att finnas kvar som en signal om missnöje med en viss kandidat, men strykningarna kommer inte att beaktas vid mandatfördel- ningen. Syftet med de nya reglerna sägs vara att dels underlätta för väljarna att per-sonrösta, dels möjliggöra en snabb och riktig sammanräkning av rösterna . Förslaget syftar också till att motverka missbruket av den fria nomineringsrät-ten, t.ex. bruket av s.k. piratlistor. För att underlätta personröstning upphävs också förbudet mot namnvalsedlar på posten. I propositionen föreslås också att det införs ett nytt system för framställ -ning av röstlängder och röstkort, som innebär att frågan om en person har rösträtt skall avgöras av förhållandena 30 dagar före valdagen. Systemet med en alltid gällande röstlängd ersätts med ett system där röstlängden endast tas fram då det skall hållas ett val eller en omröstning. Eftersom röstkorten kommer att vara tillgängliga för väljarna senare än i dag kortas förtidsröst-ningen vid posten till 18 dagar före valdagen. Den särskilda röstlängden för utlandssvenskar tas bort och utlandssvenskarna skall vara upptagna i samma röstlängd som övriga väljare. En särskild registerlag för röstlängds- och röst-kortsframställning föreslås. Genom den nya vallagen genomförs det EG-direktiv som stadgar rätt för unionsmedborgare bosatta i en annan medlemsstat att där rösta i kommunala val. Reglerna innebär att det nuvarande kravet på tre års folkbokföring för att utlänningar skall ha rätt att rösta i kommunala val tas bort för unionsmedbor-gare. Treårskravet tas också bort för medborgare i Island och Norge. I propositionen läggs fram ett förslag som tillmötesgår en begäran från 1995 års kyrkomöte angående de kyrkliga valen. Förslaget innebär dels att valdag vid 1997 års val blir tredje söndagen i september, dels att mandatperi-oden för kyrkofullmäktige och andra kyrkliga organ blir fyra år. Den nya vallagen och övriga lagförslag föreslås träda i kraft den 1 juni 1997. Inledning Utskottet konstaterar att det inte i någon av motionerna i ärendet riktas några principiella invändningar mot att den nuvarande vallagen nu ersätts av en ny vallag och inte heller mot de framlagda lagförslagen i stort. De frågor som tagits upp avser olika enskildheter i de framlagda förslagen. Utskottets behandling av förslaget till ny vallag och tillhörande motioner följer i princip kapitelindelningen i förslaget till vallag, med det undantaget att frågor som har samband med personröstning tas upp först.
Personröstning Grundlagsbestämmelser Under hösten 1993 hölls partiöverläggningar som bl.a. behandlade frågan om personval. Partierna enades då om att införa ett system med personval enligt den s.k. modifierade danska modellen. Partierna enades vidare om att grund-lagen skulle ändras för att lyfta fram personvalsinslaget. Mot bakgrund av överenskommelserna beslutade riksdagen om grundlagsändringar, vilka träd-de i kraft den 1 januari 1995, varigenom det bl.a. infördes en ny andra mening i 3 kap. 1 § första stycket regeringsformen med följande lydelse:
Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Vid sådant val sker röstning på parti med möjlighet för väljarna att avge särskild personröst.
Propositionen I 1 kap. 1 § andra stycket i förslaget till ny vallag anges principerna för det ökade personvalsinslaget i det svenska valsystemet. Där sägs att vid de val som anges i första stycket - val till riksdagen, landstings- och kommunfull-mäktige samt val till Europaparlamentet - röstar väljarna på ett parti och har möjlighet att avge en särskild personröst. I specialmotiveringen (s. 175) framhålls att röstning i första hand sker på parti och att partiernas rangord-ning vid nomineringen blir avgörande för kandidatordningen. I den allmänna motiveringen påpekar regeringen att genom partiöverenskommelsen hösten 1993 och den därpå följande ändringen av 3 kap . 1 § regeringsformen har ett ökat inslag av personval enligt den s.k. modifierade danska modellen blivit en obligatorisk del i det svenska valsystemet. Grunddragen i den modifierade danska modellen är följande. Nominering av kandidater går till på samma sätt som tidigare. Det förutsätts alltså att partierna presenterar valsedlar som tar upp kandidatnamn i den ordning som partiets nomineringsförfarande lett fram till. Modellen påverkar inte mandat-fördelningen mellan partierna utan endast platsfördelningen inom ett parti. Ett valsystem med ökat personvalsinslag enligt modellen utgår alltså fortfarande från ett val mellan partier. Det nya i förslaget är att väljarna också har möj-lighet att markera en kandidat, inte flera, på valsedeln. Genom markeringen har väljarna avgett en särskild personröst för den aktuella kandidaten. Avgö-rande för vilken eller vilka kandidater som skall förklaras valda är antalet personröster på varje kandidat, under förutsättning att kandidaten fått ett visst minsta antal personröster, dvs. uppnått en spärr (om nivån på spärren, se följande avsnitt). Systemet med personröstning är inte tvingande. Det står alltså väljarna fritt att inte markera någon kandidat och i stället godta partiets ordning av kandi-daterna eller enbart rösta med en partimarkerad valsedel. Försök med person-val enligt den modifierade danska modellen ägde rum vid valen till kommun-fullmäktige år 1994 i Helsingborg, Linköping, Solna, Vaggeryd, Vänersborg, Östersund och Övertorneå. Även vid valet till Europaparlamentet år 1995 hade väljarna möjlighet att avge en särskild personröst.
Motionerna I två motioner, väckta under den allmänna motionstiden 1996, ifrågasätts möjligheten till personval från principiella utgångspunkter. I motion 1996/97:K212 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) hemställs att riksda- gen beslutar att personval inte skall införas. Motionärerna hänvisar till den försöksverksamhet som genomfördes vid kommunfullmäktigvalet 1994 och vid valet till Europaparlamentet och anser att erfarenheterna vid dessa val varit dåliga. Ingen, som inte annars skulle ha fått det, fick sitt mandat genom personvalet till Europaparlamentet. Partival, som det svenska valsystemet tidigare byggt på, är enligt motionärerna att föredra, eftersom det stimulerat dialogen mellan väljare och valda. Varje vald politiker har tvingats argumen-tera för partilinjen och har inte haft motiv att "smita undan". Enligt motionä-rerna ökar detta den ömsesidiga kunskapen och ansvarstagandet och underlät-tar för väljarna att lägga sin röst på den politiska inriktning som bäst motsva-rar de egna värderingarna. Personvalskampanjer med annat budskap än det kandidatens parti för till torgs kan störa det politiska landskapet, heter det i motionen. I motion 1996/97:K213 av Lena Sandlin m.fl. (s) begärs förslag till ett svenskt valsystem där möjlighet att avge särskild personröst inte ingår, vilket bl.a. innebär att 3 kap. 1 § RF måste ändras. Förutom att innebära en in-skränkning av väljarnas valfrihet genom att den fria nomineringsrätten av-skaffas har personvalssystemet, enligt motionärerna, en annan mycket allvar-lig konsekvens, nämligen att partiernas ställning ytterligare försvagas. Inter-nationella erfarenheter visar vidare att kvinnor systematiskt missgynnas i ett system med starka personvalsinslag. Motionärerna anser att erfarenheterna av personvalet i Sverige inte är alltför positiva. Visserligen har relativt många kryssat för en kandidat, men eftersom personrösterna ändå gått till de kända politikerna överst på listorna har personvalet inte haft någon betydande effekt. Risken finns att valsystemet kommer att förstärka det politiska miss-troende som börjat etablera sig och också att valdeltagandet vid 1998 års val kommer att sjunka drastiskt. I motion 1996/97:K17 av Sten Andersson (m) begärs tillkännagivanden om vad i motionen anförts om dels nödvändigheten av information om nackde-larna ur demokratisk synvinkel med personalvalsinslag vid allmänna val (yrkande 1), dels behovet av åtgärder i syfte att förhindra att sådana problem som uppstått vid personval i andra länder uppstår i Sverige (yrkande 2). Motionären ifrågasätter om personvalsinslag i valsystemet ökar tilltron till politik och politiker. I många länder med personval är valdeltagandet mycket lägre än i Sverige, anför motionären. Personval innebär inte heller "renare" politiker; mycket grova oegentligheter har upptäckts bland politiker i länder med personval. Personvalsinslag innebär också en risk för att politiker kan bli bundna till sponsorer och att riksdagspolitiker, i jakt på omval, prioriterar sin lokala valkrets på nationens bekostnad. Motionären anser att det är av stor vikt att de negativa effekter personvalsinslag haft, där personval förekommer, redan från början motarbetas. I motion 1996/97:A820 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett tillkännagi- vande till regeringen om vad som i motionen anförs om personvalssystemets utformning (yrkande 11). Det är en nödvändig, men inte tillräcklig, förutsätt-ning för ett jämställt samhälle att kvinnor såväl som män har en rimligt stor representation i beslutande församlingar, heter det i motionen . En avgörande faktor för utformningen av personvalssystemet måste vara att det inte miss-gynnar endera könet. Fredrik Reinfeldt (m) anser i motion 1996/97:K20 att det redan i riksdagens beslut om ny vallag tydligt bör markeras att den nytillträdda regeringen efter valet 1998 har ett ansvar för att följa upp och utvärdera personvalets genom-slag (yrkande 3). I motion 1996/97:K603, väckt under den allmänna motionstiden 1996, be-gär Inger Davidson m.fl. (kd) att regeringen gör en utvärdering av 1994 års allmänna val när det gäller representationen i beslutande organ, bl.a. när det gäller kön och ålder (yrkande 4). Motionärerna anser att kvinnors, ungdomars och äldres möjligheter att delta i den demokratiska beslutsprocessen måste förbättras. En utvärdering bör genomföras som utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Tidigare utskottsbehandling Vid behandlingen av förslaget att föra in bestämmelsen om personröstning i regeringsformen tillstyrkte konstitutionsutskottet förslaget med hänvisning till att väljarna genom ett personvalsmoment i valsystemet får bättre möjlig-het att påverka vilka personer som skall representera dem, vilket borde kunna bidra till ett stigande intresse hos såväl politiker som allmänheten inför en valrörelse (bet. 1993/94:KU44). Utskottets bedömning Genom partiöverenskommelsen hösten 1993 och den därpå följande ändring-en av 3 kap. 1 § RF har ett ökat inslag av personval enligt den modifierade danska modellen blivit en obligatorisk del av det svenska valsystemet. En återgång till en ordning utan möjlighet till särskild personröstning är inte möjlig utan en grundlagsändring. Utskottet har tidigare uttalat att väljarna genom ett personvalsmoment i valsystemet får bättre möjlighet att påverka vilka personer som skall repre -sentera dem. Vid det första försök med personval som hållits i hela landet , valet till Europaparlamentet, var också personrösternas genomslag stort. Något mindre än hälften av de väljare som deltog i valet personröstade. Hälften av de 22 ledamöterna valdes in på personröster. Dock skulle samtliga som valdes på grund av personröster också annars ha blivit invalda , då på grundval av sin placering på valsedlarna. Utskottet tillstyrker propositionens förslag till 1 kap. 1 § och avstyrker mo-tionerna K212 (s) och K213 (s), i vilka begärts förslag till valsystem utan möjlighet att avge särskild personröst. Utskottet delar inte heller den negativa syn på personval som kommer till uttryck i motion K17 (m) och avstyrker därför yrkande 1 i motionen, vari begärs information om nackdelarna med personvalsinslag. Den centrala valmyndigheten, dvs. Riksskatteverket, gör efter varje val en utvärdering. Enligt utskottets mening bör emellertid de första allmänna valen med personvalsinslag i full skala utvärderas särskilt noga. Detta bör ske i en form där det finns parlamentarisk representation. Ett viktigt moment i utvär-deringen är att undersöka om personvalsinslaget i valsystemet fyllt sitt tänkta syfte att ge väljarna bättre möjligheter att påverka vilka som skall represente-ra dem. Dessutom bör konstateras om personvalsmomenten haft effekter på urvalet av kandidater vad beträffar bl. a. kön eller ålder. 8-procentsspärrens inverkan på personvalsgenomslaget och frågan om huruvida ovidkommande ekonomiska faktorer påverkat utfallet av valet är, som framgår nedan, ytterli-gare skäl för en fördjupad uppföljning av 1998 års val. Vad utskottet här anfört om en utvärdering av 1998 års allmänna val bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna . Motionerna K17 (m) yrkande 2, A820 (fp) yrkande 11, K20 (m) yrkande 3 och K603 (kd) yrkande 4 tillgodoses härmed och avstyrks därför.
Nivån på spärren för de särskilda personrösterna
Bakgrund Avvägningen mellan partiernas och väljarnas inflytande på personurvalet var föremål för särskilda överväganden inom Personvalskommittén, se betänkan- det Ökat personval (SOU 1993:21). Kommittén enades efter ingående dis- kussion om att en väl avvägd nivå på spärren för att de särskilda personrös -terna skall beaktas vid utseende av kandidaterna torde ligga i intervallet 5-10 %. Anledningen till att en spärr anses behövas är att en kandidat som fått ett mycket litet antal personröster inte skall kunna bryta den rangordning som partiet gjort upp. Kommittén förespråkade en viss försiktighet när det gällde att fastställa spärrnivån och lät den i ett inledningsskede hellre ligga något högre än för lågt. Slutligen stannade kommittén vid en nivå om 8 % av parti-ets röster i valkretsen vid riksdagsval och vid 5 % vid kommunalvalen. Vid de partiöverläggningar som följde på kommitténs betänkande diskute- rades också nivån, och partierna enades om att följa kommitténs nivå vad gäller riksdagsvalet 1998. I proposition 1993/94:115, där förslag till grundlagsändring om personval lades fram, angav den dåvarande regeringen att vid det första ordinarie riks-dagsvalet skulle nivån ligga på 8 % av partiets röstetal, men vid påföljande val borde den kunna sänkas. Riksdagen lämnade uttalandet utan erinran (bet. 1993/94:KU44 och 1994/95:KU1). Vid lagstiftningsärendet om valet till Europaparlamentet diskuterades spärrnivån på nytt. I ärendet uttalades bl.a. att det för riksdagsvalets del inte fanns anledning att frångå den spärrnivå som man vid partiledaröverlägg-ningarna enats om (prop. 1994/95:154). Riksdagen lämnade uttalandet utan erinran (bet. 1994/95:KU40). Nomineringsrätts- och valkretskommittén hade i uppdrag att utvärdera de val som genomförts med möjlighet att avge särskild personröst. Det visade sig att genomslaget av personröstningen generellt sett var lågt. Kommittén menade att det med hänsyn till förtroendet för personröstningen var viktigt att väljarnas åsikter tilläts slå igenom i valresultatet. Den intressekonflikt som föreligger mellan partiernas och väljarnas krav på inflytande måste beaktas, men avvägningen borde ske så att väljarnas förtroende för systemet upprätt-hålls och förstärks. Vidare uttalade kommittén att de val med personröstning som dittills hållits indikerade att nivån på spärren i vart fall borde närma sig den av Personvalskommittén förespråkade lägsta nivån för en spärr, dvs. 5 %. Trots det anförda föreslog kommittén ingen sänkning av nivån, utan fann att en sådan borde anstå till dess personvalet prövats i full skala.
Propositionen Enligt regeringens bedömning är den av Personvalskommittén och Nomine- ringsrätts- och valkretskommittén förespråkade försiktighetsprincipen en lämplig väg att gå. Detta innebär enligt regeringen att spärrnivån i ett inled-ningsskede sätts något högre för att, om så beslutas, senare kunna justeras nedåt. De nivåer som partierna tidigt kommit överens om skall vara desamma som nu föreslås. Spärren för att de särskilda personrösterna skall beaktas föreslås i propositionen till minst 8 % av partiets röstetal vid riksdagsval (18 kap. 38 §), till minst 5 % av partiets röstetal i valkretsen, dock lägst 100 röster, vid val till landstingsfullmäktige (18 kap. 41 §) och till minst 5 % av partiets röstetal i valkretsen, dock lägst 50 röster, vid val till kommunfull-mäktige (18 kap. 44 §). För valet till Europaparlamentet föreslås spärrnivån vara minst 5 % av partiets röstetal i landet (18 kap. 48 §), dvs. samma nivå som tillämpades vid 1995 års val. För alla valen gäller att om flera kandidater får lika stora personliga röstetal skall lotten avgöra vem som skall ha företrä-de.
Motionerna I några motioner begärs att spärren vid riksdagsval bestäms till 5 % redan nu. I motion K20 av Fredrik Reinfeldt (m) hemställs att riksdagen beslutar att sätta spärren för de särskilda personrösterna till 5 % av partiets röstetal i valkretsen vid såväl riksdagsval som kommunalval (yrkande 1). Med en 5- procentsspärr blir genomslaget för väljarnas preferenser större, påpekar mo -tionären. I motion 1996/97:22 vill Peter Eriksson m.fl. (mp) att riksdagen ändrar förslaget till 18 kap. 38 § första stycket så att personligt röstetal skall faststäl-las bara för en kandidat som fått särskilda personröster till ett antal av minst 5 % av partiets röstetal i valkretsen (yrkande 1). Enligt motionärerna tar rege-ringen ett betydande steg bakåt när det i propositionen föreslås en höjning till 8 % för att personvalet skall få genomslag i riksdagsvalen i stället för de 5 % som föreslås i andra val. Erfarenheterna hittills har visat att genomslaget för personröstningen i de försök som gjorts i Sverige har varit mycket begränsat och att partiernas kontroll över vilka som blir valda lämnats i huvudsak in-takt. Risken med regeringens förslag är enligt motionärerna att systemet med personval inte kommer att ha någon reell innebörd för riksdagsvalet. Det riskerar i sin tur att försvaga många väljares redan svaga tilltro till det demo-kratiska systemet. Även i motion 1996/97:K26 av Tomas Högström (m) hemställs att riksda-gen beslutar att spärrnivån för de särskilda personrösterna vid riksdagsval skall vara 5 %. Motionären anser att väljarnas inflytande måste få ett bättre genomslag även på personurvalet. Enligt motionärens mening finns heller inga skäl att ha olika spärrnivåer vid val till riksdagen och till de kommunala församlingarna. I motion 1996/97:K25 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) begärs ett tillkännagi- vande till regeringen om att personvalsspärren skall sänkas till 5 % vid de efter 1998 kommande riksdagsvalen (yrkande 1). Motionärerna hänvisar till att det i propositionen föreslås att spärren i enlighet med 1993 års överens-kommelse till en början sätts till 8 % samt att det i den proposition där för-slaget till grundlagsändring fördes fram uttalades att spärren i 1998 års val skulle ligga på 8 %, men att den vid påföljande val skulle kunna sänkas, ett uttalande som riksdagen lämnat utan erinran. I motion 1996/97:K18 av Anders Björck m.fl. (m) begärs ett tillkännagivan- de till regeringen om att 8-procentsspärrens inverkan på 1998 års personval blir föremål för utvärdering (yrkande 3). Motionärerna erinrar om att den spärrnivå på 8 % vid 1998 års val, som partierna enats om, kan komma att justeras nedåt till nästa val. Även i motion 1996/97:K24 av Ingbritt Irhammar och Rigmor Ahlstedt (båda c) förordas en utvärdering av 1998 års val. Om det visar sig att en 8- procentsspärr innebär att personvalsinslaget inte får tillräckligt genomslag måste spärren ändras till 5 %, anför motionärerna och begär ett tillkännagi-vande till regeringen om detta. I motion 1996/97:K602 av Fredrik Reinfeldt (m) hemställs att riksdagen beslutar om flexibla spärregler för personröstningen (yrkande 2). Enligt mo -tionären skulle de olika partierna själva kunna få bestämma vilken nivå på spärren, om ens någon, som det egna partiet vill använda sig av. Partier, som gärna ser större väljarinflytande, kan få besluta att det partiets väljare får personrösta utan spärrar, medan andra, som hellre ser större inflytande för inre maktgrupper, kan välja att sätta en spärr. I samma motion, yrkande 1, liksom i motion K20 av samme motionär (m), yrkande 2, hemställs att Stockholms läns och Stockholms stads riksdagsval- kretsar skall genomföra 1998 års personvalsröstning utan några spärregler. I de två största partierna är det oftast flera ledamöter som blir invalda och flera som har goda möjligheter att komma in, vilket leder till att många konkurre-rar om personrösterna, anför motionären. I valkretsar där fem eller fler leda-möter väljs in för ett parti blir det mycket svårt att bli personvald. Skall per-sonvalet få resultat i de två Stockholmsvalkretsarna bör därför spärren helt tas bort. Alla som väljs in blir då personvalda och antalet personliga kryss styr i vilken ordning kandidaterna blir invalda. Enligt motionären kan då väl ge-nomförda personliga kampanjer bryta den rangordning som partierna fastställt och möjliggöra inval av kandidater som annars inte skulle blivit invalda.
