Till innehåll på sidan

Ny lagstiftning om offentlig upphandling och upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster

Betänkande 2007/08:FiU7

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
21 november 2007

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Nya lagar om offentlig upphandling och upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (FiU7)

Nya lagar om upphandling börjar gälla den 1 januari 2008. Det gäller en ny lag om offentlig upphandling (den klassiska lagen) och en ny lag om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (försörjningslagen). De regler i försörjningslagen som handlar om upphandling av verksamheter som omfattar posttjänster ska inte tillämpas förrän den 1 januari 2009. Lagändringarna grundar sig på två EU-direktiv från 2004 och innebär bland annat följande. Den som upphandlar blir skyldig att utesluta leverantörer som gjort sig skyldiga till viss brottslighet. Det införs nya regler om förhandsannonsering. Den som upphandlar ska kunna offentliggöra information om upphandlingen på Internet. Nuvarande bestämmelser om tidsfrister för att komma in med ett anbud eller en ansökan om anbud kompletteras. Det införs en möjlighet att förkorta tidsfristerna om annons och förfrågningsunderlag tillhandahålls elektroniskt. Bestämmelser om möjligheten att ta sociala hänsyn och miljöhänsyn vid upphandlingar förs in i både försörjningslagen och den klassiska lagen.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen med redaktionella ändringar i förslagen till lag om offentlig upphandling och lag om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 45
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2007-10-16
Justering: 2007-11-01
Trycklov till Gotab och webb: 2007-11-12
Trycklov: 2007-11-12
Reservationer: 15
Betänkande 2007/08:FiU7

Alla beredningar i utskottet

2007-10-16

Nya lagar om offentlig upphandling och upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (FiU7)

Nya lagar om upphandling börjar gälla den 1 januari 2008. Det gäller en ny lag om offentlig upphandling (den klassiska lagen) och en ny lag om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (försörjningslagen). De regler i försörjningslagen som handlar om upphandling av verksamheter som omfattar posttjänster ska inte tillämpas förrän den 1 januari 2009. Lagändringarna grundar sig på två EU-direktiv från 2004 och innebär bland annat följande. Den som upphandlar blir skyldig att utesluta leverantörer som gjort sig skyldiga till viss brottslighet. Det införs nya regler om förhandsannonsering. Den som upphandlar ska kunna offentliggöra information om upphandlingen på Internet. Nuvarande bestämmelser om tidsfrister för att komma in med ett anbud eller en ansökan om anbud kompletteras. Det införs en möjlighet att förkorta tidsfristerna om annons och förfrågningsunderlag tillhandahålls elektroniskt. Bestämmelser om möjligheten att ta sociala hänsyn och miljöhänsyn vid upphandlingar förs in i både försörjningslagen och den klassiska lagen. Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2007-11-21

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 117 Jörgen Hellman (S)
Fru talman! Kommuner, landsting och stat handlar varor och tjänster för minst 400 miljarder kronor varje år, så frågorna runt offentlig upphandling är stora och viktiga. Principiellt anser vi socialdemokrater att offentlig upphandling bör användas även som ett verktyg för att genomföra sociala förbättringar i samhället och förbättra miljön i mycket högre grad än vad som görs i dag. Man har i flera år arbetat i Regeringskansliet med frågan om att EU-länderna ska ha likartad lagstiftning när det gäller offentlig upphandling. S-regeringen beslutade i april 2004 att tillkalla en särskild utredare som i huvudsak fick i uppdrag att lämna förslag till hur direktiven ska implementeras i svensk rätt. Vi ska nu i riksdagen besluta om den nya lagstiftningen. Vi socialdemokrater tycker att det finns många bra saker i den nya lagstiftningen. Det blir två lagar i stället för en lag. Det överensstämmer med övriga EU-länders lagstiftning. I lagen ersätts ekonomisk aktör med leverantör. Definitioner av upphandlingar verkar bra. Affärsmässighet byts ut mot grundläggande principer där det hänvisas till EU-rättens likvärdighet, icke-diskriminering och öppenhet. Tidsfristerna verkar rimliga. Användandet av IT i upphandlingsprocessen är mer effektivt och kostnadsbesparande. Det är bra att IT-frågan kommer med i lagen. Förslagen om att utesluta leverantörer är också bra. Fru talman! Det är några saker till som vi borde besluta om i dag och där vi tycker att regeringen är för passiv. När det gäller möjligheten att kräva kollektivavtal vid offentlig upphandling anser vi att den nuvarande upphandlingslagstiftningen är bristfällig och behöver förändras för att motverka social dumpning och trygga goda arbetsvillkor för anställda hos leverantörer och underleverantörer. Det måste, enligt vår mening, vara möjligt att utestänga företag från deltagande i upphandlingar inom den offentliga sektorn om de konkurrerar med hjälp av dåliga villkor för sin personal. Två konkreta åtgärder kan och bör vidtas i nuläget, dels införande av ett krav på kollektivavtal vid upphandling, dels svensk ratificering av ILO:s konvention 94. Detta skulle kraftigt förbättra möjligheterna att motverka social dumpning, eftersom företag som konkurrerar med hjälp av dåliga villkor för sin personal då utestängs från offentliga upphandlingar. Konventionen underlättar upprätthållandet av goda löne- och anställningsvillkor i vårt land, och vi anser att Sverige nu bör ratificera den. Miljökrav vid offentlig upphandling är ett kraftfullt styrmedel i arbetet att ställa om samhället mot en långsiktigt hållbar konsumtion och därmed produktion. Genom att systematiskt fråga efter ny hållbar teknik kan kommuner och statliga myndigheter öka tempot i såväl den egna miljöomställningen som det privata näringslivets produktutveckling. I regeringens proposition tydliggörs nu att det finns möjlighet för upphandlande myndigheter att ställa miljökrav, vilket vi välkomnar. Vår ambition är högre. Vi vill gå ett steg längre och kräva att upphandlande myndigheter ska fastställa miljökrav i de tekniska specifikationerna vid upphandling. Miljökraven ska dessutom inte bara ta sikte på färdiga varor och tjänster utan på miljöeffekterna under hela upphandlingskedjan. På så sätt kan den offentliga sektorn bli en tung drivkraft i arbetet för hållbar utveckling men också utveckla näringslivets innovationsförmåga och konkurrenskraft. Upphandlingsreglerna i lagen om offentlig upphandling bygger på synsättet att konkurrensaspekter och ekonomiska hänsyn står i första rummet. När dessa regler används inom vård- och omsorgssektorn blir följden att man inte tar hänsyn till de värden som lokala företag, kooperativ och organisationer kan tillföra vården. Vi anser att regeringen nu bör ta sitt ansvar och möjliggöra att hälso- och sjukvård liksom äldre- och handikappomsorg undantas från upphandlingslagstiftningens tillämpningsområde. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 3, 6 och 13. (Applåder)

