Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler m.m.
Betänkande 1992/93:FiU8
Finansutskottets betänkande
1992/93:FIU08
Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler m.m. (prop. 1992/93:37)
Innehåll
- Sammanfattning
- Propositionens förslag
- Motionsyrkandena
- Utskottet
- Hemställan
- Reservationer
- Bilaga 1
- Innehållsförteckning
1992/93 FiU8
Sammanfattning
I december 1991 godkände riksdagen (prop. 1991/92:44, bet. FiU8) en ny organisation för statens fastighetsförvaltning innebärande att den nuvarande Byggnadsstyrelsen ersattes med två nyinrättade myndigheter -- en förvaltningsmyndighet och en stabs- och servicemyndighet -- samt en statlig fastighetskoncern.
I föreliggande proposition görs en komplettering till det ursprungliga förslaget i proposition 1991/92:44. Det nya förslaget innebär för det första att den föreslagna fastighetskoncernen delas upp i två enheter. Förutom den föreslagna fastighetskoncernen skall en särskild koncern -- Högskolekoncernen -- bildas för förvaltning av universiteten och högskolornas fastigheter. För det andra skall försvarets fastigheter ingå i den nya organisationsstrukturen. Det innebär bl.a. att försvarets s.k. placeringsfastigheter skall förvaltas av fastighetskoncernen. De s.k. ändamålsfastigheterna skall förvaltas av en nyinrättad myndighet -- Fortifikationsverket. Den nuvarande Fortifikationsförvaltningen avvecklas.
Utskottet biträder förslagen i propositionen.
Sju motioner har väckts med anledning av propositionen. Samtliga motioner avstyrks av utskottet. I en reservation föreslår utskottets socialdemokratiska ledamöter att propositionen i sin helhet avslås av riksdagen.
Ny demokrati har avgivit ett särskilt yttrande och Vänsterpartiet en meningsyttring.
Övriga reservationer framgår av betänkandets innehållsförteckning.
Inledning
I betänkandet behandlar utskottet
dels proposition 1992/93:37 om ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m.,
dels de med anledning av propositionen väckta motionerna
1992/93:Fi9 av Sture Ericson m.fl. (s), 1992/93:Fi10 av Åke Gustavsson m.fl. (s), 1992/93:Fi11 av Erling Bager m.fl. (fp, s, m, c, kds, v), 1992/93:Fi12 av Erling Bager m.fl. (fp, s, m, c, kds, v), 1992/93:Fi13 av Hans Gustafsson m.fl. (s), 1992/93:Fi14 av Birger Hagård (m) och 1992/93:Fi15 av Nils-Olof Gustafsson (s).
Utskottet har berett försvarsutskottet, kulturutskottet, utbildningsutskottet och näringutskottet tillfälle att yttra sig i ärendet. Yttrandena (1992/93:FöU5y, 1992/93:KrU4y, 1992/93:UbU4y och 1992/93:NU5y återfinns som bilagorna 1--4 i betänkandet.
Under ärendets beredning har utskottet mottagit ett antal skrivelser från universitet och myndigheter samt organisationer.
Propositionens förslag
I proposition 37 bilaga 1 Finansdepartementet har regeringen -- efter föredragning av statsrådet Anne Wibble -- föreslagit
1. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om hyresavtalen inom universitets- och högskolesektorn (avsnitt 2),
2. att riksdagen godkänner att huvuddelen av universitets- och högskolefastigheterna förs över till en särskild fastighetskoncern för högskolefastigheter med de organisatoriska och ekonomiska förutsättningar som angivits i propositionen (avsnitt 3),
3. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om förvaltningen av det av Sveriges lantbruksuniversitet förvaltade fastighetsbeståndet (avsnitt 4),
4. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om förvaltningen av nationella kulturinstitutioner (avsnitt 5), 5. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om Fastighetskoncernens organisation och struktur (avsnitt 8),
6. att riksdagen godkänner att Byggnadsstyrelsen finns kvar under en övergångsperiod (avsnitt 10),
7. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder i övrigt som erfordras för bildandet av de nya organisationerna,
8. att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om donationsfastigheter (avsnitt 6).
I proposition 37 bilaga 2 Försvarsdepartementet har regeringen -- efter föredragning av statsrådet Anders Björck -- föreslagit
1. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om klassificering av fastigheter och deras organisationstillhörighet (avsnitt 2), 2. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om försvarets ändamålsfastigheter (avsnitt 3),
3. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om inrättandet av den nya fastighetsförvaltande myndigheten och avveckling av Fortifikationsförvaltningen m.m. (avsnitt 4),
4. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om kapitalkostnader (avsnitt 7),
5. att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i övrigt anförts i propositionens bilaga 2.
Motionsyrkandena
1992/93:Fi9 av Sture Ericson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen avslår proposition 1992/93:37 i de delar som avser placeringsfastigheter samt projekterings- och byggnadsadministrationen inom försvarsområdet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förvaltning av försvarsfastigheter m.m.
1992/93:Fi10 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen avslår proposition 1992/93:37, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en parlamentarisk beredning för utarbetande av förslag till organisation för det statliga fastighetsinnehavet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beslut om myndighetsförvaltning eller bolagisering av objekt på kulturområdet.
1992/93:Fi11 av Erling Bager m.fl. (fp, s, m, c, kds, v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att donationsfastigheter vid Göteborgs universitet skall behandlas på samma sätt som motsvarande fastigheter i Lund och Uppsala.
1992/93:Fi12 av Erling Bager m.fl. (fp, s, m, c, kds, v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lokalisera den nya särskilda fastighetskoncernen för högskolefastigheter till Göteborg.
1992/93:Fi13 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen avslår proposition 1992/93:37, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en parlamentarisk beredning tillsätts för utarbetandet av förslag till organisation för det statliga fastighetsinnehavet.
1992/93:Fi14 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Vallaområdet i Linköping även i framtiden skall utgöra en sammanhållen enhet.
1992/93:Fi15 av Nils-Olof Gustafsson (s) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1992/93:37, 2. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag om organisation för förvaltning av statens fastigheter.
Propositionen
Den civila sektorn (bilaga 1)
Riksdagen godkände hösten 1991 nya riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen i enlighet med proposition 1991/92:44. I denna anfördes:
att en ny efterfrågestyrd stabs- och servicemyndighet skall inrättas som stöd för regeringen och myndigheterna i lokalförsörjningfrågor m.m., att en fastighetskoncern i aktiebolagsform skall bildas för förvaltning av huvuddelen av det fastighetsbestånd som förvaltas av Byggnadsstyrelsen samt
att en ny myndighet skall bildas för förvaltning av de fastigheter, (utrikesfastigheter, slott, museer m.m.) som inte lämpar sig för bolagisering.
I proposition 37 framhålls att riksdagen i stort har godkänt en ny organisation för statens fastighetsförvaltning. Riksdagen gjorde emellertid i anslutning till sitt beslut ett antal tillkännagivanden i viktiga frågor angående förvaltningen av universitetens och högskolornas fastigheter, statens ansvar för slottsanläggningar med omgivande mark och kronomarkerna samt förvaltningen av nationella kulturinstitutioner. Riksdagen uttalade vidare att regeringen bör återkomma med ett nytt förslag, baserat på övervägandena gjorda av de organisationskommittéer som regeringen hade aviserat i propositionen. Den 1 september 1992 överlämnade Organisationskommittén för Byggnadsstyrelsens omvandling sitt betänkande (SOU 1992:99) till regeringen. Med anledning av riksdagens tillkännagivanden och mot bakgrund av Organisationskommitténs betänkande föreslås i propositionen följande.
Universiteten och högskolorna
Nya hyresavtal inom högskolesektorn av ekonomisk betydelse och med längre löptid än tio år skall prövas av regeringen. Övriga statliga myndigheter ges möjlighet att träffa avtal med upp till sex års löptid.
Huvuddelen av universitets- och högskolefastigheterna överförs till en särskild fastighetskoncern (i fortsättningen benämnd Högskolekoncernen) för högskolefastigheter. Donationsfastigheterna kan komma att föras till förvaltningsmyndigheten.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
De institutionsanknutna utbildningsfastigheterna förs över till Fastighetskoncernen (se nedan) och förvaltas där samlat för SLU, i ett dotterbolag. Förvaltningsansvaret för de rena jord- och skogsbruksfastigheterna för forsknings- och försöksändamål överförs till Sveriges lantbruksuniversitet.
Fastighetsförvaltningsmyndigheten
De fastigheter i Byggnadsstyrelsens och Fortifikationsförvaltningens fastighetsbetånd som av kulturpolitiska och liknande skäl skall förvaltas av staten förs över till fastighetsförvaltningsmyndigheten.
Donationer
Samtliga fastigheter som donerats till staten skall även fortsättningsvis förvaltas i myndighetsform.
Fastighetskoncernen
Moderbolaget i den föreslagna fastighetskoncernen (i fortsättningen benämnd Fastighetskoncernen) skall -- liksom inom andra koncerner -- kunna bygga upp sin organisation och utveckla koncernstrukturen självständigt. Avvikelser från den tidigare föreslagna organisationen bör därför kunna göras utan riksdagens eller regeringens medgivande.
Stabs- och servicemyndigheten
Organisationskommittén arbetar under hösten vidare med de återstående frågorna inför bildandet av den nya stabs- och servicemyndigheten. Samtliga dessa frågor är dock av den karaktären att det ankommer på regeringen att besluta om dem. Regeringen återkommer i 1993 års budgetproposition med förslag till budget för budgetåret 1993/94.
Byggnadsstyrelsen
Byggnadsstyrelsen skall finnas kvar under en övergångsperiod för att dels svara för erforderliga avvecklingsåtgärder, dels svara för att fullgöra de förpliktelser staten har som arbetsgivare. Det ankommer på regeringen att besluta om formerna för Byggnadsstyrelsens successiva avveckling.
Försvarsmakten (bilaga 2)
Förvaltning av försvarets fastigheter
En ny avgiftsfinansierad förvaltningsmyndighet, Fortifikationsverket, bildas den 1 juli 1994 med uppgift att ansvara för juridisk, ekonomisk och teknisk förvaltning av s.k. ändamålsfastigheter såsom försvarets fastighetsbestånd.
Myndigheten skall tillhöra Försvarsdepartementets verksamhetsområde samt lokaliseras till Eskilstuna.
Fortifikationsförvaltningen läggs ned den 30 juni 1994.
Projekteringsverksamhet och regional byggnadsadministration inom Fortifikationsförvaltningen skall senast den 1 juli 1994 i huvudsak bedrivas i aktiebolagsform och knytas till den statliga fastighetskoncernen.
Placeringsfastigheter, dvs. generellt användbara kontors- och skolfastigheter m.m. som förvaltas av Fortifikationsförvaltningen, skall överföras till och förvaltas av den statliga fastighetskoncernen.
Försvarshistoriska monument utan eller med ringa militär användning överförs till och förvaltas av den nya myndigheten för fastighetsförvaltning.
Fastigheter som är avstyckningsbara och som av Försvarsmakten används för bostadsändamål skall överföras och förvaltas i aktiebolagsform.
Principen för hyressättning av ändamålsfastigheter
I propositionen framhålls att för den civila sektorn skall hyrorna för högskolefastigheterna beräknas utifrån återanskaffningsvärdet med hänsyn tagen till ålder och förslitning samt drift- och underhållskostnader.
För försvarsfastigheterna anförs att riksdagen bör godkänna att för dessa fastigheter skall bl.a. kapitalkostnaderna vara vägledande vid beräkning av hyrorna.
Utskottet
Huvuddragen i förslaget till ny statlig fastighetsförvaltning
Vid riksdagens behandling av proposition 1991/92:44 fattades beslut om en ny organisation för förvaltningen av statens fastigheter och främst då de fastigheter som i dag förvaltas av Byggnadsstyrelsen. Detta förslag till en ny organisation kan sammanfattas på följande sätt (fig. 1).
Fig. 1 Organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler (prop. 1991/92:44)
I den nu aktuella proposition 1992/93:37 föreslås ändringar i den organisationsplan som redovisades i proposition 44. Fastighetskoncernen AB delas upp i två koncerner genom att universitets- och högskolefastigheterna förvaltas i en självständig koncern. Vidare inkorporeras Försvarmaktens fastigheter i förslaget till en ny organisation. Det innebär att den nya organisationsplanen får följande utformning (fig. 2).
Fig. 2 Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler (prop. 1992/93:37) 50>
Fördelningen av fastighetsbeståndet på de nya föreslagna myndigheterna och de två koncernerna framgår av figurerna 3 och 4. Härvid har begreppen placeringsfastigheter och ändamålsfastigheter använts.
Som placeringsfastighet betraktas generellt användbara fastigheter t.ex. kontorsfastigheter. Dessa fastigheter antas alltid ha en alternativ användning.
Ändamålsfastigheter är sådana fastigheter som fått en utformning betingad av särskilda behov. Som exempel kan här nämnas olika laboratorier vid universiteten, lokaler inom ett campus- eller kasernområde där endast aktiviteter som hänför sig till forsknings-, utbildnings- eller militär verksamhet skall förekomma. Ändamålsfastigheterna saknar i princip en alternativ användning.
Denna indelningsgrund av fastigheter är inte entydig. Det finns säkerligen många fastigheter som kanske inte har en alternativ användning i dagsläget men som kan få det genom lämpliga ombyggnader, omflyttningar eller omdisponeringar.
