Ny föräldraledighetslag m.m.
Betänkande 1994/95:AU16
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1994/95:AU16
Ny föräldraledighetslag m.m.
Innehåll
1994/95 AU16
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar arbetsmarknadsutskottet regeringens förslag i proposition 1994/95:207 om en ny föräldraledighetslag m.m.
Lagen innebär dels en språklig och lagteknisk bearbetning av den nuvarande föräldraledighetslagen, dels en anpassning till EG:s direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar. Dessutom föreslås några andra sakliga ändringar.
De ändringar i sak som föreslås är följande.
Den ovillkorliga rätten till ledighet för kvinnliga arbetstagare i samband med graviditet och efter förlossning föreslås utökad i tiden från nuvarande sex veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sex veckor efter förlossningen till sju veckor före resp. efter förlossningen.
Reglerna om rätt till omplacering och ledighet i vissa fall för gravida kvinnor föreslås avse även kvinnor som nyligen fött barn eller som ammar.
Om det uppkommer möjlighet till omplacering som bedöms kunna avse minst en månad, skall arbetsgivaren enligt nuvarande regler erbjuda kvinnan arbetet. Dessutom skall arbetsgivaren fortlöpande pröva möjligheten till omplacering. Dessa skyldigheter för arbetsgivaren föreslås bli utvidgade till att avse även omplaceringsfall med anledning av fysiskt påfrestande arbetsuppgifter.
I de fall där rätt till omplacering föreligger men där sådan inte är möjlig, skall arbetstagaren enligt förslaget ha rätt till ledighet så länge det krävs för att skydda hennes hälsa och säkerhet.
Arbetstagaren skall enligt förslaget samråda med arbetsgivaren om ledighetens förläggning och om andra frågor som berör ledigheten. Om det inte medför olägenhet för arbetstagaren, skall denna lägga hel ledighet så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig störning.
Genom kollektivavtal får enligt nuvarande regler avvikelse från eller komplettering till föräldraledighetslagen göras i fråga om bl.a. anmälan om föräldraledighet. Denna rätt föreslås bli utvidgad till att gälla även ledighet med tillfällig föräldrapenning.
Dessutom föreslås vissa förändringar i semesterlagens regler om semesterlönegrundande frånvaro.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Dessutom föreslår utskottet att riksdagen ger regeringen till känna utskottets syn på frågan om förläggningen av föräldraledigheten när arbetstagaren vill minska sin dagliga arbetstid.
Reservationer har avlämnats av Moderata samlingspartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokratiska samhällspartiet.
Propositionen
I proposition 1994/95:207 föreslår regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) att riksdagen antar regeringens förslag till
1. föräldraledighetslag,
2. lag om ändring i lagen (1994:2079) om ändring i semesterlagen (1977:480),
3. lag om ändring i lagen (1994:2072) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
4. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
5. lag om ändring i arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262).
Propositionens lagförslag återfinns i bilaga till detta betänkande.
Motioner
Motioner väckta med anledning av propositionen
1994/95:A29 av Ingrid Burman och Hans Andersson (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i förslaget till föräldraledighetslag att gravida arbetstagare får rätt till ledighet för hälsoundersökning enligt vad i motionen anförts,
2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i förslaget till föräldraledighetslag att det tydligt framgår att begreppet kvinnors hälsa även omfattar fostret,
3. att riksdagen beslutar om sådan ändring i förslaget till föräldraledighetslag att arbetsgivaren inte får försvåra för föräldrarna att organisera ledigheten,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i 17 § mom. 7 semesterlagen.
1994/95:A30 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av föräldraledighetslagen i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag som säkerställer enskildas rätt att sluta individuella avtal vid sidan av kollektivavtal i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att kvalifikationstiden i föräldraledighetslagen skall vara ett år i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om föräldraledighetens förläggning i tiden,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återgång i arbete,
6. att riksdagen beslutar upphäva 17 § semesterlagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motion väckt med anledning av proposition 1993/94:147
1993/94:A40 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
6. att riksdagen beslutar godkänna förslaget om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m.m. i enlighet med motionens bilaga 2.
Motioner från allmänna motionstiden 1994
1993/94:A254 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
36. att riksdagen beslutar anta motionens förslag till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m.m. i enlighet med motionens bilaga 2.
1993/94:A814 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen antar motionens förslag till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m.m. i enlighet med motionens bilaga 1.
Utskottet
Propositionen
En ny föräldraledighetslag
Lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. (föräldraledighetslagen) trädde i kraft den 1 januari 1979. Den har under åren ändrats ett flertal gånger och framstår nu som -- åtminstone i vissa delar -- oöverblickbar och svårtillgänglig. Lagen berör många arbetstagare, och det är viktigt att lagens utformning är sådan att den enskilde arbetstagaren lätt kan tillägna sig innehållet. Regeringen anser därför att det är angeläget att lagen nu moderniseras. Dessutom är det viktigt att reglerna anpassas till EG:s direktiv på området.
Den föreslagna föräldraledighetslagen innebär förutom sakliga ändringar en lagteknisk och språklig bearbetning av den nuvarande föräldraledighetslagen. De sakliga ändringarna innebär framför allt en anpassning till rådets direktiv 92/85/EEG om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar. Man har också beaktat den europeiska sociala stadgan som Sverige ratificerade huvuddelen av år 1962.