Anf. 118 Ulla Andersson (V)
Fru talman! När jag för första gången läste ett EU-direktiv trodde jag att jag var dum i huvudet, det var svårbegripligt och svårgenomträngligt. Men det var jag inte, utan Lagrådet ansåg precis samma sak, och jag blev lite lugnare. Men egentligen borde jag inte ha blivit lugnare utan snarare tvärtom. Gång på gång implementerar vi EU-direktiv som vi förtroendevalda i riksdagen inte kan påverka och som utan en riktig diskussion blir en del av vår lagstiftning och som dessutom gör lagarna mycket mer svårbegripliga och svårtolkade. Före EU-inträdet hade vi en lagstiftningsprocess i Sverige som var väl förankrad i svenska samhällsinstitutioner och som präglades av både spårbarhet och politisk tydlighet. Den processen undermineras dag för dag på grund av den ström av EU-direktiv som utarbetas i ett komplext, slutet och byråkratiskt förhandlingsmaskineri. Det här direktivet utgör inget undantag precis - tvärtom. I stället för en förenkling av upphandlingsreglerna får vi en mer svårgenomtränglig och krångligare lagstiftning. Låt mig ta ett exempel. Regeringen föreslår med hänvisning till straffrättsbestämmelserna i gemenskapsrätten att företag ska kunna uteslutas ur upphandling om de har begått brott. Om detta skriver då Lagrådet: "Mot denna bakgrund har bestämmelserna, enligt Lagrådets mening, getts en utformning som inte svarar mot ens mycket begränsade krav på tydlighet och tillgänglighet. De är därför inte acceptabla i sin nuvarande form." Men utskottsmajoriteten blundar och fäller samtidigt ned skygglapparna. Ja, den administrativa bördan ökar för beställarna men antagligen också för företagen. I stället för att göra det lättare för små företag att konkurrera gör direktivet det svårare, rakt på tvärs emot hur den politiska debatten brukar gå. Fru talman! Det finns alltså all anledning för riksdagen att ställa sig bakom Vänsterpartiets reservationer, och jag yrkar härmed bifall till reservationerna 1, 2 och 6. Men, fru talman, det finns en sak som gör ett vänsterhjärta varmt trots allt, och det är att nu även Socialdemokraterna har anslutit sig till förslaget att LOU ska innehålla krav på kollektivavtal. Det är väldigt bra. I Sverige är det kollektivavtal som ger löntagarna det skydd som de i andra länder har genom lagstiftning. Samtidigt är det ett skydd för de företag som spelar med sjysta kort eftersom det hindrar att de konkurreras ut av bolag som lever helt på sin förmåga att trycka ned sina anställda. Vi anser också att Sverige borde ratificera ILO:s konvention 94, som slår fast att offentliga myndigheters upphandling ska innehålla klausuler som garanterar arbetare löner, arbetstid och andra villkor som inte är mindre förmånliga än dem som finns i kollektivavtal. Nio andra EU-länder har redan undertecknat den. De här två förslagen skulle stärka vanliga människors ställning på sina arbetsplatser och förhindra att skattemedel används på ett sätt som uppmuntrar social dumpning. Det borde inte vara svårt för en regering innehållande ett helt nytt arbetarparti att ta ställning för det. I den politiska debatten verkar samtliga riksdagspartier vara överens om att den svenska modellen med kollektivavtal för att reglera förhållandena på arbetsmarknaden är bra. Det är först när det ska göras något praktiskt som skillnaden blir tydlig. Regeringen vägrar slå fast en tydlig politisk viljeinriktning och hänvisar till att saken kan prövas i domstol. Det är väl en tunn ursäkt för ett arbetarparti! På så sätt föredrar jag den gamla tiden då Moderaterna var ett överklassparti med ryggrad och stod för att de ville slå sönder löntagarnas rättigheter. Det vi ser i dag är ett överklassparti utan ryggrad som försöker få domstolarna att besluta om sina gamla käpphästar medan de själva svär sig fria. Men, kanske ni undrar, har det här så stor betydelse då? Ja, men visst har det väl det! Det är inte för inte som regeringen gör sitt bästa för att ducka i frågan. Offentlig sektor är det privata näringslivets enskilt största kund och handlar faktiskt för ca 540 miljarder per år. Kan vi då ställa krav på kollektivavtal så är det många företag med skumma affärsmetoder som plötsligt får tvätta byken, och det här är ett bra tillfälle att stärka den svenska modellen för dem som vill det. En av de mest uppseendeväckande sakerna i regeringens förslag är att de invändningar som Sveriges Kommuner och Landsting har tagit upp lämnas helt utan åtgärd, trots att SKL, som det förkortas, är den kanske tyngsta av alla remissinstanser i den här frågan. SKL, Stockholms läns landsting med borgerlig majoritet, branschorganisationen för medicinteknik och Sveriges offentliga inköpare har alla haft invändningar mot de lagändringar som nu införs. Att regeringen dessutom väljer att införa lagförslag som försvårar och byråkratiserar i större utsträckning än vad direktivet kräver är anmärkningsvärt och visar på ett övertygande sätt att den föreslagna förändringen av ramavtalen kommer att försvåra för välfärdsverksamheterna och stänga ute flera av de små företagen från möjligheten att vinna en upphandling. Ja, jag skulle vilja vara så fräck så att jag påstår att de som föreslår de här förändringarna helt enkelt inte vet hur saker och ting fungerar i verksamheter med en långt gången decentralisering. Hittills har kommuner och landsting kunnat ha ramavtal med även mycket små företag och har då kunnat göra avrop med leverans dagen efter, men det blir nu ett minne blott. Fru talman! Låt mig citera Ulf Palm, som är förbundsjurist för Sveriges Kommuner och Landsting. Han skriver så här i en artikel: "Det innebär att om regeringens förslag går igenom går Sverige längre än vad direktivet föreskriver. Det går inte heller att tala om förenklingar. Att regeringen dessutom föreslår att dessa direkt olämpliga regler om ramavtal ska tillämpas även under tröskelvärden är närmast obegripligt. Även nämnden för offentlig upphandling har motsatt sig detta. Sammanfattningsvis anser SKL sålunda att lagförslaget som det ligger komplicerar ett redan komplicerat regelverk, det tar inte hänsyn till hur vi tillämpar ramavtal i Sverige och det underlättar inte heller för små och medelstora företag att delta i offentliga upphandlingar som regeringen, konkurrensverket med flera säger att de värnar om. Ännu finns tid att tänka om." Fru talman! Jag hade kunnat ta upp flera delar ur artikeln eller ur vår motion som också tar upp precis de här sakerna som Sveriges Kommuner och Landsting och Vänsterpartiet är överens om, men låt mig ta två. Det ena förslaget gäller viktning av olika kriterier. Vi menar att strikta rangordningskrav leder till svårigheter för upphandlarna när de ska utforma förfrågningsunderlaget. Estetiska värden och kvalitetsvärden är svåra att vikta. Det här försvårar en nationell hantering. I dag kan beställarna anpassa sig efter den faktiska människans behov, men för regeringen finns det tydligen andra värden än människors behov, till exempel av rätt utformad hörapparat, höftkula eller andra proteser. Det andra problemet är att vi får en evig överklagandefrist för att väcka talan om skadestånd. Utskottet noterar detta men menar att det får vara så en tid framöver, och vi får ytterligare byråkrati och juridik. Tydligen tycker alliansregeringen, den borgerliga regeringen, att byråkrati, det är något bra det, och det ska vi lägga ännu mer pengar på än vi redan gör. Visst kan byråkrati vara bra, men är det verkligen på det här sättet vi ska utveckla våra verksamheter? Fru talman! Lagstiftaren borde se som sin uppgift att förenkla upphandlingsförfarandet och därigenom medborgarnas och de förtroendevaldas möjlighet att påverka inriktningen av verksamheten. Regeringen borde därför se över upphandlingslagarna i syfte att säkerställa en förenklad och breddad användning av ramavtal och införande av kollektivavtal.