Fig. 3 Förvaltningen av statens fastigheter. Myndighetsstrukturen 50>
Fig. 4 Förvaltningen av statens fastigheter. Företagsstrukturen
I motionerna Fi13 av Hans Gustafsson m.fl. (s), Fi10 yrkandena 1 och 2 av Åke Gustavsson m.fl. (s) och Fi15 av Nils-Olof Gustavsson (s) föreslås att riksdagen avslår proposition 37. Motionärerna begär även att regeringen tillsätter en parlamentarisk beredning för att utarbeta ett bättre förslag till organisation för det statliga fastighetsinnehavet.
Motiveringen till förslagen i motionerna är följande.
I det nu framlagda förslaget framstår det allt tydligare, menar motionärerna, att syftet med de framlagda förslagen inte i första hand är att skapa en effektiv och ändamålsenlig organisation för förvaltningen av statens fastigheter utan att skapa förutsättningar för utförsäljning av det statliga fastighetsinnehavet. Statens fastigheter har inte tillkommit för att utgöra en fastighetskoncern bland andra utan för att tillgodose ett statligt behov. Det framlagda förslaget, som är en påbyggnad av förslaget i proposition 1991/92:44, har enligt motionärerna blivit splittrat, oöverskådligt och leder till ineffektivitet. Detta förhållande kan exemplifieras med förslaget till organisation för universitetens och högskolornas fastigheter.
Vissa av universiteten förutsätts bygga upp en egen förvaltning för vissa donationsfastigheter. Regeringens förslag ger vidare möjlighet för övriga högskolor att bilda lokala bolag för sin fastighetsförvaltning. Dessa skall i sin tur samverka med Fastighetskoncernen AB, Högskolekoncernen AB, Förvaltningsmyndigheten och Stabs- och servicemyndigheten. I samtliga de nu nämnda bolagen och myndigheterna måste teknisk och fastighetsekonomisk expertis anställas. För även om tjänster skulle komma att upphandlas så krävs för detta en speciell beställarkompetens. Samma splittring och ineffektivitet präglar andra områden, t.ex. försvarets fastighetsförvaltning. Om förslagen i propositionen bifalles skapas som motionärerna ser det en splittrad och byråkratisk organisation med många dubbleringar. Etableringen kräver omfattande insatser för exempelvis fastighetsbildning och "försäljning" till ny ägare i den nya organisationen.
Motionärerna motsätter sig inte en omorganisation av den statliga fastighetsförvaltningen. Men den bör ha som ändamål att skapa en modern organisation för en rationell förvaltning av fastigheter med ökad effektivitet och tydligare ansvarsförhållanden jämfört med dagens. Det kan heller inte uteslutas att en bolagisering av en viss del av verksamheten kan vara motiverad och motionärerna motsätter sig inte att det kan vara affärsmässigt fördelaktigt att i en bättre fastighetsmarknad sälja ut vissa fastigheter. Det är rimligt att universitet och högskolor ges möjlighet att skapa egna förvaltningsenheter för sina fastigheter. Formerna för detta bör närmare övervägas, bl.a. för att undvika att på samma plats bygga upp parallella organisationer. Den föreslagna organisationsstrukturen ser dock motionärerna som oacceptabel.
Statens fastigheter och driften av dessa omfattar så stora värden att handhavandet av dessa bör föregås av en noggrann prövning innan riksdagen tar slutlig ställning i frågan. Motionärerna föreslår att detta sker genom en parlamentarisk beredning med representanter för de större lokalnyttjarna. I detta sammanhang måste de förhållanden som rör universitetens och högskolornas fastigheter särskilt belysas.
Utskottet kan inte i något avseende dela de synpunkter som förs fram i här berörda motioner. Utskottet vill erinra om att riksdagen i december 1991 (1991/92:FiU8, rskr. 107) godkände huvuddragen i det förslag till förvaltning av statens fastigheter som presenteras i den nu aktuella proposition 37. Riksdagen krävde då att fastighetsförvaltningen vid universiteten och högskolorna på ett bättre sätt än i förslagen i proposition 1991/92:44 skulle anpassas till de förhållanden som gäller vid våra lärosäten. Ytterligare ett krav från riksdagens sida var att de kulturpolitiska aspekterna bättre skulle beaktas. Det är utskottets uppfattning att regeringen i stort har tillgodosett riksdagens krav på ändringar i det av regeringen tidigare framlagda förslaget.
Med hänvisning till det anförda och till att det är angeläget att arbetet med de nu föreslagna förändringarna inte fördröjs avstyrker utskottet förslagen om avslag på propositionen i motionerna Fi10 (s) yrkandena 1 och 2, Fi13 (s) och Fi15 (s).
Förvaltningen av universitetens och högskolornas fastigheter (högskolefastigheter)
I ett tillkännagivande vid behandlingen av proposition 1991/92:44 anmodade riksdagen regeringen att pröva om det är nödvändigt att för högskolefastigheternas del skilja fastighetsförvaltningen från brukandet.
Den tidigare nämnda Organisationskommittén förordade i sitt betänkande (SOU 1992:79) att högskolefastigheterna i enlighet med förslaget i proposition 1991/92:44 skulle förvaltas i en sammanhållen fastighetskoncern. En av kommitténs motiveringar för en sådan ordning är att det blir svårare att bedriva en kostnadseffektiv kapitalförvaltning om en uppdelning kommer till stånd.
Motiveringen i proposition 1992/93:37 till att frångå kommitténs förslag och föreslå en uppdelning i två koncerner är följande.
Den största delen av högskolans lokalbestånd utgörs av fastigheter som staten byggt särskilt för högskolan. Fastigheterna är en viktig resurs i forskningen och utbildningen. Högskolan har därför ett berättigat intresse av att ha inflytande över sitt lokalinnehav. Detta uppnås i första hand genom att högskolan får fullt kostnadsansvar och långtgående beslutsbefogenheter i dessa frågor. Frågan om långsiktighet i lokalförsörjningen kan dock vara svårare att åstadkomma om högskolefastigheterna ingår i en gemensam fastighetskoncern. Det finns därför enligt föredraganden skäl att välja en annan organisatorisk lösning för högskolesektorn än vad som föreslogs i proposition 1991/92:44.
I utbildningsutskottets yttrande (1992/93:UbU4y) till finansutskottet anförs att förslaget att inrätta en särskild högskolekoncern för förvaltning av universitetens och högskolornas fastigheter är till fördel för de högre utbildningsanstalterna. I propositionen framhålls att utbildningsintressena skall ha majoritet i de lokala bolagen i universitetsorterna. Utbildningsutskottet gör på denna punkt ett förtydligande och framhåller att representanter för berörda universitet och högskolor bör ha majoritet i de lokala bolagen. Vidare bör företrädare för universitet och högskolor tillförsäkras ett stort inflytande i koncernens moderbolag.
Finansutskottet har förståelse för de synpunkter i dessa frågor som framförs i utbildningsutskottets yttrande och förutsätter att de beaktas av regeringen.
Finansutskottet tillstyrker följaktligen propositionens förslag att högskolefastigheterna bör förvaltas i en särskild koncern. Utskottet har i övrigt inget att invända mot de ekonomiska och organisatoriska principer för högskolekoncernen som redovisas i propositionen.
Vissa av högskolefastigheterna utgörs av donationsfastigheter av unik art som för närvarande förvaltas av universiteten. I proposition 37 föreslås att dessa fastigheter skall kvarstanna i denna förvaltningsform. Utskottet har inget att erinra mot detta.
Övriga donationsfastigheter som utnyttjas av universiteten och andra myndigheter skall enligt propositionen kvarstanna i statens ägo. Hur den del av dessa fastigheter som anknyter till universiteten skall förvaltas tas upp till behandling i motion Fi11 av Erling Bager m.fl. (fp, s, m, c, kds, v).
I motion Fi11 framhålls att Göteborgs universitet måste vad gäller donationer behandlas på samma sätt som Lunds och Uppsala universitet. Motionärerna underkänner bl.a. ett av motiven i propositionen till att inte låta universiteten och högskolorna äga sina fastigheter, nämligen att det skulle kräva att man vid varje lärosäte bygger upp en egen fastighetsförsvaltning. Det finns inget, menar motionärerna, som hindrar att fastighetsförvaltningen läggs ut på entreprenad, som upphandlats genom sedvanligt anbudsförfarande.
Beträffande den del av universitetens och högskolornas fastigheter som omfattas av donationer anser utbildningsutskottet liksom regeringen att ifrågavarande fastigheter bör förbli i "direkt statlig ägo" (prop. s.10). Utbildningsutskottet har därmed inte uttalat sig i frågan huruvida visst universitet i visst avseende (såsom mottagare av donation) intar en särställning som självständigt, från staten skilt, rättssubjekt. Utbildningsutskottet delar emellertid den uppfattning som framförs i motion Fi11 (fp, s, m, c, kds, v) att av universitet och högskolor mottagna donationer måste anses vara riktade till visst enskilt lärosäte och inte till staten mer allmänt.
Utbildningsutskottet instämmer också i vad finansministern anser om att universitet och högskolor även i framtiden skall kunna ta emot och förfoga över donationer. Som utbildningsutskottet har uppfattat innebörden av regeringens förslag, såvitt avser förvaltningen av donationsfastigheterna vid samtliga universitet och högskolor, medför det ingen förändring för universiteten och högskolorna utöver att de lokala dotterbolagen ges möjlighet att handha förvaltningen av donationer.
I likhet med utbildningsutskottet anser finansutskottet att med de klarlägganden utbildningsutskottet gjort borde syftet med yrkandet i motion Fi11 (fp, s, m, c, kds, v) i huvudsak vara tillgodosett. Med hänvisning härtill avstyrker finansutskottet motionen.
I motion Fi14 av Birger Hagård (m) behandlas Vallaområdet i Linköping. Motionären beskriver hur detta stora sammanhängande område i dag nyttjas av såväl Universitetet i Linköping som ett antal ditflyttade statliga verk med utpräglat forskningsinriktad verksamhet. Den nu gällande områdesplanen förutsätter en långtgående teknisk integration mellan universitetets och verkens byggnader. Det föreligger i dag en stor intressegemenskap mellan universitetet och verken avseende fastighetsförvaltningen, utnyttjande av lokaler m.m. Om den i propositionen föreslagna huvudprincipen följs, skulle detta innebära en olycklig uppdelning av den nuvarande verksamheten; de statliga verkens byggnader skulle föras till fastighetskoncernen, universitetets byggnader till högskolekoncernen. Vallaområdet bör enligt motionären även i framtiden utgöra en sammanhållen enhet. Vad gäller det i motion Fi14 (m) framförda yrkandet om Vallaområdet i Linköping instämmer utbildningsutskottet i sitt yttrande (1992/93:UbU4y) i syftet med motionen, nämligen att den föreslagna ordningen med två fastighetskoncerner inte skall medföra en splittring i förvaltningshänseende av väl fungerande universitetsområden på vilka finns andra statliga organ än universitet/högskolor. I propositionen berörs de kommunala ändamålsupplåtelserna, och det anförs att dessa kräver särskilda överväganden. Utbildningsutskottet utgår från att även frågor av den art som tas upp i motionen i det sammanhanget kommer att klaras upp på det sätt som bäst främjar verksamheten.
Med hänvisning till det anförda anser utbildningsutskottet att ett särskilt uttalande av riksdagen i frågan inte är påkallat och föreslår att motion F14 (m) avstyrks. Finansutskottet delar utbildningsutskottets uppfattning.
I motion Fi12 av Erling Bager m.fl. (fp, s, m, c, kds, v) yrkas att den nya särskilda fastighetskoncernen för högskolefastigheter lokaliseras till Göteborg. Motionärerna menar att den planerade högskolekoncernen är ovanligt lämplig för utlokalisering och hänvisar bl.a. till dagens arbetsmarknadssituation i Göteborg. Vidare åberopas i motionen vad arbetsmarknadsutskottet vid flera tillfällen uttalat, nämligen att det är viktigt att pröva möjligheterna att välja annan lokaliseringsort än Stockholm (jfr yttrande 1990/91:AU3y till konstitutionsutskottet).
I propositionen görs inget uttalande om till vilken ort högskolekoncernen skall lokaliseras. Riksdagen har tidigare uttalat (jfr bet. AU 1987/88:13 s. 40) att det när det gäller inrättandet av nya myndigheter är angeläget att man ingående prövar annan lokaliseringsort än Stockholm. I likhet med utbildningsutskottet utgår därför finansutskottet från att regeringen prövar möjligheten att lokalisera högskolekoncernen till annan ort än Stockholm. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Fi12 (fp, s, m, c, kds, v). Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens hemställan under moment 2 och avstyrker de i detta avsnitt behandlade motionerna. Utskottet har heller ingen erinran mot vad i propositionen anförs om donationsfastigheter (moment 8 i hemställan).
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Fastigheter som nyttjas av SLU kan delas in i två kategorier. Den första omfattar fastigheter för regelrätt utbildnings- och forskningsverksamhet, oftast kopplade till institutionsområden, som inkluderar lokaler för undervisning, speciallokaler osv. Den andra kategorin omfattar jord- och skogsbruksfastigheter där marken nyttjas för olika försöks- eller forskningsändamål. Att SLU:s verksamhet är spridd över hela landet medför att dess fastighetsinnehav och krav på fastighetsförvaltning skiljer sig från andra universitet. Även bland de institutionsanknutna utbildningsfastigheterna finns fastigheter i skilda delar av landet utanför de egentliga högskoleområdena. I proposition 37 framhålls att möjligheten för Fastighetskoncernen att bygga upp en regional representation innebär att denna koncern bättre än Högskolekoncernen kommer att kunna tillgodose principen om närhet mellan förvaltning och brukare. De institutionsanknutna utbildningsfastigheterna bör enligt föredragandens mening därför föras över till Fastighetskoncernen. Till universitetsfastigheter bör också räknas fastigheterna för högskoleutbildning i Skara och Bispgården samt Garpenberg och Skinnskatteberg. Även dessa fastigheter bör föras till Fastighetskoncernen.