I det följande sammanfattas de sakliga ändringarna under särskilda rubriker.
Barnledighet i samband med förlossning
Enligt nuvarande regler i föräldraledighetslagen, 4 § andra stycket, har en kvinnlig arbetstagare rätt till hel ledighet i samband med barns födelse under minst sex veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sex veckor efter förlossningen.
Enligt EG:s direktiv artikel 8 skall medlemsstaterna se till att gravida arbetstagare, arbetstagare som nyligen fött barn och arbetstagare som ammar har rätt till en sammanhängande barnledighet under minst 14 veckor under tiden före eller efter förlossningen enligt nationell lagstiftning eller praxis. Av den angivna ledigheten måste enligt direktivet arbetstagaren ta ut minst två veckors obligatorisk ledighet under tiden före eller efter förlossningen i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis.
Enligt den europeiska sociala stadgan föreligger en skyldighet att se till att kvinnliga arbetstagare kan få ledigt med ekonomisk kompensation sammanlagt tolv veckor i samband med barns födelse. Detta stadgande har av Europarådet tolkats så att sex veckors ledighet efter förlossningen skall vara obligatorisk.
För att uppfylla direktivets krav på sammanhängande barnledighet under minst 14 veckor under tiden före den beräknade tidpunkten för förlossningen eller efter förlossningen föreslår regeringen att den enligt nuvarande 4 § andra stycket första meningen föräldraledighetslagen föreskrivna rätten till ledighet utökas i tiden till sju veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förlossningen.
När det gäller kravet i direktivet om två veckors obligatorisk ledighet under tiden före eller efter förlossningen, anser regeringen mot bakgrund bl.a. av att det inte finns något som tyder på att problem att få ledighet skulle föreligga för gravida arbetstagare eller arbetstagare som nyligen fött barn eller ammar, att det framstår som främmande och omotiverat för svenska förhållanden med en regel om obligatorisk ledighet. Regeringen anser också att det finns en svensk praxis som innebär att kvinnliga arbetstagare som nyligen fött barn i praktiken utnyttjar den rätt till ledighet som lagstiftningen tillerkänner dem och att den svenska nationella lagstiftningen i förening med denna praxis redan nu uppfyller EG-direktivets krav i denna del. Detsamma gäller motsvarande krav enligt den europeiska sociala stadgan. Någon obligatorisk regel om ledighet behöver därför inte införas enligt regeringen.
Omplacering vid riskfyllda arbetsförhållanden
Enligt 12 § första stycket nuvarande föräldraledighetslag gäller att om en kvinnlig arbetstagare inte får sysselsättas i sitt arbete på grund av en föreskrift om förbud mot arbete under havandeskap, som har meddelats med stöd av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen (AML), har hon rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställningsförmåner.
I 12 a § andra stycket nuvarande föräldraledighetslag anges att det för det fall omplacering inte kunnat ske av en havande kvinna som på grund av föreskrift i AML inte kan arbeta, skall arbetsgivaren fortlöpande pröva möjligheten till omplacering. Uppkommer därvid möjlighet till en omplacering som bedöms kunna avse minst en månad skall arbetsgivaren erbjuda kvinnan arbetet.
Av direktivets fjärde artikel framgår att om en arbetsgivare kommer fram till att det finns en risk för säkerhet och hälsa eller inverkan på graviditet eller amning för dem som är gravida, som nyligen fött barn eller som ammar, skall arbetsgivaren enligt artikel 5 vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att denna risk undanröjs genom en tillfällig ändring av arbetsförhållandena eller arbetstiden för arbetstagaren i fråga. Om detta av vissa närmare angivna skäl inte är möjligt eller rimligen kan begäras, skall arbetsgivaren enligt direktivet vidta åtgärder för att omplacera arbetstagaren till ett annat arbete.
För att uppfylla direktivets krav föreslås i propositionen att bestämmelsen i 12 § första stycket nuvarande föräldraledighetslag om omplacering av arbetstagare, som förbjudits fortsätta sitt arbete enligt föreskrift som meddelats med stöd av AML, överförs till den nya föräldraledighetslagen och utvidgas till att avse även grupperna arbetstagare som ammar och som nyligen fött barn.
En motsvarande regel till den i 12 a § andra stycket nuvarande föräldraledighetslag bör enligt regeringen införas i den nya föräldraledighetslagen. Tillämpningsområdet föreslås dock bli utvidgat till att avse även omplaceringsfall med anledning av fysiskt påfrestande arbetsuppgifter.
För att uppfylla EG-direktivets krav vad gäller omplacering -- då arbetsuppgifterna innebär risk för säkerhet och hälsa för dem som är gravida, nyligen fött barn eller ammar -- har Arbetarskyddsstyrelsen med stöd av 4 kap. 6 § AML i sina föreskrifter meddelat ett mer generellt förbud än tidigare för berörda arbetstagare att sysselsättas i riskfyllda arbeten. Med hänsyn till Arbetarskyddsstyrelsens förbud har regeringen inte ansett det nödvändigt med ändringar i föräldraledighetslagen.
Tjänstledighet vid riskfyllda arbetsförhållanden
För det fall omplacering av tekniska eller andra objektiva skäl inte är möjlig eller om omplacering av klart redovisade skäl inte rimligen kan krävas skall gravida arbetstagare, arbetstagare som nyligen fött barn och arbetstagare som ammar enligt artikel 5 i direktivet ha rätt till tjänstledighet så länge det erfordras för att skydda hennes hälsa och säkerhet.
