Ny postlag m.m.

Fru talman! I trafikutskottets betänkande 19 behandlas regeringens proposition 2009/10:216 Ny postlag samt en följdmotion och 20 motioner från de två senaste riksmötena som alla handlar om olika postfrågor. Svenska Posten har faktiskt sina rötter i medeltiden då olika postbud användes för att distribuera försändelser mellan städer och också mellan olika myndigeter. Det var så det började. Det svenska postverket grundades 1636 på initiativ av rikskansler Axel Oxenstierna. I regeringens proposition föreslås att den nuvarande postlagen från 1993 ersätts med en ny lag som syftar till att genomföra EU:s postdirektiv från 2008. Förslaget innebär att den samhällsomfattande posttjänsten ska ha samma omfattning och tillförsäkra alla användare en tjänst av samma kvalitet som hittills. Det servicemål som fastställdes i samband med införandet av 1997 års postdirektiv ligger alltjämt fast. Förslaget innebär att någon tillhandahållare av den samhällsomfattande posttjänsten inte behöver utses om tjänsten kan säkerställas på annat sätt och lagens krav på tjänsten uppfylls. Om det i framtiden visar sig nödvändigt att finansiera den samhällsomfattande posttjänsten bör tillgången till tjänsten kunna säkerställas genom upphandling. Förslaget öppnar för en flexiblare reglering i framtiden då marknaden eventuellt har nått en högre mognadsgrad när det gäller konkurrensutsättning och utbud av tjänster. Utskottet ser det som viktigt att artikel 12 i postdirektivet på ett tydligare sätt införlivas i postlagen, vilket framgår av betänkandet. Fru talman! Med dessa ord lämnar jag härmed över betänkandet för debatt och beslut av kammarens ledamöter.