Det delade ansvaret mellan Domänverket och Byggnadsstyrelsen inom vissa fastigheter har medfört oklarheter i redovisning av delinvesteringar m.m. De institutionsanknutna utbildningsfastigheterna bör därför enligt föredraganden förvaltas samlat för SLU i ett dotterbolag. En särskild enhet bör kunna ge SLU fördelen av att i princip endast ha en förvaltningsansvarig motpart inom koncernen.
Med här angiven bakgrund föreslås i propositionen att de institutionsanknutna utbildningsfastigheterna förs över till Fastighetskoncernen och förvaltas där samlat för SLU i ett dotterbolag. Förvaltningsansvaret för de rena jord- och skogsbruksfastigheterna för forsknings- och försöksändamål överförs till Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Utskottet har inget att erinra mot den förvaltning av SLU:s lokaler som föreslås i propositionen. Förslaget innebär emellertid att nya fastighetsbildningar kommer att genomföras. Utskottet förutsätter därvid att omständigheter som kan komma att beröra vissa kulturmiljöer och kulturminnesvården nogsamt beaktas i anslutning till förändringar i SLU:s fastighetsinnehav.
Med det anförda tillstyrker utskottet hemställan under moment 3 i bilaga 1 till propositionen.
Förvaltningen av nationella kulturinstitutioner och övriga kulturfastigheter
I enlighet med riksdagens beslut att de kulturpolitiska aspekterna tillmätas stor betydelse vid en översyn av den statliga fastighetsförvaltningen har Organisationskommittén ägnat stor uppmärksamhet åt dessa frågor. Kommittén har i samråd med berörda företrädare för kultursektorn gjort en noggrann genomgång och analys av vilka fastighetsobjekt som även fortsättningsvis skall förvaltas i myndighetsform.
I motion Fi10 av Åke Gustavsson m.fl. (s) yrkande 3 anförs att det av propositionen framgår att det fortfarande återstår många avvägningar både inom Byggnadsstyrelsens och Domänverkets områden i fråga om vilka fastigheter som bör myndighetsförvaltas och vilka som bör bolagiseras. Motionärerna anser att besluten i dessa olika ärenden inte får forceras. Alla objekt, i fråga om vilka det finns minsta tveksamhet, bör kvarstå i statlig ägo. Det behövs därför en noggrann prövning innan riksdagen tar slutlig ställning. Denna prövning bör enligt motionen ske inom den i de tre motionerna föreslagna parlamentariska beredningen. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen i fråga om beslut om myndighetsförvaltning eller bolagisering av objekt på kulturområdet.
Liksom motionärerna noterar kulturutskottet i sitt yttrande till finansutskottet (1992/93:KrU4y) att det ännu inte är helt klart vilka fastigheter som i samband med bolagiseringen av Byggnadsstyrelsen och Domänverket skall kvarstå i statlig ägo och myndighetsförvaltas. Det sägs i propositionen att det kan vara svårt att entydigt avgränsa den fastighetsgrupp som hör till det nationella kulturarvet. Som redovisats i det föregående kan flera fastigheter utöver dem som nu redovisas i propositionens bilaga 1.3 komma att myndighetsförvaltas. Enligt vad utskottet inhämtat har det uppdrag i frågan som Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och Domänverket fått av regeringen nyligen redovisats. De utredningar som RAÄ och Domänverket gjort avses nu användas som underlag när regeringen fattar beslut om den fortsatta förvaltningen av kulturhistoriskt värdefulla egendomar inom Domänverkets område.
Kulturutskottet tar också för givet att regeringen -- vid den fortsatta handläggningen av frågor om förvaltningen av det nationella kulturarvet -- fullföljer den linje som dragits upp i kulturutskottets yttranden och i de av riksdagen vid föregående riksmöte godkända betänkandena från finans- och näringsutskotten. I näringsutskottets betänkande 1991/92:NU33 utgick näringsutskottet från att regeringen skulle komma att iaktta mycket stor hänsyn när det gäller att bevara de särskilt värdefulla kulturmiljöer som är berörda av bolagiseringen av Domänverket. I betänkande 1991/92:FiU8 gjordes tillkännagivanden om det nationella kulturarvet och om förvaltningen av slottsanläggningar med omgivande mark. Finansutskottet underströk i detta av riksdagen godkända betänkande att det finns starka skäl för att sådana kulturhistoriska miljöer som slottsegendomar med omgivande kronomarker bör hållas samman som helheter och förvaltas som nationellt kulturarv.
Kulturutskottet anser att det -- mot bakgrund av riksdagens tidigare uttalanden och av den inriktningen som det arbete som föregått den nu aktuella propositionen fått -- inte är nödvändigt att bereda de frågor som återstår inom kulturområdet i en särskild parlamentarisk beredning som föreslås i motion Fi10 (s).
Med en motsvarande motivering avstyrker även näringsutskottet i sitt yttrande (1992/93:NU5y) till finansutskottet motion Fi10 (s).
Finansutskottet har i denna fråga ingen annan mening än kultur- och näringsutskotten. Med hänvisning härtill tillstyrker finansutskottet moment 4 i hemställan i bilaga 1 till propositionen och avstyrker motion Fi10 (s) yrkande 3.
Hyresavtalens längd
I proposition 44 föreslogs att universitet och högskolor endast skall kunna träffa hyresavtal med en löptid av högst sex år. Vid behandlingen av propositionen framhöll riksdagen att universitet och högskolor, för att verkligen kunna ta sitt lokalförsörjningsansvar, borde ges väsentligt större möjligheter än andra myndigheter att själva förhyra sina lokaler. I betänkande 1991/92:FiU8 anförde utskottet att universiteten och högskolorna, till skillnad från statliga myndigheter i övrigt, med stor sannolikhet inte kommer att vara utsatta för förändringar i någon större utsträckning. Mot den bakgrunden borde de förslag till restriktioner som gäller hyresavtalens längd kunna omprövas. De föreslagna restriktionerna innebär att universitet och högskolor endast skall kunna träffa hyresavtal med en löptid av högst sex år.
I den nu aktuella propositionen föreslås att nya hyresavtal inom högskolesektorn av ekonomisk betydelse och med längre löptid än tio år skall prövas av regeringen. Utskottet har ingen erinran mot förslaget i propositionen och tillstyrker moment 1 i hemställan i bilaga 1 till propositionen. Fastighetskoncernen
Riksdagen beslutade vid behandlingen av proposition 1991/92:44 att huvuddelen av Byggnadsstyrelsens nuvarande fastighetsbestånd skulle föras över till en fastighetskoncern i enlighet med vad som föreslogs i propositionen. Vidare beslutades att moderbolaget fritt skulle få förändra sin ägarandel i dotterbolagen.
Som tidigare framhållits i betänkandet föreslås i den nu aktuella propositionen att universitets- och högskolefastigheterna förs över till en egen koncern och att övriga fastigheter förs till den i proposition 1991/92:44 föreslagna fastighetskoncernen.
I proposition 1991/92:44 anfördes att den allmänna principen bör vara att det inte är nödvändigt att staten äger s.k. placeringsfastigheter. Det innebär att en framtida försäljning i första hand torde komma att avse sådana fastigheter. Fastighetsmarknaden är emellertid för närvarande mycket svag. Fastighetspriserna har fallit avsevärt de senaste åren och omsättningen av fastigheter är mycket liten. Det är därför, av samhällsekonomiska skäl, lämpligt att Fastighetskoncernen avstår från mer omfattande försäljningar under överskådlig tid. I proposition 1992/93:50 föreslås också att moratorium i princip införs för försäljning av statliga företag och fastigheter. Detta hindrar inte omstrukturering i de fall då sådana är lämpliga och nödvändiga. En marknadsmässig bedömning görs av de fortsatta möjligheterna till spridning av ägandet. Eventuell försäljning skall föregås av samråd mellan regeringen och Socialdemokraterna.
I propositionen understryks vikten av att moderbolaget i Fastighetskoncernen -- liksom inom andra koncerner -- bör kunna bygga upp sin organisation och utveckla koncernstrukturen självständigt. Avvikelser från den tidigare föreslagna organisationen bör därför kunna göras utan riksdagens eller regeringens medgivande. Utskottet delar uppfattningen att moderbolaget skall kunna utveckla koncernstrukturen självständigt. Utskottet tillstyrker därför hemställan under moment 5 i propositionens bilaga 1.
Övergång till och genomförande av en ny organisation för förvaltning av statens fastigheter
Förslaget i propositionen innebär att Byggnadsstyrelsen skall finnas kvar under en övergångsperiod för att dels svara för erforderliga avvecklingsåtgärder, dels svara för att fullgöra de förpliktelser staten har som arbetsgivare.
Det ankommer på regeringen att besluta om formerna för Byggnadsstyrelsens successiva avveckling.
Utskottet har inget att erinra mot den i propositionen föreslagna hanteringen om avvecklingen av Byggnadsstyrelsen.
Utskottet har heller ingen erinran mot att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder i övrigt som erfordras för bildandet av de nya organisationerna.
Utskottet tillstyrker hemställan under momenten 6 och 7 i propositionens bilaga1.
Förvaltningen av försvarets fastigheter
Regeringen föreslår i bilaga 2 till propositionen att riksdagen godkänner vad försvarsministern har anfört om klassificeringen av fastigheter och deras organisationstillhörighet. Yrkandet innefattar bl.a. förslag att riksdagen godkänner att placeringsfastigheter, som förvaltas av Fortifikationsförvaltningen, skall överföras till och förvaltas av Fastighetskoncernen. Vidare vill regeringen att riksdagen godkänner försvarsministerns förslag att överföra förvaltningen av försvarshistoriska monument, som saknar eller har ringa militär användning, till den nya myndigheten för fastighetsförvaltning. Regeringen vill också att riksdagen godkänner att fastigheter som är avstyckningsbara och som av Försvarsmakten används för bostadsändamål skall överföras och förvaltas i aktiebolagsform (Kasernen Fastighets AB) i avvaktan på resultatet av en utredning om vissa frågor rörande statens tjänstebostäder.
I propositionen hemställer regeringen vidare att riksdagen godkänner att en ny avgiftsfinansierad förvaltningsmyndighet, Fortifikationsverket, bildas den 1 juli 1994 med uppgift att ansvara för juridisk, ekonomisk och teknisk förvaltning av försvarets ändamålsfastigheter. Samtidigt med bildandet av den nya myndigheten skall Fortifikationsförvaltningen läggas ner. Den nya myndigheten skall tillhöra Försvarsdepartementets verksamhetsområde och vara lokaliserad till Eskilstuna. Vidare skall projekteringsverksamhet och regional byggnadsadministration inom Fortifikationsförvaltningen senast den 1 juli 1994 i huvudsak bedrivas i aktiebolagsform och knytas till den föreslagna Fastighetskoncernen.
Beträffande Byggnads- och reparationsberedskapen (BRB), som i dag är knuten till Fortifikationsförvaltningen, förklarar sig försvarsministern inte vara beredd att ange till vilken myndighet den skall knytas. Det bör enligt hans uppfattning ankomma på regeringen att ta slutlig ställning i denna fråga.
Regeringen har också hemställt att riksdagen skall godkänna vad försvarsministern har anfört om kapitalkostnader.
I motion Fi9 av Sture Ericsson m.fl. (s) framhålls att Fortifikationsförvaltningen sedan budgetåret 1990/91 är en intäktsfinansierad myndighet. Allt tyder på, konstaterar de, att man redan har lyckats att skapa en konkurrenskraftig verksamhet. Enligt motionärernas mening vore en fortsatt omstrukturering av Fortifikationsförvaltningen ett effektivare och rationellare sätt att åstadkomma en kompetent fastighetsförvaltning inom försvarsområdet.
I motionen avvisas att projekterings- och byggnadsadministrationen samt förvaltningen av placeringsfastigheter knyts till den statliga fastighetskoncernen. Inriktningen bör i stället vara att säkerställa den kompetens som redan finns hos Fortifikationsförvaltningen samtidigt som den förstärks och utvecklas på ägar- och förvaltnings-, projekterings- och byggnadsadministrativa områdena. Enligt motionärerna bör BRB även i fortsättningen vara knuten till Fortifikationsförvaltningen.
Försvarsutskottet understryker i sitt yttrande (1992/93:FöU5y) till finansutskottet att det helt ställer sig bakom propositionens målsättning att uppnå en renodlad ansvars- och rollfördelning inom den statliga fastighetsförvaltningen. Det är därvid särskilt viktigt att rollerna som ägare och brukare hålls åtskilda. Det är mot den bakgrunden angeläget att inte enbart högkvarteret utan också de lägre nivåerna inom myndigheten Försvarsmakten svarar för sin egen planering av lokalförsörjning och lokalhållning.
Detta enligt försvarsutskottets mening viktiga syfte med propositionen låter sig inte förenas med en fortsatt omstrukturering av Fortifikationsförvaltningen på sätt som motionärerna i motion Fi9 (s) föreslår.
Enligt utskottet bör, såsom regeringen föreslår, förvaltningen av fastigheter som inte är specifika för försvaret (placeringsfastigheter) föras till Fastighetskoncernen och där förvaltas i aktiebolagsform.
Finansutskottet kan inte heller dela motionärernas uppfattning att projekteringen och den regionala byggnadsproduktionen även i fortsättningen skall vara uppgifter för myndigheten Fortifikationsförvaltningen. Kompetensen för dessa uppgifter bör, såsom föreslås i propositionen, finnas och kunna upphandlas i ett särskilt till Fastighetskoncernen knutet aktiebolag.