Anf. 119 Mikaela Valtersson (Mp)
Fru talman! Offentlig upphandling är ett viktigt instrument, både för att främja konsumtion av varor och tjänster med de bästa miljöegenskaperna och för att främja innovationer och framtagande av miljöbättre produkter och tjänster. Offentlig upphandling används dock fortfarande, trots att det av regering och riksdag många gånger har lyfts fram som ett viktigt instrument, i begränsad utsträckning för att gynna hållbar utveckling och för att nå de miljömål som riksdagen beslutat om. Offentlig upphandling är ett marknadsbaserat och kraftfullt styrmedel i arbetet med att styra samhället mot en långsiktig och hållbar konsumtion och därmed också produktion. Miljökrav ställs i dag inte i den utsträckning som faktiskt är möjlig enligt lagen. För att främja användandet av offentlig upphandling som en drivkraft för omställning och hållbar utveckling krävs många insatser. Miljöpartiet menar att visionen för miljöanpassad offentlig upphandling bör vara att stat, kommun och landsting i all offentlig upphandling ställer relevanta miljökrav som utgår från de svenska miljömålen, hållbar utveckling och ett livscykelperspektiv på varor och tjänster. Lagen ger goda möjligheter i dag. Det finns egentligen inga juridiska hinder för en socialt och miljömässigt bättre upphandling. Regeringen har ett stort ansvar för implementeringen av de här frågorna i kommuner och myndigheter. Bebyggelse och boende svarar för ungefär 40 procent av Sveriges totala energiförbrukning. Direktverkande el och fossila bränslen värmer än i dag alltför många bostäder. Att minska energiförbrukningen genom bättre isolering och genom att använda en allt större andel förnybara energikällor är ett viktigt steg för ett långsiktigt hållbart boende. Att då använda hustak och fasader som energiaktiva ytor för att minimera behovet av tillförd energi är en bra långsiktig lösning. Det är viktigt att arbeta med samordnade teknikupphandlingar för att påskynda utvecklandet av bättre ytmaterial för tak och fasader i kombination med solceller och solfångare. Därför bör regeringen ge lämplig myndighet i uppdrag att genomföra en samordnad teknikupphandling. Produktionen och användningen av biogas i Sverige bör öka. Teknikupphandlingsinstrumentet bör användas för att få nya modeller av biogasbilar och bussar som har bättre teknik och lägre inköpskostnader. Jag anser att den statliga miljöbilsupphandlingen ska användas som ett redskap och att miljöbilar skulle omfatta minst 90 procent av statens samlade inköp av bilar. Fru talman! Som komplement till den vanliga handeln finns i dag olika handelssystem som försöker kompensera för de skevheter som kan finnas. Rättvisemärkningen utgör grunden för ett av de största initiativen på området. Fem miljoner producenter i fattiga länder drar i dag nytta av rättvisemärkning. Ett system med rättvisemärkning har många fördelar, och det har en viktig roll som drivkraft för att förändra hela marknaden mot bättre villkor. I flera kommuner har enskilda tillsammans med organisationer drivit igenom att kriterier för rättvisemärkning ska användas i upphandlingen. Miljöpartiet anser att hela den offentliga sektorn bör ta intryck av det arbete som sker och att ett mål bör sättas av regeringen för hur stor del av den offentliga konsumtionen som ska vara rättvisemärkt. Kriterier för rättvisemärkning bör användas även i den statliga upphandlingen. Sverige bör dessutom verka för att EU sätter upp mål för upphandling med sociala krav enligt de kriterier som finns för rättvisemärkning, eller enligt motsvarande kriterier, för sin egen upphandling. Därmed, fru talman, yrkar jag bifall till Miljöpartiets reservation nr 5.

