Ny myndighet för kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter
Betänkande 1995/96:UU3
Utrikesutskottets betänkande
1995/96:UU03
En ny myndighet för kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter
Innehåll
1995/96 UU3
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens (Utrikesdepartementets) proposition 1995/96:31 om en ny myndighet för kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter jämte de motioner som väckts med anledning av propositionen. Utskottet tillstyrker att en ny myndighet, Inspektionen för strategiska produkter, inrättas. Beträffande överlämnande av ärenden föreslår utskottet, med avvikelse från propositionens förslag, att det i lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (1991:341) om strategiska produkter skall stå att ärenden av principiell vikt eller som annars är av särskild vikt skall överlämnas till regeringen. I övrigt tillstyrker utskottet propositionen.
Utskottet påpekar att den administrativa reformen inte påverkar kriterierna för prövningen av ärenden rörande krigsmaterielexport.
Till betänkandet har fogats 10 reservationer.
Propositionen
I proposition 1995/96:31 föreslår regeringen (Utrikesdepartementet)
1. att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel,
2. att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1991:341) om strategiska produkter,
3. att riksdagen godkänner att en ny myndighet inrättas för kontroll över krigsmateriel och andra strategiska produkter,
4. att riksdagen godkänner att Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor ombildas till ett råd för samråd i exportkontrollfrågor hos den nya myndigheten,
5. att riksdagen till Inspektionen för strategiska produkter på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 11 500 000 kr.
Motionerna
1995/96:U7 av Martin Nilsson och Mariann Ytterberg (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att 1 a §, andra stycket i lagen om krigsmateriel skall lyda "Inspektionen skall med eget yttrande - - -
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regeringens initiativrätt.
1995/96:U8 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1995/96:31 i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skilja handläggningen av tillsyn av krigsmateriel och av dual use-produkter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om myndighet för tillståndsprövning av dual use- produkter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avgifter för tillståndsprövning av dual use- produkter,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Krigsmaterielinspektionen och Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor.
1995/96:U9 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principerna för svensk krigsmaterielexport,
2. att riksdagen med ändring i förslagen till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel 1 a § och i lagen (1991:341) om strategiska produkter 1 b §, beslutar att lydelsen skall vara: "Myndigheten skall med eget yttrande lämna över ett ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt",
3. att riksdagen beslutar att den nya myndigheten skall heta Krigsmaterielinspektionen,
4. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till lagreglering av riktlinjerna för krigsmaterielexport,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i övrigt anförts om riktlinjerna för krigsmaterielexport.
1995/96:U10 av Ola Karlsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att 1 § lag om ändring av lagen (1992:1300) om krigsmateriel utformas i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reglernas betydelse för internationell samverkan.
1995/96:U11 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att den politiska prövningen säkerställs,
2. att riksdagen beslutar om ändring av 1 a § lagen om krigsmateriel enligt vad i motionen anförts.
1995/96:U12 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1995/96:31,
2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vilka ärenden som skall prövas på myndighetsnivå och vilka beslut som skall prövas av regeringen,
3. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Inspektionen skall överlämna ett ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt,
4. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de rådgivande "riktlinjer" som i dag finns för reglerande av den svenska vapenexporten skall lagfästas,
5. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande ombildning av Rådgivande nämnden för krigsmaterielfrågor,
6. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla ärenden föregås av samråd med rådet innan det bestäms om ärendet skall avgöras av myndigheten eller regeringen,
7. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla förhandsbesked föregås av samråd med rådet,
8. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att endast sådana utförselärenden som tillstyrkts av samtliga partier i rådet kan bli föremål för positiva beslut,
9. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överprövning av beslut.
Yttranden från andra utskott
Utrikesutskottet har berett konstitutionsutskottet och försvarsutskottet möjlighet att yttra sig över propositionen och motioner i de delar som har samband med respektive utskotts beredningsområde. Konstitutionsutskottets yttrande (1995/96:KU4y) återfinns som bilaga 3 till betänkandet. Försvarsutskottets yttrande (1995/96:FöU1y) har intagits som bilaga 4 till betänkandet.
Utskottet
Inledning
Det har länge varit en strävan att befria regeringen från förvaltningsärenden av mer eller mindre rutinbetonad natur för att statsråden och departementen skall få möjlighet att ägna mer tid och kraft åt reformarbete, övergripande planering och prioritering och annat som kräver ett ställningstagande från regeringen som politiskt organ. Ett stort antal ärendegrupper på olika förvaltningsområden har delegerats från regeringen till myndigheter under regeringen under en följd av år.
Tanken att som ett led i denna strävan och utveckling delegera ärenden också på exportkontrollområdet har fått ökad aktualitet i takt med att dessa ärenden har ökat i antal. Ärendena gäller bl.a. utförsel av krigsmateriel och utförsel av varor med både civil och militär användning (s.k. dual use-produkter). Ökningen av antalet ärenden har samband med att lagstiftningen om kontroll över krigsmateriel och dual use-produkter efter hand har byggts ut till att omfatta allt fler varuslag och verksamheter i enlighet med Sveriges internationella åtaganden på exportkontrollområdet.
Möjligheterna att delegera exportkontrollärenden till myndighetsnivå har tidigare övervägts av en särskild utredare. Utredningen avlämnade i juni 1993 betänkandet Kontrollen över export av strategiskt känsliga varor (SOU 1993:56) vilket sedan remissbehandlades. En sammanställning av remissyttrandena finns i prop. 1993/94:176. Efter förslag i den propositionen ändrades lagstiftningen med verkan från den 1 januari 1995 så att regeringen fick möjlighet att delegera prövningen av tillståndsfrågor för dual use-produkter till den myndighet regeringen bestämmer.
En arbetsgrupp inom regeringskansliet har därefter övervägt delegeringsfrågan ytterligare och lagt fram förslag i form av ett utkast till lagrådsremiss. Utkastet har remissbehandlats. Utkastets lagförslag liksom en sammanställning av remissyttrandena återfinns i en bilaga till proposition 1995/96:31.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I proposition 1995/96:31 föreslås att Krigsmaterielinspektionen skall ombildas till en ny myndighet, Inspektionen för strategiska produkter. Den nya myndigheten skall pröva merparten av de ärenden om kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter som regeringen eller ett statsråd i dag prövar.
Regeringen skall också fortsättningsvis pröva ärenden som har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. Det skall inte längre förekoma att ett statsråd själv avgör tillståndsärenden på exportkontrollområdet.
Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor skall ombildas till ett råd för samråd i exportkontrollfrågor hos den nya myndigheten. Detta råd får ett vidare verksamhetsområde och en bredare sammansättning än den nuvarande nämnden.
Förslagen är ett led i strävandena att
- delegera sådana ärenden från regeringen till myndighetsnivå som inte
kräver ett ställningstagande från regeringen,
- utveckla det samråd som Rådgivande nämnden för krigsmaterielfrågor
är ett forum för i dag.
Förslagen innebär inte att prövningen av ärendena ändras i sak.
Reformen föreslås träda i kraft den 1 februari 1996.
En ny myndighet för prövning av förvaltningsärenden om kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter
En ny myndighet
I propositionen påpekas att enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel får det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om utförsel i dag själv avgöra de ärenden som inte avser utförsel i större omfattning eller som i övrigt är av större vikt. Prövning av andra ärenden enligt lagen om krigsmateriel är förbehållen regeringen.
Beträffande dual use-produkter skall enligt lagen (1991:341) om strategiska produkter frågor om utförseltillstånd och andra tillstånd prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Varken lagen om krigsmateriel eller lagen om strategiska produkter anger några förutsättningar för tillstånd, förbud och undantag enligt lagarna. Regeringen kan i sin verksamhet som prövningsinstans fritt forma en praxis och samordna den med Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik i övrigt.
I propositionen anförs att en given utgångspunkt är att regeringen också i fortsättningen skall ansvara för och kunna styra utvecklingen i praxis på området och anpassa den till växlande utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska krav. För att säkerställa detta är det emellertid inte nödvändigt att regeringen eller ett statsråd prövar alla de ärenden - upp emot 3 000 per år - som i dag avgörs på detta sätt. Det kan räcka att regeringen prövar de ärenden som är viktiga för utvecklingen eller som är svårbedömda. Dessa ärenden är inte så många. Andra ärenden bör delegeras till en myndighet under regeringen.
En prövning på myndighetsnivå kräver enligt regeringen att myndigheten kan tillföras sakkunskap och kontinuerlig inblick i utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska frågor. Den lösning som ligger närmast till hands är att Krigsmaterielinspektionen ombildas till en ny myndighet för prövning av ärenden enligt lagen om krigsmateriel och lagen om strategiska produkter. Regeringen anför att den nya myndigheten bör ha ett namn som inte ger underlag för uppfattningen att verksamheten omfattar endast krigsmateriel. Inspektionen för strategiska produkter är ett lämpligt namn.
I motion U8 (m) anförs att kontrollen av krigsmateriel respektive av dual use- produkter regleras i två skilda lagar och bygger på två fundamentalt skilda synsätt. Utförsel av krigsmateriel är i princip förbjuden. Dual use-produkter omfattas däremot i princip av frihandel. Enligt motionärerna finns det sålunda ingen anledning att prövning enligt de två skilda lagarna skall ske av samma myndighet. Regeringens proposition avvisas därför (yrkande 1).
Även i motion U12 (mp) föreslås att propositionen avslås. Motionärerna anför att krigsmaterielärenden är politiska ärenden som det ankommer på regeringen att avgöra. Överväganden i samband med dessa ärenden omfattar löpande bedömningar som berör utrikes- och försvarspolitiken (yrkande 1).
I motion U8 (m) anförs att krigsmaterielinspektionen fortsättningsvis bör finnas kvar med samma uppgifter som hittills. Motionärerna finner ingen anledning att nu ändra den ordning som gäller och någon förändring i lagen är därför inte motiverad (yrkande 5 delvis).
Enligt motion U9 (fp) är det i sig inte orimligt att den nya myndigheten i stället för namnet Krigsmaterielinspektionen får namnet Inspektionen för strategiska produkter. Å andra sidan menar motionärerna att de frågor som är politiskt mest känsliga är de som rör dispens för export av krigsmateriel. Det nya namnet kan uppfattas göra myndighetens uppgifter mer diffusa. Riksdagen bör därför besluta att den nya myndigheten skall heta Krigsmaterielinspektionen (yrkande 3).
Konstitutionsutskottet (1995/96:KU4y) finner den föreslagna ordningen med en funktionsfördelning mellan regeringen och en från regeringen fristående myndighet rimlig och i linje med allmän förvaltningspraxis. Konstitutionsutskottet avstyrker således de motioner som föreslår avslag på propositionen.
Försvarsutskottet påpekar i sitt yttrande (1995/96:FöU1y) till utrikesutskottet att man vid ett flertal tillfällen framhållit att svensk försvarsindustris förmåga att leverera högteknologiska produkter till det svenska försvaret har ett stort säkerhetspolitiskt värde. Det är ett försvarspolitiskt intresse att formerna för att pröva exporttillstånd m.m. i enlighet med krigsmateriellagen fungerar effektivt. Försvarsutskottet uppfattar att regeringsförslaget är en administrativ reform för att förenkla och effektivisera behandlingen av aktuella tillståndsärenden. Från försvarspolitiska utgångspunkter har försvarsutskottet ingen erinran mot regeringens förslag.
Utrikesutskottet har inget att invända mot konstitutionsutskottets och försvarsutskottets yttranden i dessa delar. Utskottet vill inledningsvis framhålla att inrättandet av en ny myndighet för kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter är en administrativ reform. Kriterierna för prövningen av ärendena ändras inte av den föreslagna reformen. Genom att befria regeringen från förvaltningsärenden av mer eller mindre rutinbetonad karaktär kan statsråden och departementen ägna mer kraft och tid åt reformarbete och annat som kräver ställningstaganden från regeringen som politiskt organ.
Beträffande hanteringen av ärenden rörande kontrollen av krigsmateriel respektive av dual use-produkter vill utskottet understryka att det rör sig om två separata regelverk, lagen om krigsmateriel respektive lagen om strategiska produkter. Att en och samma myndighet prövar olika ärenden enligt olika regelverk kan enligt utskottets uppfattning inte anses utgöra något problem. Den nya myndigheten kommer att tillföras sakkunskap och kontinuerlig inblick i utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska frågor vilket kommer att vara till nytta för prövningen enligt de två lagarna.
Vidare bör det påpekas att utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska överväganden liksom hittills skall fälla utslaget vid prövningen av ärenden. Regeringen skall också i fortsättningen pröva ärenden som har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt.
Därmed avstyrks motionerna U8 (m) yrkande 1 och U12 (mp) yrkande 1.
Som redan framgått delar utskottet regeringens uppfattning att en ny myndighet för kontroll över krigsmateriel och andra strategiska produkter bör inrättas.
Utskottet tillstyrker härmed propositionens förslag i denna del och avstyrker motion U8 (m) yrkande 5 (delvis).
Beträffande namnet på den nya myndigheten instämmer utskottet i regeringens bedömning att det bör vara ett namn som inte ger underlag för uppfattningen att verksamheten omfattar endast krigsmateriel. Inspektionen för strategiska produkter är således ett lämpligt namn.
