Ny folkbokföringslag
Betänkande 1990/91:SkU28
Skatteutskottets betänkande
1990/91:SKU28
Ny folkbokföringslag
Innehåll
1990/91 SkU28
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om en ny folkbokföringslag med en viss komplettering med anledning av en motion om statsrådens folkbokföringsort. I övrigt avstyrker utskottet samtliga motioner som behandlas i ärendet, bl.a. några c- och mp-motioner från allmänna motionstiden i vilka yrkats att den instundande omorganisationen av folkbokföringen skall rivas upp.
Reservationer har avgivits av c och mp var för sig beträffande huvudmannaskapet för folkbokföringen. I denna fråga har m avgivit ett särskilt yttrande. Vidare har m, c, v och mp avgivit ett antal reservationer beträffande olika detaljfrågor i propositionen samt några frågor som avser tidigare fattade riksdagsbeslut om ett nytt folkbokföringsregister.
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) hemställer i proposition 1990/91:153 att riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen till
1. folkbokföringslag,
2. lag om införande av folkbokföringslagen (1991:000),
3. lag om fingerade personuppgifter,
4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
5. lag om ändring i rättegångsbalken,
6. lag om ändring i lagen (1991:000) om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,
7. lag om ändring i föräldrabalken,
8. lag om ändring i religionsfrihetslagen (1951:680),
9. lag om ändring i lagen (1969:629) om ändring i ärvdabalken,
10. lag om ändring i vallagen (1972:620),
11. lag om ändring i datalagen (1973:289),
12. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
13. lag om ändring i namnlagen (1982:670),
14. lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,
15. lag om ändring i äktenskapsbalken,
16. lag om ändring i församlingslagen (1988:180),
17. lag om ändring i begravningslagen (1990:1144),
18. lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister,
19. lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal,
20. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
21. lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),
22. lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap,
23. lag om ändring i lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan,
24. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
25. lag om ändring i kungörelsen (1953:524) angående upphävande av skyldigheten för svensk medborgare att tillhöra nationell kyrkoförsamling m.m.,
26. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,
27. lag om ändring i ärvdabalken,
28. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
29. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
30. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,
31. lag om ändring i brottsbalken,
32. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.
33. lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål,
34. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,
35. lag om ändring i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall,
36. lag om ändring i lagen (1972:229) om kyrkliga indelningsdelegerade,
37. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),
38. lag om ändring i kommunallagen (1977:179),
39. lag om ändring i högskolelagen (1977:218),
40. lag om ändring i lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar,
41. lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520),
42. lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade,
43. lag om ändring i lagen (1979:560) om transportförmedling,
44. lag om ändring i lagen (1979:561) om biluthyrning,
45. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
46. lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl.,
47. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
48. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),
49. lag om ändring i lagen (1981:324) om medborgarvittnen,
50. lag om ändring i lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap,
51. lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,
52. lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m.,
53. lag om ändring i vuxenutbildningslagen (1984:1118),
54. lag om ändring i skollagen (1985:1100),
55. lag om ändring i lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare,
56. lag om ändring i yrkestrafiklagen (1988:263),
57. lag om ändring i lagen (1988:491) om skatteutjämningsbidrag,
58. lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag,
59. lag om ändring i lagen (1988:846) om ungdomsbosparande,
60. lag om ändring i lagen (1989:425) om särskilda inskolningsplatser hos offentliga arbetsgivare,
61. lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift.
I propositionen läggs fram förslag till en ny folkbokföringslag.
I den föreslagna lagen ersätts de nuvarande begreppen kyrkobokföring och mantalsskrivning med ett enhetligt begrepp, folkbokföring, som avser den löpande registreringen av befolkningens identitets-, bosättnings- och familjeförhållanden. Hela det särskilda mantalsskrivningsförfarandet föreslås avskaffat. Bosättningsbegreppet har moderniserats och förenklats. Även ordningen för beslut om folkbokföring och handläggning av överklaganden har förenklats.
Lagförslaget innehåller vidare en bestämmelse som syftar till att hindra att uppgifterna i folkbokföringen missbrukas för att söka rätt på en person i syfte att hota eller på annat sätt förfölja denne. En förföljd person skall kunna beredas skydd genom att han eller hon efter ansökan hos skattemyndigheten får behålla sin tidigare folkbokföringsort när han eller hon flyttat eller avser att flytta från en bostad på grund av förföljelse. Dessutom föreslås en särskild lag som reglerar möjligheterna för en person som är utsatt för ett allvarligt hot att efter prövning av domstol registreras med fingerade personuppgifter.
Propositionen innehåller slutligen förslag till följdändringar i lagar där begreppen mantalsskrivning, kyrkobokföring och pastorsämbete förekommer.
Den nya folkbokföringslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1991. Lagändringarna till följd av mantalsskrivningens upphörande föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.
Lagförslagen har följande lydelse.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
1990/91:Sk65 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att kommunerna ges rätt att hos den lokala skattemyndigheten begära prövning av viss persons folkbokföring oavsett om beslutet härom vunnit laga kraft eller ej,
2. att riksdagen beslutar att den flyttande på flyttningsblanketten genom kryssmarkering bör upplysa om denne genom ägande eller förhyrning disponerar bostad utöver den till vilken flyttning anmäls.
1990/91:Sk66 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att upphäva riksdagens beslut om ny organisation för folkbokföringen med överföring av ansvaret för folkbokföringen från svenska kyrkan till skattemyndigheterna i enlighet med vad som i motionen anförts,
2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna att staten bör ta det fulla kostnadsansvaret för vården av kyrkobokföringsarkiven i enlighet med vad i motionen anförts,
3. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna att landsarkiven i vissa situationer skall ha skyldighet att ta emot arkivalier från pastorat i enlighet med vad i motionen anförts,
4. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar bibehålla nuvarande ordning med allmänt ombud i folkbokföringsmål.
1990/91:Sk67 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fastighetsägare inte bör åläggas att lämna uppgifter om vem som bor i deras fastigher.
1990/91:Sk68 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principerna för postverkets agerande i samband med ny folkbokföringslag.
1990/91:Sk69 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att nuvarande bestämmelser när det gäller statsråds folkbokföring bibehålls.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1991
1990/91:Sk346 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler så att mantalsskrivning sker från den dag man bosätter sig i en kommun.
1990/91:Sk901 av Kjell Dahlström m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förberedelserna för folkbokföring med hjälp av automatisk databehandling vid skattekontor och försäkringskassor bör avbrytas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att folkbokföringen bör ske i lokala folkbokföringsmyndigheter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en alternativ organisation med datorisering vid pastorsexpeditionerna bör utredas,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i datalagen att försäljning av personuppgifter från folkbokföringsregister ej tillåts.
1990/91:Sk902 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att pastorsexpeditionerna ersätter försäkringskassorna vid medverkan i det framtida folkbokföringsarbetet i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att något centralt folkbokföringsregister inte skall införas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kravet att skilja folkbokföringsverksamheten från skattemyndigheternas övriga verksamhet.
1990/91:Sk903 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Ju822 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheterna att byta personnummer.
1990/91:Sk904 av Olof Johansson m.fl. (c) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:K618 -- yrkas
1. att riksdagen upphäver sitt tidigare beslut om ny organisation för folkbokföringen (prop. 1986/87:258) om överföring av ansvaret för folkbokföringen från svenska kyrkan till lokala skattemyndigheten samt som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svenska kyrkan även i fortsättningen skall ansvara för folkbokföringen,
2. att -- vid avslag på yrkande 1 -- riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lag om församlingsregister.