Beträffande BRB:s organisatoriska anknytning delar försvarsutskottet den i propositionen framförda uppfattningen att frågan skall övervägas närmare och slutligt beslutas av regeringen.
Vad gäller förvaltningen av skyddsvärda monument och kulturfastigheter delar försvarsutskottet försvarsministerns uppfattning att denna bör föras över till den nya myndigheten för fastighetsförvaltning.
Slutligen anser försvarsutskottet att riksdagen bör godkänna vad försvarsministern i propositionen har anfört om kapitalkostnader. Utskottet har inte någon erinran om vad förvarsministern i övrigt har anfört i bilaga 2.
Finansutskottet är av samma mening som försvarsutskottet vad gäller ställningstagandet till regeringens förslag om förvaltningen av försvarets fastigheter och hithörande frågor. Utskottet tillstyrker sålunda förslagen i propositionens bilaga 2 och avstyrker motion Fi9 (s).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på propositionen att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi10 yrkandena 1 och 2, 1992/93:Fi13 och 1992/93:Fi15,
res. 1 (s)
2. beträffande donationsfastigheter att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Fi11 lägger proposition 1992/93:37 bilaga 1 moment 8 (avsnitt 6) till handlingarna,
3. beträffande Vallaområdet i Linköping att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi14,
4. beträffande lokalisering av den nya särskilda fastighetskoncernen för högskolefastigheter till Göteborg att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi12, men. (v)
5. beträffande förvaltningen av universitetens och högskolornas fastigheter att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:37 bilaga 1 moment 2 godkänner att huvuddelen av universitets- och högskolefastigheterna förs över till en särskild fastighetskoncern för högskolefastigheter med de organisatoriska och ekonomiska förutsättningar som angivits i propositionen (avsnitt 3),
6. beträffande Sveriges lantbruksuniversitet att riksdagen godkänner vad i proposition 1992/93:37 bilaga 1 moment 3 anförts om förvaltningen av det av Sveriges lantbruksuniversitet förvaltade fastighetsbeståndet (avsnitt 4),
7. beträffande förvaltningen av nationella kulturinstitutioner att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Fi10 yrkande 3 godkänner vad i proposition 1992/93:37 bilaga 1 moment 4 anförts om förvaltningen av nationella kulturinstitutioner (avsnitt 5), res. 2 (s)
8. beträffande hyresavtalens längd att riksdagen godkänner vad i proposition 1992/93:37 bilaga 1 moment 1 anförts om hyresavtalen inom universitets- och högskolesektorn (avsnitt 2), 9. beträffande Fastighetskoncernen att riksdagen godkänner vad i proposition 1992/93:37 bilaga 1 moment 5 anförts om Fastighetskoncernens organisation och struktur (avsnitt 8),
10. beträffande genomförande av en ny organisation för statlig fastighetsförvaltning att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:37 bilaga 1 momenten 6 och 7 dels godkänner att Byggnadsstyrelsen finns kvar under en övergångsperiod (avsnitt 10), dels bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder i övrigt som erfordras för bildandet av de nya organisationerna,
11. beträffande förvaltningen av försvarets fastigheter att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Fi9 godkänner vad i proposition 1992/93:37 bilaga 2 momenten 1--4 anförts om
a) klassificering av fastigheter och deras organisationstillhörighet (avsnitt 2), b) försvarets ändamålsfastigheter (avsnitt 3), c) inrättandet av den nya fastighetsförvaltande myndigheten och avveckling av Fortifikationsförvaltningen m.m. (avsnitt4),
d) kapitalkostnader (avsnitt 7),
res. 3 (s)
12. beträffande Försvarsdepartementets bilaga i övrigt att riksdagen lägger proposition 1992/93:37 bilaga 2 i övrigt till handlingarna.
Stockholm den 3 december 1992
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans Gustafsson (s), Lars Tobisson (m), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Alf Egnerfors (s), Lars Ulander (s) och Carl B Hamilton (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
Reservationer
1. Avslag på propositionen (mom. 1)
Hans Gustafsson, Per-Olof Håkanssson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson, Alf Egnerfors och Lars Ulander (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Utskottet kan" och slutar med "och Fi15 (s)" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna Fi10 (s), Fi13 (s) och Fi15 (s) att den organisationsstruktur för den statliga fastighetsförvaltningen som föreslås i propositionen är oacceptabel.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att statliga myndigheter i dag inte längre erhåller medel på ett särskilt anslag för sin lokalförsörjning. Kostnaderna för lokalförsörjningen skall täckas av myndighetens förvaltningsanslag. Myndigheten skall sålunda väga kostnaderna för lokaler mot annan verksamhet. Samtidigt har myndigheten möjligheter att i princip välja antingen en statlig eller en privat hyresvärd.
Med hänvisning till bl.a. de ändrade reglerna för myndighetens lokalförsörjning finns det skäl att se över den statliga fastighetsförvaltningen. En ny organisationsform måste emellertid ha som ändamål att skapa en modern organisation för en rationell förvaltning av fastigheter med ökad effektivitet och tydligare ansvarsförhållanden jämfört med dagens.
Förslaget i propositionen innebär att den myndighet -- Byggnadsstyrelsen -- som i dag svarar för den statliga civila fastighetsförvaltningen ersätts med inte mindre än två nya myndigheter och två nya statliga koncerner. Ansvarsförhållandena mellan myndigheterna och de förvaltande enheterna kommer med detta förslag att i många fall bli otydliga och oklara.
Vidare föreslås för en stor del av det statliga fastighetsinnehavet en intern hyressättningsprincip som ger ett incitament till ett felaktigt utnyttjande av fastighetsbeståndet.
Utskottet kan ej heller se någon fördel med den uppsplittring på olika myndigheter och en statlig koncern av förvaltningen av försvarets fastigheter som föreslås i propositionen.
Utskottet motsätter sig inte att en del av den nuvarande verksamheten vid Byggnadsstyrelsen bolagiseras och att det i bättre marknadsläge än i dag kan vara affärsmässigt fördelaktigt att sälja ut vissa fastigheter. Det kan även vara rimligt att överväga att ge universitet och högskolor möjlighet till en egen förvaltning av de fastigheter som utnyttjas i verksamheten.
Mot bakgrund av vad utskottet här anfört avstyrker utskottet förslagen i propositionen.
Statens fastigheter och driften av dessa omfattar så stora värden att handhavandet av dessa enligt utskottets mening bör föregås av en noggrann prövning innan riksdagen tar slutlig ställning i frågan. Detta bör ske genom en parlamentarisk beredning med representanter för de större lokalnyttjarna. I detta sammanhang måste de förhållanden som rör universitetens och högskolornas fastigheter särskilt belysas. Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande avslag på propositionen att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Fi10 yrkandena 1 och 2, 1992/93:Fi13 och 1992/93:Fi15 avslår proposition 1992/93:37 samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Förvaltningen av nationella kulturinstitutioner (mom. 7)
Hans Gustafsson, Per-Olof Håkanssson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson, Alf Egnerfors och Lars Ulander (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Kulturutskottet anser" och slutar med "Fi10 (s) yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Kulturutskottet anser att det -- mot bakgrund av riksdagens tidigare uttalanden (jfr 1991/92:FiU8) och av inriktningen av det arbete som föregått den nu aktuella propositionen -- inte är nödvändigt att bereda de frågor som återstår inom kulturområdet i en särskild parlamentarisk beredning som föreslås i motion Fi10 (s).
Finansutskottet delar inte denna uppfattning som framförs i kulturutskottets yttrande (1992/93:KrU4y) till finansutskottet.
Som framhålls i en avvikande mening till kulturutskottet är det nödvändigt att bereda de frågor som återstår inom kulturområdet i en särskild parlamentarisk beredning, något som också föreslås i motion Fi10 (s). I avvaktan på resultatet av denna beredning bör den egendom som fortfarande är föremål för överväganden kvarstå i statlig ägo. Med hänvisning till det anförda föreslår finansutskottet att riksdagen med bifall till motion Fi10 (s) yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om en parlamentarisk beredning m.m. rörande de berörda frågorna inom kulturområdet,
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande förvaltningen av nationella kulturinstitutioner att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi10 yrkande 3 och med avslag på proposition 1992/93:37 bilaga 1 moment4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Förvaltningen av försvarets fastigheter (mom. 11)
Hans Gustafsson, Per-Olof Håkanssson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson, Alf Egnerfors och Lars Ulander (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Försvarsutskottet understryker" och på s. 18 slutar med "motion Fi9 (s)" bort ha följande lydelse:
Propositionens målsättning är att uppnå en renodlad ansvars- och rollfördelning inom den statliga fastighetsförvaltningen. Rollerna som ägare och brukare skall hållas åtskilda.
Detta syfte kan, enligt utskottets mening och som också framhålls i en avvikande mening i försvarsutskottets yttrande (1992/93:FöU5y) till finansutskottet, väl förenas med förslaget i motion Fi9 (s) om en fortsatt omstrukturering av Fortifikationsförvaltningen. Denna omstrukturering är ett effektivt och rationellt sätt att skapa en kompetent fastighetsförvaltning inom försvarsområdet. De förslag som förs fram i propositionen ger en alltför splittrad organisation och konsekvenserna av dess tillämpning är svåra att överblicka. Det betyder att utskottet i likhet med motionärerna anser att projekterings- och byggnadsadministrationen skall ingå i den fortsatta omstruktureringen av Fortifikationsförvaltningen. Detta gäller också förvaltningen av de s.k. placeringsfastigheterna. Även BRB bör vara knuten till en omstrukturerad Fortifikationsförvaltning. Utskottet godtar dock propositionens förslag vad avser Kasernen Fastighets AB.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande förvaltningen av försvarets fastigheter att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi9
dels godkänner regeringens förslag i proposition 1992/93:37 bilaga 2 moment 1 i den del som gäller Fastighetskoncernen AB (avsnitt 2, delvis),
dels avslår proposition 1992/93:37 bilaga 2 moment 1 i övrigt samt momenten 2--4,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Johan Lönnroth (v) anför:
Vänsterpartiet anser att förslaget till ny organisation av förvaltningen av statens fastigheter som föreslås i propositionen måste avvisas av utskottet. Jag delar den uppfattning som framförs av Socialdemokraterna i reservationer till betänkandet.
I motion Fi12 (fp, s, m, c, kds, v) föreslås att den i propositionen föreslagna högskolekoncernen skall lokaliseras till Göteborg. Jag yrkar bifall till detta motionsyrkande.
Med hänvisning till vad jag här har anfört anser jag
dels att utskottets hemställan under mom. 1, 7 och 11 bort vara likalydande med den i Socialdemokraternas reservationer,
dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande lokalisering av den nya särskilda fastighetskoncernen för högskolefastigheter till Göteborg att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi12 som sin mening ger regeringen till känna att den nya särskilda fastighetskoncernen för högskolefastigheter skall lokaliseras till Göteborg,
Särskilt yttrande
Huvuddragen i förslaget till ny statlig fastighetsförvaltning
Bo G Jenevall (nyd) anför:
Jag kan i långa stycken dela den kritik som i motion Fi13 (s) riktas mot förslaget i propositionen om en statlig fastighetsfövaltning.
Regeringen borde efter flera genomförda utredningar och två propositioner i ärendet ha kunnat framlägga ett förslag som innebär en effektiv förvaltning av statens fastigheter. Så har emellertid icke blivit fallet, men Ny demokrati har ändå beslutat att yrka bifall till propositionen. Motiveringen till detta ställningstagande är följande.
Omorganisationen av statens fastighetsförvaltning har dragit ut på tiden. Propositionen är ett exempel på hur ett ärende inte borde behandlas av regering och riksdag. Men med tanke på att verksamheten vid olika statliga myndigheter kan lida skada av den utdragna behandlingen och med hänsyn till Byggnadsstyrelsens personal bör arbetet med omorganisationen snarast komma i gång. Det finns därför inte tid till nya utredningar. Jag förutsätter därför att regeringen nu genomför beslutet för att åstadkomma en ny och effektiv organisation, utan onödigt många dotterbolag.
Försvarsutskottets yttrande
Bilaga 1
1992/93:FöU5y
Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m.
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 3 november 1992 berett försvarsutskottet tillfälle att senast den 25 november kl. 09.00 avge yttrande över proposition 1992/93:37 om ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m. jämte motioner såvitt propositionen och motionerna rör försvarsutskottets beredningsområde.
Till försvarsutskottets beredningsområde hör de i bilaga 2 till propositionen (Försvarsdepartementet) framförda regeringsförslagen. Av de med anledning av propostionen väckta motionerna har motionerna Fi9, Fi10, Fi13 och Fi15 (alla s) yrkanden som berör nämnda bilaga. Utskottet begränsar sitt yttrande att gälla bilaga 2 jämte nämnda motioner.
Inledning
En grundläggande utgångspunkt för regeringens förslag i propositionen har varit riksdagens beslut i december 1991 att godkänna nya riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av Byggnadsstyrelsen m.m. (prop. 1991/92:44, FiU8, rskr. 107). Syftet med detta beslut var att renodla ansvars- och rollfördelningen inom den statliga fastighetsförvaltningen. Beslutet innebar bl.a. att det skall inrättas
en ny efterfrågestyrd stabs- och servicemyndighet som stöd för regeringen och myndigheterna i lokalförsörjningsfrågor m.m.,
en fastighetskoncern i aktiebolagsform för förvaltningen av huvuddelen av det fastighetsbestånd som förvaltas av Byggnadsstyrelsen samt
en förvaltningsmyndighet för fastigheter (utrikesfastigheter, slott, museer m.m.) som inte lämpar sig för bolagisering.