Därmed avstyrks motion U9 (fp) yrkande 3.
Prövningens inriktning
I propositionen framhålls att det vid en delegering till myndighetsnivå är nödvändigt att lyfta fram de principer som regeringen har lagt fast i sin praxis och som på krigsmaterielområdet har kommit till uttryck i regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan. Riktlinjerna framgår av prop. 1991/92:174 Lag om krigsmateriel (s. 41) och bet. 1992/93:UU1 Krigsmaterielexport. Dessa principer ger god ledning i de flesta fall.
Principerna innebär att Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska intressen skall fälla utslaget i ärendena.
I propositionen anförs att det är viktigt att principerna i regeringens praxis får genomslag på myndighetsnivån utan någon eftersläpning. Delegeringen bör genomföras på ett sätt som garanterar att så sker och att den inte leder till att prövningen ändras i sak. Delegeringen bör kombineras med att man i lag uttryckligen anger vilken inriktning som tillståndsprövningen skall ha.
I lagen om krigsmateriel bör det föreskrivas att tillstånd enligt lagen får lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik.
En motsvarande lagbestämmelse för dual use-produkter bör ange att tillstånd skall lämnas, om det inte strider mot utrikes-, säkerhets- eller försvarspolitiska intressen.
Närmare principer för prövningen har lagts fast i regeringens praxis och bör enligt propositionen också i fortsättningen utvecklas genom praxis och inte genom lagstiftning. Regeringen bör behålla det övergripande ansvaret för praxisbildningen och kunna styra utvecklingen genom att pröva vissa ärenden.
Enligt den enskilda motionen U10 (m) finns det en betydande risk för att den av regeringen föreslagna formuleringen i 1 § i lagen om krigsmateriel leder till en skärpt inställning till vapenexport i framtiden. Vidare anförs att det finns näringspolitiska skäl att tillåta export av krigsmateriel. Motionären hänvisar till förslaget i regeringens remiss till Lagrådet vari föreskrevs att tillståndsgivningen skulle grundas på utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska överväganden . I motionen yrkas att lagen ges denna utformning kompletterat med näringspolitiska överväganden (yrkande 1). Motionären anser vidare att tillämpningen av reglerna för vapenexport bör harmoniseras med andra europeiska länder. För att internationell samverkan skall vara möjlig krävs både likartade regler och likartad tillämpning av reglerna (yrkande 2).
I motion U9 (fp) anförs att frågor rörande export av krigsmateriel är av vital betydelse för trovärdigheten för svensk utrikespolitik. Den hittillsvarande restriktiviteten i dispensgivningen bör ligga fast. I motionen erinras om riktlinjerna för krigsmaterielexport. Till grund för dessa riktlinjer ligger att tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller till annan samverkan med någon i utlandet avseende krigsmateriel bör medges endast om sådan utförsel eller samverkan 1. bedöms erforderlig för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd, samt 2. inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik . I motionen anförs att detta bör gälla även i fortsättningen. En mer liberal dispensgivning bör föregås av en bred parlamentarisk beredning, som tar sin utgångspunkt i långsiktigt förändrade försvars-, säkerhets- och utrikespolitiska förutsättningar. Vad som anförts om principerna för svensk krigsmaterielexport bör ges regeringen till känna (yrkande 1).
Konstitutionsutskottet betonar i sitt yttrande att den föreslagna ordningen inte innebär någon förändring av de grundläggande villkoren för tillståndsgivningen och menar att därmed får motion U9 (fp) yrkande 1 anses tillgodosedd.
Utrikesutskottet instämmer i konstitutionsutskottets synpunkter. Utskottet kan inte dela uppfattningen i motion U10 (m) att det finns näringspolitiska skäl att tillåta export av krigsmateriel utan anser, i likhet med utskottets tidigare ställningstaganden i t.ex. 1992/93:UU1 och vad som anförs i proposition 1995/96:31, att utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska överväganden skall fälla utslaget vid prövning av de ärenden det är fråga om. Därmed är det inte heller aktuellt med någon förändring av reglerna för att uppnå ökad harmonisering med andra länder.
Med det anförda avstyrks motion U10 (m) yrkandena 1 och 2.
Utskottet vill i detta sammanhang påpeka att till grund för riktlinjerna ligger att tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller till annan samverkan med någon i utlandet avseende krigsmateriel bör medges endast om sådan utförsel eller samverkan 1. bedöms erforderlig för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd, samt 2. inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik (prop. 1991/92:174 Lag om krigsmateriel s. 41).
Dessa riktlinjer - som tidigare behandlats av riksdagen (prop. 1991/92:174 Lag om krigsmateriel, bet. 1992/93:UU1 Krigsmaterielexport) - påverkas inte av den reform som föreslagits i föreliggande proposition. Yrkande 1 i motion U9 (fp) är därmed redan tillgodosett.
Därmed avstyrker utskottet motion U9 (fp) yrkande 1.
Lagreglering av riktlinjerna
I motion U9 (fp) påpekas att krav på att de nu gällande riktlinjerna skall lagregleras tidigare har avvisats av riksdagen. I samband med att dispensgivningen nu överförs från regeringen till en självständig myndighet kommer enligt motionärerna frågan i ett nytt läge. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till lagreglering av riktlinjerna för krigsmaterielexport (yrkande 4). Även i motion U12 (mp) framförs krav på att riktlinjerna skall lagfästas. Inspektionen för strategiska produkter är inte en politisk instans utan en förvaltningsmyndighet som skall syssla med rättstillämpning. Enligt motionärerna skulle regeringen och den nya myndigheten på ett helt annat sätt än i dag tvingas tillse att de regler som finns för export av vapen verkligen efterlevs om riktlinjerna lagfästes (yrkande 4).
Enligt motion U9 (fp) bör regeringen - för att den politiska praxisbildningen skall tillgodoses - kunna utfärda förordningar om länder och visst vapenslag även under andra förhållanden än dem som regleras i lag (yrkande 5).
Konstitutionsutskottet påpekar i sitt yttrande till utskottet att kravet på en längre gående formalisering av reglerna innebär antingen att de sedan den 1 januari 1993 gällande riktlinjerna för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan i väsentliga delar måste transformeras till lagtext eller att regeringen bemyndigas meddela närmare föreskrifter om vad som skall beaktas vid prövningen. Enligt konstitutionsutskottet är ett sådant förfarande onödigt. Konstitutionsutskottet avstyrker motionerna U9 (fp) yrkande 4 och U12 (mp) yrkande 4 samt finner att önskemålen i motion U9 (fp) yrkande 5 torde vara uppfyllda.
Utrikesutskottet har inget att invända mot konstitutionsutskottets uppfattning. Utskottet vill erinra om att propositionens förslag innebär att delegeringen till myndighetsnivå kombineras med att det i lag uttryckligen anges vilken inriktning som tillståndsprövningen skall ha. Det står samtidigt klart att de utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska intressena är mångskiftande. Möjligheterna att förutse och på ett smidigt sätt författningsreglera de olika situationer som kan komma upp i tillämpningen är begränsade. Även i fortsättningen bör närmare principer för prövningen utvecklas genom regeringens praxis och inte genom lagstiftning.
Med det anförda avstyrks motionerna U9 (fp) yrkande 4 och motion U12 (mp) yrkande 4.
Utskottet är av motsvarande skäl inte berett att biträda förslaget att regeringen skall kunna utfärda förordningar om vissa länder eller vapentyper. Därmed avstyrks motion U9 (fp) yrkande 5.
Handläggning av ärenden rörande dual use-produkter
Enligt motion U8 (m) ligger det ett värde i att dual use-produkter hanteras i en ordning skild från krigsmateriel. Motionärerna anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att handläggningen av tillsyn av krigsmateriel och av dual use-produkter bör skiljas (yrkande 2). Motionärerna anför vidare att de delar uppfattningen i betänkandet Kontrollen över export av strategiskt känsliga varor (SOU 1993:56) att tillståndsprövningen för dual use-produkter bör delegeras från regeringen till Kommerskollegium (yrkande 3 delvis).
Konstitutionsutskottet anser inte att de skäl som framförs i motion U8 (m) för att delegera tillståndsgivningen av dual use-produkter till Kommerskollegium är övertygande och avstyrker därför motionskraven.
Utrikesutskottet - som delar konstitutionsutskottets uppfattning - har ovan anfört att det inte finns någon anledning att inte låta den nya myndigheten handlägga ärenden både rörande krigsmateriel och rörande dual use-produkter. I och med att det nu inrättas en fristående myndighet är det naturligt att lägga även ärenden rörande dual use-produkter på denna myndighet.
Därmed avstyrks motion U8 (m) yrkandena 2 och 3 (delvis).
Ärendefördelning mellan myndigheter och regeringen
Avgränsningen mellan de ärenden som skall prövas på myndighetsnivå och de ärenden som skall prövas av regeringen bör enligt propositionen utformas så att regeringen kan styra utvecklingen av praxis och anpassa den till växlande utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska krav. Dessutom måste regeringen ha möjlighet att uppfylla kravet på samråd med Utrikesnämnden enligt regeringsformen.
Samtidigt är det viktigt att reglerna blir lätta att förstå och tillämpa. De sökandes intresse av enkelhet och snabbhet i kontakterna med myndigheterna bör också vägas in.
Regeringen föreslår att regler med följande innebörd bör tas in i lagen om krigsmateriel och lagen om strategiska produkter:
- Alla ärenden skall väckas på myndighetsnivå. Myndigheten ser till att
varje ärende blir tillräckligt utrett.
- Myndigheten tar ställning till om ärendet behöver prövas av regering-
en. I så fall lämnas ärendet över till regeringen. En förutsättning för
överlämnande bör vara att ärendet har principiell betydelse eller annars
är av särskild vikt.
- Myndigheten avgör själv de ärenden som inte överlämnas till regering-
en.
I propositionen föreslås att 1a § andra stycket i lagen (1992:1300) om krigsmateriel respektive 1b § andra stycket i lagen (1991:341) om strategiska produkter skall få följande lydelse: Inspektionen /respektive en myndighet/ får med eget yttrande lämna över ett ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt ... .
I motionerna U7 (s) yrkande 1, U9 (fp) yrkande 2, U11 (v) yrkande 2 samt U12 (mp) yrkande 3 yrkas att får skall bytas ut mot skall i den citerade meningen.
I motionerna anförs bland annat att det med hänsyn till den svenska utrikespolitiken är synnerligen viktigt att det övergripande politiska ansvaret för hanteringen av de aktuella ärendena ligger kvar hos regeringen. Oklarheter i kompetensfördelningen mellan myndighet och regering har i andra sammanhang inneburit att handläggningen blivit lidande.
Konstitutionsutskottet menar att den springande punkten i denna del är hur de underliggande villkoren för ett ärendes överlämnande är formulerade. Konstitutionsutskottets slutsats är att valet av får eller skall inte i sig har någon avgörande betydelse för huruvida ett enskilt ärende faktiskt kommer att lämnas till regeringens prövning eller inte. Konstitutionsutskottet finner emellertid att kravet på överlämnande till regeringen när ett ärende har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt kommer till tydligare uttryck om det i lagförslaget står skall med eget yttrande lämna över ett ärende till regeringens prövning ... .
Utrikesutskottet vill framhålla följande i frågan om hur man avgränsar de ärenden som skall prövas på myndighetsnivå. Som anförs i propositionen bör en fördelning göras så att regeringen kan styra utvecklingen av praxis och anpassa den till växlande utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska krav. Dessutom måste regeringen ha möjlighet att uppfylla kravet på samråd med Utrikesnämnden enligt 10 kap. 6 § regeringsformen. Med den i propositionen föreslagna formuleringen får ... överlämna ett ärende torde dessa krav i och för sig vara uppfyllda.
Frågan om det i lagtexten bör stå får eller skall överlämna ett ärende är således inte avgörande. Mot bakgrund av konstitutionsutskottets yttrande är dock utskottet berett att föreslå att ordet får i regeringens förslag till lydelse av 1 a § andra stycket i lagen om krigsmateriel respektive 1 b § andra stycket i lagen om strategiska produkter ersätts med skall .
Därmed är motionerna U7 (s) yrkande 1, U9 (fp) yrkande 2, U11 (v) yrkande 2 samt U12 (mp) yrkande 3 tillgodosedda.
I propositionen anförs att i krislägen och tillspetsade situationer kan det vara motiverat att regeringen prövar fler eller andra ärenden än vad som normalt är ändamålsenligt. Med tanke på detta bör regeringen bemyndigas att besluta ytterligare regler om överlämnande av ärenden till regeringen.
I motion U7 (s) berörs lagförslagens formulering Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden till regeringen (lagen om krigsmateriel 1a § respektive lagen om strategiska produkter 1b §). Motionärerna utgår från att denna mening har till syfte att tillförsäkra regeringen initiativrätt vad gäller att ta över ärenden. Det är enligt motionen ytterst angeläget att regeringen har en sådan rätt i situationer som kan uppkomma, att den praktiskt kan utövas snabbt och effektivt samt så tidigt som möjligt i behandlingen av ett ärende (yrkande 2). Också i motion U12 (mp) yrkas att regeringen själv skall kunna ta initiativ och besluta om överlämnande av ärenden till regeringen (yrkande 2 delvis).