Fru talman! Jag tror att vi alla minns Postens slogan Ett brev betyder så mycket. Jag vill inleda mitt anförande med att säga att den håller ännu. Posten är viktig både för att enskilda personer ska kunna skicka och få post och för att företag ska kunna sända räkningar, material och information. Posten behövs också för att fler ska kunna dra nytta av Internethandeln som ökar år efter år. Posten är en viktig förutsättning för att kunna driva företag och hålla kontakt med nära och kära. Men andra ser den mer som en marknad där antalet nya aktörer ska öka. Det senare är väl det synsätt som präglar dagens proposition, vilket tydligt märks i infrastrukturminister Åsa Torstenssons debattartikel i Aftonbladet: "Att kunna få sin post är en rättighet som vi alla har. Det är lika självklart för alla som att glass smakar godast en varm sommardag. Det är just detta som har varit vägledande för den nya postlagen." Motiven för att förändra lagstiftningen växlar, fru talman, och smaken är som mycket annat delad. Men vi kan vara överens om att glass smälter i solsken oavsett vad den smakar. För oss socialdemokrater måste Posten och lagstiftningen kring den vara mer robusta än så. Den nya postlagen är ytterligare en lagstiftning som präglas av mindre ansvar för staten, förhoppningar om marknadslösningar, ökad konkurrens, ja, kort sagt, ett inslag i "nånannanismen". Fru talman! Vi ska implementera ett EU-direktiv i svensk lagstiftning. Arbetet med detta direktiv har pågått i många år i EU och syftar till att avveckla monopolen och till att öppna upp och liberalisera postmarknaden. Därför yrkar vi socialdemokrater inte avslag på hela propositionen - om nu någon funderar över det. Fru talman! Vi är dock inte nöjda med regeringens proposition. Vi socialdemokrater, Vänsterpartiet och Miljöpartiet motsätter oss delar i den nya lagstiftningen eftersom den i stället för att värna en hållbar posttjänst i hela landet inriktar sig på att skapa en marknad på postområdet. Såvitt jag förstår är motivet att konsumenter och företagare ska välja operatör, precis som vi en varm sommardag väljer smak på glassen. För oss rödgröna är Posten inte en marknad vilken som helst, fru talman, utan postservicen är speciell och måste behandlas därefter. Målsättningen med Posten och en ny postlag bör i stället vara att värna samhällsservicen i hela landet både för företagare och för enskilda konsumenter. Principiellt är vi inte emot konkurrensutsättning av statlig verksamhet, men vår syn i förändringen har hela tiden varit att också Posten Norden ska ses som ett företag och kunna ges förutsättningar att vara effektivt och att kunna konkurrera. Därför, fru talman, har vi i betänkandet fem reservationer tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. För det första, fru talman, gäller det frågan om tillhandahållare. Hittills har regeringen genom tillstånd från PTS pekat ut en operatör att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten i hela landet, Posten Norden. EU-direktivet hindrar inte alls detta. Men nu gör den moderatledda regeringen ett stort nummer av att det inte behövs om det tillgodoses av marknaden. Men finns den marknaden? Ja, den är inte perfekt ännu, kan man läsa mellan raderna. Men varför då inte säga att vi ska utse en operatör? Vi rödgröna ser det som en självklarhet att det då är Posten Norden som ska utses. Hur ser då dagens postmarknad ut? Enligt PTS finns ett trettiotal små lokala operatörer. Den operatör eller konkurrent till Posten Norden som är störst i dag är Bring Citymail. Det är ett dotterbolag till norska Posten, som ägs av norska staten. Norska staten har ännu inte visat några tecken på att avreglera sin postmarknad, bör tilläggas. Dock kan inte ens de verka i hela landet, och de har nischat in sig på framför allt försorterad post - så kallad industripost - i våra storstäder, i Mälardalen och på Gotland. Herr talman! Stordrift och systemeffekter är så betydande att det nog aldrig kommer att uppstå en mångfald av aktörer på en marknad, vilket regeringen uppenbarligen hyser hopp om. Det finns bara en aktör som klarar av att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten i hela landet. Vi tycker därför att regeringen ska fortsätta att peka ut Posten Norden. Därför, herr talman, yrkar jag bifall till reservation nr 1. För det andra, herr talman: Vad får det kosta? I dag har Posten Norden inga bidrag för att bedriva denna samhällsomfattande tjänst. Enligt olika uppgifter som kommit oss till del ser vi att volymer och lönsamhet sjunker. Det kan alltså komma att behövas förstärkningar för att klara samhällsuppdraget i framtiden. Hur det kommer att se ut då vet vi inte nu. Därför tycker vi att det är alldeles fel att redan nu besluta i lag att tjänsten ska upphandlas om den samhällsomfattande tjänsten inte kan genomföras utan nettokostnader. Samtidigt säger regeringen själv att det kan bli nödvändigt med ytterligare utredning och analys. Här kan man faktiskt tala om glass, herr talman. Man måste pröva alla sorter innan man vet vad som är godast och om det är prisvärt. Så varför ska man redan nu besluta att det ska kosta medborgarna genom upphandling? Det finns ju andra sätt enligt EU-direktivet. Faran är det som regeringen samtidigt säger, nämligen att det kan komma att prövas om tjänstens omfattning och kvalitet ska behållas om det ska kosta. Hur tror ni att den regering och riksdag som då sitter kommer att behandla frågan? Självklart kan det då komma att ifrågasättas om vi ska ha posten hem fem dagar i veckan till den kvalitet vi får i dag. Redan nu klagar särskilt företagare i glesbygd på att posten kommer för sent, att postlådor töms för tidigt med mera. Hur ska det bli om de upplever en ännu sämre kvalitet eller att posten inte kommer varje dag? Vi anser att det är för tidigt att besluta sig för hur den samhällsomfattande tjänsten ska kunna upprätthållas. Det går faktiskt att välja stödform när behovet finns. För det tredje, herr talman, handlar det om konkurrens. Konkurrens på postområdet finns som sagt till viss del i storstadsområdet, i Mälardalen och på Gotland. Men det är alltså inte tillräckligt för den borgerliga regeringen, och därför vill de att PTS ska få ökade befogenheter genom att ges en konkurrensfrämjande roll med förstärkt tillsynsansvar. Vi tycker att detta är helt fel. PTS ska se till att lagen uppfylls i alla dess delar och av alla operatörer, och sedan är det Konkurrensverket som ska ansvara för konkurrensfrågorna. Ett förslag om att utreda om en operatör ska få tillträde till en annan operatörs distributionskedja, alltså brevlådor, postsorteringsmaskiner, utdelning med mera, läggs också fram. Hur konkurrensfrämjande är det? Då kommer ju ingen att vilja investera i något nytt, för alla andra ska få del av det. Nej, det är bara kosmetika för att hitta nya former för konkurrens, och det är att gå betydligt längre än EU-direktivet säger. Vi säger nej till detta från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, och därmed yrkar jag bifall också till reservation nr 2, herr talman. Avslutningsvis handlar det om fastighetsboxar. I direktivet till den utredning som ligger till grund för denna proposition fanns också direktiv om att utreda frågan om fastighetsboxar, men det tog den borgerliga regeringen bort. Dessutom uppdrog regeringen åt PTS att dra tillbaka de allmänna råd som de tidigare lämnat. Trots försäkringar från Moderaternas Lisbeth Grönfeldt Bergman måste vi från den rödgröna sidan reservera oss. Vi ser ett värde i att denna fråga får en lösning, och vi vill se att arbetet med införandet av fastighetsboxar påskyndas. Det handlar om att effektivisera utdelningsledet, men det är också en viktig arbetsmiljöfråga för alla de brevbärare som dagligen får springa upp och ned i trappor. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 5. Posten, liksom andra statliga bolag, ska vara ett föredöme på olika sätt - inte minst vad gäller arbetsmiljö för anställda och miljö över huvud taget. Då krävs att staten har möjligheter att genom ägardirektiv påverka Postens miljöpåverkande effekter. Det är en viktig anledning till att staten ska vara aktsam om företaget och behålla sin ägarandel i Posten Norden. I stället verkar regeringen nu ha lyckats med något man nästan trodde var omöjligt: De har lagt fram ett lagförslag till riksdagen som både riskerar framtida postservice i hela landet och äventyrar värdet på statens egna bolag. Detta ingår väl dock i strategin. Vi känner alla till att vår nuvarande infrastrukturminister Åsa Torstensson som riksdagsledamot framförde följande: Grundprincipen måste vara att konkurrensutsatt verksamhet ska bedrivas i privat regi. En privatisering leder till en ökad renodling av statens roll som lagstiftare och normgivare, och det är bra och önskvärt. Det enda rimliga är att staten lägger fram en plan med en tydlig strategi för utförsäljning av statliga företag. Det hade varit klädsamt, herr talman, om Åsa Torstensson hade varit här och förklarat hur hon tänkt. Det verkar dock som att hon inte vill vara med när riksdagen debatterar stora beslut inför framtiden, som åtgärdsplanen för transportsystemet, förändringar i kollektivtrafiken och nu ändringar i postlagen. Det tog också lång tid innan propositionen kom till riksdagen. Tiden för att vi skulle behandla den under denna mandatperiod hade egentligen passerats. Det blev alltså kort om tid för utskottsarbetet trots att vi gavs en frist på några dagar extra i utskottet. Tack, kansliet, för det! Moderaterna och Centerpartiet får väl försvara regeringens handlande här i kammaren. Med detta sagt vill jag anföra att det ska finnas en riktig post i hela landet. Det är statens ansvar att se till att hushåll och företag får tillgång till posttjänster i hela landet. För att försäkra sig om detta behöver staten behålla sin andel i Posten Norden. Posten är ingen vara vilken som helst; det går inte att jämföra posttjänster med glass. Ett brev betyder så mycket, herr talman. Posten är en förutsättning för att hela landet ska leva. Vi står självklart bakom alla reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall till nr 1, 2 och 5. Herr talman! Detta är den sista debatten i riksdagen för min del. Jag har därför begärt några minuters extra talartid. Att vara folkvald är något speciellt. Det är hedersamt, och det vilar också ett tungt ansvar över uppdraget. Det gäller att vara påläst och att förstå sammanhangen, samtidigt som det gäller att vara förankrad i verkligheten - den verklighet som möter både till exempel dem som ska bära ut brev och dem som sänder eller tar emot dem. Jag vill poängtera att de beslut vi fattar här i riksdagen påverkar många människor i deras vardag. Jag är därför tacksam över alla kontakter jag har fått med olika personer i deras roller som väljare, konsumenter, arbetstagare, arbetsgivare och beställare eller utförare av olika tjänster vi lagstiftar om. Jag vill tacka trafikutskottets kansli med personal som alltid är hjälpsam, påläst och hittar tillbaka till gamla betänkanden så att de nya blir ett steg i en utveckling. Jag hade förmånen att få vara ordförande i trafikutskottet några månader, och då fick jag verkligen en inblick i vilket grundläggande arbete ni så engagerat genomför. Tack för all hjälp och support under många år! Tack också till EU-nämndens kansli! Jag har även haft förmånen att vara med i EU-nämnden under många år. Utan det kansliets hjälp till oss ledamöter vore det lätt att förirra sig i EU:s olika beslutsprocesser. Jag vill även rikta ett tack till vårt socialdemokratiska kansli, som på olika sätt hjälper till med allt från att ta fram texter till att ta emot besök. Ett tack vidare till alla som arbetar här i riksdagen och förenklar vårt arbete. Jag tänker på lokalvårdare, våningsassistenter, vakter med flera - ingen nämnd och ingen glömd. Ett särskilt tack till infodisk, helpdesk, bibliotek och EU-upplysning som många gånger fått hjälpa mig att räta ut olika frågetecken. Slutligen tack till alla kamrater i utskottet och i riksdagen i övrigt. Visserligen har vi olika mening om mycket, men oftast har vi haft en god ton i debatten, och jag hoppas att den kommer att fortsätta. Jag hade för egen del hoppats på en bättre lyhördhet och större samsyn om bland annat barn och trafiksäkerhet, trots att det var en majoritetsregering. Så blev det inte den här mandatperioden. Jag ställer därför min förhoppning till att det blir en annan majoritet efter valet och att den vinnlägger sig om att hålla ihop i vissa viktiga frågor inom trafikutskottet. (Applåder) I detta anförande instämde Claes-Göran Brandin, Lena Hallengren, Eva-Lena Jansson, Désirée Liljevall, Lars Mejern Larsson, Pia Nilsson, Marie Nordén och Hans Stenberg (alla s) samt Peter Pedersen (v) och Karin Svensson Smith (mp).