1990/91:Sk906 av Birgit Henriksson (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Ju226 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om såväl restriktivare användning av personnummer som möjligheter att kunna byta personnummer.
Yttrande av annat utskott
Konstitutionsutskottet har avgett yttrande över propositionen och motionerna. Yttrandet (1990/91:KU5y) är fogat som bilaga till detta betänkande.
Utskottet
Huvudmannaskap för folkbokföringen
I oktober 1987 fattade riksdagen principbeslut om en ny organisation av folkbokföringen. Detta beslut innebär bl.a. att ansvaret för den löpande folkbokföringen skall föras över från pastorsämbetena till skattemyndigheterna och att de allmänna försäkringskassorna skall integreras i folkbokföringsarbetet. Omorganisationen skall genomföras den 1 juli 1991.
Riksdagen har härefter byggt vidare på beslutet, dels genom att i olika omgångar bevilja anslag till förberedelserna och dels genom att anta en ny lag om folkbokföringsregister. I det sistnämnda sammanhanget beslutades också hur folkbokföringen skall inordnas i skattemyndigheternas nya organisation, hur de allmänna försäkringskassorna skall medverka i arbetet med folkbokföringen och hur ADB-stödet för verksamheten skall vara uppbyggt.
I den nu föreliggande propositionen föreslås en ny folkbokföringslag med nya regler om bl.a. bosättningsbegreppet samt om beslutsordning och handläggning av överklaganden. Dessutom föreslås en bestämmelse som syftar till att hindra att uppgifterna i folkbokföringen missbrukas för att söka rätt på en person i syfte att hota eller på annat sätt trakassera denne.
I tre motioner har förslag lagts fram som syftar till att riva upp 1987 års principbeslut om en omorganisation. I motionerna Sk904 (yrkande 1) av Olof Johansson m.fl. (c) -- med hänvisning till motion K618 -- och Sk66 (yrkande 1) av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkas sålunda att beslutet om ny organisation för folkbokföringen upphävs och att uppgiften även i fortsättningen skall handhas av svenska kyrkan. I motion Sk901 (yrkandena 1--3) av Kjell Dahlström m.fl. (mp) krävs att förberedelserna för folkbokföring vid skattekontor och försäkringskassor avbryts. Enligt de sistnämnda motionärerna bör folkbokföringen i stället ske i lokala folkbokföringsmyndigheter. De förslår också att en alternativ organisation med datorisering vid pastorsämbetena utreds.
Utskottet vill erinra om att det principbeslut om en omorganisation som fattades i oktober 1987 grundar sig på mångåriga utredningsarbeten som visar att folkbokföringen är i stort behov av en rationalisering och förbättring. Riksdagen har också flera gånger prövat frågan om att riva upp beslutet på grund av väckta motioner men har ansett att omorganisationen bör genomföras. Utskottet finner ingen anledning att nu -- när endast någon månad återstår till ikraftträdandet -- ompröva denna bedömning. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk904, Sk66 och Sk901 i nu behandlade delar.
Hemortskommun vid beskattning
I propositionen föreslås att mantalsskrivningen avskaffas och att hemortskommunen vid beskattning för fysisk person som är bosatt i landet även i fortsättningen skall vara den kommun där vederbörande författningsenligt skall vara folkbokförd den 1 november andra året före taxeringsåret.
I motion Sk346 av Birgitta Hambraeus (c) föreslås skattskyldighet till kommunen från och med den dag man fyllt i postens blankett om definitiv flyttning.
Enligt utskottets uppfattning skulle ett genomförande av motionärens idé innebära så många praktiska och administrativa olägenheter att utskottet avvisar tanken. Utskottet tillstyrker således propositionen och avstyrker motionen.
Folkbokföringsort för statsråd m.fl.
Utgångspunkten för folkbokföringen kommer liksom hittills att vara att en person skall anses bosatt där han faktiskt vistas. Detta innebär i första hand den plats där personen normalt tillbringar sin dygnsvila.
Samtidigt har man strävat efter att utforma de nya bosättningsreglerna så att familjen i större utsträckning än nu hålls samman i folkbokföringen även om en familjemedlem av något skäl delvis tillbringar sin dygnsvila på en annan plats. Reglerna om dubbel bosättning, dvs. när en person regelmässigt har sin dygnsvila på mer än en plats, har utformats i enlighet härmed. Den som har dubbel bosättning skall enligt den nya lagen anses bosatt där han har gemensam bostad med sin familj -- make, sambo eller barn -- eller där han med hänsyn till övriga omständigheter får anses ha sitt egentliga hemvist. När det gäller ensamstående personer och familjer som gemensamt har en dubbel bosättning bör enligt propositionen -- liksom nu -- arbetsförhållandena vara utslagsgivande för bedömningen av bosättningsort.
De nya reglerna om var man skall anses bosatt vid tillfälliga vistelser på annan ort anknyter till det nu anförda. Propositionen innebär bl.a. att en tillfällig vistelse som är avsedd att vara högst sex månader och som utgör ett avbrott i en annars pågående bosättning inte skall anses leda till ändrad bosättning. Om familjen bor kvar på den ursprungliga bostadsorten skall motsvarande gälla även om den tillfälliga vistelsen på annan ort är avsedd att vara en längre tid. För personer som saknar familj eller för makar som båda vistats borta från sitt ordinarie hem bör däremot enligt propositionen en sex månaders vistelse på annan ort normalt leda till ändrad bosättning.
Om den tillfälliga vistelsen på annan ort föranleds enbart av uppdrag som riksdagsledamot eller av vissa andra omständigheter mer eller mindre av tvångskaraktär -- värnpliktstjänstgöring eller vistelse på olika typer av vårdinstitutioner -- skall enligt propositionen bortavistelsen inte leda till ändrad bosättning (se 10 § förslaget till ny folkbokföringslag). Eftersom i dessa fall i första hand familjens hemvist ändå skall vara utslagsgivande för vilken plats som skall anses som bosättningsort kommer regeln främst att få betydelse för ensamstående som enbart på grund av ett riksdagsuppdrag m.m. vistas borta från sin ordinarie bostad i mer än sex månader. För att fråga skall uppkomma att folkbokföra en person som på grund av en sådan omständighet flyttat hemifrån på den nya orten -- för riksdagsledamöter normalt Stockholm -- måste konstateras att han eller hon flyttat dit av annan anledning än riksdagsledamotskapet, värnpliktstjänstgöringen eller vad det kan vara fråga om i det aktuella fallet.
I den nu gällande folkbokföringslagen finns en särskild bestämmelse som innebär att statsråd som för att utöva statsrådsämbetet flyttar från församling, där han eller hon var bosatt vid utnämningen, fortfarande får vara kyrkobokförd där (21 §). Motsvarande gäller under vissa omständigheter den som har förordnats av regeringen till ledamot i kommitté eller kommission eller fått uppdrag att biträda i statsdepartement som sakkunnig eller fått särskilt uppdrag av riksdagen (22 §). Denna rätt att vara kvarskriven är personlig och gäller inte en eventuell familj. Rätten att vara kvarskriven gäller inte heller en flyttning som inte beror på utövandet av tjänsten.
Förslaget i propositionen innebär att dessa bestämmelser utmönstras. Folkbokföringen för statsråd m.fl. från landsorten som vistas i Stockholm -- för att fullgöra sina uppgifter eller av annan anledning -- kommer således att följa de allmänna reglerna enligt den nyss lämnade redovisningen. Detta innebär att t.ex. statsråd som är ensamstående och som uppehåller sig i Stockholm mer än sex månader för att utöva sitt ämbete mister möjligheten att vara folkbokförd på den ort ute i landsorten där han eller hon bodde vid utnämningen.