För att uppfylla direktivets krav i denna del föreslår regeringen en lagändring av innebörd att en kvinnlig arbetstagare som nyss sagts och som har rätt till omplacering, men där omplacering inte är möjlig, skall ha rätt till ledighet så länge det krävs för att skydda hennes hälsa och säkerhet. Ledigheten skall enligt förslaget inte vara förenad med anställningsförmåner.
Samråds- och anmälningsskyldighet m.m.
Enligt 8 § andra stycket nuvarande föräldraledighetslag skall arbetsgivaren samråda med arbetstagaren beträffande föräldraledighetens förläggning under dagen och andra med ledigheten sammanhängande frågor, om förhandling med arbetstagarens organisation ej har ägt rum.
Regeringen föreslår en ny regel för samrådsskyldighet där samrådsinitiativet läggs hos arbetstagaren och där samrådet skall avse även förläggningen av hel ledighet. I begreppet samråd ligger enligt regeringen att det är en dialog som skall föras mellan parterna och att såväl arbetsgivarens som arbetstagarens intressen skall beaktas. Med arbetstagarens intresse innefattas enligt regeringen också barnets intresse av att ledigheten blir förlagd på ett sätt som gagnar barnet bäst.
Regeringen föreslår vidare en regel som innebär att om det kan ske utan olägenhet för arbetstagaren, skall denna lägga hel ledighet så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig störning.
Regeringen framhåller här att det är naturligt att en arbetstagares ledighet i många fall kan innebära störningar i verksamheten, men att inte varje sådan störning skall kunna hindra arbetstagaren från att få den begärda ledigheten. Endast i sådana fall där störningen är påtaglig och endast om det kan ske utan olägenhet för arbetstagaren kan det krävas att denne försöker lägga ledigheten på annat sätt.
Avvikelser genom kollektivavtal
Den i 2 § nuvarande föräldraledighetslag föreskrivna möjligheten att sluta kollektivavtal som avviker från lagen föreslås bli överförd till den nya lagen. Av förenklingsskäl föreslår regeringen att avvikelse från lagen får träffas även beträffande anmälan om ledighet med tillfällig föräldrapenning.
Semesterlönegrundande frånvaro
I semesterlagen föreslås ändringar enligt vad som framgår av texten under följande två rubriker.
90-dagarsregeln i 17 § andra stycket semesterlagen
Rätten till semesterlönegrundande frånvaro på grund av sjukdom är begränsad till högst 180 dagar under intjänandeåret i de fall sjukdomen inte beror på arbetsskada. Vid tillämpning av denna bestämmelse skall enligt den s.k. 90-dagarsregeln frånvaro under de första 90 dagarna av frånvaroperioden inte i något fall anses bero på arbetsskada.
Sistnämnda regel föreslås avskaffad. Som skäl anför regeringen att bestämmelsen inte längre fyller sin avsedda funktion eftersom dels samordningstid enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring inte längre finns, dels den tid varunder frånvaro på grund av sjukdom är semesterlönegrundande har utsträckts från 90 dagar till 180 dagar.
Tvåårsregeln i 17 § andra stycket semesterlagen
I nuvarande 17 § andra stycket semesterlagen finns en regel, den s.k. tvåårsregeln, som föreskriver att om en arbetstagare på grund av sjukdom eller arbetsskada varit oavbrutet frånvarande från arbetet under två hela intjänandeår grundar därefter infallande dag av frånvaroperioden inte rätt till semesterlön.
Regeringen föreslår att en gräns införs för att en ny tvåårsperiod skall löpa för rätt till semesterlön vid sjukfrånvaro. Förslaget innebär att en arbetstagare skall ha återgått i arbete i mer än 14 dagar för att en ny semesterlönegrundande period vid sjukdom skall börja löpa.
Motioner
Den översyn av föräldraledighetslagen som Moderata samlingspartiet anser nödvändig i kommittémotionen 1994/95:A30 (yrk. 1) bör enligt motionärerna göras av den nyligen tillsatta Arbetstidskommittén och bör syfta till att göra en rimlig avvägning mellan familje-, närings- och arbetsmarknadspolitiska intressen. Samtliga regler för arbetstid, semester och annan ledighet bör omfattas av översynen.
Till stöd för yrkandet om individuella avtal anför Moderaterna (yrk. 2) att arbetsmarknaden bara kan bli en marknad om enskilda arbetstagare och arbetsgivare kan ingå för båda parter givande avtal.
Den korta kvalifikationstid som regeringen föreslår har enligt Moderaterna (yrk. 3) i den praktiska tillämpningen visat sig vara oförsvarligt kort.
Moderaterna har också (yrk. 4) invändningar mot regeringens förslag att ledigheten får delas upp i tre perioder för varje kalenderår. Denna reglering är enligt motionärerna mindre väl avvägd med hänsyn till att den ofta medför avsevärda olägenheter för arbetsgivarens verksamhet. Motionärerna anser att huvudregeln i stället skall vara att hela ledigheten tas ut i ett sammanhang med möjlighet för arbetsgivarna och arbetstagarna att avtala om annan förläggning.
