Ny lotterilag
Betänkande 1993/94:KrU32
Kulturutskottets betänkande
1993/94:KRU32
Ny lotterilag
Innehåll
1993/94 KrU32
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 1993/94:182 som innehåller förslag till en ny lotterilag, som skall träda i kraft den 1 januari 1995. Enligt förslaget föreslås folkrörelserna få ökade intäktsmöjligheter, bl.a. genom att en ny automatspelsform -- spel på värdeautomater på land -- tillåts och genom att vinstmöjligheter i andra lotterier och spel förbättras. Detta innebär bl.a. att vinsttaket för penningvinster i lokala och regionala egentliga lotterier höjs från 500 kr till ett basbelopp (år 1994 35 200 kr). Penningvinster med samma vinsttak tillåts förekomma i rikslotterier. I s.k. registreringslotterier höjs det tillåtna insatsbeloppet till 20 basbelopp och penningvinster föreslås få uppgå till högst ett basbelopp. När det gäller de icke tillståndspliktiga lotterierna föreslås att högsta tillåtna vinst i folkrörelsernas lotterier höjs till 1/6 basbelopp (år 1994 5 867 kr). I betänkandet behandlas ett antal motioner med anknytning till propositionen.
Utskottet tillstyrker i allt väsentligt regeringens förslag. Främst med anledning av motioner föreslår dock utskottet vissa ändringar i lagförslaget. De ändringar som är av saklig natur framgår av följande redovisning.
Utskottet anser att tillstånd att anordna egentliga lotterier och bingospel även i fortsättningen skall kunna lämnas till seriösa serviceföretag som anordnar lotterier till förmån för en eller flera ideella föreningar.
Utskottet tillstyrker förslag i propositionen om att lottförsäljningsautomater inte får vara utrustade med slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne. Utskottet föreslår att tillstånd som gäller sådana lottförsäljningsautomater skall kunna förlängas längst t.o.m. den 31 december 1999, vilket innebär att avvecklingstiden blir fem år i stället för av regeringen föreslagna tre år.
Utskottet anser att endast ett tillstånd att anordna spel på värdeautomater på land skall få ges. Tillståndet skall ges till ett folkrörelseägt spelföretag med statligt inflytande. Om särskilda skäl föreligger får tillstånd i stället lämnas till ett annat folkrörelseägt spelföretag eller till ett spelföretag ägt av staten. Utskottet understryker vikten av att överskottet av spelet främst kommer det lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet till godo. Utskottet föreslår att vinsttaket vid spel på värdeautomater bör bestämmas till tvåhundra gånger insatsen i stället för hundra gånger insatsen som föreslås i propositionen.
Utskottet föreslår också vissa andra lagändringar (se främst 18, 19, 22 och 45 §§).
Ett antal motionsyrkanden avstyrks. Detta gäller bl.a. yrkanden om höjning av vinsttaket vid penningvinster i egentliga lotterier, om antalet värdeautomater per spelplats och om en utredning om ytterligare miljöer där värdeautomater skulle kunna tillåtas samt om tillåtande av skicklighetsautomater på land.
Till betänkandet har fogats två reservationer och ett särskilt yttrande.
Propositionen
I proposition 1993/94:182 Ny lotterilag föreslår regeringen (Civildepartementet) -- efter hörande av Lagrådet -- att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till lotterilag.
Lagförslaget har intagits i bilaga 1 till betänkandet.
Motionerna
Motioner väckta under den allmänna motionstiden år 1994
1993/94:Kr408 av Göran Magnusson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om koncession för Folkrörelsernas samarbetsorgan för lotterifrågor AB att bedriva automatspel.
1993/94:Kr416 av Elver Jonsson och Rune Thorén (fp, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett förslag lämnas till riksdagen där Lotteriutredningens förslag beaktas.
Motioner väckta med anledning av propositionen
1993/94:Kr4 av Marianne Jönsson och Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att lotterilagen utformas så att lottautomater utrustade med slumpvalsgenerator och elektroniskt minne även fortsättningsvis är tillåtna.
1993/94:Kr5 av Kent Olsson och Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillstånd för s.k. skicklighetsspel.
1993/94:Kr6 av Jan Backman och Kent Olsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att 6 § andra stycket lotterilagen skall ha följande lydelse: Med lotteriförsäljningsautomat avses en automat som efter betalning förser deltagaren med en lottsedel som antingen är en vinstlott eller en nitlott,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högsta värdet av vinsten vid spel på värdeautomater,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att överskottet från nya automatspel oavkortat skall gå till det lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att koncessionen för de nya automatspelen skall ges till ett folkrörelsedominerat spelbolag.
1993/94:Kr7 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att 6 § andra stycket lotterilagen skall ha följande lydelse: Med lotteriförsäljningsautomat avses en automat som efter betalning förser deltagaren med en lottsedel som antingen är en vinstlott eller en nitlott,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högsta värdet av vinsten vid spel på värdeautomater,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att överskottet från nya automatspel oavkortat skall gå till det lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet.
1993/94:Kr8 av Elisabeth Persson (v) vari yrkas att riksdagen beslutar att till 15 § lotterilagen lägga följande stycke: Tillstånd får lämnas till serviceföretag att bedriva verksamheten till förmån för sammanslutning enligt ovan.
1993/94:Kr9 av Elisabeth Persson (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkrörelsernas och föreningslivets möjligheter till ökade intäkter av lotteri och spel,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regler för värdeautomater och skicklighetsautomater,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillståndshavare i fråga om spelautomater.
1993/94:Kr10 av Harry Staaf (kds) vari yrkas att riksdagen beslutar att 22 § punkt 3 får följande lydelse: vinstplanen anslås i spellokalen, och.
1993/94:Kr11 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen dels avslår regeringens förslag till lotterilag såvitt avser anordnande av spel på värdeautomater i andra fall än som avses i 26 §, dels som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om parlamentarisk utredning av frågan om vilka som skall kunna få tillstånd till anordnande av spel på värdeautomater,
2. att riksdagen beträffande punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lotterilagen beslutar att tillstånd som gäller lottförsäljningsautomater vilka inte är tillåtna enligt den nya lagen får förlängas längst t.o.m. den 31 december 1999.
1993/94:Kr12 av Elver Jonsson och Anders Svärd (fp, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att folkrörelserna ges tillräckligt utrymme när det gäller möjligheten att bedriva spel- och lotteriverksamhet.
1993/94:Kr13 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen beträffande förslaget till lotterilag beslutar att 6 § andra stycket skall ha följande lydelse: Med lottförsäljningsautomat avses en automat som efter betalning förser deltagaren med en lottsedel som antingen är en vinstlott eller en nitlott.
Ärendets beredning m.m.
Utskottet har i ärendet uppvaktats av dels Folkrörelsernas samarbetsorganisation i lotterifrågor (FSL), vari bl.a. Riksidrottsförbundet ingår, dels Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR) och dess Spelföretagsråd. Vid uppvaktningen informerade företrädare för FSL och SHR om sin syn på regeringens förslag till ny lotterilag. FSL redovisade även sin syn på det förslag om försäljning av AB Tipstjänst som regeringen lagt fram i proposition 1993/94:243 (se följande avsnitt).
Utskottet
Det huvudsakliga innehållet i propositionerna 1993/94:182 Ny lotterilag och 1993/94:243 Försäljning av AB Tipstjänst till svenskt föreningsliv m.m
Regeringen lägger i proposition 1993/94:182 fram förslag till en ny lotterilag som är avsedd att vid kommande årsskifte ersätta 1982 års lotterilag.
Folkrörelserna föreslås få ökade intäktsmöjligheter, bl.a. genom att en ny automatspelsform, spel på värdeautomater, tillåts och genom förbättrade vinstmöjligheter i andra lotterier och spel. En förstärkt tillsyn och kontroll av spelmarknaden föreslås. I följande avsnitt i betänkandet redovisar utskottet det väsentliga innehållet i de olika delförslagen.
I en annan proposition, 1993/94:243 Försäljning av AB Tipstjänst till svenskt föreningsliv m.m., föreslås att riksdagen skall bemyndiga regeringen att överlåta AB Tipstjänst till folkrörelser. Det föreslås också bl.a. att bingoskatten skall avskaffas samt att reglerna om beskattning av roulett- och kortspel skall förenklas. Regeringen redovisar i propositionen sin uppfattning att kasinospel av internationellt slag för närvarande inte bör tillåtas i Sverige.
Sedan proposition 1993/94:243 hänvisats till finansutskottet för beredning, har nämnda utskott inhämtat yttrande från skatteutskottet och kulturutskottet. I sitt i dagarna avgivna betänkande 1993/94:FiU24 har finansutskottet tillstyrkt de förslag regeringen lagt fram i propositionen. Finansutskottet har vidare då det gäller tillåtande av kasinospel av internationellt slag gjort samma bedömning som regeringen, till vars uppfattning också kulturutskottet anslutit sig.
Kulturutskottets allmänna bedömning av förslaget till ny lotterilag, m.m.
Hösten 1990 uttalade sig riksdagen efter förslag av kulturutskottet för att en översyn av lotterilagen skulle göras av en parlamentarisk utredning (bet. 1990/91:KrU8). I fem punkter angavs vilket uppdrag den förordade lotteriutredningen borde ha. Utskottet anförde att den gällande lotterilagen inte ger folkrörelserna tillräckliga möjligheter att utveckla och förnya den spel- och lotteriverksamhet som bedrivs av dem och att ta till vara de tekniska landvinningar som redan utnyttjas av de statliga spelbolagen.