Konstitutionsutskottet framhåller i sitt yttrande att regeringen enligt förslaget har möjlighet att bestämma vilka ärenden den under vissa omständigheter vill avgöra. Konstitutionsutskottet menar att med den föreslagna konstruktionen torde önskemålen i motion U7 (s) yrkande 2 vara uppfyllda.
Utrikesutskottet - som inte har något att invända mot konstitutionsutskottets uppfattning - förutsätter att regeringen kommer att utnyttja möjligheten att utfärda ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden till regeringen när det är nödvändigt för att styra utvecklingen av praxis. Utskottet utgår från att det faktum att de föreskrifter som regeringen bemyndigas att meddela naturligtvis måste vara av generell karaktär inte hindrar ett snabbt och effektivt överlämnande av ärenden. Som anförs i propositionen kan det i krislägen eller andra tillspetsade situationer vara motiverat att regeringen prövar fler eller andra ärenden än vad som normalt dr ändamålsenligt. Regeringens bemyndigande att besluta om ytterligare regler om överlämnande av ärenden till regeringen bör ses mot denna bakgrund. Det kan gälla t.ex. alla ärenden som avser export till ett visst land eller som avser varor av ett visst slag. Det kan här påpekas att det övergripande politiska ansvaret för hanteringen av krigsmaterielärenden åvilar regeringen.
Med det anförda anses motionerna U7 (s) yrkande 2 samt U12 (mp) yrkande 2 (delvis) besvarade.
I propositionen föreslås vidare att när en myndighet lämnar över ett ärende till regeringen skall myndigheten bifoga ett eget yttrande. De ärenden som överlämnas till regeringen skall avgöras som regeringsärenden. Det skall inte längre förekomma att ett statsråd själv avgör tillståndsärenden på exportkontrollområdet.
Statens kärnkraftsinspektion (SKI) bör enligt regeringen tills vidare behålla den prövningsuppgift man har på exportkontrollområdet. Erfarenheterna får visa om en sådan uppgiftsfördelning mellan SKI och Inspektionen för strategiska produkter är ändamålsenlig eller om den bör ändras i något avseende. Det bör vara en uppgift för regeringen att besluta om detta.
Mot denna bakgrund bör lagen om strategiska produkter ange att ärendena prövas av Inspektionen för strategiska produkter eller av den myndighet som regeringen bestämmer.
Något motsvarande arrangemang behövs inte på krigsmaterielområdet. Där bör uppgiften att vara prövningsinstans på myndighetsnivå genomgående ligga på Inspektionen för strategiska produkter.
I motion U12 (mp) anförs att samtliga ärenden om tillstånd till tillverkning, utförsel i större omfattning, utförsel till känsliga destinationer eller annan utlandssamverkan än utförsel enligt lagen om krigsmateriel skall avgöras av regeringen. Den nya myndigheten skall bland annat pröva ärenden enligt krigsmateriellagen som inte avser utförsel i större omfattning eller som i övrigt inte är av större vikt (yrkande 2 delvis).
Vikten av att den politiska prövningen säkerställs framhålls i motion U11 (v). I motionen anförs att det är ytterst viktigt att det politiska ansvaret inte inskränks genom den nya ordningen. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna (yrkande 1).
Utskottet har ovan anfört sin syn på överlämnandet av ärenden från myndigheter till regeringen. Ett av syftena med reformen är att befria regeringen från rutinärenden. Med den i motion U12 (mp) yrkande 2 (delvis) föreslagna ordningen för överlämnande av ärenden torde detta syfte ej uppnås. Med det anförda avstyrks motionen i denna del.
Beträffande det politiska ansvaret för prövningen har utskottet redan framhållit att regeringen bör behålla det övergripande ansvaret för praxisbildningen i enlighet med vad som anförs i propositionen.
Något tillkännagivande är inte påkallat, och motion U11 (v) yrkande 1 avstyrks därmed.
Ombildning av Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor
Rådgivande nämnden ombildas till ett exportkontrollråd hos den nya myndigheten
Regeringen anför i propositionen att man vill utveckla det samråd som Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor är ett forum för i dag. Bildandet av en ny myndighet - Inspektionen för strategiska produkter - för prövning av bl.a. krigsmaterielärenden aktualiserar frågan om en ombildning av nämnden.
Föreskrifter om detta kan beslutas av regeringen. Det förhållandet att riksdagen medverkade genom att lämna sitt godkännande när nämnden inrättades motiverar att regeringen inhämtar riksdagens godkännande av en ombildning av nämnden.
I linje med vad som gäller för andra myndigheter med tillståndsprövning och tillsyn som huvuduppgifter bör enligt regeringen den nya myndigheten organiseras enligt en enrådighetsmodell. Myndighetschefen skall alltså i princip ensam ha beslutsansvaret.
Regeringen föreslår att den nuvarande rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor bör ombildas till ett råd för samråd i exportkontrollfrågor hos inspektionen. Rådet får ett vidare verksamhetsområde och en bredare sammansättning än den nuvarande nämnden.
I propositionen anförs vidare att behandlingen av ett ärende i ett sådant organ för samråd som det här gäller har sin naturliga plats i beredningsprocessens slutskede, dvs. omedelbart innan inspektionen lämnar över ärendet till regeringen eller själv avgör ärendet.
Exportkontrollrådets uppgifter, sammansättning och arbetsformer
Arbetet i rådet skall ta sikte inte bara på samråd. Det skall också tillföra myndigheten sakkunskap och kontinuerlig inblick i relevanta utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska frågor.
För dessa ändamål bör
- myndighetschefen med jämna mellanrum informera rådet om myndig-
hetens verksamhet på exportkontrollområdet,
- viktigare beslut föregås av samråd med rådet,
- myndigheten genom föredragningar i rådet få kännedom om de län-
derbedömningar, bedömningar av spridningsrisker m.m. som görs inom
regeringskansliet med hjälp av internationellt informationsutbyte och det
kontaktnät som utlandsmyndigheterna utgör.
Lekmän bör ingå i rådet. Dessa ledamöter bör regeringen utse efter förslag från de partier som är företrädda i Utrikesnämnden. Myndighetschefen bör vara den som leder överläggningarna i rådet.
Behandlingen av ett ärende i rådet kan enligt regeringen ske så att myndighetschefen eller någon annan föredrar ärendet, att de närvarande överlägger med varandra och att myndighetschefen summerar den diskussion som har varit. Formliga omröstningar är inte nödvändiga i ett råd för samråd.
Enligt de allmänna regler som finns i sekretesslagen (1980:100) blir ledamöterna i rådet bundna av handlingssekretess och tystnadsplikt på samma sätt som andra som tjänstgör hos myndigheten.
Något beslutsfattande i egentlig mening bör inte förekomma i rådet.
Behandlingen av en fråga i rådet befriar självfallet inte regeringen från dess skyldighet enligt regeringsformen att överlägga med Utrikesnämnden.
I motion U8 (m) anförs att Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor fortsättningsvis bör finnas kvar med samma uppgifter som hittills. Motionärerna finner ingen anledning att nu ändra den ordning som gäller. Någon förändring i lagen är därför inte motiverad (yrkande 5 delvis).
I motion U12 (mp) återfinns flera yrkanden rörande ombildningen av Rådgivande nämnden. Motionärerna anser att det är viktigt att rådet får ta del av underlagsmaterialet på ett så tidigt stadium som möjligt (yrkande 5). Vidare bör alla ärenden föregås av samråd med rådet innan det bestäms om ärendet skall avgöras av myndigheten eller regeringen (yrkande 6). Eventuella förhandsbesked skall föregås av samråd med rådet (yrkande 7). Endast de utförselärenden som tillstyrkts av samtliga partier i rådet kan bli föremål för positiva beslut (yrkande 8).
Konstitutionsutskottet anför i sitt yttrande att man på goda grunder kan anta att det rådgivande organet får en framträdande roll när det gäller beslut om vilka ärenden som skall avgöras av myndigheten eller regeringen. Med det anförda anser konstitutionsutskottet att motion U12 (mp) yrkande 6 är tillgodosedd.
Vidare framhåller konstitutionsutskottet att man utgår från att det arbetssätt som utvecklats under de cirka tio år som rådgivande nämnden funnits kommer att fortsätta och att det faktum att en större krets av partier kommer att vara med inte kommer att utgöra något hinder för ett smidigt arbetssätt. Konstitutionsutskottet tillstyrker propositionens förslag i denna del och avstyrker motion U12 (mp) yrkandena 5, 7 och 8.
Utrikesutskottet vill erinra om att i och med att en ny myndighet inrättas aktualiseras frågan om ombildning av Rådgivande nämnden för krigsmaterielfrågor. Motioner som avstyrker förslaget om en ny myndighet har tidigare i betänkandet avvisats av utskottet. Mot bakgrund av utskottets tidigare ställningstagande anser utskottet att Rådgivande nämnden bör ombildas till ett råd för samråd i exportkontrollfrågor hos den nya myndigheten.
Därmed tillstyrks propositionens förslag i denna del och motion U8 (m) yrkande 5 (delvis) avstyrks.
Utrikesutskottet delar konstitutionsutskottets uppfattning att man kan anta att samrådsorganet får en framträdande roll när det gäller frågan om vilka ärenden som skall avgöras av myndigheten respektive regeringen. En detaljreglering i denna fråga vore olämplig.
Motion U12 (mp) yrkande 6 avstyrks.
Utskottet vill vidare anföra att det inte är lämpligt att reglera nämndens arbetsformer i detalj.
Därmed avstyrks motion U12 (mp) yrkandena 5, 7 och 8.
Finansiering av den nya myndighetens verksamhet
Regeringen beräknar i propositionen årskostnaderna för den nya myndigheten till ca 11,5 miljoner kronor. Av statsfinansiella skäl bör verksamheten finansieras genom någon form av avgifter från de företag vars produkter omfattas av kontrollen över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter.
Myndigheten skall ha ett vidare verksamhetsområde än den nuvarande Krigsmaterielinspektionen. Det förhållandet att de nya arbetsuppgifterna avser dual use- produkter talar enligt regeringen för att de företag som tillverkar och exporterar sådana produkter också bör delta i finansieringen.
De avgiftsskyldigas krets bör anges med en beloppsgräns för värdet av sålda produkter. Denna gräns kan lämpligen sättas vid 2,5 miljoner kronor. En förutsättning för avgiftsskyldighet bör vara att värdet av tillverkarens sålda produkter under året överstiger detta belopp.
Avgifterna bör liksom hittills redovisas mot en inkomsttitel på statsbudgeten. Den återkommande prövning av verksamheter och kostnadsramar som sker inom ramen för budgetprocessen är en garanti för att avgiftsfinansieringen inte påverkar myndighetens kostnadsmedvetande negativt.
I motion U8 (m) anförs att finansieringen av tillståndsprövningen för dual use-produkter bör ske på samma sätt som i Norden och EU i övrigt för att inte diskriminera verksamhet i Sverige i förhållande till verksamhet i andra länder. Motionärerna avvisar avgifter för tillståndsprövning av dual use-produkter eftersom sådana avgifter inte finns i våra grannländer eller i andra EU-länder (yrkande 4).
Utskottet har inget att erinra mot den föreslagna avgiftsfinansieringen. Beträffande utvidgningen av avgiftsskyldigheten till att omfatta även en del av de företag som tillverkar dual use-produkter vill utskottet, i likhet med vad som anförs i propositionen, erinra om att ett övergripande syfte med exportkontrollen för dual use-produkter är detsamma som ligger bakom krigsmaterielkontrollen: det skall undvikas att Sverige bidrar till sådan militär upprustning som kan hota fred och frihet.
Vidare vill utskottet påpeka att en förutsättning för avgiftsskyldighet enligt propositionen bör vara att värdet av tillverkarens sålda produkter under året överstiger 2,5 miljoner kronor.
Därmed avstyrks motion U8 (m) yrkande 4.
Överprövning av beslut
I propositionen anförs att allmänt gäller att ändamålet med en möjlighet att överklaga myndigheters beslut bör vara att bereda enskilda intressen i ärendena rättsskydd. Regeringen anför att det är viktigt att hålla detta i minnet när man skall utforma regler om vilka beslut av en myndighet som skall vara möjliga att överklaga.
Avslag och förbud
En första fråga är om det mot denna bakgrund bör finnas en möjlighet att överklaga ett beslut varigenom en myndighet på området avslår en ansökan om tillstånd eller undantag eller förbjuder att ett anbud lämnas eller att ett avtal ingås.
Utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska överväganden skall fälla utslaget i ärendena. Enskilda intressen, t.ex. ett företags intresse av att få avsättning för sina produkter, skall inte vägas in vid prövningen av en ansökan.
Det förhållandet att prövningen hos myndigheten inte skall omfatta enskilda intressen motiverar enligt propositionen att sådana intressen inte heller kan göras gällande genom en möjlighet att överklaga dessa beslut till en högre instans.