Utskottets bedömning Vid partiöverläggningarna hösten 1993 enades partierna om att fastställa nivån på spärren för att de särskilda personrösterna skall beaktas till 8 % av partiets röster i valkretsen i riksdagsvalet 1998. Riksdagen har tidigare ställt sig bakom förslaget. Riksdagen har också lämnat utan erinran uttalandet i proposition 1993/94:115 att nivån borde kunna sänkas vid de val som följer efter 1998 års val. Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet de föreslagna lagbestämmelserna om spärrnivåerna och avstyrker motionerna K20 (m) yrkande 1, K22 (mp) yrkande 1 och K26 (m), i vilka begärs att spärren vid riksdagsval bestäms till 5 % redan nu. Av samma skäl avstyrks också motion K602 (m) yrkandena 1 och 2 och K20 (m) yrkande 2, i vilka begärs flexibla spärregler respektive inga spärregler vid riksdagsvalet i Stockholm i 1998 års val. Som redan framgått vill utskottet förorda en fördjupad utvärdering av 1998 års val. En sådan utvärdering bör omfatta också 8-procentsspärrens inverkan på personvalets genomslag. Motionerna K18 (m) yrkande 3 och K24 (c) tillgodoses härigenom och avstyrks därför. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa resultatet av utvärderingen genom att nu besluta att spärren skall sänkas till 5 % vid de efter år 1998 kommande valen och avstyrker därför motion K25 (fp) yrkande 1 . Redovisning av valfinansiering - sponsring av personvalskampanjer Propositionen I propositionen läggs inte fram något förslag till reglering av redovisning av partiernas valfinansiering. Som skäl härför anför regeringen bl.a. följande. Det finns i Sverige inga bestämmelser som särskilt reglerar hur de politiska partierna skall redovisa hur de finansierat sin verksamhet vid valen. Annan lagstiftning kring partiernas och kandidaternas ekonomi runt valkampanjer är också mycket begränsad. Partierna är därför oförhindrade att spendera de medel de önskar i samband med en sådan kampanj. De kan också i princip fritt ta emot bidrag från olika bidragsgivare. Den vanligaste formen av stöd är emellertid det statliga och kommunala partistödet. De begränsningar som finns är i praktiken knutna till dem som finns i partistödssystemet. Även om det inte finns någon tvingande reglering på området finns det enligt regering-en en tradition och en överenskommelse mellan partierna som innebär att partierna redovisar sina intäkter och kostnader på riksplanet. Regeringen hänvisar också till att Nomineringsrätts- och valkretskommit-tén (SOU 1996:66) anfört att de utvärderingar som gjorts av valen med per- sonröstning inte visat att några ovidkommande ekonomiska hänsyn avgjort vem som utsetts. Kommittén menade att det saknades skäl att överväga någon reglering. Mot denna bakgrund anser regeringen att det för närvarande saknas skäl att föreslå någon reglering. Regeringen understryker dock att utvecklingen skall följas mycket noga. Skulle det visa sig att ovidkommande ekonomiska fakto-rer påverkar utfallet av valet avser regeringen att återkomma i frågan. Avslutningsvis framhåller regeringen vikten av den frivilliga regleringen och att det i den tas fram enhetliga riktlinjer för hur den öppna redovisningen skall komma till stånd. Ansvaret för detta måste åvila partierna, heter det i propositionen.
Motionerna I motion 1996/97:N254 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) begärs att riksdagen beslutar att regeringen skall tillsätta en utredning om sponsring av riksdags-kandidater (yrkande 3). Motionärerna anser att frågan om vilka regler som skall gälla för sponsring i det framtida personvalssystemet noga bör utredas i tid före nästa val. Vänsterpartiet hemställer i motion 1996/97:K19 att riksdagen hos regering- en begär förslag om regler för redovisning av valfinansiering för person- valskampanjer. Vänsterpartiet anser inte att det är tillräckligt med ett frivilligt system för redovisning. Partiet pekar också på att en fullständig och öppen redovisning av finansieringen av personvalskampanjer kan vara väsentlig vid en utvärdering av effekterna av personval. Exempelvis kan frågan om i vilken utsträckning och av vem kvinnor och män får bidrag till sina kampanjer vara intressant, heter det i motionen. I motion K22 (mp) begärs förslag från regeringen om dels reglering av par- tiernas valfinansiering i syfte att garantera medborgarnas insyn i partiernas och kandidaternas ekonomiska förhållanden (yrkande 2), dels reglering om ekonomiska begränsningar för valkampanjerna (yrkande 3). Motionärerna understryker konstitutionsutskottets tidigare uttalande att det finns ett starkt behov av att få en öppen redovisning av kampanjmedel vid ett ökat inslag av personval. Vidare menar motionärerna att det är rimligt och lämpligt att i samband med personval sätta ekonomiska gränser för valkampanjerna. Utan en sådan reglering finns det uppenbara risker att ekonomi och knytning till en viss bidragsgivare blir alltför stor. Enligt motionärerna i motion K25 (fp) har de senaste årens osunda hante- ring av allmänna medel kraftigt försämrat medborgarnas tilltro till politikers ekonomiska förhållanden och transaktioner. Att i ett sådant läge låta sig nöja med att följa utvecklingen, som regeringen förordar i propositionen, är inte tillräckligt. Motionärerna drar den motsatta slutsatsen och menar att klara och tydliga spelregler för finansiering av personvalskampanjer behövs och hem-ställer att detta ges regeringen till känna (yrkande 3). Tidigare riksdagsbehandling Frågan om en offentlig redovisning av de politiska partiernas finansiering har behandlats av riksdagen vid åtskilliga tidigare tillfällen - första gången redan under 1930-talet. Våren 1964 uttalade riksdagen att frågan i första hand borde lösas genom frivilliga överenskommelser mellan partierna (bet. 1LU 1964:19). Mot bakgrund av att några sådana överenskommelser inte kommit till stånd förklarade riksdagen år 1973 i ett tillkännagivande till regeringen att tiden var mogen för förnyade överväganden om lagstiftning i ämnet. I sitt av riksdagen godkända betänkande (KU 1973:41) framhöll konstitutionsutskottet att frågan emellertid fordrade ingående överväganden av principiell och praktisk natur. Utskottet fortsatte:
Mot tanken att genom lagstiftning ålägga partierna att offentligt redovisa olika juridiska personer som bidragsgivare har anförts att en redovisnings- skyldighet lätt skulle kunna komma i konflikt med valhemligheten. Enligt utskottet är det en självklar förutsättning för en lagstiftning på detta område att valhemligheten inte äventyras. Exempel från andra länder där partierna i lag ålagts redovisningsskyldighet för sina inkomster visar att det är svårt att utforma lagregler i ämnet som inte kan kringgås. En lagreglering som i praktiken lätt kan sättas åt sidan är själv-fallet av föga värde. Allmän enighet råder i vårt land om att det ur demokratisk synpunkt är an- geläget att de politiska partierna själva får besluta om sin organisation och sina inre arbetsförhållanden. Detta måste beaktas vid prövning av frågan om en lagstadgad redovisningsskyldighet för partierna bör införas.
I en motion vid riksmötet 1979/80 föreslogs att riksdagen på nytt skulle an -hålla hos regeringen om utredning och förslag om öppen redovisning av de politiska partiernas finansiering. Utskottet konstaterade då att ett uttalande av den innebörd som föreslogs i motionen gjordes år 1973 och att något nytt uttalande därför inte var erforderligt (bet. KU 1979/80:22). Med hänvisning till att riksdagen i skrivelser till regeringen 1964 och 1973 uttalat sig för att de politiska partierna fortlöpande skulle redovisa sin finan-siering på ett öppet och enhetligt sätt träffade de då fem riksdagspartierna inför statsrådet Petri en skriftlig överenskommelse i redovisningsfrågan. Överenskommelsen, som undertecknades den 19 december 1980, innebär bl.a. följande. Varje riksorganisation skall årligen lämna de övriga riksorgani-sationerna en offentlig redovisning av sina inkomster och utgifter under när-mast föregående kalenderår. Redovisningen skall avfattas enligt ett formulär. Riksorganisationerna skall hålla sina årsbokslut tillgängliga för alla som vill ta del av dem. Riksorganisationerna åtar sig också att verka för att partiernas regionala organisationer, ungdomsförbund och kvinnoförbund visar samma öppenhet. Vid införandet av lagen om val till Europaparlamentet behandlade utskottet en motion om åtgärder mot oönskade effekter på personvalsinslaget vad gällde finansieringen av valkampanjer (bet. 1994/95:KU40 s. 15). Utskottet underströk starkt behovet av största möjliga öppenhet i fråga om redovisning av kampanjmedel vid ett ökat inslag av personval. Inför valet till Europapar-lamentet var det enligt utskottets mening knappast möjligt att införa någon formell redovisningsskyldighet. Utskottet ville heller inte vid den aktuella tidpunkten ta ställning till om en sådan formell redovisningsskyldighet över huvud taget borde införas. Utskottet utgick dock från att de som kandiderar i val och personligen tar emot bidrag för sina kampanjer är medvetna om be-hovet av att öppet redovisa sådana bidrag. De erfarenheter som vinns vid valet till Europaparlamentet kan senare ligga till grund för vidare övervägan-den, ansåg utskottet. Enligt utskottets uppfattning borde noga övervägas vilka åtgärder som kunde och borde vidtas för att åstadkomma den eftersträvade öppenheten. Den då aktuella motionen avstyrktes därmed.
Utskottets bedömning Såsom anförs i propositionen har inte de utvärderingar som gjorts av valen med personröstning visat att några ovidkommande ekonomiska hänsyn av-gjort vem som utsetts. Regeringen understryker dock att utvecklingen skall följas mycket noga. Skulle det visa sig att ovidkommande ekonomiska fakto-rer påverkar utfallet av valet avser regeringen att återkomma i frågan om en reglering av redovisningen av partiernas valfinansiering. När det gäller de politiska partiernas finansiering finns såsom ovan redovi -sats en skriftlig överenskommelse mellan riksdagspartierna om att redovisa sin finansiering på ett öppet och enhetligt sätt. Enligt utskottets mening är en frivillig överenskommelse att föredra framför en lagstadgad redovisnings-skyldighet. Som framgått av exempel från andra länder där partierna i lag ålagts redovisningsskyldighet är det svårt att utforma lagregler som inte kan kringgås. Partierna kan emellertid inte ta ansvar för hur enskilda kandidater lägger upp sina personliga valkampanjer. Enligt regeringen bör detta inte förhindra partierna att utforma generella rekommendationer om förfarandet. Utskottet instämmer häri. I detta sammanhang vill utskottet också framhålla att det svenska valsystemet, trots ett ökat personvalsinslag, även i fortsättningen kommer att bygga på att röstningen i första hand sker på ett parti. Det torde därmed bli mindre intressant för utomstående att med ekonomiska bidrag försöka påverka enskilda kandidater än vad som är fallet i länder med mer utpräglat personval. Utskottet vill emellertid återigen understryka att utvecklingen måste följas noga. Utskottet har också i det föregående uttalat sig för en fördjupad utvär-dering av 1998 års val. Den bör också gälla frågan om huruvida ovidkom-mande ekonomiska faktorer påverkat valet. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna N254 (mp) yrkande 3, K19 (v), K22 (mp) yrkandena 2 och 3 och K25 (fp) yrkande 3.
Om rösträtt och valbarhet, 1 kap. 2-8 §§
Propositionen I förslaget till 1 kap. 2 § anges att rösträtt vid val till riksdagen har svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är bosatta i landet eller någon gång har varit folkbokförda här. Paragrafen har ingen motsvarig-het i den nuvarande vallagen. Stadgandet utgör endast en erinran om vad som slagits fast i 3 kap. 2 § RF. I 1 kap. 3 § första stycket erinras om vad som enligt 4 kap. 2-4 §§ kommu- nallagen gäller för rösträtt i val till kommunfullmäktige och landstingsfull-mäktige. Rösträtt har den som fyller 18 år senast på valdagen och är folkbok-förd inom landstinget respektive i kommunen. Genom stadgandet i 3 § andra stycket genomförs EG-direktiv 94/80/EG som föreskriver rätt för unionsmedborgare bosatta i en annan medlemsstat att där rösta i kommunala val. Reglerna innebär att det nuvarande kravet på tre års folkbokföring för att utlänningar skall ha rätt att rösta i kommunalval tas bort för unionsmedborgare. Enligt propositionen bör den vidgade rösträtten omfatta även de nordiska medborgare, som inte är unionsmedborgare - dvs. medborgare i Norge och Island - men som är bosatta i Sverige. Regeringen hänvisar till att motsvarande bestämmelser finns i Danmark och Finland och att Norge har för avsikt att införa sådana regler samt till att det inom Norden finns en gemensam bas vad gäller språk och samhällsstruktur. Vad gäller övriga i Sverige bosatta personer bör enligt regeringens be- dömning treårsregeln ligga fast. Treårsperioden föreslås dock räknas från valdagen i stället för från den 1 november tre år närmast före valdagen. Detta kommer till uttryck i 3 § tredje stycket. I 1 kap. 6 och 7 §§ anges vilka som är valbara i val till riksdagen respektive de kommunala valen. Bestämmelserna saknar motsvarighet i den nuvarande vallagen och erinrar om vad som är reglerat i regeringsformen och kommu-nallagen. Valbar är den som har rösträtt i ett val. I 1 kap. 8 § anges vem som är valbar som företrädare i Europaparlamentet. Bestämmelserna motsvarar 7 § i den nuvarande lagen om val till Europaparlamentet.
Motionerna I motion 1996/97:K23 av Peter Weibull Bernström (m) begärs ett tillkännagi- vande till regeringen om att rösträtt till riksdagen måste tillkomma alla svenska medborgare, oavsett om de varit bosatta i Sverige eller inte. Enligt motionären bör det slås fast i vallagen att en svensk medborgare alltid har rätt att utöva sin rösträtt till riksdagen och att han eller hon inte kan förlora sin rösträtt (yrkande 2). I motion 1996/97:A434 av Eva Zetterberg m.fl. (v) hemställs att riksdagen beslutar om rösträtt till riksdagen för invånare med utländskt medborgarskap (yrkande 4). Yrkandet är ett gammalt vänsterpartikrav, som nu är aktuellare än någonsin, anför motionärerna. Om invandrarna fick sådan rösträtt skulle det öka intresset för politik hos dessa grupper och göra de politiska partierna mer benägna att lyssna på invandrargruppernas krav och förslag. I två mp-motioner framförs kritik mot att olika rösträttsregler skall gälla för invandrare från länder inom EU och andra invandrare. I motion 1996/97: K604 begär Yvonne Ruwaida (mp) ett tillkännagivande till regering-en om att alla invandrare skall få rösträtt till kommunal- och landstingsval, tillika rätt att kandidera efter att ha varit skrivna i Sverige i ett år. Motionären vill dessutom ge alla invandrare motsvarande rättigheter beträffande riks-dagsval. Motionärerna i motion K22 (mp) vill att förslaget till 1 kap. 3 § i vallagen ändras så att alla, oavsett nationalitet, som fyller 18 år senast på valdagen och är folkbokförda i landet har rösträtt vid val till landstings- och kommunfullmäktige (yrkande 4). Enligt motionärerna finns det inga sakliga skäl att göra skillnad mellan olika grupper av invandrare när det gäller rösträt-ten.
Tidigare riksdagsbehandling Motioner om rösträtt för invandrare i riksdagsval har behandlats tidigare av utskottet, senast i betänkande 1995/96:KU6. Yrkanden med den innebörden har avstyrkts av utskottet med hänvisning till att de utredningar som under -sökt sambandet mellan rösträtt och medborgarskap, 1983 års rösträttskommit -té och Medborgarskapskommittén (A 1985:01), inte föranlett någon åtgärd i detta hänseende från regeringen. Utskottet har vidare hänvisat till att rösträtt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare och att möjligheten för invandrare att erhålla svenskt medborgarskap successivt underlättats genom lagstiftningen om naturalisation. Även frågan om utvidgad rösträtt för utlandssvenskar har behandlats tidi- gare av riksdagen. Hösten 1994 behandlade utskottet en motion (m), i vilken det begärdes att alla utanför Sverige bosatta svenskar skulle få rösträtt så snart de uppnått 18 års ålder, utan undantag eller andra särskilda kvalifikatio-ner. Motionen avstyrktes av utskottet med hänvisning till den då pågående beredningen av 1993 års vallagskommittés förslag. Riksdagen följde utskott-tet. En parlamentarisk kommitté (In 1997:04) har nyligen tillsatts med uppdrag att se över lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap samt utreda vissa speciella frågeställningar som rör medborgarskapslagstiftningen (dir. 1997: 5). Kommittén skall också överväga åtgärder som kan stärka det svenska med- borgarskapets status. Vidare skall kommittén överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att underlätta för statslösa, barn som föds i Sverige av utländ-ska föräldrar och invandrare som har svårt att styrka sin identitet att bli svenska medborgare.