I motion Sk69 av Hugo Hegeland (m) yrkas bibehållande av nuvarande regler för statsråd. Motionären åberopar praktiska skäl för att statsråden skall få behålla sin nuvarande valfrihet i fråga om folkbokföringen.
Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande -- vilket är fogat som bilaga till detta betänkande -- anfört att det saknas skäl att i folkbokföringssammanhang behandla statsråd annorlunda än riksdagsledamöter. Även kommittéledamöter samt sakkunniga i departement och personer som erhållit särskilt uppdrag av riksdagen, dvs. de grupper som omfattas av den nuvarande 22 § folkbokföringslagen, bör enligt konstitutionsutskottets bedömning bli föremål för samma behandling i folkbokföringshänseende som riksdagsledamöter.
Konstitutionsutskottets ståndpunkt torde bl.a. innebära följande. För statsråd m.fl. som har familj och som vid utnämningen hade sin bostad utanför Stockholm men som vistas i Stockholm för att utöva sitt ämbete, samtidigt som den övriga familjen bor kvar ute i landsorten, upphör i normalfallet den nuvarande möjligheten att skriva sig på den fastighet i Stockholm där de bor för att fullgöra sitt uppdrag. Utslagsgivande för den folkbokföringsmässiga bosättningen blir i stället i första hand familjens hemvist. Om däremot ett statsråd m.fl. i en motsvarande situation avvecklar sin folkbokföringsmässiga anknytning till den tidigare orten och flyttar till Stockholm med sin familj -- och det med fog kan hävdas att flyttningen inte enbart beror på utövandet av tjänsten -- bör liksom hittills vederbörande skrivas på den nya fastighet där familjen bosatt sig. Om statsrådet m.fl. däremot behåller något anknytningsmoment till den tidigare orten -- t.ex. en bostad -- får folkbokföringsfrågan i det enskilda fallet bedömas med hänsyn till samtliga föreliggande omständigheter.
Statsråd m.fl. som är ensamstående och som uppehåller sig i Stockholm för att utöva sitt ämbete får ha kvar möjligheten att vara folkbokförd på den ort ute i landsorten där han eller hon bodde vid utnämningen, åminstone så länge det inte kan konstateras att vederbörande vistas i Stockholm även av andra anledningar än tjänsten.
I praktiken torde den av konstitutionsutskottet förordade ordningen inte innebära några större skillnader mot vad som gällt tidigare. Konstitutionsutskottets förslag torde således innebära att syftet med motion Sk69 infrias.
Skatteutskottet delar konstitutionsutskottets uppfattning att skäl saknas att i folkbokföringssammanhang behandla statsråd annorlunda än riksdagsledamöter. Även politiskt tillsatta tjänstemän och politiskt sakkunniga i departement, vars anställning är beroende av de politiska förhållandena, bör omfattas av bestämmelserna, liksom kommittéledamöter och av riksdagen särskilt tillkallade uppdragstagare. Utskottet föreslår därför att riksdagen med anledning av motionen kompletterar 10 § förslaget till ny folkbokföringslag i enlighet med det anförda.
Flyttningsanmälan
Förslaget i propositionen innebär att den som flyttat skall anmäla detta inom en vecka. Vilka uppgifter som en flyttningsanmälan skall innehålla anges i lagen, vilket bl.a. innebär att den flyttande inte behöver ange något eventuellt ytterligare bostadsinnehav.
I motion Sk65 (yrkande 2) av Hugo Hegeland (m) föreslås att bestämmelserna utökas med en föreskrift om att den flyttande på flyttningsblanketten genom kryssmarkering upplyser om hon eller han disponerar bostad utöver den till vilken flyttning anmäls. Motionären anser att en sådan upplysningsskyldighet behövs särskilt i storstäderna för att man skall komma till rätta med problemet med skenskrivningar på fritidsfastigheter i andra kommuner.
Enligt konstitutionsutskottets mening kan det inte anses nödvändigt att införa en sådan uppgiftsskyldighet som föreslagits i motionen. Skatteutskottet delar denna uppfattning och tillstyrker därför propositionen och avstyrker motion Sk65 i denna del.
Postens uppgifter i samband med mottagandet av en flyttningsanmälan
Förslaget i propositionen innebär bl.a. att en flyttningsanmälan liksom hittills skall få göras på postkontor. I motion Sk68 av Margitta Edgren (fp) föreslås olika föreskrifter om postens uppgifter i samband med mottagande av en flyttningsanmälan, bl.a. en lagstadgad skyldighet att vidarebefordra anmälan till folkbokföringen och även till statens person- och adressregister.
Enligt utskottets uppfattning ankommer det i första hand på regeringen att pröva behovet av verkställighetsföreskrifter av den typ som efterlyses av motionären. Utskottet avstyrker därför motion Sk68.
Uppgifter från fastighetsägare
I propositionen föreslås att den nuvarande skyldigheten för fastighetsägare att löpande lämna bostadsanmälan slopas. I stället skall skattemyndigheten ha rätt att förelägga en fastighetsägare att uppge till vilka hon eller han upplåter bostad och vilka som enligt hennes eller hans kännedom bor i bostaden.
Gösta Lyngå m.fl. (mp) motsätter sig i motion Sk67 att fastighetsägare får åläggas att lämna uppgifter om vem som bor i deras fastigheter. Uppgiftsskyldigheten härom innebär enligt motionärerna en oacceptabel integritetskränkning.
Konstitutionsutskottet erinrar i sitt yttrande om att propositionens förslag innebär en begränsning i uppgiftsskyldigheten i förhållande till vad som gäller i dag. Enligt konstitutionsutskottets mening väger behovet av att kunna kontrollera om folkbokföringen är rätt tyngre än den eventuella integritetskränkning som uppgiftsskyldigheten skulle kunna innebära. Skatteutskottet, som är av samma uppfattning, tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motion Sk67.
Kommuns rätt att begära prövning av folkbokföring
Förslaget i propositionen går ut på att skattemyndigheterna efter anmälan eller på eget initiativ skall besluta om en person skall folkbokföras inom länet. Beslut om en persons folkbokföring på fastighet eller liknande skall kunna överklagas, bl.a. av en berörd kommun. Överklagandetiden för en kommun föreslås till tre veckor från den dag beslutet meddelades.
I motion Sk65 (yrkande 1) av Hugo Hegeland (m) yrkas att kommun skall få begära prövning av viss persons folkbokföring oavsett om beslutet härom vunnit laga kraft eller ej. Förslaget syftar till att ge kommunerna bättre möjligheter att komma till rätta med skenskrivningar i andra kommuner.
Enligt konstitutionsutskottet kan kommunerna bevaka sin rätt även med den i propositionen föreslagna besvärsordningen. Intresset för den enskilde att veta när hans folkbokföring vinner laga kraft mot kommunen väger enligt konstitutionsutskottets mening tyngre än nackdelen för kommunen när det gäller möjligheten att utnyttja överklaganderätten. Skatteutskottet delar denna uppfattning och tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker yrkande 1 i motion Sk65.
Allmänt ombud
Enligt propositionen bör riksskatteverket överta de uppgifter som det allmänna ombudet nu har i folkbokföringsmål. Syftet är att åstadkomma en samordning med vad som i övrigt gäller i fråga om det allmännas processföring på skatteområdet.