Anf. 120 Göran Pettersson (M)
Fru talman! Varför har man lagar om offentlig upphandling? Skälet är att man vill ha ett kostnadseffektivt och rättssäkert system, ett system i konkurrens som ger skattebetalarna valuta för sina skatter och ett system som förhindrar korruption och otillbörlig påverkan. Upphandlingen ska inte som i forna dagar avgöras vid groggbordet på stadshotellet. Huvuddelen av invändningarna i dag mot regeringens förslag handlar om att motionärerna vill att man ska ta större hänsyn till samhällsnyttan när man genomför upphandling. Jag tror att det är mycket välmenta förslag, men tyvärr leder de inte till ökat samhällsnytta totalt sett så som motionärerna tror. Jag kommer att förklara varför. Huvuddelen av alla här närvarande ledamöter inser marknadsekonomins fördelar. Genom marknadsekonomin har vi fått tillväxt, välstånd och också i förlängningen demokrati. En viktig princip i marknadsekonomin är begreppet "den osynliga handen". Det var den skotske moralfilosofen och nationalekonomen Adam Smith som beskrev principen redan 1776 i sitt verk Nationernas välstånd . Principen visar att den största samhällsnyttan åstadkoms om man vid varje enskilt beslutstillfälle fattar beslut utgående från det enskilda fallet. Vad har detta för tillämpning på offentlig upphandling? Överfört till kommuner och landsting innebär det att största samhällsnyttan åstadkoms om kommuner och landsting vid upphandling handlar utgående från den uppgift som ska lösas. Kommuner och landsting bör vid upphandlingen inte samtidigt försöka lösa alla världens problem genom sin upphandling. Utskottet är i sitt betänkande generöst mot kommuner och landsting och ger dem rätten att göra fel. Man kan kalla detta kommunalt självstyre. Däremot gör regeringen klokt i att inte följa motionärernas förslag och kräva att kommuner och landsting ska göra fel. Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på motionerna.

Anf. 121 Ulla Andersson (V)
Fru talman! Jag hade lite svårt att hänga med i det där. Såvitt jag vet var Moderaterna en gång i tiden emot demokratins införande. Men den diskussionen kan vi ta en annan gång. Du, Göran Pettersson, tar i ditt anförande upp att vi ska ha ett system som ger skattebetalarna största möjliga valuta för pengarna, och du tror att vi vill väl när vi ser till en större samhällsnytta. Eftersom ditt parti numera, precis som mitt parti, brukar framhålla kollektivavtalens betydelse för arbetsmarknadens funktionssätt är det mycket märkligt att ni anser att vi ska använda skattemedel som ett sätt att bidra till social dumpning. Det är just det ni säger när ni inte vill ha kollektivavtalskrav vid offentlig upphandling. Det är dåligt av ett nytt arbetarparti. Det visar att ni över huvud taget inte har insett problematiken. Eftersom Sveriges kommuner och svenska staten är det privata näringslivets största kund kan vi genom lagen om offentlig upphandling påverka stora delar av samhällssektorn och skapa bättre villkor för många som arbetar i företag och runt om i vårt land. Det är något som ni som ett nytt arbetarparti borde kunna ställa upp på. Jag har också en fråga med anledning av din partikamrats brev till oss i finansutskottet. Han skriver att förutom att de nya reglerna kommer att innebära stora svårigheter att genomföra ramavtalsupphandlingar hos de upphandlande enheterna kommer reglerna också att medföra stora svårigheter för små företag att lämna anbud. Han fortsätter med att man kommer att sträva efter att ingå avtal med stora leverantörer med stora sortiment. Detta skriver alltså Anders Knape (m), ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting. Hur kommer det sig att han gör den bedömningen medan du står här i talarstolen i dag och inte ens uppmärksammar problemen för de små företagen?