Motionärerna vill vidare (yrk. 5) i motsats till regeringen ha en ordning som innebär att arbetsgivaren har möjlighet att skjuta på återgången i arbetet i två månader. En månad är enligt motionärerna en alltför kort tid för att varsel skall kunna utfärdas och en vikarie sägas upp på ett godtagbart sätt.
Moderaterna anför slutligen, till stöd för yrkandet att 17 § semesterlagen skall upphävas, (yrk. 6) att typerna av semesterlönegrundande frånvaro har byggts ut i en sådan omfattning att förmånerna allvarligt skadar Sveriges ekonomi och medför betydande kostnader speciellt kännbara för småföretagare. När det gäller frånvaro på grund av sjukdom eller arbetsskada anser Moderaterna att den anställde blir överkompenserad vid sådan frånvaro med hänsyn till att sjukpenningen är beräknad på lön inkl. semesterlön. Motionärerna anser vidare att frånvaro från arbetet för att ta hand om sina barn inte bör vara semesterlönegrundande samt att kostnads- och förenklingsskäl talar för att rätten till semesterlön vid frånvaro från arbetet för studier bör avskaffas.
Vänsterpartiet framhåller i motion 1994/95:A29 beträffande rätten till ledighet vid mödravårdsundersökning (yrk. 1) att medlemsländerna enligt EG:s direktiv på området (artikel 9) skall vidta nödvändiga åtgärder för att se till att gravida arbetstagare skall ha rätt till ledighet utan löneavdrag för undersökningar under graviditeten om sådana undersökningar måste ske på arbetstid. Vänsterpartiet anser att regeringens lösning, att i stället för att lagstifta hänvisa till att frågan är avtalsreglerad inom det statliga området och att frågan bör avtalsregleras inom övriga områden, innebär att Sverige inte kommer att uppfylla direktivets krav.
Vänsterpartiet anför vidare (yrk. 2) att det är nödvändigt att vidga föräldraledighetslagens text så att det tydligt framgår att begreppet kvinnors hälsa omfattar även fostrets hälsa.
Vänsterpartiet anser också att propositionen är oklar i vad där föreslås att arbetstagaren skall samråda med arbetsgivaren om ledighetens förläggning samt att arbetstagaren, om det kan ske utan olägenhet, skall förlägga hel föräldraledighet så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig störning. Vänsterpartiet menar (yrk. 3) att förslaget kan tolkas så att föräldraledigheten i första hand skall anpassas till arbetsgivarens behov och inte till barnets. Förslaget försvagar härigenom arbetstagarens och därmed barnets rätt i förhållande till arbetsgivaren. Vidare kan oklarheten enligt motionärerna leda till att männen i stor utsträckning drar sig för en diskussion med en motvillig arbetsgivare och i stället avstår från att utnyttja föräldraledigheten.
Vänsterpartiet anser slutligen (yrk. 4) att regeringens förslag om ändringar i 17 § semesterlagen bör behandlas i samband med sjuk- och arbetsskadeberedningens arbete på en ny ordning och att det vore att föregripa beredningens förslag att nu behandla dessa frågor.
I detta sammanhang tar utskottet upp tre motioner (s) som väckts dels under den allmänna motionstiden 1994, dels med anledning av proposition 1993/94:147.
Socialdemokraterna framhåller i partimotionerna 1993/94:A40 (yrk. 6) och 1993/94:A254 (yrk. 36) samt i motion 1993/94:A814 (yrk. 3) att ett problem som ofta drabbar kvinnor är förläggningen av föräldraledighet när man vill minska sin dagliga arbetstid. Som regleringen nu är bestämmer arbetsgivaren ensidigt när under dagen som ledigheten skall tas ut. Socialdemokraterna anser att föräldraledighetslagen bör ändras så att föräldern själv får bestämma när under dagen ledigheten skall tas ut. Undantag bör dock gälla om ledigheten skulle medföra allvarliga men för produktionen.
Utskottets överväganden
Utskottet anser i likhet med regeringen att den nuvarande lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. i vissa delar är oöverblickbar och svårtillgänglig och att lagen därför behöver bearbetas både språkligt och lagtekniskt. Reglerna skall vara lätta att tillämpa och förstå för den enskilde. Förutom de redaktionella ändringarna behövs vissa ändringar i sak för att reglerna skall anpassas till EG:s direktiv på området. Utskottet kommenterar i det följande endast vissa regler som tagits upp i motionerna eller annars tilldragit sig utskottets intresse.
Utskottet noterar att ändringen i 20 § tredje stycket innebär inte endast, som anges i specialmotiveringen, en språklig bearbetning utan också en saklig ändring. Denna innebär att arbetsgivarens skyldighet att erbjuda en kvinnlig arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller ammar arbete om det uppkommer möjlighet till en omplacering som bedöms kunna avse minst en månad, har utvidgats till att omfatta även de fall som avses i 19 § i förslaget. Utskottet har ingen erinran mot denna ändring.
Moderata samlingspartiet begär som framgått av den tidigare framställningen i motion A30 (yrk. 1) en total översyn av föräldraledighetslagen. Enligt motionärerna bör översynen göras av den nyligen tillsatta Arbetstidskommittén (A 1995:02).