Herr talman! Vänsterpartiet står bakom samtliga reservationer i betänkandet, men för tids vinnande nöjer vi oss med att yrka bifall till reservationerna 1, 2 och 5. Herr talman! Exakt som Christina Axelsson tidigare har anfört är posten en av de allra viktigaste samhällsfunktionerna och har varit så historiskt och uppskattas i allt väsentligt av det svenska folket och dem som bor i Sverige. Vi har en avreglerad marknad som fungerar på ett märkligt sätt, kan man säga. Vi tillåter andra länders postföretag att komma in och konkurrera på den svenska marknaden. Däremot har vi inte haft samma förutsättningar att konkurrera på andra länders marknader. Den borgerliga regeringen verkar inte tycka att det är något större problem, utan precis som på en rad andra områden går man på som en bångstyrig vägmaskin och plöjer fram och gör mycket mer än vad man egentligen behöver göra för att införa direktiven. Dessutom gör man inte det som vi uppfattar att man borde göra enligt EU-direktivet, nämligen att i första hand säkerställa en samhällsomfattande tjänst genom att utse en tillhandahållare. Man avstår från det. Man säger i princip att det ska fungera på ett annat sätt. Om det inte funkar vid upphandling kommer man tillbaka vid ett senare tillfälle för att eventuellt göra det om man måste. Det kommer att innebära, tror vi, sämre post, och det kan bli dyrare i slutändan för konsumenterna. Utgångspunkten är som vanligt att man vill avreglera ytterligare för avreglerandets skull. Man ser konkurrensen som ett självändamål. I vanliga fall brukar man prata om att konkurrens ska man ha för att få en bättre produkt, en bättre service. Det skulle vara väldigt intressant om ni på den borgerliga sidan för en gångs skull tydligt förklarade på vilket sätt det här förslaget kommer att leda till en bättre posttjänst i hela landet. För en boende i en mindre ort är det oerhört viktigt att tågen stannar där, att posten kommer fram, att telekommunikationer fungerar och så vidare. Det finns en väldigt tydlig tendens i Sveriges riksdag att man antar storstadsperspektivet när man diskuterar hur vi ska få bilprovningen att fungera på ett, som man tror, bättre sätt. Om man utgår från Stockholm kan man knappast hitta samma konkurrens i glesbygd. Samma sak riskerar att hända på en rad olika områden där man av rent ideologiska skäl går snabbt fram, snabbare än vad man behöver. I vissa fall följer man EU-direktivet till punkt och pricka, i vissa fall är man väldigt ivrig att gå snabbare fram och i vissa fall när det passar tolkar man EU-direktivet på eget sätt. I det här fallet utser man inte den som naturligen skulle få uppdraget, nämligen Posten Norden. Vill ni hävda att det är sannolikt att vi i fortsättningen kommer att få en marknad där ivriga postföretag och deras aktieägare kommer att slåss om att få dela ut posten i Arjeplogs utkanter, i Degerfors, i Malung? Eller kommer det fortsatt att vara kamp om att få dela ut post i Djursholm, Täby och andra delar av Storstockholm eller Göteborg? Försök att ta bort de ideologiska skygglapparna och förklara varför det blir bättre med era förslag. Jag tycker att ni är skyldiga det svenska folket det. Det finns en fackförening som har gjort en undersökning, gått ut och frågat ut brett hur olika företrädare och representanter i samhället ser på det svenska postväsendet. Det visade sig att posten, precis som när det gäller bilprovning, har ett stort förtroende bland allmänheten. Det gäller både enskilda individer och företag. De allra flesta förstår att det är viktigt att vi genom ett statligt ägande i Posten Norden har ett stort ansvar för att inför framtiden säkerställa att den här verksamheten fungerar på ett optimalt sätt i de större städerna men också ute i de mindre orterna. Då är min fråga: Var finns det stora trycket ute i samhället för att gå fram och göra förändringar som kan riskera att leda till sämre service för många av de människor som bor i vårt land, inte minst om man råkar bo eller har valt att bo utanför de större tätorterna? Var finns kravet på avreglering? Detsamma gäller bilprovning, kollektivtrafik, som vi ska diskutera senare, och tågtrafik. Var finns folkmassan som med plakat ropar här utanför att de vill avreglera? Jag skulle vilja veta det. Ni har visserligen en tendens att göra precis tvärtemot vad de som står här utanför med plakat vill att ni ska göra i Sveriges riksdag. Jag skulle vilja att ni åtminstone på något vis kunde påvisa det. Jag har letat förtvivlat. Vi har den stora förmånen, herr talman, att få läsa många tidningar här i riksdagen, de flesta dagstidningar som finns i landet. Jag måste säga att jag inte hittat någon artikel från någon upprörd medborgare som har krävt att vi ska göra de här förändringarna på postens och på bilprovningens område eller för den delen på kollektivtrafikens område. Jag hoppas att jag inte behöver sluta här i riksdagen, herr talman, med den här frågan fortsatt obesvarad. Då tolkar jag det som att det inte finns något annat argument än att avreglering och konkurrensutsättning är ett självändamål, ingenting som ni gör för att ni vill att verksamheten i sig ska bli bättre och fungera på ett bättre sätt. (Applåder) I detta anförande instämde Lena Olsson (v) samt Christina Axelsson, Claes-Göran Brandin, Lena Hallengren, Pia Nilsson och Marie Nordén (alla s).

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 1, 2 och 5 för Miljöpartiets räkning. Det fanns en debattartikel i Sydsvenska Dagbladet, den tidning som dominerar i min valkrets, för några dagar sedan som handlade om kunskapsunderlag för politiska beslut. Den stack ut lite grann, för det var inte några kortsiktiga saker den handlade om. Man kan säga att det egentligen är respekten för oss politiker det går ut på. Vi kan tycka här att vi gör ett väldigt viktigt arbete. Men om man låter människor ranka vilka yrken de har respekt för eller vilka yrkesgrupper som har hög status måste vi erkänna att vi inte hör till dem som har högst status och som människor har mest respekt för. Det tycker jag är ett bekymmer. Har man en demokrati borde det vara ett av de finaste arbeten som finns att vara en av de 349 som företräder svenska folket i en representativ församling. Hur ska man då göra för att öka respekten för politiker? En sak som jag tror är väldigt viktig är att man har ett kunskapsunderlag så att man kan motivera varför man gör någonting och att man i förväg har gjort konsekvensanalyser och vägt olika saker mot varandra så att man oavsett vad man föreslår har en ordentlig underbyggnad för det man föreslår. Jag kan inte se att det finns någon sådan konsekvensanalys när det gäller förslaget till ny postlag. Vad är motivet till detta? Vilka andra alternativ har övervägts? Hur det ser ut i andra länder? Jag saknar det. Det är självklart bekymmersamt för Postens verksamhet och i ett större sammanhang för demokratin och respekten för oss folkvalda. En inte alltför djärv trendspaning är att den fysiska delen av postverksamheten minskar. I takt med att datorkommunikation och andra medier fungerar allt bättre kommer brevmängden att minska. Det känns då väldigt naturligt med det vi framför i vår reservation nr 5 att man är rädd om de anställda som ska kunna arbeta ända fram till sin pension. Därför är fastighetsboxar ett sätt att spara deras kroppar och göra att de kan arbeta längre. Vi har blivit ordentligt uppvaktade av deras fackliga företrädare. Ingen av oss har kunnat missa det sambandet. Jag återvänder till frågan hur relationen är mellan oss riksdagsledamöter och väljarna. Där är tillit ett nyckelbegrepp i statsvetenskapen. Hur skapar man ett samhälle där människor inte försöker lura varandra, har förtroende för varandra, och där människor arbetar och är skötsamma och har ett skyddsnät som fungerar? En förutsättning för att skapa ett sådant väl fungerande samhälle som de flesta strävar efter är att man har långsiktiga spelregler och förutsägbarhet. För Sveriges och Nordens del är förmodligen begreppet trygghet viktigare än i många andra länder. Kan man då säga att förslaget till ny postlag fungerar på det viset och innebär långsiktiga spelregler, trygghet och förutsägbarhet? Nej, det tycker jag inte. Jag tycker att den liknelse vi tidigare hörde om glass från Christina Axelsson som var uppe i talarstolen före mig var väldigt träffande för hur man ska se på regeringens förslag till ny postlag. Man kan se det i en mer ideologisk kontext. Vad är marknadens uppgift, och vad är det offentligas uppgift? För oss i Miljöpartiet är inte uppdelningen så självklar. Vi ser nog mer praktiskt än ideologiskt på den frågan. Tittar man tillbaka i Sveriges rätt så moderna historia skulle jag vilja ansluta mig till ett synsätt som Industriförbundet gjorde sig till tolk för när Mats Odell var kommunikationsminister. Man funderade då på vilka verksamheter som skulle bolagiseras och vilka verksamheter som skulle konkurrensutsättas. Det finns ett yttrande från Industriförbundet där man talar om att när det gäller naturliga monopol är det väldigt viktig för samhället i sin helhet att de får förbli naturliga monopol. Om man konkurrensutsätter ett naturligt monopol riskerar det att leda till ökade offentliga utgifter, vilket i sin tur ökar skattetrycket. Det var förstås enligt Industriförbundets synsätt någonting väldigt oönskat. När det gäller den här sortens verksamheter kan man fråga sig om det i ett så pass litet land som Sverige, som dock är ett stort land i förhållande till befolkningen, finns förutsättningar för att tre fyra postbilar kör efter varandra i de olika bostadsområdena. Är det rationellt? Är det egentligen inte att betrakta som någonting som man med fördel skulle kunna organisera med stordrift? Vad kommer att hända om man mot förmodan skulle få väldigt många entreprenörer? Det går att förutskicka om man ser vad som har hänt med taxi, flyg och andra verksamheter som har konkurrensutsatts. Jag ser inte någonstans i propositionen en hänvisning till Dan Anderssons utredning där han gick igenom de olika områden som har konkurrensutsatts. På i princip alla dessa områden har det skett en omfördelning. De som är mest beroende av en verksamhet har fått mindre tillgång medan de som redan har ganska goda förutsättningar får ännu mer. Vi kan se i hur många kommuner taxi finns nu jämfört med före avregleringen. Vi kan också se hur allt fler operatörer i storstadsområdena slåss om en begränsad marknad. Det innebär sett ur statsfinansiell synvinkel att vill man att det ska upprätthållas verksamhet inte bara i tätortsområden utan även på landsbygden måste det tillskjutas alltmer skattefinansierade verksamheter för att så ska bli fallet. Det är hela idén med Rikstrafiken. Det behövdes inte när man hade en tågoperatör. Så kommer det kanske också att bli på det här området om inte servicen ska bli sämre. Hur är det utanför storstadsområdena? Jag besökte Gotland i fredags och lördags, och de var lyckligt ovetande om de förändringar som postlagen innebar. Men när jag redogjorde för vad som är på förslag för beslut redan denna vecka blev de något förstummade. Det är ett antal verksamheter och små företag som är väldigt beroende av att posten fungerar för att de alls ska kunna vara kvar och kanske behålla och nyrekrytera anställda. Fungerar inte den grundläggande infrastrukturen utanför storstäderna har vi en mycket högre arbetslöshet och färre företag att se fram emot. Det är väldigt märkligt att en regering som försöker lägga sig vinn om att stå för något slags jobblinje är beredd att vidta åtgärder som får till konsekvens att man drar undan mattan för företagsamhet på landsbygden. Till sist är det självklart att man ska analysera förändringarna i postlagen även ur ett grönt perspektiv. Det vore märkligt om inte jag tog upp det perspektivet. Man kan återigen fråga sig: Om vi har 94 procents oljeberoende i transportsektorn, är det då en bra idé att försöka anstränga sig för att den begränsade marknaden delas upp på ännu fler händer? Hur påverkar det förutsättningarna att använda tåget som transportmedel för den postverksamhet som ska ske över längre distanser? Det blir mycket besvärligare ju fler aktörer de olika postmängderna delas upp på. Hur ser det ut när det gäller att rationalisera i den finförgrenade postverksamheten? Jag kan bara konstatera att det är fler bilar som ska transportera allt mindre. Man behöver inte vara Einstein för att förstå de negativa klimatkonsekvenserna av detta. Vi behöver tvärtom anstränga oss för att se till att postverksamheten fungerar med mindre klimatpåverkan än vad som är fallet i dag. Allt detta och långsiktiga spelregler försvåras av det förslag till ny postlag som regeringen har lagt fram. (Applåder) I detta anförande instämde Christina Axelsson, Claes-Göran Brandin, Lena Hallengren, Pia Nilsson, Marie Nordén och Désirée Liljevall (alla s) samt Peter Pedersen (v).