Anf. 122 Göran Pettersson (M)
Fru talman! Det var stora och små frågor. Låt mig börja med den största först. Nej, Ulla Andersson, Moderaterna är inte och har aldrig varit emot demokrati. Det påståendet kan inte stå oemotsagt här. Sedan gäller det detta med vad som ska finnas i vilken lagstiftning. Det är egentligen det som det hela handlar om. Vad de olika motionerna talar om är att försöka klämma in ett antal saker i lagen om offentlig upphandling. Det är saker som om man ska ha en effektiv lagstiftning borde regleras på andra platser. Hela grunden i mitt anförande är att detta är ett klassiskt sätt att göra fel, att blanda ihop olika lagstiftningar och i en sådan här upphandlingslag försöka lägga in andra saker som ska regleras på andra sätt. När det gäller frågan om SKL så har SKL varit på uppvaktning hos regeringen innan propositionen lades fram. SKL har också varit på föredragning i utskottet, och vi har efter vi har hört SKL också hört departementet och vägt dessa olika saker mot varandra. Det var en stor majoritet i utskottet för den hantering som det nu har blivit av SKL:s åsikter. Det som också meddelades från departementet upplevde vi som lugnande, nämligen att SKL delvis hade överreagerat på lagstiftningsförslaget.

Anf. 123 Ulla Andersson (V)
Fru talman! Tack för svaret, Göran Pettersson! Jag undrar vilken lagstiftning du anser att vi ska använda för att garantera att 540 miljarder inte används till social dumpning och diskriminering, till att pressa löner eller till att slå ut de företag som håller sig till de kollektivavtal som vi har stor majoritet för i Sveriges riksdag. Vilken lagstiftning ska det vara anser du? Varför står du, som tillhör ett nytt arbetarparti, inte upp för den svenska arbetsmarknadsmodellen här i talarstolen i dag? Nu har du möjlighet att förstärka, förbättra och utveckla många arbetares rättigheter på arbetsplatserna. Det skulle kunna vara ett bra sätt att utveckla Sverige som välmående nation och stärka tillväxten. Jag ska också gå vidare när det gäller de små företagen. Jag känner en stor oro eftersom jag vet hur det går till när man upphandlar i kommunal verksamhet. Man gör det ofta långt ut i en decentraliserad organisation. Jag skulle också vilja hänvisa till Ulf Palm, jurist på SKL. Han skriver så här: När SKL på kurser och i andra sammanhang har träffat inköpare hos kommuner och landsting och redogjort för de föreslagna reglerna om ramavtal har man samfällt uttalat att lösningen i så fall får bli att man strävar efter att ingå avtal med så få leverantörer som möjligt, helst endast en, med stort sortiment. Det är alltså inte bara Vänsterpartiet, utan det finns många oerhört stora aktörer som har ansvar för upphandlingar som med bestämdhet påstår att det här kommer att bestraffa små företag. Du säger att du känner dig lugn därför att du har lyssnat på SKL i utskottet. Det blev inte mycket diskussion där. Det var bara Vänsterpartiet som försökte påskina orsakerna. Ni var väldigt tysta i övrigt i sammanhanget.

Anf. 124 Göran Pettersson (M)
Fru talman! Den svenska modellen på arbetsmarknaden är delvis en fråga för parterna på arbetsmarknaden. Vi är för att man ska gå avtalsvägen och i mindre del lagstiftningsvägen. Men det är också en lagstiftningsfråga och gäller lagstiftning om arbetsmarknaden. Det är den renheten i lagstiftningen som jag förordar här. Man ska inte blanda in det här i en helt annan lagstiftning som handlar om någonting annat. När det gäller små företag och allting som man vill åstadkomma med lagen om offentlig upphandling är det viktigt att komma ihåg vad grundsyftet är med lagstiftningen. Det är att vi i den offentliga världen ska få en effektiv och rättssäker upphandling. Om vi har en effektiv och rättssäker upphandling innebär det att vinnaren i slutänden är skattebetalarna - de som ska nyttja de tjänster som det offentliga samhället tillhandahåller.