Utskottet anser att Arbetstidskommittén, med hänsyn till den korta tid den har att komma med förslag, inte skall belastas med ytterligare frågor. Dessutom delar inte utskottet motionärernas uppfattning om att föräldraledighetslagen behöver en översyn utöver vad som nu gjorts. Mot denna bakgrund avstyrks Moderaternas motion i här berörd del.
I samma motion (yrk. 2) begär Moderaterna förslag som säkerställer enskildas rätt att sluta individuella avtal vid sidan av kollektivavtal.
Utskottet har inte funnit skäl som talar för en ändring av den ordning som gäller i dag. Enligt utskottets uppfattning bör därför avvikelse från föräldraledighetslagen kunna ske endast genom kollektivavtal. Avvikelser från lagen bör därför inte tillåtas på annat sätt. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag. Moderaternas motion i aktuell del avstyrks följaktligen.
Regeringens förslag att kvalifikationstiden skall vara sex månader är enligt utskottet väl avvägt och bör bifallas. Det utgör inte heller någon ändring av den ordning som gäller i dag. Yrkandet i Moderaternas motion (yrk. 3) om en längre kvalifikationstid avstyrks därför.
Moderaterna anser vidare (yrk. 4) att föräldraledigheten inte skall få delas upp och att huvudregeln skall vara att hela ledigheten skall tas ut i ett sammanhang med möjlighet för arbetsgivarna och arbetstagarna att avtala om annan uppläggning.
Redan i dag gäller att arbetstagarna och arbetsgivarna skall samråda om ledighetens förläggning och om andra frågor som rör ledigheten. En begränsning av antalet ledighetsperioder i enlighet med vad Moderaterna förordar kan, om arbetsgivaren motsätter sig det, enligt utskottet skapa svårigheter för en förälder som vill ta ut olika former av ledighet. Mot bakgrund härav anser utskottet att ledighetens förläggning skall regleras på det sätt som regeringen föreslår. Förslaget tillstyrks således. Motionen i här berörd del avstyrks följaktligen.
Längden av den tid varunder arbetsgivaren kan skjuta på en återgång i arbetet efter en föräldraledighet tas också upp i Moderaternas motion (yrk. 5). Motionärerna anser att den i propositionen föreslagna tiden en månad skall förlängas till två månader. Utskottet anser för sin del att tiden bör bestämmas efter en avvägning mellan arbetstagarnas och arbetsgivarnas intressen. Dessutom finns det möjlighet att genom kollektivavtal avtala om en förlängning av tiden att skjuta på en återgång i arbetet. Utskottet anser att regeringens förslag är väl avvägt och bör bifallas. Motionen i denna del avstyrks.
I motion A29 (yrk. 1) föreslår Vänsterpartiet att föräldraledighetslagen skall kompletteras med regler om rätt till ledighet utan löneavdrag vid mödravårdsundersökning. Utan en sådan komplettering uppfyller Sverige enligt motionärerna inte EG-direktivets krav i här berörd del.
Svensk lagstiftning, 4 kap. 4 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, innehåller i denna del en bestämmelse om att föräldrapenning kan utgå även i samband med föräldrautbildning och då även före barnets födelse. Utskottet delar regeringens uppfattning att parterna så långt möjligt själva skall lösa denna typ av frågor avtalsvägen. Några krav på reglering av frågan har inte heller framställts vid Ledighetsutredningens (A 1993:01) kontakter med organisationer på arbetsmarknaden. Med hänsyn härtill och då enligt utskottets mening svensk praxis inte strider mot EG-direktivet i denna del avstyrks motionen i här behandlad del.
Vänsterpartiet föreslår vidare i samma motion (yrk. 2) att föräldraledighetslagen skall ändras så att det tydligt framgår att begreppet kvinnors hälsa även omfattar fostrets hälsa.
EG-direktivet innehåller ingen bestämmelse som gör det nödvändigt med en sådan ändring som Vänsterpartiet förordar. Utskottet delar regeringens bedömning att det räcker med att det framgår i förarbetena till föräldraledighetslagen att EG-direktivet bör tolkas så att den gravida kvinnan och fostret skall ses som en enhet från risksynpunkt. Härtill kommer att det med stöd av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen (1977:1160) kan meddelas föreskrifter som tar hänsyn även till riskerna för fostret. Regeringsförslaget tillstyrks medan motionen i här aktuell del avstyrks.
När det gäller frågan om förläggningen av hel föräldraledighet framhåller Vänsterpartiet (yrk. 3) att förslaget är oklart och till nackdel för föräldrarna och barnen.
Utskottet delar inte Vänsterpartiets bedömning att reglerna är oklara och till nackdel för föräldrarna. Arbetstagarens beslutanderätt, vad gäller ledighetens förläggning, är inskränkt endast i de fall då arbetsgivarens verksamhet utsätts för stora påfrestningar och endast då förläggningen av ledigheten till annan tidpunkt inte medför olägenhet för arbetstagaren. Härigenom skapas enligt utskottets bedömning tillräckliga garantier för föräldrarnas önskemål om ledighetens förläggning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker därmed bifall till motionen i här behandlad del.
Övriga regeringens förslag beträffande föräldraledighetslagen som i den föregående framställningen inte närmare har kommenterats tillstyrks.