Herr talman! Postservicen är en av samhällets grundläggande funktioner. En väl fungerande postservice är mycket viktig för boende och verksamma i hela Sverige. Det är självklart att det ska finnas en god postservice i hela landet. Under de senaste åren har postmarknaden genomgått stora förändringar. Våra sätt att kommunicera med varandra har förändrats. Vi ser nu att mycket sker via digitala kommunikationsmetoder. Internet har också blivit en handelsplats där fler får tillgång till varor och tjänster. Tittar vi på den svenska brevmarknaden ser vi att den består av en rad olika typer av kunder. Det är alltifrån enskilda hushåll som köper ett fåtal frimärken per år till storkunder som banker, myndigheter och försäkringsbolag som årligen skickar miljontals försändelser. I dag har brev primärt blivit en kanal för information från företag till hushåll. På den svenska postmarknaden finns i dag ett trettiotal operatörer där Posten har en särställning. Det beror dels på dess storlek och den finansiella styrkan, dels på att bolaget hittills har ålagts att tillhandahålla den så kallade samhällsomfattande posttjänsten. Av de övriga postoperatörerna är Bring Citymail det i särklass största företaget. Alliansregeringen har nu moderniserat och tagit fram ett förslag till en ny postlag som anpassats till den gemensamma marknad som nu utvecklas inom EU. Den nya postlagen genomför 2008 års postdirektiv som innebär att det monopoliserade området försvinner på den europeiska brevmarknaden. I Sverige har vi haft en liberaliserad marknad sedan 1993, och det är viktigt att vi arbetar vidare. Jämför vi med paketmarknaden kan vi se att den som helhet aldrig har varit reglerad, utan det har varit en påtaglig konkurrens mellan marknadens aktörer. Herr talman! Utgångspunkten för de postpolitiska målen är medborgarnas och samhällets behov av en effektiv, sammanhållen och tillförlitlig posttjänst. Staten har ansvaret för att säkerställa en sådan posttjänst i hela vårt land, även på Gotland och i Arjeplog. Det är självklart att det ska finnas en bra posttjänst i hela landet så att företag och medborgare har en god postservice oavsett var man verkar eller bor. Det finns ingenting i det nya förslaget till postlag som på något sätt ändrar detta. Den samhällsomfattande posttjänsten kommer att ha kvar samma omfattning och försäkra alla användare en tjänst av samma kvalitet som tidigare. Det här innebär att samma servicemål som fastställdes i samband med 1997 års postdirektiv alltjämt ligger fast. Herr talman! Postservicen är en väldigt viktig funktion. Jag vill poängtera vikten av att utveckling och behov följs noga i framtiden. Tills nu har Post- och telestyrelsen, PTS, varit tvungen att peka ut en tillhandahållare av den samhällsomfattande posttjänsten oavsett hur marknaden ser ut. Enligt den nya postlagen behöver ingen tillhandahållare utses om det finns en fungerande marknad som uppfyller alla krav på den samhällsomfattande posttjänsten. Det innebär att posttjänsten ska vara av god kvalitet. Den ska tillhandahållas till rimliga priser, och alla användare ska kunna ta emot postförsändelser. Vidare ska prissättningen vara öppen för insyn, icke-diskriminerande och kostnadsorienterad. Klarar inte marknaden detta är det självklart att myndigheten, det vill säga PTS, ska peka ut en eller flera operatörer som tillhandahållare. Det här lagförslaget innebär att den nya postlagen öppnar för en flexiblare reglering i framtiden. Ordet "ska" byts till "får". Om marknaden inte kan tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten är det självklart att tillhandahållare ska pekas ut. Men det ska inte behöva gälla för all framtid om marknaden ändras. Då ska en framtida regering ha möjlighet att plocka bort en sådan tillhandahållare. Man ska också veta att skulle inte någon tillhandahållare utses blir en direkt följd att de bestämmelser som gäller särskilda priser och andra särskilda villkor inte blir tillämpliga. Det är viktigt att poängtera att det i sig skulle kunna vara ett skäl till att ändå utse en eller flera tillhandahållare, trots att tjänsterna som sådana bedöms bli utförda i Sverige utan att någon tillhandahållare utses. Det är PTS som enligt den nya postlagen ska göra en opolitisk och saklig bedömning av om en eller flera postoperatörer behöver utses som tillhandahållare eller inte. Hittills har ingen ersättning utgått till den som har varit utsedd som tillhandahållare av den samhällsomfattande posttjänsten, det vill säga till Posten. Regeringen gör bedömningen att det för närvarande saknas behov av att finansiera den samhällsomfattande posttjänsten. Om det i framtiden skulle visa sig att kostnaderna för att tillhandahålla den här tjänsten skulle utgöra en orimlig ekonomisk belastning för en postoperatör kan man enligt 2008 års postdirektiv säkra tillgången till tjänsten genom upphandling. Men detta är något som behöver utredas och analyseras ytterligare, vilket regeringen avser att göra. Monopolet på den svenska postmarknaden avskaffades 1993. Vi har kommit en bit på vägen för att få konkurrens på marknaden, men det finns helt klart mer att göra. Vi måste därför fortsätta att arbeta för att få en ännu bättre fungerande postmarknad. Herr talman! Att få till stånd bättre konkurrens på postmarknaden är viktigt. I den nya postlagen finns vissa konkurrensfrämjande bestämmelser med, till exempel att prissättningen ska vara öppen för insyn och vara icke-diskriminerande, att det ska finnas särskilda krav på redovisningar av den samhällsomfattande posttjänsten och att det ska finnas bestämmelser som ska underlätta för mindre operatörer att få till stånd förändringar i postnummersystemet. Regeringen avser också att utreda postoperatörernas behov av tillgång till annan postoperatörs distributionskedja. Man ska också utreda om Post- och telestyrelsens tillsynsansvar kan förstärkas för att främja ökad konkurrens. Klagomålshantering är en viktig fråga. I den nya lagen utökas bestämmelserna till att gälla alla postoperatörer och inte som tidigare bara den som varit utsedd som tillhandahållare av den samhällsomfattande posttjänsten. Herr talman! Jag tycker att det är intressant att se hur den samlade vänsteroppositionen egentligen ser på det här. Man skriver i sin motion att en återreglering varken är möjlig eller önskvärd, men samtidigt har jag svårt att tyda vad den samlade vänsteroppositionen egentligen vill. Man är emot den utveckling av Posten som skett. Man vill, utan att PTS först fått göra en opolitisk och saklig bedömning, peka ut Posten som tillhandahållare av den samhällsomfattande posttjänsten. Jag får faktiskt inte detta att gå ihop. Jag tycker att det lutar åt att vänsteroppositionen återigen vill se ett statligt monopol på postsidan. Herr talman! Det mest anmärkningsvärda är faktiskt den skrämselpropaganda som vänsteroppositionen nu bedriver med anledning av förslaget till ny postlag. Att påstå att postservicen nu riskerar att allvarligt försämras är att gå ut med falsk information, eller också visar det att man inte har läst propositionen. Vilken tillit och respekt för politiker ger det att hålla på med skrämselpropaganda? För oss i Moderaterna och i Alliansen är det viktigaste att vi har en säkrad postservice till alla i hela Sverige. Vi utgår från medborgarna och företagen som är beroende av en väl fungerande postservice. Vänsteroppositionen väljer skrämselpropaganda för att försöka vinna billiga politiska poäng. Det gynnar på inget sätt postmarknaden och säkrar inte en postservice av god kvalitet till alla. Herr talman! Jag har redan nämnt att kraven och nivån på den samhällsomfattande posttjänsten även fortsättningsvis ska gälla som de hittills har gjort och att PTS ska göra en bedömning av om en eller flera tillhandahållare ska utses. Den nya postlagen garanterar att postservicen kommer att bli som i dag genom att marknaden själv tillgodoser kraven, men klarar inte marknaden det garanteras postservicen genom att en eller flera utses som tillhandahållare. Herr talman! I betänkandet och i de tidigare anförandena har frågan om fastighetsboxar tagits upp. Det är en fråga som har diskuterats tidigare. Vi vet att fastighetsboxar kan vara bra på flera olika sätt. De ger till exempel en bättre arbetsmiljö för brevbärare och en effektivare utdelning för postföretagen. Samtidigt finns det vissa grupper, till exempel äldre och personer med funktionsnedsättning, som skulle kunna drabbas negativt av att inte få posten levererad till lägenheten. Det här är främst en fråga för postoperatörerna, bostadsföretagen och fastighetsägarna. Vid nybyggnad är det mycket enklare att från början installera fastighetsboxar. Det görs också i många fall vid nybyggnad. Man kan också konstatera, vilket står i betänkandet, att det har noterats ett ökat intresse för att införa dessa i befintliga fastigheter. Det tycker jag är bra. Men det är viktigt att understryka att det är angeläget att postoperatörerna och fastighetsägarna når en tillfredsställande lösning så att utvecklingen på området med fastighetsboxar kan påskyndas. Även om vi anser att detta är en viktig fråga som ska kunna lösas på frivillig basis vill jag betona vikten av att regeringen noga följer frågan om det är så att vi inte får till stånd den snabba utveckling som vi är så många som står bakom. Herr talman! Till sist vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. (Applåder) I detta anförande instämde Sten Bergheden, Jan-Evert Rådhström, Eliza Roszkowska Öberg och Oskar Öholm (alla m), Sven Bergström och Gunnel Wallin (båda c), Nina Larsson (fp) samt Annelie Enochson och Lars-Axel Nordell (båda kd).