Utskottet förklarade i sitt yttrande (1991/92:FöU1y) över prop. 1991/92:44 att det inte hade någon erinran mot de i propositionen föreslagna riktlinjerna för förvaltningen av statens fastigheter. Utskottet godtog också att roll- och ansvarsfördelningen i fråga om de av försvaret utnyttjade fastigheterna slutligt bereddes av utredningen om totalförsvarets ledningsorganisation och myndighetsstruktur (LEMO).
LEMO har utifrån de av riksdagen fastlagda riktlinjerna genomfört sitt utredningsarbete i nära samarbete med Organisationskommittén för Byggnadsstyrelsens ombildning (dir. 1992:26). LEMO har också vid utformningen av sina förslag beaktat att riksdagen godkänt införandet av kapitalkostnader för att effektivisera förvaltningen av mark, byggnader och anläggningar inom försvarsmakten (1990/91:FöU8 s.439 och 1991/92:FöU12 s.141). En annan väsentlig utgångspunkt har varit att försvarsmakten blir en myndighet (prop. 1991/92:102, FöU12, rskr. 125).
Resultatet av LEMO:s utredningsarbete har redovisats i delbetänkandet (SOU 1992:85) Förvaltning av försvarets fastigheter. Betänkandet och remissvaren över detta ligger till grund för de förslag som regeringen på föredragning av försvarsministern förelägger riksdagen i bilaga 2 i propositionen.
Propositionen
Regeringen föreslår i här behandlad del av propositionen att riksdagen godkänner vad försvarsministern har anfört om klassificeringen av fastigheter och deras organisationstillhörighet (yrkande 1). Yrkandet innefattar bl.a. förslag att riksdagen godkänner att s.k. placeringsfastigheter, dvs. generellt användbara kontors- och skolfastigheter m.m., som förvaltas av Fortifikationsförvaltningen, skall överföras till och förvaltas av den statliga fastighetskoncernen. Vidare vill regeringen att riksdagen godkänner försvarsministerns förslag att överföra förvaltningen av försvarshistoriska monument, som saknar eller har ringa militär användning, till den nya myndigheten för fastighetsförvaltning. Regeringen vill också att riksdagen godkänner att fastigheter som är avstyckningsbara och som av försvarsmakten används för bostadsändamål skall överföras och förvaltas i aktiebolagsform (Kasernen Fastighets AB) i avvaktan på resultatet av en utredning om vissa frågor rörande statens tjänstebostäder.
I propositionen hemställer regeringen vidare att riksdagen godkänner vad försvarsministern har anfört om försvarets ändamålsfastigheter/försvarsfastigheter (yrkande 2) och om inrättande av den nya fastighetsförvaltande myndigheten och avvecklingen av Fortifikationsförvaltningen m.m. (yrkande 3). Dessa yrkanden syftar till riksdagens godkännande av att en ny avgiftsfinansierad förvaltningsmyndighet, Fortifikationsverket, bildas den 1 juli 1994 med uppgift att ansvara för juridisk, ekonomisk och teknisk förvaltning av s.k. ändamålsfastigheter/försvarsfastigheter. Samtidigt med bildandet av den nya myndigheten skall Fortifikationsförvaltningen läggas ner. Den nya myndigheten skall tillhöra Försvarsdepartementets verksamhetsområde och vara lokaliserad till Eskilstuna. Vidare skall projekteringsverksamhet och regional byggnadsadministration inom Fortifikationsförvaltningen senast den 1 juli 1994 i huvudsak bedrivas i aktiebolagsform och knytas till den statliga fastighetskoncernen. Beträffande Byggnads- och reparationsberedskapen (BRB), som i dag är knuten till Fortifikationsförvaltningen, förklarar sig försvarsministern inte beredd att ange till vilken myndighet den skall knytas. Det bör enligt hans uppfattning ankomma på regeringen att ta slutlig ställning i denna fråga.
Regeringen har också hemställt att riksdagen skall godkänna vad försvarsministern har anfört om kapitalkostnader (yrkande 4). Regeringen bereder vidare riksdagen tillfälle att ta del av vad försvarsministern i övrigt har anfört i ärendet.
Försvarsutskottet
Utskottet vill inledningsvis erinra om att motionärerna i motionerna Fi10 (s), Fi13 (s) och Fi15 (s) yrkar avslag på hela propositionen. Mot bakgrund av att den kritik som framförs i dessa motioner främst riktar sig mot den del av propositionen som bereds av finansutskottet avstår utskottet att närmare kommentera dem.
Mot regeringens förslag i bilaga 2 har de socialdemokratiska ledamöterna i försvarsutskottet väckt motionen Fi9. De förklarar inledningsvis att de anser propositionens målsättning, att uppnå en renodlad ansvars- och rollfördelning inom den statliga fastighetsförvaltningen, vara riktig. De förklarar vidare att de i princip godtar propositionens inriktning att skilja ägandet från brukandet liksom att införa ett system med internhyror. De anser dock att regeringsförslaget inte tillfredsställer de höga krav som de har på en effektiv och rationell förvaltning av försvarets fastigheter.
Motionärerna framhåller att Fortifikationsförvaltningen sedan budgetåret 1990/91 är en intäktsfinansierad myndighet. Allt tyder på, konstaterar de, att man redan har lyckats att skapa en konkurrenskraftig verksamhet. Enligt deras mening vore en fortsatt omstrukturering av Fortifikationsförvaltningen ett effektivare och rationellare sätt att åstadkomma en kompetent fastighetsförvaltning inom försvarsområdet. De avvisar sålunda att projekterings- och byggnadsadministrationen samt förvaltningen av placeringsfastigheter knyts till den statliga fastighetskoncernen. Inriktningen bör i stället vara att säkerställa den kompetens som redan finns hos Fortfikationsförvaltningen samtidigt som den förstärks och utvecklas på ägar- och förvaltnings-, projekterings- och byggnadsadministrativa området. Enligt motionärerna bör BRB även i fortsättningen vara knuten till Fortifikationsförvaltningen. Även Försvarets civila tjänstemannaförbund (FCTF) har inför utskottet i första hand förordat en lösning i linje med motionärernas förslag. I andra hand förordar FCTF att det föreslagna aktiebolaget för projekteringsverksamhet och regional byggnadsverksamhet skall ägas av fastighetsverket och inte som regeringen föreslår knytas till fastighetskoncernen.
Generaldirektören för Fortifikationsförvaltnigen har inför utskottet uppgivit att projekteringsaktiebolaget enligt hans uppfattning på något sätt bör vara knutet till försvarssektorn.
Utskottet vill inledningsvis understryka att det helt ställer sig bakom propositionens målsättning att uppnå en renodlad ansvars- och rollfördelning inom den statliga fastighetsförvaltningen. Det är därvid särskilt viktigt att rollerna som ägare och brukare hålls åtskilda. Det är mot den bakgrunden angeläget att inte enbart högkvarteret utan också de lägre nivåerna inom myndigheten Försvarsmakten svarar för sin egen planering av lokalförsörjningen och för lokalhållningen.
Detta enligt utskottets mening viktiga syfte med propositionen låter sig inte förenas med en fortsatt omstrukturering av Fortifikationsförvaltningen på sätt som motionärerna i motion Fi9 (s) föreslår.
Enligt utskottet bör, såsom regeringen föreslår, förvaltningen av fastigheter som inte är specifika för försvaret (placeringsfastigheter) föras till fastighetskoncernen och där förvaltas i aktiebolagsform. Utskottet kan inte heller dela motionärernas uppfattning att projekteringen och den regionala byggnadsproduktionen även i fortsättningen skall vara uppgifter för myndigheten Fortifikationsförvaltningen. Kompetensen för dessa uppgifter bör, såsom föreslås i propositionen, finnas och kunna upphandlas i ett särskilt till fastighetskoncernen knutet aktiebolag.
Beträffande BRB:s organisatoriska anknytning delar utskottet den i propositionen framförda uppfattningen att frågan skall övervägas närmare och slutligt beslutas av regeringen.
Vad slutligen gäller förvaltningen av skyddsvärda monument och kulturfastigheter delar utskottet försvarsministerns uppfattning att denna bör föras över till den nya myndigheten för fastighetsförvaltning. Därigenom blir den kompetens som erfordras för förvaltning och skötsel av sådana byggnader samlad i en myndighet.
Utskottet anser att riksdagen bör godkänna vad försvarsministern i propositionen har anfört om kapitalkostnader. Utskottet har inte någon erinran mot vad försvarsministern i övrigt har anfört i bilaga 2.
Avslutningsvis vill utskottet framhålla att mycket arbete återstår rörande detaljutformningen av den nya organisationen. För detta ändamål bör, såsom propositionen anger, en särskild organisationskommitté tillkallas. Framtagandet av en genomarbetad tidsplan blir en väsentlig uppgift för kommittén. Utskottet räknar också med att kommittén i sitt arbete ägnar stor uppmärksamhet åt de personalproblem som är förenade med omorganisationen. Personalfrågornas vikt gör det angeläget att företrädare för personalen deltar i kommittéarbetet.
Stockholm den 24 november 1992
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson
I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson (s), Wiggo Komstedt (m), Iréne Vestlund (s), Lars Sundin (fp), Ingvar Björk (s), Gunhild Bolander (c), Barbro Evermo Palmerlund (s), Robert Jousma (nyd), Sven Lundberg (s), Stig Grauers (m), Karin Wegestål (s), Henrik Landerholm (m), Owe Andréasson (s) och Åke Carnerö (kds).
Avvikande mening
Sture Ericson, Iréne Vestlund, Ingvar Björk, Barbro Evermo Palmerlund, Sven Lundberg, Karin Wegestål och Owe Andréasson (allas) anser att den del av utskottets yttrande på s.4 som börjar med "Detta enligt" och slutar med "av regeringen" bort ha följande lydelse:
Detta syfte kan, enligt utskottets mening, väl förenas med förslaget i motion Fi9 (s) om en fortsatt omstrukturering av Fortifikationsförvaltningen. Det är ett effektivt och rationellt sätt att skapa en kompetent fastighetsförvaltning inom försvarsområdet. De förslag som förs fram i propositionen ger bilden av en alltför splittrad organisation och konsekvenserna av dess tillämpning är svåra att överblicka. Det betyder att utskottet i likhet med motionärerna anser att projekterings- och byggnadsadministrationen skall ingå i den fortsatta omstruktureringen av Fortifikationsförvaltningen. Detta gäller också förvaltningen av de s.k. placeringsfastigheterna. Även BRB bör vara knuten till en omstrukturerad Fortifikationsförvaltning.
Vi accepterar propositionens förslag vad avser Kasernen Fastighets AB.
Kulturutskottets yttrande 1992/93:KrU4y Bilaga 2 Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m.
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 3 november 1992 beslutat bereda kulturutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1992/93:37 om ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m. jämte motioner.
Kulturutskottet yttrar sig i det följande över propositionens bilaga 1 avsnitt 5, Förvaltningen av nationella kulturinstitutioner och kulturpolitiska aspekter på fastighetsförvaltningen, samt över vissa delar av motionerna 1992/93:Fi10, 1992/93:Fi13 och 1992/93:Fi15.
Utskottet
Vid riksdagens tidigare behandling av frågan om riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen (prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107) och frågan om bolagisering av Domänverket (prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr. 1991/92:351) uttalade kulturutskottet i sina yttranden 1991/92:KrU2y till finansutskottet och 1991/92:KrU5y till näringsutskottet att det är mycket angeläget att hänsyn tas till kulturmiljöfrågorna i dessa sammanhang.
På förslag av finansutskottet i betänkandet 1991/92:FiU8 gav riksdagen som sin mening regeringen till känna att regeringen borde återkomma till riksdagen med förslag beträffande förvaltningen av nationella kulturinstitutioner samt beträffande statens ansvar för slottsanläggningar med omgivande mark och kronomarker.
I den nu aktuella propositionen anmäler föredragande statsrådet (bilaga 1, avsnitt 5, s. 13--16) att Organisationskommittén för Byggnadsstyrelsens ombildning (dir. 1992:26) i samråd med berörda företrädare för kultursektorn gjort en noggrann genomgång och analys av vilka fastighetsobjekt som även fortsättningsvis skall förvaltas i myndighetsform och att statsrådet i huvudsak delar kommitténs bedömning.
Den egendom som i propositionen betecknas som det nationella kulturarvet skall myndighetsförvaltas. Till detta arv bör i första hand räknas sådana byggnader som haft en central funktion i den svenska historien, samhällsutvecklingen och den vetenskapliga odlingen, dvs. de kungliga slotten, rikets fästningar och de symbolbärande huvudmonumenten inom olika administrativa strukturer och vid de gamla lärosätena samt byggnader och egendomar som sedan urminnes tider har tillhört kronan, såsom kungsgårdar och tidigare klosteregendomar. En samlad förteckning över de fastigheter som av kulturpolitiska och liknande skäl bör förvaltas i myndighetsform återfinns i propositionens bilaga 1.3 (s.27--30). I förteckningen anges att till denna även skall fogas de objekt/fastigheter som avses bli överförda från Domänverket. Det kan -- utöver de objekt som tagits upp i förteckningen -- även tillkomma vissa ytterligare fastigheter, vilka för närvarande är föremål för utredning. I förteckningen upptas också de delar av Kungliga Djurgården som bör förvaltas i myndighetsform. Det slås i propositionen fast att nya upplåtelser på Norra Djurgården bör komma i fråga endast för institutionskomplexens behov och utveckling och att upplåtelser som står i konflikt med bevarandet av områdets kulturvärden inte skall kunna göras.