När det gäller föräldraledighetens förläggning under dagen föreslår som framgått ovan Socialdemokraterna i motionerna 1993/94:A40 (yrk. 6), 1993/94:A254 (yrk. 36) och 1993/94:A814 (yrk. 3) en ändring som innebär att föräldern själv skall få bestämma när under dagen en ledighet skall tas ut.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att, för det fall en överenskommelse inte träffas om hur ledigheten skall tas ut vid förkortad arbetstid, arbetstagaren själv bör få bestämma i fråga om ledighetens närmare förläggning och därmed sammanhängande frågor. Ett särskilt skäl för denna ståndpunkt är att det kan bli fråga om två olika arbetsgivare med olika intressen och därmed risk för samordningsproblem. Förutsättningen måste dock vara att ledigheten inte får förläggas så att det skulle skapa allvarliga men för produktionens behöriga gång.
Utskottet anser att regeringen närmare bör överväga en sådan ordning som motionärerna förordar och vid lämpligt tillfälle återkomma till riksdagen med förslag om hur en sådan bestämmelse skall utformas. Vad utskottet med anledning av motionerna 1993/94:A40, 1993/94:A254 och 1993/94:A814 i här berörda delar anfört bör ges regeringen till känna.
I sin motion (yrk. 6) yrkar Moderaterna att bestämmelsen i 17 § semesterlagen om semesterlönegrundande frånvaro skall upphävas.
Vänsterpartiet däremot yrkar å sin sida avslag på regeringens förslag om ändring i semesterlagen och anser att de föreslagna ändringarna i semesterlagen bör behandlas av Sjuk- och arbetsskadeberedningen (S 1993:07). Enligt motionärerna vore det att föregripa beredningens förslag att behandla dessa frågor i detta sammanhang.
Vad först angår Moderaternas förslag har utskottet tidigare i år behandlat motionsförslag beträffande semesterlönegrundande frånvaro (bet. 1994/95:AU2). Utskottet uttalade då att regeringskansliet förfogade över betydande underlagsmaterial i fråga om reglerna för semesterlönegrundande frånvaro samt att utskottet avvaktade regeringens beredning av frågan och utgick från att regeringen skulle återkomma till riksdagen i ärendet. Utskottet finner inte nu skäl till något annat ställningstagande.
Enligt vad utskottet inhämtat kommer Sjuk- och arbetsskadeberedningen inte att komma in på de konkreta frågor i semesterlagen som behandlas i propositionen. Ändringarna innebär således inte ett föregripande av utredningens arbete. De föreslagna ändringarna bör därför genomföras nu.
Regeringens förslag tillstyrks således medan motionerna A29 (v) och A30 (m) avstyrks i här berörda delar.
Övriga lagförslag tillstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande översyn av föräldraledighetslagen att riksdagen avslår motion 1994/95:A30 yrkande 1, res. 1 (m)
2. beträffande individuella avtal att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motion 1994/95:A30 yrkande 2 antar 2 § i det genom propositionen framlagda förslaget till föräldraledighetslag, res. 2 (m)
3. beträffande kvalifikationstid att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motion 1994/95:A30 yrkande 3 antar 9 § första stycket i det genom propositionen framlagda förslaget till föräldraledighetslag, res. 3 (m)
4. beträffande ledighetens förläggning att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motion 1994/95:A30 yrkande 4 antar 10 § första stycket i det genom propositionen framlagda förslaget till föräldraledighetslag, res. 4 (m)
5. beträffande återgång i arbete att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motion 1994/95:A30 yrkande 5 antar 15 § tredje stycket i det genom propositionen framlagda förslaget till föräldraledighetslag, res. 5 (m)
6. beträffande rätten till ledighet vid mödravårdsundersökning att riksdagen avslår motion 1994/95:A29 yrkande 1, res. 6 (v, kds)
7. beträffande begreppet kvinnors hälsa att riksdagen avslår motion 1994/95:A29 yrkande 2, res. 7 (v) res. 8 (kds)
8. beträffande förläggningen av hel föräldraledighet att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motion 1994/95:A29 yrkande 3 antar 14 § första stycket i det genom propositionen framlagda förslaget till föräldraledighetslag, res. 9 (v)
9. beträffande föräldraledighetslagen i övrigt att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del antar det genom propositionen framlagda förslaget till föräldraledighetslag i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt under 1--9 ovan,
10. beträffande förläggning av föräldraledighet under dagen att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:A40 yrkande 6, 1993/94:A254 yrkande 36 och 1993/94:A814 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 10 (m)
11. beträffande 17 § semesterlagen att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motionerna 1994/95:A29 yrkande 4 och 1994/95:A30 yrkande 6 antar 17 § i det genom propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1994:2079) om ändring i semesterlagen (1977:480), res. 11 (m) res. 12 (v)
12. beträffande lagförslagen i övrigt att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del antar de genom propositionen framlagda förslagen till lag om ändring i lagen (1994:2072) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, lag om ändring i arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262).
Stockholm den 4 maj 1995
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Berit Andnor (s), Martin Nilsson (s), Kent Olsson (m), Per Erik Granström (s), Elving Andersson (c), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s), Christina Zedell (s), Christel Anderberg (m), Dan Ericsson (kds), Kristina Zakrisson (s), Anna Åkerhielm (m), Ingrid Burman (v) och Lennart Rohdin (fp).