Återkallelse av tillstånd
Vid beslut att återkalla ett tillstånd är situationen enligt propositionen annorlunda. Utgångspunkten är att tillståndshavaren har rätt att behålla tillståndet. En återkallelse förutsätter att han har åsidosatt föreskrifter eller villkor eller att det finns andra särskilda skäl till återkallelse. En återkallelse får inte avse tillstånd till avtal som redan har ingåtts.
Här gör sig trygghetsaspekter gällande på ett annat sätt än vid beslut att avslå en ansökan eller meddela ett förbud. I en del återkallelsefall ställer också den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna krav på att det skall finnas en möjlighet till domstolsprövning.
Av dessa skäl bör beslut på myndighetsnivå att återkalla ett tillstånd enligt lagen om krigsmateriel eller lagen om strategiska produkter kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Avgiftsbeslut
Den nya myndigheten skall bestämma en årlig avgift för företag som har tillstånd att tillverka krigsmateriel eller som tillverkar dual use-produkter av det slag som omfattas av myndighetens tillsyn. Av hänsyn till rättssäkerheten bör också dessa beslut enligt regeringen kunna överklagas till domstol.
Regeringsbeslut
Regeringsbeslut bör kunna överprövas bara om de avser återkallelse av ett tillstånd att tillverka krigsmateriel eller återkallelse av ett tillstånd att tillhandahålla krigsmateriel. Överprövning bör då - liksom hittills - göras av Regeringsrätten enligt lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut.
Enligt propositionen skall beslut på myndighetsnivå att återkalla ett tillstånd eller att bestämma en årlig avgift få överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. I motion U12 (mp) anförs att dessa beslut inte lämpar sig för prövning i domstol. Motionärerna föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att sådana beslut på myndighetsnivå får överklagas hos regeringen (yrkande 9). I motion U8 (m) yrkas att tillståndsprövningen för dual use-produkter bör delegeras från regeringen till Kommerskollegium. I motionen anförs att Kommerskollegiums beslut bör kunna överklagas till regeringen (yrkande 3 delvis).
Konstitutionsutskottet ansluter sig till bedömningarna och förslagen i propositionen i denna del och avstyrker motion U12 (mp) yrkande 9.
Vidare uppmärksammar konstitutionsutskottet frågan hur långt Europakonventionens krav på tillgång till domstolsprövning sträcker sig. Konstitutionsutskottet framhåller att det finns skäl att noga följa vad som händer på detta område och vid behov ompröva regelsystemet för överprövning.
Utrikesutskottet vill erinra om de krav på möjlighet till domstolsprövning som finns i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Utskottet delar konstitutionsutskottets uppfattning att det finns skäl att noga följa vad som händer på detta område. Utskottet kan inte ställa sig bakom motionärernas förslag att vissa beslut skall överklagas till regeringen och inte till domstol.
Motion U12 (mp) yrkande 9 avstyrks därmed.
Utskottet har tidigare i betänkandet avstyrkt förslag i motion U8 att ärenden rörande dual use-produkter skall ligga på Kommerskollegium.
I konsekvens med detta avstyrks motion U8 (m) yrkande 3 (delvis).
Genomförande
Regeringen anför i propositionen att den nya myndigheten bör börja sin verksamhet den 1 februari 1996. Ärenden som har väckts men som inte har avgjorts före den dagen skall lämnas över från regeringskansliet till myndigheten. Det bör vara en uppgift för myndigheten att undersöka om det bland dessa ärenden finns något ärende som behöver prövas av regeringen enligt de nya reglerna om överlämnande av ärenden till regeringens prövning. I så fall bör myndigheten fullfölja beredningen och överlämna ärendet enligt dessa regler.
Sedan år 1985 lämnar regeringen årligen till riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Regeringen avser att också i fortsättningen lämna riksdagen årliga redogörelser av detta slag.
Konstitutionsutskottet anför i sitt yttrande att det finns skäl att noga följa upp den nya organisationen. Konstitutionsutskottet framhåller att regeringen bör se till att en uppföljning av det första årets verksamhet kommer till stånd och att resultatet av denna redovisas våren 1997 i den årliga redogörelsen av krigsmaterielexporten till riksdagen.
Utrikesutskottet har inget att invända mot konstitutionsutskottets yttrande i denna del. Utskottet förutsätter att den nya myndighetens verksamhet redovisas i den årliga redogörelsen av krigsmaterielexporten till riksdagen.
Anslagsfrågor
I propositionen påpekas att för den nuvarande Krigsmaterielinspektionen finns på statsbudgeten för innevarande budgetår ett anslag som är uppfört med 8 204 000 kr. Krigsmaterielinspektionen kommer enligt förslagen i propositionen att upphöra vid utgången av januari 1996. Därmed uppkommer en besparing på cirka 5 miljoner kronor i förhållande till statsbudgeten.
Verksamheten hos den nya myndigheten, Inspektionen för strategiska produkter, är avsedd att bekostas genom avgifter från tillverkare vars produkter skall omfattas av myndighetens tillsyn. De medel som inflyter på detta sätt bör redovisas på statsbudgetens inkomstsida.
För att bekosta utgifterna behöver ett nytt anslag anvisas av riksdagen. Regeringen föreslår att riksdagen på tilläggsbudget anvisar ett ramanslag på 11,5 miljoner kronor till Inspektionen för strategiska produkter.
Utskottet har ovan ställt sig bakom inrättandet av den nya myndigheten. Som en följd av detta tillstyrker utskottet att riksdagen anvisar de av regeringen begärda medlen.
Övriga frågor
Utskottets överväganden
Utskottet har tillstyrkt de ovan behandlade delarna av regeringens förslag i proposition 1995/96:31 med ett undantag. Utskottet har föreslagit att bestämmelserna om överlämnande av ärenden från myndigheten till regeringen utformas så att det i lagen anges att myndigheten skall överlämna ärenden till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. I propositionen föreslogs att det i lagtexten skulle stå att myndigheten får överlämna ärende till regeringen.
I den mån regeringens förslag till ändringar i lagen (1992:1300) om krigsmateriel och i lagen om strategiska produkter (1991:341) inte omfattats av utskottets tidigare ställningstaganden tillstyrks dessa med ett undantag. Det gäller 3 och 21 §§ i lagen om krigsmateriel. Av lagtekniska skäl bör ändringarna i dessa båda paragrafer göras i form av en särskild lag om ändring i lagen (1994:122) om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel. Utskottet föreslår därför riksdagen att anta utskottets förslag till en sådan särskild lag och att anta regeringens förslag till dndring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel med undantag för de paragrafer som omfattas av den särskilda lagen, dvs. 3 och 21 §§ och med undantag för den del av lagförslaget utskottet ovan behandlat.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:U8 yrkande 1 och 1995/96:U12 yrkande 1,
res. 1 (m) - delvis
res. 2 (mp)
2. beträffande inrättande av en ny myndighet
att riksdagen med avslag på motion 1995/96:U8 yrkande 5 (i denna del) godkänner regeringens förslag att en ny myndighet inrättas för kontroll över krigsmateriel och andra strategiska produkter,
res. 1 (m) - delvis
3. beträffande namnet på den nya myndigheten
att riksdagen avslår motion 1995/96:U9 yrkande 3,
res. 3 (fp, v)
4. beträffande näringspolitiska skäl för export
att riksdagen avslår motion 1995/96:U10 yrkandena 1 och 2,
5. beträffande riktlinjer för vapenexport
att riksdagen avslår motion 1995/96:U9 yrkande 1,
6. beträffande lagreglering av riktlinjerna
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:U9 yrkande 4 och 1995/96:U12 yrkande 4,
res. 4 (fp, v, mp)
7. beträffande förordningar om vissa länder
att riksdagen avslår motion 1995/96:U9 yrkande 5,
res. 5 (fp, v)
8. beträffande handläggning av ärenden rörande dual use-produkter
att riksdagen avslår motion 1995/96:U8 yrkandena 2 och 3 (i denna del),
res. 1 (m) - delvis
9. beträffande överlämnande av ärenden
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna 1995/96:U7 yrkande 1, 1995/96:U9 yrkande 2, 1995/96:U11 yrkande 2 samt 1995/96:U12 yrkande 3
dels antar 1 a § andra stycket i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel med den ändringen att ordet får utgår och ersätts med ordet skall,
dels antar 1 b § andra stycket i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:341) om strategiska produkter med den ändringen att ordet får utgår och ersätts med ordet skall,
10. beträffande föreskrifter om överlämnande av ärenden
att riksdagen förklarar motionerna 1995/96:U7 yrkande 2 och
1995/96:U12 yrkande 2 (i denna del) besvarade med vad utskottet anfört,
11. beträffande prövning hos den nya myndigheten
att riksdagen avslår motion 1995/96:U12 yrkande 2 (i denna del),
res. 6 (v, mp)
12. beträffande det politiska ansvaret för prövningen
att riksdagen avslår motion 1995/96:U11 yrkande 1,
res. 7 (v)
13. beträffande ombildning av Rådgivande nämnden
att riksdagen godkänner regeringens förslag att Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor ombildas till ett råd för samråd i exportkontrollfrågor hos den nya myndigheten samt avslår motion 1995/96:U8 yrkande 5 (i denna del),
res. 1 (m) - delvis
14. beträffande samrådsorganets roll
att riksdagen avslår motion 1995/96:U12 yrkande 6,
res. 8 (v, mp)
15. beträffande reglering av nämndens arbetsformer
att riksdagen avslår motion 1995/96:U12 yrkandena 5, 7 och 8,
res. 9 (v, mp)
16. beträffande finansiering av den nya myndighetens verksamhet
att riksdagen avslår motion 1995/96:U8 yrkande 4,
res. 1 (m) - delvis
17. beträffande överprövning av beslut
att riksdagen avslår motion 1995/96:U12 yrkande 9,
res. 10 (v, mp)
18. beträffande Kommerskollegiums beslut
att riksdagen avslår motion 1995/96:U8 yrkande 3 (i denna del),
res. 1 (m) - delvis
19. beträffande anslag till Inspektionen för strategiska produkter
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Inspektionen för strategiska produkter på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 11 500 000 kr,
20. beträffande vissa paragrafer i lagen om krigsmateriel
att riksdagen med anledning av regeringens förslag beslutar att 3 och 21 §§ i lagen (1992:1300) om krigsmateriel skall ha i bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelse,
21. beträffande lagen om krigsmateriel i övrigt
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel utom såvitt avser 3 och 21 §§ och i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt under moment 9 samt beslutar om sådan ändring i ingressen till det i propositionen framlagda lagförslaget som föranleds härav,
22. beträffande lagen om strategiska produkter i övrigt
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:341) om strategiska produkter i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt under moment 9.
Stockholm den 5 december 1995
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Inga-Britt Johansson (s), Nils T Svensson (s), Inger Koch (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Helena Nilsson (c), Bertil Persson (m), Lena Klevenås (s), Eva Zetterberg (v), Urban Ahlin (s), Ingrid Näslund (kds), Carina Hägg (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Marianne Samuelsson (mp), Håkan Juholt (s) och Lennart Rohdin (fp).
Reservationer
1. Avslag på propositionen m.m. (mom. 1, 2, 8, 13, 16 och 18)
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med Utrikesutskottet har inget och på s. 7 slutar med (mp) yrkande 1. bort ha följande lydelse:
Utrikesutskottet vill inledningsvis erinra om att kontrollen av krigsmateriel respektive av strategiska produkter (s.k. dual use-produkter) regleras av två skilda lagar och bygger på två fundamentalt skilda synsätt. Utförsel av krigsmateriel är i princip förbjuden medan däremot dual use- produkter i princip omfattas av frihandel och av EU:s fria rörlighet för varor.
Mot denna bakgrund finns det ingen anledning att prövning enligt de skilda lagarna skall ske av en och samma myndighet. Tvärtom ligger det ett värde i att dual use-produkter hanteras i en ordning skild från krigsmateriel. I enlighet med motionerna U8 (m) yrkande 1 och U12 (mp) yrkande 1 avstyrks således regeringens förslag om en ny myndighet för kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter.
Utskottet delar vidare uppfattningen att tillståndsprövningen för dual use- produkter bör delegeras från regeringen till Kommerskollegium. Detta var också förslaget - som stöddes av de flesta remissinstanserna - i betänkandet Kontroll över export av strategiskt känsliga varor (SOU 1993:56). Kommerskollegiums beslut bör kunna överklagas till regeringen.
Verksamhet i Sverige bör inte diskrimineras i förhållande till liknande verksamhet i andra länder. Finansieringen av tillståndsprövningen för dual use-produkter bör ske på samma sätt som i Norden och EU i övrigt. Avgifter av det slag som föreslås i propositionen finns inte i våra grannländer eller i andra EU-länder och bör därmed avvisas. Alldeles bortsett från det principiellt tveksamma i regeringens förslag riskerar den föreslagna avgiftsfinansieringen att leda till orimliga merkostnader för de drabbade företagen i form av administrativa omkostnader.