Utskottets bedömning När det gäller frågan om rösträtt för invandrare i riksdagsval vidhåller utskot-tet sin tidigare inställning. Utskottet kan alltså inte ställa sig bakom krav som syftar till att bryta sambandet mellan svenskt medborgarskap och rösträtt i riksdagsval. Kommittén (In 1997:04) har bl.a. i uppdrag att lägga fram för-slag som ytterligare underlättar för invandrare att erhålla svenskt medborgar-skap. Med hänvisning härtill avstyrks motionerna K604 ( mp), delvis, och A434 (v) yrkande 4. Genom förslaget till 1 kap. 3 § genomförs det EG-direktiv som ger vidgad rätt för unionsmedborgare bosatta i Sverige att rösta i landstings- och kom -munfullmäktigval. EG-direktivet ger också svenska medborgare bosatta i ett EU-land rätt att rösta i kommunalval på samma villkor som den statens egna medborgare. Reglerna är ett exempel på tillämpningen av principen om jäm- likhet mellan och lika behandling av en medlemsstats medborgare och med- borgare i andra medlemsstater och en följd av den rätt att röra sig fritt och uppehålla sig som föreskrivs i artikel 8 a i Romfördraget. Utskottet delar inte uppfattningen i motionerna K604 (mp), delvis, och K22 (mp) yrkande 4 att reglerna bör omfatta alla i Sverige bosatta invandrare, oavsett om de omfattas av direktivet eller inte. Utskottet tillstyrker 1 kap. 3 § andra stycket lagförsla-get, såvitt nu är i fråga och avstyrker de aktuella mp-motionerna. Utskottet ser inget skäl att frångå kravet på att svenska medborgare åtmins -tone skall ha den anknytningen till Sverige att de någon gång varit folkbok-förda i landet för att få rösträtt och avstyrker därför motion K23 (m) yrkande 2. Utskottet tillstyrker förslaget till 1 kap. 2 § i här aktuell del, i vilken erinras om vad som i 3 kap. 2 § RF slagits fast om rösträtt vid riksdagsval . Rösträttsåldern, 1 kap. 2-3 §§ Propositionen Propositionens förslag innebär som ovan framgått ingen ändring av nuvaran- de regler. I 1 kap. 2 och 3 §§ hänvisas till bestämmelserna i regeringsformen och kommunallagen.
Bakgrund till nuvarande bestämmelser Rösträttsåldern sänktes, liksom den civilrättsliga myndighetsåldern, från 21 till 20 år 1969. Genom 1974 års regeringsform sänktes rösträttsåldern ytterli-gare till nuvarande 18 år. Som skäl framhölls bl.a. (prop. 1973:90 s. 162 f.) att samhällsutvecklingen fört med sig att ungdomen i allmänhet hade större insikter i sociala, politiska och ekonomiska frågor än tidigare och att en sänkning av rösträttsåldern borde kunna medverka till att rikta ungdomens intresse i samhällsfrågor till den politiska aktivitet som hade den representa-tiva demokratin och dess olika organ som bas. Det ansågs samtidigt värdefullt att bevara sambandet mellan rösträttsåldern och myndighetsåldern, som sänktes till 18 år genom en ändring i föräldrabalken 1974.
Motionerna Tre motioner - 1996/97:K207 av Marie Wilén (c), 1996/97:Kr257 av Mari-anne Samuelsson m.fl. (mp), yrkande 17 och K22 (mp), yrkande 5 - tar upp frågan om en sänkning av rösträttsåldern till 16 år. I motion K207 begärs en utredning med uppgift att ta fram ett förslag till sänkt rösträttsålder i samtliga val, medan det i motion K22 yrkas beslut om en sådan ändring i regerings-formen och gällande följdlagstiftning att rösträttsåldern sänks till 16 år vid val till riksdagen, landsting och kommunfullmäktige. I motion Kr257 hem-ställs att riksdagen beslutar att rösträtts- och valbarhetsåldern sänks till 16 år i kommun- och landstingsval fr.o.m. 1998 års val.
Tidigare riksdagsbehandling Utskottet behandlade motioner om sänkning av rösträttsåldern till 16 år senast i sitt av riksdagen godkända betänkande 1995/96:KU6. Utskottet ansåg inte att det fanns skäl att sänka rösträttsåldern under den ålder som nu gäller för rösträtt och i civilrättsligt avseende.
Utskottets bedömning Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och avstyrker motionerna K207 (c), Kr257 (mp) yrkande 17 och K22 (mp) yrkande 5. Förslaget till 1 kap. 2 och 3 §§ tillstyrks vad avser rösträttsåldern.
Gemensam valdag m.m., 1 kap. 10 § Gällande bestämmelser Ordinarie val till riksdagen förrättas enligt 3 kap. 3 § regeringsformen i dess lydelse fr.o.m. 1995 vart fjärde år. I riksdagsordningen (1 kap. 1 §) föreskrivs att sådana val hålls i september. Närmare bestämmelser om tidpunkten finns i den nuvarande vallagen. Propositionen Bestämmelserna i propositionens förslag om när val skall hållas motsvarar den nuvarande vallagens bestämmelser och innefattar också en erinran om vad som gäller enligt regeringsformen och kommunallagen. Ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och kommun- fullmäktige skall hållas samma dag. Valdag skall vara den tredje söndagen i september, 1 kap. 10 § första stycket. I paragrafens andra stycke erinras om att de nu nämnda valen skall hållas vart fjärde år.
Motionerna Tre motioner tar upp frågan om skilda valdagar för riksdags- och kommunal- val. I motionerna 1996/97:K202 av Carl Bildt m.fl. (m), yrkande 8 och K18 ( m) yrkande 1 begärs en utredning om förutsättningarna för en återgång till ett valsystem med skilda valdagar för riksdags- och kommunalval. Med skil- da valdagar skulle de kommunala frågorna - och de kommunala politikerna - uppmärksammas bättre och därmed ges mer rättvist utrymme i den allmänna debatten, anför motionärerna. Även Miljöpartiet anser att kommunalvalen i dag hamnar i skuggan av riksdagsvalet och begär i motion K22 (mp) förslag till sådan ändring i vallagen att skilda valår införs för riksdags- och kommu-nalval (yrkande 10). I motion 1996/97:K536 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c), yrkande 2, begärs ett tillkännagivande till regeringen om att valdagen bör flyttas till våren. I samband med att riksdagen beslutade om kalenderårsbudget borde riksdagen även ha tagit ställning för att flytta valdagen till våren, anför motionärerna. Det nu gällande systemet innebär att valrörelse och budgetarbete kommer att sammanfalla, vilket motionärerna menar är olyckligt . De pekar också på att den tillträdande regeringen vid ett regeringsskifte i princip kommer att tving-as överta den tidigare regeringens budget under det första året vid makten. Tidigare riksdagsbehandling Utskottet behandlade ett motionsyrkande (mp) om skilda valdagar vid val till riksdagen respektive regionala och lokala församlingar senast i sitt av riksda-gen godkända betänkande 1995/96:KU6. Utskottet hänvisade till att vid överläggningar mellan riksdagspartierna överenskommelse träffats om för -längning av valperioderna för riksdag, landsting och kommuner utan föränd- ringar i fråga om den gemensamma valdagen. Mot den bakgrunden avstyrkte utskottet det då aktuella motionsyrkandet. Folkstyrelsekommittén, som bl.a. hade i uppgift att överväga hur riksda- gens arbetsformer skulle kunna effektiviseras, bedömde att kalenderårsbudget förutsatte att de allmänna valen måste flyttas till våren . Kommittén fann så stora nackdelar med vårval att dess slutsats blev att det nuvarande budgetåret borde behållas (SOU 1987:6 s. 206). Riksdagsutredningen föreslog i samband med överlämnandet av sitt prin- cipbetänkande i juni 1993 att tidpunkten för riksdagsval skulle tidigareläggas. De författningsöverläggningar som hölls hösten 1993 mellan företrädare för riksdagspartierna ledde inte till någon överenskommelse om att ändra tid-punkten för allmänna val. Riksdagsutredningen ansåg sig därför i sitt slutliga förslag om statens budgetår böra utgå från att valdagen skulle vara oföränd-rad. Ett motionsförslag (c) om att förlägga riksdagsvalen till våren avstyrktes i betänkande 1994/95:KU40. Utskottet hänvisade till att Riksdagsutredningen utgått från oförändrad valdag som en konsekvens av författningsöverlägg- ningarna och avstyrkte motionen. Riksdagen följde utskottet. Utskottets bedömning De överläggningar mellan riksdagspartierna som ägde rum hösten 1993 ledde inte till någon överenskommelse om att ändra tidpunkten för de allmänna valen vare sig när det gäller gemensam valdag för riksdags- och kommunal- val eller en flyttning av de allmänna valen till våren. Utskottet tillstyrker förslaget till 1 kap. 10 § första stycket första meningen om att ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och kom-munfullmäktige skall hållas samma dag och avstyrker motionerna K202 (m) yrkande 8, K18 (m) yrkande 1 och K22 (mp) yrkande 10. Utskottet tillstyrker också propositionens förslag att valdag skall vara den tredje söndagen i september (1 kap. 10 § första stycket andra meningen) och avstyrker motion K536 (c) yrkande 2.
Valkretsindelningen vid riksdagsval, 2 kap. Propositionen För val till riksdagen är landet indelat i valkretsar. Valkretsarna är för närva-rande 29 och överensstämmer i princip med länsindelningen. I 2 kap. 2 § lagförslaget finns bestämmelsen om valkretsindelningen vid riksdagsvalen. Den motsvarar 2 kap. 1 § i den nuvarande vallagen, förutom att den innehål- ler en uppräkning av samtliga valkretsar. Motionerna I motion K23 (m) begärs ett tillkännagivande till regeringen om att en ny trettionde valkrets bör inrättas för svenska medborgare som inte är bosatta i Sverige (yrkande 1). Den nya valkretsen skall gälla val till riksdagen och skall, tillsammans med övriga 29 valkretsar, utgöra en gemensam valkrets för val till Europaparlamentet. Motionären anser att det är fel att de utlandsboen-des röster enligt nuvarande system räknas i det valdistrikt där de var folkbok-förda vid utflyttningen och hänvisar bl.a. till att andra länder, t.ex. Frankrike, har delegater i sina demokratiska församlingar som representerar utomlands boende medborgare. Enligt motionärerna i motion K18 (m) bör regeringen överväga om och i så fall på vilket sätt den aviserade länssammanslagningen i Västsverige kan komma att påverka nuvarande valkretsindelning (yrkande 4). Motionärerna utgår från att regeringen uppmärksamt kommer att följa hur utvecklingen mot en förändrad regional samhällsorganisation inverkar på den nuvarande val- kretsindelningen och förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen om det visar sig att reformerna har en negativ påverkan på valkretsindelningen. Tidigare riksdagsbehandling Frågan om en egen valkrets för utlandssvenskar väcktes i en motion (m) behandlades av utskottet våren 1995 i betänkande 1994/95:KU40. Utskottet förklarade sig inte dela den då aktuella motionärens uppfattning om fördelar-na med en valkrets för utlandssvenskar och avstyrkte motionen. Riksdagen följde utskottet. Utskottets bedömning Regeringen har nyligen lagt fram proposition 1996/97:108 om ändrad läns- indelning och försöksverksamhet i Västsverige. I propositionen föreslås bl. a. en ändring av vallagens bestämmelse om riksdagsvalkretsar. Förutom ändra -de benämningar på valkretsarna överflyttas Habo och Mullsjö kommuner på egen begäran till Jönköpings läns valkrets. Enligt propositionen framstår den föreslagna förändringen som så begränsad till omfattningen att det förefaller osannolikt att den skulle påverka möjligheten till ett proportionellt valresultat i förhållande till dagens valkretsutformning. Utskottet avstyrker motion K18 (m) yrkande 4 med hänvisning härtill. Utskottet vidhåller sin inställning att någon särskild valkrets för utlands -svenskar inte bör inrättas. Propositionens förslag till 2 kap. 2 § tillstyrks och motion K23 (m) yrkande 1 avstyrks.
Valkretsindelningen vid kommunala val, 2 kap. Utjämningsmandat och småpartispärr, 3 kap. och 18 kap.
Gällande ordning För val av landstingsledamöter indelas landstingen i valkretsar. För val av kommunfullmäktige gäller att kommunerna skall delas in i valkretsar, om det finns fler än 24 000 röstberättigade invånare i kommunen eller det skall utses minst 51 fullmäktige för kommunen. Kommunen får också delas in i valkret-sar, om det finns fler än 6 000 röstberättigade i kommunen. Ett helt proportionellt valsystem innebär bl.a. att, sedan de fasta valkrets-mandaten fördelats, avvikelser från ett proportionellt rättvisande resultat korrigeras med hjälp av utjämningsmandat. Principen om fullständig propor-tionalitet genombryts av den s.k. småpartispärren. För val till landstingsfull-mäktige infördes ett helt proportionellt system vid valet år 1976. För fördel-ningen av mandaten i landstingsfullmäktige har spärren satts till 3 % av rös-terna i hela landstinget. Mandaten i landstingsfullmäktige utgörs av fasta valkretsmandat och ut- jämningsmandat. Fördelningen av mandaten i kommunfullmäktige sker för varje valkrets proportionellt med den jämkade uddatalsmetoden. Något utjämningsförfaran-de mellan valkretsar förekommer inte. Någon särskild småpartispärr före-kommer inte heller.
Utredningsarbete Frågan om att införa ett mer proportionellt system också för val till kommun-fullmäktige har utretts flera gånger utan att det lett till lagstiftning. Senast övervägdes frågan av 1993 års vallagskommitté. Kommittén kunde inte enas i frågan och detta hade sin orsak i olika synsätt på behovet av att komplettera ett kommunproportionellt system med småpartispärr och delade meningar om det angelägna i att ha likartade system för val till landstings- och kommun-fullmäktige. Kommittén valde därför att avstå från att lägga fram ett förslag. Propositionen Propositionens förslag innebär inte någon ändring av gällande ordning. Re- geringen anser mot bakgrund av att 1993 års vallagskommitté inte kunde enas i frågan att det inte nu skall införas några regler om utjämningsmandat eller småpartispärr för val till kommunfullmäktige i den nya vallagen. Bestämmel-ser om den kommunala valkretsindelningen finns i 2 kap. 3-12 §§. Bestäm-melser om utjämningsmandat och småpartispärr i landstingsval finns i 3 kap. 4-6 §§ och 18 kap. 24-29 §§.
Motionerna I motion K22 (mp) föreslås att riksdagen beslutar ändra förslaget till vallag så att möjligheten för kommunerna att indela kommunen i valkretsar avskaffas (yrkande 7). Enligt motionärerna leder valkretssystemet på kommunnivå till att man får en bristande överensstämmelse mellan valresultatet och fördel-ningen av mandaten. I samma motion begärs också att småpartispärren till landstingsvalen sänks till 1 % (yrkande 6, delvis) . Det nuvarande systemet har skyddat gamla och trötta partier och hindrat en nödvändig förnyelse i parlamenten, heter det i motionen. I motion K25 (fp) begärs ett tillkännagivande till regeringen om att införan-de av utjämningsmandat i kommunfullmäktigvalen och fastställande av per-sonligt röstetal i flera valkretsar bör bli föremål för förnyad beredning (yrkande 2). Enligt motionärerna är den bristande proportionaliteten i valen till kommunfullmäktige i de valkretsindelade kommunerna besvärande och bör få en snar lösning. Det är inte rimligt med en ordning som medför att vissa partier får "betala" mycket mer för sina mandat än andra. Enligt motio-närernas uppfattning bör valsystemet modifieras antingen genom att indelning av medelstora kommuner i flera valkretsar undviks eller - hellre - genom att utjämningsmandat införs. I samband med den förnyade beredningen bör också en översyn göras av konsekvenserna i kommuner som har flera valkret-sar av reglerna i 18 kap. 44 § andra stycket i förslaget till ny vallag. Dessa regler innebär att personligt röstetal skall fastställas för en kandidat som har fått minst 5 % av partiets röstetal i valkretsen. Den nu föreslagna regleringen kan enligt motionärerna innebära att en kandidat som fått färre personröster i hela kommunen jämfört med en annan, ändå kan bli invald före den senare i lägen där den förstnämndes personröster är koncentrerade till en valkrets och den andres mer jämnt fördelade i kommunen. Tidigare riksdagsbehandling Utskottet behandlade motioner om valkretsindelning och utjämningsmandat vid kommunala val senast våren 1995. Utskottet avstyrkte motionerna med hänvisning till 1993 års valkommittés då pågående överväganden (1994/95: KU40). Riksdagen följde utskottet.
Utskottets bedömning Utskottet delar regeringens uppfattning att det inte nu bör införas några regler om utjämningsmandat eller småpartispärr vid kommunfullmäktigval i den nya vallagen och avstyrker alltså motion K25 (fp) yrkande 2. Utskottet tillstyrker bestämmelserna om kommunal valkretsindelning i 2 kap. 3-12 §§ och av-styrker motion K22 (mp) yrkande 7. Enligt utskottets mening bör den nuvarande 3-procentsspärren i landstings- valen behållas. En spärrnivå på 1 % som föreslås i motion K22 (mp) skulle inte fylla syftet att motverka partisplittring. Utskottet tillstyrker förslaget till 18 kap. 24 § och avstyrker motionen (yrkande 6, delvis).