I propositionen redovisas även att den största delen av de särskilt värdefulla fastigheter som i dag förvaltas av Byggnadsstyrelsen och försvaret kan skyddas genom att de byggnadsminnesförklaras och att de därför kan bolagiseras. En särskild hänsynsbestämmelse har tagits in i avtalen vid bolagiseringen av Domänverket och Statens vattenfallsverk. En sådan bestämmelse skall enligt statsrådet också tas in i avtalen med de nu aktuella fastighetskoncernerna. Därigenom avses även sådana kulturhistoriskt värdefulla objekt skyddas, som inte är kvalificerade för byggnadsminnesskydd.
Riksdagen föreslås godkänna vad som anförts om förvaltningen av nationella kulturinstitutioner.
Avslag på propositionen i dess helhet yrkas i motionerna Fi10 yrkande 1, Fi13 yrkande 1 och Fi15 yrkande 1 (samtliga s). En parlamentarisk beredning bör få i uppdrag att utarbeta ett nytt förslag till organisation för det statliga fastighetsinnehavet (yrkande 2 i envar av motionerna Fi10 och Fi13).
I motion Fi10 anförs att det av propositionen framgår att det fortfarande återstår många avvägningar inom både Byggnadsstyrelsens och Domänverkets områden i frågan om vilka fastigheter som bör myndighetsförvaltas och vilka som bör bolagiseras. Motionärerna anser att besluten i dessa olika ärenden inte får forceras. Alla objekt, i fråga om vilka det finns minsta tveksamhet, bör kvarstå i statlig ägo. Det behövs därför en noggrann prövning innan riksdagen tar slutlig ställning. Denna prövning bör enligt motionen ske inom den motionsvis föreslagna parlamentariska beredningen. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen i fråga om beslut om myndighetsförvaltning eller bolagisering av objekt på kulturområdet (yrkande 3).
Kulturutskottet noterar -- liksom motionärerna -- att det ännu inte är helt klart vilka fastigheter som i samband med bolagiseringen av Byggnadsstyrelsen och Domänverket skall kvarstå i statlig ägo och myndighetsförvaltas. Det sägs i propositionen att det kan vara svårt att entydigt avgränsa den fastighetsgrupp som hör till det nationella kulturarvet. Som redovisats i det föregående kan flera fastigheter utöver de som nu redovisas i propositionens bilaga 1.3 komma att myndighetsförvaltas. Enligt vad utskottet inhämtat har det uppdrag i frågan som Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och Domänverket fått av regeringen nyligen redovisats. De utredningar som RAÄ och Domänverket gjort avses nu användas som underlag när regeringen fattar beslut om den fortsatta förvaltningen av kulturhistoriskt värdefulla egendomar inom Domänverkets område.
Kulturutskottet förutsätter självfallet att regeringen -- vid den fortsatta handläggningen av frågor om förvaltningen av det nationella kulturarvet -- fullföljer den linje som dragits upp i kulturutskottets yttranden och i de av riksdagen vid föregående riksmöte godkända betänkandena från finans- och näringsutskotten. I näringsutskottets betänkande 1991/92:NU33 utgick näringsutskottet från att regeringen skulle komma att iaktta mycket stor hänsyn när det gäller att bevara de särskilt värdefulla kulturmiljöer som är berörda av bolagiseringen av Domänverket. Finansutskottet -- vars förslag i betänkandet 1992/93:FiU8 om tillkännagivanden om det nationella kulturarvet och om förvaltningen av slottsanläggningar med omgivande mark godkändes av riksdagen -- anförde bl.a. att det finns starka skäl för att sådana kulturhistoriska miljöer som slottsegendomar med omgivande kronomarker utgör bör hållas samman som helheter och behållas som nationellt kulturarv.
Kulturutskottet anser att det -- mot bakgrund av riksdagens tidigare uttalanden och av inriktningen av det arbete som föregått den nu aktuella propositionen -- inte är nödvändigt att bereda de frågor som återstår inom kulturområdet i en särskild parlamentarisk beredning, såsom föreslås i motion Fi10. Kulturutskottet är således inte berett att tillstyrka motionsförslagen om avslag på propositionen och om parlamentarisk beredning av de berörda frågorna och avstyrker motionerna Fi10 yrkandena 1 och 2, Fi13 yrkandena 1 och 2 och Fi15 yrkande 1 såvitt de avser kulturutskottets beredningsområde. Med hänvisning till vad utskottet anfört i det föregående om riksdagens tidigare uttalanden om förvaltningen av det nationella kulturarvet och om regeringens fortsatta handläggning av återstående frågor inom detta område avstyrker kulturutskottet även yrkande 3 i motion Fi10 och tillstyrker att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen.
Stockholm den 24 november 1992
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Rose-Marie Frebran (kds), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s) och Simon Liliedahl (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande mening
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Kulturutskottet anser" och slutar med "i propositionen" bort ha följande lydelse:
Kulturutskottet anser att det -- mot bakgrund av riksdagens tidigare uttalanden om förvaltningen av det nationella kulturarvet -- är nödvändigt att bereda de frågor som återstår inom kulturområdet i en särskild parlamentarisk beredning, något som föreslås i motion Fi10. I avvaktan på resultatet av denna beredning bör den egendom som fortfarande är föremål för överväganden kvarstå i statlig ägo. Kulturutskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna Fi10 yrkandena 1--3, Fi13 yrkandena 1 och 2 samt Fi15 yrkande 1 dels avslår propositionen, dels som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om en parlamentarisk beredning m.m. rörande de berörda frågorna inom kulturområdet.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte har någon ordinarie ledamot i utskottet.
Elisabeth Persson (v) anför:
Jag anser att de frågor som återstår att lösa i fråga om vilka fastigheter som skall myndighetsförvaltas inom kulturområdet bör beredas i en parlamentarisk beredning. Jag ansluter mig därför till vad som anförs i den avvikande meningen till detta yttrande.
Utbildningsutskottets yttrande 1992/93:UbU4y Bilaga 3 Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m. (prop. 1992/93:37 bil. 1 delvis)
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 3 november 1992 beslutat att bereda utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1992/93:37 Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m. jämte motioner såvitt propositionen och motionerna rör utskottets beredningsområde.
Utbildningsutskottet behandlar i detta yttrande de delar av bilaga 1 i propositionen som avser hyresavtal (avsnitt 2), fastighetsförvaltning för universitet och högskolor (avsnitt 3), Sveriges lantbruksuniversitet (avsnitt 4) samt donationer (avsnitt 6). Därjämte tar utskottet upp till behandling motionerna 1992/93:Fi10 (s) yrkandena 1--2, 1992/93:Fi11 (fp, s, m, c, kds, v), 1992/93:Fi12 (fp, s, m, c, kds, v), 1992/93:Fi13 (s), 1992/93:Fi14 (m) och 1992/93:Fi15 (s).
Riksdagen godkände under förra riksmötet av regeringen framlagda förslag om nya riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen (prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107). Riktlinjerna innebar bl.a. att fastighetsförvaltningen borde skiljas från brukandet av lokaler och mark samt att förvaltningen företrädesvis borde bedrivas i aktiebolagsform. De fastigheter som av historiska och/eller andra skäl inte kan överföras till bolag borde -- oavsett nuvarande förvaltare -- läggas under samordnad förvaltning i myndighetsform. Riksdagen beslutade vidare att en sammanhållen fastighetskoncern i aktiebolagsform skulle bildas för förvaltning av huvuddelen av det fastighetsbestånd som förvaltas av Byggnadsstyrelsen samt att en ny myndighet skulle bildas för förvaltning av de fastigheter som inte lämpade sig för bolagisering. Riksdagen gav också som sin mening regeringen till känna vad finansutskottet anfört om universitetens och högskolornas hyresavtal, fastighetsförvaltning och donationsfastigheter.
Regeringen hade i proposition 1991/92:44 bl.a. föreslagit att statliga myndigheter, inkl. universitet och högskolor, borde ges möjlighet att träffa hyresavtal med upp till sex års löptid, medan hyresavtal av ekonomisk betydelse med längre löptid skulle prövas av regeringen. Vid riksdagsbehandlingen förordade utbildningsutskottet i sitt yttrande till finansutskottet (1991/92:UbU2y) att universitet och högskolor skulle ges större utrymme att själva förhyra sina lokaler. Finansutskottet (bet. 1991/92:FiU8) framhöll att universiteten och högskolorna, till skillnad från statliga myndigheter i övrigt, med stor sannolikhet inte kommer att vara utsatta för förändringar i någon större utsträckning. Mot den bakgrunden borde de föreslagna restriktionerna som gällde hyresavtalens längd kunna omprövas. Vad finansutskottet anfört gav riksdagen som sin mening regeringen till känna.
I den nu föreliggande propositionen konstateras att en stor del av universitetens och högskolornas verksamhet bedrivs i mer eller mindre ändamålsanpassade lokaler. Redan på grund därav finns det anledning att anta att förhållandevis långa hyrestider blir vanligt förekommande inom denna sektor. För att lokalförsörjningen skall kunna genomföras integrerat med den långsiktiga planeringen av utbildning och forskning finns det därför skäl att öka universitetens och högskolornas ansvar i denna del. Med hänvisning sålunda till bl.a. den långsiktighet som präglar högskolornas och universitetens verksamhet föreslår regeringen att nya hyresavtal inom högskolesektorn av ekonomisk betydelse och med längre löptider än tio år skall prövas av regeringen. Regeringen begär riksdagens godkännande av vad i propositionen anförts om hyresavtalen inom universitets- och högskolesektorn.
I motionerna 1992/93:Fi10 (s) yrkandena 1 och 2, 1992/93:Fi13 (s) och 1992/93:Fi15 (s) yrkas avslag på propositionen. Motionärerna vill ha ett nytt förslag till organisation för det statliga fastighetsinnehavet. Förslaget bör tas fram efter en parlamentarisk beredning.
Utbildningsutskottet, som senare i höst kommer att redovisa sina överväganden med anledning av regeringens proposition om ökad frihet för universitet och högskolor (prop. 1992/93:1) innefattande bl.a. förslag om större frihet vad gäller institutionell organisation och disposition av resurser, vill för sin del understryka vikten av att den för universitetens och högskolornas del eftersträvade friheten inte begränsas av exempelvis onödiga restriktioner beträffande tecknande av hyresavtal. Samtidigt instämmer utskottet i finansministerns uppfattning att det är statsmakterna som har det övergripande ansvaret för vilka långsiktiga resursbindningar som görs för statens räkning. Utbildningsutskottet finner med hänvisning härtill att den föreslagna gränsen på högst tio års löptid för avtal som kan tecknas utan regeringens godkännande är väl avvägd. Utbildningsutskottet föreslår därför att finansutskottet tillstyrker förevarande del av propositionen.
Utbildningsutskottet, som i det följande återkommer till en utförligare behandling av de relaterade motionsyrkandena, föreslår att finansutskottet med hänvisning till vad utbildningsutskottet anfört om hyresavtal avstyrker motionerna i nu berörda delar.
Regeringen föreslog i proposition 1991/92:44 bl.a. att huvuddelen av Byggnadsstyrelsens fastighetsbestånd skulle överföras till bolag och fortsättningsvis förvaltas i aktiebolagsform. Med hänsyn till verksamhetens omfattning föreslogs en fastighetskoncern med ett statligt helägt moderbolag och ett antal dotterbolag. Den föreslagna sammanhållna koncernen skulle vara en gemensam fastighetskoncern för högskolefastigheter och övriga fastigheter. För den del av fastighetsbeståndet som av skilda skäl bedömts olämplig att föra över till aktiebolag borde förvaltningen handhas av en nybildad statlig myndighet. Vid behandlingen av propositionen underströk utbildningsutskottet i sitt yttrande till finansutskottet att det var viktigt att fastighetsförvaltningen på högskolans område organiserades på ett sätt som tar hänsyn till verksamhetens särart och ger utrymme för självständigt agerande från högskoleenheternas sida (yttrande 1991/92:UbU2y). Utskottet ansåg att det fanns anledning att pröva om det var nödvändigt att för högskolefastigheternas del skilja fastighetsförvaltningen från brukandet av lokalerna. Finansutskottet föreslog, bl.a. med hänvisning till vad utbildningsutskottet anfört, att riksdagen skulle göra ett uttalande med innebörden att de frågor som utbildningsutskottet berört skulle beaktas i direktiven till de organisationskommittéer som regeringen ämnade tillsätta (bet. 1991/92:FiU8). Detta blev också riksdagens beslut (rskr. 107).
Vidare beslutade riksdagen att en ny efterfrågestyrd stabs- och servicemyndighet skulle inrättas som stöd för regeringen och myndigheterna i lokalförsörjningsfrågor m.m.
I föreliggande proposition föreslår regeringen att huvuddelen av universitets- och högskolefastigheterna förs över till en särskild fastighetskoncern för högskolefastigheter, i propositionen kallad högskolekoncernen, med de organisatoriska och ekonomiska förutsättningar som anges i propositionen. Förslaget innefattar inte överförande till högskolekoncernen av fastigheter vilka förvaltas av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Dessa behandlas i ett senare avsnitt av propositionen, till vilket utskottet återkommer i det följande. De fastigheter som helt eller till övervägande delen är donationsfastigheter bör enligt propositionen "bli kvar i direkt statlig ägo". Donationsfastigheter som för närvarande förvaltas av resp. lärosäte bör kvarstanna i denna förvaltningsform. I propositionen anförs att detta i första hand gäller de s.k. Gustavianska arvegodsen vid Universitetet i Uppsala och ett antal donationsfastigheter vid Universitetet i Lund. Övriga donationsfastigheter bör förvaltas av den nya fastighetsförvaltningsmyndighet som riksdagen beslutade om under föregående riksmöte.
