Ny myndighetsorganisation inom arbetslivet m.m.
Betänkande 1994/95:AU9
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1994/95:AU09
Ny myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet m.m.
Innehåll
1994/95 AU9
Sammanfattning
Utskottet behandlar i betänkandet regeringens förslag i proposition 1994/95:158 Ny myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet m.m. jämte motioner som väckts med anledning av förslaget.
Härutöver behandlar utskottet, som aviserats i utskottets betänkande om arbetslivspolitik 1994/95:AU12, anslagspunkterna B 1, B 2, B 8 och B 13 i proposition 1994/95:100 bilaga 11, dvs. anslagen till Arbetarskyddsverket, Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden.
Utskottet godkänner att de verksamhetsutförande delarna av Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden fr.o.m. den 1 juli 1995 samorganiseras i en ny FoU-myndighet. Utskottet godkänner också att Arbetsmiljöfondens medelsbeviljande funktion övergår i ett fristående forsknings- och utvecklingsråd.
Motioner om avslag på proposition 158 från Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokratiska samhällspartiet avstyrks.
Institutet för FoU skall ha till uppgift att bl.a. bedriva forskning, utbildning, kompetens- och arbetslivsutveckling inom arbetslivsområdet.
Rådet för FoU skall bevilja medel till forskning och utveckling på arbetslivsområdet.
De nya myndigheterna finansieras helt via statsbudgeten. Detta medför en ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter som innebär att arbetarskyddsavgiften i sin helhet förs till staten. Den medelsfond om ca 780 miljoner kronor som finns knuten till Arbetsmiljöfonden avvecklas.
Utskottet förordar att frågan om vilken ledningsform som bör väljas för det nya institutet för FoU tills vidare bör anstå. Frågan tas upp av utskottet i samband med riksdagsbehandlingen av förslagen i kompletteringspropositionen rörande förvaltningsmyndigheternas ledning.
Samorganisationen av Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden medför att de ursprungligen fyra anslagen reduceras till två, nämligen anslaget B 1 Arbetarskyddsverket samt B 2 som är ett nytt anslag till Myndigheter inom arbetslivsområdet.
Utskottet förordar att för budgetåret 1995/96 till Arbetarskyddsverket anvisas ett anslag på drygt 558 miljoner kronor och att till de nya myndigheterna anvisas ett anslag på drygt 1 200 miljoner kronor.
Utskottet godkänner vidare inriktningen av besparingsåtgärder avseende Arbetarskyddsverket och de båda nya myndigheterna för budgetåren 1997 och 1998.
Utskottet tillstyrker slutligen att 600 miljoner kronor från Arbetslivsfonden förs över till statsbudgetens inkomsttitel som delfinansiering av vissa arbetsmarknadspolitiska satsningar. Överföringen möjliggörs genom en lag om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift.
I det sammanhanget avstyrker utskottet ett tjugotal motioner om kompetensfrågor och kunskapsspridning i arbetslivet som väckts i tidigare sammanhang. Det är dels motioner från de allmänna motionstiderna 1994 och 1995, dels motioner som väckts med anledning av proposition 1993/94:147 Jämställdhetspolitiken: Delad makt -- delat ansvar, proposition 1993/94:140 Bygder och regioner i utveckling och proposition 1993/94:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1994/95, m.m. (kompletteringsproposition).
Företrädare för Moderata samlingspartiet och Vänsterpartiet följer upp sina motioner A27 resp. A26 i reservationer.
Propositionerna
Proposition 1994/95:158
I proposition 1994/95:158 föreslår regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet)
dels att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter (avsnitt 2.1),
2. lag om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift (avsnitt 2.2),
dels att riksdagen
3. godkänner vad regeringen i övrigt anför om Arbetslivsfonden (avsnitt 6),
4. godkänner vad regeringen föreslår om inrättande av två nya myndigheter inom arbetslivsområdet (avsnitt 8),
5. godkänner vad regeringen anför om fördelning av medel som löper över en längre period (avsnitt 10),
6. godkänner vad regeringen föreslår om att Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden skall läggas ned (avsnitt 11),
7. godkänner vad regeringen föreslår om finansiering av de två nya myndigheterna (avsnitt 12),
8. godkänner vad regeringen anför om överföringen av medel från fonden för arbetsmiljöförbättringar (avsnitt 13),
9. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder som avser Arbetarskyddsverket för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar (avsnitt 13),
10. till Arbetarskyddsverket för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 558 096 000 kr (avsnitt 13),
11. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder som avser de båda nya myndigheterna för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar (avsnitt 13),
12. till Myndigheter inom arbetslivsområdet för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett nytt ramanslag på 1 214 483 000 kr (avsnitt 13),
13. godkänner var regeringen anför om att anslagssparande eller anslagskredit budgetåret 1994/95 från ramanslagen Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för arbetslivsforskning överförs till anslaget Myndigheter inom Arbetslivsområdet (avsnitt 13).
Propositionens lagförslag återfinns som bilaga 1 i detta betänkande.
Budgetpropositionen
I proposition 1994/95:100 bilaga 11 föreslår regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) att riksdagen, i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, under punkterna
B 1
till Arbetarskyddsverket för budgetåret 1995/96 beräknar ett ramanslag på 567 739 000 kr,
B 2
till Arbetsmiljöinstitutet för budgetåret 1995/96 beräknar ett ramanslag på 251 759 000 kr,
B 8
till Institutet för arbetslivsforskning för budgetåret 1995/96 beräknar ett ramanslag på 51 760 000 kr,
B 13
till Arbetsmiljöfonden för budgetåret 1995/96 beräknar ett ramanslag på 791 145 000 kr.
Motioner
Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:158
1994/95:A24 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:158 vad avser anslaget B 2. Myndigheter inom arbetslivsområdet och i stället anvisar särskilda medel till Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för arbetslivsforskning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ny utredning om arbetslivsforskningen, dess organisation och finansiering,
3. att riksdagen avslår proposition 1994/95:158 vad avser förändringen av Arbetsmiljöfonden, vilken bör kvarstå oförändrad i avvaktan på nytt utredningsförslag.
1994/95:A25 av Rose-Marie Frebran (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att återkomma med rationaliseringsförslag på arbetslivsområdet,
2. att riksdagen avslår proposition 1994/95:158 Ny myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet.
1994/95:A26 av Ingrid Burman och Hans Andersson (v) vari yrkas
1. att riksdagen godkänner inriktningen för FoU inom arbetslivets område enligt vad i motionen anförts,
3. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om finansieringen av arbetslivsforskning,
4. att riksdagen beslutar enligt vad i motionen anförts om att ytterligare överskott från Arbetslivsfonden överförs till ett system av framtidsfonder.
1994/95:A27 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om inrättande av två nya myndigheter inom arbetslivsområdet i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar om en ny forskningsstruktur inom arbetslivsområdet i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering av arbetsmarknadspolitiska insatser,
5. att riksdagen beslutar att till Arbetarskyddsverket för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisa ett ramanslag på 543 096 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen godkänner omfattningen av de besparingsåtgärder som avser Arbetarskyddsverket för budgetåren 1997 och 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen beslutar att i stället för att anslå medel till Nya myndigheter inom arbetslivsområdet för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisa ett nytt ramanslag på 575 000 000 kr, varav 225 000 000 kr skall avsättas till Institutet för arbetslivsforskning och 350 000 000 kr skall avsättas till Rådet för arbetslivsforskning i enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen godkänner omfattningen av de besparingsåtgärder som avser Nya myndigheter inom arbetslivsområdet för budgetåren 1997 och 1998, i enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en genomgång av den verksamhet som i dag sker inom Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för arbetslivsforskning samt av de närliggande uppgifter som Arbetarskyddsverket har,
10. att riksdagen beslutar om sänkning av arbetarskyddsavgiften och motsvarande ökning av arbetsmarknadsavgiften i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:A28 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur kvarstående medel i Arbetslivsfonden efter fondens upphörande den 1 juli 1995 bäst kan säkerställas för insatser inom arbetslivsområdet.
Motioner från allmänna motionstiden 1994
1993/94:A210 av Karl Hagström och Sinikka Bohlin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Arbetslivsfonden ges ytterligare ett år att fullfölja sitt uppdrag med den inriktning som fastställts för den kvarvarande verksamheten.
1993/94:A211 av Carl Fredrik Graf (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att fem sjättedelar av de medel som fanns i den centrala och de regionala arbetslivsfonderna den 1 januari 1994 skall återföras till staten.
1993/94:A212 av Lisbeth Staaf-Igelström och Bo Finnkvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av Arbetslivsfondens verksamhet.
1993/94:A213 av Magnus Persson (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag i frågan om den fortsatta regionala organisationen av kunskapsspridning m.m. inom arbetslivet,
2. att riksdagen hos regeringen begär att i samband därmed övervägs bl.a. uppbyggnad och inrättande av lokala/regionala kunskapscentra i hela landet,
3. att riksdagen hos regeringen begär att förslag till finansiering för en framtida lokal/regional organisation framläggs.
1993/94:A232 av Bo Bernhardsson och Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av insatser på arbetslivsområdet.
1993/94:A250 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om framtidsfond för förnyelse och kompetensutveckling.
1993/94:A253 av Björn Kaaling m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetslivsfonderna som resurscenter för god arbetsmiljö, bra arbetsorganisation och aktiv rehabilitering.
1993/94:A254 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av regionala kunskapscentra.
1993/94:A450 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillvaratagandet av Arbetslivsfondens kunskaper och erfarenheter.
1993/94:Sk352 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
25. att riksdagen hos regeringen begär förslag till införande av en "arbetslivsavgift" enligt vad i motionen anförts under avsnitt 4.1.
1993/94:N307 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fortsättning på arbetslivs- och arbetsmiljöfondernas verksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsning av ytterligare resurser till Swedish Institute for Quality.
Motion väckt med anledning av proposition 1993/94:140
1993/94:A50 av Sten Svensson (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ta till vara Arbetslivsfondens erfarenheter på småföretagarområdet.
Motion väckt med anledning av proposition 1993/94:147
1993/94:A40 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av regionala kunskapscentra.
Motion väckt med anledning av proposition 1993/94:150
1993/94:Fi32 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompetensutveckling,
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Framtidsfonden.
Motioner från allmänna motionstiden 1995
1994/95:A217 av Hans Andersson m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om information om arbetsmiljön lagrad i en kunskapsbank och i företagens redovisning enligt vad i motionen anförts,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om att ge Arbetarskyddsstyrelsen ett övergripande ansvar för arbetsmiljöverksamheten.
1994/95:A240 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till system av Framtidsfonder enligt vad i motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Framtidsfondens finansiering,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att överföra medel från Arbetslivsfondens överskott till Framtidsfonden.
1994/95:A244 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användande av eventuellt ytterligare resterande medel vid Arbetslivsfondens upphörande.
1994/95:A281 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare besparingsutrymme budgetåret 1995/96 för littera B Arbetslivsfrågor.
1994/95:A283 av Björn Ericson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att finansiera Arbetsmiljöfonden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att slå samman Arbetsmiljöfonden med Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för Arbetslivsforskning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Arbetslivsfondens resterande medel.
1994/95:A287 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Arbetsmiljöfonden.
1994/95:K630 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av kompetenshöjande åtgärder och fortsatt arbetslivsutveckling.
Uppvaktningar
Inför ärendets behandling har utskottet inhämtat kompletterande information genom uppvaktningar av representanter för Arbetsmiljöfonden, Tjänstemännens bildningsverksamhet (TBV) och Arbetarnas bildningsförbund (ABF).
Inkomna skrivelser
Under ärendets beredning har utskottet tagit del av inkomna skrivelser med synpunkter på regeringens förslag.
Utskottet
Inledning
Arbetslivsforskningen som är inriktad bl.a. på forskning kring fysisk arbetsmiljö, ergonomi, arbetsorganisation, arbetstider och medbestämmande i arbetslivet har successivt vuxit fram sedan 1940-talet då de första instituten med forsknings- och utvecklingsarbete på arbetslivets område började sin verksamhet.
En kraftig utbyggnad av arbetslivsforskningen skedde under 1960- och 1970-talen.
År 1966 inrättades Arbetsmedicinska institutet som sedermera år 1972 fördes till en forskningsavdelning vid Arbetarskyddsstyrelsen.