Reservationer
Reservationer
1. Översyn av föräldraledighetslagen (mom. 1)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Moderata samlingspartiet begär" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna i motion A30 (m) anser utskottet det nödvändigt att se över och i grunden reformera samtliga regler för arbetstid, semester och annan ledighet. En samlad översyn av hela ledighetslagstiftningen är nödvändig för att det skall bli möjligt att göra erforderliga prioriteringar mellan olika sociala och andra hänsynstaganden. Strävan i en sådan översyn skall vara att finna sådana regler som främjar flexibiliteten och personliga variationer. Den nyligen tillsatta Arbetstidskommittén (A 1995:2) bör enligt utskottet få i uppdrag att se över föräldraledighetslagen.
Utskottet tillstyrker motion A30 i aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande översyn av föräldraledighetslagen att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A30 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Individuella avtal (mom. 2)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "I samma motion" och på s. 10 slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion A30 (m) att det parallellt med en successiv förnyelse i arbetsmarknadslagstiftningen bör öppnas generella möjligheter att, inom ramen för allmänna rättsregler, genom individuella avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare avtala om vissa avvikelser från föräldraledighetslagen. De ytterligare överväganden som krävs härför bör göras av regeringskansliet, och det får ankomma på regeringen att återkomma med förslag till lagtext.
Utskottet tillstyrker därför motion A30 i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande individuella avtal att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A30 yrkande 2 och med anledning av det i propositionen framlagda förslaget till föräldraledighetslag såvitt avser 2 § som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Kvalifikationstid (mom. 3)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Regeringens förslag" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till uppfattningen i motion A30 (m) att en kvalifikationstid på sex månader är oförsvarligt kort. I stället bör kvalifikationstiden såsom motionärerna förordar vara ett år. Det får ankomma på regeringen att återkomma med förslag till lagtext.
Med hänvisning till vad som anförts tillstyrker utskottet motion A30 i aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande kvalifikationstid att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A30 yrkande 3 samt med avslag på det i propositionen framlagda förslaget till föräldraledighetslag såvitt avser 9 § första stycket som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Ledighetens förläggning (mom. 4)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Moderaterna anser vidare" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:
En uppdelning av ledigheten medför ofta avsevärda olägenheter för arbetsgivaren. I likhet med önskemålet i motion A30 (m) anser utskottet därför att huvudregeln skall vara att hela ledigheten skall tas ut i ett sammanhang med möjlighet för arbetsgivaren och arbetstagaren att avtala om en annan uppläggning. Det får ankomma på regeringen att återkomma med förslag till lagtext.
Utskottets ställningstagande bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande ledighetens förläggning att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A30 yrkande 4 samt med avslag på det i propositionen framlagda förslaget till föräldraledighetslag såvitt avser 10 § första stycket som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Återgång i arbete (mom. 5)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Längden av" och slutar med "del avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna i motion A30 (m) att den tid som en arbetsgivare får skjuta på en återgång i arbetet bör utsträckas till två månader. Som motionärerna framhåller blir en månad en alltför kort tid för att varsel skall kunna utfärdas och en vikarie sägas upp på ett godtagbart sätt.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande återgång i arbete att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A30 yrkande 5 och med anledning av propositionen i motsvarande del antar 15 § i det genom propositionen framlagda förslaget till föräldraledighetslag med den ändringen att sista stycket skall ha följande lydelse:
I det fall ledigheten varit avsedd att pågå en månad eller mer, får arbetsgivaren skjuta på återgången högst två månader efter det att arbetsgivaren tagit emot underrättelsen,
6. Rätten till ledighet vid mödravårdsundersökning (mom. 6)
Dan Ericsson (kds) och Ingrid Burman (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "I motion A29" och slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att Sverige måste lagstifta för att uppfylla direktivets krav vad gäller rätten till ledighet utan löneavdrag vid mödravårdsundersökning. Att hänvisa frågan till en avtalslösning innebär enligt utskottet dels att införlivandet av EG:s direktiv skjuts till en obestämd framtid, dels att direktivet ej kommer att täcka hela arbetsmarknaden. De ytterligare överväganden som krävs bör göras av regeringskansliet, och det får ankomma på regeringen att återkomma med förslag till lagtext.
Utskottet tillstyrker därför motion A29 i aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande rätten till ledighet vid mödravårdsundersökning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A29 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
7. Begreppet kvinnors hälsa (mom. 7)
Ingrid Burman (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Vänsterpartiet föreslår vidare" och på s. 11 slutar med "del avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas mening att man bör eftersträva att få reglerna i föräldraledighetslagen så enkla och tydliga som möjligt. Det skall inte vara någon tvekan om att begreppet gravid kvinna även innefattar fostret. Detta bör framgå redan av lagtexten. I dag får man gå ända till förarbetena till föräldraledighetslagen för att hitta denna definition. De ytterligare överväganden som krävs bör göras av regeringskansliet, och det får ankomma på regeringen att återkomma med lagtext.
Med hänvisning till vad som anförts tillstyrker utskottet motion A29 i aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande begreppet kvinnors hälsa att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A29 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Begreppet kvinnors hälsa (mom. 7)
Dan Ericsson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Vänsterpartiet föreslår vidare" och slutar med "del avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas mening att man bör eftersträva att få reglerna i föräldraledighetslagen så enkla och tydliga som möjligt. Det skall inte vara någon tvekan om vilka rättigheter som den gravida kvinnan och fostret har.