Anf. 125 Emma Henriksson (Kd)
Fru talman! Det är en komplicerad lagstiftning vi diskuterar. Den som gäller nu är komplicerad, och den lagstiftning vi hade innan vi gick in i EU var också komplicerad. Frågan är varför det är så viktigt att vi har en så här komplicerad lagstiftning i Sverige. Det beror på att detta, som vi tidigare har hört, omfattar en så enormt stor del av den svenska ekonomin. Någonstans mellan en fjärdedel och en femtedel av bnp är storleksordningen på det som berörs av den lagstiftning vi nu debatterar. Att vi har en lagstiftning som reglerar offentlig upphandling är förutsättningen för att alla de företag som har något att erbjuda när vi i det offentliga ska upphandla ska ha en sportslig chans att konkurrera på lika villkor. Jag är oerhört glad och tacksam för att den nya lagstiftning som vi i dag ska besluta om mycket tydligare anger att det är acceptabelt och till och med uppmuntrat att ställa miljökrav, sociala och etiska krav. Möjligheten fanns också tidigare, men det har tydligt visat sig ute i kommuner och landsting att kompetensen att använda sig av den inte har var varit särskilt stor. På vissa håll har man trott att man inte får ställa kraven. Därför är det bra att det tydliggörs nu. Jag skulle vilja kommentera den kritik som framförs från Sveriges Kommuner och Landsting. Självfallet ska det vara möjligt att göra ramavtal. Självfallet har inte regeringen någon annan uppfattning än att den doktor som ska skriva ut en hörapparat ska kunna välja den hörapparat som är bäst för patienten. Om det handlar om inkontinensskydd ska det förstås vara patientens särskilda, specifika behov som styr. Tyvärr finns det en hel del missförstånd och en överdriven oro för att den nya lagstiftningen ska sätta stopp för det här. Jag vill försäkra er det som vi har fått oss försäkrat från departementet; det här är möjligt enligt det förslag som nu läggs fram. Anledningen till att det är viktigt att ställa krav är att vi inte ska få monopolsituationer. Jag tycker om att spela Monopol. Jag tycker om att spela andra sällskapsspel också. Men oavsett om man spelar Monopol, en klassiker som Bondespelet, Buzz eller något annat trevligt sällskapsspel är det viktigt att alla som är med och spelar har spelreglerna klara för sig från början. Om det inte finns tydliga regler för vad som gäller vid ramavtal och vem som ska få möjlighet att sälja när det väl kommer till kritan har inte alla spelreglerna klara för sig från början. Regeringen har tillsatt en särskild utredare för valfrihet. Den utredningen kommer att titta på många av de frågor som tas upp i motionerna och som nu inte direkt hanteras. Jag hoppas att den lagstiftning och det förslag vi kommer att ta ställning till om ett år eller så kommer att hantera många av de frågorna. Därmed, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.

Anf. 126 Ulla Andersson (V)
Fru talman! Emma Henriksson säger i sitt anförande att alla företag ska ha en sportslig chans att konkurrera på lika villkor. Det låter ju väldigt bra. Men du vet lika bra som jag att det inte är lika villkor, Emma. Vissa företag väljer att inte betala avtalsenliga löner och väljer att inte följa den arbetsmiljölagstiftning som vi har i Sverige i dag. Är det då lika villkor när vi inte ställer krav i lagen om offentlig upphandling på att företagen ska hålla sig till gällande regelverk och till den arbetsmarknadsmodell vi har valt? Det skulle vara bra att få ett svar på det av Emma Henriksson. Jag undrar också om Emma tycker att det ska vara en enkel och lätthanterlig lagstiftning där var sak ska ha sin plats, precis som Moderaternas Göran Pettersson tyckte tidigare här. Emma tar också upp det här med ramavtal och att man kanske är mer rädd än vad som är befogat. Vi hade en möjlighet att hantera det här på ett annat sätt i finansutskottet, för vi hade ett underlag där det var framtaget att vi kunde ta fram tre andra olika alternativ som skulle ha tillmötesgått den oro som bland andra Sveriges Kommuner och Landsting uttrycker. Men finansutskottets majoritet valde att helt bortse från detta. Man ville inte heller diskutera frågan över huvud taget. Det gör mig rätt orolig. Det Sveriges Kommuner och Landsting sade när de var hos oss i finansutskottet och som också branschorganisationen säger är att det är svårt att uppfylla de krav som lagstiftaren nu ställer om man ska ta hänsyn till den äldres förutsättningar när det gäller en höftledsoperation, en hörapparat eller andra proteser eftersom de är så individuellt utprovade. Den här lagstiftningen försvårar detta, säger de. När båda parter uttrycker samma sak borde majoriteten kunna lyssna.

Anf. 127 Emma Henriksson (Kd)
Fru talman! Den första frågan gällde om jag anser att det finns en sportslig chans för alla när vissa företag bryter mot arbetsmiljölagstiftningen. Nej, självfallet inte - men det måste hanteras inom ramen för arbetsmiljölagstiftningen. Det ni inte ser i ert förslag om att man skulle ställa krav i lagen om offentlig upphandling på att alla företag ska ha kollektivavtal är att man då stänger ute en massa företag. Vill inte Vänsterpartiet att familjeföretagare eller ensamföretagare ska kunna vara med i offentliga upphandlingar? Det skulle vara intressant att få svar på det. Jag vill bemöta det här med om att vi kanske skulle ha tagit något annat alternativ när nu SKL är så oroliga. Nej, jag tycker inte att det är så man ska hantera det. Den här lagstiftningen är inte som det spöke som målas upp. Man ska hantera den här frågan på samma sätt som man gör som förälder till ett barn som är rädd för spöken i garderoben. Då ska man inte slänga ut garderoben. Vi har ett ansvar för att säga: Det här är lagstiftningen. Så här ser den ut, och så här är den tänkt att fungera. Vi ska inte bara slänga ut den därför att det finns en oro för att den ska vara något annat än vad den är. Jag tror att det även i fortsättningen kommer att finnas behov av en ökad kompetens hos dem som ska använda lagstiftningen, hos upphandlarna. Den kompetensen är helt nödvändig både för företagens skull och för att vi ska kunna använda våra skattemedel på ett bra sätt.