Arbetsmiljöinstitutet inrättades som ett självständigt forskningsorgan genom att den nämnda forskningsavdelningen bröts ut ur Arbetarskyddsstyrelsen år 1987.
Institutet har till uppgift att bedriva och främja forskning, utbildning och dokumentation inom arbetsmiljöområdet i syfte att förbättra arbetsmiljön.
År 1972 tillkom Arbetarskyddsfonden -- år 1986 ombildad till Arbetsmiljöfonden -- med uppgift att stödja forskning inom hela arbetslivsområdet samt frågor om medbestämmande och jämställdhet.
Arbetslivscentrum -- sedermera Institutet för arbetslivsforskning -- inrättades år 1976 i samband med genomförande av vissa arbetsättsliga reformer för att bedriva och främja forskning kring medbestämmande- och inflytandefrågor samt med dessa sammanhängande frågor om arbetsorganisation.
Arbetslivsforskningens nuvarande organisation lades fast genom riksdagens beslut i mars 1991 (1990/91:AU16, rskr. 166) med anledning av regeringens proposition 1990/91:69 om arbetslivsforskningens organisation m.m. Beslutet innebar i korthet bl.a. att Arbetsmiljöfonden fick ett ansvar för att följa svensk arbetslivsforskning och tillfördes ett vetenskapligt råd. Arbetslivscentrum omorganiserades till ett renodlat forskningsinstitut.
Riksdagen behandlade i juni 1993 ett förslag om ändrad organisation av den arbetsmarknadspolitiska forskningen som framfördes i propositionen 1992/93:170 om forskning för kunskap och framsteg. Förslaget innebar att Expertgruppen för arbetsmarknadspolitiska utvärderingsstudier (EFA), som stöder och finansierar forskning inom arbetsmarknadsområdet, skulle ersättas med ett vetenskapligt råd knutet till Arbetsmarknadsdepartementet. Riksdagen (1992/93:AU14, rskr. 400) ifrågasatte om den föreslagna lösningen var den bästa och ansåg att organisationsfrågan borde övervägas ytterligare.
Den verksamhet som bedrivs vid Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för arbetslivsforskning finansieras över statsbudgeten genom den arbetarskyddsavgift som enligt lagen (1981:691) om socialavgifter till 53,5 % förs till staten. Återstoden av avgiften förs till Arbetsmiljöfonden. Fonden är den största finansiären av arbetslivsforskning men även andra organ finansierar sådan forskning.
Arbetsvetenskaplig forskning bedrivs slutligen också vid universitet och högskolor, yrkesmedicinska kliniker m.fl. organ.
Ny myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen bemyndigade i oktober 1994 en särskild utredare att göra en översyn av struktur och resurser inom arbetslivsområdet, (dir. 1994:116). Utredarens förslag som lämnades i december 1994 innebar att de verksamhetsutförande delarna av Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden borde sammanföras i en myndighet. Utredaren föreslog vidare att Arbetsmiljöfondens medelsbeviljande uppgifter skulle överföras till ett forsknings- och utvecklingsråd inom den nya myndigheten.
En arbetsgrupp med uppgift att närmare analysera utredarens förslag har därefter på regeringens uppdrag studerat hur en konsoliderad myndighet på arbetslivsområdet skulle kunna skapas.
Arbetsgruppens i februari 1995 redovisade förslag innebär att FoU-myndigheterna inom arbetslivsområdet delas upp i två: en som är verksamhetsutförande och en som är medelsbeviljande. Enligt arbetsgruppen skapar förslaget bättre förutsättningar för en effektiv och tydlig organisationsstruktur.
Regeringen föreslår i enlighet med arbetsgruppens förslag att det fr.o.m. den 1 juli 1995 inrättas två nya myndigheter. Myndigheterna skall ersätta de nuvarande myndigheterna Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden som läggs ned.
De verksamhetsutförande delarna i de tre berörda myndigheterna samorganiseras enligt förslaget i en ny FoU-myndighet, Institutet för FoU. Institutet för FoU skall ha till uppgift att bl.a. bedriva forskning, utbildning, kompetens- och arbetslivsutveckling inom arbetslivsområdet. Institutet bör enligt propositionen organiseras som ett enrådighetsverk med en av regeringen utsedd generaldirektör som chef.
Ett särskilt av regeringen utsett råd föreslås vidare inrättas vid institutet. Rådet skall bestå av representanter för bl.a. arbetsmarknadens parter och ha som uppgift att säkerställa en fortlöpande insyn i verksamheten.
Arbetsmiljöfondens medelsbeviljande funktion föreslås bli ett fristående forsknings- och utvecklingsråd, Rådet för FoU. Rådet för FoU skall ha till uppgift att bevilja medel till forskning och utveckling på arbetslivsområdet. Rådet bör enligt propositionen ha en styrelse som utses av regeringen och bestå av representanter för arbetsmarknadens parter och forskarsamhället. Under styrelsen bör rådet ledas av en chef som utses av regeringen.
Rådet skall enligt propositionen återkommande låta expertis och oberoende bedömare följa upp och utvärdera den forskning och utveckling som finansieras.
Rådet föreslås få möjlighet att besluta om fördelning av medel för projekt som löper över en längre period. Regeringen anser att det bör vara möjligt för rådet att fatta sådana beslut för en sexårsperiod. Det bör enligt förslaget ankomma på regeringen att närmare precisera en högsta ram för sådana åtaganden.
De nya myndigheterna föreslås enligt propositionen bli finansierade via statsbudgeten. Förslaget medför en ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter. Ändringen innebär att arbetarskyddsavgiften i sin helhet förs till staten och att de båda nya myndigheterna samt Arbetarskyddsverket erhåller medel för sin verksamhet över statsbudgeten.
I propositionen föreslås att den medelsfond som finns knuten till Arbetsmiljöfonden om ca 780 miljoner kronor avvecklas. Härigenom kan den samlade medelstilldelningen för de nya myndigheterna disponeras under ett ramanslag.
Regeringen har i sin medelsberäkning för de nya myndigheterna tagit hänsyn till de långsiktiga avtal som Arbetsmiljöfonden beslutat om. Enligt propositionen bör det ankomma på regeringen att besluta hur medelsfonden skall avvecklas under budgetåret 1995/96.
I propositionen framhålls bl.a. följande skäl för den föreslagna omorganisationen:
Arbetslöshetens många negativa effekter ställer såväl arbetsmarknads- som arbetslivspolitiken inför nya utmaningar och problem. Dessutom utvecklas arbetslivet och arbetsmarknadens förhållanden i en allt snabbare takt: ny teknik och flexibla produktionssystem skapar nya hälsoproblem och nya krav på kompetensutveckling. Löne- och anställningsvillkoren har förändrats för många yrkesgrupper, arbetsmarknadens och arbetslivets institutionella förhållanden och samarbetsformerna mellan parterna har förändrats. Till den snabba utvecklingstakten kommer också att förändringsmönstret är komplext och svårtolkat. Olika delområden såsom arbetsmarknads- och sysselsättningsförhållanden påverkar och påverkas av arbetslivspolitikens utformning inom områdena arbetsmiljö, arbetsrätt och arbetsorganisation.
Med utvecklingen följer att den arbetslivsforskning som utförs inom området, måste organiseras och bedrivas på ett sådant sätt att den kan bidra till kunskapsutveckling kring komplexa och sammansatta utvecklingsmönster. Detta förutsätter inte bara bättre överblick, nya prioriteringsmöjligheter inom forskningsfältet som helhet och bättre integration, utan också att den forskning som bedrivs formas och utvecklas i takt och samklang med de utvecklingsmönster och problem som präglar arbetsliv och arbetsmarknad.
I propositionen sägs vidare bl.a. följande.
I och med att arbetslivet har blivit alltmer sammansatt ställer detta stora krav på arbetslivsforskningens långsiktiga förmåga att utveckla problemorienterade och mångvetenskapliga angreppssätt.
Den föreslagna samorganiseringen av den forskning och utbildning, som bedrivs vid Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för arbetslivsforskning, sammantaget med fortsatta och förnyade insatser rörande lokal och regional arbetslivsutveckling främjar inte bara långsiktiga förutsättningar för en mångvetenskaplig forskning om arbetsmarknad, arbetsliv, arbetsmiljö och arbetsrätt. Den ger också de organisatoriska förutsättningarna för att långsiktigt stödja en praktiknära och relevansorienterad utveckling av arbetslivsforskningen.
Med samorganiseringen motverkas rådande barriärer mellan forskning och teori å ena sidan och arbetslivets utveckling å den andra. Med en gemensam FoU-myndighet för forskning, utbildning, insatser för arbetslivets utveckling och kompetensförnyelse stärks möjligheterna till nära kontakt, samverkan och ömsesidig påverkan mellan forskningen och arbetslivets utveckling.
Den föreslagna förändringen i myndighetsstrukturen är enligt propositionen att betrakta som en omorganisation av en etablerad verksamhet. Den nuvarande lokaliseringen av verksamheten skall således behållas. Huvuddelen av verksamheten skall således vara i Solna och Stockholm. Forskningsverksamhet skall även bedrivas i Umeå.
Enligt propositionen skall en organisationskommitté tillkallas med uppdrag att förbereda och genomföra den nya myndighetsorganisationen.
Regeringen har i februari 1995, under förutsättning av riksdagens beslut med anledning av proposition 158, tillkallat en särskild utredare med uppgift att förbereda och lämna förslag till bildande av de föreslagna myndigheterna (dir. 1995:26).
Fråga om avslag på proposition 158 m.m.
Motioner
Moderaterna anser i kommittémotionen A27 (yrk. 1) av Per Unckel m.fl. att förslaget om att inrätta två nya myndigheter inom arbetslivsområdet skall avslås.
Moderaterna kritiserar propositionen bl.a. med utgångspunkt från att förslaget till myndighetsstruktur avviker från principer bl.a. inom forskningspolitiken som riksdagen lagt fast så sent som för två år sedan. Den föreslagna strukturen riskerar, framhålls i motionen, att isolera arbetslivsfrågorna från övrig forskning och utveckling. Dessutom innehåller den föreslagna strukturen inte de nödvändiga incitamenten för att säkra forskningens kvalitet.
Margitta Edgren (fp) anser i motion A24 (yrk. 1) att propositionen skall avslås såvitt avser medelstilldelningen under anslaget B 2 Myndigheter inom arbetslivsområdet och att medel i stället anslås till Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för Arbetslivsforskning. Motionären kritiserar propositionen bl.a. med utgångspunkt från att förslaget inte beaktar de forskningspolitiska beslut som riksdagen antagit. Propositionen bör enligt motionären också avslås såvitt gäller förändringen rörande Arbetsmiljöfonden (yrk. 3). Fonden bör kvarstå oförändrad i avvaktan på nytt utredningsförslag. I motionen begärs slutligen (yrk. 2) ett tillkännagivande om behovet av en ny utredning innan riksdagen fattar beslut. Utredningsförslaget föreslås kunna tas upp i 1996 års forskningspolitiska proposition.
I motionen sägs att om en statligt samordnad forskningspolitik skall vara meningsfull fordras att de principer som riksdagen antagit tillämpas och att eventuella avvikelser motiveras.
Rose-Marie Frebran (kds) i motion A25 (yrk. 2) anser att propositionen skall avslås. I motionen sägs bl.a. att förslaget är tunt och saknar analys av hur forskning och utveckling på arbetslivsområdet bör bedrivas för framtiden. Det saknas vidare bärande motiv för den föreslagna organisationsformen. Regeringen bör, sägs i motionen (yrk. 1), tillsätta en särskild beredningsgrupp med uppgift att utarbeta en tydlig framtidsstrategi på området och först därefter återkomma med rationaliseringsförslag.
Utskottet
Utskottet anser att de invändningar som framförs i de aktuella delarna av motionerna A24, A25 och A27 mot den föreslagna omorganisationen inte är bärande. Utskottet kan inte dela uppfattningen att förslaget strider mot antagna forskningspolitiska intentioner. De riktlinjer för forskningen på arbetsmarknadsområdet som riksdagen godkänt (1992/93:AU14 rskr. 400) och som kom till uttryck i den forskningspolitiska propositionen 1992/93:170 avsnitt 10 innebar ett godkännande av inriktningen av verksamheten vid Arbetsmiljöinstitutet och dåvarande Arbetslivscentrum.