Våren 1991 tillsatte regeringen en utredning (dir. 1991:22), som antog arbetsnamnet Lotteriutredningen (C 1991:01). Utredningsdirektiven tillgodosåg de önskemål om utredningens inriktning som riksdagen uttalat. I december 1992 avlämnade Lotteriutredningen sitt slutbetänkande (SOU 1992:130) Vinna eller försvinna -- folkrörelsernas lotterier och spel i framtiden. Betänkandet har remissbehandlats. Förslaget i proposition 1993/94:182, som utskottet behandlar i det följande, grundar sig på utredningsförslaget.
Regeringen anser i propositionen att spel- och lotteriverksamheten även i fortsättningen i allt väsentligt bör vara förbehållen staten och folkrörelserna, men att folkrörelsernas roll på spelmarknaden bör stärkas. Det är enligt regeringen angeläget att -- i det statsfinansiella mycket ansträngda läget som nu råder -- alla möjligheter till annan finansiering än genom statliga bidrag undersöks och prövas och att så goda ekonomiska villkor som möjligt skapas för folkrörelserna.
Utskottet konstaterar att förslagen i propositionen i vissa avseenden är avsevärt mindre långtgående än vad Lotteriutredningen föreslagit. Utskottet anser dock att de förslag som läggs fram i propositionen bör vara ägnade att i icke obetydlig utsträckning förbättra möjligheterna för de folkrörelser som så önskar att finansiera sin verksamhet genom lotterier och spel. Som utskottet framhöll hösten 1990 i det ovan angivna betänkandet är det angeläget att folkrörelserna även i fortsättningen får ett statligt ekonomiskt stöd.
En under den allmänna motionstiden i år väckt motion, Kr416 (fp, c), vari begärs ett uttalande om innehållet i den då väntade propositionen är inte längre aktuell. Den påkallar därför inte någon riksdagens åtgärd.
Egentliga lotterier
Med egentliga lotterier avses enligt lagförslaget en verksamhet där en eller flera deltagare kan få en vinst till ett högre värde än vad var och en av de övriga deltagarna kan få genom lottning, gissning, vadhållning -- med undantag av vadhållning i samband med häst- eller idrottstävling -- eller liknande förfaranden samt genom marknads- och tivolinöjen.
I propositionen föreslås i fråga om tillståndspliktiga egentliga lotterier i huvudsak följande. Tillstånd att anordna nämnda lotterier skall få ges till en svensk juridisk person som är en ideell förening och som enligt sina stadgar har till huvudsakligt syfte att främja ett allmännyttigt ändamål inom landet. Om särskilda skäl föreligger skall tillstånd få ges till en annan juridisk person än en ideell förening eller en juridisk person som har till huvudsakligt syfte att främja ett allmännyttigt ändamål utom landet. Det tillåtna vinstbeloppet för penningvinster höjs i lokala och regionala lotterier. Sådana vinster blir tillåtna även i rikslotterier. I samtliga fall får vinsterna uppgå till högst ett basbelopp (år 1994 35 200 kr). Till förtydligande av vad som anförs i propositionen om värdepappersvinster -- att tillåtande av sådana vinster utgör en nyhet (prop. s. 61) -- vill utskottet framhålla att Lotterinämnden redan i dag kan tillåta värdepappersvinster i rikslotterier. Regeringens förslag innebär att värdepappersvinster tillåts även i lokala och regionala lotterier. Liksom i rikslotterier får de utgöra högst 25 % av det totala vinstvärdet. I s.k. registreringslotterier, dvs. lotterier som får anordnas under en treårsperiod, höjs det sammanlagda insatsbeloppet under en sådan period till 20 basbelopp (år 1994 704 000 kr). Förutom att värdepappersvinster utan vinsttak tillåts i sistnämnda lotterier höjs även vinstbeloppet för penningvinster till högst ett basbelopp. I lotterier som inte behöver tillstånd, s.k. frisektorslotterier, föreslås vinsten vara högst 1/6 basbelopp (år 1994 5 867 kr) eller i vissa fall 1/60 basbelopp (år 1994 586 kr). Insatsen föreslås vara högst 1/6 000 basbelopp (år 1994 5 kr 86 öre). Det skall var möjligt att i vissa frisektorslotterier ha försäljning med lottlistor upp till fyra veckor innan den tillställning eller sammankomst, i samband med vilken lotteriet anordnas, äger rum. Regeringen anför som skäl för detta att vissa föreningar, bl.a. kyrkliga syföreningar, använder sig av ett sådant försäljningssätt utan att det påverkar lotterimarknaden negativt, varför det saknas anledning att förbjuda förfarandet.
Utskottet övergår till att behandla motionsyrkanden rörande frågan om tillståndshavare vid egentliga lotterier. Därefter behandlas frågan om vinsttaket vid penningvinster, tillståndshavare vid s.k. frisektorslotterier, tillåtande av lottförsäljningsautomater utrustade med slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne och slutligen frågan om egentliga lotterier och bingospel i radio och TV.
Utskottet har inledningsvis redovisat vad i propositionen föreslås i fråga om tillståndshavare vid egentliga lotterier (15 §). Genom en hänvisning i 22 § föreslås att tillstånd att anordna bingospel skall få ges till en sådan sammanslutning som avses i 15 §.
Motionären bakom Kr8 (v) föreslår att tillstånd även skall kunna ges till serviceföretag att bedriva verksamhet till förmån för sådan sammanslutning som regeringen föreslagit. Motionären anför att det för närvarande är möjligt för serviceföretag att erhålla sådant tillstånd och att denna ordning innebär att mervärdesskatt inte utgår för de tjänster föreningarna köper av serviceföretagen, som operativt bedriver bingoverksamheten. I proposition 1993/94:243 om försäljning av AB Tipstjänst till svenskt föreningsliv m.m. föreslås att bingoskatten avskaffas med motiveringen att folkrörelsernas lotterier och spel bör beskattas likformigt samt att bingoskatten är av liten statsfinansiell betydelse. I realiteten betyder regeringens två förslag att den vinst folkrörelserna gör genom att bingoskatten tas bort tas tillbaka med råge genom att föreningarna tvingas betala mervärdesskatt för serviceföretagens tjänster. Detta kan, enligt motionärens uppfattning, inte ha varit avsikten.
Kulturutskottet vill erinra om att regeringen i proposition 1993/94:243 om försäljning av AB Tipstjänst till svenskt föreningsliv m.m. anser att övervägande skäl talar mot att ta bort mervärdesskatten på konsulttjänster till allmännyttiga ideella organisationer avseende lotterier. Intentionerna bakom 1991 års skattereform var att åstadkomma en generell beskattning av såväl varor som tjänster och att medge undantag för lotteriområdet är enligt regeringen att ge fel signal. Regeringen anför slutligen att en momsbefrielse för den här typen av konsulttjänster skulle strida mot Europeiska unionens sjätte mervärdesskattedirektiv.
Skatteutskottet har i yttrande till finansutskottet över nämnda proposition (yttr. 1993/94:SkU8y) anfört att en skattehöjning i form av en ny mervärdesbeskattning för de föreningar som anordnar bingo och lotterier är helt oacceptabel och måste avvisas. Skatteutskottet anser emellertid -- med hänvisning till vad regeringen anfört i frågan -- att det inte nu är möjligt att införa ett särskilt undantag i mervärdesskattelagen för dessa tjänster och att problemet därför måste lösas genom att den nya lotterilagen kompletteras med regler som innebär en kodifiering av den praxis som utvecklat sig.
Kulturutskottet delar skatteutskottets uppfattning att den av motionären aktualiserade frågan inte bör lösas genom ändringar i mervärdesskattelagen.
Kulturutskottet konstaterar att det enligt 15 § andra stycket propositionens lagförslag är möjligt att ge lotteritillstånd till andra juridiska personer än ideella föreningar, om det finns särskilda skäl för det. Detta överensstämmer med den ordning som gäller i dag. Ett särskilt skäl att lämna tillstånd till någon annan juridisk person än en ideell förening kan t.ex. vara att lotteriet anordnas till förmån för ett allmännyttigt ändamål. Som exempel på fall där särskilda skäl har ansetts föreligga kan nämnas Litteraturfrämjandet och Konstfrämjandet. I praxis har också tillstånd med stöd av undantagsregeln lämnats till seriösa serviceföretag som anordnat lotterier till förmån för en eller flera ideella föreningar, t.ex. Folkrörelsernas lotteribyrå. Utskottet ansluter sig till förslaget att behålla den ordning som gäller i dag i fråga om vem som kan få tillstånd att anordna egentliga lotterier och bingospel. Utskottet vill för sin del framhålla att kravet på särskilda skäl innebär att undantagsreglen liksom hittills skall tillämpas restriktivt. Den behandlade motionen får anses tillgodosedd genom vad utskottet anfört (Kr8).
Vad gäller vinsttaket vid penningvinster i egentliga lotterier har regeringen, som inledningsvis angetts, föreslagit att penningvinster om högst ett basbelopp skall tillåtas i både lokala och regionala lotterier samt i rikslotterier (16 § första stycket 1).
I motion Kr9 (v) föreslås att penningvinster om högst tre basbelopp skall tillåtas i lokala och regionala lotterier (år 1994 105 600 kr) samt att ett vinsttak om högst tio basbelopp (år 1994 352 000 kr) skall tillåtas i rikslotterier (yrkande 1). Motionären anser som skäl härför att det är angeläget att folkrörelserna bereds möjlighet att öka sina intäkter av lotteri och spel.