Antalet ledamöter i riksdagen, 3 kap. Nuvarande bestämmelser med bakgrund Enligt 3 kap. 1 § RF består riksdagen av en kammare med 349 ledamöter. Författningsutredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 1963:17) Sveriges statsskick att vid övergång till enkammarriksdag antalet ledamöter i riksda -gen skulle reduceras från dåvarande 383 till 290. Enligt utredningens mening skulle man då trots reduktionen få lika fullständig representation som man hade i andra jämförbara länder. Vid remissbehandlingen av utredningens förslag var meningarna starkt delade om det lämpliga antalet ledamöter. Grundlagberedningen ansåg i sitt betänkande (SOU 1967:26) Partiell för- fattningsreform att det fanns anledning att gå fram med försiktighet om man ville begränsa antalet ledamöter i en enkammarriksdag. Enligt beredningen skulle en begränsning sannolikt gå ut framför allt över glesbygdernas repre -sentation. Vid en avvägning mellan de skilda synpunkter som framförts kom beredningen för sin del till uppfattningen att enkammarriksdagen borde bestå av 350 ledamöter. Frågan om den nya riksdagens ledamotsantal blev föremål för en omfattan-de debatt. Konstitutionsutskottet (KU 1968:20) konstaterade att det även inom utskottet funnits delade meningar, men att flertalet ledamöter funnit sig böra godta den kompromiss som träffats av Grundlagberedningens majoritet. I Grundlagberedningens betänkande (SOU 1970:17) Ersättare för riksdags- ledamöterna väcktes tanken att ett införande av ett ersättarsystem borde kombineras med en sänkning av riksdagens ledamotsantal. Beredningen fann dock att det angelägna i en nära och levande kontakt mellan väljare och valda bjöd till försiktighet inför tanken att minska ledamotsantalet. Föredragande statsrådet anförde i samband med förslaget om införande av ersättare (prop. 1972:66) att det enligt hans mening inte fanns anledning att koppla samman ersättarfrågan med den större frågan om lämpligt antal riks-dagsledamöter. Han tillfogade att den senare frågan varken kunde eller borde bedömas uteslutande eller ens huvudsakligen under hänsynstagande till ar-betsförhållandena i riksdagen. Andra faktorer, som t.ex. hänsynen till möjlig-heterna att bereda olika landsdelar allsidig representation i riksdagen måste enligt föredragande statsrådet väga tyngre. Utskottet (KU 1972:30) kunde för sin del ansluta sig till denna ståndpunkt. Enligt utskottets mening borde där-för inte frågan om riksdagens ledamotsantal tas upp till prövning i det sam-manhanget. Antalet ledamöter i riksdagen ändrades vid antagandet av 1974 års rege- ringsform till 349. Folkstyrelsekommittén ansåg i betänkandet (SOU 1987:6) Folkstyrelsens villkor att antalet ledamöter i riksdagen inte gärna kunde minskas om man ville behålla en rimlig representation även för de rena glesbygdsområdena. Propositionen Bestämmelser om mandaten i riksdagen har tagits in i 3 kap. 1-3 §§ lagför- slaget och innebär ingen ändring i sak. I 1 § erinras om innehållet i 3 kap . 1 och 6 §§ regeringsformen. 2 och 3 §§ motsvarar bestämmelser i den nuvaran-de vallagen. Motionerna I två motioner föreslås att antalet riksdagsledamöter minskas. Fredrik Reinfeldt (m) hemställer i motion 1996/97:K201 att riksdagen be- slutar halvera antalet riksdagsledamöter till 175 (yrkande 1). Det skulle enligt motionären ställa större krav på varje enskild ledamot att ha en bättre hel-hetsuppfattning om politiken och det skulle bli lättare för det lägre antalet ledamöter att få utrymme i medierna. Besparingen till följd av en halvering av ledamotsantalet kan enligt motionären beräknas till drygt 180 miljoner kronor. Riksdagen bör därför besluta att förändra kostnadsersättningssystemet så att ledamöternas ersättning ökar från dagens ca 70 000 kr till 1 miljon kronor om året (yrkande 2). Mot kvitto skulle sedan den enskilde ledamoten tillåtas anställa eller avlöna egna utredningsresurser. Moderata samlingspartiet anser i motion K202 att det finns skäl att övervä- ga och närmare belysa konsekvenserna av att minska antalet riksdagsledamö- ter till 249 och hemställer att riksdagen hos regeringen begär förslag härom (yrkande 9). Om antalet ledamöter minskade skulle detta inte enbart medver-ka till att de folkvalda blev mer kända ute bland folket utan också leda till en mer "arbetsduglig" riksdag. En riksdag med färre ledamöter reser dock flera viktiga frågor av demokratikaraktär, påpekar Moderata samlingspartiet, bl.a. frågan om hur många riksdagsledamöter som fordras för att alla delar av vårt land skall få en god representation i riksdagen.
Tidigare riksdagsbehandling Utskottet har behandlat motioner om att minska antalet riksdagsledamöter flera gånger tidigare, senast i sitt av riksdagen godkända betänkande 1993/ 94:KU44. Utskottet ansåg då att en minskning av antalet riksdagsleda-möter, under förutsättning att den var mer än helt marginell, skulle medföra svårighet att behålla såväl en rimlig partirepresentation som en representation över huvud taget från olika delar av landet. Utskottet påpekade också att ett minskat antal ledamöter skulle göra det ännu svårare för framför allt ledamö-terna från de mindre partierna att tillfredsställa önskemål om deltagande i sammankomster och andra aktiviteter i valkretsarna . De då aktuella motio-nerna avstyrktes. Utskottets bedömning Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och tillstyrker förslaget till 3 kap. 1 §. Motionerna K201 (m) yrkandena 1 och 2 samt K202 (m) yrkande 9 av-styrks alltså. Registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater, 5 kap. Propositionen I syfte att underlätta personröstningen, hindra missbruk av den fria nomine -ringsrätten och möjliggöra en säker och snabb sammanräkning föreslår rege- ringen att den fria nomineringsrätten begränsas i vissa avseenden. Den fria nomineringsrätten kan i korthet sägas innebära att väljarna på val -dagen har rätt att fritt välja vilket parti de önskar rösta på samt själva be-stämma vilka kandidater de vill rösta på. I detta ligger att väljarna kan kom-ponera egna namnvalsedlar genom att stryka eller skriva till kandidater på valsedlarna. Den fria nomineringsrätten har emellertid missbrukats på olika sätt under den tid som rätten funnits. För att hindra missbruket infördes år 1935 regler som innebar att partierna fick möjlighet att registrera en partibe-teckning. För att ett parti enligt nu gällande regler skall få fullständigt skydd för sin partibeteckning krävs att partiet registrerar partibeteckningen och anmäler minst fyra kandidater. Skyddet uppkommer numera genom att de två första namnen på en valsedel för ett visst parti måste vara anmälda för att namnen skall beaktas vid mandatfördelningen inom partiet. I propositionen föreslås ett fakultativt system där samtliga kandidater an -mäls. Regleringen bygger på nuvarande ordning med anmälan av kandidater och beställning av valsedlar och innebär i stora drag följande. Ett parti kan, men måste inte, registrera en partibeteckning. Om partiet vill skydda partibeteckningen mot otillbörligt utnyttjande skall det också anmäla samtliga kandidater som det avser att ställa upp med i valet (5 kap. 13 § lag-förslaget). För ett parti som registrerat partibeteckning och anmält kandidater kan inte väljarna nominera egna kandidater fritt. Tillskrivna namn på valsed-lar för ett sådant parti skall nämligen inte beaktas vid sammanräkningen (18 kap. 11 § första stycket 2 lagförslaget). Om ett parti registrerar partibeteckning men inte anmäler kandidater till något val finns, liksom i dag, möjlighet att fritt nominera kandidater. Det -samma gäller naturligtvis partier som inte registrerat sin partibeteckning . Av förslaget till 6 kap. 5 § följer att ett tillskrivet namn på en valsedel för ett parti som inte registrerat sin partibeteckning eller anmält kandidater enligt 5 kap. 13 § skall betraktas som en särskild personröst. Har flera kandidatnamn skrivits till på en sådan valsedel skall väljaren anses ha lämnat en personröst för det första namnet. Den fria nomineringsrätten gäller alltså fortfarande beträffande de partier som valt att inte anmäla några kandidater. Enligt 18 kap. 11 § tredje stycket skall strykningar av namn inte längre be -aktas på en valsedel som upptar namn. Om strykningar sker på en sådan valsedel skall valmyndigheten bortse från strykningen. Namnlistan i dess ursprungliga form gäller alltså, trots strykningen. Om endast tillskrivna namn finns på valsedeln, där detta är möjligt enligt reglerna, och det översta av dessa namn strukits är det dock, enligt propositionen, naturligt att bortse från både namn och strykning. Någon särskild regel för detta speciella fall anses inte nödvändig (specialmotiveringen s. 222). I propositionen påpekas att det krävs att mer än 50 % av alla väljare stryker samma kandidat för att stryk-ningarna skall få effekt. Strykningarna skall alltså inte ingå i sammanräk-ningen av valet. Det kan dock finnas ett intresse hos partierna av att få stryk-ningarna redovisade. Enligt propositionen utesluter inte de föreslagna regler-na att man efter den egentliga sammanräkningen också kontrollerar om strykningar av viss omfattning förekommit. Detta ligger i valmyndigheternas allmänna serviceskyldighet. Bakgrunden till den föreslagna regleringen är enligt propositionen i första hand behovet av att uppnå ordning bland kandidaterna vid införandet av det ökade personvalet. Anmälan av kandidaterna gör det lättare för väljarna att orientera sig bland kandidaterna. Vidare ges de partier som registrerat parti-beteckning och anmält samtliga kandidater ett ökat skydd mot manipulationer med beteckningarna i valen genom att missbruk av den fria nomineringsrät-ten, t.ex. med s.k. piratlistor, inte blir möjligt. Den effekt personvalet får på sammanräkningen måste också uppmärksammas. Möjligheterna till en snabb och riktig sammanräkning försvåras genom införandet av personröstning. Genom ett anmälningsförfarande för kandidater för de partier som registrerat partibeteckning kan sammanräkningen göras mycket enkel, anför regeringen. Sammantaget med förslaget beträffande strykningar och tillskrivna namn torde personvalet inte försvåra sammanräkningen i förhållande till vad som gäller i dag, heter det i propositionen. Regeringen påpekar också att den frihet som nu gäller i nomineringsfrågan torde vara unik i ett internationellt per-spektiv.
Motionerna Motionärerna i motion K22 (mp) motsätter sig förslaget att de partier som väljer att registrera partibeteckning måste anmäla samtliga kandidater i valet. De anser att möjligheten att registrera partibeteckning genom att anmäla två kandidater överst på en namnvalsedel bör finnas kvar (yrkande 8) . I motion K26 av Tomas Högström (m) yrkas att riksdagen avslår proposi- tionens förslag beträffande strykningar av namn på valsedlar (yrkande 2). Enligt motionären tyder förslaget att strykningar inte skall beaktas mer på omsorg om kandidaterna och de politiska partiernas anseende än på omsorg om väljarnas möjlighet att markera sin inställning. Utifrån nuvarande tekniska förutsättningar godtar motionärerna i motion K18 (m) regeringens förslag att strykningar inte skall beaktas vid mandatför- delningen. Motionärerna vill dock framhålla att det finns ett stort demokra -tiskt värde i att väljarnas yttringar så långt möjligt beaktas. Så snart den tek-niska utvecklingen tillåter bör därför det nuvarande synsättet på väljarnas strykningar övervägas på nytt, anför motionärerna och begär ett tillkännagi-vande till regeringen härom (yrkande 2). Utskottets bedömning Vid partiöverläggningarna hösten 1993 enades man om att frågan om åtgärder mot missbruk av den fria nomineringsrätten skulle beredas i en parlamenta- risk utredning. Nomineringsrätts- och valkretskommittén har därefter behand -lat frågan. Det förslag om att i vissa avseenden begränsa den fria nomine- ringsrätten som läggs fram i propositionen överensstämmer med förslagen i Nomineringsrätts- och valkretskommitténs förslag i slutbetänkandet Utvärde- rat personval (SOU 1996:66). Utskottet delar regeringens uppfattning att den frivilliga ordning för anmä -lan av kandidater som nu föreslås har sådana fördelar att den mot bakgrund av det införda personvalsinslaget uppväger den inskränkning i den fria nomi -neringsrätten som anmälningsförfarandet medför. Utskottet tillstyrker därför det föreslagna regelsystemet. Utskottet vill erinra om att den fria nomine-ringsrätten fortfarande gäller beträffande de partier som valt att inte anmäla några kandidater. Motionärerna i motion K22 (mp) anser att möjligheten att registrera parti- beteckning genom att anmäla två kandidater överst på en namnvalsedel bör finnas kvar. Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande. För att en regi- strerad partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val enligt nuvarande bestäm -melser skall partiet anmäla minst fyra kandidater (5 kap. 8 § nuvarande val-lag). Vid den slutliga sammanräkningen skall namn på valsedel anses obe -fintligt om valsedeln gäller ett registrerat parti som anmält kandidater enligt 5 kap. 8 § och valsedeln inte som första och andra namn upptar namnet på någon av de anmälda kandidaterna. Detta följer av 14 kap. 5 § punkt 3 i den nuvarande vallagen och är det skydd mot otillbörligt utnyttjande av partibe-teckning som dagens regler ger. Som ovan nämnts innebär de föreslagna reglerna att alla namn, som skrivits till på en valsedel för ett parti som registrerat partibeteckning och anmält kandidater, anses som obefintliga. För ett parti som anmält endast två kandi-dater anses alltså alla namn som tillskrivits under dessa två obefintliga. Detta innebär alltså ett betydligt starkare skydd mot s.k. piratlistor än vad dagens system ger. Om ett parti endast önskar ett administrativt skydd för sin partibeteckning - kanske för att hindra andra partier från att registrera en förväxlingsbar be-teckning - kan partiet, liksom i dag, registrera partibeteckningen utan att anmäla några kandidater. För ett sådant parti finns, liksom i dag, möjlighet att fritt nominera kandidater. Emellertid skall en partibeteckning avregistreras om partiet inte anmält kandidater för två val i följd. Detta följer av 5 kap. 11 § lagförslaget och motsvarar dagens bestämmelser i 5 kap. 6 §. Med de föreslagna reglerna kommer i huvudsak alla kandidater att anmälas inför valet. Sammanräkningsförfarandet underlättas därigenom väsentligt. Utskottet ser en stor fördel i detta och tillstyrker propositionens förslag till bestämmelser om anmälan av kandidater. Motion K22 (mp) yrkande 8 av- styrks alltså. Strykningar kommer inte längre att kunna påverka valresultatet. Såsom an- förs i propositionen kan strykningar emellertid ge partierna möjligheter att fånga upp signaler om att vissa kandidater är mindre populära. De föreslagna reglerna utesluter inte att man efter den egentliga sammanräkningen också kontrollerar om strykningar av en viss omfattning förekommit. I valmyndig-heternas allmänna serviceskyldighet ingår att göra sådana kontroller i de fall det finns intresse av att få strykningarna redovisade. Partierna ges därigenom möjlighet att beakta väljarnas opinionsyttringar i nomineringsarbetet. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion K18 (m) yrkande 2, vari begärs att synsättet på strykningarnas betydelse skall övervägas på nytt. Utskottet avstyrker också motion K26 (m) yrkande 2, i vilken yrkas avslag på proposi-tionens förslag om strykningarnas betydelse. Valsedlar, 6 kap. Propositionens förslag till 6 kap. behandlar frågor med anknytning till valsed-larna och motsvarar i stort sett 6 kap. i den nuvarande vallagen. Valsedlarnas utformning och innehåll Propositionen I förslaget till 6 kap. 3 § anges vilka uppgifter en valsedel bör innehålla . Den enda uppgift som i egentlig mening är obligatorisk är partibeteckningen - saknas den uppgiften blir valsedeln ogiltig enligt 18 kap. 10 §. I övrigt bör valsedeln innehålla namn på en eller flera kandidater, valkretsbeteckning, valbeteckning som visar för vilket val valsedeln gäller och uppgift om huru-vida det parti, som valsedeln gäller för, har registrerat sin partibeteckning och anmält kandidater enligt 5 kap . 13 §. Den sistnämnda föreskriften är ny. Enligt propositionen (s. 191) kan en sådan upplysning lämnas t.ex. genom att valsedeln för ett sådant parti förses med en uppgift ovanför kandidatnamnen som anger att kandidaterna är anmälda. Föreskriften behövs enligt proposi-tionen för att väljarna skall veta att tillskrifter och strykningar av kandidat-namnen på en sådan valsedel inte beaktas. Som ovan nämnts (s. 28) följer av 18 kap. 11 § punkt 2 att namn som skrivits till på en valsedel som gäller för ett parti som registrerat partibeteckning och anmält kandidater enligt 5 kap. 13 § anses obefintliga. I 6 kap. 5 § andra stycket har intagits en hänvisning till reglerna i 18 kap. 11 § tredje stycket. Reglerna innebär, som ovan nämnts, att strykningar av namn inte längre skall beaktas. Utskottets bedömning Utskottet tillstyrker förslaget att det på valsedlarna bör lämnas en upplysning om att partiet registrerat partibeteckning och anmält kandidater . Härav fram-går att tillskrifter och strykningar av kandidatnamn på en sådan valsedel inte beaktas. Med anledning av vad som anförs i specialmotiveringen på s. 191 vill ut- skottet erinra om att om upplysningen av någon anledning skulle saknas på en valsedel för ett parti som registrerat partibeteckning och anmält kandidater detta inte får till följd att tillskrivna namn beaktas. Upplysningen som sådan har alltså ingen rättsverkan, utan är endast en information till väljarna. Symboler på valsedlar Bakgrund Det har länge förekommit att partier framfört sina budskap under en viss symbol. Partierna vill på det sättet profilera sig visuellt. Symbolerna har blivit allmänt kända. Den nuvarande vallagens 6 kapitel om valsedlar innehåller inte några bestämmelser som tar sikte på symboler på valsedlar. Det finns således inget stadgande som uttryckligen förbjuder användningen av symbo-ler eller någon bestämmelse som direkt medför att en valsedel med en symbol skall förklaras ogiltig. 