Enligt utskottets uppfattning hindrar detta ställningstagande inte att riksdagen nu beslutar om en organisatorisk förändring som rör myndigheterna.
Utskottet delar heller inte uppfattningen i motion A27 att förslaget riskerar att isolera arbetslivsfrågorna från övrig forskning och att den valda organisationsformen inte kan säkra forskningens kvalitet. Utskottets grundläggande uppfattning är att den sektorsbedrivna arbetslivsforskningen inte kan undvaras.
När det gäller de frågor motionärerna tar upp anser utskottet att det ligger i sakens natur att sektorsforskningen har en självständig prägel. Det är därför väsentligt, inte minst för forskningens kvalitativa utveckling, att det skapas goda samverkansformer mellan sektorsorgan och universitet/högskola. Det har gällt för den gamla strukturen och det gäller för de föreslagna nya myndigheterna. Förutsättningarna för att åstadkomma sådan samverkan med forskning på annat håll bedömer utskottet som goda.
Det bör också framhållas att en uppgift för det föreslagna Rådet för FoU, som övertar Arbetsmiljöfondens roll, enligt propositionen blir att finansiera forsknings- och avhandlingsprojekt även på annat håll bl.a. vid universitet och högskolor.
Bl.a. Moderaterna i sin motion framhåller att förslaget strider mot principen att huvuddelen av den i offentlig regi bedrivna forskningen skall bedrivas vid universitet och högskolor.
Utskottet ser ingen motsättning mellan propositionen och den principen. Den verksamhet som bedrivs av arbetslivsforskningens sektorsorgan har utgjort och kommer även framdeles att utgöra ett komplement till den forskning som bedrivs inom universitets- och högskoleväsendet. Förslaget att koncentrera de forskningsutförande delarna hos de tre nuvarande sektorsmyndigheterna till en ny myndighet innebär ingen ändrad inriktning i det avseendet.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om de slutsatser som framfördes av den år 1990 tillkallade särskilda utredaren med uppgift att se över arbetslivsforskningens inriktning, organisation och finansiering.
I betänkandet SOU 1990:54 Arbetslivsforskning -- Inriktning, Organisation, Finansiering, som låg till grund för det i inledningsavsnittet ovan redovisade riksdagsbeslutet i mars 1991 om arbetslivsforskningens nuvarande organisation, sägs sammanfattningsvis bl.a. följande.
Utredningen konstaterar inledningsvis att arbetslivet är ett svagt tema i den basfinasierade universitets- och högskoleforskningen. Det bedöms som en avgörande fråga för arbetslivsforskningens kvalitativa och kvantitativa utveckling att ett väl fungerande samspel kan komma till stånd mellan arbetslivsforskningens sektorsorgan samt universiteten och högskolorna. Den långsiktiga strategin bör vara att arbetslivsforskningen utvecklas i harmoni med de omfattande resurser som finns vid högskolorna. Denna ökade samverkan är av vitalt intresse såväl för att åstadkomma en kvalitetsutveckling av arbetslivsforskningen, som för att dess resultat skall kunna spridas effektivare och få en mera omfattande tillämpning.
Utskottet anser sammanfattningsvis att det för ett fortsatt framgångsrikt förändringsarbete på arbetsmiljöområdet och för näringslivet i stort är av fundamental betydelse att en internationellt sett högkvalitativ arbetslivsforskning kan upprätthållas i landet.
I det rådande statsfinansiella läget och för att möta de krav som ställs på forskningen är det nödvändigt att resurserna koncentreras till ett forskningsutförande sektorsorgan.
Utskottet bedömer att det finns betydande samordningsvinster att göra genom att de verksamhetsutförande delarna av de tre berörda myndigheterna samorganiseras i en ny FoU-myndighet. Utskottet tillstyrker således förslaget och godkänner att de nuvarande myndigheterna Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden läggs ned.
Utskottet vill understryka betydelsen av att de verksamheter som skall ingå i den nya myndigheten organiseras och bedrivs på sådant sätt att de bidrar dels till att upprätthålla och stärka forskningens kvalitet och relevans, dels till att föra ut och tillämpa forskningens resultat.
Utskottet delar också uppfattningen att forskningsutförande verksamhet och medelstilldelning till forskning bör hållas isär. Utskottet ställer sig följaktligen bakom förslaget att Arbetsmiljöfondens nuvarande medelsbeviljande funktion förs över till ett fristående Råd för forskning och utveckling. Rådet skall bevilja medel till forskare i konkurrens.
Utskottet bedömer att det är nödvändigt att Rådet för FoU kan besluta om fördelning av medel för projekt som löper över en längre period. Regeringen bör kunna precisera ramen för sådana åtaganden. Utskottet biträder således propositionen även i den delen.
Med det anförda avstyrker utskottet avslagsyrkandena i motionerna A24, A25, och A27 i berörda delar.
Utskottets ställningstagande i denna del innebär också att förslagen i motion A24 om en ny utredning innan riksdagen fattar beslut och i motion A25 om en särskild beredningsgrupp avstyrks.
Arbetslivsforskningens organisation m.m.
Motioner
Moderaterna skisserar i kommittémotion A27 (yrk. 2) hur en ny myndighets- och forskningsstruktur inom arbetslivsområdet bör se ut.
Arbetarskyddsverket skall enligt motionen vara den centrala förvaltningsmyndigheten för arbetsmiljö- och arbetstidsfrågor samt chefsmyndighet för Yrkesinspektionen.
Ett institut, Institutet för arbetslivsutveckling, bör bildas med uppgifter inom både forskning och utbildning. Institutet bör, framhålls i motionen, integreras i universitets- och högskoleväsendet. Förslaget säkerställer forskningens kvalitet och är i linje med fastlagda forskningspolitiska riktlinjer.
Den forskning institutet skall bedriva skall utföras i konkurrens med likartad forskning på annat håll. Resurser bör därför bara i begränsad utsträckning tilldelas direkt till institutet.
Huvuddelen av resurserna bör, framhåller motionärerna, i stället för att föras till en ny myndighetsstruktur, som föreslås i propositionen, samlas i ett forskningsråd, Rådet för arbetslivsforskning. Rådet fördelar forskningsanslag i konkurrens till olika forskare och institutioner som avser att bedriva forskning på arbetslivsområdet.
Rådet skall ledas av en styrelse med kompetens från både vetenskapen och arbetslivet.
Motionärerna föreslår slutligen (yrk. 9) ett tillkännagivande om att den organisationskommitté som förutskickas i propositionen skall få i uppdrag att göra en grundlig genomgång av den nuvarande verksamheten inom bl.a. Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för arbetslivsforskning.
Björn Ericson m.fl. (s) i motion A283 anser att det inte är någon bra lösning att slå sammman Arbetsmiljöfonden med Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för arbetslivsforskning. De administrativa besparingar som kan göras är inte tillräckliga för att motivera en sammanslagning (yrk. 2). Motionärerna vill ha ett tillkännagivande till regeringen om detta.
Utskottet
Utskottet har som framgått ställt sig bakom propositionens förslag om samorganisering av de verksamhetsutförande delarna av Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden i en ny FoU-myndighet samt att Arbetsmiljöfondens medelsbeviljande funktion överförs till ett Råd för forskning och utveckling. Utskottet har förordat att arbetslivsforskning också framdeles bör bedrivas av ett fristående sektorsorgan. Förslaget i motion A27 om att en ny forskningsmyndighet bör integreras i universitet och högskoleväsendet avvisas därför.
Det föreligger inga delade meningar om att en ny forskningsmyndighet skall utföra forskning i konkurrens med liknande forskning på annat håll.
När det gäller fördelningen av anslaget mellan den forskningsutförande respektive den medelsbeviljande nya myndigheten anser utskottet att den av regeringen tillsatta särskilda utredarens (dir. 1995:26) arbete inte bör föregripas.
Utskottet ser slutligen inga skäl till att utvidga den särskilda utredarens uppdrag i enlighet med vad som sägs i motion A27.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna A27 och A283 i aktuella delar.
Inriktningen av FoU-verksamheten vid det nya institutet m.m.
Motion
Vänsterpartiet i kommittémotion A26 (yrk. 1) av Ingrid Burman och Hans Andersson kritiserar bl.a. att inriktningen för den nya FoU-myndigheten är oklar. I motionen begärs att riksdagen godkänner den inriktning för FoU inom arbetslivsområdet som föreslås i motionen.
Motionärerna framhåller arbetslivets ständiga omvandling och man betonar vikten av att det nya institutet uppmärksammar detta förhållande. Forskning skall utgå från arbetslivets praktik och löntagarnas perspektiv.
I motionen redovisas två viktiga områden som fått för liten uppmärksamhet i propositionen. Det är dels de arbetsmiljöproblem som hänger samman med den nya utvecklingen av anställningsförhållanden, dels kvinnoforskningen.
I motionen kritiseras vidare propositionens otydlighet när det gäller den nya myndighetens mål och uppgifter för utbildning och kunskapsspridning samt när det gäller utbildningen av regionala skyddsombud.
Utskottet
Utskottet anser att det är angeläget att det inom arbetslivsforskningen finns en sammanhållen, långsiktig forskningspolitik och att övergripande prioriteringar görs inom hela området.
Detta är nödvändigt för att forskningen skall få önskad genomslagskraft i samhällslivet och medföra ett så effektivt och ändamålsenligt utnyttjande av forskningsmedlen som möjligt.
Utskottet bedömer att det inte finns några egentliga skillnader i synsätt mellan propositionen och motionen när det gäller inriktningen av verksamheten för den nya FoU-myndigheten.
Inom forskning finns det behov av både grundforskning och tillämpad forskning. Tonvikten inom sektorsforskningen är lagd på den tillämpade forskningen.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att de nya myndigheterna liksom hittills bör prioritera forskning som utgår från förhållandena i arbetslivet och som är viktig för arbetstagarna. De arbetsmiljöproblem som motionärerna berör är därvid av stort intresse.
Utskottet vill särskilt understryka vikten av att båda de nya myndigheterna medverkar till att forskningsresultaten sprids till dem som är verksamma i arbetslivet och beaktas i den dagliga verksamheten.
Enligt utskottets förmenande sker förmedling av forskningsresultat bäst genom utbildningsinsatser av olika slag. Myndigheterna bör därför medverka i och stödja kunskapsförmedling som kanaliseras via universitet och högskolor och andra externa utbildnings- och kursanordnare. Stor vikt bör enligt utskottets uppfattning läggas vid att stödja utbildningsinsatser och annan arbetsmiljöverksamhet ute på arbetsplatserna. Verksamheten med regionala skyddsombud bör stödjas.
Utskottet hänvisar i övrigt till vad som sägs i propositionen om den nya forskningsmyndighetens ansvar för utbildningsverksamhet och kunskapsspridning.
Utskottet bedömer att något tillkännagivande till regeringen i frågan knappast är påkallat och avstyrker därmed bifall till motion A26 i berörd del.
De nya myndigheternas ledning
Utskottet
Frågan om förvaltningsmyndigheternas ledning behandlades av riksdagen under våren 1994 med anledning av förslag från den dåvarande regeringen i proposition 1993/94:185.
Riksdagen (1993/94:KU42 rskr. 381) godkände därvid riktlinjer som främst innebar att centrala förvaltningsmyndigheter skall styras som s.k. enrådighetsverk, om det inte finns vägande skäl som motiverar annan ledningsform. Det är då främst fråga om styrelseledning.
Propositionen innehöll en översiktlig redogörelse för vilka typer av myndigheter som borde ledas av en styrelse. För forskningsmyndigheterna gällde enligt propositionen att statsmakterna beslutade om anslag och allmän inriktning av forskningen. Det ankom sedan på myndigheten att fritt pröva vilka olika forskningsprojekt som den skall bedriva eller stödja.
Det låg enligt propositionen nära till hands att myndigheten leddes av en professionell styrelse med en sådan sammansättning att verksamheten fick god förankring i forskarsamhället.
Mot konstitutionsutskottets beslut att ställa sig bakom de nämnda riktlinjerna reserverade sig de Socialdemokratiska ledamöterna och förordade för sin del ett tillkännagivande till regeringen om följande ordning:
Den tidigare huvudregeln att statliga myndigheter jämte verkschefen leds av valda lekmannastyrelser, som garanterade både den samhälleliga insynen och det medborgerliga inflytandet bör gälla även i framtiden.