Herr talman! Skrämselpropaganda, säger Malin Löfsjögård. Jag måste säga att man blir lite rädd, eller skrajsen som barnen säger, när man får läsa i Aftonbladet att vägledande för den nya postlagen är att glass smakar godast en varm sommardag. Det är klart att man blir rädd och undrar hur det här ska bli i framtiden. Jag undrar också: På vilket sätt kommer den här propositionen att göra att alla i hela landet får post? Målsättningen är ju ändå att alla ska kunna ta emot och skicka post. Hur blir det bättre med det här? Hur blir det bättre av att man låter PTS få ett utökat ansvar för att se till att det blir fler operatörer? Tror verkligen Moderaterna och Malin Löfsjögård att vi kommer att se en bättre postservice för att det blir fler som utför den? Det tror inte jag. Jag vill inte tillbaka till något monopol, och det har vi socialdemokrater aldrig sagt att vi vill. Innan ni kom i regeringsställning jobbade vi under många år med postdirektivet som vi nu införlivar i svensk lag. Jag vill ställa en till fråga. Du talar om orimlig ekonomisk belastning. Vad är det som är orimligt, Malin Löfsjögård? Hur mycket ska det få kosta innan man gör någonting åt det?

Herr talman! Jag börjar med det sista, alltså det här med orimlig ekonomisk belastning. Regeringen har nu aviserat att man ska titta på det här med om man måste gå in och ekonomiskt stödja en tillhandahållare. Jag tänker inte förekomma den utredningen och stå här i talarstolen i dag och sätta en gräns för vad som är orimlig ekonomisk belastning eller inte. Fram till i dag har Posten inte sagt någonting om att de tycker att det har varit ekonomiskt betungande på något sätt att vara tillhandahållare, utan man har ansett att man har klarat av det ändå. Men det är viktigt att man följer detta och att man redan nu börjar titta på det och utreder för att se vad konsekvenserna kan bli för framtiden och vad man i så fall ska göra. När det gäller det här med bättre postservice garanteras i postlagen att den postservice som vi har haft fram till i dag även fortsättningsvis ska gälla. Det är egentligen inga stora skillnader jämfört med 1993 års postlag som också sade att man får utse en tillhandahållare. Sedan hade vi 1997 års postdirektiv som ställde krav på att man ska utse en tillhandahållare. Med den nya postlagen för man in ordet "får", det vill säga bedöms det att man behöver det utser myndigheten, alltså Post- och telestyrelsen, en eller flera tillhandahållare. Gör man en bedömning att marknaden kan tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten själv behöver man inte utse någon tillhandhållare. Man inför en flexiblare reglering, men kraven är inte sänkta i den nya postlagen. De krav som ställs i dag på postservicen är kvar, de postpolitiska målen är kvar och servicemålet som infördes i 1997 års EU-direktiv ligger alltjämt fast.