1993 års vallagskommitté (SOU 1994:30) diskuterade möjligheten att trycka partisymboler på valsedlarna men avstod från att lägga fram förslag med sådant innehåll. Också Nomineringsrätts- och valkretskommittén (SOU 1995: 143) avstod från att lägga fram förslag i denna del. Kommittérna ansåg inte att fördelarna uppvägde de nackdelar som kunde förutses av en ordning där partisymboler trycks på valsedlarna. Propositionen Enligt regeringens bedömning bör det inte införas några regler för att under-lätta möjligheterna att trycka partisymboler på valsedlarna. De skäl som framförts för att införa en sådan ordning är enligt regeringen att det skulle underlätta för nya grupper av väljare som tillkomit på senare tid, såsom tidi-gare omyndigförklarade personer, som inte tidigare hade rösträtt och vissa invandrargrupper, som kan ha svårt att tillgodogöra sig texten på valsedeln. Emellertid har de skäl som talar mot att tillåta partisymboler på valsedlar större tyngd, enligt regeringens uppfattning. Sålunda förefaller det enligt regeringen mindre lämpligt att samtidigt med personvalets införande i det svenska valsystemet också införa regler som framhäver partierna. Ett andra skäl, som regeringen anser mycket starkt talar emot partisymboler på valsed-larna, är att valhemligheten lättare kan avslöjas med färgglada symboler på valsedlarna. Förutom dessa principiella invändningar anför regeringen också vissa tekniska. En sådan är att valsedeln, med utrymme för personmarkering, inte är av sådant format att den också kan ta upp en symbol som är stor nog att skiljas från andra. Dessutom måste eventuellt ny maskinell utrustning införskaffas för tryckningen. Slutligen kan det uppkomma svårigheter vid sammanräkningen om också en bedömning av valsedlarnas giltighet med hänsyn till partisymbolen skall göras. Motionen I motion 1996/97:K21 av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (båda m) begärs ett tillkännagivande om att partisymboler på valsedlarna bör tillåtas. Motionärerna godtar inte regeringens invändningar mot en sådan ordning. En tryckt symbol i samma tryckfärg som övrigt tryck på valsedeln skulle, enligt tillfrågade tryckerier, inte medföra någon merkostnad, anför motionärerna. En symbol som inte trycks i färg skulle inte heller äventyra valhemligheten. Valhemligheten skulle tvärtom kunna bli bättre för dem som i dag behöver fråga om hjälp för att hitta rätt partibeteckning. För de nya grupper som rege-ringen utpekar och som skulle ha glädje av partisymboler - tidigare omyndig-förklarade, vissa invandrargrupper m.fl. - blir glädjen säkert stor även med svarta symboler, tror motionärerna. Tidigare riksdagsbehandling Motioner om möjlighet att införa symboler på valsedlarna har behandlats tidigare av utskottet, senast i betänkande 1993/94:KU12. Utskottet erinrade då om att vallagsfrågor var aktuella både i utredningssammanhang och genom de samtal i författningsfrågan som då pågick. Utskottet menade att frågan kunde komma upp i dessa sammanhang och avstyrkte den då aktuella motio-nen. Utskottets bedömning Inledningsvis kan nämnas att det i dag förekommer att vissa lokala partier själva, utan att anvisade tryckerier anlitas, trycker upp valsedlar. På dessa trycks diverse symboler och logotyper som skall utmärka eller särskilja par-tinamnet. Såvitt känt är har emellertid ingen sådan valsedel bedömts som ogiltig. Utskottet delar emellertid regeringens uppfattning att det av både principiella och tekniska skäl är mindre lämpligt att nu införa regler för att underlätta möjligheten att trycka partisymboler på valsedlarna. Motion K21 (m) avstyrks därför. Röstlängder och röstkort, 7 kap. lagen om röstlängdsregister Propositionen Av 3 kap. 2 § RF och 4 kap. 4 § kommunallagen följer att en person med rösträtt måste vara upptagen i röstlängd för att vara berättigad att utöva sin rösträtt. I propositionen föreslås ett nytt system för framställning av röst-längder och röstkort. Bestämmelserna finns i 7 kap. lagförslaget. Enligt den nu gällande vallagen är det förhållandena den 1 juli som bestämmer om en person som uppfyller kraven på rösträtt på valdagen också skall vara röstbe-rättigad i ett kommande val. Att kvalifikationsdagen därmed ligger mer än två månader före valdagen vid septemberval anser regeringen vara en oaccepta-belt lång tid. Enligt regeringen bör man vid utformningen av röstlängdsförfa-randet sträva efter att så många som möjligt av dem som på valdagen faktiskt uppfyller kraven för rösträtt också skall vara upptagna i röstlängden och därmed få delta i valet. Regeringen föreslår därför att kvalifikationsdagen för rösträtt bestäms till 30 dagar före valdagen. Tiden för förtidsröstning på pos-ten föreslås kortas ned från 24 dagar till 18 dagar före valdagen. Med utgångspunkten att tiden mellan kvalifikationsdagen och valdagen bör sättas så kort som möjligt ifrågasätter regeringen också det nuvarande syste-met med en fast, alltid given kvalifikationsdag. Den nuvarande fasta giltig-hetstiden för röstlängderna betyder att uppgifterna i röstlängden vid val till Europaparlamentet, som hålls i juni, kommer att vara närmare ett år gamla. Regeringen föreslår därför att systemet med en alltid gällande röstlängd er-sätts med ett system där röstlängden bara tas fram då det skall hållas ett val eller en omröstning. I propositionen föreslås också en särskild registerlag för röstlängds- och röstkortsframställningen. Enligt regeringen är det en förutsättning för att det skall vara möjligt att korta tiden mellan kvalifikationsdagen och valdagen att så många relevanta uppgifter som möjligt finns samlade i ett register. Regist-ret måste föras med stöd av ADB och kommer att utgöra ett personregister i datalagens (1973:289) mening. Genom att huvuddragen för registreringen läggs fast i en särskild registerlag anser regeringen att behovet av skydd för den enskildes personliga integritet väl tillgodoses. I förslaget till registerlag ges bestämmelser om registerändamål, registerinnehåll, direktåtkomst, upp-giftslämnande, sökmöjligheter och gallringsregler. Uppgifterna till röst-längdsregistret kommer i allt väsentligt att inhämtas från aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister. Uppgifter om kyrkotillhörighet hämtas från Svenska kyrkans centralstyrelses register över kyrkotillhöriga. Av 7 kap. 15 § 1 sekretesslagen följer att om det av särskild anledning kan antas att en person eller någon honom närstående lider men om uppgift om t. ex. en hemadress röjs, får uppgiften inte lämnas ut. Om en sådan skyddad adressuppgift inom folkbokföringen lämnas över till en kommun på grund av en i författning reglerad förpliktelse, i form av en röstlängd, saknas sekre- tesskydd hos kommunen. I verksamhet som avser registrering av betydande del av befolkningen gäller sekretess i den utsträckning som regeringen före-skriver det (7 kap. 15 § 1 sekretesslagen). Enligt regeringen är det uppenbart att röstlängdsregister omfattar en betydande del av befolkningen, men att de inte utgör register över totalbefolkningen. I propositionen anförs att regering-en avser att i förordning föreskriva om sekretess för röstlängdsregistren. Härigenom kommer folkbokföringssekretessen att gälla för uppgifterna i röstlängderna även vid skattemyndigheten, som föreslås få registeransvaret för röstlängdsregistret i länet. När längderna överlämnas till valnämnden finns inte motsvarande skydd. 1993 års vallagskommitté påtalade att följden härav således kunde bli att skyddsvärda uppgifter gjordes offentliga när de kommit in till valnämnderna. Kommittén föreslog dock inte någon särregle- ring av denna fråga, och hänvisade till dels praktiska skäl mot en sådan sär-lösning, dels till det förhållandet att det endast blir under kort tid som röst-längderna finns allmänt tillgängliga. Regeringen förklarar sig dela kommit-téns uppfattning samt påpekar att röstlängden hos valnämnden saknar adressuppgift och endast är tillgänglig där under kort tid. I 1b § sekretessförordningen (1980:657) finns föreskrifter som regeringen meddelat med stöd av 7 kap. 15 § sekretesslagen. Bland register som har upptagits där kan nämnas Rikspolisstyrelsens centrala passregister och Tra- fiksäkerhetsverkets bil-, körkorts- och felparkeringsregister.
Motionen I motion K25 (fp) begärs förslag från regeringen till sådan ändring av sekre-tesslagen att sekretess gäller för röstlängderna beträffande uppgift om en-skilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs (yrkande 4). Bland de uppgifter i det nya röstlängdsregistret som omfattas av sekretess enligt 7 kap. 15 § första stycket 1 finns t.ex. skyddade adresser för förföljda kvinnor, påpekar motionärerna. En sådan skyddad uppgift omfattas dock inte av sekretess när röstlängden väl överlämnats till kommunen. Att röstlängder-na saknar adress - vilket är en av regeringens bevekelsegrunder för att inte föreslå särskilda sekretessregler för röstlängderna - är enligt motionärerna ointressant, eftersom röstlängderna är kvartersuppdelade och nu även i lägen-heter i lägenhetsregister. Detta innebär att exempelvis den våldsman som så önskar med tillräcklig precision kan lokalisera f.d. frun. Några sekretessregler ställer inte upp hinder för detta, vilket motionärerna anser vara orimligt. Utskottets bedömning De röstlängder som sänds till valnämnderna innehåller numera, förutom sifferkoder för län, kommun, församling och valdistrikt, endast uppgifter om personnummer och namn. Några uppgifter om gatuadress, kvarter eller lä- genhet finns inte. Det torde därmed inte ligga särskilt nära till hands att an-vända röstlängden för att lokalisera en person som vill hemlighålla sin adress. Motion K25 (fp) yrkande 4, vari begärs sekretess hos valnämnderna för upp-gift i röstlängd om enskilds personliga förhållanden, avstyrks därför. Nya röstlängdsregler för utlandssvenskar, 7 kap. Gällande rätt Det finns för närvarande två typer av röstlängd, en allmän och en särskild. Utlandssvenskarna tas upp i den särskilda röstlängden, som upprättas av Riksskatteverket. För att bli upptagen i röstlängden krävs att utlandssvensken ansöker om det hos Riksskatteverket senast den 1 juli samma år. Ansökan om att tas upp i den särskilda röstlängden måste ges in inför varje ordinarie val. Propositionen Ett system där det inte alltid finns en gällande röstlängd och där kvalifika-tionsdagen är flytande påverkar också framställningen av röstlängden för de väljare som i dag tas upp i den särskilda röstlängden, dvs. utlandssvenskarna. Med en flytande kvalifikationsdag finns enligt propositionen en stor risk, framför allt vid extra val, att flera väljare skulle förbise att det skall hållas ett val och att de därför förbiser att ansöka om att tas upp i röstlängden. Ett sys-tem med ansökningsförfarande innebär dessutom en relativt omfattande ad-ministration hos den centrala valmyndigheten. Regeringens uppfattning är att systemet för röstlängdsframställning för ut- landssvenskarna så långt möjligt bör överensstämma med vad som gäller för svenskar boende i Sverige. Utlandssvenskarna bör därför tas upp i röstlängd på samma sätt som personer som är folkbokförda i Sverige. Även i ett system där utlandssvenskarna med automatik blir upptagna i röstlängden kommer det dock att krävas en viss aktivitet från dessa väljare. Detta hänger samman med att utlandssvenskarna måste kunna få sina röstkort för att kunna kontrollera röstlängdens innehåll. För att det skall vara möjligt krävs att utlandssvensken anmäler sin adress i utlandet. Regeringen föreslår nu att utlandssvenskar skall tas upp i röstlängd auto- matiskt mot bakgrund av de uppgifter som finns i folkbokföringssystemet. Den som flyttar utomlands skall stå kvar i röstlängd i minst tio år och skall kunna förlänga den tiden genom att senast 30 dagar före valdagen anmäla sin önskan att bli upptagen i röstlängd (7 kap. 1 § andra stycket). En avgiven röst från en person som inte tagits upp i en röstlängd, men som i övrigt uppfyller kraven för rösträtt, skall anses som en anmälan (7 kap. 1 § tredje stycket). En anmälan om adress från svenska medborgare som inte är folkbokförda i lan-det skall anses också som en anmälan om att tas upp i röstlängd, om anmälan görs skriftligen till en skattemyndighet (7 kap. 10 § ). Motionen Motionären i motion K23 (m) anser att eftersom skattskyldighet i Sverige följer den enskilde utlandssvensken livet ut, t.ex. i fråga om arvsskatt, bör medborgaren ha rösträtt utan att han eller hon skall behöva vidta särskilda åtgärder. Enligt motionären bör anmälningsförfarandet för utlandssvenskar avskaffas, eftersom det är diskriminerande och inkonsekvent (yrkande 3). I stället skall en svensk medborgare, som inte längre är folkbokförd i Sverige, automatiskt upptas i röstlängd för utlandskretsen och kvarstå där så länge han eller hon innehar svenskt pass (yrkande 5). Dessutom anser motionären att svenska medborgare som är födda utomlands och aldrig har varit folkbokför-da i Sverige skall registreras i röstlängden vid ansökan om svenskt pass (yrkande 6). Rösträtten skall dock träda i kraft först vid 18 års ålder. Tidigare riksdagsbehandling En motion om att ge alla utanför Sverige bosatta svenskar rösträtt så snart de uppnått 18 års ålder utan undantag eller andra särskilda kvalifikationer av- styrktes av utskottet hösten 1994 med hänvisning till den då pågående bered-ningen av 1993 års vallagskommittés förslag (1994/95:KU11). Utskottets bedömning Genom de föreslagna röstlängdsreglerna kommer deltagandet i val att under- lättas betydligt för de flesta utlandssvenskar jämfört med i dag. Enligt nu gällande regler måste en utlandssvensk inför varje ordinarie val ansöka om att bli upptagen i den särskilda röstlängden för utlandssvenskar. De nya reglerna innebär att den som varit folkbokförd i Sverige någon gång under de senaste tio åren med automatik tas upp i röstlängden. Den som flyttar utomlands står kvar i röstlängden i tio år och kan förlänga den tiden med tio år i sänder ge-nom en anmälan eller genom en avgiven röst. Enligt utskottets mening inne-bär förslaget att avskaffa den särskilda röstlängden ett stort steg i riktning mot ökad likställdhet mellan svenskar boende utom och inom landet vad gäller möjligheten att rösta. Utskottet tillstyrker propositionens förslag till bestäm-melser om röstlängd i vallagen och avstyrker motion K23 (m) yrkandena 3, 5 och 6. Utskottet tillstyrker också förslaget till lag om röstlängdsregister.
Allmänt om röstning, 9 kap. Propositionen Avsnittet med de allmänna bestämmelserna om röstning motsvarar i stort sett vad som gäller enligt den nuvarande vallagen men innehåller vissa nya före- skrifter till följd av det ökade personvalsinslaget. Tillhandahållande av valsedlar I förslaget till 9 kap. 12 § första stycket första meningen anges den i dag gällande regeln att valsedlar skall finnas i anslutning till röstningslokaler. I andra meningen har regeln om att det är möjligt att anordna en sådan plats inne i röstningslokalen, om den inte kan anordnas i anslutning till röstnings-lokalen, gjorts tillämplig på alla slag av röstningslokaler. Vidare sägs i sam-ma stycke att visst material skall finnas tillgängligt på sådan plats. Det gäller partimarkerade valsedlar för partier som fått mer än en procent av rösterna vid något av de två föregående riksdags- respektive Europaparlamentsvalen samt blanka valsedlar . Med blanka valsedlar menas valsedlar utan någon partibeteckning eller kandidatnamn, s.k. ifyllningsvalsedlar. Av andra stycket framgår att det är valförrättarna och röstmottagarna som skall se till att dessa valsedlar finns på den anvisade platsen. I tredje stycket anges att partierna skall ha möjlighet att lägga ut sina val-sedlar, dvs. sådana valsedlar som inte tillhandahålls av valmyndigheterna, på den plats som anordnats. Valförrättarna eller röstmottagarna har dock inte ansvar för att partiernas egna valsedlar finns tillgängliga, endast ett allmänt ansvar för ordningen i vallokalen. I tredje stycket sista meningen anges att namnvalsedlar inte får läggas ut i vissa röstningslokaler. En nyhet är att namnvalsedlar får läggas ut på posten. Förslaget innebär inte någon skyldighet för valmyndigheterna eller posten att lägga ut namnvalsedlar även på postkontoren. Däremot öppnas en möjlighet för partierna att få ut sina namnvalsedlar. Som skäl för förslaget anförs i propositionen att det nuvarande förbudet mot namnvalsedlar på postkontoren i hög grad skulle försvåra personröstning för dem som poströstar. Regeringen förutsätter att det kan inrättas sådana platser för valsedlar i vallokalerna och att god ordning kan upprätthållas även med utlagda namnvalsedlar. Det får liksom i dag ankomma på Riksskatteverket att tillsammans med Posten Ak-tiebolag komma fram till vilka postkontor som är lämpliga för röstning med hänsyn till de nu föreslagna reglerna. Vid val av kyrkofullmäktige skall väljarna, enligt 13 § kyrkofullmäktigval- lagen (KfvL), ha tillgång till blanka valsedlar i lokal där röstning äger rum, dvs. även på postkontor. Dessa tillhandahålls genom Riksskatteverkets för-sorg. Enligt 28 § KfvL får vidare de partier som deltar i valen lägga ut sina valsedlar på anvisad plats i anslutning till eller i vallokalen. Valförrättaren skall se till att väljarna där har tillgång till blanka valsedlar. Däremot finns inga föreskrifter i KfvL om att partimarkerade valsedlar skall finnas tillgäng-liga i poströstningslokal eller att partier har rätt att lägga ut partimarkerade valsedlar eller namnvalsedlar i postlokalen. Det nu aktuella förslaget till ändringar i KfvL innebär ingen förändring i dessa hänseenden. Motionen I motion K22 (mp) begärs att riksdagen beslutar om sådan ändring i regering -ens förslag till 9 kap. 12 § att valförrättare och röstmottagare skall se till att personvalsedlar finns utlagda i varje röstningslokal (yrkande 9). För att för-bättra möjligheterna till personröstning föreslår motionärerna att valförrättar-na och röstmottagarna skall se till att personvalsedlar för dels varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 % av rösterna i hela landet, dels för de partier som väljer att registrera sin partibeteckning, finns utlagda i varje röstningslokal, t.ex. i vallokalen på valdagen, på post-kontor, sjukhus och fångvårdsanstalter. Utskottets bedömning Utskottet tillstyrker regeringens förslag att upphäva förbudet mot namnval- sedlar på postkontoren. I likhet med regeringen anser utskottet att det är vik-tigt att förutsättningarna för personröstning på posten så långt möjligt mot-svarar vad som gäller för röstning i vallokal. Motionärerna i motion K22 (mp) vill att valförrättarna och röstmottagarna skall åläggas att se till att namnvalsedlar finns utlagda i varje röstningslokal. Utskottet kan inte ställa sig bakom ett sådant förslag. Förutom att vara admi-nistrativt ohanterlig skulle en sådan ordning innebära att valförrättarna och röstmottagarna fick det formella ansvaret för att alla aktuella namnvalsedlar fanns tillgängliga under hela röstningsperioden, med risk för ytterligare överklaganden av valen som följd. Tillgängligheten av namnvalsedlar bör därför även i fortsättningen vara partiernas ansvar. Utskottet avstyrker motion K22 (mp) yrkande 9. Enligt vad utskottet erfarit har man från kyrkligt håll framställt önskemål om att partimarkerade valsedlar skall få läggas ut på postkontoren även inför de kyrkliga valen, om så bara inom den egna regionen. I propositionen anförs att regeringen inte finner skäl att föreslå andra re -formåtgärder för de kyrkliga valen än sådana som är nödvändiga med hänsyn till förslaget till ny vallag, eftersom 1997 års val kommer att vara det sista kyrkliga valet i statlig regi (prop. s. 110). Utskottet vill erinra om att i de borgerliga valen skall partimarkerade val -sedlar läggas ut för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen fått mer än 1 % av rösterna i hela landet. Den bestämmelsen låter sig knap-past överföras till de kyrkliga valen. Vid dessa val förekommer en mångfald olika partigrupper, vilka varierar från ort till ort . Frågan om partimarkerade valsedlar i postlokaler vid kyrkliga val behandlades vid 1992 års kyrkomöte (1 Kl 1992:3, s. 2), och då redovisades de komplikationer som är förenade med ett sådant förslag. 1995 års kyrkomöte ville dock inte resa hinder mot att eventuella möjligheter till förbättrade förutsättningar för poströstning tas till vara (1 Kl 1995:9). När det sedan gäller namnvalsedlar motiveras förslaget i den nu aktuella propositionen att upphäva förbudet för namnvalsedlar på posten i de borgerli-ga valen av en önskan att underlätta personvalet. Vid de kyrkliga valen införs emellertid inte personval, varför det skälet inte kan åberopas här. Sammanfattningsvis vill utskottet inte förorda några förändringar vad gäller tillgången till valsedlar på postkontoren i kyrkliga val. De kyrkliga valen behandlas också nedan på s. 45. Utskottet tillstyrker propositionens förslag till allmänna bestämmelser om röstning. Röstning i vallokal, 10 kap. Propositionen I lagförslagets 10 kap. ges regler för hur röstningen i vallokal skall gå till. Dessa motsvarar i sak bestämmelserna i den nuvarande vallagen. Bestämmelserna i 10 kap. 4-8 §§ innebär bl.a. att väljarna, sedan de gjort i ordning i sina valkuvert, skall lämna dem till valförrättaren. Valförrättaren skall kontrollera att väljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val, att det inte finns någon obehörig märkning på kuvertet och att varje valkuvert bara innehåller en valsedel. Om inte dessa krav är uppfyllda får valförrättaren inte ta emot valkuvertet. Är kraven uppfyllda skall valförrät-taren ta emot väljarens valkuvert, i väljarens närvaro lägga det i valurnan för det val valsedeln gäller och markera i röstlängden att väljaren röstat. Motionen I motion 1996/97:K601 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl (båda m) begärs att vallagen ändras så att det uttryckligen framgår att det är möjligt att personligen lägga valsedlarna i var och en av de tre valurnorna under överin-seende av valförrättarna. I praktiskt taget alla länder i västvärlden är det den enskilda röstande som själv stoppar sin valsedel i urnan, anför motionärerna. Skälet till att man i Sverige inte tillåter den röstande att själv lägga ned valse-deln är enligt Riksskatteverket att det är valförrättaren som skall kontrollera att det bara finns en valsedel i kuvertet och att kuverten hamnar i rätt urna. Tydligare kan man inte omyndigförklara en befolkning, heter det i motionen. Utskottets bedömning De nu förestående reformerna av valsystemet, som bl.a. innefattar person- röstning, begränsningar i den fria nomineringsrätten och ett nytt röstlängds-förfarande, kommer att innebära påtagliga förändringar för väljarna och kräva stora informationsinsatser både från statens och partiernas sida (se prop. s. 115 f.) Att nu införa ytterligare förändringar i själva röstningsförfarandet riskerar att skapa osäkerhet hos de röstande. Mot den bakgrunden anser ut-skottet inte att det är lämpligt att genomföra fler reformåtgärder än de i pro-positionen föreslagna. Det av motionärerna framförda kravet att den röstande själv skall lägga ned valsedeln i urnan torde för övrigt inte ha något starkare stöd i väljarkåren. Utskottet avstyrker motion K601 (m) och tillstyrker pro-positionens förslag till 10 kap. 4-8 §§.