Ett absolut krav på lekmannastyrelse bör gälla inom forskningsområdet. Eftersom statsmakterna medvetet valt att ge dessa verksamheter stor frihet är det av stort värde med styrelser inom detta område.
Smärre myndigheter som sysslade med rutinärenden kunde däremot enligt reservanterna inrättas som enrådighetsverk under förutsättning av att någon typ av insynsorgan fanns.
Arbetsmarknadsutskottet har inhämtat konstitutionsutskottets yttrande över proposition 158 jämte motioner såvitt avser ledningsfunktionen av den nya myndighetsorganisationen. Konstitutionsutskottet har avgivit ett yttrande 1994/95:KU5y som fogats som bilaga 2 till betänkandet. I yttrandet gör utskottet följande bedömning:
Riksdagens beslut om förvaltningsmyndigheternas ledning innebär att ledningsformen enrådighetsmyndighet bör komma i fråga i första hand. När det gäller t.ex. forskningsmyndigheter bör dock enligt riksdagsbeslutet en styrelseledning övervägas. Beslutet ger således utrymme för båda ledningsformerna. Från dessa utgångspunkter kan det finnas skäl att överväga en styrelseledning för Institutet för FoU i stället för den enrådighetsledning som föreslås i propositionen.
Arbetsmarknadsutskottet har beträffande Rådet för FoU inget att erinra mot den ledningsform som föreslås i propositionen.
När det gäller frågan om ledningsform för det nya Institutet för FoU anser utskottet att ett ställningstagande bör anstå i avvaktan på beredningen av förslag från regeringen i kompletteringspropositionen om ändringar i förvaltningsmyndigheternas ledningsform och om omprövning av de riktlinjer riksdagen antagit.
Utskottet avser att i det sammanhanget behandla frågan jämte den av Vänsterpartiet väckta motionen A26 (yrk. 2).
Finansieringen av de nya myndigheterna
Motioner
Moderaterna föreslår i kommittémotion A27 (yrk. 10), med hänvisning till de besparingsförslag man lägger fram inom arbetslivspolitiken och förslag om ett ökat direkt arbetsgivaransvar, en sänkning av arbetarskyddsavgiften. Avgiften föreslås fr.o.m. den 1 juli 1995 sänkas från 0,17 % till 0,12 % och för 1998 till 0,10 %.
Motsvarande höjning föreslås för arbetsmarknadsavgiften.
I Vänsterpartiets kommittémotion A26 (yrk. 3) erinras om att Arbetsmiljöfonden tillkommit genom en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter och att det därför är olyckligt med en avveckling av nuvarande finansiering utan förankring bland parterna.
I motionen begärs ett tillkännagivande om att Rådet för FoU bör överta Arbetsmiljöfondens medelsreserv och direkt få tidigare andel av arbetarskyddsavgiften. Avgiften bör, enligt motionen, finansiera forskningen medan de nya myndigheternas övriga verksamhet skall finansieras över statsbudgeten.
Vänsterpartiet begär i den under allmänna motionstiden 1995 väckta motion A287 (yrk. 25) ett tillkännagivande om att Arbetsmiljöfonden inte kan betraktas som någon "vanlig myndighet". Fondens finansiering och fristående ställning kan, framhålls i motionen, inte ändras utan en överenskommelse med parterna på arbetsmarknaden.
Björn Ericson m.fl. (s) förordar i motion A283 (yrk. 1) att Arbetsmiljöfonden även i fortsättningen skall finansieras genom arbetarskyddsavgifter. I motionen begärs vidare ett tillkännagivande om principen att den förebyggande arbetsmiljöverksamheten skall finansieras av produktionen. Det innebär att parterna i hög grad bör ha inflytande över hur avgiften och fondens medel utnyttjas.
En anslagsfinansiering menar motionärerna innebär att vissa av fondens verksamheter, t.ex. stödet till regionala skyddsombud, riskerar att prioriteras bort av annan verksamhet.
Utskottet
Riksdagen har i tidigare sammanhang uttalat sig för principen om en ökad bruttobudgetering av statlig verksamhet. Utskottet tillstyrker därför förslaget om att båda de nya myndigheterna skall finansieras helt över statsbudgeten och att Arbetsmiljöfonden avvecklas. Riksdagen bör också anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.
Det sagda innebär att motionerna A26, A283 och A287 avstyrks i berörda delar.
Utskottet kan inte godta de besparingsförslag på arbetslivsområdet som förs fram i Moderaternas motion A27. Den föreslagna sänkningen av arbetarskyddsavgiften avvisas därför. Motionen avstyrks i här aktuell del.
Utskottet utgår från att regeringen återkommer till riksdagen med överväganden om hur en långsiktig forskning skall tryggas.
Utskottet noterar i det sammanhanget att regeringen i mars 1995 tillsatt en särskild utredare (dir. 1995:41) med uppdrag att se över strukturen för forskningsfinansiering.
Arbetslivsfonden
Överföring av medel till statsbudgeten
Propositionen
Genom riksdagens beslut (1992/93:100 bil. 11, AU12, rskr. 203) skall arbetslivsfondens verksamhet upphöra den 1 juli 1995.
I propositionen föreslås att riksdagen skall bemyndiga regeringen att föra över 600 miljoner kronor från Arbetslivsfonden till statsbudgetens inkomsttitel (2811) Övriga inkomster av statens verksamhet. Medlen skall utgöra delfinansiering av de arbetsmarknadspolitiska satsningar som gjorts genom höstens ekonomisk-politiska beslut (prop. 1994/95:25, FiU1, rskr. 145, 146).
Regeringen föreslår att riksdagen antar en särskilt tidsbegränsad lag om avvikelse från 2 § lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift. Lagen föreslås gälla under tiden den 1 juli 1995--den 31 december 1996.
Regeringen har i den nyligen avlämnade sysselsättningspropositionen 1994/95:218 föreslagit att lagen om arbetsmiljöavgift skall upphöra att gälla vid utgången av år 1995. De medel som då finns i Arbetslivsfonden, ca 600 miljoner kronor, föreslås att regeringen skall få disponera för sysselsättningsskapande åtgärder.
Motioner
Moderaterna i kommittémotion A27 (yrk. 3) hemställer att riksdagen avslår propositionens förslag till lag om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift.
Motionärerna motsätter sig också avsättningar av resterande fondmedel till arbetsmarknadspolitiska insatser. Fondmedlen föreslås i stället användas för att minska statsskulden. Enligt motionen bör regeringen återkomma i kompletteringspropositionen med förslag till annan finansiering av de nämnda arbetsmarknadspolitiska insatserna (yrk. 4).
Björn Ericson m.fl. (s) i motion A283 (yrk. 3) anser att arbetslivsfondens resterande medel på 600 miljoner kronor skall användas för kunskapsspridning regionalt och för kompetensutveckling av personal i samband med arbetsorganisatoriska förändringar.
Motionären föreslår att Sveriges medfinansiering av de projekt som aviserats med stöd av Europeiska Socialfonden sker med hjälp av dessa medel.
Carl Fredrik Graf (m) föreslår i motion 1993/94:A211 med hänvisning till det statsfinansiella läget att 5/6 av resterande medel i den centrala och de regionala arbetslivsfonderna skall föras till staten. Återstående medel föreslås användas för att avveckla fonderna.
Utskottet
Riksdagen antog genom höstens ekonomisk-politiska proposition 1994/95:25 en omläggning av arbetsmarknadspolitiken i riktning mot åtgärder som stimulerar rörlighet och underlättar för utsatta grupper att komma in på arbetsmarknaden. Propositionen innebar också att riksdagen, som komplement till de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, ställde sig bakom kraftfulla investeringsåtgärder inom en rad olika områden samt ett utökat antal högskoleplatser.
Sammantaget beslutade riksdagen att på tilläggsbudget för 1994/95 anvisa ytterligare 3 071 miljoner kronor under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för insatser under resterande del av budgetåret.
Utskottet anser att det är rimligt att delar av de arbetsmarknadspolitiska satsningar som riksdagen beslutat om finansieras genom att 600 miljoner kronor från arbetslivsfonden förs över till statsbudgeten. Regeringens förslag tillstyrks därmed. Riksdagen bör följaktligen anta förslaget till lag om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 1993/94:A211 (m), A27 (m) och A283 (s) i förekommande fall i berörda delar.
Övriga förslag rörande Arbetslivsfonden
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad som i övrigt anförs i propositionen om Arbetslivsfonden. Regeringen aviserar sin avsikt att återkomma till riksdagen med en närmare redovisning av de resultat och effekter som den centrala och de regionala arbetslivsfondernas insatser givit upphov till. Detta kommer att ske när fonden inkommit med slutredovisning och olika utvärderingar slutförts.
Regeringen avser att ge Kammarkollegiet i uppdrag att efter samråd med det nya FoU-institutet på arbetslivsområdet ansvara för den ekonomiska redovisning som kvarstår efter den 30 juni 1995.
Motioner om användningen av ytterligare återstående medel i Arbetslivsfonden
Centerpartiet i kommittémotion A28 av Elving Andersson m.fl. anser att ytterligare betydande belopp, utöver 600 miljoner kronor, kan finnas i fonden efter dess upphörande den 1 juli 1995. Enligt motionen bör dessa pengar användas för att säkerställa och föra vidare de erfarenheter som hittills vunnits i verksamheten. Ett sådant uppdrag, framhåller motionärerna, kan med fördel ges till det nu föreslagna Institutet för FoU.
I motionen hemställs att riksdagen skall uppdra åt regeringen att redovisa och lämna förslag om hur återstående medel i Arbetslivsfonden bäst kan användas för insatser inom arbetslivsområdet.
Även i centermotionen A244 (yrk. 33) framhålls att det utöver aviserade 600 miljoner kronor kan komma att kvartstå betydande belopp i Arbetslivsfonden vid halvårsskiftet 1995. Enligt motionen är det en angelägen uppgift att kvarstående medel används för att säkerställa och föra vidare vunna erfarenheter. Satsningarna bör därvid riktas mot småföretag.
Vänsterpartiet bedömer enligt motion A26 (yrk. 4) likaledes att Arbetslivsfondens överskott kan bli större än 600 miljoner kronor. Detta ytterligare överskott föreslås utgöra startkapital i det system av Framtidsfonder som partiet fört fram i motioner i andra sammanhang. Fonderna skall arbeta med att utveckla arbetsorganisation och kompetensutveckling.
Motioner med förslag om hur förändringsarbetet i arbetslivet skall bedrivas när Arbetslivsfonden avvecklats
Socialdemokraterna anför i motion 1993/94:A254 (yrk. 28) att arbetslivsfondernas verksamhet genererat betydande kunskaper regionalt om hur arbetsorganisation och arbetsinnehåll kan utvecklas, hur rehabilitering kan bedrivas effektivare och hur produktiviteten kan öka. Denna kunskap, menar man, bör tas till vara i någon form av regionala kunskapscentra till gott stöd åt främst mindre företag. Regeringen föreslås snarast återkomma till riksdagen med ett förslag i frågan.
Socialdemokraterna för också i motion 1993/94:A40 (yrk. 14) fram förslag om att den kunskap som genererats i Arbetslivsfonden skall tas till vara i någon form av regionala kunskapscentra.
Vänsterpartiet skisserar i motion A240 (yrk. 1--3) ett system av Framtidsfonder med löntagarinflytande. Systemet bygger på årliga vinstavsättningar i företagen för omvandling av dåliga arbetsmiljöer, kompetensutveckling hos löntagarna och för att utveckla näringslivet. Merparten av avsatta medel föreslås tillfalla en regional fond, medan en mindre del skall gå till en nationell fond. I avvaktan på att ett vinstdelningssytem tagits fram föreslås en höjning av bolagsskatten från 28 till 30 %. Slutligen föreslås att de medel som återstår i Arbetslivsfonden den 1 juli 1995 skall användas för att Framtidsfonden skall komma i gång.
Tankar om en Framtidsfond för förnyelse av och kompetenshöjning i arbetslivet förs fram av Vänsterpartiet även i motion 1993/94:A250 (yrk. 29) och i motion 1993/94:Fi32 (yrk. 15, 38). Fonden föreslås finansieras med en begränsad arbetslivsavgift på 0,55 % och framöver med en vinstdelningsskatt.