Högskolekoncernen skall ha till uppgift att äga och förvalta aktierna i lokala högskolebolag samt äga och förvalta de fastigheter som inte ingår i lokala bolag. Finansministern förutsätter att lokala bolag som äger fastigheterna och där utbildningsintressena har majoritet bildas på universitetsorterna. Också övriga högskolor ges möjlighet till lokala bolag för sina fastigheter.
Som skäl för det nu föreliggande förslaget anförs ett antal utmärkande drag för högskolesektorn. Bland annat hänvisas till att verksamheten vid högskolorna kännetecknas av ständig förändring och förnyelse samt att fastigheterna är en viktig resurs i forskningen och utbildningen. Högskolan har därför ett berättigat intresse av att ha inflytande över lokalinnehav, vilket i första hand uppnås genom att högskolan får fullt kostnadsansvar och långtgående beslutsbefogenheter i dessa frågor. Det framgår att man från universitetens sida framhållit som mycket angeläget att universitet och högskolor även i framtiden kan ta emot och förfoga över donationer. Det har vidare framhållits att det är av stor forsknings- och utbildningspolitisk betydelse att utbyggnaden av högskolans campusmiljöer prioriteras. Finansministern instämmer till fullo i detta.
Finansministern hävdar uppfattningen att fastighetsförvaltningen och lokalförsörjningen bör hållas åtskilda. Hon åberopar tidigare erfarenheter som visar att en fastighetsförvaltning som inordnas som en stödjande sidoverksamhet riskerar att komma på mellanhand. Fastighetsunderhållet löper därmed fara att eftersättas. Detta talar enligt vad som anförs i propositionen mot att universiteten och högskolorna förvaltar fastigheterna i egen regi.
Beträffande förvaltningen av SLU:s fastigheter anförs i propositionen skäl för en annan lösning än den som föreslås gälla för universitet och högskolor i övrigt. Fastigheter som nyttjas av SLU kan delas in i två kategorier. Den första omfattar fastigheter för regelrätt utbildnings- och forskningsverksamhet, oftast kopplade till institutionsområden, vilka inkluderar lokaler för undervisning, speciallokaler osv. Den andra kategorin omfattar jord- och skogsbruksfastigheter, där marken nyttjas för olika försöks- eller forskningsändamål. Vidare konstateras att SLU:s verksamhet är spridd över hela landet. Även institutionsanknutna fastigheter finns i skilda delar av landet utanför de egentliga högskoleorterna. Möjligheten för fastighetskoncernen att bygga upp en regional representation medför att denna koncern för SLU:s del bättre kan tillgodose kravet på närhet mellan förvaltning och brukare än högskolekoncernen. Med hänvisning härtill föreslår regeringen att de institutionsanknutna utbildningsfastigheterna skall föras över till fastighetskoncernen och förvaltas samlat för SLU i ett dotterbolag. Beträffande jord- och skogsbruksfastigheterna anförs att de till sin karaktär avsevärt skiljer sig från övriga fastigheter inom fastighetskoncernen och naturligen inte hör hemma där. Därför bör enligt propositionen statens förvaltningsansvar för de rena jord- och skogsbruksfastigheterna för forsknings- och försöksändamål överföras till SLU. Emellertid behöver ytterligare analyser och överväganden göras, innan de föreslagna förändringarna genomförs. Finansministern hänvisar bl.a. till frågor som rör avstyckningar och nya fastighetsbildningar.
Slutligen bereder regeringen riksdagen tillfälle att ta del av vad finansministern anfört om donationsfastigheter. Samtliga fastigheter som donerats till staten skall även fortsättningsvis förvaltas i myndighetsform. Det erinras om att donationsfastigheter i större omfattning finns vid universiteten i Lund och Uppsala -- främst inom de s.k. egendomsförvaltningarna. Även i övrigt förekommer donationsfastigheter vid universiteten och vid vissa högskolor. Fastigheterna förvaltas antingen av resp. lärosäte eller av Byggnadsstyrelsen. I förevarande avsnitt av propositionen heter det att de donationsfastigheter som för närvarande förvaltas av resp. lärosäte bör "kvarstanna i denna förvaltningsform". Övriga donationsfastigheter bör föras över till fastighetsförvaltningsmyndigheten.
Som redan framgått yrkas i motionerna 1992/93:Fi10 (s) yrkandena 1 och 2, 1992/93:Fi13 (s) och 1992/93:Fi15 (s) avslag på propositionen. Ett nytt förslag till organisation för det statliga fastighetsinnehavet bör utarbetas och enligt de båda förstnämnda motionerna bör en parlamentarisk beredning tillsättas i detta syfte. I motion 1992/93:Fi13 anförs att det framlagda förslaget har blivit splittrat, oöverskådligt och ineffektivt. Som exempel framhålls förslaget till organisation för universitetens och högskolornas fastigheter. Det framstår allt tydligare, menar motionärerna, att syftet med de framlagda förslagen inte i första hand är att skapa en effektiv och ändamålsenlig organisation för förvaltningen av statens fastigheter utan att skapa förutsättningar för utförsäljning av det statliga fastighetsinnehavet. Statens fastigheter har inte tillkommit för att utgöra en fastighetskoncern bland andra utan för att tillgodose ett statligt behov. Motionärerna finner det rimligt att universitet och högskolor ges möjlighet att skapa egna förvaltningsenheter för sina fastigheter. Formerna för detta bör närmare övervägas.
I motion 1992/93:Fi11 (fp, s, m, c, kds, v) begärs ett tillkännagivande av riksdagen om vad i motionen anförts om att donationsfastigheter vid Universitetet i Göteborg skall behandlas på samma sätt som motsvarande fastigheter i Lund och Uppsala. Motionärerna finner det naturligt att donerade fastigheter kvarstår i statlig ägo och instämmer på den punkten i regeringens förslag. Men detta är inte liktydigt med att dessa fastigheter skall ligga under en central förvaltning. Motionärerna erinrar om att mottagare av donationsfastigheter och donationsmedel har varit det universitet eller den högskola som den aktuella donatorn har velat stödja. Donationen har således inte varit riktad till svenska staten som sådan, utan till varje enskilt lärosäte. Om inte donators intentioner beaktas i detta avseende, finns det en uppenbar risk att universiteten och högskolorna i fortsättningen får svårt att erhålla nya donationer. Mot bakgrund av vad som anförs i propositionen om Uppsala och Lund finner motionärerna det svårt att förstå varför inte även andra universitet och högskolor skall kunna få förtroendet att äga och förvalta samtliga sina donationsfastigheter.
I motion 1992/93:Fi14 (m) behandlas Vallaområdet i Linköping. Motionären beskriver hur detta stora sammanhängande område idag nyttjas av såväl Universitetet i Linköping som ett antal ditflyttade statliga verk med utpräglat forskningsinriktad verksamhet. Den nu gällande områdesplanen förutsätter en långtgående teknisk integration mellan universitetets och verkens byggnader. Det föreligger idag en stor intressegemenskap mellan universitetet och verken avseende fastighetsförvaltningen, utnyttjande av lokaler m.m. Om den i propositionen föreslagna huvudprincipen följs, skulle detta innebära en olycklig uppdelning av den nuvarande verksamheten; de statliga verkens byggnader skulle föras till fastighetskoncernen, universitetets byggnader till högskolekoncernen. Vallaområdet bör enligt motionären även i framtiden utgöra en sammanhållen enhet.
Utbildningsutskottet vill med anledning av propositionen och de nu redovisade motionerna anföra följande.
Utskottet anser att regeringen med det nu föreliggande förslaget om fastighetsförvaltning för universitet och högskolor jämfört med förslagen i proposition 1991/92:44 i allt väsentligt tillmötesgår kravet på ökat hänsynstagande till de särdrag som utmärker verksamheten inom högskolesektorn. I enlighet med de riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen som riksdagen tidigare godkänt förordar regeringen i nu föreliggande proposition att principen att fastighetsförvaltningen bör skiljas från brukandet av lokaler och mark även bör gälla universitet och högskolor. Utskottet kan instämma i de överväganden som redovisas och som lett till detta principiella ställningstagande. Samtidigt konstaterar utskottet med tillfredsställelse att regeringen härvid tagit hänsyn till de speciella omständigheter som har sin grund i att en stor del av högskolefastigheterna disponeras med särskilda villkor. De är antingen direkt donerade, helt eller delvis finansierade med donerade medel eller innehåller markdelar som är upplåtna av t.ex. kommunen med det särskilda villkoret att marken skall användas för högskoleändamål. Utskottet, som i det följande återkommer till frågan om donationsfastigheter, menar att ett godkännande av regeringens förslag i nu förevarande delar bör ge goda förutsättningar för fortsatta analyser och överväganden i syfte att komma fram till sådana lösningar av en rad delproblem som bidrar till att det i varje enskilt fall möjliggörs en så ändamålsenlig fastighetsförvaltning som möjligt.
Det anförda innebär att utbildningsutskottet godtar förslaget om en särskild fastighetskoncern för huvuddelen av universitets- och högskolefastigheterna. Utskottet förutsätter härvid att representanter för berörda universitet och högskolor har majoritet i de lokala bolagen.
Vad i propositionen anförs om att "åstadkomma koncernbidragslösningar inom högskolesystemet" har föranlett reaktioner bland universiteten. Man befarar -- mot bakgrund av att moderbolaget ju äger dotterbolagen -- att detta riskerar att försvåra en samlad och långsiktig planering för den enskilda högskolan och minskar universitetens och högskoleenheternas inflytande.
För utbildningsutskottet förefaller det både naturligt och rimligt att universitetens och högskolornas intressen tas till vara så långt som det är möjligt. Utskottet utgår därför från att företrädare för universitet och högskolor tillförsäkras ett stort inflytande i moderbolaget. Beträffande formuleringen "koncernbidragslösningar" i propositionen har utskottet inhämtat att regeringen därmed menar att det skall vara möjligt för koncernen att t.ex. via lån finansiera dotterbolagens nyinvesteringar.
Med hänvisning till det anförda och till att det är angeläget att arbetet med de nu föreslagna förändringarna inte fördröjs anser utskottet att finansutskottet bör avstyrka motionerna 1992/93:Fi10 yrkandena 1 och 2, 1992/93:Fi13 och 1992/93:Fi15.
Beträffande den del av universitetens och högskolornas fastigheter som omfattas av donationer anser utbildningsutskottet liksom regeringen att ifrågavarande fastigheter bör förbli i "direkt statlig ägo" (prop. 1992/93:37 s.10). Utskottet har därmed inte uttalat sig i frågan huruvida visst universitet i visst avseende (såsom mottagare av donation) intar en särställning som självständigt, från staten skilt rättssubjekt. Utskottet delar emellertid den uppfattning som framförs i motion 1992/93:Fi10 att av universitet och högskolor mottagna donationer måste anses vara riktade till visst enskilt lärosäte och inte till staten mer allmänt.
Utskottet instämmer också i vad finansministern anser om att universitet och högskolor även i framtiden skall kunna ta emot och förfoga över donationer. Som utskottet har uppfattat innebörden av regeringens förslag såvitt avser förvaltningen av donationsfastigheterna vid samtliga universitet och högskolor medför det ingen förändring för universiteten och högskolorna utöver det att de lokala dotterbolagen ges möjlighet att handha förvaltningen av donationer.
Med det anförda anser utbildningsutskottet att syftet med yrkandet i motion 1992/93:Fi11 i huvudsak är tillgodosett. Med hänvisning härtill bör finansutskottet avstyrka detsamma.
Beträffande det i motion 1992/93:Fi13 framförda yrkandet om Vallaområdet i Linköping instämmer utskottet i syftet med motionen, nämligen att den föreslagna ordningen med två fastighetskoncerner inte skall medföra en splittring i förvaltningshänseende av väl fungerande universitetsområden på vilka finns andra statliga organ än universitet/högskolor. I propositionen (s. 17) berörs de kommunala ändamålsupplåtelserna, och det anförs att dessa kräver särskilda överväganden. Utskottet utgår från att frågor även av den art som tas upp i motionen då avses klaras upp på ett sätt som bäst främjar verksamheten. Med hänvisning härtill anser utbildningsutskottet att ett särskilt uttalande av riksdagen i frågan inte är påkallat, varför motionen bör avstyrkas av finansutskottet.
Med vad utbildningsutskottet anfört i det föregående föreslår utskottet att finansutskottet hemställer att riksdagen dels godkänner att huvuddelen av universitets- och högskolefastigheterna förs över till en särskild fastighetskoncern för högskolefastigheter med de organisatoriska och ekonomiska förutsättningar som har angivits i propositionen, dels godkänner vad i propositionen anförts om förvaltningen av det av SLU förvaltade fastighetsbeståndet. Vidare bör finansutskottet beträffande donationsfastigheter föreslå riksdagen att lägga propositionen i berörd del till handlingarna.
Till sist behandlar utbildningsutskottet motion 1992/93:Fi12 (fp, s, m, c, kds, v) vari yrkas att den nya särskilda fastighetskoncernen för högskolefastigheter lokaliseras till Göteborg. Motionärerna menar att den planerade högskolekoncernen är ovanligt lämplig för utlokalisering och hänvisar bl.a. till dagens arbetsmarknadssituation i Göteborg. Vidare åberopas i motionen vad arbetsmarknadsutskottet vid flera tillfällen uttalat, nämligen att det är viktigt att pröva möjligheterna att välja annan lokaliseringsort än Stockholm (jfr yttrande 1990/91:AU4y).