Det är också enligt utskottets mening viktigt att även hänsynen till fostrets hälsa och säkerhet regleras i lagtext. De ytterligare överväganden som krävs bör göras av regeringskansliet, och det får ankomma på regeringen att återkomma med förslag till lagtext.
Med hänvisning till vad som anförts tillstyrker utskottet motion A29 i aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande begreppet kvinnors hälsa att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A29 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Förläggningen av hel föräldraledighet (mom. 8)
Ingrid Burman (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "När det gäller" och slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att den föreslagna lydelsen i 14 § första stycket innebär en klar försämring för arbetstagaren och barnet i förhållande till arbetsgivaren. Bestämmelsen kan tolkas på så sätt att föräldraledigheten i första hand skall anpassas till arbetsgivarens behov och inte till barnets. Med hänsyn till att lagstiftningen är till för barnet är lagtexten onödig. Dessutom är den oklar. Den föreslagna 14 § första stycket bör därför utgå ur lagen.
Med hänsyn till vad som anförts tillstyrker utskottet motion A29 i aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande förläggningen av hel föräldraledighet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A29 yrkande 3 avslår det i propositionen framlagda förslaget till föräldraledighetslag såvitt avser 14 § första stycket,
10. Förläggning av föräldraledigheten under dagen (mom. 10)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "När det gäller" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
Redan i dag gäller att arbetstagarna och arbetsgivarna skall samråda om ledighetens förläggning och om andra frågor som rör ledigheten. Om parterna inte kan komma överens är arbetsgivarens bestämmanderätt begränsad på det sättet att arbetsgivaren inte utan arbetstagarens samtycke kan förlägga ledigheten till annan tid än arbetsdagens början eller slut. Med hänsyn till att arbetsgivarens beslutanderätt redan med gällande ordning är så begränsad finns det enligt utskottets mening inte skäl att göra ytterligare inskränkningar i denna beslutanderätt.
Mot denna bakgrund avstyrks motionerna 1993/94:A40, 1993/94:A254 och 1993/94:A814, samtliga i här berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande förläggning av föräldraledigheten under dagen att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A40 yrkande 6, 1993/94:A254 yrkande 36 och 1993/94:A814 yrkande 3,
11. 17 § semesterlagen (mom. 11)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "I sin" och på s. 12 slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna i motion A30 (m) anser utskottet att de olika typerna av semesterlönegrundande frånvaro har byggts ut i en sådan omfattning att finansieringen medför alltför betungande kostnader som framför allt drabbar småföretagare och ytterst allvarligt skadar Sveriges ekonomi. Huvudprincipen måste, enligt utskottet, i alla sammanhang vara att det skall löna sig bättre att arbeta än att inte arbeta. Endast arbetad tid skall därför grunda rätt till semesterlön.
Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet motion A30 i behandlad del och avstyrker motion A29 i aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande 17 § semesterlagen att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A30 yrkande 6 samt med avslag på motion 1994/95:A29 yrkande 4 upphäver 17 § semesterlagen (1977:480),
12. 17 § semesterlagen (mom. 11)
Ingrid Burman (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "I sin" och på s. 12 slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att de frågor som tas upp i propositionen om semesterlönegrundande frånvaro inte bör behandlas i detta sammanhang. Anledningen härtill är att Sjuk- och arbetsskadeberedningen (S 1993:07) fortfarande arbetar och det vore att föregripa deras förslag.
Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet motion A29 i behandlad del och avstyrker motion A30 i aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande 17 § semesterlagen att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A29 yrkande 4 avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1994:2079) om ändring i semesterlagen (1977:480) såvitt avser 17 § samt motion 1994/95:A30 yrkande 6,
Propositionens lagförslag
Bilaga
Förslag till föräldraledighetslag Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2079) om ändring i semesterlagen (1977:480) Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2072) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring Förslag till lag om ändring i arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262)
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 2 Motioner 2 Utskottet 3 Propositionen 3 En ny föräldraledighetslag 3 Barnledighet i samband med förlossning 4 Omplacering vid riskfyllda arbetsförhållanden 5 Tjänstledighet vid riskfyllda arbetsförhållanden 6 Samråds- och anmälningsskyldighet m.m. 6 Avvikelser genom kollektivavtal 6 Semesterlönegrundande frånvaro 6 90-dagarsregeln i 17 § andra stycket semesterlagen 7 Tvåårsregeln i 17 § andra stycket semesterlagen 7 Motioner 7 Utskottets överväganden 9 Hemställan 12 Reservationer 15 1. Översyn av föräldraledighetslagen (mom. 1) (m) 15 2. Individuella avtal (mom. 2) (m) 15 3. Kvalifikationstid (mom. 3) (m) 16 4. Ledighetens förläggning (mom. 4) (m) 16 5. Återgång i arbete (mom. 5) (m) 16 6. Rätten till ledighet vid mödravårdsundersökning (mom. 6) (v, kds) 17 7. Begreppet kvinnors hälsa (mom. 7) (v) 17 8. Begreppet kvinnors hälsa (mom. 7) (kds) 18 9. Förläggningen av hel föräldraledighet (mom. 8) (v) 18 10. Förläggning av föräldraledigheten under dagen (mom. 10) (m) 19 11. 17 § semesterlagen (mom. 11) (m) 19 12. 17 § semesterlagen (mom. 11) (v) 20 Bilaga: Propositionens lagförslag 21