Utskottet erinrar om att regeringens förslag i förhållande till vad som nu gäller innebär att vinsttaket för penningvinster i lokala och regionala lotterier höjs från 500 kr till ett basbelopp (år 1994 35 200 kr). Förslaget innebär vidare att penningvinster med samma vinsttak tillåts förekomma i rikslotterier samt att värdepappersvinster blir tillåtna i lokala och regionala lotterier. Utskottet anser sig med beaktande av vad som nu anförts böra godta regeringens bedömning. Motionen i denna del avstyrks (Kr9 yrkande 1).
Enligt 19 § förslaget till lotterilag skall under vissa förutsättningar sammanslutningar få ordna egentliga lotterier utan tillstånd, s.k. frisektorslotterier. Regeringens lagförslag bör jämkas så att det framgår att det endast är sammanslutningar som avses i första stycket i 15 § lotterilagen som skall få anordna lotterierna.
I vissa fall säljs lotter i egentliga lotterier i automat. Vissa lottförsäljningsautomater med slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne har typgodkänts och lotteritillstånd har meddelats som innebär att automaterna får användas.
Med lottförsäljningsautomat avses enligt det av regeringen framlagda lagförslaget en automat som inte är utrustad med en slumpvalsgenerator eller ett elektroniskt minne och som efter betalning förser deltagaren med en lottsedel som antingen är en vinstlott eller en nitlott (6 § andra stycket lagförslaget). Som skäl för att inte tillåta lottförsäljningsautomater med slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne anförs att sådana automater till förväxling liknar de av regeringen föreslagna värdeautomaterna. Det föreslås dock i en övergångsbestämmelse till den nya lagen (tredje meningen i punkten 3) att tillstånd som gäller sådana lottförsäljningsautomater skall få förlängas längst t.o.m. den 31 december 1997.
Genom motioner och genom ett antal skrivelser i ärendet som inkommit till utskottet från bl.a. föreningar som har tillstånd att använda lottförsäljningsautomater har aktualiserats frågor om lottförsäljningsautomater med slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne generellt skall tillåtas i fortsättningen och -- om utskottet följer regeringsförslaget då det gäller definitionen av lottförsäljningsautomater -- hur lång övergångstiden bör vara för lotteritillstånd som gäller sådana lottförsäljningsautomater.
Motionärerna bakom motionerna Kr4 (c), Kr6 (m), Kr7 (fp) och Kr13 (m) anser att lottförsäljningsautomater med slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne skall tillåtas även i fortsättningen. De anför med vissa inbördes variationer följande skäl för detta. Regeringens förslag innebär förbud för ca 1 200--1 500 godkända lottförsäljningsautomater, vilka utplacerats bl.a. i varuhus och bensinstationer och ofta sköts av frivilliga krafter från föreningarna. Automaterna har netto inbringat närmare 50 miljoner kronor per år till de föreningar som använt dem, och regeringens förslag skulle således innebära att föreningarna förlorar denna intäktskälla. Det går varken av utseendet på lottförsäljningsautomaterna eller på de lotter som dessa automater producerar att avgöra vilken av de på marknaden förekommande typgodkända lottförsäljningsautomaterna som har slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne eller som lämnar ut i förväg tryckta och slumpmässigt blandade lotter. Den påtagliga skillnaden är dock, anförs det i en av motionerna, att möjligheterna att fuska i möjligaste mån undanröjts vad gäller "spel" på lottförsäljningsautomater med nämnda utrustning. Motionären hänvisar i detta avseende till en bedömning som gjorts av Statens kriminaltekniska anstalt. Det är vidare lätt att konstatera skillnaden mellan de sistnämnda lottförsäljningsautomaterna och de av regeringen föreslagna värdeautomaterna. De förra är försedda med en vinstplan och förser spelaren med vinst i form av en vinstlott. De senare har ingen vinstplan och förser spelaren med vinst i form av värdebevis eller spelpollett, anförs det motionsvägen.
I motion Kr11 (s) föreslås att övergångsbestämmelserna ändras så att tillstånd som gäller lottförsäljningsautomater utrustade med slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne får förlängas längst t.o.m. den 31 december 1999 (yrkande 2). Motionärerna anför som skäl härför att många föreningar genom automater av detta slag erhåller ett stort ekonomiskt tillskott till sin verksamhet.
Utskottet har ingående övervägt vilken lösning som bör väljas då det gäller de här aktuella frågorna om lottförsäljningsautomater. Med beaktande av de skäl som anförs i propositionen och innehållet i de regler som i denna föreslås för lotteritillstånd då lotterna skall säljas i lottförsäljningsautomat har utskottet stannat för att tillstyrka regeringsförslaget om att sådana automater inte får vara utrustade med slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne. Utskottets ställningstagande innebär att följande motioner avstyrks, nämligen Kr4, Kr6 yrkande 1, Kr7 yrkande 1 och Kr13.
Definitionen av lottförsäljningsautomat bör tas in i ett andra stycke i 4 § lotterilagen i stället för, som regeringen föreslagit, i 6 § andra stycket lotterilagen.
För att möjliggöra en rimlig avvecklings- och avskrivningstid i fråga om lottförsäljningsautomater med slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne bör enligt utskottets mening i fråga om tillstånd som gäller sådana automater avvecklingsperioden bestämmas till fem år i stället för tre år. Detta innebär en ändring av tredje meningen i punkt 3 i regeringens förslag till övergångsbestämmelser. Utskottets ställningstagande innebär att utskottet tillstyrker motion Kr11 yrkande 2.
Utskottet anser att uppräkningen av automatspelsformer i 6 § lotterilagen i konsekvens med sättet att i övrigt göra uppräkningar i lagförslaget bör numreras.
Utskottet vill tillägga följande. I ett antal av de skrivelser som inkommit till utskottet framhålls att många lokala föreningar, främst idrottsföreningar, får en betydande del av sin inkomst från lotterier där lotterna säljs genom lottförsäljningsautomater med slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne. Likartade synpunkter anförs, som ovan redovisats, i de motioner som behandlats i det föregående. Med hänsyn till att det ekonomiska stödet från kommunerna till föreningarna på senare år i vissa fall minskat kan det antas att föreningarna för sin verksamhet till viss del blivit beroende av den inkomst de kunnat inhämta från spel på dessa automater. Utskottet utgår ifrån att -- med den av utskottet föreslagna femåriga övergångstiden -- de nuvarande lottförsäljningsautomaterna med slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne kommer att kunna ersättas med sedvanliga lottförsäljningsautomater utan att intäkterna för berörda föreningar minskar. Det bör i detta sammanhang även noteras att, som närmare behandlas i ett senare avsnitt, det i propositionen föreslås att överskottet av spel på värdeautomater på land främst skall tillföras det lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet. Detta bör innebära att en icke obetydlig merinkomst tillförs föreningarna.
Utskottet förutsätter att regeringen med uppmärksamhet följer utvecklingen på området och att regeringen återkommer till riksdagen om den tekniska utvecklingen motiverar det eller om lagstiftningen i denna del i förening med lagstiftningen om värdeautomater på land skulle ge en annan effekt än vad utskottet räknar med enligt vad som ovan angetts.
I propositionen föreslås såvitt avser egentliga lotterier och bingospel i radio och TV att tillståndspliktiga egentliga lotterier och s.k. registreringslotterier samt bingospel efter särskilt tillstånd skall få anordnas i radio och TV (18 § första stycket och 23 § förslaget till lotterilag). Om tillståndet avser närradio eller egensändningar av television i kabelnät får enligt 18 § andra stycket i lagförslaget tillståndet lämnas bara om det kan antas att marknaden för lokala lotterier inte försämras.
Utskottet tillstyrker förslagen, men anser att bestämmelsen i 18 § andra stycket bör omfatta även lotterier i lokalradio som regleras i lokalradiolagen (1993:120). Förslaget bör ändras i enlighet härmed. Därutöver bör några formella ändringar göras i samma stycke.
Regeringen föreslår att Lotteriinspektionen, som ersätter Lotterinämnden, skall pröva frågor om sådana särskilda tillstånd som avses i 18 § (41 §). Utskottet tillstyrker förslaget. Då det gäller tillstånd att anordna bingospel i radio och TV anser utskottet att det ur lagteknisk synpunkt är lämpligt att den bestämmelse som reglerar vilken tillståndsmyndighet som har att pröva frågor om sådana tillstånd tas in i ett andra stycke i 42 § lotterilagen. Andra stycket i regeringens förslag till 41 § lotterilagen bör jämkas i enlighet härmed.
Bingospel
Regeringen föreslår i fråga om bingospel att reglerna för vem som skall kunna få tillstånd skall vara desamma som för egentliga lotterier. Handikapporganisationer ges vidgade möjligheter att få tillstånd att anordna bingospel. Vidare föreslås bl.a. höjda vinster för varu- och penningvinster till högst ett basbelopp eller, om det finns särskilda skäl, till högst sex basbelopp (år 1994 211 200 kr). För värdepappersvinster, som enligt förslaget skall tillåtas, föreslås motsvarande vinstgränser. Värdet av vinsterna skall motsvara minst 35 % av insatsernas värde. Det skall inte vara någon gräns för högsta tillåtna vinstandel. Bingotillstånd skall kunna ges för tre år.
Beträffande utskottets ställningstagande i fråga om vilka sammanslutningar som kan vara tillståndshavare vid bingospel hänvisas till vad utskottet anfört under föregående avsnitt.