I motion Sk66 (yrkande 4) av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkas avslag på propositionen i denna del. Motionärerna anser under åberopande av rättssäkerhetsskäl att nuvarande ordning med allmänt ombud i folkbokföringsmål bör bibehållas.
Utskottet finner i likhet med föredragande statsrådet att praktiska skäl talar för den ordning som föreslagits i propositionen. De invändningar om försämrad rättssäkerhet som riktats mot propositionens förslag i motion Sk66 finner utskottet inte bärande. Utskottet tillstyrker därför propositionen i denna del och avstyrker motionen i motsvarande del.
Skydd för förföljda personer
I propositionen föreslås att en person som på grund av förföljelse flyttar från en bostad skall kunna få behålla sin tidigare folkbokföringsort (kvarskrivning). Dessutom skall en person som är utsatt för ett allvarligt hot kunna registreras med fingerade personuppgifter. Samtliga identifierande uppgifter i folkbokföringen skall kunna få bytas ut och sambandet med den tidigare identiteten utplånas (identitetsbyte).
I motionerna Sk903 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) och Sk906 (delvis) av Birgit Henriksson (m) begärs -- med hänvisning till motiveringar i motion Ju822 resp. Ju226 -- bättre möjligheter att byta personnummer för förföljda kvinnor som är i behov av skydd.
Genom förslaget i propositionen tillgodoses en begäran som riksdagen tidigare på utskottets förslag riktat till regeringen om att förbättra möjligheterna för personer som utsätts för våld, hotelser och trakasserier att freda sig mot att bli uppspårade genom användning av folkbokföringsregistret. Utskottet finner liksom konstitutionsutskottet att den föreslagna ordningen utgör en väl avvägd lösning på ett svårt problem och tillstyrker propositionen i denna del. Motionerna Sk903 och Sk906 i denna del får enligt utskottets mening anses tillgodosedda.
Försäkringskassornas medverkan i folkbokföringsverksamheten m.m.
Riksdagen har tidigare ställt sig bakom tanken att försäkringskassorna skall medverka i folkbokföringsarbetet genom att lämna information till allmänheten, tillhandahålla blanketter och hjälpa enskilda med att upprätta anmälningar eller kontrollera anmälningar som dessa har upprättat på egen hand (prop. 1990/91:53, bet. 1990/91:SkU9). Förslaget i den nu föreliggande propositionen innebär att de allmänna försäkringskassorna -- jämte skattemyndigheterna -- skall ta emot anmälningar, förutom om flyttning också om namn och gemensam vårdnad samt ansökningar om hindersprövning. Prövningen skall dock göras av den skattemyndighet där vederbörande är folkbokförd.
I motion Sk902 (yrkande 1) av Knut Wachtmeister m.fl. (m) begärs förslag om en överföring till pastorsexpeditionerna av försäkringskassornas uppgifter i det framtida folkbokföringsarbetet. Enligt motionärerna skulle härmed kompetensen, närheten till och tillgängligheten för allmänheten i betydligt högre grad garanteras.
Att som regeringen föreslår låta försäkringskassorna medverka genom att ta emot vissa anmälningar och dylikt ligger enligt utskottets mening i linje med riksdagens tidigare beslut om försäkringskassornas medverkan i folkbokföringsarbetet. Vad gäller frågan om att dessutom låta svenska kyrkan ta hand om vissa uppgifter vill utskottet till att börja med erinra om att man vid vigsel även i fortsättningen skall kunna göra anmälan om efternamn till vigselförrättaren och vid dop inom svenska kyrkan göra anmälan om förnamn till dopförrättaren. Tanken att därutöver anförtro olika folkbokföringsuppgifter åt svenska kyrkan, antingen detta skulle ske parallellt med eller i stället för försäkringskassorna, har utskottet tidigare avvisat med motiveringen att en organisation med tre olika förvaltningar i en funktion skulle innebära fler olägenheter än fördelar. Utskottet kan inte finna att några nya omständigheter har tillkommit som motiverar ett ändrat ställningstagande. Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motion Sk902 i denna del.
Förvaringen av kyrkobokföringsarkiven
Beträffande förvaringen av kyrkobokföringsarkiven föreslås i propositionen att pastor skall sköta dessa arkiv till dess att de kan tas om hand av landsarkiven och att pastoraten skall ha det ekonomiska ansvaret för arkivvården.
I motion Sk66 (yrkande 2) av Görel Thurdin m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande om att staten bör ta fullt kostnadsansvar för vården av kyrkobokföringsarkiven. Den ordning som föreslås i propositionen finner motionärerna orättfärdig.
Utskottet vill erinra om att pastoraten redan i dag svarar för att pastor har lokaler, personal och det som i övrigt behövs för arkivvården. Storleken av församlingsskatteuttaget grundar sig bl.a. på detta förhållande. Den ordning som föreslås övergångsvis i propositionen innebär ingen ändring jämfört med nuvarande förhållanden med avseende på det ekonomiska ansvaret. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motion Sk66 i aktuell del.
Landsarkivens övertagande av arkivhandlingar
I propositionen föreslås att övergångsbestämmelserna till den nya folkbokföringslagen förses med en bestämmelse om att pastorernas vård av kyrkobokföringshandlingar skall ske enligt arkivlagens bestämmelser till dess att handlingarna har överlämnats till en statlig arkivmyndighet. Detta innebär bl.a. att landsarkiven när som helst kan överta arkivhandlingarna från pastor.
I motion Sk66 (yrkande 3) av Görel Thurdin m.fl. (c) förespråkas att det föreskrivs en skyldighet för landsarkiven att ta emot arkivalier från pastorat i samband med t.ex. pastoratsregleringar då vissa expeditioner upphör eller när pastoraten på grund av verksamhetsmässiga och ekonomiska skäl avyttrar lokaler. I motionen begärs ett tillkännagivande härom.
Enligt vad utskottet erfarit är landsarkivens resurser begränsade när det gäller att överta arkivhandlingar från pastoraten. Att föreskriva en skyldighet om ett sådant övertagande är därför enligt utskottets uppfattning inte lämpligt. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motion Sk66 i berörd del.
Församlingsregister
I motion Sk904 (yrkande 2) av Olof Johansson m.fl. (c) begärs -- med hänvisning till motivering i motion K618 -- ett uttalande om införande av församlingsregister i enlighet med ett förslag av svenska kyrkans centralstyrelse. Motionärerna hänvisar bl.a. till behovet av hjälp från kyrkan till polis, sociala myndigheter och andra t.ex. vid stora olyckor och katastrofer.
Mot bakgrund av att erforderliga föreskrifter härom enligt uppgift kommer att införas i datainspektionens författningssamling finner konstitutionsutskottet att syftet med motionen får anses vara uppfyllt. I sammanhanget understryker konstitutionsutskottet också vikten av att hanteringen av befolkningsregister är så organiserad att bl.a. eftersökningar av anhöriga i samband med olyckor och katastrofer underlättas.
Skatteutskottet har inte funnit anledning att göra en annan bedömning än konstitutionsutskottet i denna fråga. Utskottet avstyrker därför motionen.
Folkbokföringen i skatteförvaltningen
I motion Sk902 (yrkande 3) av Knut Wachtmeister m.fl. (m) krävs en klar åtskillnad mellan folkbokföringsverksamheten och skattemyndigheternas övriga verksamhet. Härigenom skulle man enligt motionärerna minska risken för en oacceptabelt stor koncentration av uppgifter om den enskilde hos skattemyndigheten.