Herr talman! Man ska utreda vad orimlig ekonomisk belastning är för någonting. Malin Löfsjögård säger att hon inte vill förekomma det. Men det är ju precis det man gör! Man förekommer den här utredningen genom att redan nu lagstifta om att om det blir en kostnad för den operatör som har den samhällsomfattande posttjänsten ska man upphandla detta. Man bestämmer redan nu, om några timmar, hur man ska komma till rätta med det här om det blir på det sättet. Därför kan Malin Löfsjögård inte säga att hon inte tänker ta ställning till det, för det tänker hon göra klockan tre i eftermiddag. Vi tycker att det är för tidigt att ta ställning till det här. Vi hade först velat se hur man ska göra och sedan ta ställning. Om det skulle visa sig att det blir en ekonomisk belastning - samtidigt som man har stora krav på Posten att de ska generera ett överskott - måste man diskutera vilken kvalitet vi ska ha. I det läget, Malin Löfsjögård, kommer vi att kunna diskutera om man ska ha post varje dag i veckan i glesbygd där det inte finns andra operatörer. Hur mycket post ska de få? Hur ofta ska vi tömma brevlådorna? Och om det är flera andra som ska gå omkring och klösa i brevlådorna, hur ska det då kunna fungera, Malin Löfsjögård? Jag tycker inte att jag har fått något svar på varför ni redan i dag ska lagstifta om att tjänsten ska upphandlas om det behövs.

Herr talman! Fram till i dag har ingen ersättning utgått till den, det vill säga Posten, som har varit utsedd till tillhandahållare, just för att man har bedömt att det inte har varit nödvändigt. Posten har själv inte gett uttryck för det. Men det är viktigt med tydlighet om att om det i framtiden blir för ekonomiskt betungande ska den eller de postoperatörer som utses till tillhandahållare veta att det kommer att finnas en möjlighet. Att redan nu lägga fram ett detaljerat förslag när vi inte känner till alla detaljer och behöver utreda det närmare tycker jag varken känns vettigt eller bra. Du säger att det är för tidigt att ta ställning angående upphandling, men du tycker inte att det är för tidigt att ta ställning direkt i lagen med ett skall-krav på att utse en tillhandahållare utan att Post- och telestyrelsen först har fått göra en opolitisk och saklig bedömning om det behöver utses en tillhandahållare eller flera eller om postmarknaden själv klarar av att tillgodose den samhällsomfattande posttjänsten. Ditt resonemang går inte riktigt ihop, Christina Axelsson.

Herr talman! Jag kan tycka att Malin Löfsjögård håller ett bra anförande utifrån de utgångspunkter som ni har på allianssidan. Men det är lite märkligt att höra någon från majoritetssidan slå fast att vi från oppositionssidan är dåligt pålästa. Jag ska inte uttrycka någonting om vad jag tycker när det gäller hur pålästa ni är. Jag ifrågasätter inte att ni är det, men jag tycker att ni läser på ett väldigt konstigt sätt många gånger. Ni säger att vi från oppositionens sida ägnar oss åt skrämselpropaganda. Vi behöver inte ägna oss åt någon skrämselpropaganda, för ni skräms så bra på egen hand. Det är snarast er bästa gren, inte minst ute i glesbygden som hela tiden drabbas av olika konkurrensutsättningar och det marknadstänkande ni har. Att leka marknad är inte samma sak som att skapa en marknad som fungerar. Jag tycker att ni går för långt här. Ni låtsas som att vi inte har läst direktivet rätt. Vi tolkar det uttryckligen så, som framgår av vår reservation, att förstahandsläget är att man ska utse en tillhandahållare. Ni säger själva på s. 33 i betänkandet: "Utskottet konstaterar att det genom 2008 års postdirektiv öppnas en möjlighet att finansiera de samhällsomfattande tjänsterna genom upphandling." Den möjligheten är den borgerliga majoriteten väldigt snabb att hoppa på. Men få det inte till att det är vi som har någon konstig inställning till det hela och väljer ett udda alternativ! Det är snarare så att ni väljer ett andrahandsalternativ här, och då är frågan tillbaka: Varför väljer ni det alternativet? Och återigen: Var finns det folkliga stödet för det här? I mitt nästa inlägg ska jag redovisa några siffror som visar hur det svenska folket och även företag ser på postväsendet i dag. Var finns trycket att förändra i er riktning?

Herr talman! Det är klart att ni, Peter Pedersen, bedriver en skrämselpropaganda när ni säger att den nya postlagen kommer att försämra postservicen i Sverige. Det är nämligen inte sant. I den nya postlagen kommer den samhällsomfattande posttjänsten att ha samma omfattning och försäkra alla användare en tjänst av samma kvalitet som tidigare. Det gäller över hela vårt land. Det innebär att servicemålet som fastställdes i samband med 1997 års postdirektiv alltjämt ligger fast. Det finns inga förslag på förändringar av postservicen eller av de postpolitiska målen. Att påstå det är att gå ut med skrämselpropaganda. Det finns ingenting i den nya postlagen som riskerar att gotlänningarna eller de i Arjeplog inte skulle få någon post. Jag tycker att det är anmärkningsvärt av oppositionen att gå ut med sådant. Antingen gör man det medvetet för att försöka ta billiga politiska poäng eller så har man faktiskt inte läst propositionen om den nya postlagen. Jag kan inte tolka det på annat sätt, Peter Pedersen.

Herr talman! Malin Löfsjögård hävdar inte bara att vi från oppositionens sida inte är läskunniga utan även att de fackliga företrädarna och anställda vid Posten tydligen inte vet sitt eget bästa. Det får väl stå för Alliansens syn på dem som till vardags jobbar inom verksamheten. Jag konstaterar att enligt den opinionsundersökning som Novus Opinion på uppdrag av Seko gjorde i april, då de intervjuade tusen personer, tycker 74 procent av allmänheten att det är viktigare att Posten kan behålla sin nuvarande kvalitet på service än att konkurrensen inom postutdelningen ökar. 62 procent tycker att det är viktigt eller ganska viktigt att staten är majoritetsägare i Posten. Om Posten konkurrensutsätts ytterligare tror 41 procent att servicen försämras medan 28 procent tror att den blir bättre. Jag kan läsa upp siffra efter siffra; ingen tror att det blir bättre. Malin Löfsjögård säger att det inte kommer att bli några försämringar med det förslag som finns och att det bara skulle vara skrämselpropaganda att hävda det. Indirekt kan man då tolka det så att förslagen innebär förbättringar för postverksamheten. Eftersom det är ni, Malin Löfsjögård, som sitter i regeringsställning vill jag veta om du kan ge några konkreta exempel på hur införandet av direktivet, och er tolkning av det, kommer att leda till att vi inte bara får en postservice som fungerar lika bra som i dag utan faktiskt fungerar bättre. Syftet måste väl i så fall vara att postservicen ska fungera bättre. Där tycker jag att ni fortfarande är svaret skyldiga. I stället använder ni er av demagogi genom att hävda vissa saker, som att vi inte läst på. Förklara nu inte bara för mig utan också för de fackliga företrädarna, för dem som jobbar inom verksamheten och för de berörda ute i landet på vilket sätt förslaget kommer att innebära en bättre fungerande postverksamhet än den vi har i dag.

Herr talman! Jag har ett antal gånger från talarstolen sagt att den nya postlagen inte innebär några förändringar av den samhällsomfattande posttjänsten. Den kommer att ha kvar samma omfattning och försäkra alla användare en tjänst av samma kvalitet som tidigare. Servicemålet som fastställdes i 1997 års postdirektiv ligger alltjämt fast. Det är glädjande att det finns opinionsundersökningar som visar betydelsen av en väl fungerande postservice i hela vårt land. För oss som medborgare och företagare spelar det egentligen ingen roll vem som delar ut, distribuerar, posten. För oss är det allra viktigaste att det finns en postservice som säkrar kvaliteten. Med den nya lagen genomförs 2008 års postdirektiv. Jag kan i debatten få en känsla av att ni, Peter Pedersen, glömmer bort det. För oss som är beroende av post, att få post och att skicka post, är det viktigaste att de krav som gällt hittills också gäller i framtiden, inte vem som distribuerar posten. Vi från Alliansens och från Moderaternas sida väljer att se möjligheter, inte hinder, inom alla områden. Ni på vänstersidan är så ideologiskt bundna att ni inte ens klarar av ordet konkurrens. Det tycker jag är tråkigt. Jag tror inte att konkurrens är en quick fix som löser allt, eller att den skulle lösa postservicen, men det gäller att se möjligheterna, att se hur vi kan utveckla även postmarknaden. Som jag tidigare sagt innebär den nya postlagen inga förändringar eller försämringar när det gäller den samhällsomfattande posttjänsten. De påståenden som ni tillsammans med facket gör är inget annat än skrämselpropaganda.