Utbildningsutskottet, som delar den av arbetsmarknadsutskottet uttalade uppfattningen, utgår från att regeringen prövar möjligheten att lokalisera högskolekoncernen till annan ort än Stockholm och avstår därmed från att föreslå finansutskottet att hemställa om särskilt riksdagsuttalande i frågan.
Stockholm den 24 november 1992
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Margitta Edgren (fp), Ingvar Johnsson (s), Larz Johansson (c), Berit Löfstedt (s), Bo Arvidson (m), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingrid Näslund (kds), Stefan Kihlberg (nyd), Eva Johansson (s), Ulf Melin (m) och Jan Björkman (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Thommy Ohlsson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande mening
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Jan Björkman (allas) anser
dels att den del av utbildningsutskottets yttrande som börjar med "Utskottet anser att" och slutar med "del till handlingarna" bort ha följande lydelse:
Utbildningsutskottet instämmer i den uppfattning som framförs i de socialdemokratiska motionerna att regeringens nu föreliggande förslag är splittrat och oöverskådligt. Detta gäller inte minst förslaget såvitt det avser organisationen av universitets- och högskolefastigheternas förvaltning. Vissa universitet och högskolor kommer enligt förslaget att ha en egen förvaltning av donationsfastigheter. Vissa sådana fastigheter kommer att förvaltas av den nyinrättade fastighetsförvaltningsmyndigheten. För övriga fastigheters förvaltning kommer att bildas lokala bolag ägda av högskolekoncernen. Det kommer enligt utskottets uppfattning att uppstå behov av såväl teknisk som fastighetsekonomisk expertis både hos de statliga myndigheterna (högskolor och den centrala förvaltningsmyndigheten) och i samtliga bolag, såväl moderbolaget som dotterbolagen. Sammantaget torde den föreslagna ordningen med fastighetsförvaltningen splittrad på ett antal myndigheter och flera bolag medföra avsevärda kostnader i sig, vilka inte kan anses gagna verksamheten i högskolan.
Utskottet anser att statens fastigheter och driften av dessa omfattar så stora värden att frågan om handhavandet av dem bör föregås av ytterligare och noggrann prövning, innan riksdagen tar slutlig ställning. Detta bör ske genom en parlamentarisk beredning med representanter för de större lokalnyttjarna. I detta sammanhang måste de förhållanden som rör universitetens och högskolornas fastigheter särskilt belysas. Det bör noga övervägas om det inte är rimligt att universitet och högskolor skall kunna ges möjlighet att skapa egna förvaltningsenheter för sina fastigheter. Vid dessa överväganden är det naturligt att de synpunkter som framkommit genom motionerna 1992/93:Fi11 och 1992/93:Fi14 beaktas.
Med hänvisning till det anförda föreslår utbildningsutskottet att finansutskottet tillstyrker motionerna 1992/93:Fi10 yrkandena 1 och 2, 1992/93:Fi13 och 1992/93:Fi15 såvitt gäller avslag på proposition 1992/93:37. Därjämte bör finansutskottet med tillstyrkande av motionerna i motsvarande delar föreslå att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utbildningsutskottet i detta yttrande anfört om en parlamentarisk beredning för utarbetande av ett nytt förslag till organisation för det statliga fastighetsinnehavet. Med hänvisning till vad utskottet har anfört om att de i motionerna 1992/93:Fi11 och 1992/93:Fi14 aktualiserade frågorna bör ingå i det av utskottet nu föreslagna parlamentariska beredningsarbetet bör finansutskottet avstyrka även dessa båda motioner.
dels att den del av utbildningsutskottets yttrande som börjar med "Utbildningsutskottet, som delar" och slutar med "riksdagsuttalande i frågan" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till att utbildningsutskottet i det föregående föreslagit finansutskottet att avstyrka propositionen är någon fråga om lokalisering inte aktuell i sammanhanget, varför finansutskottet bör avstyrka även motion 1992/93:Fi12.
Särskilda yttranden
1. Hyresavtalen inom universitets- och högskolesektorn
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Jan Björkman (allas) anför:
Om det är riksdagens mening att regeringens förslag i den föreliggande propositionen skall ligga till grund för en omdaning av universitetens och högskolornas förvaltning av sina fastigheter och riksdagen sålunda bifaller propositionen, har vi naturligtvis inget att invända mot de minskade restriktioner vid tecknande av hyresavtal som regeringen föreslår. Vi avstår därför från att reservera oss och avge en avvikande mening i den frågan och på just den delen av propositionen.
2. Utlokalisering av fastighetskoncernen för högskolefastigheter
Ingrid Näslund (kds) anför:
Kristdemokratiska samhällspartiet ställer sig positivt till utlokaliseringen av statlig verksamhet från Stockholm, där detta är möjligt utan att det medför uppenbara nackdelar för verksamheten.
Man kan utan tvivel anföra skäl för att utlokalisera den nya "högskolekoncernen" till andra orter än Göteborg. Jag vill dock hävda att Göteborg skulle vara mycket lämpligt som säte för den särskilda fastighetskoncernen för högskolefastigheter inte bara av de skäl som anges i motion 1992/93:Fi12.
Med tanke på Göteborgs ställning som rikets andra stad både vad gäller storlek och betydelse är det förvånansvärt att ambitionen att utlokalisera statlig verksamhet från Stockholm under årens lopp endast lett till att Fiskeristyrelsen placerats i Göteborg.
Regeringens offensiva satsning på den högre utbildningen är i dagens läge viktigare än någonsin för hela landets utveckling. En utlokalisering från statens sida av en verksamhet med nära anknytning till den högre utbildningen till en klassisk arbetarstad som Göteborg skulle i detta sammanhang få ett stort symbolvärde.
Med hänvisning till ovanstående instämmer jag i vad utskottet sagt om att regeringen bör pröva möjligheten att utlokalisera den nya fastighetskoncernen för högskolefastigheter. För min del utgår jag från att regeringens prövningsförfarande tar sikte på Göteborg.
3. Utlokalisering av fastighetskoncernen för högskolefastigheter
Stefan Kihlberg (nyd) anför:
Jag instämmer i vad utskottet har anfört om att regeringen bör pröva möjligheten att utlokalisera den nya fastighetskoncernen för högskolefastigheter. Emellertid utgår jag för min del från att regeringen därvid beaktar de skäl för en lokalisering av koncernen till Göteborg som anförts i motion 1992/93:Fi12 och förutsätter att regeringen vid prövningen av lokaliseringsfrågan tar sikte på Göteborg.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Thommy Ohlsson (v) anför:
Jag instämmer i den avvikande mening som avgivits av utbildningsutskottets socialdemokratiska ledamöter.
Näringsutskottets yttrande 1992/93:NU5y Bilaga 4 Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m.
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1992/93:37 om ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m. jämte motioner, såvitt avser näringsutskottets beredningsområde.
Näringsutskottet begränsar sitt yttrande till att avse motion 1992/93:Fi10 (s). I motionen behandlas bl.a. frågan om skydd för kulturminnen i samband med ombildningen av Domänverket till aktiebolag.
Näringsutskottet
Våren 1992 beslutade riksdagen om riktlinjer för överföring av verksamheten vid Domänverket till aktiebolag (prop. 1991/92:134, bet. NU33). Av näringsutskottets betänkande framgår att uppgiften att utreda frågor om ägande och förvaltning av de kulturmiljöer som hade redovisats i propositionen skulle ankomma på Riksantikvarieämbetet och Domänverket. Dessa båda myndigheter skulle också ges i uppdrag att -- utifrån de angivna riktlinjerna -- undersöka om det fanns ytterligare fastigheter som av kulturhistoriska skäl borde behållas av staten.
På grundval av en motion (s) om kulturminnen förordade kulturutskottet i ett yttrande (1991/92:KrU5y) till näringsutskottet ett tillkännagivande av riksdagen av innebörd bl.a. att de många fastigheter som har förvaltats av Domänverket -- och för vilka fortsatta överväganden var nödvändiga -- borde kvarstå i statens ägo till dess erforderliga utredningar hade avslutats. Vidare borde regeringen återkomma till riksdagen med förslag om vilka fastigheter etc. som skulle stanna kvar i statens ägo resp. överföras till bolaget.
Näringsutskottet anförde (bet. 1991/92:NU33 s.23) att utskottet hade förståelse för de synpunkter som kom till uttryck i motionen. Emellertid ansåg näringsutskottet att en försening av det arbete som förestod avsevärt skulle försvåra ombildningen av Domänverket till ett aktiebolag och avstyrkte motionen. Utskottet utgick dock från att regeringen skulle komma att iaktta mycket stor hänsyn när det gäller att bevara de värdefulla kulturmiljöer som är berörda genom bolagsbildningen. I en reservation (s) följdes motionen upp. Riksdagen anslöt sig till utskottets förslag.
I den nu aktuella propositionen redovisas överväganden och förslag med anledning av riksdagens begäran (prop. 1991/92:44, bet. FiU8) att regeringen skulle återkomma i vissa frågor rörande den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av Byggnadsstyrelsen. I enlighet härmed föreslås i propositionen en överföring av angivna delar av det statliga fastighetsbestånd som inte lämpar sig för förvaltning i bolagsform till den nya fastighetsmyndighet som avses komma i Byggnadsstyrelsens ställe. Det anmäls att regeringen har beslutat att en särskild hänsynsbestämmelse skall införas i avtalet mellan staten och bolagen när det gäller bolagiseringen av Domänverket och Statens vattenfallsverk. Riksdagen föreslås godkänna vad regeringen har anfört om förvaltningen av nationella kulturinstitutioner.
Fortfarande återstår många avvägningar när det gäller det bestånd som har förvaltats av bl.a. Domänverket, heter det i motion 1992/93:Fi10 (s). Motionärerna upprepar därför sitt krav från våren 1992 på en noggrann prövning av vilka av de berörda fastigheterna som bör förbli i statens ägo.
Ombildningen av Domänverket till aktiebolag genomfördes planenligt den 1 juli 1992. Enligt vad näringsutskottet har erfarit har de utredningsuppdrag som lades ut på Riksantikvarieämbetet och Domänverket nu slutförts. Skiljaktiga uppfattningar uppges föreligga i vissa fall. Frågan gäller främst principen om det till kulturobjekten skall föras kommersiella marker -- jord- och skogsbruksmark -- i en sådan omfattning att avkastningen täcker kulturobjektens drifts- och underhållskostnader.
Näringsutskottet konstaterar alltså att ombildningen av Domänverket till aktiebolag har genomförts. Vidare noteras att vissa frågor rörande kulturminnen kvarstår att lösa även efter de nyssnämnda utredningarna. Utskottet förutsätter att dessa frågor avgörs i enlighet med de av riksdagen uttalade riktlinjerna för ombildningen. Någon anledning till ytterligare kommentar från näringsutskottets sida finns därmed inte, varför motion 1992/93:Fi10 (s) avstyrks i aktuellt avseende.
Stockholm den 24 november 1992
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Birgitta Johansson (s), Axel Andersson (s), Kjell Ericsson (c), Reynoldh Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Olle Lindström (m), Bo Bernhardsson (s), Sylvia Lindgren (s), Carl B Hamilton (fp), Henrik S Järrel (m) och Roland Lében (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande mening
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren (alla s) anser att den del av yttrandet som börjar med "Näringsutskottet konstaterar" och slutar med "aktuellt avseende" bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet vill erinra om det omfattande och svåra arbete som återstår beträffande frågan om vilka fastigheter m.m. som skall överföras till Domänbolaget och vilka som även i fortsättningen skall förvaltas av staten.
Det är, menar näringsutskottet, angeläget att beslut om förvaltningen av kulturminnena inte forceras. Alla sådana objekt för vilka det råder minsta osäkerhet om framtida ägande och förvaltning bör kvarstå i statens ägo.
Näringsutskottet föreslår att återstående frågor prövas noggrant innan riksdagen tar slutlig ställning i frågan om förvaltningen av statens fastigheter. Häri ingår utarbetande av förslag till organisation för det statliga fastighetsinnehavet. Detta bör lämpligen göras inom ramen för en sådan parlamentarisk beredning som åberopas i motion 1992/93:Fi10 (s). Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av nu nämnd innebörd. Med det sagda tillstyrker näringsutskottet motionen i berörd del.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Rolf L Nilson (v) anför:
Min uppfattning när det gäller frågan om kulturminnen överensstämmer med den som företrädarna för Socialdemokraterna för fram i den avvikande meningen i detta yttrande.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Inledning1 Propositionens förslag2 Motionsyrkandena3 Propositionen4 Utskottet6 Huvuddragen i förslaget till ny statlig fastighetsförvaltning6 Förvaltningen av universitetens och högskolornas fastigheter (högskolefastigheter)10 Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)13 Förvaltningen av nationella kulturinstitutioner och övriga kulturfastigheter14 Hyresavtalens längd15 Fastighetskoncernen15 Övergång till och genomförande av en ny organisation för förvaltning av statens fastigheter16 Förvaltningen av försvarets fastigheter16 Hemställan18 Reservationer 1. Avslag på propositionen (mom. 1) (s)20 2. Förvaltningen av nationella kulturinstitutioner (mom.7)(s)21 3. Förvaltningen av försvarets fastigheter (mom. 11) (s)22 Meningsyttring av suppleant (v) (mom. 4)23 Särskilt yttrande Huvuddragen i förslaget till ny statlig fastighetsförvaltning (nyd)23 Bilagor 1. Försvarsutskottets yttrande (1992/93:FöU5y)24 2. Kulturutskottets yttrande (1992/93:KrU4y)29 3. Utbildningsutskottets yttrande (1992/93:UbU4y)33 4. Näringsutskottets yttrande (1992/93:NU5y)43