När det gäller tillsyn av krigsmateriel finner inte utskottet anledning att nu ändra den ordning som gäller. Krigsmaterielinspektionen och Rådgivande nämnden för krigsmaterielfrågor bör även i fortsättningen finnas kvar med samma uppgifter som i dag. Någon förändring i lagen om krigsmateriel är därför inte motiverad.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med Som redan framgått och slutar med yrkande 5 (delvis). bort ha följande lydelse:
Utskottet avstyrker att en ny myndighet inrättas. Därmed tillstyrks motion U8 (m) yrkande 5 (delvis) och propositionens förslag avstyrks.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med Utrikesutskottet - som och på s. 11 slutar med och 3 (delvis). bort ha följande lydelse:
Utrikesutskottet delar uppfattningen att handläggningen av tillsyn av krigsmateriel och dual use-produkter bör skiljas. Vidare bör tillståndsprövningen för dual use- produkter delegeras från regeringen till Kommerskollegium. Därmed tillstyrks motion U8 (m) yrkandena 2 och 3 (delvis).
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med Utrikesutskottet vill erinra och slutar med 5 (delvis) avstyrks bort ha följande lydelse:
Utrikesutskottet finner ingen anledning att föreslå en ombildning av Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor. Därmed avstyrks propositionens förslag i denna del och motion U8 (m) yrkande 5 (delvis) tillstyrks.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med Utskottet har inget och slutar med (m) yrkande 4. bort ha följande lydelse:
Utskottet finner ej den föreslagna avgiftsfinansieringen acceptabel. Därmed tillstyrks motion U8 (m) yrkande 4.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med Utskottet har tidigare och slutar med yrkande 3 (delvis). bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen att tillståndsprövningen för dual use- produkter bör delegeras från regeringen till Kommerskollegium. Därmed tillstyrks motion U8 (m) yrkande 3 (delvis).
dels att utskottets hemställan under 1, 2, 8, 13, 16 och 18 bort ha följande lydelse:
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:U8 yrkande 1 och med anledning av motion 1995/96:U12 yrkande 1 avslår regeringens förslag,
2. beträffande inrättande av en ny myndighet
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:U8 yrkande 5 (i denna del) avslår regeringens förslag att en ny myndighet inrättas för kontroll över krigsmateriel och andra strategiska produkter,
8. beträffande handläggning av ärenden rörande dual use-produkter
att riksdagen bifaller motion 1995/96:U8 yrkandena 2 och 3 (i denna del),
13. beträffande ombildning av Rådgivande nämnden
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:U8 yrkande 5 (i denna del) avslår regeringens förslag att Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor ombildas till ett råd för samråd i exportkontrollfrågor hos den nya myndigheten,
16. beträffande finansiering av den nya myndighetens verksamhet
att riksdagen bifaller motion 1995/96:U8 yrkande 4,
18. beträffande Kommerskollegiums beslut
att riksdagen bifaller motion 1995/96:U8 yrkande 3 (i denna del),
2. Avslag på propositionen (mom. 1)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med Utrikesutskottet har inget och på s. 7 slutar med (mp) yrkande 1. bort ha följande lydelse:
Utrikesutskottet avslår regeringens proposition om en ny myndighet för prövning av förvaltningsärenden om kontroll över krigsmateriel och andra produkter med motiveringen att dessa ärenden är politiska ärenden som det ankommer på regeringen att avgöra. Ärenden som har med svensk utrikespolitik, säkerhetspolitik och försvarspolitik att göra bör inte delegeras till en myndighet.
Därmed tillstyrks motion U12 (mp) yrkande 1 och motion U8 (m) anses tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:U12 yrkande 1 och med anledning av motion 1995/96:U8 yrkande 1 avslår regeringens förslag,
3. Namnet på den nya myndigheten (mom. 3)
Lennart Rohdin (fp) och Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med Beträffande namnet på och slutar med (fp) yrkande 3. bort ha följande lydelse:
Utskottet bedömer att den nya myndighetens mest omstridda verksamhet kommer att gälla ärenden rörande krigsmaterielexport. Frågorna rörande dispens för export av krigsmateriel är de politiskt mest känsliga i sammanhanget. Det av regeringen föreslagna namnet gör myndighetens uppgifter mer diffusa och kan rentav anses vara missvisande. Den nya myndigheten bör därför få namnet Krigsmaterielinspektionen i enlighet med de ursprungliga förslagen. Motion U9 (fp) yrkande 3 tillstyrks därmed.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande namnet på den nya myndigheten
att riksdagen bifaller motion 1995/96:U9 yrkande 3,
4. Lagreglering av riktlinjerna (mom. 6)
Lennart Rohdin (fp), Eva Zetterberg (v) och Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med Utrikesutskottet har inget och slutar med (mp) yrkande 4. bort ha följande lydelse:
Export av vapen utan tillstånd är i lag förbjuden. En rad rådgivande riktlinjer finns i dag för reglerande av svensk vapenexport. I lagen om krigsmateriel och lagen om strategiska produkter villkoras tillstånden. Bestämmelserna är i dag restriktiva, men tillämpningen kan trots detta vara liberal. När nu dessa ärenden överförs från regeringen till en myndighet, bör riktlinjerna lagfästas, så att inga tvivel uppstår om hur reglerna tillämpas.
Regeringen har tidigare avvisat krav på lagreglering av riktlinjerna för krigsmaterielexport. Då dispensgivningen nu överförs från regeringen till en självständig myndighet kommer frågan i ett nytt läge. En myndighet bör styras av en av Sveriges riksdag antagen lag. Därför tillstyrker utskottet förslaget i motion U9 (fp) yrkande 4 om att regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen om lagreglering av riktlinjerna för krigsmaterielexport. Även motion U12 (mp) yrkande 4 tillstyrks därmed.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande lagreglering av riktlinjerna
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:U9 yrkande 4 och 1995/96:U12 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Förordningar om vissa länder (mom. 7)
Lennart Rohdin (fp) och Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med Utskottet är av och slutar med (fp) yrkande 5. bort ha följande lydelse:
Propositionens förslag, enligt vilket regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden till regeringen, är enligt utskottets mening inte till fyllest. Enligt utskottets mening bör regeringen, för att praxisbildningen skall tillgodoses, kunna utfärda förordningar om länder och visst vapenslag även under andra förhållanden än dem som regleras i lag. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion U9 (fp) yrkande 5 tillstyrks därmed.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande förordningar om vissa länder
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:U9 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Prövning hos den nya myndigheten (mom. 11)
Eva Zetterberg (v) och Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med Utskottet har ovan och slutar med i denna del. bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan anfört sin syn på överlämnandet av ärenden till regeringen. Men när den nya myndigheten prövar rutinärenden, dvs. krigsmaterielärenden som inte avser utförsel i större omfattning eller som i övrigt inte är av större vikt, kommer automatiskt endast större ärenden eller ärenden av vikt att hänskjutas till regeringen. Regeringen kan också själv ta initiativ och besluta att ett speciellt ärende skall överlämnas dit. Med det anförda tillstyrks motion U12 (mp) yrkande 2 (delvis).
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande prövning hos den nya myndigheten
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:U12 yrkande 2 (i denna del) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Det politiska ansvaret för prövningen (mom. 12)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med Beträffande det politiska och slutar med 1 avstyrks därmed. bort ha följande lydelse:
Utskottet menar att det är ytterst viktigt att det politiska ansvaret inte inskränks genom den nya ordningen. Det som regeringen anfört om vilka ärenden som skall prövas av den nya myndigheten ger i sig ingen grund för att tro att detta är regeringens avsikt, men riskerna för att så kan bli fallet måste uppmärksammas. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion U11 (v) yrkande 1 tillstyrks därmed.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande det politiska ansvaret för prövningen
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:U11 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Samrådsorganets roll (mom. 14)
Eva Zetterberg (v) och Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med Utrikesutskottet delar konstitutionsutskottets och slutar med yrkande 6 avstyrks. bort ha följande lydelse:
Krigsmaterielärenden och ärenden som gäller strategiskt känsliga produkter bör avgöras genom politiska beslut.
Enligt propositionen skall regeringen fortsättningsvis pröva de ärenden som är viktiga för utveckling eller svårbedömda. Övriga ärenden skall således delegeras till den nya myndigheten.
Utrikesutskottet delar KU:s uppfattning att man på goda grunder kan anta att samrådsorganet får en framträdande roll när det gäller avgöranden om vilka ärenden som skall avgöras av myndigheten respektive regeringen. I motion U12 yrkande 6 krävs att alla ärenden skall föregås av samråd med rådet innan det bestäms om ärendet skall avgöras av den nya myndigheten eller regeringen. Utskottet anser att det är av största vikt, att den politiska prövningen av ärendena säkerställs och att det är klart och tydligt framgår att samtliga ärenden som inkommer till den nya myndigheten genomgås i samråd med Exportkontrollrådet, så att inga tolkningsmöjligheter finns för hur ett ärende skall hanteras och behandlas.
Med det anförda bifalls motion U12 (mp) yrkande 6.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande samrådsorganets roll
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:U12 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Reglering av nämndens arbetsformer (mom. 15)
Eva Zetterberg (v) och Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med Utskottet vill vidare och slutar med yrkandena 5, 7 och 8. bort ha följande lydelse:
Regeringen föreslår i propositionen att Rådgivande nämnden för krigsmateriel skall ombildas till ett exportkontrollråd. Rådet får en bredare sammansättning än nuvarande Rådgivande nämnden i och med att ledamöterna utses från alla partier som är företrädda i utrikesnämnden. Rådet får också ett större verksamhetsfält i och med att dual use-produkterna ingår. Om rådets arbetsrutiner sägs i propositionen att ett ärende i ett sådant organ för samråd behandlas i samrådet omedelbart innan den nya myndigheten själv avgör ärendet eller det eventuellt överlämnas till regeringen. Utrikesutskottet anser däremot att det är viktigt att rådet får ta del av underlagsmaterialet på ett så tidigt stadium som möjligt, att förhandsbesked inte lämnas förrän rådet hunnit gå igenom ärendet och att rådets samtliga ledamöter bör vara eniga i tillstyrkandet av beslutens innehåll.
Mot bakgrund av det anförda bifalls motion U12 (mp) yrkandena 5, 7 och 8.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande reglering av nämndens arbetsformer
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:U12 yrkandena 5, 7 och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Överprövning av beslut (mom. 17)
Eva Zetterberg (v) och Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med Utrikesutskottet vill erinra och slutar med avstyrks därmed. bort ha följande lydelse:
Utrikesutskottet ifrågasätter regeringens förslag att beslut på myndighetsnivå att återkalla ett tillstånd eller att bestämma en årlig avgift får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Utskottet anser att dessa beslut inte lämpar sig för prövning i domstol, utan skall överklagas till regeringen.
Med det anförda bifalls motion U12 (mp) yrkande 9.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande överprövning av beslut
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:U12 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Propositionens lagtext
Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel
Förslag till lag om ändring i lagen (1991:341) om strategiska produkter
Av utskottet framlagt lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:122) om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:122) om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel att 3 och 21 §§ samt ikraftträdandebestämmelsen skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
3 §
Krigsmateriel får Krigsmateriel får inte tillverkas inte tillverkas här i landet utan här i landet utan tillstånd av tillstånd. regeringen. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från detta tillståndskrav för
1. ändring eller ombyggnad av skjutvapen i de fall som avses i 24 § första stycket vapenlagen (1973:1176),
2. tillverkning av enstaka skjutvapen och av ammunition för tillverkarens eget bruk,
3. årlig tillverkning för medicinska eller farmaceutiska ändamål eller för forskningsändamål av högst 100 gram kemiska produkter som klassificeras som krigsmateriel.
Bestämmelsen i första stycket gäller inte för sådana statliga myndigheter som inte är affärsverk.
21 §
Den som har Den som har tillstånd enligt tillstånd enligt denna lag är denna lag är skyldig att vid skyldig att vid ändring i ändring i förhållanden som förhållanden som tagits upp i tagits upp i tillståndsansökan tillståndsansökan anmäla detta till anmäla detta till regeringen i Inspektionen för enlighet med de strategiska föreskrifter som produkter i regeringen enlighet med de meddelar. föreskrifter som regeringen Om tillståndet meddelar. avser tillverkning av kemiska Om tillståndet produkter, skall avser tillverkning tillståndshavaren av kemiska till regeringen produkter, skall eller till den tillståndshavaren myndighet som till inspektionen regeringen i enlighet med de bestämmer i föreskrifter som enlighet med de regeringen föreskrifter som meddelar anmäla regeringen ändringar i meddelar anmäla verksamheten som ändringar i planeras för verksamheten som pågående planeras för kalenderår. pågående kalenderår.
____________ __________
Denna lag träder Denna lag träder i kraft den dag i kraft den regeringen 1 februari 1996. bestämmer.
Konstitutionsutskottets yttrande 1995/96:KU4y
Ny myndighet för kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter
Till utrikesutskottet
Utrikesutskottet har den 16 november 1995 beslutat att bereda konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1995/96:31 Ny myndighet för kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter jämte eventuella motioner. Sex motioner har väckts med anledning av propositionen.
Utskottet
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen att Krigsmaterielinspektionen skall ombildas till en ny myndighet med benämningen Inspektionen för strategiska produkter. Den nya myndigheten skall enligt förslaget pröva merparten av de ärenden om kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter som regeringen eller ett statsråd i dag har till uppgift att pröva.
Enligt förslaget skall regeringen också i fortsättningen pröva ärenden som har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. Det skall inte längre förekomma att ett enskilt statsråd själv avgör tillståndsärenden av det slag det här är tal om. Förslaget innebär enligt propositionen inte att prövningen i ärendena ändras i sak.