Motionen anknyter till riksdagens beslut i höstas (prop. 1990/91:53, SkU9) som bl.a. innebar att folkbokförings- och beskattningsverksamheten inte i organisatoriskt hänseende skulle föras till skilda arbetsenheter. I ställningstagandet vägdes in att ett lokalt skattekontor får terminalåtkomst endast till det lokala register som avser kontorets verksamhetsområde. Skatteutskottet förutsatte att frågan om en avvägning mellan å ena sidan den enskildes integritetsbehov och å andra sidan det allmännas krav på rationalitet och effektivitet i förvaltningen samt de praktiska konsekvenserna av den valda organisatoriska lösningen skulle följas med uppmärksamhet inom regeringskansliet. Utskottet har inte funnit skäl att nu ändra sitt tidigare ställningstagande utan avstyrker motion Sk902 i denna del.
Centralt referensregister
I motion Sk902 (yrkande 2) av Knut Wachtmeister m.fl. (m) begärs ett beslut av riksdagen att inte införa något centralt folkbokföringsregister. Liknande skäl som beträffande det nyss behandlade motionsyrkandet åberopas.
Även denna fråga omfattades av riksdagens beslut i höstas (prop. 1990/91:53, SkU9). Enligt beslutet skall de lokala registren inom den lokala skatteförvaltningen kompletteras med ett centralt register som innehåller vissa grundläggande referensuppgifter som alla folkbokföringsmyndigheter behöver ha tillgång till. I detta sammanhang avslog riksdagen -- helt i enlighet med utskottets hemställan -- ett motionsyrkande liknande det nu aktuella. Utskottet har, liksom konstitutionsutskottet, inte funnit anledning att nu ändra på sin bedömning att ett centralt register med vissa grundläggande referensuppgifter som alla folkbokföringsmyndigheter har tillgång till behövs för att möjliggöra en så smidig handläggning som möjligt av ärenden som berör mer än ett skattekontor. Utskottet avstyrker därför motion Sk902 även i nu behandlad del.
Restriktivare användning av personnummer
I motion Sk906 (delvis) av Birgit Henriksson (m) begärs -- med hänvisning till innehållet i motion Ju226 -- ett uttalande om en restriktivare användning av personnummer.
I sitt yttrande till skatteutskottet hänvisar konstitutionsutskottet till en nyligen antagen lagstiftning som innebär att regleringen av användningen av personnummer numera stramats upp. I likhet med konstitutionsutskottet finner skatteutskottet att syftet med motionsyrkandet härigenom får anses tillgodosett och avstyrker därför motionen i denna del.
Försäljning av personuppgifter ifrån folkbokföringsregister
I motion Sk901 (yrkande 4) av Kjell Dahlström m.fl. (mp) begärs förslag om förbud mot försäljning av personuppgifter för kommersiella ändamål.
Beträffande detta motionsyrkande har konstitutionsutskottet erinrat om att konstitutionsutskottet nyligen tillstyrkt införandet av en bestämmelse av innebörd att försäljning inte får ske av uppgifter ur ett personregister hos en myndighet annat än när det finns särskilt stöd för detta i lag, förordning eller särskilt beslut av regeringen. Med hänsyn härtill avstyrker skatteutskottet motionen i denna del.
Lagförslagen
10 § förslaget till ny folkbokföringslag (lagförslag 1) bör ändras till att omfatta statsråd m.fl. i enlighet med vad utskottet förordat ovan i avsnittet om folkbokföringsort för statsråd m.fl. Vidare bör de föreslagna ändringarna i 20 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar (lagförslag 34) och i 9 § lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar (lagförslag 40) anpassas till de ändringar i samma paragrafer som riksdagen nyligen beslutat om på justitieutskottets hemställan (se bet. 1990/91:JuU18). I övrigt tillstyrker utskottet propositionens lagförslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande huvudmannaskap för folkbokföringen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk904 yrkande 1, 1990/91:Sk66 yrkande 1 och 1990/91:Sk901 yrkandena 1--3, res. 1 (c) res. 2 (mp) s.y. (m) 2. beträffande hemortskommun vid beskattningen att riksdagen bifaller proposition 1990/91:153 i denna del och avslår motion 1990/91:Sk346,
3. beträffande folkbokföringsort för statsråd m.fl. att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:153 i denna del och motion 1990/91:Sk69 beslutar att statsråd m.fl. skall omfattas av samma undantag från ändrad bosättning vid tillfällig vistelse som bl.a. riksdagsledamöter,
4. beträffande flyttningsanmälan att riksdagen bifaller proposition 1990/91:153 i denna del och avslår motion 1990/91:Sk65 yrkande 2, res. 3 (m) 5. beträffande postens uppgifter i samband med mottagandet av flyttningsanmälan att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk68,
6. beträffande uppgifter från fastighetsägare att riksdagen bifaller proposition 1990/91:153 i denna del och avslår motion 1990/91:Sk67, res. 4 (mp) 7. beträffande kommuns rätt att begära prövning av folkbokföring att riksdagen bifaller proposition 1990/91:153 i denna del och avslår motion 1990/91:Sk65 yrkande 1, res. 5 (m, v) 8. beträffande allmänt ombud att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:153 i denna del avslår motion 1990/91:Sk66 yrkande 4, res. 6 (m, c) 9. beträffande skydd för förföljda personer att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:153 i denna del avslår motionerna 1990/91:Sk903 och 1990/91:Sk906 i denna del,
10. beträffande försäkringskassornas medverkan i folkbokföringen m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:153 i denna del avslår motion 1990/91:Sk902 yrkande 1, res. 7 (m) 11. beträffande förvaringen av kyrkobokföringsarkiven att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:153 i denna del avslår motion 1990/91:Sk66 yrkande 2, res. 8 (m, c) 12. beträffande landsarkivens övertagande av arkivhandlingar att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:153 i denna del avslår motion 1990/91:Sk66 yrkande 3, res. 9 (c) 13. beträffande församlingsregister att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk904 yrkande 2, res. 10 (c)
14. beträffande folkbokföringen i skatteförvaltningen att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk902 yrkande 3, res. 11 (m, c) 15. beträffande centralt referensregister att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk902 yrkande 2, res. 12 (m, c) 16. beträffande restriktivare användning av personnummer att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk906 i denna del,
17. beträffande försäljning av personuppgifter från folkbokföringsregister att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk901 yrkande 4, res. 13 (mp) 18. beträffande lagförslagen att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt dels antar de vid propositionen fogade förslagen till
1. folkbokföringslag med den ändringen att 10 § erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse: Regeringens förslag Utskottets förslag
10 §
En vistelse anses inte leda En vistelse anses inte leda
till ändrad bosättning till ändrad bosättning
om den föranleds enbart av om den föranleds enbart av
1. uppdrag som 1. uppdrag som
riksdagsledamot, 2. riksdagsledamot, 2. uppdrag
fullgörande av värnplikt som statsråd, 3.