Röstning hos utlandsmyndighet, 13 kap. samt brevröstning, lagen om brevröstning i vissa fall Gällande bestämmelser För de väljare som vistas utomlands anordnas vid de allmänna valen röstmot- tagning på svenska beskickningar och konsulat. Särskild röstmottagning kan anordnas på orter där det finns ett större antal svenska medborgare, men där röstmottagningsmyndighet saknas, t.ex. på svenska byggarbetsplatser, på avlägsna eller isolerade orter, orter med större turistkoncentration, orter där svenska FN-bataljoner är stationerade etc. Gällande praxis är att röstmottag-ning anordnas på orter där det finns fler än ett tiotal svenska medborgare. I den nuvarande vallagen finns också bestämmelser om röstning på svenska fartyg i utrikes fart. Ett tredje sätt att rösta utomlands är att brevrösta. Brevröstning har enligt den tidsbegränsade lagen (1993:1404) om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och i Schweiz kunnat göras från dessa två länder. Bakgrunden är att dessa länder inte tillåtit att där anordnas ordinär röstmottagning för val i andra länder. Propositionen I propositionen föreslås att utlandsröstning skall ske från utlandsmyndighe -terna på samma sätt som i dag. De särskilda bestämmelserna om fartygsröst- ning föreslås upphöra. Från fartyg skall i stället brevröstning kunna ske. Brevröstning från Tyskland och Schweiz föreslås kunna ske också i kom-mande val. I propositionen behandlas frågan om utlandsröstningen bör underlättas ge- nom att brevröstningen utvidgas till att omfatta all utlandsröstning. Mot en sådan utvidgning talar enligt regeringen det faktum att brevröstning strider mot vårt valförfarandes grundläggande principer när det gäller möjligheten att garantera väljarens valhemlighet men också när det gäller valförfarandets tillförlitlighet och säkerhet. När det gäller tillförlitligheten kan brevröstningen ifrågasättas framför allt på grund av att en hög andel brevröster underkänns, och när det gäller säkerheten måste man enligt regeringen räkna med att en generell möjlighet att brevrösta skulle innebära en ökad risk för att röster försvinner i postgången. Enligt regeringens mening bör man inte göra något avsteg från det normala röstningsförfarandet för att kunna tillgodose ett relativt litet antal röstande utan att mycket starka skäl talar för det. Sådana skäl kan t.ex. vara att väljaren inte annars kan rösta eller att det kräver mycket stora praktiska, ekonomiska eller administrativa resurser. Regeringen vill därför i princip inte ställa sig bakom en utvidgning av möjligheterna att brevrösta till länder där ordinär röstning är möjlig. I propositionen föreslås en del förenklingar beträffande brevröstningen. Kravet på att väljaren skall bifoga sitt röstkort vid brevröstningen avskaffas. Vidare skall brevrösterna inte som i dag sändas till respektive valnämnd, utan liksom andra utlandsröster sändas till Riksskatteverket och därifrån distribue-ras till valnämnderna. Liksom i dag skall poststämpeln vara utgångspunkten för bedömningen av om någon får brevrösta. Regeringen föreslår att reglerna om brevröstning samlas i en särskild lag. Förslag till en sådan lag läggs fram i propositionen. Lagen föreslås tidsbe -gränsas till utgången av år 2002. Motionen Peter Weibull Bernström (m) anser i motion K23 att utlandssvenskarna gene- rellt bör ges möjlighet att välja mellan att rösta på svensk beskickning eller genom brevröstning (yrkande 4). Enligt motionären finns det sådana starka skäl för att göra avsteg från det normala röstningsförfarandet som regeringen hänvisar till i propositionen även beträffande andra utlandssvenskar än dem i Tyskland. I många andra länder än Tyskland måste utlandssvenskarna ibland ta ledigt från sina arbeten för att kunna rösta på orter dit det är svårt och dyrbart att ta sig. Motionären hänvisar också till att det enligt propositionen inte uppstått några praktiska problem vid brevröstningen i Tyskland under de allmänna valen år 1994 eller vid valet till Europaparlamentet år 1995, varför invändningarna mot detta röstningsförfarande kan anses överdrivna. Tidigare riksdagsbehandling Ett motionsyrkande med samma innebörd som det nu aktuella avstyrktes av utskottet hösten 1994 med hänvisning till den då pågående beredningen av 1993 års vallagskommittés förslag (betänkande 1994/95:KU11). Utskottets bedömning Utskottet anser att brevröstning kan innebära risker när det gäller att garante-ra valhemligheten och också när det gäller valförfarandets säkerhet . Utskottet vill därför inte ställa sig bakom motionärens krav att utlandssvenskar alltid skall ges möjlighet att välja att brevrösta framför att rösta på ordinärt sätt. Utskottet vill också erinra om att särskild röstmottagning enligt praxis anord-nas på orter där det finns fler än ett tiotal svenska medborgare. Såsom påpe-kas i motionen kan emellertid en del utlandssvenskar ha stora praktiska pro-blem med att rösta på ordinärt sätt. Det finns därför skäl att följa utvecklingen av brevröstningen enligt de nya reglerna och, om det konstateras att tillförlit-ligheten och säkerheten förbättras, överväga utvidgade möjligheter till brev-röstning. Med det anförda avstyrker utskottet motion K23 (m) yrkande 4 och tillstyrker förslaget till lag om brevröstning i vissa fall.
Slutlig sammanräkning och mandatfördelning, 18 kap. Propositionen I förslaget till 18 kap. 11 § behandlas frågan om när namn på en valsedel skall anses obefintliga och vad som händer om namn stryks. För dessa be- stämmelser har redogjorts ovan under avsnittet Personröstning. Även be- stämmelserna i 18 kap. 38 §, 41 § och 44 § om nivån för spärren vid person- röstning har behandlats under samma avsnitt. Härutöver ges i 18 kap. bestämmelser om slutlig sammanräkning och man- datfördelning som i stort motsvarar vad som gäller enligt den nuvarande vallagen. Reglerna har dock anpassats till det ökade personvalsinslaget. Ledamöter och ersättare skall i första hand utses på grund av sina personli -ga röster och i andra hand på ett jämförelsetal enligt den i dag tillämpade heltalsmetoden. Personrösterna skall få fullt genomslag också på ersättarsidan för det fall en kandidat fått personröster över spärren. Ersättarna skall utses på sina personliga röster oavsett från vilken valsedelstyp rösterna härrör. Detsamma föreslås gälla för dubbelvalsavvecklingen. I 18 kap. 18 § andra stycket anges vilka partier som skall delta i mandat- fördelningen vid riksdagsvalet, dvs. den s.k. småpartispärren. Reglerna finns också i 3 kap. 7 § RF och innebär att bara partier som har fått minst 4 % av rösterna i hela landet får delta i fördelningen av mandaten. Ett parti som har fått färre röster skall dock delta i fördelningen av fasta valkretsmandat i en valkrets, där partierna har fått minst 12 % av rösterna . Motionen I motion K22 (mp) hemställs att riksdagen ändrar förslaget till vallag så att småpartispärren till riksdagsval sänks till 1 % (yrkande 6, delvis). Bakgrund Motivet till bestämmelsen om småpartispärren är att motarbeta småpartier och hindra partisplittring. I förslaget till partiell författningsreform ( prop. 1968:27) uttalades följande.
Problemen vid utformningen av proportionella valsystem sammanhänger till väsentlig del med att man inte kan driva det rättvisetänkande som varje pro -portionell metod är uttryck för så långt att andra värden i det politiska livet kommer i fara. En rättvis fördelning av mandaten i folkrepresentationen får inte köpas till priset av ett valsystem, som uppmuntrar till partisplittring och därigenom riskerar att förlama handlingskraften hos de demokratiska institu-tionerna. Demokratins arbetsduglighet är inte mindre viktig än rättvisan i valsystemet. Problemet är hur man skall kunna förse ett proportionellt valsy- stem med lämpligt utformade spärrar mot småpartier.
Grundlagberedningen anförde i sitt förslag till partiell författningsreform (SOU 1967:26 s. 149) att det var nödvändigt att liksom i det tidigare valsy - stemet ha vissa spärrar som utestängde mycket små partier från representation i riksdagen. Det skulle kunna äventyra det parlamentariska styrelseskicket, om man vid valen till enkammarriksdagen tillämpade ett valsystem som gjorde det lätt för småpartier att erövra mandat. Utländska erfarenheter visa-de, enligt beredningen, att förekomsten i folkrepresentationen av många små partigrupper i vissa lägen kunde försvåra lösningen av regeringsfrågan och minska möjligheterna att få en handlingskraftig parlamentsmajoritet. Folkstyrelsekommittén (SOU 1987:6) föreslog ingen ändring av spärreg-lerna. Erfarenheterna från andra länder visade enligt kommittén att det för demokratins funktionsduglighet var väsentligt att valsätten inte ledde till långtgående partisplittring i parlamentet. Tidigare riksdagsbehandling Utskottet har vid flera tillfällen tidigare, senast hösten 1995, avstyrkt yrkan-den om slopande av 4-procentsspärren och har då förklarat sig dela Folksty-relsekommitténs uppfattning i spärrfrågan (bet. 1995/96:KU6). Utskottets bedömning Utskottet vidhåller sin inställning att en småpartispärr vid riksdagsval behövs för att motverka en långtgående partisplittring och öka möjligheterna att få en handlingskraftig parlamentsmajoritet. En spärr på 1 %, som motionärerna föreslår, är alltför låg för att ha den avsedda effekten. Utskottet tillstyrker bestämmelserna om slutlig sammanräkning och mandatfördelning såvitt nu är i fråga och avstyrker motion K22 (mp) yrkande 6, delvis. Överklagande av val m.m., 19 kap. Propositionen I förslaget till 19 kap. ges bestämmelser om överklagande av val, utfärdande av bevis och om Valprövningsnämndens prövning. Efter uttalanden av konsti-tutionsutskottet (bet. 1994/95:KU40) föreslås ändrade regler för Valpröv-ningsnämndens sammansättning. Regeringens förslag innebär att ordinarie val till riksdagen samt ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige, liksom i dag, skall prövas av en nämnd som utsetts av den tidigare riksdagen. För övriga val skall nämndens prövning kunna ske i en sammansättning som utsetts av den sittande riksdagen, dvs. den nämnd som är aktuell vid det valet (19 kap. 16 §). En annan nyhet i förslaget är att det ges en möjlighet att överklaga ett val innan det blivit formellt fastställt. Riksdagsval och val till Europaparlamentet avslutas genom att Riksskatteverket kungör valresultatet i Post- och Inrikes Tidningar. Detta sker oftast cirka en vecka efter valdagen. De kommunala valen och kyrkovalen avslutas genom att protokollet över förrättningen läses upp. Därefter börjar överklagandetiden löpa. Enligt propositionen har det inte sällan förekommit att en person som anser att det har begåtts ett fel i samband med valet ger in en överklagandeskrift efter valdagen men innan valet for-mellt avslutats. I ett sådant läge har överklagandet lämnats utan åtgärd. Re-geringen anser att dagens ordning, där överklaganden inte prövas om de kommit in för tidigt, är mindre tillfredsställande i vissa situationer och att det därför är befogat att anlägga ett mindre formalistiskt synsätt. De nya reglerna innebär i korthet att en skrift om överklagande av val, som kommit in dagen efter valet, skall uppfattas som ett överklagande, trots att inget beslut om att valet är avslutat formellt föreligger (19 kap. 3 § första stycket). Vidare anförs i propositionen att förutsättningarna för ett parti att utnyttja möjligheten att överklaga beslut om utseende av efterträdare och ersättare bör förbättras. Ett parti som berörs av ett sådant beslut bör därför underrättas om beslutet. I den nya vallagen föreslås en regel enligt vilken ett parti som berörs av det ifrågavarande beslutet om möjligt skall underrättas därom (19 kap. 15 §). Utskottets bedömning Förslaget tillgodoser bl.a. utskottets tidigare tillkännagivande om ändrade regler för Valprövningsnämndens sammansättning. Utskottet tillstyrker för- slaget. Beräkningsgrunder, 20 kap. Propositionen I 20 kap. har de regler som mer direkt berör valmatematiken samlats. Försla -get i 20 kap. 3 § saknar motsvarighet i den nuvarande vallagen och anger hur det personliga röstetalet skall räknas fram enligt det nya personvalssystemet. Även bestämmelsen i 20 kap. 8 § är ny. Regeln minimerar antalet ersättare till två i val till kommunfullmäktige. Utskottets bedömning Enligt 20 kap. 8 § andra meningen skall i det fall partiet har fått två mandat "sammanräkningen i första hand göras för den ledamot som har störst per-sonligt röstetal och därefter för den som har störst jämförelsetal." Paragrafen bör formuleras så att ytterligare ersättare utses för den ledamot "som har störst personligt röstetal i förhållande till antalet röster för partiet i valkret-sen och därefter för den som har störst jämförelsetal." Med den ändringen tillstyrks förslaget i 20 kap.
Lagförslagen i övrigt De kyrkliga valen Kyrkomötet har anhållit (kskr. 1995:4, 1KL 1995:9) om en sådan lagändring att kyrkofullmäktigvalen fr.o.m. 1997 års val äger rum tredje söndagen i september i stället för oktober. Bestämmelser om valdagens förläggning vid val av kyrkofullmäktige och direktvalda kyrkoråd finns i 3 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m. m. Regeringen föreslår att lagen ändras så att valdagen vid 1997 års val blir den tredje söndagen i september. Kyrkomötet har vidare anhållit (kskr. 1994:4, 1KL 1995:9) om en sådan lagändring att mandatperioden för kyrkofullmäktige och andra berörda kyrk- liga organ blir fyra år fr.o.m. 1997 års val. I propositionen erinras om att riksdagen beslutat om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan fr.o.m. år 2000 och att detta innebär stora förändringar för kyrkans vidkom-mande. Att hålla ett ordinarie val redan år 2000 skulle mot den bakgrunden vara förenat med betydande praktiska olägenheter och kunna få negativa effekter på den demokratiska beslutsprocessen inom kyrkan, anför regeringen och lägger fram förslag till ändring i kyrkolagen (1992:300). Regeringen finner inte anledning att nu, i ett skede där 1997 års val kom- mer att vara det sista kyrkliga valet i statlig regi, i övrigt föreslå några re-formåtgärder för de kyrkliga valen. De ändringar som i övrigt föreslås i pro-positionen är endast sådana som är nödvändiga med hänsyn till förslaget till en ny vallag. Övriga lagförslag De delar av lagförslagen som innebär nya bestämmelser eller annat än följd- ändringar har i huvudsak kommenterats under respektive sakavsnitt. I förslagen till vallag, lagen om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofull- mäktigval och lagen om ändring i sametingslagen (1992:1433) har tidigare bestämmelser om att valen avslutas genom att protokollet läses upp justerats. Det skall enligt propositionen vara tillräckligt att protokollet läggs fram för granskning av den som vill ta del av det för att valet skall anses avslutat. I konsekvens med de föreslagna ändringarna bör även 14 § folkomröstnings-lagen (1979:369) ändras på motsvarande sätt. Utskottet förslår vidare följande redaktionella ändringar i vallagen: Efter ordet "innehålla" i 7 kap. 1 § bör orden "uppgifter om" inskjutas. I 18 kap . 11 § sista stycket bör det inledande ordet "Ett" utgå. Samtliga lagförslag föreslås träda i kraft den 1 juni 1997. Ändringen i 29 kap. 4 § kyrkolagen, om valperioden för kyrkomötet, bila-ga 2.11, måste antas med kvalificerad majoritet (se RF Ög 1974 p. 9).