Anf. 128 Ulla Andersson (V)
Fru talman! Emma Henriksson säger att det ska ske inom ramen för arbetsmiljölagstiftningen. Arbetsmiljölagstiftningen är mycket tydlig redan i dag och ändå används skattemedel till social dumpning. Jag vet många kommuner och landsting som handlar varor runt om i världen där arbetarna absolut inte har rimliga villkor. De blir sjuka av sitt arbete och har dessutom löner som ingen av oss ens skulle kunna drömma om. Här skulle vi kunna förändra och förbättra. Jag förstår inte på vilket sätt kollektivavtalskrav skulle vara en fara för Kristdemokraterna. Det borde väl i stället kännas bra att företag runt om i vårt land konkurrerar på lika villkor. Och om andra företag kommer hit och vill utföra tjänster hos oss ska också de anställda som de har med sig ha samma berättigade villkor som vi som lever i det här landet har. Du säger att så här är lagstiftningen och att det har vi ett ansvar för. Jag tror att vi också har ett ansvar för att lyssna och både förenkla och förbättra lagstiftningen. Om två så tunga aktörer som kan ses som motparter eftersom den ena handlar av den andra uttrycker samma farhågor med den lagstiftning som nu föreslås, och som också går mycket längre än vad direktivet från EU kräver, borde utskottsmajoriteten kunna lyssna på detta och ta till sig det. Om man inte har gjort det skulle man åtminstone ha kunnat säga: Vi får följa upp det här, se vad som händer och om era farhågor är berättigade. Låt oss göra det inom en snar framtid. Men det gör ni inte, utan ni bara går på i gamla invanda hjulspår. Och det gör mig som en del av denna lagstiftande kammare orolig.

Anf. 129 Emma Henriksson (Kd)
Fru talman! Som jag sade i mitt anförande är jag väldigt glad att den här lagstiftningen ger ett ökat och framför allt förtydligat utrymmet att ställa krav på miljö och ställa sociala krav. Jag vidhåller att med den lagstiftning som vi i dag ska fatta beslut om kommer det att vara möjligt att göra upphandlingar på det sätt som SKL och andra företrädare har varit oroliga för inte ska vara möjligt. Du efterfrågar också att vi ska följa det här, och självklart kommer vi att göra det. I den valfrihetsutredning som pågår kommer också många av de här frågorna upp. Det är väldigt viktigt när det handlar om upphandling att människor utifrån sina egna och ofta väldigt specifika behov får det som de själva har nytta av och att det inte är rigida system. Jag hoppas att vi när nästa del i den här lagstiftningen kommer har sett det som vi nu beslutar om i full verksamhet och att den oro som nu finns ska visa sig vara obefogad.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2007-11-21
Förslagspunkter: 25, Acklamationer: 20, Voteringar: 5

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Ny upphandlingslagstiftning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    a) lag om offentlig upphandling, med den ändringen att 11 kap. 16 § samt bilagorna 1-4 får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,
    b) lag om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, med den ändringen att 1 kap. 22 §, 2 kap. 2 § samt 19 och 20 §§, 8 kap. 3-6 §§ samt 9 och 10 §§, 9 kap. 4 och 5 §§ samt 12 och 13 §§, 11 kap. 2 § och bilagorna 1-4 får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,
    c) lag om upphävande av lagen (1992:1528) om offentlig upphandling,
    d) lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,
    e) lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet,
    f) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
    g) lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. samt
    h) lag om ändring i lagen (1994:615) om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling.
    Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2006/07:128.
  2. Översyn av upphandlingslagstiftningen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2007/08:Fi1 av Ulla Andersson m.fl. (v) yrkande 1.
    • Reservation 1 (v)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1080220
    m860011
    c22016
    fp24004
    kd16008
    v01804
    mp13015
    Totalt26918458
    Ledamöternas röster
  3. Ramavtal

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2007/08:Fi1 av Ulla Andersson m.fl. (v) yrkande 5.
    • Reservation 2 (v)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1110019
    m850012
    c22007
    fp24004
    kd16008
    v01804
    mp14005
    Totalt27218059
    Ledamöternas röster
  4. Miljöhänsyn och sociala hänsyn

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2007/08:Fi1 av Ulla Andersson m.fl. (v) yrkande 2,
    2007/08:Fi4 av Pär Nuder m.fl. (s) yrkande 2,
    2007/08:Fi203 av Hans Stenberg och Susanne Eberstein (båda s),
    2007/08:Fi218 av Luciano Astudillo (s) yrkandena 1-4,
    2007/08:Fi222 av Bo Bernhardsson och Margareta Persson (båda s) yrkande 1,
    2007/08:Fi223 av Lennart Axelsson (s),
    2007/08:Fi226 av Cecilia Widegren (m),
    2007/08:Fi242 av Ronny Olander m.fl. (s),
    2007/08:Fi243 av Hillevi Larsson och Siw Wittgren-Ahl (båda s),
    2007/08:Fi245 av Karl Gustav Abramsson och Katarina Köhler (båda s),
    2007/08:Fi254 av Jennie Nilsson (s),
    2007/08:U201 av Bodil Ceballos m.fl. (mp) yrkande 10,
    2007/08:So383 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 5,
    2007/08:MJ412 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 7,
    2007/08:MJ449 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 15,
    2007/08:MJ457 av Anders Ygeman m.fl. (s) yrkande 5 och
    2007/08:MJ465 av Per Bolund m.fl. (mp) yrkande 13.
    • Reservation 3 (s)
    • Reservation 4 (v)
    • Reservation 5 (mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (s)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1110019
    m860011
    c23006
    fp24004
    kd16008
    v00184
    mp00145
    Totalt1501103257
    Ledamöternas röster
  5. Upphandlingskrav vid byggnads- och fastighetsprojekt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2007/08:Fi275 av Margareta Cederfelt (m).
  6. Etiska krav i Regeringskansliets upphandlingar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2007/08:Fi215 av Carina Hägg (s).
  7. ILO:s konvention 94 och krav på kollektivavtal