eller vapenfri förordnande till ledamot i
tjänsteplikt, 3. vård kommitté eller kommission,
vid en institution för befattning som politiskt
sjukvård, vård av unga, tillsatt tjänsteman eller
kriminalvård eller vård uppdrag att biträda som
av missbrukare politiskt sakkunnig i
statsdepartement eller
särskilt uppdrag av
riksdagen, 4. fullgörande
av värnplikt eller vapenfri
tjänsteplikt, 5. vård
vid en institution för
sjukvård, vård av unga,
kriminalvård eller vård
av missbrukare,
2. lag om införande av
folkbokföringslagen
(1991:000),
3. lag om fingerade
personuppgifter,
4. lag om ändring i
kommunalskattelagen
(1928:370),
5. lag om ändring i
rättegångsbalken,
6. lag om ändring i lagen
(1991:000) om ändring i
lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag,
7. lag om ändring i
föräldrabalken,
8. lag om ändring i
religionsfrihetslagen
(1951:680),
9. lag om ändring i lagen
(1969:629) om ändring i
ärvdabalken,
10. lag om ändring i
vallagen (1972:620),
11. lag om ändring i
datalagen (1973:289),
12. lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100),
13. lag om ändring i
namnlagen (1982:670),
14. lag om ändring i lagen
(1986:378) om förlängt
barnbidrag,
15. lag om ändring i
äktenskapsbalken,
16. lag om ändring i
församlingslagen
(1988:180),
17. lag om ändring i
begravningslagen (1990:1144),
18. lag om ändring i lagen
(1990:1536) om
folkbokföringsregister,
19. lag om ändring i lagen
(1927:77) om
försäkringsavtal,
20. lag om ändring i lagen
(1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt,
21. lag om ändring i
värnpliktslagen (1941:967),
22. lag om ändring i lagen
(1950:382) om svenskt
medborgarskap,
23. lag om ändring i lagen
(1951:691) om viss lindring i
skattskyldigheten för den
som icke tillhör svenska
kyrkan,
24. lag om ändring i
uppbördslagen (1953:272),
25. lag om ändring i
kungörelsen (1953:524)
angående upphävande av
skyldigheten för svensk
medborgare att tillhöra
nationell kyrkoförsamling
m.m.,
26. lag om ändring i lagen
(1958:295) om sjömansskatt,
27. lag om ändring i
ärvdabalken,
28. lag om ändring i lagen
(1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst
enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring,
29. lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän
försäkring,
30. lag om ändring i lagen
(1962:392) om hustrutillägg
och kommunalt
bostadstillägg till
folkpension,
31. lag om ändring i
brottsbalken,
32. lag om ändring i lagen
(1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och
annan menighets utdebitering
av skatt, m.m.
33. lag om ändring i lagen
(1969:246) om domstolar i
fastighetsmål,
34. lag om ändring i lagen
(1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar med
den ändringen att 20 §
utgår,
35. lag om ändring i lagen
(1972:119) om fastställande
av könstillhörighet i
vissa fall,
36. lag om ändring i lagen
(1972:229) om kyrkliga
indelningsdelegerade,
37. lag om ändring i
rättshjälpslagen
(1972:429),
38. lag om ändring i
kommunallagen (1977:179),
39. lag om ändring i
högskolelagen (1977:218),
41. lag om ändring i
familjebidragslagen
(1978:520),
42. lag om ändring i lagen
(1979:412) om kommunala
indelningsdelegerade,
43. lag om ändring i lagen
(1979:560) om
transportförmedling,
44. lag om ändring i lagen
(1979:561) om biluthyrning,
45. lag om ändring i
fastighetstaxeringslagen
(1979:1152),
46. lag om ändring i lagen
(1980:11) om tillsyn över
hälso- och
sjukvårdspersonalen m.fl.,
47. lag om ändring i
skatteregisterlagen
(1980:343),
48. lag om ändring i
socialtjänstlagen
(1980:620),
49. lag om ändring i lagen
(1981:324) om
medborgarvittnen,
50. lag om ändring i lagen
(1981:1216) om kyrklig
beredskap,
51. lag om ändring i lagen
(1983:890) om
allemanssparande,
52. lag om ändring i lagen
(1984:533) om
arbetsställenummer m.m.,
53. lag om ändring i
vuxenutbildningslagen
(1984:1118),
54. lag om ändring i
skollagen (1985:1100),
55. lag om ändring i lagen
(1986:159) om grundläggande
svenskundervisning för
invandrare,
56. lag om ändring i
yrkestrafiklagen (1988:263),
57. lag om ändring i lagen
(1988:491) om
skatteutjämningsbidrag,
58. lag om ändring i lagen
(1988:786) om bostadsbidrag,
59. lag om ändring i lagen
(1988:846) om
ungdomsbosparande,
60. lag om ändring i lagen
(1989:425) om särskilda
inskolningsplatser hos
offentliga arbetsgivare,
61. lag om ändring i lagen
(1990:912) om nedsättning
av arbetsgivaravgifter och
allmän löneavgift.
dels avslår det vid
propositionen fogade
förslaget till 40. lag om
ändring i lagen (1978:28)
om försäkringsdomstolar
dels antar följande
Förslag till lag om ändring i lagen (1991:208) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1991:208) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar samt punkt 1 av övergångsbestämmelserna till nämnda lag skall ha följande lydelse. 20 § Valbar till nämndeman i kammarrätt och länsrätt är svensk medborgare, som är folkbokförd i länet och som inte är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Tjänsteman vid domstol, skattemyndighet, länsstyrelse eller under länsstyrelse lydande myndighet, allmän försäkringskassa eller riksförsäkringsverket får inte vara nämndeman. Detsamma gäller lagfaren domare, åklagare, polisman och advokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta, ledamot av socialförsäkringsnämnd och icke lagfaren ledamot av försäkringsöverdomstolen. Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kammarrätt. Den som har fyllt sextio år eller uppger något giltigt hinder är inte skyldig att ta emot uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är inte skyldig att ta emot nytt uppdrag förrän efter tre år. Rätten prövar självmant den valdes behörighet.
1. Denna lag träder i kraft såvitt avser 20 § första stycket den 1 juli 1991 och i övrigt den dag regeringen bestämmer.
Stockholm den 14 maj 1991
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (v), Gösta Lyngå (mp), Karl Hagström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Isa Halvarsson (fp), Marianne Andersson i Gislaved (s) och Rune Berglund (s).
Reservationer
1. Huvudmannaskap för folkbokföringen (mom. 1)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 82 med "Utskottet vill" och slutar på s. 83 med "behandlade delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad centerpartiet vid tidigare tillfällen har uttalat, att riksdagens principbeslut från år 1987 bör upphävas. De goda skäl som centerpartiet redan vid denna tidpunkt förde fram äger fortfarande giltighet. Sålunda vill utskottet framhålla den höga kompetens i folkbokföringsfrågor som präglar svenska kyrkans hantering. Vidare är den hittillsvarande organisationen avsevärt mer decentraliserad än den som nu avses genomföras och som innebär att arbetet vid omkring 1 400 pastorsexpeditioner skall bedrivas vid ett drygt hundratal lokala skattekontor. Graden av decentralisering har också betydelse för systemets sårbarhet och antalet arbetstillfällen, framför allt i sysselsättningssvaga områden. Utöver de nu nämnda argumenten vill utskottet framhålla det planerade systemets stora investerings- och driftskostnader. Att tillskapa en ny centraliserad byråkrati i statens regi ter sig märkligt, inte minst mot bakgrund av vad regeringen, bl.a. i den senaste kompletteringspropositionen, har uttalat om behovet av neddragningar av den statliga administrationen.
Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att en fortsatt folkbokföring i svenska kyrkans regi framstår som den mest ändamålsenliga organisationen. Utskottet finner mot denna bakgrund att riksdagen bör upphäva sitt tidigare fattade beslut i organisationsfrågan. Riksdagen bör vidare ge regeringen i uppdrag att träffa överenskommelse med svenska kyrkan om att på uppdragsbasis även fortsättningsvis handha folkbokföringen. En sådan lösning står även i överensstämmelse med kyrkomötets uttalande 1989.