Såvitt avser de närmare förutsättningarna för tillstånd att anordna bingospel föreslås i propositionen, förutom bl.a. att värdet av vinsterna i spelet skall motsvara minst 35 % av insatsernas värde, att vinstandelen skall anges på bingobrickorna eller anslås i spellokalen (22 § första stycket 3).
I motion Kr10 (kds) anförs att det för bingospel inte är möjligt att ange en exakt vinstandel i procent, eftersom vinstandelen varierar i förhållande till antalet sålda bingobrickor per spel. Varje bingospel tar cirka åtta minuter att genomföra och vinstandelen beräknas för varje spel för sig. Motionären föreslår mot denna bakgrund att som förutsättning i stället skall uppställas att en vinstplan skall anslås i spellokalen.
Utskottet tillstyrker yrkandet (Kr10). I 22 § första stycket 3 lotterilagen bör således anges att en vinstplan skall anslås i spellokalen.
Utskottet har under föregående avsnitt behandlat frågan om tillstånd att anordna egentliga lotterier och bingospel i radio och TV.
Automatspel
Nyheten i regeringens lagförslag då det gäller automatspel är att spel på värdeautomater föreslås bli tillåtna på land. Regeringen föreslår att med värdeautomat skall avses en spelautomat som betalar ut vinst bara i form av värdebevis, spelpolletter eller liknande och där vinstmöjligheterna huvudsakligen beror på slumpen. Spel på varuspelsautomater skall även i fortsättningen tillåtas. Det föreslås inte några väsentliga förändringar i förhållande till de nuvarande reglerna i fråga om förutsättningarna för tillstånd till spel på sådana automater. Enligt regeringens förslag skall tillstånd att anordna spel på penning- och skicklighetsautomater få lämnas endast om spelet anordnas på fartyg i internationell trafik.
Spel på värdeautomater
I propositionen föreslås att spel på värdeautomater skall tillåtas, förutom på fartyg i internationell trafik, även i samband med hotell- och restaurangverksamhet, om det för rörelsen finns tillstånd till servering av spritdrycker, vin eller starköl (27 § första stycket förslaget till lotterilag). Regeringen föreslår att värdet av spelarens insats skall få uppgå till högst 1/6 500 basbelopp per spel (år 1994 5 kr 41 öre), att värdet av högsta vinsten skall få uppgå till högst hundra gånger insatsen (således år 1994 högst 541 kr), att inga vinster skall få betalas ut i pengar samt att högst fem värdeautomater skall få placeras på varje spelplats. För tillstånd krävs, framhålls det i propositionen, att spelet anordnas till förmån för svensk juridisk person som är ideell förening och som har till huvudsakligt syfte att främja ett allmännyttigt ändamål inom landet. Vidare krävs bl.a. att värdeautomaterna skall kunna kontrolleras genom tele- och databaserade kommunikationssystem.
Regeringen vill inte låsa frågan om vem eller vilka som skall få tillstånd att anordna spel på värdeautomater till en enda lösning. Regeringen föreslår därför att i 27 § andra stycket lotterilagen skall stadgas att tillstånd endast får lämnas till spelföretag som antingen ägs av folkrörelserna eller har ett statligt inflytande eller till spelföretag som ägs av folkrörelserna och har ett statligt inflytande.
Enligt propositionen är avsikten att överskottet av spelet på värdeautomater främst skall gå till det lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet och att yrkesmässig idrotts- eller kulturutövning normalt inte skall finansieras med lotterimedel (prop. s. 31 och 44).
Utskottet behandlar inledningsvis ett motionsyrkande som rör frågan om avslag på förslaget om värdeautomater på land. Därefter behandlar utskottet motionsyrkanden som avser frågor om vem eller vilka som skall kunna få tillstånd och om fördelningen av överskottet. Slutligen behandlas frågor om vinstform och storlek av högsta vinsten vid spel på värdeautomater, om antalet värdeautomater per spelplats samt utredning om ytterligare miljöer där värdeautomater skall tillåtas.
Motionärerna bakom motion Kr11 (s) yrkar avslag på förslaget om att spel på värdeautomater skall tillåtas på land. De är mycket positiva till att spel på värdeautomater föreslås bli tillåtna, men är kritiska till att regeringen inte föreslår vem som skall erhålla tillstånd att anordna spel på automaterna och till att det, som motionärerna uppfattar det, enligt propositionen endast kan bli fråga om ett tillstånd. Enligt motionärernas uppfattning bör det vara folkrörelserna som skall få tillstånd att anordna spel på värdeautomaterna. Folkrörelserna skall ha möjlighet att söka tillstånd var för sig eller välja att samarbeta. Om folkrörelserna väljer att arbeta i ett gemensamt organ kan ett alternativ till att bygga upp en egen spelorganisation vara att man begär anbud från någon som redan finns på marknaden för att sköta det operativa arbetet. Motionärerna föreslår mot denna bakgrund dels att frågan om vem eller vilka som skall erhålla tillstånd att anordna spel på värdeautomater skall beredas av den parlamentariska utredning som föreslås i motion 1993/94:Fi28 vilken väckts med anledning av proposition 1993/94:243 Försäljning av AB Tipstjänst till svenskt föreningsliv m.m., dels att -- i avvaktan på utredningens förslag -- regeringens förslag om spel på värdeautomater på land skall avslås (yrkande 1).
Kulturutskottet har i sitt yttrande till finansutskottet över proposition 1993/94:243 intagit ståndpunkten att det inte är erforderligt med någon ytterligare utredning av frågan om nämnda försäljning (yttr. 1993/94:KrU9y). Finansutskottet har därefter i sitt betänkande 1993/94:FiU24 Försäljning av AB Tipstjänst till svenskt föreningsliv m.m. (prop. 1993/93:243) intagit samma ståndpunkt. Finansutskottet tillstyrker att riksdagen lämnar regeringen begärt bemyndigande att överlåta AB Tipstjänst till svenskt föreningsliv på förmånliga villkor. Med hänsyn till det anförda och då kulturutskottet anser att det är önskvärt att det i detta sammanhang fattas beslut i fråga om införande av möjligheter till spel på värdeautomater avstyrks motionsyrkandet (Kr11 yrkande 1).
Utskottet gör följande bedömning i frågan om tillåtande av spel på värdeautomater på land. Genom ökade vinstnivåer och genom att nya former av vinster i folkrörelsernas egentliga lotterier och bingospel tillåts kommer folkrörelsernas ställning på lotterimarknaden att stärkas. Utskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till de skäl som anförs i propositionen (prop. s. 30) för att därutöver spel på värdeautomater till förmån för folkrörelser skall kunna tillåtas. En förutsättning härför är att, som föreslås i propositionen, spelet utformas på ett sådant sätt att spelets förströelsekaraktär dominerar framför vinstaspekten och att risken för sociala skadeverkningar minimeras.
Då det gäller frågan om vem eller vilka som skall få tillstånd att anordna spel på värdeautomater och den därmed sammanhängande frågan om fördelningen av överskottet på sådant spel vill utskottet anföra följande.
Som utskottet tidigare redovisat, föreslår regeringen att tillstånd att anordna spel på värdeautomater på land skall kunna ges om spelet anordnas till förmån för sådana ideella föreningar som har till huvudsakligt syfte att främja ett allmännyttigt ändamål inom landet. Vidare anser regeringen att överskottet av spelet på värdeautomater främst skall gå till det lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet. Tillståndshavare får, enligt regeringens förslag, bara vara spelföretag som antingen ägs av folkrörelserna eller har ett statligt inflytande eller spelföretag som ägs av folkrörelserna och har ett statligt inflytande.
Motionärerna bakom motionerna Kr6 (m) och Kr7 (fp) anser att överskottet, i enlighet med Lotteriutredningens förslag, oavkortat skall tillföras det lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet (bägge motionerna yrkande 3). I motionen Kr408 (s) i denna del anförs att fördelningen av överskottet inte bör begränsas till endast de organisationer som bedriver barn- och ungdomsverksamhet, fastän dessa bör erhålla merparten av överskottet.
I tre motioner -- Kr408 (s) i denna del, Kr 6 (m) och Kr12 (fp, c) -- anser motionärerna att tillstånd att anordna spel på värdeautomater skall ges till endast ett spelbolag och att detta spelbolag skall vara ägt av folkrörelser. Motionären bakom en av motionerna föreslår att tillståndet skall ges till Folkrörelsernas samarbetsorganisation för lotterifrågor AB, som administrerar bl.a. BingoLotto. Motionärerna bakom en annan motion anser att det, mot bakgrund av att det i proposition 1993/94:243 Försäljning av AB Tipstjänst till svenskt föreningsliv m.m. föreslås att svenskt föreningsliv skall erbjudas att förvärva bolaget från staten, faller sig naturligt att tillståndet skall ges till ett folkrörelseägt AB Tipstjänst. I motionen Kr9 (v) anförs att staten kan undvara de intäkter som värdeautomater kan ge. Motionären föreslår därför att tillstånd att anordna spel på värdeautomater endast skall ges till spelbolag som ägs av folkrörelser och/eller har ett statligt inflytande (yrkande 3).
Utskottet anser -- i överensstämmelse med vad utskottet uttalade i det ovan nämnda yttrandet till finansutskottet (yttr. 1993/94:KrU9y) -- att endast ett tillstånd att anordna spel på värdeautomater skall få ges. Förutom de begränsningar vad gäller högsta tillåtna antal automater per spelplats och begränsningar av insatser och vinstmöjligheter som behandlas i det följande innebär begränsningen till en tillståndshavare ett sätt att minska riskerna för eventuella sociala skadeverkningar. En effektiv kontroll och tillsyn underlättas om endast ett tillstånd ges.