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2007/08:Fi1 av Ulla Andersson m.fl. (v) yrkandena 3 och 4,
    2007/08:Fi4 av Pär Nuder m.fl. (s) yrkandena 1 och 3,
    2007/08:Fi205 av Eva-Lena Jansson och Lennart Axelsson (båda s),
    2007/08:Fi219 av Ann-Christin Ahlberg (s),
    2007/08:Fi220 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Claes-Göran Brandin (båda s),
    2007/08:Fi221 av Ronny Olander (s),
    2007/08:Fi222 av Bo Bernhardsson och Margareta Persson (båda s) yrkande 2,
    2007/08:Fi224 av Kerstin Haglö m.fl. (s),
    2007/08:Fi225 av Caroline Helmersson-Olsson (s) yrkande 2 och
    2007/08:Fi253 av Luciano Astudillo och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (båda s).
    • Reservation 6 (s, v)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (s, v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0111019
    m860011
    c23006
    fp24004
    kd16008
    v01804
    mp13105
    Totalt162130057
    Ledamöternas röster
  8. Viktning av utvärderingskriterier

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2007/08:Fi1 av Ulla Andersson m.fl. (v) yrkande 6.
    • Reservation 7 (v)
  9. Ny utvärdering av upphandlingslagstiftningen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2007/08:Fi1 av Ulla Andersson m.fl. (v) yrkande 7.
    • Reservation 8 (v)
  10. Beställarkompetens och effektivisering av upphandling

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2007/08:Fi3 av Christina Axelsson och Krister Örnfjäder (båda s) yrkande 1 och
    2007/08:Fi227 av Britta Rådström och Lars Lilja (båda s).
  11. Forskning och information om upphandling

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2007/08:Fi3 av Christina Axelsson och Krister Örnfjäder (båda s) yrkandena 2 och 3.
  12. Lokal upphandling och små företags möjligheter vid upphandling

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2007/08:Fi3 av Christina Axelsson och Krister Örnfjäder (båda s) yrkande 4,
    2007/08:Fi204 av Ann-Kristine Johansson och Lars Wegendal (båda s),
    2007/08:Fi256 av Tomas Tobé (m) yrkande 2,
    2007/08:N247 av Annika Qarlsson (c) yrkande 3 och
    2007/08:N367 av Christer Adelsbo m.fl. (s) yrkande 5.
  13. Åberopande av andra leverantörers resurser

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2007/08:Fi3 av Christina Axelsson och Krister Örnfjäder (båda s) yrkande 5.
  14. Tillsyn

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2007/08:Fi3 av Christina Axelsson och Krister Örnfjäder (båda s) yrkande 6.
  15. Ansvaret för underleverantörer

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2007/08:Fi3 av Christina Axelsson och Krister Örnfjäder (båda s) yrkande 7.
  16. Samordnad upphandling av transporter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2007/08:Fi2 av Christina Axelsson och Marie Nordén (båda s) yrkande 1.
    • Reservation 9 (v)
  17. Gemensamma beställningscentraler

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2007/08:Fi2 av Christina Axelsson och Marie Nordén (båda s) yrkande 2.
    • Reservation 10 (v)
  18. Samordnad teknikupphandling

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2007/08:C371 av Jan Lindholm och Karla López (båda mp) yrkande 18.
    • Reservation 11 (mp)
  19. Upphandling av mobiltelefoner

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2007/08:Fö213 av Elina Linna m.fl. (v) yrkande 5.
    • Reservation 12 (v)
  20. Upphandling av hälso- och sjukvård

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2007/08:Fi232 av Birgitta Eriksson (s),
    2007/08:Fi252 av Laila Bjurling m.fl. (s),
    2007/08:Fi263 av Ulrika Karlsson i Uppsala (m) och
    2007/08:So558 av Ylva Johansson m.fl. (s) yrkande 4.
    • Reservation 13 (s)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 13 (s)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1110019
    m850012
    c22007
    fp24004
    kd16008
    v10174
    mp7075
    Totalt1561102459
    Ledamöternas röster
  21. Upphandling av tolktjänster

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2007/08:Fi210 av Eva Olofsson m.fl. (v).
    • Reservation 14 (v)
  22. Direktupphandling

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2007/08:Fi264 av Hans Backman (fp).
  23. Utmaningsrätt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2007/08:Fi216 av Jörgen Johansson (c) yrkande 1,
    2007/08:Fi239 av Hans Backman (fp) och
    2007/08:Fi247 av Tina Acketoft (fp).
  24. Sanktioner

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2007/08:Fi238 av Hans Backman (fp) och
    2007/08:Fi256 av Tomas Tobé (m) yrkande 1.
  25. Insyn i verksamheten hos kommunala entreprenörer

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2007/08:Fi225 av Caroline Helmersson-Olsson (s) yrkande 1.
    • Reservation 15 (v)