I motion 1993/94:Sk352 (yrk. 25) föreslår Vänsterpartiet att arbetslivsavgiften skall tas ut med 0,6 %.
Johnny Ahlqvist m.fl. (s) i motion K630 (yrk. 4) understryker vikten av att den form av utvecklingsarbete som bedrivits inom ramen för arbetslivsfonderna kan fortsätta om än i nya former. Motionärerna anser att resurser behöver avsättas för kompetenshöjning och arbetslivsutveckling med sikte på att utveckla det goda arbetet.
Resurserna bör handhas regionalt och i former som anpassas till regionernas speciella förutsättningar.
Med anledning av avvecklingen av Arbetslivsfonden efterlyser Magnus Persson (s) i motion 1993/94:A213 (yrk. 1) förslag från regeringen om den fortsatta regionala organisationen av kunskapsspridning m.m. i arbetslivet och hur finansieringen skall ske (yrk. 3). Därvid bör enligt motionären inrättandet av lokala eller regionala kunskapscentra övervägas (yrk. 2).
Bo Bernhardsson och Bengt Silfverstrand (s) föreslår i motion 1993/94:A232 att det efter Arbetslivsfondens avveckling skall prövas olika modeller för kunskapsspridning med beaktande av lokala eller regionala skillnader i förutsättningar. Motionärerna nämner som exempel regionala arbetslivsinstitut eventuellt med förebild från de danska teknologiska instituten.
Björn Kaaling m.fl (s) föreslår i motion 1993/94:A253 att arbetslivsfonderna omvandlas till permanenta kunskaps- och utbildningscentra i länen.
Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) i motion 1993/94:A450 (yrk. 22) efterlyser förslag från regeringen om hur arbetslivsfondens kompetens skall tas till vara.
I motion 1993/94:N307 (yrk. 1 delvis) av Jan Fransson m.fl. (s) om Näringslivsutveckling i Västsverige m.m. anförs att det krävs fortsatta insatser för att utveckla arbetslivet till det goda arbetslivet.
Motionärerna begär förslag från regeringen om hur Arbetslivsfondens kompetens skall tas till vara (yrk. 1 delvis). Fondens erfarenheter bör, sägs i motionen, i lämplig form även fortsättningsvis understödja olika verksamheters utvecklingsprogram för att förbättra anställdas kunskaper och kompetens, arbetsorganisation och miljö.
Som en annan viktig institution i sammanhanget framhålls i motionen det s.k. Swedish Institute for Quality, med säte i Göteborg (yrk.2).
Sten Svensson (m) föreslår i motion 1993/94:A50 (yrk. 3) att den erfarenhet som Arbetslivsfonden fått när det gäller att stödja småföretagens arbetslivs- och arbetsmiljöutveckling skall kanaliseras inom ramen för den verksamhet som Företagarnas riksorganisation bedriver.
Motioner om att Arbetslivsfondens verksamhet skall fortsätta ännu en tid m.m.
Karl Hagström och Sinikka Bohlin (s) anser i motion 1993/94:A210 att det återstår så kort tid av Arbetslivsfondens verksamhet att det finns en risk att den kompetens, erfarenhet och de unika arbetsformer som byggts upp inte fullt ut hinner utnyttjas. Motionärerna föreslår att Arbetslivsfonden skall få ytterligare ett år att fullfölja sitt uppdrag.
Samma farhågor har Lisbeth Staaf-Igelström och Bo Finnkvist (s) som i motion 1993/94:A212 föreslår en regional kunskapsbank eventuellt i utvecklingsfondernas regi.
Utskottet
Arbetslivsfonden tillkom i syfte att verka konjunkturpolitiskt stabiliserande. Genom lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift ålades arbetsgivare att betala en arbetsmiljöavgift på 1,5 % för ersättningar som betalades ut under perioden september 1989--december 1990.
På detta sätt tillfördes fonden ca 11,4 miljarder kronor. Till detta kom avkastning på kapitalet.
Riksdagen (1989/90:FiU30, rskr. 327) fastställde riktlinjer för användningen av fondens medel och för en organisation för bidragsprövning samt för förvaltning av fondmedlen.
Arbetslivsfondens uppgift är att lämna bidrag till arbetsgivare för åtgärder för en förbättrad arbetsmiljö, förändrad arbetsorganisation samt tidig och aktiv rehabilitering. Fondens bidragsgivning sköts av Centrala arbetslivsfonden och 24 regionala fonder.
Av Centrala arbetslivsfondens verksamhetsberättelse för budgetåret 1993/94 framgick att fonderna t.o.m. november 1994 beviljat ca 10,9 miljarder kronor till drygt 24 500 arbetsplatsprogram som berörde 3,2 miljoner anställda.
Den privata sektorn hade fått ca 71 % av beviljade bidrag varav de små företagen (högst 50 anställda) erhållit 17 % av bidragen. Återstoden, ca 29 %, hade gått till den offentliga sektorn.
Åtgärder rörande arbetsorganisation hade enligt verksamhetsberättelsen fått 51 % av de beviljade bidragen, fysisk arbetsmiljö 23 % och rehabilitering 17 %.
Riksdagen (1991/92:FiU30, rskr. 350 resp. 1992/93:FiU1, rskr. 134) beslutade under våren resp. hösten 1992 att vid sidan av fondens egentliga användningsområde ta i anspråk sammanlagt 5 miljarder kronor för sysselsättningsfrämjande åtgärder och som förstärkning av statsbudgeten.
Fonden bedömdes därefter ha ca 4 miljarder kronor till sitt förfogande för nya bidragsbeslut.
Regeringen uppdrog härefter åt Arbetslivsfonden att den fortsatta verksamheten skulle inriktas dels på att insatser som leder till ökad produktivitet kommer till stånd i ökad utsträckning, dels på att särskilt stödja småföretag, dels på arbetsplatser där de mest utsatta arbetena finns. Därvid skulle arbetsplatser med en stor andel kvinnor uppmärksammas.
Riksdagen (1992/93:AU12, rskr. 203) beslutade i början av år 1993 att Arbetslivsfonden successivt skulle avvecklas fram till den 1 juli 1995.
Enligt riksdagens beslut förutsattes att efter den 1 april 1994 verksamheten vid fonden i huvudsak skulle vara inriktad på uppföljning av arbetsplatsprogram, utvärdering och kunskapsspridning.
Riksrevisionsverket (RRV) genomförde 1992 en förvaltningsrevision av arbetslivsfondsmyndigheterna. Resultatet av granskningen redovisades i rapporten (F 1992:28). RRV bedömde bl.a. att den kompetens som byggts upp genom fondens verksamhet kunde ha strategisk betydelse för förnyelsen i företag och förvaltningar både på kort och lång sikt och borde tas till vara. Verket betonade därvid att en väl fungerande utvärderingsprocess var avgörande för att erfarenheter av fondens verksamhet skulle kunna spridas och leda till bestående resultat och en fortsatt utvecklingsinriktad process även efter det att fonden upphört.
Institutet för arbetslivsforskning har huvudansvaret för utvärdering av Arbetslivsfondens verksamhet och de effekter som uppkommit.
År 1991 ingicks ett avtal mellan Arbetslivsfonden, Arbetsmiljöfonden och Arbetslivscentrum om en utvärdering av Arbetslivsfonden. En delrapport har publicerats i oktober 1994 i skriften Utvecklingslinjer i arbetslivet och Arbetslivsfondens roll. En samlad rapport över utvärderingen beräknas enligt vad utskottet erfarit vara klar inom kort.
Vid sidan av nu nämnda utvärdering görs ett stort antal utvärderingar vid olika forskningsinstitutioner.
Vid Institutet för arbetslivsforskning och i samarbete mellan företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet och Institutionen för arbetsvetenskap vid Kungliga Tekniska högskolan pågår forskning om effekterna av Arbetslivsfondens verksamhet.
Den dåvarande regeringen uppdrog i september 1991 åt Arbetslivsfonden att utreda förutsättningarna att inrätta lokala/regionala kunskapscentra.
Fonden redovisade i en delrapport i juni 1992 intentionerna att stödja och följa ett antal försök med kunskapscentra i samarbete med Arbetsmiljöfonden. Verksamheten antogs kunna ge ny kunskap om betingelserna för kunskapsinsamling och kunskapsspridning lokalt/regionalt.
I en slutrapport i juni 1993 -- Information, kunskap och efterfrågan -- redovisade Arbetslivsfonden erfarenheterna från försöksverksamheten och förutsättningarna för kunskapsförmedling. Regeringen överlämnade rapporten till Utredningen om kunskapsbildning i arbetslivet, den s.k. KSA-utredningen.
KSA-utredningen avlämnade i mars 1994 ett betänkande, SOU 1994:48 Kunskap för utveckling. I betänkandet lämnas förslag till hur ett system för kunskapsspridning inom arbetslivsområdet skall organiseras och finansieras. Förslaget bereds för närvarande inom regeringskansliet.
Utskottet anser att riksdagens beslut om avveckling av Arbetslivsfonden skall ligga fast. De farhågor som förs fram motionsledes att den kompetens och erfarenhet som byggts upp i fonden inte skall hinna utnyttjas förefaller utskottet vara obefogade. Motionerna 1993/94:A210 (s) och 1993/94:A212 (s) avstyrks därför.
Regeringen har aviserat sin avsikt att återkomma till riksdagen med förslag om hur framför allt kompetensfrågorna i arbetslivet skall lösas i samverkan med flera politikområden.
Det pågår vidare ett omfattande utvärderingsarbete av Arbetslivsfondens verksamhet, och inom regeringskansliet bereds de förslag som utredningen om kunskapsbildning i arbetslivet presenterat i betänkandet SOU 1994:48 Kunskap för utveckling.
Utskottet anser mot den redovisade bakgrunden att riksdagen för närvarande inte bör binda sig för den framtida inriktningen när det gäller kunskapsbildning och kompetensfrågor i arbetslivet. Det pågående beredningsarbetet bör avvaktas. Även frågor rörande de ytterligare medel som kan finnas i Arbetslivsfonden bör tills vidare anstå. Utskottet återkommer i den frågan i samband med behandlingen av förslagen i den till riksdagen nyligen avlämnade sysselsättningspropositionen 1994/95:218. Enligt utskottets mening bör riksdagen godkänna vad som anförts om Arbetslivsfonden i proposition 158. Därmed avstyrks bifall till motionerna 1993/94:A40 (s), 1993/94:A50 (m), 1993/94:A213 (s), 1993/94:A232 (s), 1993/94:A250 (v), 1993/94:A253 (s), 1993/94:A254 (s), 1993/94:A450 (s), 1993/94:Fi32 (v), 1993/94:N307 (s), 1993/94:Sk352 (v), 1994/95:A26 (v), 1994/95:A28 (c), 1994/95:A240 (v), 1994/95:A244 (c) och 1994/95:K630 (s) i förekommande fall i berörda delar.
Anslagsfrågor
Anslagen under tionde huvudtiteln rörande arbetslivsfrågor redovisas på s. 22--29 i propositionen. Det är fråga om B 1 Arbetarskyddsverket och det nya anslaget B 2 Myndigheter inom arbetslivsområdet.
B 1 Arbetarskyddsverket
Propositionen
1993/94 Utgift 362 415 000 1994/95 Anslag 385 710 000 1995/96 Prop. 558 096 000 varav 372 064 000 beräknat för juli 1995--juni 1996
Regeringen föreslår under punkt B 1 (s. 22--26) att riksdagen skall anvisa ett ramanslag på 558 096 000 kr för nästa budgetår.
Enligt propositionen bör de övergripande mål och verksamhetsmål som gällt för perioden 1992/93--1994/95 ligga fast och omfatta även budgetåret 1995/96.
Vid beräkning av anslaget för Arbetarskyddsverket (AV) har hänsyn tagits till pris- och löneutvecklingen.
AV omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 28 929 000 kr (18 mån.). Vid årets utgång motsvarar besparingen en nivåsänkning med 5 %. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med 42 428 000 kr (12 mån.) vilket motsvarar 11 %.
Enligt propositionen innebär besparingskraven på AV krav på omfattande förändringsarbete. Enligt propositionen har AV inlett ett sådant arbete i form av bl.a. en översyn av organisationen och dess struktur.
Arbetarskyddsstyrelsen (ASS) fick under budgetåret 1991/92 medel från Fonden för arbetsmiljöförbättringar till särskilda arbetsmiljöinsatser för Östeuropa.