Enligt utskottets mening skulle vidare ett tillstånd att med ensamrätt anordna spel på värdeautomater ge folkrörelserna goda möjligheter att konkurrera med övriga spelföretag på marknaden. Utskottet anser mot denna bakgrund att tillstånd att anordna spel på värdeautomater bör beviljas ett spelföretag som ägs av folkrörelser och har ett statligt inflytande. Om särskilda skäl föreligger bör tillstånd i stället kunna ges till ett annat folkrörelseägt spelföretag eller till ett spelföretag som ägs av staten.
Utskottet vill starkt understryka vikten av att överskottet av spelet på värdeautomater främst kommer det lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet till godo. Annan verksamhet bör endast i undantagsfall kunna få del av överskottet. Det är angeläget att vid tillståndsgivningen stor uppmärksamhet ägnas åt frågan om hur detta krav skall kunna tillgodoses. Det bör i första hand ankomma på regeringen att avgöra vilket spelföretag som skall få tillstånd att anordna spel på värdeautomater (se prop. s. 44 och 45). Utskottet vill i sammanhanget -- i överensstämmelse med vad utskottet anfört i sitt ovan nämnda yttrande till finansutskottet (yttr. 1993/94:KrU9y) -- nämna att ett folkrörelseägt AB Tipstjänst med den konstruktion som föreslagits i proposition 1993/94:243 kommer att uppfylla de krav som enligt huvudregeln ovan bör gälla för att ett spelföretag skall kunna få tillstånd att anordna spel på värdeautomater, nämligen att spelföretaget förutom att vara folkrörelseägt skall ha ett statligt inflytande. Utskottets ställningstagande innebär att motionerna Kr6 yrkandena 3 och 4, Kr7 yrkande 3, Kr9 yrkande 3, Kr12 och Kr408 härigenom blir tillgodosedda. I enlighet med utskottets ställningstagande ovan bör 27 § andra stycket lotterilagen få en annan lydelse än vad regeringen föreslagit.
Som utskottet tidigare i detta betänkande uttalat förutsätter utskottet att regeringen återkommer till riksdagen om det skulle visa sig att syftet med lagstiftningen om värdeautomater inte skulle uppnås, nämligen att skapa så goda ekonomiska förutsättningar som möjligt för folkrörelserna samt öppna möjligheter för dem att i större utsträckning själva finansiera sin verksamhet.
Frågan om vinstform och storlek av högsta vinsten vid spel på värdeautomater behandlas i motionerna Kr6 (m) och Kr7 (fp). Motionärerna föreslår att högsta vinsten skall vara 1/15 basbelopp (år 1994 2 346 kr), varav 1/300 basbelopp (år 1994 117 kr) av rationella skäl skall kunna betalas i kontanter (bägge motionerna yrkande 2). De anför att förslaget överensstämmer med vad Lotteriutredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 1992:130) Vinna eller försvinna samt att det av regeringen föreslagna vinsttaket skall jämföras med bl.a. att penningvinster i lokala och regionala lotterier samt i rikslotterier skall få uppgå till högst ett basbelopp (år 1994 35 200 kr).
Utskottet anser att det finns utrymme för att -- utan att riskerna för sociala skadeverkningar ökar -- bestämma vinsttaket till högst tvåhundra gånger insatsen (år 1994 1 082 kr). Vinster i form av kontanter bör, som föreslagits i propositionen, inte tillåtas vid spel på värdeautomater. Utskottet föreslår -- med anledning av motionerna Kr6 yrkande 2 och Kr7 yrkande 2 -- att 27 § första stycket 4, som behandlar vinsttaket, skall ha det ändrade innehåll som utskottet angett.
I motion Kr9 (v) anser motionären det vara en fördel om antalet värdeautomater per spelplats begränsas till högst tre stycken (yrkande 2 delvis).
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag att upp till fem automater per spelplats bör tillåtas. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att tillståndsmyndigheten i fråga om varje spelplats skall göra en lämplighetsprövning och därvid ta ställning till hur många automater som kan tillåtas. Detta innebär att man måste anta att det i vissa fall kommer att tillåtas endast någon eller några automater. Motionsyrkandet avstyrks i denna del (Kr9 yrkande 2 delvis).
Då det gäller utredning om ytterligare miljöer där värdeautomater kan tillåtas anförs i motion Kr9 (v) att det är nödvändigt att liberalisera reglerna för bl.a. värdeautomater, om folkrörelserna skall få en reell möjlighet att -- i konkurrens med de på spelmarknaden befintliga spelbolagen -- öka sina intäkter från spel och lotterier (yrkande 2 delvis). Motionären anser således att det bör finnas möjlighet att ge tillstånd till placering av värdeautomater även på annan plats än hotell och restaurang där spel kan erbjudas under ordnade former. Vad som anförs i motionen i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Förslaget att värdeautomater endast skall tillåtas på restauranger med tillstånd att servera alkohol innebär en viss säkerhet för att verksamheten i lokalen bedrivs i ordnade former. Prövningen av förutsättningarna för serveringstillstånd är nämligen mycket noggrann, och en fortlöpande kontroll sker bl.a. av hur ordningen upprätthålls i lokalen. Utskottet bedömer att någon motsvarande garanti inte kan lämnas för tillåtande av spel på värdeautomater i andra miljöer. Utskottet är därför inte nu berett att frångå vad som föreslagits i propositionen om miljöer där spel på värdeautomater skall kunna tillåtas. Motionsyrkandet avstyrks således i denna del (Kr9 yrkande 2 delvis).
Spel på skicklighetsautomater
Vad gäller tillåtande av spel på skicklighetsautomater förbjöds fr.o.m. den 1 januari 1979 anordnandet av automatspel med vinster i form av bl.a. pengar, t.ex. skicklighetsautomater, med undantag för sådant spel på automater som anordnades på fartyg i internationell trafik. Skälet till förbudet var främst att sådant automatspel medförde betydande risker för sociala skadeverkningar för de människor som spelade på automaterna.
Lotteriutredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 1992:130) Vinna eller försvinna att folkrörelserna skulle ges rätt att anordna spel på skicklighetsautomater. Utredningen ansåg att denna form av automatspel, som ger vinst i form av pengar, inte behövde ge några sociala skadeverkningar om verksamheten utsattes för en effektiv tillsyn och kontroll. Förutom begränsningar i fråga om högsta antal tillåtna automater per spelplats, högst fem stycken, och begränsningar av insatsen (1/6 000 basbelopp per spel; år 1994 5 kr 86 öre) och vinstmöjligheter (1/300 basbelopp; år 1994 117 kr) föreslog utredningen att tillstånd endast skulle ges till ett folkrörelsedominerat spelföretag. Utredningen ansåg vidare att överskottet av spelet oavkortat skulle tillföras det lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet (utredningsbetänkandet s. 257 och 266).
Vid överväganden om någon av de förbjudna spelformerna skall tillåtas på land konstaterar regeringen i propositionen att automatspel som kan ge vinst i form av pengar medför särskilda risker för att de människor som spelar på automaterna drabbas av ekonomiska problem eller andra sociala skadeverkningar. Regeringen anser därför att sådana automatspel som ger vinst i form av pengar inte skall tillåtas på land (prop. s. 30).
Motionärerna bakom motion Kr5 (m) anser att spel på skicklighetsautomater bör tillåtas i den utsträckning som Lotteriutredningen föreslagit. De menar -- mot bakgrund av de av utredningen föreslagna begränsningarna -- att utredningens bedömning av eventuella skaderisker är riktig. Det avgörande är om förströelsemomentet kommer i skymundan för strävan att få inkomster från spelen. Det finns ingen anledning att befara att så begränsade vinstchanser som det kan bli frågan om i de av utredningen föreslagna spelen på skicklighetsautomater skulle ge denna effekt.
Även motionären bakom Kr9 (v) anser att spel på skicklighetsautomater bör kunna tillåtas på land (yrkande 2 delvis). Regeringen bör enligt motionären återkomma med förslag om regler för sådana automaters placering och antal m.m.
Utskottet är inte berett att nu förorda att det i lotterilagen tas in bestämmelser som innebär att skicklighetsautomater tillåts även på land. Utskottet anser inte heller att det finns skäl att hos regeringen begära förslag om sådana bestämmelser. Utfallet av den nya lagstiftningen bör avvaktas innan frågan om tillåtande av skicklighetsautomater ånyo tas upp till prövning. Utskottet avstyrker således de här aktuella motionsyrkandena (Kr5 och Kr 9 yrkande 2 delvis).
Roulettspel, tärningsspel och kortspel
I propositionen föreslås att tillstånd att anordna roulettspel, tärningsspel eller kortspel skall ges till den som anordnar spelen. Innan tillstånd lämnas skall sökandens lämplighet prövas. Spelen får anordnas i samband med en offentlig nöjestillställning inom en nöjespark eller liknande anläggning samt i samband med trafik på fartyg i internationell trafik. Vidare får spelen anordnas i samband med hotell- och restaurangverksamhet, om det för rörelsen finns tillstånd till servering av spritdrycker, vin eller starköl eller om det kan antas att spelet utan olägenhet kan anordnas i samband med verksamheten. Vid roulettspel och tärningspel får, på varje särskild vinstmöjlighet, värdet av spelarens insats uppgå till högst 1/6 000 basbelopp (år 1994 5 kr 86 öre) och värdet av högsta vinsten uppgå till högst 1/200 basbelopp (år 1994 176 kr). Motsvarande gränser får vid kortspel vara 1/600 basbelopp (år 1994 58 kr 66 öre) resp. 1/400 basbelopp (år 1994 88 kr).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i fråga om roulettspel, tärningsspel och kortspel.