Med vad nu har anförts tillstyrker utskottet motionerna Sk904 och Sk66 i berörda delar.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande huvudmannaskap för folkbokföringen att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk904 yrkande 1 och 1990/91:Sk66 yrkande 1 och med avslag på motion 1990/91:Sk901 yrkandena 1--3 upphäver sitt principbeslut från år 1987 om en ny organisation för folkbokföringen och ger regeringen i uppdrag att träffa överenskommelse med svenska kyrkan om att på uppdragsbasis även i fortsättningen handha folkbokföringen,
2. Huvudmannaskap för folkbokföringen (mom. 1)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 82 med "Utskottet vill" och slutar på s. 83 med "behandlade delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner att det beslut om nytt huvudmannaskap för folkbokföringen som riksdagen -- före miljöpartiet de grönas inträde i denna församling -- fattade år 1987 var förhastat. Att överföra den verksamhet som under så många år har fungerat på ett mycket uppskattat sätt från svenska kyrkan till staten innebär inte bara en mångfald negativa effekter från administrativ synpunkt. Betydligt värre är det förhållandet att införandet av den nya organisationen medför att ett för Sverige omistligt kulturarv nu slås i spillror. Ytterligare ett problem med den planerade förändringen av huvudmannaskapet är den centralisering och de ökade risker från integritetssynpunkt som reformen innebär. Vidare dräneras landsbygden på tusentals arbetstillfällen, särskilt för kvinnor.
Mot bakgrund av det anförda biträder utskottet miljöpartiet de grönas krav att förberedelserna för folkbokföring med hjälp av ADB vid skattekontor och försäkringskassor avbryts. I stället bör, som datainspektionen tidigare föreslagit, folkbokföringen decentraliseras till lokala folkbokföringsmyndigheter för att försvåra felaktig användning av stora mängder samlade personuppgifter, exempelvis massuttag för kommersiell användning.
Som miljöpartiet de gröna framhåller bedrivs folkbokföringen fortfarande manuellt på nästan samtliga pastorsexpeditioner. Utskottet delar partiets uppfattning att en datorisering bör kunna genomföras även med bibehållande av en lokal organisation. Utskottet ställer sig därför positivt till förslaget att man utreder en alternativ organisation med datorisering vid pastorsexpeditionerna.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk901 i nu behandlad del.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1. beträffande huvudmannaskap för folkbokföringen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk901 yrkandena 1--3 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk904 yrkande 1 och 1990/91:Sk66 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om huvudmannaskapet för folkbokföringen,
3. Flyttningsanmälan (mom. 4 och 18 i motsvarande del)
Hugo Hegeland (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 85 som börjar med "Enligt konstitutionsutskottets" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening underskattas i propositionen det problem som skenskrivningar på fritidsfastigheter i en annan kommun och ofta i ett annat län utgör för främst storstäderna. De kontrollmöjligheter som den hittillsvarande mantalsskrivningen erbjudit försvinner med den ordning som nu avses införas. I avsaknad av uppgift om den flyttande genom ägande eller förhyrning disponerar bostad utöver den till vilken flyttning anmäls har myndigheterna minimala möjligheter att ens i en första grovsortering ta fram de ärenden som bör granskas ytterligare; därigenom är myndigheternas möjligheter att beivra skenskrivningar av nämnt slag mycket små. Mot den anförda bakgrunden biträder utskottet förslaget i motion Sk65 att den flyttande på flyttningsblanketten -- exempelvis genom kryssmarkering -- skall ange om det förhåller sig så.
dels att momenten 4 och 18 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande flyttningsanmälan att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk65 yrkande 2 avslår proposition 1990/91:153 i denna del, 18. beträffande lagförslagen såvitt avser flyttningsanmälan att riksdagen i fråga om det vid proposition 1990/91:153 fogade förslaget till folkbokföringslag såvitt avser 28 § första stycket gör den ändringen att en ny punkt, 6, läggs till stycket med följande lydelse: "6. upplysning om tillgång -- genom ägande eller förhyrning -- finns till ytterligare bostad."
4. Uppgifter från fastighetsägare (mom. 6 och 18 i motsvarande del)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 86 som börjar med "Konstitutionsutskottet erinrar" och slutar med "motion Sk67" bort ha följande lydelse:
Den skyldighet som föreslås i propositionen att på skattemyndighetens anmaning lämna upplysning om vem fastighetsägaren upplåtit bostad till och vem som enligt hans eller hennes kännedom bor i fastigheten innebär enligt utskottets uppfattning en kränkning av integriteten. Ävenledes är det orätt av samhället att kräva att en person skall ange en annan om endast brott av formell karaktär eller underlåtelse föreligger. Utskottet avråder i likhet med miljöpartiet de gröna bestämt från att en fastighetsägare skall åläggas att lämna upplysningar om sina hyresgäster. Detta gränsar till angiveri, och sådana regler torde upplevas som stötande av många medborgare. Följaktligen avstyrker utskottet motion Sk67.
dels att momenten 6 och 18 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande uppgifter från fastighetsägare att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk67 avslår proposition 1990/91:153 i denna del,
18. beträffande lagförslagen såvitt avser uppgifter från fastighetsägare att riksdagen avslår det vid proposition 1990/91:153 fogade förslaget till folkbokföringslag såvitt avser 32 §,
5. Kommuns rätt att begära prövning av folkbokföring (mom. 7 och 18 i motsvarande del)
Hugo Hegeland (m) och Lars Bäckström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 86 med "Enligt konstitutionsutskottet" och slutar på s. 87 med "motion Sk65" bort ha följande lydelse:
Enligt konstitutionsutskottet kan kommunerna bevaka sin rätt även med den i propositionen föreslagna besvärsordningen. Utskottet vill för sin del framhålla att kommunerna i praktiken inte ges någon möjlighet att överklaga ett beslut i och med att en flyttning inte anmäls. Regeringen bör återkomma med förslag som löser detta problem. Som en provisorisk åtgärd föreslår utskottet att den tidsmässiga begränsningen för kommunernas rätt att anföra besvär slopas. I denna del avstyrker således utskottet propositionen och tillstyrker motion Sk65.
dels att momenten 7 och 18 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande kommuns rätt att begära prövning av folkbokföring att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk65 yrkande 1 avslår proposition 1990/91:153 i denna del,
18. beträffande lagförslagen såvitt avser kommuns rätt att begära prövning av folkbokföring att riksdagen i fråga om det vid proposition 1990/91:153 fogade förslaget till folkbokföringslag gör de ändringarna i 38 § andra stycket att i andra meningen orden "en kommun eller" utgår samt att följande mening läggs till stycket: "Ett överklagande av en kommun får ske utan tidsbegränsning."
6. Allmänt ombud (mom. 8 och 18 i motsvarande del)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 87 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Utskottet motsätter sig liksom motionärerna bakom motion Sk66 att riksskatteverket på olika områden inom skatterätten övertar det allmänna ombudets uppgifter. Ordningen med allmänt ombud är bättre ur rättssäkerhetssynpunkt eftersom ombudet på ett klarare sätt är fristående från skattemyndigheterna. Dessa skäl är giltiga även när det gäller folkbokföringsmålen. 1983 års folkbokföringskommitté har föreslagit att regionala allmänna ombud för folkbokföringen inrättas. Så har dock inte skett. Enligt utskottets uppfattning bör i vart fall ett centralt placerat allmänt ombud kvarstå.