Herr talman! Den nya postlagen som vi i dag diskuterar syftar till att införliva ett nytt EU-direktiv om att åstadkomma en inre marknad för posttjänster. I regeringens proposition föreslås att den samhällsomfattande posttjänsten ska ha samma omfattning och samma kvalitet som hittills. För mig, Centerpartiet och Alliansen är detta grundläggande och avgörande. En god och allmän postservice i hela landet är för både enskilda och företagare en livsnödvändighet. Det är väl i linje med vår politik för att hela landet ska leva, för att skapa förutsättningar för ett attraktivt företagsklimat i hela landet. Därför ingår i den nya postlagen samma höga krav på den samhällsomfattande posttjänsten som hittills, vilket Malin Löfsjögård utförligt redovisat i sitt anförande och i replikskiftena. Också för mig och Centerpartiet har det varit viktigt att kvaliteten och omfattningen av tjänsten vidmakthålls. Om man googlar, vilket numera är vanligt, på begreppet ny postlag hittar man just nu en rad insändare som bidrar med desinformation om vad förslaget innebär. Det märks att valrörelsen håller på att komma i gång när man lätt kan identifiera falska argument vilka förekommer enbart för att försöka komma åt alliansregeringen. Många tar chansen att komma i slagläge, men när det gäller den nya postlagen är det ett sällsynt dåligt tillfälle att idka kritik mot regeringen. Seko går tillsammans med de rödgröna partierna så långt att man helt frankt påstår att den nya postlagen hotar postutdelningen i landet och att Postens anställda blir förlorare. I Aftonbladet skriver representanter för De rödgröna: "Snart kan den här brevlådan försvinna. I regeringens nya postlag finns det ingen ansvarig för postservicen utan ansvaret ligger på marknaden." Snacka om saklig information! Om åhörarläktaren vore sprängfylld med människor skulle det kunna tyda på att oron är stor, men så är det inte. Det handlar om ett införlivande av ett EU-direktiv. Personligen har jag fått ett samtal och några enstaka mejl i frågan. Det är ingen kioskvältare och ska heller inte vara det eftersom det inte är fråga om någon dramatisk förändring. För säkerhets skull ska jag läsa högt ur betänkandet för dem som ändå tvivlar och oroar sig. På s. 31 står beträffande utskottets ställningstagande: "Utskottet delar regeringens uppfattning att den samhällsomfattande posttjänsten bör ha samma omfattning och försäkra alla användare en tjänst av samma kvalitet som hittills. Det innebär att det ska finnas en posttjänst i hela landet som innebär att alla kan ta emot brev och andra adresserade försändelser som väger högst 20 kg. Utskottet välkomnar vidare att det av regeringens lagförslag framgår att posttjänsten ska vara av god kvalitet och att det ska finnas möjlighet för alla att få sådana försändelser befordrade till rimliga priser. Dessutom ska enstaka försändelser befordras till enhetliga priser." Herr talman! Både svensk lagstiftning och EG-lagstiftning på området garanterar postutdelning i hela landet. Det borde naturligtvis Seko och de rödgröna partierna ha vetskap om. Om man av någon anledning skulle vägra dela ut post någonstans går staten genom PTS in och ålägger en postoperatör att sköta postutdelningen. Det känns inte aktuellt, men så är det. Sedan 90-talet är svensk postmarknad öppnad för flera aktörer. Det innebär att vi i Sverige har ett antal postföretag, huvudsakligen mycket små. Posten Norden är den överlägset största postoperatören med skyldighet att tillhandahålla en riksomfattande posttjänst. Med den nya postlagen finns möjlighet att i en framtid, då vi har en väl fungerande marknad och full konkurrens råder, kunna välja att inte utse en nationell operatör. I dagsläget och under överskådlig tid finns det ingen marknadssituation med verklig konkurrens. Därför kommer staten med den nya postlagen, precis som med den gamla, fortsatt att låta Posten Norden tillhandahålla den riksomfattande posttjänsten. Nog om detta! Herr talman! Fastighetsboxar har tagits upp här i debatten. Seko har också uttryckt oro över de postanställdas arbetsvillkor. Lagförslaget som vi diskuterar här i dag innebär inte på något sätt att Posten Norden som arbetsgivare kan strunta i att bry sig om sina medarbetare. Frågor som rör arbetsmiljö, hälsa, kompetensutveckling och möjligheter för medarbetare att påverka sin arbetssituation måste vara fortsatt viktiga frågor om Posten Norden ska kunna vara ett framgångsrikt företag. Jag utgår från att Posten tillsammans med fastighetsägare, hyresgäster och andra aktörer tar ett gemensamt ansvar för en så snabb introduktion av fastighetsboxar som möjligt. Annars bedömer jag att det kan bli aktuellt med ett ingripande från riksdag och regering någon gång framöver. Herr talman! Posten har en fortsatt stark position, som jag sagt tidigare, trots ett visst konkurrenstryck från Bring Citymail, som Christina Axelsson underströk i sitt anförande. Trots ökad konkurrens inom vissa delar av den svenska postmarknaden och den ökade liberaliseringen av postmarknaden inom EU talar väldigt mycket för att Posten även fortsättningsvis kommer att ha en mycket stark ställning. Jag kan inte se annat än att Posten har mycket goda förutsättningar att bedriva en lönsam verksamhet också med den nya postlagen. I och med den nya postlagen genomförs 2008 års postdirektiv, som öppnar för en gemensam europeisk marknad. Sett i det perspektivet är Sverige en föregångare med en liberaliserad postmarknad sedan 17 år tillbaka. Det är en erfarenhet vi har att ta till vara och arbeta vidare med. Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på samtliga reservationer. (Applåder) I detta anförande instämde Gunnel Wallin (c), Sten Bergheden, Eliza Roszkowska Öberg och Jan-Evert Rådhström (alla m), Nina Larsson (fp) samt Annelie Enochson och Lars-Axel Nordell (båda kd).

Herr talman! Om jag förstår Sven Bergströms anförande rätt kommer man nu att utse Posten Norden som den aktör och operatör som ska tillförsäkra alla i hela landet den samhällsomfattande tjänsten. Det är väl så att den här marknaden inte är perfekt, som Åsa Torstensson skrev i debattartikeln. Jag undrar om två saker. I Danmark, som numera har samma lagstiftning som vi, eftersom de också är tvungna att införliva EU-direktivet i sin lagstiftning, har man sagt att man ska utse Posten Norden som den aktör som ska sköta den samhällsomfattande tjänsten. Jag tycker att det egentligen inte är någon skillnad. Men där säger man rakt ut att man vill göra detta även för att värna själva företaget och visa dem att det här är någonting som man tycker att de ska fortsätta med. Vi vet alla att Bring Citymail gjorde ett försök att etablera sig i Köpenhamn. Det misslyckades och varade inte så länge. Jag tänkte också höra med Sven Bergström, och vill ha hans kommentarer till det, om den utvidgade roll som PTS ska få och som också innefattar att se till att man stimulerar konkurrensen. Behövs det verkligen? Det är något som har kommenterats av Posten Nordens koncernchef, som säger att det finns risk för att lagförslagets långtgående krav på insyn leder till att konkurrensen snedvrids. Om konkurrensen snedvrids så att Posten Norden inte kan konkurrera som andra bolag försämrar vi förutsättningarna. Det är det vi är rädda för.