Den i propositionen föreslagna lagtexten bör ändras på det sättet att i 33 och 34 §§ gjorda hänvisningar till 32 § första stycket bör avse 32 §, eftersom nämnda lagrum består av endast ett stycke.
Tillståndsmyndigheter
Frågor om tillstånd att anordna lokala och regionala egentliga lotterier skall enligt propositionen prövas av den nämnd som kommunen bestämmer respektive länsstyrelsen. Den nuvarande Lotterinämnden skall förstärkas och erhålla ett nytt namn, Lotteriinspektionen. Lotteriinspektionen skall pröva frågor om tillstånd till lotterier som skall bedrivas i flera län samt frågor om tillstånd till egentliga lotterier och bingospel som skall anordnas i radio eller TV. I fråga om bingospel skall länsstyrelsen i det län där spelet skall bedrivas pröva tillståndsärendena. Lotteriinspektionen lämnar tillstånd då bingospel skall bedrivas i flera län eller om det är fråga om bingospel där värdet av högsta vinsten överstiger ett basbelopp. Lotteriinspektionen skall vidare pröva frågor om tillstånd till restaurangkasino samt samtliga automatspelsformer utom värdeautomater på land, som skall prövas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.
Enligt den av regeringen föreslagna 45 § skall regeringen få meddela särskilt tillstånd att anordna lotteri i andra fall och annan ordning än som anges i lagen. Detta innebär således ett bemyndigande för regeringen att tillåta t.ex. andra spelformer eller lotterier med högre vinstnivåer än lagen medger. Enligt den föreslagna paragrafens sista mening får regeringen inte ge sådant tillstånd till kedjebrevsspel eller liknande spel eller sådant automatspel som ger vinst i form av pengar.
Utskottet anser att regeringen inte heller beträffande kedjebrevsspel eller liknande spel eller automatspel som ger vinst i form av värdebevis, spelpolletter eller liknande skall få lämna tillstånd i andra fall och annan ordning än som anges i lagen. Regeringens förslag till 45 § lotterilagen bör ändras i enlighet med detta ställningstagande. En mindre formell ändring bör också göras i denna paragraf.
Den rubrik som närmast föregår 45 § i förslaget till lotterilag bör benämnas Lotterier i andra fall.
Forskning om spelberoende
Regeringen avser att återkomma till riksdagen och begära medel till dels forskning om spelberoende, dels organisationer för spelberoende människor. Folkhälsoinstitutet bör enligt regeringens uppfattning svara för fördelningen av medel och initiativ till forskningsinsatser samt stöd till organisationer för spelberoende människor.
Utskottet, som delar regeringens uppfattning att det föreligger ett behov av att medel avsätts för de av regeringen angivna ändamålen, förutsätter att regeringen under nästa riksmöte återkommer till riksdagen i frågan.
Förslaget till lotterilag i övrigt
Utskottet tillstyrker förslaget till lotterilag i den mån utskottet inte behandlat förslaget i det föregående med den ändringen att rubriken närmast före ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna utgår.
Viss följdlagstiftning
Utskottet har uppmärksammat att vissa ändringar av formell natur bör göras i lagen (1992:575) om ändring i lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m. och lagen (1991:1482) om lotteriskatt som en följd av att lotterilagen (1982:1011) ersätts av lotterilagen (1994:000) den 1 januari 1995.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande förhandsuttalande om innehållet i propositionen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr416,
2. beträffande tillståndshavare vid egentliga lotterier
att riksdagen dels med anledning av motion 1993/94:Kr8 godkänner vad utskottet anfört, dels antar 15 § i regeringens förslag till lotterilag,
3. beträffande vinsttaket vid penningvinster i egentliga lotterier
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Kr9 yrkande 1 antar 16 § i regeringens förslag till lotterilag,
4. beträffande s.k. frisektorslotterier
att riksdagen antar 19 § i regeringens förslag till lotterilag med den ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelse,
5. beträffande lottförsäljningsautomater med slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr11 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1993/94:Kr4, 1993/94:Kr6 yrkande 1, 1993/94:Kr7 yrkande 1 och 1993/94:Kr13 antar 4 och 6 §§ samt punkten 3 i övergångsbestämmelserna i regeringens förslag till lotterilag med den ändringen att paragraferna och punkten 3 i övergångsbestämmelserna erhåller i bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelse,
6. beträffande egentliga lotterier och bingospel i radio och TV
att riksdagen antar 18, 41 och 42 §§ i regeringens förslag till lotterilag med den ändringen att paragraferna erhåller i bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelse,
7. beträffande förutsättningarna för tillstånd att anordna bingospel
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr10 antar 22 § i regeringens förslag till lotterilag med den ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelse,
8. beträffande avslag på förslaget om att spel på värdeautomater skall tillåtas på land
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr11 yrkande 1,
9. beträffande frågan om vem eller vilka som skall få tillstånd att anordna spel på värdeautomater och den därmed sammanhängande frågan om fördelningen av överskottet på sådant spel
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i denna del och med anledning av motionerna 1993/94:Kr6 yrkandena 3 och 4, 1993/94:Kr7 yrkande 3, 1993/94:Kr9 yrkande 3, 1993/94:Kr12 och 1993/94:Kr408 godkänner vad utskottet anfört, res. 1 (s)
10. beträffande vinstform och storlek av högsta vinsten vid spel på värdeautomater
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i denna del och med anledning av motionerna 1993/94:Kr6 yrkande 2 och 1993/94:Kr7 yrkande 2 godkänner vad utskottet anfört,
11. beträffande antalet värdeautomater per spelplats
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del och med avslag på motion 1993/94:Kr9 yrkande 2 i denna del godkänner vad utskottet anfört,
12. beträffande lagbestämmelsen om tillåtande av värdeautomater på land
att riksdagen antar 27 § i regeringens förslag till lotterilag med den ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelse, res. 2 (s) - villk. res. 1
13. beträffande utredning om ytterligare miljöer där värdeautomater kan tillåtas
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr9 yrkande 2 i denna del,
14. beträffande tillåtande av spel på skicklighetsautomater på land
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr5 och 1993/94:Kr9 yrkande 2 i denna del,
15. beträffande roulettspel, tärningsspel och kortspel
att riksdagen antar 33 och 34 §§ i regeringens förslag till lotterilag med de ändringarna att paragraferna erhåller i bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelse,
16. beträffande tillståndsmyndigheter
att riksdagen antar 45 § i regeringens förslag till lotterilag samt rubriken närmast före 45 § med den ändringen att paragrafen och rubriken erhåller i bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelse,
17. beträffande förslag till lotterilag i övrigt
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om lotterilag i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt under mom. 2--7, 12, 15 och 16 med den ändringen att rubriken närmast före ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna utgår,
18. beträffande viss följdlagstiftning
att riksdagen antar av utskottet i bilaga 3 framlagda förslag till
dels Lag om ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt,
dels Lag om ändring i lagen (1992:575) om ändring i lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.
Stockholm den 19 maj 1994
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Richard Ulfvengren (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s), Christer Eirefelt (fp) och Stig Bertilsson (m).
Reservationer
1. Frågan om vem eller vilka som skall få tillstånd att anordna spel på värdeautomater och den därmed sammanhängande frågan om fördelningen av överskottet på sådant spel (mom. 9)
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet anser" och på s. 15 slutar med "regeringen föreslagit" bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till att det krävs avancerad teknisk utrustning för den form av spel på värdeautomater som föreslås bli tillåten och att spelet för att ge ett bra utbyte måste skötas på ett rationellt sätt bör antalet tillstånd vara begränsat för att spelformen på ett önskvärt sätt skall kunna stärka folkrörelsernas ställning på lotterimarknaden. Huruvida ett eller flera tillstånd bör beviljas bör enligt utskottets mening övervägas av den parlamentariska utredning som föreslagits i reservation 1 till finansutskottets betänkande 1993/94:FiU24 Försäljning av AB Tipstjänst till svenskt föreningsliv m.m. (prop. 1993/94:243). Riksdagen bör med hänsyn härtill inte nu ge lotterilagen ett sådant innehåll att det blir ett förbud att lämna mer än ett tillstånd att anordna spel på värdeautomater. I enlighet med den ståndpunkt utskottet sålunda intagit bör tillstånd att anordna spel på värdeautomater bara få lämnas till spelföretag som är folkrörelseägt.
Utskottet vill starkt understryka vikten av att överskottet av spelet på värdeautomater främst kommer det lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet till godo. Annan verksamhet bör endast i undantagsfall kunna få del av överskottet. Det är angeläget att vid tillståndsgivningen stor uppmärksamhet ägnas åt frågan om hur detta krav skall kunna tillgodoses.