I propositionen föreslås att ASS tillförs vissa ytterligare medel för fortsatta speciella arbetsmiljöinsatser för de Baltiska staterna. Medelstilldelningen föreslås ske genom överföring av återstående medel från fonden, ca 3 miljoner kronor, direkt till ASS. Fonden för arbetsmiljöförbättringar kommer därefter att vara helt avvecklad.
Medelsanvisningen
Motion
Moderaterna vill enligt kommittémotion A27 (yrk. 5) till Arbetarskyddsverket för budgetåret 1995/96 anvisa ett ramanslag på 543 096 000 kr.
Utskottet
Utskottet anser att riksdagen bör anvisa anslag till Arbetarskyddsverket med det belopp som regeringen föreslagit. Motion A27 i berörd del avstyrks därmed.
Utskottet tillstyrker vad regeringen anfört om överföring till Arbetarskyddsstyrelsen av återstående medel från Fonden för arbetsmiljöförbättringar för fortsatta speciella arbetsmiljöinsatser för de baltiska staterna.
Inriktningen av besparingsåtgärder avseende Arbetarskyddsverket 1997 och 1998
Motion
Moderaterna framhåller i motion A27 (yrk. 6) att även Arbetarskyddsverket måste bidra till de offentliga besparingarna.
I motionen föreslås för budgetåret 1995/96 ett anslag till verket som är 15 miljoner kronor lägre än vad regeringen föreslagit. Till år 1998 bör, sägs i motionen, besparingen uppgå till 50 miljoner kronor, utöver det generella statliga sparbetinget.
Utskottet
Utskottet ställer sig, med avstyrkan till motion A27 i aktuell del, bakom regeringens förslag till inriktning av basparingsåtgärder avseende Arbetarskyddsverket för budgetåren 1997 och 1998.
Övrigt
Motion
I motion A217 (yrk. 4) av Hans Andersson m.fl. (v) om företagshälsovården m.m. föreslår motionärerna en lagändring för att ge Arbetarskyddsstyrelsen ett övergripande ansvar för tillsyn och utveckling i arbetsmiljöverksamheten och därmed företagshälsovården.
I motionen (yrk. 3) betonas också vikten av att löntagare och samhälle får bättre information om för- och nackdelar med olika arbetsplatser och arbetsuppgifter. Det behövs, menar motionärerna, en kunskapsbank med information om arbetsskador, sjukfrånvaro, personalomsättning etc. på de olika arbetsplatserna. Syftet skall vara att göra marknaden effektivare och ge drivkrafter till omvandling av produktionen.
Informationen skall enligt motionen vidare tas in i företagens redovisning.
Utskottet
Förslagen i motion A217 berör bl.a. frågor om inriktningen av företagshälsovården.
I årets budgetproposition 1994/95:100 bilaga 11 (s. 88) redovisar regeringen att det inom regeringskansliet för närvarande pågår ett beredningsarbete beträffande vilka åtgärder som behöver vidtas för att bygga vidare på och upprätthålla en bra företagshälsovård.
Utskottet har nyligen i sitt av riksdagen godkända betänkande 1994/95:AU12 Arbetslivspolitik, bl.a. med anledning av motionsförslag från Vänsterpartiet om utformningen av företagshälsovården, förklarat sig vilja avvakta det pågående beredningsarbetet.
Utskottet vidhåller detta ställningstagande och avstyrker därmed motion A217 i aktuella delar.
B 2 Myndigheter inom arbetslivsområdet
Propositionen
Nytt anslag (prop.) 1 214 483 000 varav 809 655 000 är beräknat för juli 1995--juni 1996
Från anslaget finansieras verksamhet vid det nya institutet och det nya rådet för FoU-utveckling inom arbetslivsområdet.
Den ovan nämnda organisationskommittén har fått i uppdrag att lämna förslag till budget för var och en av de nya myndigheterna inför regeringens beslut om regleringsbrev för budgetåret 1995/96. Kommittén har också till uppgift att föreslå en fördelning av anslaget för myndigheterna i fyra anslagsposter för förvaltningskostnader och en för verksamheten för vardera myndigheterna.
Enligt regeringens bedömning medger den föreslagna förändringen av myndighetsstrukturen rationaliseringar av verksamheten och samordningsmöjligheter när det gäller lokaler och administration.
De nya myndigheterna omfattas av ett sparkrav. För budgetåret 1995/96 har anslaget minskats med 12,8 miljoner kronor (12 mån.) för statlig konsumtion och 30 miljoner kronor (12 mån.) för verksamheten i övrigt. För år 1998 gäller ett besparingskrav om 28,6 miljoner kronor för statlig konsumtion vilket motsvarar 11 % och för verksamheten i övrigt en besparing på 130 miljoner kronor.
I propositionen föreslås slutligen att de nya myndigheterna skall få tillgodogöra sig de nuvarande myndigheternas anslagssparande eller anslagskredit.
Medelsanvisningen
Motion
I kommittémotion A27 (yrk. 7) anser Moderaterna att riksdagen i stället för att anslå medel till Nya myndigheter inom arbetslivsområdet för budgetåret 1995/96 skall anvisa ett nytt ramanslag på 575 000 000 kr, varav 225 000 000 kr till Institutet för arbetslivsutveckling och 350 000 000 kr till Rådet för arbetslivsforskning.
Utskottet
Utskottet anser, med avstyrkan till motion A27 i aktuell del, att riksdagen bör anvisa anslag till Myndigheter inom arbetslivsområdet med det belopp regeringen föreslagit.
Utskottet tillstyrker att de nya myndigheterna skall få tillgodogöra sig de nuvarande myndigheternas anslagssparande eller anslagskredit.
Inriktningen av besparingsåtgärder som avser de nya myndigheterna för 1997 och 1998
Motion
Moderaterna framhåller i motion A27 (yrk. 8) att man redan i sin kommittémotion i samband med budgetpropositionen förordat en större besparing på arbetslivsområdet än vad regeringen föreslagit. Besparingen bör år 1998 uppgå till 500 miljoner kronor.
I samband med den omstrukturering och omorganisation som föreslagits förordas i motionen en mer långtgående omprövning av befintlig verksamhet än vad regeringen lägger fram med sitt besparingsförslag på 130 miljoner kronor.
Gemensamma resurser måste, anser motionärerna, koncentreras på det som är statens ansvar, och arbetsgivarna tillsammans med arbetstagarna och deras representanter måste ta ett ökat ansvar för det som är frågor för företagen och organisationerna.
I den under allmänna motionstiden 1995 väckta moderata kommittémotionen A281 (yrk. 22) noteras den i budgetpropositionen redovisade översynen av myndighetsstrukturen på arbetslivsområdet samt den aviserade besparingen på 100 miljoner kronor för 1998.
I motionen förordas en sammanlagd besparing på 600 miljoner kronor år 1998.
Motionärerna framhåller därvid betydelsen av att slå vakt om den miljörelaterade toxikologiska forskningen vid Arbetsmiljöinstitutet.
Utskottet
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till besparingsåtgärder rörande de båda nya myndigheterna för budgetåren 1997 och 1998. Motionerna A27 och A281 i berörda delar avstyrks således.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på proposition 158 m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A24, 1994/95:A25 och 1994/95:A27 yrkande 1, res. 1 (m)
2. beträffande ny myndighetsorganisation på arbetslivsområdet att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del godkänner
dels vad regeringen föreslår om inrättande av två nya myndigheter inom arbetslivsområdet (avsnitt 8),
dels vad regeringen föreslår om att Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden skall läggas ned (avsnitt 11),
dels vad regeringen anfört om fördelning av medel som löper över en längre period (avsnitt 10),
3. beträffande arbetslivsforskningens organisation m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A27 yrkandena 2 och 9, och 1994/95:A283 yrkande 2, res. 2 (m)
4. beträffande inriktningen av FoU-verksamheten vid det nya institutet m.m. att riksdagen avslår motion 1994/95:A26 yrkande 1,
5. beträffande finansieringen av de nya myndigheterna att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motionerna 1994/95:A26 yrkande 3, 1994/95:A27 yrkande 10, 1994/95:A283 yrkande 1 och 1994/95:A287 yrkande 25
dels godkänner vad regeringen föreslår om finansieringen av de två nya myndigheterna (avsnitt 12),
dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter (avsnitt 2.1), res. 3 (m) res. 4 (v)
6. beträffande överföring av medel från Arbetslivsfonden till statsbudgeten att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:A211, 1994/95:A27 yrkandena 3 och 4 samt 1994/95:A283 yrkande 3 antar regeringens förslag till lag om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift (avsnitt 2.2), res. 5 (m)
7. beträffande regeringens övriga förslag rörande Arbetslivsfonden att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del godkänner vad regeringen i övrigt anfört om Arbetslivsfonden (avsnitt 6),
8. beträffande motionsförslag med anknytning till Arbetslivsfonden att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A40 yrkande 14, 1993/94:A50 yrkande 3, 1993/94:A210, 1993/94:A212, 1993/94:A213, 1993/94:A232, 1993/94:A250 yrkande 29, 1993/94:A253, 1993/94:A254 yrkande 28, 1993/94:A450 yrkande 22, 1993/94:Fi32 yrkandena 15 och 38, 1993/94:N307 yrkandena 1 och 2, 1993/94:Sk352 yrkande 25, 1994/95:A26 yrkande 4, 1994/95:A28, 1994/95:A240, 1994/95:A244 yrkande 33 och 1994/95:K630 yrkande 4, res. 6 (v)
9. beträffande anslag till Arbetarskyddsverket att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:A27 yrkande 5 till Arbetarskyddsverket för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 558 096 000 kr (avsnitt 13), res. 7 (m) - delvis
10. beträffande inriktningen av besparingsåtgärder rörande Arbetarskyddsverket att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motion 1994/95:A27 yrkande 6 godkänner vad regeringen anfört om inriktningen av besparingsåtgärder avseende Arbetarskyddsverket budgetåren 1997 och 1998 (avsnitt 13), res. 7 (m) - delvis
11. beträffande fonden för arbetsmiljöförbättringar att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del godkänner vad regeringen anfört om överföringen av medel från fonden för arbetsmiljöförbättringar (avsnitt 13),
12. beträffande övergripande ansvar för Arbetarskyddsverket för tillsyn och utveckling i arbetsmiljöverksamheten m.m. att riksdagen avslår motion 1994/95:A217 yrkandena 3 och 4, res. 8 (v)
13. beträffande anslag till Myndigheter inom arbetslivsområdet att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:A27 yrkande 7 till Myndigheter inom arbetslivsområdet för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett nytt ramanslag på 1 214 483 000 kr (avsnitt 13), res. 9 (m) - delvis
14. beträffande inriktningen av besparingsåtgärder rörande de nya myndigheterna att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motionerna 1994/95:A27 yrkande 8 och 1994/95:A281 yrkande 22 godkänner vad regeringen anfört om inriktningen av besparingsåtgärder avseende de båda nya myndigheterna budgetåren 1997 och 1998 (avsnitt 13), res. 9 (m) - delvis
15. beträffande anslagssparande eller anslagskredit att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del godkänner vad regeringen anfört om att anslagssparande eller anslagskredit budgetåret 1994/95 från ramanslagen Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för arbetslivsforskning överförs till anslaget Myndigheter inom arbetslivsområdet (avsnitt 13).
Stockholm den 27 april 1995
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver Jonsson (fp), Sten Östlund (s), Per Unckel (m), Martin Nilsson (s), Kent Olsson (m), Per Erik Granström (s), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s), Christina Zedell (s), Christel Anderberg (m), Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson (kds), Kristina Zakrisson (s), Börje Hörnlund (c) och Ingrid Burman (v).
Reservationer
1. Avslag på proposition 158 m.m. (mom. 1)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "Utskottet anser" och på s. 14 slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet är starkt kritiskt till det sätt på vilket ärendet har beretts i regeringskansliet. Underlaget för propositionen är ytterst bristfälligt. Förslaget bygger på riktlinjer för en ny myndighetsorganisation som en arbetsgrupp utarbetat i all hast. Någon remissbehandling av arbetsgruppens förslag har inte förekommit.
Genom den ofullständiga beredningen fråntas i realiteten riksdagen möjligheten att avgöra hur väsentliga delar av arbetslivsutvecklingen skall stödjas.