Den rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor skall enligt förslaget ombildas till ett råd för samråd i exportkontrollfrågor hos den nya myndigheten. Rådet avses få ett vidare verksamhetsområde och en bredare sammansättning än den nuvarande nämnden.
Reformen föreslås träda i kraft den 1 februari 1996.
Motionerna
Sex motioner har väckts med anledning av propositionen.
I motion 1995/96:U7 begär Martin Nilsson och Mariann Ytterberg (båda s) dels en ändring i den föreslagna lagtexten med innebörd att inspektionen med eget yttrande skall lämna över ett ärende till regeringens prövning om ärendet har principiell betydelse eller annars är av större vikt (yrkande 1), dels att regeringen tillförsäkras en initiativrätt vad gäller möjligheten att ta n ärenden från myndigheten för avgörande av regeringen (yrkande 2).
I motion 1995/96:U8 hemställer Göran Lennmarker m.fl. (m) att propositionen avslås med hänvisning till att det inte finns anledning att samma myndighet prövar tillståndsgivning enligt två skilda lagar (yrkande 1), varför handläggningen av tillsyn av krigsmateriel och dual use-produkter bör skiljas åt (yrkande 2). Tillståndsprövning för dual use- produkter bör enligt motionärerna delegeras till Kommerskollegium (yrkande 3). I motionen avvisas förslaget om avgiftsfinansiering av tillståndsprövning vad gäller dual use- produkter (yrkande 4). Krigsmaterielinspektionen och den rådgivande nämnden bör enligt motionärerna finnas kvar med samma uppgifter som hittills (yrkande 5).
I motion 1995/96:U9 begär Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp) att de allmänna principer som ligger till grund för regeringens riktlinjer beträffande export och annan utlandssamverkan bör gälla även i fortsättningen (yrkande 1). Motionärerna vill vidare att den föreslagna lagtexten ändras så att inspektionen med eget yttrande skall lämna över ett ärende till regeringens prövning om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt (yrkande 2). I motionen hemställs också att riksdagen beslutar att den nya myndigheten skall heta Krigsmaterielinspektionen (yrkande 3). Motionärerna hemställer också att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till lagreglering av riktlinjerna för krigsmaterielexport, då dispensgivningen enligt propositionen skall flyttas över till en myndighet (yrkande 4). Regeringen bör enligt motionen kunna utfärda förordningar om länder och visst vapenslag även under andra förhållanden än under krislägen och tillspetsade situationer (yrkande 5).
Ola Karlsson (m) hemställer i motion 1995/96:U10 att den i propositionen föreslagna lagstiftningen bör ges den utformning som föreslagits i lagrådsremissen, enligt vilken tillstånd, förbud och undantag i enskilda fall skall grundas på utrikes- , säkerhets- och försvarspolitiska överväganden. Dessutom bör näringspolitiska skäl tillföras lagstiftningen som grund för tillståndsgivning (yrkande 1). I motionen anförs också att tillämpningen av de svenska exportreglerna bör harmoniseras med motsvarande regler för andra europeiska länder för att internationell samverkan skall främjas (yrkande 2).
I motion 1995/96:U11 begär Björn Samuelson m.fl. (v) att riksdagen ger regeringen till känna att det politiska ansvaret vid prövningen av tillståndsärenden inte inskränks genom den nya ordning som föreslås i propositionen. Antalet regeringsärenden av detta slag bör enligt motionärerna inte minska framgent (yrkande 1). Motionärerna vill också att lagförslaget ändras så att inspektionen skall överlämna ärenden till regeringen i vissa fall (yrkande 2).
Birger Schlaug m.fl. (mp) hemställer i motion 1995/96:U12 att riksdagen avslår propositionen med hänvisning till att krigsmaterielärenden är politiska ärenden som det ankommer på regeringen att avgöra (yrkande 1). Om en ny myndighet kommer till stånd vill motionärerna att vissa ändringar av propositionens förslag kommer till stånd. Det gäller att regeringen skall avgöra samtliga ärenden om tillstånd för tillverkning, utförsel i större omfattning, utförsel till känsliga destinationer eller annan utlandssamverkan enligt lagen om krigsmateriel (yrkande 2), att myndigheten skall överlämna ett ärende till regeringens prövning om det har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt (yrkande 3), att riktlinjerna bör lagfästas (yrkande 4), att rådet bör få ta del av underlagsmaterialet så tidigt som möjligt och att konsensusprincipen skall gälla vid rådets rekommendationer (yrkande 5), att alla ärenden föregås av samråd med det nya rådet innan det bestäms om ärendet skall avgöras av myndigheten eller regeringen (yrkande 6), att alla förhandsbesked föregås av samråd med rådet (yrkande 7), att endast sådana utförselärenden som tillstyrkts av samtliga partier kan bli föremål för positiva beslut (yrkande 8) och att beslut på myndighetsnivå om att återkalla ett tillstånd eller att bestämma en årlig avgift får överklagas hos regeringen i stället för hos allmän förvaltningsdomstol (yrkande 9).
Utskottet tar inte ställning till motionerna U8 yrkande 4, U9 yrkande 3 och U10 yrkande 2.
Bakgrund
Enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel får det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om utförsel av krigsmateriel själv avgöra de ärenden om utförsel av krigsmateriel som inte avser utförsel i större omfattning eller som i övrigt inte är av större vikt. Upp emot 2 000 ärenden per år avgörs på detta sätt.
Prövningen av andra ärenden enligt den nämnda lagen, t.ex. ärenden om tillstånd för tillverkning eller utförsel i större omfattning eller till känsliga destinationer, är förbehållen regeringen. Antalet regeringsärenden uppgår till några hundra per år.
Frågor om utförseltillstånd och andra tillstånd som avser dual use-produkter skall enligt lagen (1991:341) om strategiska produkter prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Möjligheten att delegera prövningen till en myndighet har utnyttjats bara för vissa kärntekniska produkter och material. Prövningen görs i dessa fall av Statens kärnkraftsinspektion. I andra fall prövar regeringen tillståndsfrågan. Regeringen prövade under första halvåret 1995 ca 300 ärenden av detta slag.
Ett stort antal ärendegrupper på olika förvaltningsområden har under en följd av år delegerats från regeringen till myndigheter under regeringen. Motivet för detta är att befria regeringen från förvaltningsärenden av mer eller mindre rutinbetonad karaktär. Antalet ärenden på exportkontrollområdet, bl.a. utförsel av krigsmateriel och varor som har en etablerad civil användning men som också kan utnyttjas i förstörelsebringande syfte (dual use- produkter), har ökat i antal under senare år. Den nyss nämnda lagstiftningen från 1991 om strategiska produkter är ett exempel på strävan att delegera ärenden av här avsett slag från regeringen till myndigheter.
Vissa problemställningar av principiell karaktär
Förslagen i propositionen innehåller vissa principiella problemställningar som utskottet har anledning uppmärksamma i sitt yttrande. Det gäller främst följande:
- Delegering från regeringen till den föreslagna nya myndigheten
- Ärenden som avses prövas på myndighetsnivå
- Överprövning av myndighetens beslut
- Organet för samråd i exportkontrollfrågor.
Delegering från regeringen
Propositionen
Att regeringen prövar ärenden om kontroll över krigsmateriel och dual use-produkter skall enligt propositionen ses i ljuset av att utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska överväganden skall fälla utslag vid prövningen. Sådana överväganden är ett viktigt led i den styrande funktion som regeringen har enligt regeringsformen. En given utgångspunkt är enligt propositionen att regeringen också i fortsättningen skall ansvara för och kunna styra utvecklingen av praxis på området och anpassa den till växlande krav. Regeringen bör emellertid bara pröva de ärenden som är viktiga för utvecklingen eller svåra att bedöma. Andra ärenden, bl.a. ett stort antal krigsmaterielärenden, bör enligt propositionen delegeras till myndigheten. Därvid bör regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan ge ledning vid prövningen.
I grundlagspropositionen (prop. 1973:90) betonades att regeln om kollektiv beslutsform i regeringsärenden inte får kringgås genom att ärenden förklaras vara departementsärenden. Att ett statsråd själv svarar för avgörandena i ett stort antal tillståndsärenden varje år står enligt den nu aktuella propositionen i mindre god överensstämmelse med vad som förutsattes i grundlagspropositionen.
Enligt propositionens lagförslag, 1 §, skall tillstånd enligt lagen (1992: 1300) om krigsmateriel få lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och om det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Det är principer som den nuvarande lagstiftningen inte anger. Regeringen anser att det vid en delegering till myndighetsnivå är nödvändigt att lyfta fram de principer som regeringen har lagt fast i sin praxis och som på krigsmaterielområdet har kommit till uttryck i regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan. Principerna gäller även för dual use-produkter. Dessa riktlinjer är inte avsedda att utgöra sådana föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen. Med hänsyn till detta och att det är viktigt att regeringens praxis får genomslag på myndighetsnivå utan någon eftersläpning bör enligt propositionen inriktningen av tillståndsprövningen anges i lag.
Meningarna bland remissinstanserna har varit delade om behovet av lagbestämmelser i ämnet. Justitiekanslern menar att det vid en delegering är nödvändigt att införa materiella regler om prövningen hos den nya myndigheten. JK tvivlar på att de föreslagna kriterierna är tillräckliga. Lagrådet har tagit upp frågan om den konstitutionella valören hos regeringens riktlinjer och föreslår att det i lag tas in ett bemyndigande för regeringen att meddela närmare föreskrifter om vad som skall beaktas vid prövningen, förutsatt att riktlinjerna skall utgöra normgivning för myndigheten. I annat fall behöver de inte ha författningsform.
Motionerna
I motion 1995/96:U8 yrkande 1 (m) yrkas avslag på propositionen med hänvisning till att det inte finns någon anledning att prövning sker enligt två skilda lagar av samma myndighet. Propositionens förslag om en ny myndighet avvisas därför. I samma motion yrkande 5 hemställs att Krigsmaterielinspektionen och den rådgivande nämnden bör finnas kvar med samma uppgifter som hittills.
I motion 1995/96:U9 yrkande 1 (fp) framhålls att till grund för riktlinjerna bör ligga att tillstånd till utförsel av krigsmateriel eller till annan samverkan med någon i utlandet avseende krigsmateriel bör medges endast om sådan utförsel eller samverkan bedöms erforderlig för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd samt inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik. I motionen anförs också att frågan om riktlinjernas lagreglering tidigare har avvisats av riksdagen men att frågan kommer i ett nytt läge då dispensgivningen överförs från regeringen till en självständig myndighet, som bör styras med en av riksdagen antagen lag. Därför bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag till lagreglering av riktlinjerna (yrkande 4).
I motion 1995/96:U10 yrkande 1 (m) hemställs att 1 § i lagförslaget skall utformas som föreslagits i lagrådsremissen kompletterat med näringspolitiska överväganden.
I motion 1995/96:U11 yrkande 1 (v) framhålls vikten av att den politiska prövningen av krigsmaterielärenden säkerställs.
I motion 1995/96:U12 yrkande 1 (mp) hemställs i första hand att propositionen avslås med hänvisning till att krigsmaterielexportärenden är politiska ärenden och bör ankomma på regeringen att avgöra. Om detta yrkande avslås hemställs vidare i motionen att regeringen fortsättningsvis skall avgöra samtliga ärenden om tillstånd till tillverkning, utförsel i större omfattning, utförsel till känsliga destinationer eller annan utlandssamverkan än enligt lagen om krigsmateriel. Den nya myndigheten skall pröva ärenden enligt krigsmateriellagen som inte avser utförsel i större omfattning eller som i övrigt inte är av större vikt (yrkande 2). I motionen hemställs också att de rådgivande riktlinjerna som finns i dag för reglerande av den svenska vapenexporten skall lagfästas (yrkande 4) och att alla ärenden bör föregås av samråd med det nya rådet innan det bestäms om ett ärende skall avgöras av myndigheten eller av regeringen (yrkande 6).
Utskottets bedömning
Enligt utskottet är det viktigt att man vid upprättandet av en myndighet, som tidigare varit en integrerad del av regeringskansliet som fallet är med KMI, tar hänsyn till den grundläggande rollfördelning mellan regeringen och myndigheterna som grundlagen föreskriver.
Utskottet finner för sin del den föreslagna ordningen med en funktionsfördelning mellan regeringen och en från regeringen fristående myndighet rimlig och i linje med allmän förvaltningspraxis. Utskottet vill i dettta sammanhang erinra om att den nuvarande inspektionen från början ansetts ha en oklar ställning i förhållande till regeringen. En uppdelning av ansvaret på det nu aktuella området med regeringen som väsentligen styrande och myndigheten som verkställande bör bidra till att skapa klarhet i förhållandet. Därför bör motion U8 yrkandena 1 och 5 och U12 yrkande 1, vari föreslås avslag på propositionen, avstyrkas.
När det gäller grunderna för tillståndsgivningen vill utskottet anföra följande. Krigsmaterielinspektionens verksamhet styrs av de riktlinjer som utformats av regeringen och förelagts riksdagen, senast i proposition 1991/92:174. De bedömningsgrunder som KMI skall använda vid tillämpningen av krigsmateriellagen (1992:1300) och lagen (1991:341) om strategiska produkter är således inte lagfästa.