Utskottets ställningstagande innebär att motionerna Kr6 yrkandena 3 och 4, Kr7 yrkande 3, Kr9 yrkande 3, Kr12 och Kr408 härigenom blir tillgodsedda. I enlighet med utskottets ställningstagande bör 27 § andra stycket lotterilagen få en annan lydelse än vad regeringen föreslagit.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande frågan om vem eller vilka som skall få tillstånd att anordna spel på värdeautomater och den därmed sammanhängande frågan om fördelningen av överskottet på sådant spel,
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i denna del och med anledning av motionerna 1993/94:Kr6 yrkandena 3 och 4, 1993/94:Kr7 yrkande 3, 1993/94:Kr9 yrkande 3, 1993/94:Kr12 och 1993/94:Kr408 godkänner vad utskottet anfört,
2. Lagbestämmelsen om tillåtande av värdeautomater på land (mom. 12)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande lagbestämmelsen om tillåtande av värdeautomater på land,
att riksdagen antar 27 § i regeringens förslag till lotterilag med den ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 4 som Reservanternas förslag betecknade lydelse,
Särskilt yttrande
Beträffande avslag på förslaget om att spel på värdeautomater skall tillåtas på land (mom. 8)
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anför:
Företrädarna för Socialdemokraterna i finansutskottet har i en reservation (nr 1) till finansutskottets betänkande 1993/94:FiU24 Försäljning av AB Tipstjänst till svenskt föreningsliv m.m. yrkat avslag på förslag av regeringen om bemyndigande för regeringen att träffa avtal om försäljning av AB Tipstjänst. Reservanterna anser att AB Tipstjänst bör förbli i statens ägo. I stället för att sälja ut AB Tipstjänst kan det finnas skäl att överväga en sammanslagning av AB Tipstjänst och Penninglotteriet. Reservanterna anser att frågor av detta slag bör prövas närmare i en parlamentarisk utredning. I det sammanhanget bör också, anser reservanterna, övervägas vilka som skall få tillstånd att anordna spel på värdeautomater. Starka skäl talar för, anser reservanterna, att sådant tillstånd skall ges till folkrörelserna.
Vi socialdemokrater i kulturutskottet delar den uppfattning som i enlighet med det sagda redovisats av våra partikolleger i finansutskottet.
I avvaktan på resultatet av en parlamentarisk utredning om bl.a. vem eller vilka som skall få tillstånd att anordna spel på värdeautomater bör riksdagen ge den nya lotterilagen -- som skall träda i kraft först den 1 januari 1995 -- en sådan utformning att den ger utrymme för att låta folkrörelserna få tillstånd att anordna sådant spel. I reservation 2 lägger vi fram förslag till lagtext som reglerar frågan.
Propositionens lagförslag Förslag till Lotterilag
Bilaga 1
Av utskottet framlagt förslag till ändringar i regeringens förslag till lotterilag (1994:0000)
Bilaga 2
Regeringens förslag Utskottets förslag
4 §
Med egentliga lotterier avses i denna lag sådana lotterier som anges i 3 § första stycket 1 och 2 med undantag för vadhållning i samband med hästtävling och idrottstävling.
Med
lottförsäljningsautomat
avses en automat som inte
är utrustad med en
slumpvalsgenerator eller ett
elektroniskt minne och som
efter betalning förser
deltagaren med en lottsedel
som antingen är en
vinstlott eller en nitlott.
6 §
Med automatspel avses i denna lag spel på följande mekaniska eller elektroniska spelautomater:
- varuspelsautomat: en 1. varuspelsautomat: en spelautomat som betalar ut spelautomat som betalar ut vinst i form av varor och vinst i form av varor och där vinstmöjligheterna där vinstmöjligheterna helt eller delvis beror på helt eller delvis beror på slumpen, slumpen, - penningautomat: en 2. penningautomat: en spelautomat som betalar ut spelautomat som betalar ut vinst i form av pengar och vinst i form av pengar och där vinstmöjligheterna där vinstmöjligheterna huvudsakligen beror på huvudsakligen beror på slumpen, slumpen, - värdeautomat: en 3. värdeautomat: en spelautomat som betalar ut spelautomat som betalar ut vinst bara i form av vinst bara i form av värdebevis, spelpolletter värdebevis, spelpolletter eller liknande och där eller liknande och där vinstmöjligheterna vinstmöjligheterna huvudsakligen beror på huvudsakligen beror på slumpen, slumpen, - skicklighetsautomat: en 4. skicklighetsautomat: en spelautomat som betalar ut spelautomat som betalar ut vinst i form av pengar och vinst i form av pengar och där vinstmöjligheterna där vinstmöjligheterna helt eller delvis beror på helt eller delvis beror på spelarens skicklighet. spelarens skicklighet. Med Utskottets förslag lottförsäljningsautomat avses en automat som inte är utrustad med en slumpvalsgenerator eller ett elektroniskt minne och som efter betalning förser deltagaren med en lottsedel som antingen är en vinstlott eller en nitlott.
Regeringens förslag
18 §
Ett egentligt lotteri enligt 16 och 17 §§ får inte anordnas i
radio eller television utan särskilt tillstånd.
Tillstånd att anordna Tillstånd att anordna
sådana lotterier i sådana lotterier i
närradio eller lokalradio enligt
egensändningar av lokalradiolagen (1993:120),
television i kabelnät närradio enligt
får lämnas bara om det närradiolagen (1982:459)
kan antas att marknaden för eller egensändningar av
lokala lotterier inte television i kabelnät
försämras. enligt lagen (1991:2027) om
kabelsändningar till
allmänheten får
lämnas bara om det kan
antas att marknaden för
lokala lotterier inte
försämras.
19 §
En sådan sammanslutning som En sådan sammanslutning som
avses i 15 § får anordna avses i 15 § första
egentliga lotterier utan stycket får anordna
tillstånd, om egentliga lotterier utan
tillstånd, om
1. lotteriet anordnas i samband med
a) en tillställning eller en sammankomst som sammanslutningen
anordnar eller deltar i eller
b) ett bingospel som sammanslutningen anordnar,
2. lotteriet bedrivs bara inom det för tillställningen,
sammankomsten eller bingospelet avsedda området,
3. värdet av varje insats uppgår till högst 1/6 000 basbelopp,
4. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/6 basbelopp,
5. det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst 35
procent och högst 55 procent av insatsernas värde, om antalet
insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt en
uppgjord plan,
6. vinstandelen anges på lottsedlarna eller lottlistorna eller
i den lokal där lotteriet bedrivs,
7. lottköparen vid lottköpet får veta var och när vinsterna
skall dras och på vilket sätt resultatet av dragningen görs
tillgängligt för allmänheten, om vinstdragningen inte redan har
ägt rum, och
8. vinsterna dras offentligt före tillställningens,
sammankomstens eller bingospelets slut för dagen, om
vinstdragningen inte redan har ägt rum före lottförsäljningen.
Försäljning av lotter genom påteckning på lottlistor får,
trots vad som sägs i första stycket 2, påbörjas fyra veckor
innan tillställningen eller sammankomsten äger rum.
Regeringens förslag Utskottets förslag
22 §
Tillstånd att anordna bingospel får ges till en sådan sammanslutning som avses i 15 §, om 1. värdet av högsta vinsten inte överstiger ett basbelopp, 2. värdet av vinsterna i spelet motsvarar minst 35 procent av insatsernas värde, 3. vinstandelen anges på 3. vinstplanen anslås i bingobrickorna eller anslås spellokalen, och i spellokalen, och 4. det kan antas att bingospelet kommer att ge sammanslutningen skälig avkastning, om det inte finns särskilda skäl för något annat. Om det finns särskilda skäl för det får värdet av högsta vinsten uppgå till högre belopp än som anges i första stycket 1, dock högst sex basbelopp. Tillstånd får lämnas för högst tre år åt gången.
27 §
Tillstånd att anordna spel på värdeautomater i andra fall än
som avses i 26 § får ges, om
1. spelet anordnas till förmån för sådana sammanslutningar som
avses i 15 §,
2. spelet anordnas i samband med hotell- och
restaurangverksamhet, om det för rörelsen finns tillstånd till
servering av spritdrycker, vin eller starköl enligt lagen
(1977:293) om handel med drycker,
3. värdet av spelarens insats uppgår till högst 1/6 500
basbelopp per spel,
4. värdet av högsta 4. värdet av högsta
vinsten uppgår till vinsten uppgår till
högst hundra gånger högst tvåhundra
insatsen, gånger insatsen,
5. högst fem värdeautomater placeras på varje spelplats,
6. inga vinster betalas ut i pengar,
7. värdet av vinsterna i spelet motsvarar minst 85 procent av
insatsernas värde,
8. spelautomaterna kan kontrolleras genom tele- och
databaserade kommunikationssystem,
9. varje spelautomat förses med tillståndshavarens namn eller
något annat kännetecken,
10. det kan antas att spelautomaten inte kommer att användas
för något annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd för, och
11. det kan antas att god ordning kommer att råda inom den
lokal eller på den plats där spelet skall bedrivas.
Tillstånd enligt första Tillstånd enligt första
stycket får bara lämnas stycket får bara lämnas
till spelföretag som till ett folkrörelseägt
antingen ägs av spelföretag med statligt
folkrörelserna eller har inflytande. Om särskilda
ett statligt inflytande eller skäl föreligger får
till spelföretag som ägs tillstånd i stället
av folkrörelserna och har lämnas till ett annat
ett statligt inflytande. folkrörelseägt
spelföretag eller till ett
spelföretag som ägs av
staten.