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande personröstning att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:K212 och 1996/97:K213 antar 1 kap. 1 § förslaget till vallag, 2. beträffande information om personvalsinslaget att riksdagen avslår motion 1996/97:K17 yrkande 1, 3. beträffande utvärdering av 1998 års val att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:K17 yrkande 2, 1996/97:K20 yrkande 3, 1996/97:K603 yrkande 4 och 1996/97:A820 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet an-fört, 4. beträffande spärrnivån vid riksdagsval att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:K20 yrkandena 1 och 2, 1996/97:K22 yrkande 1, 1996/97:K26 yrkande 1 och 1996/97:K602 yrkandena 1 och 2 antar 18 kap. 38 § förslaget till val-lag, res. 1 (mp) 5. beträffande utvärdering av 8-procentspärrens inverkan på 1998 års val
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:K18 yrkande 3 och 1996/97: K24, 6. beträffande en sänkning av spärrnivån efter 1998 års val att riksdagen avslår motion 1996/97:K25 yrkande 1, 7. beträffande redovisning av finansiering av personvalskampanjer att riksdagen avslår motionerna 1996/97:K19, 1996/97:K22 yrkande-na 2 och 3, 1996/97:K25 yrkande 3 och 1996/97:N254 yrkande 3, res. 2 (fp, v) res. 3 (mp) 8. beträffande rösträtt för invandrare i riksdagsval att riksdagen avslår motionerna 1996/97:K604, delvis, och 1996/97:A434 yrkande 4, res. 4 (v) res. 5 (mp) 9. beträffande folkbokföring som förutsättning för rösträtt att riksdagen avslår motion 1996/97:K23 yrkande 2, 10. beträffande sänkning av rösträttsåldern att riksdagen avslår motionerna 1996/97:K22 yrkande 5, 1996/97: K207 och 1996/97:Kr257 yrkande 17, res. 6 (mp) 11. beträffande lika rösträtt i kommunalval för EU-medborgare och invandrare från icke EU-land att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:K22 yrkande 4 och 1996/97: K604, delvis, antar 1 kap. 3 § förslaget till vallag, res. 7 (mp) 12. beträffande skilda valdagar att riksdagen avslår motionerna 1996/97:K18 yrkande 1, 1996/97: K22 yrkande 10 och 1996/97:K202 yrkande 8, res. 8 (mp) 13. beträffande vårval att riksdagen avslår motion 1996/97:K536 yrkande 2, 14. beträffande lagtexten i 1 kap. 10 § förslaget till vallag att riksdagen antar 1 kap. 10 § förslaget till vallag, res. 9 (mp) - villk. 8 15. beträffande länssammanslagningens påverkan på valkretsindelningen att riksdagen avslår motion 1996/97:K18 yrkande 4, res. 10 (m) 16. beträffande egen valkrets för utlandssvenskar att riksdagen med avslag på motion 1996/97:K23 yrkande 1 antar 2 kap. 2 § förslaget till vallag, 17. beträffande valkretsindelning i kommuner att riksdagen med avslag på motion 1996/97:K22 yrkande 7 antar 2 kap. 6-7 och 9-12 §§ förslaget till vallag, res. 11 (mp) 18. beträffande utjämningsmandat i kommuner att riksdagen avslår motion 1996/97:K25 yrkande 2, res. 12 (fp) 19. beträffande 3-procentspärren i landstingsval att riksdagen med avslag på motion K22 yrkande 6, delvis, antar 18 kap. 24 § förslaget till vallag, 20. beträffande antalet riksdagsledamöter att riksdagen avslår motionerna 1996/97:K201 yrkandena 1 och 2 och 1996/ 97:K202 yrkande 9, res. 13 (m) 21. beträffande ytterligare möjlighet att registrera partibeteckning att riksdagen avslår motion 1996/97:K22 yrkande 8, res. 14 (mp) 22. beträffande avslag på förslaget om strykningar av namn att riksdagen med avslag på motion 1996/97:K26 yrkande 2 antar 18 kap. 11 § tredje stycket förslaget till vallag med den ändringen att det inledande ordet "Ett" utgår, 23. beträffande förnyade överväganden om strykningarnas betydelse att riksdagen avslår motion 1996/97:K18 yrkande 2, res. 15 (m) 24. beträffande symboler på valsedlar att riksdagen avslår motion 1996/97:K21, 25. beträffande ändring av sekretesslagen att riksdagen avslår motion 1996/97:K25 yrkande 4, res. 16 (fp) 26. beträffande röstlängdsregler för utlandssvenskar att riksdagen avslår motion 1996/97:K23 yrkandena 3, 5 och 6, 27. beträffande tillhandahållande av valsedlar att riksdagen med avslag på motion 1996/97:K22 yrkande 9 antar 9 kap. 12 § förslaget till vallag, res. 17 (mp) 28. beträffande röstningsförfarandet i vallokal att riksdagen med avslag på motion 1996/97:K601 antar 10 kap. 4-8 §§ förslaget till vallag, res. 18 (m, fp) 29. beträffande småpartispärren i riksdagsval att riksdagen avslår motion 1996/97:K22 yrkande 6, delvis, res. 19 (v, mp) 30. beträffande förslaget till vallag i övrigt att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till vallag, i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan under momenten 1 , 4, 11, 14, 16, 17, 19, 22, 27 och 28 med de ändringarna att dels orden "uppgifter om" inskjuts efter ordet "innehålla" i 7 kap. 1 § första stycket, dels 20 kap. 8 § får följande lydelse: Om det sedan ersättare utsetts enligt 7 § visar sig att det för ledamot eller ledamöter i ett parti som har fått ett eller två mandat utsetts bara en ersättare skall ytterligare en sammanräkning göras. I det fall partiet har fått två mandat skall sammanräkningen i första hand göras för den ledamot som har störst personligt röstetal i förhållande till antalet röster för partiet i valkretsen och därefter för den som har störst jämförelsetal, 31. beträffande lagen om brevröstning att riksdagen med avslag på motion 1996/97:K23 yrkande 4 antar för-slaget till lag om brevröstning i vissa fall, 32. beträffande valperioden för kyrkomötet att riksdagen antar 29 kap. 4 § förslaget till lag om ändring i kyrkola- gen (1992:300), 33. beträffande övriga lagförslag att riksdagen antar propositionens förslag till 1. lag om röstlängdsregister, 2. lag om ändring i riksdagsordningen, 3. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m., 4. lag om ändring i folkomröstningslagen (1979:369) med den änd-ringen att 14 § andra stycket skall ha följande lydelse: "Förrättningen avslutas genom att protokollet läggs fram för granskning. Protokollet sänds genast till centrala valmyndigheten.", 5. lag om ändring i lagen (1979:411) om Sveriges indelning i kommu-ner och landsting, 6. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor, 7. lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister, 8. lag om ändring i kommunallagen (1991:900), 9. lag om ändring i kyrkolagen (1992:300), i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan under moment 32, 10. lag om ändring i sametingslagen (1992:1433) och 11. lag om ändring i lagen (1995:743) om aviseringsregister.
Stockholm den 18 mars 1997
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Widar Andersson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Birgitta Hambraeus (c), Pär-Axel Sahlberg (s), Jerry Martinger (m), Mats Berglind (s), Kenneth Kvist (v), Frank Lassen (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp), Nikos Papadopoulos (s) och Nils Fredrik Aurelius (m).
Reservationer
1. Spärrnivån vid riksdagsval (mom. 4) Peter Eriksson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Vid partiöver-läggningarna" och slutar med "1998 års val" bort ha följande lydelse: Utskottet delar uppfattningen i motion K22 (mp) att regeringen tar ett stort steg bakåt när det i propositionen föreslås en höjning till 8 % för att person-rösterna skall få genomslag i riksdagsvalen, i stället för 5 % som föreslås för andra val. Risken med regeringens förslag är att systemet med personval inte kommer att få någon reell innebörd för riksdagsvalet. Riksdagen bör därför ändra 18 kap. 38 § så att personligt röstetal fastställs för en kandidat som fått särskilda personröster till ett antal av minst 5 % av partiets röstetal i valkret-sen. dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande spärrnivån vid riksdagsval att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:K20 yrkande 1, 1996/97: K22 yrkande 1 och 1996/97:K26 och med avslag på motio-nerna 1996/97:K20 yrkande 2 och 1996/97:K602 yrkandena 1 och 2 antar 18 kap. 38 § förslaget till vallag med den ändringen att orden "8 procent" ersätts med orden "5 procent",
2. Redovisning av finansiering av personvalskampanjer (mom. 7) Birgit Friggebo (fp), Kenneth Kvist (v) och Håkan Holmberg (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Såsom an- förs" och slutar med "K25 (fp) yrkande 3" bort ha följande lydelse: Utskottet noterar att det finns en skriftlig överenskommelse mellan partier -na om att redovisa sin finansiering. Det finns emellertid ingen överenskom -melse eller reglering för hur enskilda kandidater finansierar sina personliga valkampanjer. De senaste årens osunda hantering av allmänna medel har kraftigt försämrat medborgarnas tilltro till politikers ekonomiska förhållanden och transaktioner. Mot den bakgrunden delar utskottet uppfattningen i motio-nerna K19 (v) och K25 (fp) att det inte är tillräckligt med ett frivilligt system för redovisning av valfinansieringen av personvalskampanjer. I kommande val kommer partiernas kandidater att i varierande utsträckning driva egna personliga kampanjer. Det är viktigt att det då sker en öppen redovisning av hur de finansierar sina kampanjer. Regeringen bör därför lägga fram förslag till riksdagen om regler för redovisning av valfinansiering av personvalskam-panjer. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna K19 (v) och K25 (fp) yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande redovisning av finansiering av personvalskampanjer att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:K19 och 1996/97: K25 yrkande 3 och med anledning av motionerna 1996/97:K22 yrkan-dena 2 och 3 och 1996/97:N254 yrkande 3 som sin mening ger rege-ringen till känna vad utskottet anfört,
3. Redovisning av finansiering av personvalskampanjer (mom. 7) Peter Eriksson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Såsom an- förs" och slutar med "K25 (fp) yrkande 3" bort ha följande lydelse: Utskottet delar uppfattningen i motion K22 (mp) att det finns ett starkt be -hov av att få en öppen redovisning av kampanjmedel vid ett ökat inslag av personval. Det är också befogat att i samband med personval sätta ekonomis- ka gränser för valkampanjerna. Utan en sådan reglering finns det enligt ut- skottets mening uppenbara risker för att ekonomi och knytning till en viss bidragsgivare blir för stor. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion K22 (mp) yrkandena 2 och 3 som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande redovisning av finansiering av personvalskampanjer att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K22 yrkandena 2 och 3 och med anledning av motionerna 1996/97:K19, 1996/97:K25 yrkande 3 och 1996/97:N254 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Rösträtt för invandrare i riksdagsval (mom. 8) Kenneth Kvist (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "När det gäl-ler" och slutar med "A434 (v) yrkande 4" bort ha följande lydelse: Kopplingen mellan medborgarskap och rösträtt härstammar från en tid då stora omflyttningar mellan olika länder var ovanliga. Med en mer enhetlig och medborgarmässigt homogen befolkningssammansättning i olika länder framstod inte sambandet mellan rösträtt och medborgarskap som ett problem för demokratin, eftersom de som bodde och arbetade i ett land också normalt var medborgare i det landet. Knytningen mellan rösträtten och medborgar- skapet utestängde därmed inte en del invånare från att påverka det politiska skeendet och samhällslivet i landet. Rösträtt för invandrare i riksdagsval är enligt utskottets mening en viktig demokratisk och politisk fråga. Svenskar och invandrare arbetar på samma arbetsplats och har gemensamma sociala och ekonomiska intressen. De som inte är svenska medborgare är utestängda från möjligheten att politiskt påver-ka dessa intressen på riksplanet. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att riksdagen bör begära att re -geringen snarast förelägger riksdagen ett förslag om ändring av regerings -formen som ger invandrare rösträtt i riksdagsval enligt samma regler som gäller för rösträtt vid kommunala val. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande rösträtt för invandrare i riksdagsval att riksdagen med bifall till motion 1996/97:A434 yrkande 4 och med anledning av motion 1996/97:K604, delvis, som sin mening ger rege-ringen till känna vad utskottet anfört,
5. Rösträtt för invandrare i riksdagsval (mom. 8) Peter Eriksson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "När det gäl-ler" och slutar med "A434 (v) yrkande 4" bort ha följande lydelse: Rösträtt för invandrare i riksdagsval är enligt utskottets mening en viktig demokratisk och politisk fråga. Svenskar och invandrare arbetar på samma arbetsplats och har gemensamma sociala och ekonomiska intressen. De som inte är svenska medborgare är utestängda från möjligheten att politiskt påver-ka dessa intressen på riksplanet. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att regeringen snarast bör före -lägga riksdagen ett förslag om ändring av regeringsformen som ger invandra -re som inte är svenska medborgare rösträtt i riksdagsval om de fyller 18 år senast på valdagen och om de varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före valdagen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande rösträtt för invandrare i riksdagsval att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K604, delvis, och med anledning av motion 1996/97:A434 yrkande 4 som sin mening ger re-geringen till känna vad utskottet anfört,
6. Sänkning av rösträttsåldern (mom. 10) Peter Eriksson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "avser rösträttssåldern" bort ha följande lydelse : Om det politiska systemet skall kunna fungera på sikt är det viktigt att människor intresserar sig för politik och anser politik vara viktigt. Det poli-tiska intresset bland ungdomar kan enligt utskottets uppfattning stimuleras genom en sänkt rösträttsålder, eftersom det känns mer meningsfullt att enga-gera sig i politik om rätten att rösta inte ligger alltför långt fram i tiden. Poli-tiska beslut påverkar dessutom i många fall direkt unga människors situation, t.ex. beslut som rör skolan. Tiden mellan ordinarie val har nu förlängts till fyra år. Detta innebär att ge-nomsnittsåldern för förstagångsväljare höjs till 20 år. Många kommer inte att få möjlighet att rösta förrän efter fyllda 21. Utskottet anser med hänsyn till det anförda att rösträttsåldern bör sänkas till 16 år. Regeringen bör utreda detta och lägga fram förslag till riksdagen om ändring i regeringsformen. dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse: 10. beträffande sänkning av rösträttsåldern att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:K22 yrkande 5, 1996/97: K207 och 1996/97:Kr257 yrkande 17 som sin mening ger re-geringen till känna vad utskottet anfört,
7. Lika rösträtt i kommunalval för EU-medborgare och invandrare från icke EU-land (mom. 11) Peter Eriksson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Genom för- slaget" och på s. 20 slutar med "mp-motionerna" bort ha följande lydelse: Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att det inte finns några sakliga skäl att göra skillnad mellan olika grupper av invandrare när det gäller rösträt-ten i kommunala val. Förslaget till vallag bör därför ändras så att den diskri-mineringen undanröjs. Regeringen bör också återkomma med förslag till ändring i kommunallagen så att det blir möjligt för alla, oavsett nationalitet, som fyller 18 år senast på valdagen och är folkbokförda i landet att rösta vid val till landstings- och kommunfullmäktige. dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse: 11. beträffande lika rösträtt i kommunalval för EU-medborgare och invandrare från icke EU-land att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:K22 yrkande 4 och 1996/97 :K604, delvis, a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, b) antar 1 kap. 3 § förslaget till vallag med den ändringen att dels and- ra stycket utgår, dels ordet "andra" utgår i tredje stycket, 8. Skilda valdagar (mom. 12) Peter Eriksson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "De överlägg-ningar" och slutar med "(mp) yrkande 10" bort ha följande lydelse: Vid de allmänna valen dominerar riksdagsvalet helt över både landstings- valen och kommunalvalen. Detta innebär enligt utskottets uppfattning mycket stora negativa effekter för den kommunala demokratin. Lokala frågor blir inte avgörande för lokala val. Kommunvalen har under senare år blivit allt viktigare, medan riksdagsva-len minskat i betydelse. Sverige har överlämnat betydande beslutskompetens till EU, medan kommunernas ansvarsområde har ökat genom att viktiga delar av offentlig service har decentraliserats. Kommunernas självständighet har dessutom ökat genom att de specialdestinerade statsbidragen ersatts med en s.k. påse. Enligt utskottets uppfattning är det avgörande för att stärka och återupprätta det demokratiska styrelseskicket och skapa ett samhälle där människor i betydligt större utsträckning deltar i beslutsprocessen och tar ansvar för det gemensamma att kommunalvalen inte står på undantag. De viktiga lokala frågorna måste ges större tyngd, och utskottet anser att ett viktigt steg på en sådan väg är att skilja kommunalvalen från riksdagsvalen . Införandet av fyraåriga valperioder ger också nya möjligheter att återinföra ett system med skilda valår för riksdagsval och kommunalval.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse: 12. beträffande skilda valdagar att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:K18 yrkande 1, 1996/97: K22 yrkande 10 och 1996/97:K202 yrkande 8 godkänner vad utskottet anfört, 9. Lagtexten i 1 kap. 10 § förslaget till vallag (mom. 14) Peter Eriksson (mp) anser att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse: Under förutsättning av bifall till reservation 8. 