Det förslag till ändring av de nämnda lagarna, som läggs fram i propositionen, innebär en principiellt viktig förändring därigenom att inriktningen av tillståndsgivningen avses anges i lag. Regeringens motiv för detta är att det vid en delegering av beslutanderätten är nödvändigt att lyfta fram de principer som regeringen lagt fast i sin praxis och som kommit till uttryck i regeringens riktlinjer.
Utskottet konstaterar att såväl Justitiekanslern som Lagrådet uttalat viss skepsis mot den föreslagna ordningen. JK anser att det bör finnas materiella regler om prövningen. Lagrådet menar att det i lagen bör tas in ett bemyndigande för regeringen att meddela närmare föreskrifter om vad som skall beaktas vid prövningen, förutsatt att riktlinjerna skall vara normerande för prövningen. I motion U9 yrkande 4 (fp) föreslås att regeringen bör återkomma med förslag till lagreglering av riktlinjerna. Liknande förslag finns i motion U12 yrkande 4 (mp).
Enligt utskottets mening är det av största vikt att regelverket för den föreslagna myndigheten är klart och tydligt utformat så att det inte ger utrymme för alltför skiljaktiga tolkningar. Å andra sidan får kravet på detaljerade regler inte drivas för långt. Skälet till detta är möjligheten att även framgent kunna repliera på en etablerad och på det hela taget väl fungerande ordning på det aktuella området med den rådgivande nämnden/rådet för samråd som en viktig länk mellan regelverket och den beslutande myndigheten.
Kravet på en längre gående formalisering av reglerna innebär antingen att de sedan den 1 januari 1993 gällande riktlinjerna för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan i väsentliga delar måste transformeras till lagtext eller att regeringen bemyndigas meddela närmare föreskrifter om vad som skall beaktas vid prövningen. Enligt utskottets mening är ett sådant förfarande onödigt.
Enligt utskottets mening är den föreslagna lagändringen, mot bakgrund av vad som anförts i det föregående, vad avser grunderna för tillståndsgivningen acceptabel från formell synpunkt. Lagbestämmelserna i kombination med de bakomliggande riktlinjerna och en fortsättning på den hittillsvarande ordningen med ett parlamentariskt sammansatt rådgivande organ till myndighetens förfogande bör garantera att bedömningarna sker på en tillfredsställande grund.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks motionerna U9 yrkande 4, U10 yrkande 1 och U12 yrkandena 2 och 4.
Utskottet vill också betona dels att den föreslagna ordningen inte innebär någon förändring av de grundläggande villkoren för tillståndsgivningen, dels att man på goda grunder kan anta att det rådgivande organet får en framträdande roll när det gäller avgöranden om vilka ärenden som skall avgöras av myndigheten respektive av regeringen. Med detta får motion U9 yrkande 1 (fp), motion U11 yrkande 1 (v) och motion U12 yrkande 6 (mp) anses tillgodosedda.
Med hänsyn till att en ny, från regeringen fristående, myndighet avses inrättas och att det är oklart hur de nya reglerna, beträffande t.ex. fördelningen av ärenden mellan myndigheten och regeringen, kommer att fungera i praktiken, finns det enligt utskottets mening skäl att noga följa upp den nya organisationen och arbetssättet. Mot denna bakgrund bör regeringen se till att en uppföljning av det första årets verksamhet kommer till stånd och att resultatet av denna redovisas våren 1997 i den årliga redogörelsen av krigsmaterielexporten till riksdagen. I detta sammanhang bör även oklarheten med Europakonventionens räckvidd när det gäller överprövningsrätten beaktas (se vidare under detta avsnitt).
Ärenden som avses prövas på myndighetsnivå
Propositionen
Den nya myndigheten skall överta uppgiften att pröva frågor om tillstånd, förbud och undantag i särskilda fall enligt lagen om krigsmateriel. Dual use-produkter skall prövas av inspektionen eller av någon annan myndighet, som regeringen bestämt.
En principiellt viktig fråga är hur man bör avgränsa de ärenden som skall prövas av myndigheten från de ärenden som skall prövas av regeringen. Enligt propositionen bör förfarandet utformas enligt följande huvudlinjer: Alla ärenden skall väckas på myndighetsnivå. Myndigheten ser till att varje ärende blir tillräckligt utrett. Myndigheten tar ställning till om ärendet behöver prövas av regeringen. I så fall lämnas ärendet över dit. En förutsättning för detta är att ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. Myndigheten avgör själv de ärenden som inte överlämnas till regeringen. Enligt propositionen bör regeringen bemyndigas att besluta om ytterligare regler om överlämnande av ärenden till regeringen, t.ex. i krislägen eller andra tillspetsade situationer.
Ett par remissinstanser har lämnat synpunkter på hur en regel om överlämnande av ärenden till regeringen skall utformas. I propositionens lagförslag heter det att inspektionen med eget yttrande får lämna över ett ärende till regeringens prövning om det har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. Länsrätten i Stockholms län och Svenska Freds ifrågasätter uttrycket får och anser att det borde stå skall lämna över ett ärende. Argumentet för denna ståndpunkt är bl.a. att regeringen bör avgöra alla ärenden där det råder tveksamhet kring om regeringen skulle förordna ett positivt förhandsbesked, acceptera att ett företag lämnar offert eller bevilja exporttillstånd. Finns det regeringsbeslut som talar i olika riktningar skall det nya ärendet avgöras av regeringen, anser Svenska Freds.
Enligt propositionens förslag skall en myndighet när den överlämnar ett ärende till regeringen bifoga ett eget yttrande. Skälet till detta är att myndigheternas kunskaper och erfarenheter skall tas till vara även i dessa fall. De ärenden som överlämnas till regeringen skall avgöras som regerings- ärenden. Reglerna om att ett enskilt statsråd själv avgör tillståndsärenden upphävs i propositionens förslag.
Motionerna
I motion U8 (m) föreslås att handläggningen av tillsyn av krigsmateriel och dual use-produkter bör skiljas åt (yrkande 2) och att tillståndsprövningen för dual use- produkter bör delegeras till Kommerskollegium (yrkande 3).
Uppfattningen att ordet får bör bytas ut mot skall återfinns i flera av motionerna: U7 yrkande 1 (s) , U9 yrkande 2 (fp), U11 yrkande 2 (v), U12 yrkande 3 (mp).
I den socialdemokratiska motionen U7 hemställs också att regeringen bör tillförsäkras initiativrätt beträffande vilka ärenden som skall tas in för avgörande av regeringen (yrkande 2). I motion U9 yrkande 5 (fp) föreslås att regeringen bör kunna utfärda förordningar om länder och visst vapenslag även under andra förhållanden än under krislägen och tillspetsade situationer.
Utskottets bedömning
Som anges i propositionen är det en principiellt viktig fråga hur avgränsningen skall göras beträffande ärenden som skall prövas av myndigheten och ärenden som skall prövas av regeringen. Enligt förslaget är det myndigheten som avgör vilka ärenden som behöver prövas av regeringen. En förutsättning för detta är att ett sådant ärende har prinpiciell betydelse eller annars är av särskild vikt.
Några remissinstanser och flera av motionärerna (s, fp, v och mp) anser att uttrycket får bör bytas ut mot skall , dvs. att när en fråga bedöms som principiellt betydelsefull eller annars är särskilt viktig skall myndigheten ovillkorligt lämna över ärendet till regeringen.
Enligt utskottets mening är den springande punkten hur de underliggande villkoren för ett ärendes överlämnande till regeringen är formulerade. Propositionen ger här endast begränsad vägledning. I författningskommentaren heter det att regeringens praxis som den uttrycks i riktlinjerna skall vara vägledande vid prövning av liknande fall. En slutsats av detta är att valet av får eller skall inte i sig har någon avgörande betydelse för huruvida ett enskilt ärende faktiskt kommer att lämnas till regeringens prövning eller inte, eftersom det är myndighetens tolkning av praxis som i båda fallen ligger till grund för beslutet.
Emellertid finner utskottet att kravet på överlämnande till regeringen när ett ärende har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt kommer till tydligare uttryck om det i lagförslaget 1 a § andra stycket står skall med eget yttrande lämna över ett ärende till regeringens prövning - - - . Samma gäller 1 b § i lagförslaget angående strategiska produkter. Därmed har önskemålen i motionerna U7 yrkande 1, U9 yrkande 2, U11 yrkande 2 och U 12 yrkande 3 tillgodosetts.
Utskottet vill också framhålla att regeringen enligt förslaget har möjlighet att bestämma vilka ärenden den under vissa omständigheter vill avgöra. I 1 a § tredje stycket heter det nämligen att regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden till regeringen. Denna bestämmelse kan enligt motivtexten komma till användning i krislägen eller tillspetsade situationer och gälla t.ex. alla ärenden som avser export till ett visst land eller som avser varor av visst slag. Med denna konstruktion torde önskemålen i motionerna U7 yrkande 2 (s) och U9 yrkande 5 (fp) vara uppfyllda.
Utskottet anser inte att de skäl som framförs i motion U8 för att delegera tillståndsgivningen av dual use- produkter till Kommerskollegium är övertygande. Motion U8 yrkandena 2 och 3 bör därför avstyrkas.
Överprövning av myndighetens beslut
Propositionen
Enligt propositionens förslag får ett beslut på myndighetsnivå att återkalla ett tillstånd eller att bestämma en årlig avgift överklagas hos en allmän förvaltningsdomstol. Beslut att inte bevilja ett tillstånd skall däremot inte kunna överklagas. Detsamma gäller beslut att inte medge ett undantag och beslut att förbjuda att ett anbud lämnas eller att ett avtal ingås.
Som skäl för förslaget anger regeringen att ändamålet med en möjlighet att överklaga myndigheters beslut bör vara att bereda enskilda intressen i ärendena rättsskydd. Som tidigare redovisats skall i den nya lagstiftningen utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska överväganden fälla utslaget i ärendena. Enskilda intressen skall alltså inte vägas in vid prövningen av en ansökan. Det förhållandet att prövningen hos beslutsmyndigheten inte skall omfatta enskilda intressen motiverar att sådana intressen inte heller kan göras gällande genom en möjlighet att överklaga dessa beslut till en högre instans.
När det gäller beslut om återkallelse av tillstånd gör sig trygghetsaspekter gällande på ett annat sätt än vid beslut om att avslå en ansökan eller att meddela ett förbud, vilket enligt propositionen talar för att återkallelsebeslut bör vara möjliga att överklaga till allmän förvaltningsdomstol. Europakonventionens artikel 6 ställer krav på att det i en del liknande fall skall finnas möjlighet till domstolsprövning. Av hänsyn till rättssäkerheten bör också avgiftsbeslut kunna överklagas.
Ett regeringsbeslut bör enligt propositionen kunna överklagas bara om det avser återkallelse av ett tillstånd att tillverka krigsmateriel eller återkallelse av ett tillstånd att tillhandahålla krigsmateriel. Överprövningen görs då av Regeringsrätten enligt lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut.
Beslut att avslå en framställning om att få ta del av en handling hos den nya inspektionen får överklagas till kammarrätten enligt de allmänna regler om detta som finns i sekretesslagen.
Några remissinstanser har lämnat synpunkter på det föreslagna regelverket för överprövning. Domstolsverket utesluter inte att Europakonventionens krav på tillgång till domstolsprövning gäller också vid beslut om att avslå en ansökan eller att meddela ett förbud. Länsrätten i Stockholms län är kritisk till att tillämpningen av regler om överlämnande av ärenden till regeringen blir avgörande för vilka ärenden som skall prövas på myndighetsnivå och därmed för möjligheten att överklaga ett återkallelsebeslut. Länsrätten ifrågasätter också om inte beslut att förbjuda att en anbud lämnas eller att ett avtal ingås bör kunna överklagas på samma sätt som återkallelsebeslut. Näringslivsrepresentanterna bland remissinstanserna anser att det bör finnas en möjlighet till överprövning av beslut att avslå en ansökan om exporttillstånd för dual use-produkter. Lagrådet har framfört att det råder en viss oklarhet om räckvidden av Europakonventionens krav på tillgång till domstolsprövning och att det kan bli nödvändigt att i framtiden se över reglerna om överprövning.
Motionen
I motion 1995/96:U12 yrkande 9 (mp) hemställs att beslut på myndighetsnivå om att återkalla ett tillstånd eller att bestämma en årlig avgift får överklagas hos regeringen i stället för hos en allmän förvaltningsdomstol.
Utskottets bedömning
Utskottet har ingen avvikande mening i förhållande till propositionens förslag när det gäller möjligheterna till omprövning av myndighetens beslut. En ledande princip i förslaget är att enskilda intressen inte skall vägas in i prövningen. Sådana intressen bör enligt propositionen inte heller göras gällande genom en möjlighet att överklaga myndighetens beslut till en högre instans.