Regeringens förslag Utskottets förslag
33 §
Vid prövningen enligt 32 Vid prövningen enligt 32 § första stycket 4 skall § 4 skall tillståndsmyndigheten tillståndsmyndigheten beakta sökandens beakta sökandens erfarenheter på området, erfarenheter på området, ekonomiska förhållanden, ekonomiska förhållanden, vilja och förmåga att vilja och förmåga att fullgöra sina skyldigheter fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad mot det allmänna, laglydnad i övrigt samt andra i övrigt samt andra omständigheter av omständigheter av betydelse. betydelse. I fråga om aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska eller ideella föreningar skall prövningen även omfatta 1. verkställande direktören och andra som genom en ledande ställning har ett bestämmande inflytande över verksamheten, 2. styrelseledamöter och styrelsesuppleanter som till följd av eget eller närståendes ekonomiska intresse har en väsentlig gemenskap med den juridiska personen som är grundad på andelsrätt eller därmed jämförligt ekonomiskt intresse, och 3. bolagsmännen i handelsbolag. Som närstående till en styrelseledamot eller en styrelsesuppleant anses den som enligt 4 kap. 3 § första stycket konkurslagen (1987:672) är att anse som närstående till gäldenären.
34 §
Tillstånd att anordna kortspel får ges, om 1. spelet anordnas i ett 1. spelet anordnas i ett sådant sammanhang som avses sådant sammanhang som avses i 32 § första stycket 1, i 32 § 1, 2. värdet av spelarens insats på varje särskild vinstmöjlighet uppgår till högst 1/600 basbelopp, 3. värdet av högsta vinsten på varje särskild vinstmöjlighet uppgår till högst 1/400 basbelopp, och 4. den som söker 4. den som söker tillstånd uppfyller kraven tillstånd uppfyller kraven i 32 § första stycket 4 i 32 § 4 enligt 33 §. enligt 33 §.
41 §
Lotteriinspektionen prövar frågor om tillstånd enligt 16 § när lotteriet skall bedrivas i flera län. Lotteriinspektionen prövar Lotteriinspektionen prövar också frågor om också frågor om tillstånd i fall då tillstånd i fall då särskilt tillstånd särskilt tillstånd krävs enligt 18 eller 23 krävs enligt 18 §. §.
42 §
Länsstyrelsen i det län där ett bingospel skall bedrivas prövar frågor om tillstånd enligt 22 §. Om bingospelet skall bedrivas i flera län eller om 22 § andra stycket skall tillämpas prövas dock frågan om tillstånd av Lotteriinspektionen.
Lotteriinspektionen prövar
också frågor om
tillstånd i fall då
särskilt tillstånd
krävs enligt 23 §.
Regeringens förslag Utskottets förslag
Andra lotterier Lotterier i andra fall
45 §
Regeringen får meddela Regeringen får meddela
särskilt tillstånd att särskilt tillstånd att
anordna lotteri i andra fall anordna lotteri i andra fall
och annan ordning än som och annan ordning än som
anges i denna lag. Sådant anges i denna lag. Sådant
tillstånd får dock inte tillstånd får dock inte
avse kedjebrevsspel eller avse kedjebrevsspel eller
liknande spel eller sådant liknande spel eller
automatspel som ger vinst i automatspel som ger vinst i
form av pengar. form av pengar, värdebevis,
spelpolletter eller liknande.
3. Andra tillstånd än 3. Andra tillstånd än som avses i 2 och som har som avses i 2 och som har meddelats enligt äldre meddelats enligt äldre föreskrifter fortsätter föreskrifter fortsätter att gälla. I fråga om att gälla. I fråga om sådana tillstånd sådana tillstånd tillämpas äldre tillämpas äldre föreskrifter. Tillstånd föreskrifter. Tillstånd som gäller som gäller lottförsäljningsautomater lottförsäljningsautomater vilka inte är tillåtna vilka inte är tillåtna enligt den nya lagen får enligt den nya lagen får förlängas längst till förlängas längst till och med den 31 december 1997. och med den 31 december 1999. Registrering av lotterier Registrering av lotterier enligt äldre enligt äldre föreskrifter fortsätter föreskrifter fortsätter att gälla. Om registrering att gälla. Om registrering sker enligt den nya lagen sker enligt den nya lagen upphör den gamla upphör den gamla registreringen att gälla. registreringen att gälla.
Av utskottet framlagda lagförslag
A. Förslag till Lag om ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt Bilaga 3 Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:1482) om lotteriskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
1 §
Lotteriskatt skall betalas enligt denna lag till staten för svenskt lotteri.
Skatt tas ut med 35 procent av den behållning som återstår sedan de sammanlagda vinsterna enligt vinstplan eller annat beslut om att viss andel av insatserna skall utbetalas som vinster avräknats från de sammanlagda insatserna. Skatt skall inte betalas för 1. sådant lotteri som avses i lagen (1972:820) om skatt på spel, 2. sådant lotteri som avses i lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m., 3.vinstdragning på här i landet utfärdade premieobligationer, 4. lotteri som har anordnats 4. lotteri som har anordnats av sådan sammanslutning som av sådan sammanslutning som avses i 11 § lotterilagen avses i 15 § lotterilagen (1982:1011), eller (1994:0000), eller 5. lotteri där vinsterna inte utgörs av pengar. Beteckningen lotteri har samma Beteckningen lotteri har samma betydelse i denna lag som i 1 betydelse i denna lag som i 3 § lotterilagen (1982:1011) § lotterilagen (1994:0000)
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
B. Förslag till Lag om ändring i lagen (1992:575) om ändring i lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m. i paragrafens lydelse enligt lagen (1992:575) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
1 §
Skatt betalas enligt denna lag Skatt betalas enligt denna lag till staten för till staten för penningvinst vid vinstdragning penningvinst vid vinstdragning i sådant vinstsparande i sådant vinstsparande anordnat av bank eller anordnat av bank eller sparkassa som utgör svenskt sparkassa som utgör svenskt lotteri och för lotteri och för penningvinst i sådant penningvinst i sådant lotteri som avses i 18 § lotteri som avses i 21 § lotterilagen (1982:1011). lotterilagen (1994:0000).
Skatten utgör 25 procent av Skatten utgör 25 procent av vinstens värde. För vinstens värde. För vinst i lotteri som anordnas vinst i lotteri som anordnas med stöd av 18 § med stöd av 21 § lotterilagen skall skatt dock lotterilagen skall skatt dock inte betalas med högre inte betalas med högre belopp än att etthundra belopp än att etthundra kronor återstår av kronor återstår av vinsten. vinsten.
Vid beräkning av skattebeloppet skall i vinstens värde inräknas den skatt som skall betalas för vinsten.
Skatt skall inte betalas för vinster som inte tagits ut av vinnaren.
Av reservanterna framlagt förslag till ändring i regeringens förslag till lotterilag (1994:0000)
Bilaga 4
Regeringens förslag Reservanternas förslag
27 §
Tillstånd att anordna spel på värdeautomater i andra fall än som avses i 26 § får ges, om 1. spelet anordnas till förmån för sådana sammanslutningar som avses i 15 §, 2. spelet anordnas i samband med hotell- och restaurangverksamhet, om det för rörelsen finns tillstånd till servering av spritdrycker, vin eller starköl enligt lagen (1977:293) om handel med drycker, 3. värdet av spelarens insats uppgår till högst 1/6 500 basbelopp per spel, 4. värdet av högsta 4. värdet av högsta vinsten uppgår till vinsten uppgår till högst hundra gånger högst tvåhundra insatsen, gånger insatsen, 5. högst fem värdeautomater placeras på varje spelplats, 6. inga vinster betalas ut i pengar, 7. värdet av vinsterna i spelet motsvarar minst 85 procent av insatsernas värde, 8. spelautomaterna kan kontrolleras genom tele- och databaserade kommunikationssystem, 9. varje spelautomat förses med tillståndshavarens namn eller något annat kännetecken, 10. det kan antas att spelautomaten inte kommer att användas för något annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd för, och 11. det kan antas att god ordning kommer att råda inom den lokal eller på den plats där spelet skall bedrivas. Tillstånd enligt första Tillstånd enligt första stycket får bara lämnas stycket får bara lämnas till spelföretag som till spelföretag som är antingen ägs av folkrörelseägt. folkrörelserna eller har ett statligt inflytande eller till spelföretag som ägs av folkrörelserna och har ett statligt inflytande.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 2 Motionerna 2 Motioner väckta under den allmänna motionstiden år 1994 2 Motioner väckta med anledning av propositionen 2 Ärendets beredning m.m. 4 Utskottet 4 Det huvudsakliga innehållet i propositionerna 1993/94:182 Ny lotterilag och 1993/94:243 Försäljning av AB Tipstjänst till svenskt föreningsliv m.m 4 Kulturutskottets allmänna bedömning av förslaget till ny lotterilag, m.m. 5 Egentliga lotterier 6 Bingospel 11 Automatspel 12 Spel på värdeautomater 12 Spel på skicklighetsautomater 16 Roulettspel, tärningsspel och kortspel 17 Tillståndsmyndigheter 17 Forskning om spelberoende 18 Förslaget till lotterilag i övrigt 18 Viss följdlagstiftning 18 Hemställan 19 Reservationer 1. Frågan om vem eller vilka som skall få tillstånd att anordna spel på värdeautomater och den därmed sammanhängande frågan om fördelningen av överskottet på sådant spel (s) 21 2. Lagbestämmelsen om tillåtande av värdeautomater på land (s) 22 Särskilt yttrande Beträffande avslag på förslaget om att spel på värdeautomater skall tillåtas på land (s) 22 Bilagor Bilaga 1 Propositionens lagförslag 23 Bilaga 2 Av utskottet framlagt förslag till ändringar i regeringens förslag till lotterilag 36 Bilaga 3 Av utskottet framlagda lagförslag 41 Bilaga 4 Av reservanterna framlagt förslag till ändring i regeringens förslag till lotterilag 43