Utskottet anser i likhet med vad som sägs i Moderata samlingspartiets motion A27 att förslaget att inrätta de två nya myndigheterna på arbetslivsområdet med den föreslagna utformningen bör avslås. Förändringens huvudriktning får anses vara riktig men borde ha drivits längre.
Väsentliga delar av den nu föreslagna myndighetsstrukturen strider enligt utskottets mening mot viktiga principer, bl.a. inom forskningspolitiken.
Förslaget riskerar att i onödan isolera arbetslivsfrågorna från övrig forskning och utveckling och saknar också nödvändiga incitament för att säkra forskningens kvalitet.
Enligt utskottets uppfattning bör nya organ på området knytas till den etablerade forskningsstrukturen vid universiteten och högskolorna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande avslag på proposition 158 m.m. att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A27 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1994/95:A24 och 1994/95:A25 avslår proposition 1994/95:158,
2. Arbetslivsforskningens organisation m.m. (mom. 3)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Utskottet har" och på s. 15 slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör myndighets- och forskningsstrukturen inom arbetslivsområdet byggas upp enligt de principer som anges i den moderata motionen A27.
Det innebär att ett institut, Institutet för arbetslivsutveckling, bör bildas med uppgifter inom såväl forskning som utbildning. Institutet bör integreras i universitets- och högskoleväsendet. Genom en sådan organisation säkerställs kvaliteten samtidigt som fastlagda forskningspolitiska riktlinjer appliceras också på arbetslivsområdet. Merparten av den forskning som kan komma att bedrivas av institutet bör ske i konkurrens med likartad forskning utförd på annat håll. Det innebär att forskningsresurser bara i begränsad utsträckning bör tilldelas institutet direkt. Huvuddelen av resurserna bör i stället samlas i ett forskningsråd. Ledningen för det föreslagna institutet bör utses genom den högskola som institutet knyts till. Ledningen skall tillföras kompetens med rik erfarenhet av olika aspekter av arbetslivsområdet.
Utskottet anser att den arbetslivsforskning som skall bedrivas måste hålla en hög internationell klass och vara relevant för svensk arbetsmarknad och förhållandena på arbetsplatserna. För att säkerställa detta och för att åstadkomma den mångfald och det urval av forskningsprojekt som är önskvärt är det väsentligt att merparten av de medel som regeringen föreslår överförda i en ny myndighetsstruktur i stället förs till ett forskningsråd. Rådet för arbetslivsforskning för den tillämpade forskningen på arbetslivsområdet bör därför inrättas. Rådet skall efter ansökan och i öppen konkurrens fördela forskningsanslag till forskare och forskningsinstitutioner, t.ex. det föreslagna forskningsinstitutet, för att bedriva forskning på området.
Rådet skall ledas av en styrelse med kompetens både från vetenskapen och från olika delar av arbetslivet. Styrelsen bör till sitt förfogande ha en prioriterings- och utvärderingsorganisation där forskare skall vara i klar majoritet.
Rådet skall fungera i nära samverkan med övriga forskningsfinansierade myndigheter, t.ex. forskningsråd och sektorsorgan.
Utskottet förordar att det i samband med den aktuella omorganisationen görs en omprövning av befintlig verksamhet som är mera långtgående än vad regeringen föreslagit. Den organisationskommitté som regeringen förutskickat bör få i uppdrag att göra en grundlig genomgång av den verksamhet som i dag bedrivs bl.a. inom Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för arbetslivsforskning.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande arbetslivsforskningens organisation m.m. att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A27 yrkandena 2 och 9 och med avslag på motion 1994/95:A283 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Finansieringen av de nya myndigheterna (mom. 5)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Riksdagen har" och slutar med "för forskningsfinansiering" bort ha följande lydelse:
Utskottet förordar i likhet med förslaget i Moderata samlingspartiets motion A27 att det inom Arbetsmarknadsdepartementets budget, Litt. B, görs en besparing som med full effekt år 1998 är 500 miljoner kronor större än vad regeringen föreslagit.
Utskottet anser att resurserna måste koncentreras på det som är statens ansvar och att arbetsgivare och arbetstagare jämte deras representanter måste ta ett ökat direkt ansvar för det som är renodlade frågor för verksamheten i företaget och organisationen.
Arbetarskyddsavgiften kan för den kommande 12-månadersperioden beräknas inbringa ca 1,1 miljard kronor. Med hänsyn till de besparingar och det ökade direkta arbetsgivaransvar på arbetslivsområdet som utskottet förordat bör arbetarskyddsavgiften sänkas från 0,17 % av avgiftsunderlaget till 0,12 % och år 1998 till 0,10 %. Arbetsmarknadsavgiften bör höjas i motsvarande omfattning.
Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande finansieringen av de nya myndigheterna att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A27 yrkande 10 samt med avslag på proposition 1994/95:158 i motsvarande del och motionerna 1994/95:A26 yrkande 3, 1994/95:A283 yrkande 1 och 1994/95:A287 yrkande 25 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om finansieringen av de nya myndigheterna,
4. Finansieringen av de nya myndigheterna (mom. 5)
Ingrid Burman (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Riksdagen har" och slutar med "för forskningsfinansiering" bort ha följande lydelse:
Utskottet är starkt kritiskt till att regeringen lägger fram förslag om genomgripande förändringar av arbetslivsforskningens organisation och finansiering utan att frågan är ordentligt beredd. Avsaknaden av samråd med parterna på arbetsmarknaden och sedvanlig remissbehandling gör att riksdagens beslutsunderlag måste betraktas som undermåligt.
Flera viktiga frågor är dåligt belysta i propositionen, bl.a. frågor om utbildning, kunskapsspridning och verksamhet ute på arbetsplatserna samt frågor om forskningens långsiktiga finansiering.
Utskottet anser att den nu föreslagna omorganisationen inte får äventyra det stöd som för närvarande kanaliseras till utbildningsinsatser och annan arbetsmiljöverksamhet på arbetsplatserna. En väsentlig del av dessa insatser utgörs av arbetsmiljöutbildning som drivs t.ex. i studieförbundens regi. Utskottet förutsätter att de föreslagna nya myndigheterna kommer att upprätthålla en sådan bred samverkan.
Utskottet delar den syn på hur finansieringen av arbetslivsforskningen skall ske som framförs i Vänsterpartiets motioner A26 och A287.
Regeringen redovisar i propositionen endast summariskt hur en långsiktig forskning skall tryggas. Denna fråga är helt avgörande för att den nya myndigheten skall få trovärdighet bland samarbetspartners i forskningsvärlden och bland arbetsmarknadens parter. Innan regeringen presenterat ett genomarbetat förslag om hur arbetslivsforskningen skall tryggas långsiktigt och hur rådet skall få integritet och trovärdighet kan utskottet inte ställa sig bakom förslaget i den här delen.
Arbetsmiljöfonden har tillkommit efter en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter. Enligt utskottets mening vore det olyckligt om riksdagen beslutar avveckla fonden utan att förändringen är bättre förankrad bland parterna.
Utskottet förordar att riksdagen med anledning av motionerna A26 och A287 i berörda delar och med avslag på motionerna A27 och A283 i aktuella delar godkänner att Rådet för FoU övertar Arbetsmiljöfondens medelsreserv och tillförs tidigare andel av arbetarskyddsavgiften. Avgiften bör därvid betala forskningen, medan övrig verksamhet skall betalas över statsbudgeten.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande finansieringen av de nya myndigheterna att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A26 yrkande 3 och 1994/95:A287 yrkande 25 samt med avslag på proposition 1994/95:158 i motsvarande del och motionerna 1994/95:A27 yrkande 10 och 1994/95:A283 yrkande 1 godkänner vad utskottet anfört om finansieringen av de nya myndigheterna,
5. Överföring av medel från Arbetslivsfonden till statsbudgeten (mom. 6)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "Riksdagen antog" och på s. 20 slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet motsätter sig i likhet med vad som sägs i Moderata samlingspartiets motion A27 att 600 miljoner kronor ur Arbetslivsfonden överförs till statsbudgeten för att finansiera arbetsmarknadspolitiska insatser. Fondmedlen bör i stället användas för att minska statsskulden.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur de arbetsmarknadspolitiska insatserna skall finansieras.
Utskottets ställningstagande innebär att regeringens förslag till lag om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift bör avslås. Det sagda torde tillgodose intentionerna bakom motion A211.
Vad utskottet anför bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande överföring av medel från Arbetslivsfonden till statsbudgeten att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A27 yrkandena 3 och 4 och med anledning av motion 1993/94:A211 samt med avslag på proposition 1994/95:158 i motsvarande del och motion 1994/95:A283 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om överföring av medel från Arbetslivsfonden,
6. Motionsförslag med anknytning till Arbetslivsfonden (mom. 8)
Ingrid Burman (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med "Utskottet anser" och på s. 25 slutar med "i berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet bedömer att överskottet från Arbetslivsfonden är större än de 600 miljoner kronor som regeringen nu tar i anspråk för sysselsättningsskapande åtgärder.
Arbetslivsfonden har tillskapats för att utveckla och förbättra arbetslivet. De ytterligare medel, dvs. medel utöver 600 miljoner kronor, som kan finnas i fonden bör därför reserveras just för sådana ändamål.
I dagens snabbt föränderliga arbetsliv är rätten och möjligheten till kompetensutveckling en grundläggande förutsättning för att människor skall kunna stanna kvar i arbetslivet och ej sorteras bort på grund av bristande kompetens.
För att säkerställa rätten till kompetensutveckling anser utskottet att ett system av framtidsfonder enligt den modell som skisserats i Vänsterpartiets motioner A250, Fi32, Sk352, A26 och A240 bör inrättas. Fonderna skall verka för att utveckla arbetsorganisation och arbetstagarnas kompetens och bör som startkapital få Arbetslivsfondens ytterligare överskott.
Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande motionsförslag med anknytning till Arbetslivsfonden att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:A250 yrkande 29, 1993/94:Fi32 yrkandena 15 och 38, 1993/94:Sk352 yrkande 25, 1994/95:A26 yrkande 4 och 1994/95:A240 samt med avslag på motionerna 1993/94:A40 yrkande 14, 1993/94:A50 yrkande 3, 1993/94:A210, 1993/94:A212, 1993/94:A213, 1993/94:A232, 1993/94:A253, 1993/94:A254 yrkande 28, 1993/94:A450 yrkande 22, 1993/94:N307 yrkandena 1 och 2, 1994/95:A28, 1994/95:A244 yrkande 33 och 1994/95:K630 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Anslag till Arbetarskyddsverket och inriktningen av besparingsåtgärder rörande Arbetarskyddsverket (mom. 9 och 10)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks därmed" och som börjar med "Utskottet ställer" och slutar med "och 1998" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att även Arbetarskyddsverket måste bidra till de offentliga besparingarna. Verket bör därför för 1995/96 anvisas ett anslag som är 15 miljoner kronor lägre än vad regeringen föreslagit, dvs. 543 096 000 kr. Till år 1998 bör besparingen uppgå till totalt 50 miljoner kronor utöver det generella sparbetinget.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande anslag till Arbetarskyddsverket att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A27 yrkande 5 och med anledning av proposition 1994/95:158 i motsvarande del till Arbetarskyddsverket för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 543 096 000 kr,
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande inriktningen av besparingsåtgärder rörande Arbetarskyddsverket att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A27 yrkande 6 samt med avslag på proposition 1994/95:158 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört om inriktningen av besparingsåtgärder rörande Arbetarskyddsverket budgetåren 1997 och 1998,
8. Övergripande ansvar för Arbetarskyddsverket för tillsyn och utveckling i arbetsmiljöverksamheten m.m. (mom. 12)
Ingrid Burman (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med "Förslagen i" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är viktigt att löntagare och samhälle får bättre information om för- och nackdelar med olika arbetsplatser och arbetsuppgifter. En kunskapsbank med information om arbetsskador, sjukfrånvaro, personalomsättning etc. på olika arbetsplatser skulle bidra till att göra arbetsmarknaden effektivare och ge drivkraft till omvandlingen av produktionen.
För att skapa underlag för kunskapsbanken bör enligt utskottets mening information om arbetsmiljön och dess personaleffekter införas i företagens redovisning. Denna information skall sedan användas för att klassificera arbetsplatsen i förhållande till branschen och yrket.