En annan princip som ligger till grund för överklagningsmöjligheterna är att endast beslut som gäller återkallande av tillstånd att tillverka eller att tillhandahålla krigsmateriel (beslut på regeringsnivå) eller återkallande av ett tillstånd, dock inte avtal som redan ingåtts, samt beslut att bestämma en årlig avgift (beslut på myndighetsnivå) får överklagas. I dessa fall är det främst trygghetsaspekter och rättssäkerhetsaspekter som gör sig gällande.
Utskottet ansluter sig till bedömningarna och förslagen i propositionen i denna del. Motion U12 yrkande 9 (mp) avstyrks.
Utskottet noterar att Lagrådet framfört farhågor när det gäller hur långt Europakonventionens krav på tillgång till domstolsprövning sträcker sig i fall av överprövning av myndighetens beslut. Enligt utskottets mening finns det, som utskottet framhållit i det föregående, skäl att noga följa vad som händer på detta område, då myndigheten etablerats, och vid behov ompröva regelsystemet för överprövning.
Det rådgivande organet
Propositionen
I linje med vad som gäller för andra myndigheter med tillståndsprövning och tillsyn som huvuduppgifter bör enligt propositionen den nya myndigheten organiseras enligt en enrådighetsmodell, vilket innebär att myndighetschefen i princip ensam skall ha beslutsansvaret.
Den nuvarande rådgivande nämnden för krigsmaterielfrågor bör enligt propositionen ombildas till ett råd för samråd i exportkontrollfrågor. Rådet bör ha ett vidare verksamhetsområde än rådgivande nämnden, innefattande även frågor om kontroll av andra strategiskt känsliga produkter än krigsmateriel.
Arbetet i rådet skall sikta inte bara på samråd utan skall också tillföra myndigheten sakkunskap och kontinuerlig inblick i relevanta utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska frågor. Rådet bör däremot inte ha till uppgift att bistå myndigheten i teknisk-vetenskapliga frågor. Regeringen bör utse rådets ledamöter efter förslag från de partier som är företrädda i utrikesnämnden.
Motionen
I motion 1995/96:U12 yrkande 5 (mp) hemställs att rådet bör få ta del av underlagsmaterialet så tidigt som möjligt och att konsensusprincipen skall gälla vid rådets rekommendationer. I samma motion yrkandena 7 och 8 hemställs att alla ärenden bör föregås av samråd och att endast sådana utförselärenden som tillstyrkts av samtliga partier kan bli föremål för positiva beslut.
Utskottets bedömning
Utskottet har inga invändningar mot förslaget att ombilda den rådgivande nämnden till ett råd för samråd med myndigheten med delvis nya och utvidgade uppgifter. Utskottet utgår från att det arbetssätt som utvecklats under de cirka tio år som rådgivande nämnden funnits kommer att fortsätta och att det faktum att en större krets av partier kommer att vara med inte kommer att utgöra något hinder för ett smidigt arbetssätt.
Utskottet tillstyrker förslaget i denna del och avstyrker motion U12 yrkandena 5, 7 och 8 (mp).
Stockholm den 30 november 1995
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Ingvar Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c), Björn von Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Pär- Axel Sahlberg (s), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp), Nils Fredrik Aurelius (m) och Ola Karlsson (m).
Avvikande mening
1. Avslag på propositionen m.m.
Birger Hagård, Jerry Martinger, Nils Fredrik Aurelius och Ola Karlsson (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med Enligt utskottet och slutar med propositionen, avstyrkas bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av att det inte finns anledning att prövning enligt två skilda lagar skall ske av samma myndighet avvisas regeringens proposition om en ny myndighet för kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter.
När det gäller tillsyn av krigsmateriel finner utskottet inte anledning att ändra på den ordning som nu gäller. Krigsmaterielinspektionen och den rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor bör fortsättningsvis finnas kvar med samma uppgifter som hittills. Någon förändring av lagen om krigsmateriel är därför inte motiverad. Utskottet anser således att propositionen i enlighet med yrkandena i motionerna U8 yrkandena 1 och 5 och U12 yrkande 1 skall avslås.
2. Lagreglering av riktlinjerna
Birgit Friggebo och Håkan Holmberg (båda fp) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med Enligt utskottets mening och slutar med U12 yrkandena 2 och 4 bort ha följande lydelse:
Riksdagen har tidigare avvisat krav på lagreglering av riktlinjerna. Då dispensgivningen nu överförs från regeringen till en självständig myndighet kommer frågan i ett nytt läge. En myndighet bör styras av en av Sveriges riksdag antagen lag. Därför bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad i motion U9 yrkande 4 anförts om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till lagreglering av riktlinjerna för krigsmaterielexport.
3. Utfärdande av förordningar
Birgit Friggebo och Håkan Holmberg (båda fp) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med Utskottet vill också och slutar med vara uppfyllda bort ha följande lydelse:
Propositionens förslag, enligt vilket regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden till regeringen, är enligt utskottets mening inte till fyllest. Enligt utskottets mening bör regeringen, för att praxisbildningen skall tillgodoses, kunna utfärda förordningar om länder och visst vapenslag även under andra förhållanden än under krislägen och tillspetsade situationer. Motionerna U7 yrkande 2 (s) och U9 yrkande 5 (fp) bör således tillstyrkas.
4. Prövning av dual use-produkter
Birger Hagård, Jerry Martinger, Nils Fredrik Aurelius och Ola Karlsson (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med Utskottet anser och slutar med därför avstyrkas bort ha följande lydelse:
Kontrollen av krigsmateriel respektive strategiska produkter (s.k. dual use- produkter) regleras av två skilda lagar och bygger på två fundamentalt skilda synsätt. Utförsel av krigsmateriel är i princip förbjuden. Dual use-produkter omfattas däremot i princip av frihandel och av EU:s fria rörlighet för varor. Det finns därför ingen anledning att prövning enligt de två skilda lagarna skall ske av samma myndighet. Tvärtom ligger det ett värde i att dual use- produkter hanteras i en ordning skild från krigsmateriel. Regeringens proposition om en ny myndighet för kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter avvisas därför. Tillståndsprövningen för dual use-produkter bör, som föreslagits i betänkandet (SOU 1993:56), delegeras från regeringen till Kommerskollegium, vars beslut bör kunna överklagas till regeringen. Motion U8 yrkandena 2 och 3 bör således tillstyrkas.
Särskilt yttrande
Handläggningen av ärendet
Birger Hagård, Jerry Martinger, Nils Fredrik Aurelius och Ola Karlsson (alla m) anför:
Handläggningen av detta yttrande till utrikesutskottet lämnar en del övrigt att önska. Den mycket korta tid som utskottet haft till förfogande för behandlingen av ärendet har enligt vår mening gått ut över noggrannheten i bedömningar och överväganden.
Försvarsutskottets yttrande 1995/96:FöU1y
Ny myndighet för kontroll över krigsmateriel och andra
strategiskt känsliga produkter
Till utrikesutskottet
Utrikesutskottet har berett försvarsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1995/96:31 om ny myndighet för kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter, jämte motioner, såvitt gäller försvarsutskottets beredningsområde.
Propositionen
Regeringen föreslår i propositionen att en ny myndighet, Inspektionen för strategiska produkter, inrättas för att pröva flertalet ärenden om kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter som regeringen eller ett statsråd i dag prövar. I anslutning härtill föreslås ändringar i lagen (1991/92:1300) om krigsmateriel och lagen (1991:341) om strategiska produkter.
Regeringen förutsätts också i fortsättningen pröva ärenden som har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. Det skall inte längre förekomma att ett statsråd själv avgör tillståndsärenden om exportkontroll.
Utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska överväganden skall, liksom hittills, fälla utslaget vid ärendenas prövning. Bestämmelser som skall säkerställa detta förs in i lagstiftningen.
Den nya Inspektionen för strategiska produkter föreslås få i uppgift att pröva frågor om tillstånd, förbud och undantag i särskilda fall enligt lagen om krigsmateriel. Den föreslås vidare få motsvarande uppgift gällande s.k. dual use-produkter i enlighet med lagen om strategiska produkter. Regeringen kan dock för det senare fallet bestämma att någon annan myndighet i visst fall eller i viss fråga skall ha ansvaret för beredning och beslut.
Regeringen anför att en myndighet får lämna över ett ärende till regeringen för prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. Regeringen får besluta om ytterligare regler om överlämnande av ärenden till regeringen.
Regeringen föreslår vidare att den rådgivande nämnd för krigsmate- rielexportfrågor som finns i dag ombildas till ett råd för samråd i exportkontrollfrågor hos den nya myndigheten. Rådet avses därvid få ett vidare verksamhetsområde och en bredare sammansättning än den nuvarande nämnden.
För att täcka kostnaderna för den nya myndigheten skall en årlig avgift betalas av den som har tillstånd att tillverka krigsmateriel eller tillverkar dual use-produkter av det slag som myndighetens tillsyn kommer att omfatta. En förutsättning för avgiftsskyldighet är dock att det fakturerade värdet av tillverkarens sålda produkter överstiger 2,5 miljoner kronor. Myndigheten föreslås bestämma avgiften efter ett för alla avgiftsskyldiga lika förhållande till det fakturerade värdet.
Regeringens förslag, som sägs innebära att prövningen inte i sak förändras, syftar till att
· delegera sådana ärenden från regeringen till myndighetsnivå som inte kräver ett ställningstagande från regeringen, · · utveckla det samråd som Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor är ett forum för i dag. · Reformen föreslås träda i kraft den 1 februari 1996.
Försvarsutskottet
Utskottets överväganden
Utskottet behandlar i det följande endast försvarspolitiska aspekter på propositionen och avstår från att ge synpunkter på de avgivna motionerna.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen framhållit att svensk försvarsindu-stris förmåga att leverera högteknologiska produkter till det svenska försvaret har ett stort säkerhetspolitiskt värde. Utskottet har vidare framhållit att internationell försvarsindustriell samverkan kan bidra till att upprätthålla denna kompetens. Det är därmed ett försvarspolitiskt intresse att formerna för att pröva exporttillstånd m.m. i enlighet med krigsmateriellagen fungerar effektivt.
Utskottet uppfattar att regeringsförslaget är en administrativ reform för att förenkla och effektivisera behandlingen av tillståndsärenden som rör tillverkning och export av krigsmateriel samt export av strategiskt känsliga produkter vid sidan om krigsmateriel.
Från försvarspolitiska utgångspunkter har utskottet ingen erinran mot regeringens förslag.
Stockholm den 23 november 1995
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson
I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Britt Bohlin (s), Iréne Vestlund (s), Christer Skoog (s), Sven Lundberg (s), Henrik Landerholm (m), Karin Wegestål (s), Anders Svärd (c), Ola Rask (s), My Persson (m), Lennart Rohdin (fp), Birgitta Gidblom (s), Jan Jennehag (v), Håkan Juholt (s), Olle Lindström (m), Annika Nordgren (mp) och Åke Carnerö (kds).
Avvikande mening
Annika Nordgren (mp) anser att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:
Miljöpartiet de gröna anser att den svenska vapenexporten bidrar till att våld och krig uppfattas som ett naturligt sätt att lösa konflikter. Vår utgångspunkt är därför, så länge Sverige exporterar krigsmateriel, att krigsmaterielärenden är politiska ärenden som det ankommer på regeringen att avgöra.
Enligt propositionen skall regeringen fortsättningsvis pröva de ärenden som är viktiga för utvecklingen eller som är svårbedömda. Övriga ärenden skall således delegeras till den nya myndigheten. Det gäller bl.a. ett stort antal krigsmaterielärenden där regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan ger ledning vid prövningen. Således kommer den nya myndigheten att pröva huvuddelen av regeringens nuvarande ärenden om tillstånd till tillverkning, utförsel i större omfattning, utförsel till känsliga destinationer eller annan utlandssamverkan än utförsel enligt lagen om krigsmateriel.
Miljöpartiet yrkar i sin motion U12 (mp) i första hand avslag på propositionen och i andra hand förändringar som tillgodoser politiskt ansvar över krigsmaterielexporten.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 1
Yttranden från andra utskott 3
Utskottet 3
Inledning 3
Propositionens huvudsakliga innehåll4
En ny myndighet för prövning av förvaltningsärenden om kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter 5
Ärendefördelning mellan myndigheter och regeringen 10
Ombildning av Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor 13
Finansiering av den nya myndighetens verksamhet 15
Överprövning av beslut 16
Genomförande 18
Anslagsfrågor 18
Övriga frågor 18
Utskottets överväganden 18
Hemställan 19
Reservationer 21
1. Avslag på propositionen m.m. (mom. 1, 2, 8, 13, 16 och 18) 21
2. Avslag på propositionen (mom. 1)23
3. Namnet på den nya myndigheten (mom. 3) 24
4. Lagreglering av riktlinjerna (mom. 6) 24
5. Förordningar om vissa länder (mom. 7) 25
6. Prövning hos den nya myndigheten (mom. 11) 25
7. Det politiska ansvaret för prövningen (mom. 12) 26
8. Samrådsorganets roll (mom. 14) 26
9. Reglering av nämndens arbetsformer (mom. 15) 27
10. Överprövning av beslut (mom. 17)27
Propositionens lagtext 29
Av utskottet framlagt lagförslag 44
Konstitutionsutskottets yttrande 1995/96:KU4y 45
Försvarsutskottets yttrande 1995/96:FöU1y 58