14. beträffande lagtexten i 1 kap. 10 § förslaget till vallag att riksdagen antar förslaget till 1 kap. 10 § vallagen med den ändring-en att den inledande meningen utgår, 10. Länssammanslagningens påverkan på valkretsindelningen (mom. 15) Anders Björck (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Enligt pro -positionen" och slutar med "hänvisning härtill" bort ha följande lydelse: Utskottet utgår från att regeringen uppmärksamt kommer att följa hur den förändrade regionala samhällsorganisationen inverkar på möjligheten till ett proportionellt valresultat i förhållande till dagens valkretsutformning . Skulle det visa sig att den regionala samhällsorganisationen har en negativ inverkan bör regeringen återkomma till riksdagen i frågan. Vad utskottet anfört med anledning av motion K18 yrkande 4 bör riksdagen som sin mening ge rege-ringen till känna. dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse: 15. beträffande länssammanslagningens påverkan på valkretsindel-ningen att riksdagen med anledning av motion 1996/97:K18 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 11. Valkretsindelning i kommuner (mom. 17) Peter Eriksson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "(mp) yrkande 7" bort ha följande lydelse: Indelning av kommuner i valkretsar har fördelar främst för geografiskt väl koncentrerade partier men försvårar en proportionellt rättvis representation i kommunfullmäktige. Valkretsindelningen har ofta tillkommit av partitaktiska skäl och är motiverad endast i särskilt stora kommuner. Riksdagen bör därför besluta om en sådan ändring i förslaget till vallag att systemet med möjlighet för kommunerna att indela kommunen i valkretsar avskaffas. dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse: 17. beträffande valkretsindelning i kommuner att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K22 yrkande 7 antar 2 kap. 6-7 och 9-12 §§ förslaget till vallag med den ändringen att 6 § första och andra styckena ersätts med följande stycke: "Vid val till kommunfullmäktige är kommunen valkrets", 12. Utjämningsmandat i kommuner (mom. 18) Birgit Friggebo (fp) och Håkan Holmberg (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "(fp) yrkande 2" bort ha följande lydelse: Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion K25 (fp) att den bris- tande proportionaliteten i valen till kommunfullmäktige i de valkretsindelade kommunerna är besvärande och att valsystemet bör modifieras genom att utjämningsmandat införs. I den nu aktuella propositionen har regeringen emellertid inte lagt fram något förslag om utjämningsmandat för val till kommunfullmäktige. Utskottet anse att frågan om införande av utjämnings-mandat bör bli föremål för förnyad beredning. I samband därmed bör också göras en översyn av konsekvenserna i kommuner som har flera valkretsar av reglerna i 18 kap. 44 § andra stycket. Den nu föreslagna regleringen kan innebära att en kandidat som har fått färre personröster i hela kommunen jämfört med en annan ändå kan bli invald före den senare i lägen där den förstnämndes personröster är koncentrerade till en valkrets och den andres är mer jämnt fördelade i kommunen. Detta bör riksdagen med anledning av motion K25 (fp) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse: 18. beträffande utjämningsmandat i kommuner att riksdagen med anledning av motion 1996/97:K25 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 13. Antalet riksdagsledamöter (mom. 20) Anders Björck (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse: Utskottet delar uppfattningen i motion K202 (m) att Sverige i dag har en i förhållande till folkmängden osedvanligt stor representation jämfört med andra demokratiska länder. Det finns därför skäl för regeringen att närmare belysa konsekvenserna av att minska antalet riksdagsledamöter. En riksdag med färre ledamöter reser dock flera viktiga frågor av demokratikaraktär, bl.a. frågan om hur en god representation för alla delar av landet skall garan-teras. En förändring av antalet ledamöter förutsätter också en ändring i rege-ringsformen. Vad utskottet anfört om en utredning av förutsättningarna för att reducera antalet riksdagsledamöter bör riksdagen med anledning av motio-nerna K201 yrkandena 1 och 2 och K202 yrkande 9 som sin mening ge rege-ringen till känna. dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse: 20. beträffande antalet riksdagsledamöter att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:K201 yrkandena 1 och 2 och 1996/97:K202 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 14. Ytterligare möjlighet att registrera partibeteckning (mom. 21) Peter Eriksson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att det vid sidan av de nu framlagda förslagen om anmälan av kandidater också bör införas möjligheten att registrera partibeteckning genom att anmäla två kandidater överst på en namnvalsedel. Detta bör riks- dagen med anledning av motion K22 (mp) yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse: 21. beträffande ytterligare möjlighet att registrera partibeteckning att riksdagen med anledning av motion 1996/97:K22 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 15. Förnyade överväganden om strykningarnas betydelse (mom. 23) Anders Björck (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "Strykningar kommer" och på s. 31 slutar med "övervägas på nytt" bort ha följande lydel-se: Enligt propositionens förslag skall strykningar av namn på en valsedel inte längre beaktas. Utskottet är utifrån nuvarande tekniska förutsättningar för sammanräkningsförfarandet berett att acceptera den lösning regeringen valt. Utskottet vill dock i likhet med motionärerna i motion K18 (m) framhålla att det finns ett stort demokratiskt värde i att väljarnas viljeyttringar så långt möjligt beaktas. Så snart den tekniska utvecklingen tillåter bör därför det nuvarande synsättet på väljarnas strykningar övervägas på nytt. dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse: 23. beträffande förnyade överväganden om strykningarnas betydelse att riksdagen med anledning av motion 1996/97:K18 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 16. Ändring av sekretesslagen (mom. 25) Birgit Friggebo (fp) och Håkan Holmberg (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "De röstläng-der som" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse : Det är inte rimligt om någon med ledning av uppgifterna i röstlängden hos valnämnden kan spåra upp en person som har skyddad adress. Regeringen bör därför överväga en ändring av sekretesslagen så att sekretess gäller för röst-längderna beträffande uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse: 25. beträffande ändring av sekretesslagen att riksdagen med anledning av motion 1996/97:K25 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 17. Tillhandahållande av valsedlar (mom. 27) Peter Eriksson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med "Motionärerna i" och slutar med "(mp) yrkande 9" bort ha följande lydelse: Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att möjligheterna till personröst -ning kan förbättras ytterligare genom att valförrättare och röstmottagare åläggs tillse att även personvalsedlar för dels varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 % av rösterna i hela landet, dels de partier som registrerat sin partibeteckning, finns utlagda i anslutning till varje röstningslokal. Riksdagen bör därför ändra 9 kap. 12 § förslaget till vallag i konsekvens härmed. dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse: 27. beträffande tillhandahållande av valsedlar att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K22 yrkande 9 antar 9 kap. 12 § förslaget till vallag med den ändringen dels att i första strecksatsen inskjuts orden "och personvalsedlar" efter orden "partimarkerade valsedlar", dels att det i första stycket införs en ny fjärde strecksats med följande lydelse: "- personvalsedlar för de partier som registrerat sin partibe- teckning.", 18. Röstningsförfarandet i vallokal (mom. 28) Birgit Friggebo (fp), Anders Björck (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m ), Håkan Holmberg (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med "De nu före -stående" och slutar med "4-8 §§" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att tiden nu kan vara mogen för att reformera även röst- ningsproceduren vid valurnorna på det sätt som föreslås i motion K601 (m). Riksdagen bör därför uppdra åt regeringen att utreda förutsättningarna för att väljaren själv skall få lägga ned valkuverten i valurnorna och överväga erfor-derliga regeländringar. dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse: 28. beträffande röstningsförfarandet i vallokal att riksdagen med anledning av motion 1996/97:K601 dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels antar 10 kap. 4-8 §§ förslaget till vallag, 19. Småpartispärren i riksdagsval (mom. 29) Kenneth Kvist (v) och Peter Eriksson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 6, delvis" bort ha följande lydelse: En utgångspunkt för ett demokratiskt system är att valsystemet skall ge rimliga möjligheter för nya partier och opinioner att bli representerade i be-slutande organ. Det är t.ex. svårt att se att det svenska systemet skulle vara effektivare och mer handlingskraftigt än det danska. Utskottet anser inte att valsystemet skall användas som ett skydd mot nya partier. En så hög spärr som 4 % gör att nya idéer bromsas och inte får samma chans att delta och utvecklas i den fria debatten. Spärren bör enligt utskottets uppfattning sänkas till 1 %. Detta skulle underlätta för nya opinioner att kanaliseras och utveck-las utan att menligt minska effektiviteten i folkstyret. En sänkning av spärren förutsätter en ändring i regeringsformen . Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse: 29. beträffande småpartispärren i riksdagsval att riksdagen med anledning av motion 1996/97:K22 yrkande 6, delvis, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anförts,
Särskilda yttranden 1. Personröstning, m.m. (mom. 1, 4, 12 och 13) Birgit Friggebo (fp), Anders Björck (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m ), Håkan Holmberg (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anför: Vi respekterar resultatet av den kompromiss om valsystemets utformning som partiöverläggningarna hösten 1993 ledde fram till och vill därför inte motsätta oss propositionens förslag vad avser utformningen av personvals- inslaget, spärrnivån vid riksdagsval, gemensam valdag för riksdags- och kommunalval och valdagens förläggning. Vi har länge förordat ett starkt inslag av personval i det svenska valsyste -met, eftersom vi anser att väljarnas inflytande är särskilt viktigt i ett läge där de politiska partiernas förankring i befolkningen försvagats. Vi hade därför hellre sett ett renodlat personval av finsk modell, där väljarna har full frihet att förorda vilken av de av partierna nominerade kandidaterna de önskar bli representerade av. Vi anser också att spärren för de särskilda personrösterna i riksdagsval re -dan från början borde ha satts till 5 % för att därigenom ge väljarnas inflytan-de ett verkligt genomslag. Med skilda valdagar skulle de kommunala frågorna och de kommunala politikerna på ett helt annat sätt än nu komma i förgrunden inför de kommu- nala valen. Det skulle innebära bättre information till väljarna och i sin tur leda till ett mer reellt ansvarsutkrävande. Vi anser också att när riksdagen beslutade att övergå till kalenderårsbudget riksdagen även borde ha tagit ställning för att flytta valdagen till våren. Nu kommer valrörelse och budgetarbete att i princip sammanfalla, vilket är olyckligt. Vid ett regeringsskifte kommer den tillträdande regeringen att i princip tvingas överta tidigare regerings budget under det första året vid makten. Med ett val i maj eller juni får en tillträdande regering däremot rim-lig tid på sig att organisera sitt arbete och slutföra beredningen av budgetpro-positionen. 2. Vårval (mom. 13) Birgitta Hambraeus (c) anför: De författningsöverläggningar som hölls hösten 1993 ledde inte till någon överenskommelse om att ändra tidpunkten för allmänna val. Mot den bak- grunden avstår jag från att yrka bifall till den centermotion som begär ett tillkännagivande om att valdagen bör flyttas till våren. Jag anser emellertid att när riksdagen beslutade att övergå till kalenderårs-budget riksdagen även borde ha tagit ställning för att flytta valdagen till vå-ren. Nu kommer valrörelse och budgetarbete att i princip sammanfalla, vilket är olyckligt. Vid ett regeringsskifte kommer den tillträdande regeringen att i princip tvingas överta tidigare regerings budget under det första året vid makten. Med ett val i maj eller juni får en tillträdande regering däremot rim-lig tid på sig att organisera sitt arbete och slutföra beredningen av budgetpro-positionen.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 2 Motionerna 2 Motioner väckta med anledning av propositionen 2 Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1996/97 5 Utskottet 6 Propositionens huvudsakliga innehåll 6 Inledning 7 Personröstning 8 Grundlagsbestämmelser 8 Propositionen 8 Motionerna 9 Tidigare utskottsbehandling 10 Utskottets bedömning 10 Nivån på spärren för de särskilda personrösterna 11 Bakgrund 11 Propositionen 12 Motionerna 12 Utskottets bedömning 14 Redovisning av valfinansiering - sponsring av personvalskampan-jer 14 Propositionen 14 Motionerna 15 Tidigare riksdagsbehandling 16 Utskottets bedömning 17 Om rösträtt och valbarhet, 1 kap. 2-8 §§ 17 Propositionen 17 Motionerna 18 Tidigare riksdagsbehandling 19 Utskottets bedömning 19 Rösträttsåldern, 1 kap. 2-3 §§ 20 Propositionen 20 Bakgrund till nuvarande bestämmelser 20 Motionerna 20 Tidigare riksdagsbehandling 21 Utskottets bedömning 21 Gemensam valdag m.m., 1 kap. 10 § 21 Gällande bestämmelser 21 Propositionen 21 Motionerna 21 Tidigare riksdagsbehandling 22 Utskottets bedömning 22 Valkretsindelningen vid riksdagsval, 2 kap. 23 Propositionen 23 Motionerna 23 Tidigare riksdagsbehandling 23 Utskottets bedömning 23 Valkretsindelningen vid kommunala val, 2 kap. Utjämningsmandat och småpartispärr, 3 kap. och 18 kap. 24 Gällande ordning 24 Utredningsarbete 24 Propositionen 24 Motionerna 25 Tidigare riksdagsbehandling 25 Utskottets bedömning 25 Antalet ledamöter i riksdagen, 3 kap. 26 Nuvarande bestämmelser med bakgrund 26 Propositionen 27 Motionerna 27 Tidigare riksdagsbehandling 27 Registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater, 5 kap. 28 Propositionen 28 Motionerna 29 Utskottets bedömning 29 Valsedlar, 6 kap. 31 Valsedlarnas utformning och innehåll 31 Propositionen 31 Utskottets bedömning 31 Symboler på valsedlar 32 Bakgrund 32 Propositionen 32 Motionen 32 Tidigare riksdagsbehandling 33 Utskottets bedömning 33 Röstlängder och röstkort, 7 kap. lagen om röstlängdsregister 33 Propositionen 33 Motionen 35 Utskottets bedömning 35 Nya röstlängdsregler för utlandssvenskar, 7 kap. 35 Gällande rätt 35 Propositionen 35 Motionen 36 Tidigare riksdagsbehandling 36 Utskottets bedömning 36 Allmänt om röstning, 9 kap. 37 Propositionen 37 Tillhandahållande av valsedlar 37 Motionen 38 Utskottets bedömning 38 Röstning i vallokal, 10 kap. 39 Propositionen 39 Motionen 39 Utskottets bedömning 40 Röstning hos utlandsmyndighet, 13 kap. samt brevröstning, lagen om brevröstning i vissa fall 40 Gällande bestämmelser 40 Propositionen 40 Motionen 41 Tidigare riksdagsbehandling 41 Utskottets bedömning 41 Slutlig sammanräkning och mandatfördelning, 18 kap. 42 Propositionen 42 Motionen 42 Bakgrund 42 Tidigare riksdagsbehandling 43 Utskottets bedömning 43 Överklagande av val m.m., 19 kap. 43 Propositionen 43 Utskottets bedömning 44 Beräkningsgrunder, 20 kap. 44 Propositionen 44 Utskottets bedömning 44 Lagförslagen i övrigt 45 De kyrkliga valen 45 Övriga lagförslag 45 Hemställan 45 Reservationer 49 1. Spärrnivån vid riksdagsval (mom. 4) 49 2. Redovisning av finansiering av personvalskampanjer (mom. 7) 49 3. Redovisning av finansiering av personvalskampanjer (mom. 7) 50 4. Rösträtt för invandrare i riksdagsval (mom. 8) 51 5. Rösträtt för invandrare i riksdagsval (mom. 8) 51 6. Sänkning av rösträttsåldern (mom. 10) 52 7. Lika rösträtt i kommunalval för EU-medborgare och invandrare från icke EU-land (mom. 11) 52 8. Skilda valdagar (mom. 12) 53 9. Lagtexten i 1 kap. 10 § förslaget till vallag (mom. 14) 53 10. Länssammanslagningens påverkan på valkretsindelningen (mom. 15) 54 11. Valkretsindelning i kommuner (mom. 17) 54 12. Utjämningsmandat i kommuner (mom. 18) 54 13. Antalet riksdagsledamöter (mom. 20) 55 14. Ytterligare möjlighet att registrera partibeteckning (mom. 21) 56 15. Förnyade överväganden om strykningarnas betydelse (mom. 23) 56 16. Ändring av sekretesslagen (mom. 25) 56 17. Tillhandahållande av valsedlar (mom. 27) 57 18. Röstningsförfarandet i vallokal (mom. 28) 57 19. Småpartispärren i riksdagsval (mom. 29) 58 Särskilda yttranden 58 1. Personröstning, m.m. (mom. 1, 4, 12 och 13) 58 2. Vårval (mom. 13) 59 Sammanfattning 1 Propositionen 2 Motionerna 2 Motioner väckta med anledning av propositionen 2 Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1996/97 5 Utskottet 6 Propositionens huvudsakliga innehåll 6 Inledning 7 Personröstning 8 Grundlagsbestämmelser 8 Propositionen 8 Motionerna 9 Tidigare utskottsbehandling 10 Utskottets bedömning 10 Nivån på spärren för de särskilda personrösterna 11 Bakgrund 11 Propositionen 12 Motionerna 12 Utskottets bedömning 14 Redovisning av valfinansiering - sponsring av personvalskampan-jer 14 Propositionen 14 Motionerna 15 Tidigare riksdagsbehandling 16 Utskottets bedömning 17 Om rösträtt och valbarhet, 1 kap. 2-8 §§ 17 Propositionen 17 Motionerna 18 Tidigare riksdagsbehandling 19 Utskottets bedömning 19 Rösträttsåldern, 1 kap. 2-3 §§ 20 Propositionen 20 Bakgrund till nuvarande bestämmelser 20 Motionerna 20 Tidigare riksdagsbehandling 21 Utskottets bedömning 21 Gemensam valdag m.m., 1 kap. 10 § 21 Gällande bestämmelser 21 Propositionen 21 Motionerna 21 Tidigare riksdagsbehandling 22 Utskottets bedömning 22 Valkretsindelningen vid riksdagsval, 2 kap. 23 Propositionen 23 Motionerna 23 Tidigare riksdagsbehandling 23 Utskottets bedömning 23 Valkretsindelningen vid kommunala val, 2 kap. Utjämningsmandat och småpartispärr, 3 kap. och 18 kap. 24 Gällande ordning 24 Utredningsarbete 24 Propositionen 24 Motionerna 25 Tidigare riksdagsbehandling 25 Utskottets bedömning 25 Antalet ledamöter i riksdagen, 3 kap. 26 Nuvarande bestämmelser med bakgrund 26 Propositionen 27 Motionerna 27 Tidigare riksdagsbehandling 27 Registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater, 5 kap. 28 Propositionen 28 Motionerna 29 Utskottets bedömning 29 Valsedlar, 6 kap. 31 Valsedlarnas utformning och innehåll 31 Propositionen 31 Utskottets bedömning 31 Symboler på valsedlar 32 Bakgrund 32 Propositionen 32 Motionen 32 Tidigare riksdagsbehandling 33 Utskottets bedömning 33 Röstlängder och röstkort, 7 kap. lagen om röstlängdsregister 33 Propositionen 33 Motionen 35 Utskottets bedömning 35 Nya röstlängdsregler för utlandssvenskar, 7 kap. 35 Gällande rätt 35 Propositionen 35 Motionen 36 Tidigare riksdagsbehandling 36 Utskottets bedömning 36 Allmänt om röstning, 9 kap. 37 Propositionen 37 Tillhandahållande av valsedlar 37 Motionen 38 Utskottets bedömning 38 Röstning i vallokal, 10 kap. 39 Propositionen 39 Motionen 39 Utskottets bedömning 40 Röstning hos utlandsmyndighet, 13 kap. samt brevröstning, lagen om brevröstning i vissa fall 40 Gällande bestämmelser 40 Propositionen 40 Motionen 41 Tidigare riksdagsbehandling 41 Utskottets bedömning 41 Slutlig sammanräkning och mandatfördelning, 18 kap. 42 Propositionen 42 Motionen 42 Bakgrund 42 Tidigare riksdagsbehandling 43 Utskottets bedömning 43 Överklagande av val m.m., 19 kap. 43 Propositionen 43 Utskottets bedömning 44 Beräkningsgrunder, 20 kap. 44 Propositionen 44 Utskottets bedömning 44 Lagförslagen i övrigt 45 De kyrkliga valen 45 Övriga lagförslag 45 Hemställan 45 Reservationer 49 1. Spärrnivån vid riksdagsval (mom. 4) 49 2. Redovisning av finansiering av personvalskampanjer (mom. 7) 49 3. Redovisning av finansiering av personvalskampanjer (mom. 7) 50 4. Rösträtt för invandrare i riksdagsval (mom. 8) 51 5. Rösträtt för invandrare i riksdagsval (mom. 8) 51 6. Sänkning av rösträttsåldern (mom. 10) 52 7. Lika rösträtt i kommunalval för EU-medborgare och invandrare från icke EU-land (mom. 11) 52 8. Skilda valdagar (mom. 12) 53 9. Lagtexten i 1 kap. 10 § förslaget till vallag (mom. 14) 53 10. Länssammanslagningens påverkan på valkretsindelningen (mom. 15) 54 11. Valkretsindelning i kommuner (mom. 17) 54 12. Utjämningsmandat i kommuner (mom. 18) 54 13. Antalet riksdagsledamöter (mom. 20) 55 14. Ytterligare möjlighet att registrera partibeteckning (mom. 21) 56 15. Förnyade överväganden om strykningarnas betydelse (mom. 23) 56 16. Ändring av sekretesslagen (mom. 25) 56 17. Tillhandahållande av valsedlar (mom. 27) 57 18. Röstningsförfarandet i vallokal (mom. 28) 57 19. Småpartispärren i riksdagsval (mom. 29) 58 Särskilda yttranden 58 1. Personröstning, m.m. (mom. 1, 4, 12 och 13) 58 2. Vårval (mom. 13) 59 Bilaga Propositionens lagförslag 60