Herr talman! Det här har Malin klarat ut väldigt ordentligt i ett tidigare replikskifte, men låt mig säga än en gång - och det skrev också Åsa Torstensson i sin debattartikel i Aftonbladet - att staten ser det som en självklarhet att Posten Norden, som har en heltäckande verksamhet, kommer att fortsätta med den. Jag citerar ordagrant vad Åsa Torstensson skrev i Aftonbladet för någon vecka sedan: Staten kommer "med den nya postlagen precis som med den gamla fortsatt låta Posten Norden tillhandahålla en riksomfattande posttjänst". Man ska inte slå in öppna dörrar, Christina Axelsson. Det är självklart att Posten har den heltäckande marknaden och kommer att fortsätta att ha den under överblickbar tid. Varför göra en jättegrej av denna lilla fråga? Christina Axelsson tar upp frågan att PTS ska stimulera konkurrensen. Peter Pedersen var också inne på avreglering och marknadsutsättning som ett självändamål. Jag tycker inte att det är ett självändamål, men låt oss ändå konstatera att det på flera områden där vi har öppnat för fler aktörer har blivit betydligt bättre fart också på de tidigare monopolisterna. Ta SJ till exempel! Tidigare fick man stå med mössan i hand och ödmjukt fråga om man kanske fick köpa en biljett. De har blivit helt annorlunda - mycket mer kundorienterade och marknadsorienterade. De förstår att de måste vara duktiga, snabba och kundorienterade för att vara ett väl fungerande reseföretag. Ta Telia, gamla Televerket! Vill ni ha tillbaka gamla Televerket på den andra sidan, eller tycker ni också att det har blivit en bättre situation på telekommarknaden med fler aktörer som stimulerar och konkurrerar med varandra? För oss som tror på marknaden och konkurrens är det självklart att det också på det här området kan vara bra att det finns några uppstickare, även om Citymail inte har lyckats rubba stora starka Posten särskilt mycket. Men Posten har blivit mycket mer marknadsorienterad, och det är bra.

Herr talman! Det är därför vi tycker att det är viktigt att de ska få fortsätta att vara en aktör på marknaden och att de ska få ha förutsättningar att kunna konkurrera. Då är det inte PTS som tillsynsmyndighet som ska vara de som ser efter hur det förhåller sig med konkurrensen, utan det är en uppgift för Konkurrensverket som vi tycker att Konkurrensverket fortsatt ska ha. Det är därför vi har reserverat oss till förmån för det, som Sven Bergström säkert har noterat. Jag tänkte fråga om det som jag var inne på tillsammans med Malin Löfsjögård. Det handlar om de orimliga kostnaderna. Med det här förslaget kan det bli så - det säger också Posten själv - att deras kostnader kommer att öka. I lagförslaget säger man att om det blir så ska man med hänsyn till kostnaden upphandla den tjänsten. Det säger man redan nu i ett lagförslag i 3 kap. 4 § i den nya postlagen. Det är därför jag inte tycker att det är trovärdigt när ni från allianssidan står och säger att man först ska se över detta innan det blir dags. Det säger man i själva grundtexten, i propositionstexten. Men här slår man faktiskt fast att det är på det här sättet det ska ske. Jag tycker att det är för tidigt sagt. Tidigare har vi sagt att om kostnaderna blir orimligt höga ska man kunna se andra möjligheter att finansiera det. Därför undrar jag återigen, Sven Bergström: Är det rimligt att skattebetalarna ska betala detta via skattsedeln och en upphandling? Är det rimligt att man redan nu slår fast det i lagstiftningen?

Herr talman! Det är väl bra med lite framförhållning, även om jag delar Christina Axelssons bild att det som vi talar om nu kan ligga väldigt långt in i framtiden. Det står i vårt utskottsbetänkande: "Om det i framtiden skulle visa sig nödvändigt att finansiera den samhällsomfattande posttjänsten föreslår regeringen att tillgången till tjänsten ska kunna säkerställas genom upphandling." Men det är ganska hypotetiskt med tanke på den situation vi har i dag, när Posten är framåt och har höga ambitioner att kunna jobba heltäckande över hela landet. När det gäller PTS kontra Konkurrensverket kan vi naturligtvis diskutera den exakta gränsdragningen dem emellan. PTS är en tillsynsmyndighet med uppgift att bevaka sitt område, och Konkurrensverket ska verka inom sitt område. Men jag har inget emot att vi också har skrivningar om att PTS ska vara medvetet om att konkurrens är av godo för att marknaden ska fungera väl. Jag tycker att de formuleringar som man har hittat är bra.

Herr talman! Vi lever i ett märkligt land. Vi lever i ett stort land där människor uttalar sig om saker som man ibland undrar hur sanna de är. Vi har en statsminister som hävdar att Sverige blir ett bättre land när sjuka och arbetslösa får leva på socialbidrag. Vi har en utrikesminister som hävdar att oljan kommer att bidra till fred i Sudan. Vi har en miljöminister som hävdar att det blir mindre kärnkraft när man tar bort förbudet mot att bygga nya reaktorer. Och vi har en infrastrukturminister som hävdar att marknaden kommer att ta ansvar för postutdelning i glesbygd där det inte finns någon marknad. Jag har svårt att se den marknaden. Vilka är det som ska dela ut post i Ockelbo, Kolsva, Ljusnarsberg, Svartå, Överkalix, Östmark och i alla andra glesbygdskommuner där man faktiskt har svårt att hitta någon marknad? Christina Axelsson har tidigare citerat Åsa Torstensson. Och jag gör det igen: "Grundprincipen måste vara att konkurrensutsatt verksamhet ska bedrivas i privat regi. En privatisering leder till en ökad renodling av statens roll som lagstiftare och normgivare, och det är bra och önskvärt." Är det den vägen som den borgerliga majoriteten i riksdagen vill gå, att privatisera hela verksamheten? Vid ett samtal med en person i ledningen för Posten Norden framgick det att man nu jobbar med förberedelser för börsintroduktion av företaget. Är det här en del som ni hoppas ska leda till att hela bolaget ska säljas ut? Man säger att Posten inte behöver ha någon ersättning för det samhällsomfattande uppdrag man i dag utför. Nej, det stämmer. Man gör nämligen som alla andra gör. Det man förlorar på gungorna tar man igen på karusellerna. Man omfördelar pengarna till olika typer av verksamheter. Malin Löfsjögård pekade på att det är grundläggande funktioner man sysslar med från Postens sida. Ja, postväsendet är en viktig del av landets infrastruktur. Det är därför som Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet anser att staten måste behålla ett starkt och långsiktigt engagemang i Posten även framöver. Det är nämligen inte hållbart att sälja ut det här företaget. Det är därför vi också avvisar regeringens planer på börsintroduktion av Posten Norden. Sven Bergström pekade på att det är viktigt ur ett regionalpolitiskt perspektiv att man har postutdelning i hela landet. Min fråga till Sven Bergström blir: Varför håller man nu på att ta bort den här verksamheten? Om nu marknaden ska lösa allting undrar jag: Vad var idén med att lägga fram det här förslaget? Vad är vitsen med det här lagförslaget om allting blir som det redan är, det vill säga att inga förändringar sker? Det är liksom det vi har svårt att förstå. Varför lägger man fram ett lagförslag om allting bara ska fortsätta att vara som det är? Handlar det bara om glass? Jag har svårt att tro det. För mig handlar det om att det är en ideologisk princip, att man vill avreglera marknaden. Man vill privatisera all statlig verksamhet. Man vill socialisera förlusten och privatisera vinsterna. Där marknaden inte finns ska man då också börja lägga ut pengar. Det är klart att det engagerar vilka medborgare som helst som sedan kommer att få betala för en verksamhet som tidigare inte har kostat. Hur kan man försvara det? Och hur kan man säga att allting kommer att bli som det har varit förut? Kan de borgerliga ledamöterna, som har varit uppe i talarstolen, här och nu garantera att den samhällsomfattande tjänsten kommer att fungera lika bra som den gör i dag utan att det för den sakens skull kommer att kosta mer för samhället? (Applåder) I detta anförande instämde Lena Hallengren (s), Karin Svensson Smith (mp) och Peter Pedersen (v).