När kunskapsbanken används i arbetsförmedlingsverksamheten kan informationen påverka de arbetssökandes val och framtvinga arbetsmiljöförbättringar på arbetsplatserna.
Utskottet vill vidare se en utveckling som innebär att Arbetarskyddsstyrelsen får ett övergripande ansvar för tillsynen och utvecklingen av arbetsmiljöverksamheten och därmed företagshälsovården. Ansvaret skall omfatta alla arbetsplatser och inte bara de sämsta.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning i enlighet med vad utskottet nu anfört. Detta bör riksdagen med anledning av motion A217 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande övergripande ansvar för Arbetarskyddsverket för tillsyn och utveckling i arbetsmiljöverksamheten m.m. att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A217 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Anslag till Myndigheter inom arbetslivsområdet och inriktningen av besparingsåtgärder rörande de nya myndigheterna (mom. 13 och 14)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "regeringen föreslagit" och som börjar med "Utskottet ställer" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan ställt sig bakom den myndighetsorganisation på arbetslivsområdet som Moderata samlingspartiet föreslagit samt uppfattningen att man på arbetslivsområdet skall göra en besparing som år 1998 är 500 miljoner kronor större än vad regeringen föreslagit.
Utskottet förordar därför i enlighet med förslaget i motion A27 i aktuell del att riksdagen i stället för att anslå medel till Nya myndigheter inom arbetslivsområdet för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett nytt ramanslag på 575 000 000 kr, varav 225 000 000 kr skall avse Institutet för arbetslivsforskning och 350 000 000 kr skall avse Rådet för arbetslivsforskning.
Förslaget tillgodoser vad som anförts i motion A281 i aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande anslag till Myndigheter inom arbetslivsområdet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A27 yrkande 7 och med avslag på proposition 1994/95:158 i motsvarande del till ett nytt anslag Nya myndigheter inom arbetslivsområdet för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 575 000 000 kr, varav 225 000 000 kr till Institutet för arbetslivsforskning och 350 000 000 kr till Rådet för arbetslivsforskning,
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande inriktningen av besparingsåtgärder rörande de nya myndigheterna att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:A27 yrkande 8 och 1994/95:A281 yrkande 22 samt med avslag på proposition 1994/95:158 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört om inriktningen av besparingsåtgärder budgetåren 1997 och 1998 rörande de nya myndigheterna,
Särskilt yttrande
Regeringens beredning av förslaget om en ny myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet
Elver Jonsson (fp), Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson (kds) och Börje Hörnlund (c) anför:
Vi är starkt kritiska till att regeringen lägger fram förslag om genomgripande förändringar av arbetslivsforskningens organisation utan att frågan är ordentligt beredd. Avsaknaden av sedvanlig remissbehandling gör att riksdagens beslutsunderlag måste betraktas som undermåligt.
Användningen av de relativt stora medel som arbetslivsforskningen disponerar förtjänar en mer ingående analys än den som presteras i propositionen. Bl.a. saknas helt överväganden om arbetslivsforskningens roll inom ramen för en samordnad forskningspolitik.
Genom att propositionen uppenbarligen tagits fram i stor hast har synpunkter från forskare eller avnämare inom eller utanför berörda myndigheter inte beaktats.
Flera viktiga frågor är dåligt belysta i propositionen, bl.a. frågor om utbildning, kunskapsspridning och verksamhet ute på arbetsplatserna samt frågor om forskningens långsiktiga finansiering.
Vi anser att den nu föreslagna omorganisationen inte får äventyra det stöd som för närvarande kanaliseras till utbildningsinsatser och annan arbetsmiljöverksamhet på arbetsplatserna. En väsentlig del av dessa insatser utgörs av arbetsmiljöutbildning som drivs t.ex. i studieförbundens regi. Vi förutsätter att de föreslagna nya myndigheterna kommer att upprätthålla en sådan bred samverkan.
Propositionens lagförslag
Bilaga 1
Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter Förslag till lag om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift
Konstitutionsutskottets yttrande 1994/95:KU5y Bilaga 2 Ny myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet m.m.
Till arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet har den 28 mars 1995 beslutat inhämta yttrande från konstitutionsutskottet över proposition 1994/95:158 Ny myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet m.m, såvitt avser ledningsfunktionen av den nya myndighetsorganisationen. Ledningsfunktionen tas upp i motion 1994/95:A26 (v), yrkande 2, vari hemställts att myndigheten för FoU skall ledas av en styrelse.
Propositionen
I propositionen föreslås en ny organisation för forskning och utveckling inom arbetslivsområdet. Syftet är att uppnå en bättre samordning och en klar uppdelning mellan utförande verksamhet och medelsbevillning. Regeringen föreslår således att det inom arbetslivsområdet bildas dels en FoU-myndighet, dels ett medelsbeviljande råd för forskning och utveckling.
Den förstnämnda myndigheten skall bedriva forskning, utbildning, kompetens- och arbetslivsutveckling. Detta institut bör enligt propositionen inrättas som ett enrådighetsverk med en generaldirektör som chef. Regeringen anser vidare att det bör inrättas ett särskilt råd vid institutet med representanter för bl.a. arbetsmarknadens parter och med uppgift att säkerställa en fortlöpande insyn i verksamheten.
Den andra myndigheten -- ett råd med uppgift att bevilja medel till forskning och utveckling -- skall enligt propositionen ledas av en styrelse som utses av regeringen.
Motionen
I motion 1994/95:A26 framhålls att arbetslivsforskningens perspektiv kan smalna in och bli mer likriktat när arbetslivsforskningen samlas i ett institut. Det är därför av största vikt att institutet leds av en stark styrelse som är brett förankrad bland arbetslivets aktörer och i forskarvärlden.
Konstitutionsutskottets bedömning
Våren 1994 godkände riksdagen vissa riktlinjer beträffande de centrala förvaltningsmyndigheternas ledning, vilka föreslagits av regeringen i proposition 1993/94:185 Förvaltningsmyndigheternas ledning.
Konstitutionsutskottet framhöll vid behandlingen av propositionen att ledningsformen enrådighetsverk -- som regeringen föreslagit -- borde väljas i första hand. Endast om vägande skäl motiverade det, borde en myndighet ledas på annat sätt, och då närmast av en styrelse (1993/94:KU42). Propositionens riktlinjer innehöll en översiktlig redogörelse för vilka typer av myndigheter som borde ledas av en styrelse. Dit hörde i huvudsak myndigheter som arbetar under affärsliknande förhållanden eller som har en verksamhet som innebär ett stort finansiellt ansvar samt chefsmyndigheter för regionala organisationer. En del myndigheter vars verksamhet i hög grad berör enskilda personers integritet kunde också motivera att de leddes av en styrelse. Även i en del andra fall borde styrelseformen övervägas. Dit hörde främst forsknings- och kulturmyndigheter. För forskningsmyndigheterna gällde att riksdagen och regeringen beslutar om anslag och allmän inriktning av forskningen. Det ankom sedan enligt propositionen på myndigheten att fritt pröva vilka olika forskningsprojekt som den skall bedriva eller stödja och vilka krav som skall ställas utifrån speciella forskningsaspekter. Här låg det enligt regeringens mening nära till hands att myndigheten leddes av en professionell styrelse med en sådan sammansättning att verksamheten fick god förankring i forskarsamhället.
Mot konstitutionsutskottets beslut att ställa sig bakom dessa riktlinjer reserverade sig de socialdemokratiska ledamöterna, som förordade ett tillkännagivande till regeringen med följande innebörd: Den dåvarande huvudregeln att statliga myndigheter jämte verkschefen leddes av valda lekmannastyrelser, som garanterade både den samhälleliga insynen och det medborgerliga inflytandet, borde gälla även i framtiden. Ett absolut krav på lekmannastyrelser borde ställas inom forskningsområdet. Eftersom statsmakterna medvetet valt att ge dessa verksamheter stor frihet är det av stort värde med styrelser inom detta område. Smärre myndigheter som sysslade med rutinärenden kunde däremot enligt reservanterna inrättas som enrådighetsverk under förutsättning av att någon typ av insynsorgan fanns.
Från Vänsterpartiets sida framhölls att det inte fanns någon anledning att ändra den dåvarande ordningen. En övergång till enrådighetsverk skulle försvaga den demokratiska strukturen inom myndigheterna.
I den nu aktuella propositionen Ny myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet m.m. beskrivs den nya FoU-myndigheten bl.a. på följande sätt.
De verksamhetsutförande delarna i Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden samorganiseras i den nya FoU-myndigheten. Regeringen anser att det är principiellt viktigt att de nya huvudverksamheter som skall ingå i den nya myndigheten organiseras och bedrivs på ett sådant sätt att de bidrar till att upprätthålla och stärka forskningens kvalitet och relevans, å ena sidan, och till att i en vid betydelse föra ut och tillämpa forskningens resultat å andra sidan. Utbildningsinsatser, forskarstödda utvecklingsprojekt och informationsverksamheter är exempel på sådana verksamhetsåtaganden. Den nya myndighetens huvudsakliga verksamhet avses bestå i att bedriva forskning och utveckling.
Konstitutionsutskottet gör följande bedömning.
Riksdagens beslut om förvaltningsmyndigheternas ledning innebär att ledningsformen enrådighetsmyndighet bör komma i fråga i första hand. När det gäller t.ex. forskningsmyndigheter bör dock enligt riksdagsbeslutet en styrelseledning övervägas. Beslutet ger således utrymme för båda ledningsformerna. Från dessa utgångspunkter kan det finnas skäl att överväga en styrelseledning för Institutet för FoU i stället för den enrådighetsledning som föreslås i propositionen.
Stockholm den 18 april 1995
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c), Björn von Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp) och Håkan Holmberg (fp).
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionerna 2 Motioner 3 Uppvaktningar 7 Inkomna skrivelser 7 Utskottet 8 Inledning 8 Ny myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet 9 Propositionens huvudsakliga innehåll 9 Fråga om avslag på proposition 158 m.m. 11 Arbetslivsforskningens organisation m.m. 14 Inriktningen av FoU-verksamheten vid det nya institutet m.m. 15 De nya myndigheternas ledning 16 Finansieringen av de nya myndigheterna 17 Arbetslivsfonden 18 Överföring av medel till statsbudgeten 18 Övriga förslag rörande Arbetslivsfonden 20 Motioner om användningen av ytterligare återstående medel i Arbetslivsfonden 20 Motioner med förslag om hur förändringsarbetet i arbetslivet skall bedrivas när Arbetslivsfonden avvecklats 21 Motioner om att Arbetslivsfondens verksamhet skall fortsätta ännu en tid m.m. 22 Anslagsfrågor 25 B 1 Arbetarskyddsverket 25 Medelsanvisningen 26 Inriktningen av besparingsåtgärder avseende Arbetarskyddsverket 1997 och 1998 26 Övrigt 26 B 2 Myndigheter inom arbetslivsområdet 27 Medelsanvisningen 28 Inriktningen av besparingsåtgärder som avser de nya myndigheterna för 1997 och 1998 28 Hemställan 29 Reservationer 32 1. Avslag på proposition 158 m.m. (mom. 1), (m) 32 2. Arbetslivsforskningens organisation m.m. (mom. 3), (m) 32 3. Finansieringen av de nya myndigheterna (mom. 5), (m) 34 4. Finansieringen av de nya myndigheterna (mom. 5), (v) 34 5. Överföring av medel från Arbetslivsfonden till statsbudgeten (mom. 6), (m) 35 6. Motionsförslag med anknytning till Arbetslivsfonden (mom. 8), (v) 36 7. Anslag till Arbetarskyddsverket och Inriktningen av besparingsåtgärder rörande Arbetarskyddsverket (mom. 9 och 10), (m) 37 8. Övergripande ansvar för Arbetarskyddsverket för tillsyn och utveckling i arbetsmiljöverksamheten m.m. (mom. 12), (v) 37 9. Anslag till Myndigheter inom arbetslivsområdet och inriktningen av besparingsåtgärder rörande de nya myndigheterna (mom. 13 och 14), (m) 38 Särskilt yttrande Regeringens beredning av förslaget om en ny myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet, (fp, mp, kds, c) 39 Bilaga 1: Propositionens lagförslag 40 Bilaga 2: Konstitutionsutskottets yttrande 42