Utskottet föreslår en ändring i propositionens lagförslag i enlighet med det anförda och tillstyrker således motion Sk66 i denna del.
dels att momenten 8 och 18 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande allmänt ombud att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk66 yrkande 4 avslår proposition 1990/91:153 i denna del,
18. beträffande lagförslagen såvitt avser allmänt ombud att riksdagen i fråga om det vid proposition 1990/91:153 fogade förslaget till folkbokföringslag inför en ny rubrik och en ny paragraf, 41 §, av följande lydelse.
Allmänt ombud
41 § Det allmännas talan i ärenden om folkbokföring enligt denna lag förs av ett allmänt ombud.
Det allmänna ombudet får även föra talan till enskilds eller kommuns förmån.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordnar det allmänna ombudet och ersättare för denne.
7. Försäkringskassornas medverkan i folkbokföringen m.m. (mom. 10)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 88 som börjar med "Att som" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet befarar att den snart genomförda omorganisationen av folkbokföringen innebär att den närhet till de enskilda människorna som finns i den nuvarande organisationen kommer att minska betydligt. Riksdagens beslut år 1987 om en överföring av ansvaret från svenska kyrkan till skatteförvaltningen utgör den grundläggande orsaken till att detta ökade avstånd uppkommer.
I det nu framlagda förslaget påläggs de allmänna försäkringskassorna ytterligare uppgifter. Utskottet anser att man i stället bör låta svenska kyrkan genom pastorsexpeditionerna svara för denna medverkan. Därmed skulle den närhet som finns i den nuvarande organisationen i viss mån bevaras. Det kommer med säkerhet att väcka irritation hos allmänheten att man inte längre skall kunna lämna in en ansökan om t.ex. hindersprövning till kyrkans företrädare. Regeringen bör anmodas att lägga fram förslag i enlighet med vad utskottet nu har uttalat. Motionsyrkandet tillstyrks och propositionen avstyrks med det anförda.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande försäkringskassornas medverkan i folkbokföringen m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk902 yrkande 1 och med anledning av proposition 1990/91:153 i denna del hos regeringen begär förslag i enlighet med vad utskottet anfört,
8. Förvaringen av kyrkobokföringsarkiven (mom. 11)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 88 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill erinra om att regeringen tidigare i år i samband med budgetpropositionen (1990/91:100 bilaga 9 finansdepartementet) har föreslagit en neutralisering av skattereformens och folkbokföringens budgetmässiga effekter för de kyrkliga kommunerna. Neutraliseringen leder enligt regeringen till att 140 milj.kr. skall dras in till staten, vilket föreslås ske genom en minskning av statsbidragen till kyrkofonden. Riksdagen har godkänt propositionen i denna del (bet. 1990/91:FiU29).
Mot bakgrund härav är det enligt utskottets uppfattning inte rimligt att pastorsexpeditionerna skall ha hela kostnadsansvaret för kyrkobokföringsarkiven till dess att de tas om hand av landsarkiven. Pastoraten skall självfallet ha ekonomisk ersättning för arkivvården. Staten måste ta det fulla kostnadsansvaret. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet avstyrker således propositionen i denna del och tillstyrker motionen i motsvarande del.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
11. beträffande förvaringen av kyrkobokföringsarkiven att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk66 yrkande 2 och med anledning av proposition 1990/91:153 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Landsarkivens övertagande av arkivhandlingar (mom. 12)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 89 som börjar med "Enligt vad" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Utskottet biträder kravet i centermotionen Sk66 att landsarkiven också måste ha en skyldighet att omgående ta emot arkivalier från pastorat i samband med exempelvis pastoratsregleringar då vissa expeditioner upphör eller när pastoraten av verksamhetsmässiga och ekonomiska skäl avyttrar lokaler. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Med det sagda avstyrker utskottet propositionen i denna del och tillstyrker motionen i denna del.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande landsarkivens övertagande av arkivhandlingar att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk66 yrkande 3 och med anledning av proposition 1990/91:153 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Församlingsregister (mom. 13)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 89 som börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "därför motionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att de omständigheter som åberopats i centerns partimotion Sk904 förtjänar beaktande. Utskottet vill därför erinra om följande.
Kyrkomötet 1990 beslutade om regler för svenska kyrkans kyrkobokföring. De kyrkliga kungörelserna bygger på att kyrkan får tillgång till uppgifter från folkbokföringen och rätt att använda ADB-register för personuppgifter. Svenska kyrkans centralstyrelse hade utarbetat ett förslag till lag om församlingsregister. Utskottet delar centerns uppfattning att offentliga register som innehåller stora informationsmängder bör regleras i särskilda registerlagar. Behovet av sådan lagstiftning motiveras bl.a. av kyrkans myndighetsuppgifter när det gäller prövning av medlemskap enligt religionsfrihetslagen och begravningslagens regler om rätt till begravningsplats och medling. I förgrunden tränger också den hjälp som polis, sociala myndigheter och andra begär från kyrkan t.ex. vid katastrofer och olyckor. Om kyrkans präster inte har tillgång till register på samtliga boende i församlingen kan dessa viktiga uppgifter inte fullgöras på det omvittnat fina sätt som skett hittills.
Regeringen bör förelägga riksdagen förslag till lag om församlingsregister i huvudsak i enlighet med det förslag som svenska kyrkans centralstyrelse överlämnat till regeringen. Med det anförda tillstyrker utskottet motionen.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
13. beträffande församlingsregister att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk904 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Folkbokföringen i skatteförvaltningen (mom. 14)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 89 med "Motionen anknyter" och slutar på s. 90 med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill betona vikten av att verksamheten med folkbokföring hålls klart åtskild från skattekontorens arbete i övrigt. Denna synpunkt har också framförts av datainspektionen. Datainspektionen riktade i sitt remissyttrande över delbetänkandet (SOU 1990:18) Lag om folkbokföringsregister m.m. kritik mot att det hos skattemyndigheterna på länsnivå skulle uppstå en sådan koncentration av folkbokföringsuppgifter att detta inte kunde accepteras från integritetssynpunkt. Inspektionen förordade därför en lösning som gick ut på att ansvaret för folkbokföringen skulle ligga på särskilda, lokala folkbokföringsmyndigheter.
Utskottet anser mot denna bakgrund att riksdagen bör ge regeringen till känna att folkbokföringsverksamheten bör organiseras på det sätt som datainspektionen m.fl. har angett. Motion Sk902 tillstyrks i denna del.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
14. beträffande folkbokföringen i skatteförvaltningen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk902 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Centralt referensregister (mom. 15)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 90 som börjar med "Även denna" och slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det var fel att införa ett nytt centralt referensregister. I dag finns redan centrala register som bör kunna användas för det ändamål som det centrala referensregistret avses få. Enligt vad utskottet har kunnat finna skulle det vara möjligt att för detta syfte använda det centrala skatteregistret som -- via det s.k. riksaviseringsbandet -- byggs upp genom uppgifter från de nuvarande länsregistren inom folkbokföringen. Även de ändringar i denna riktning i skatteregisterlagen som riksdagen beslutade om i höstas (prop. 1990/91:53, SkU9) talar för att det centrala skatteregistret kan ersätta det föreslagna referensregistret. Med hänsyn härtill och till att register inte skall byggas upp annat än om de är oundgängligen nödvändiga föreslår nu utskottet att ett centralt referensregister inte skall inrättas och tillstyrker motion Sk902 i nu berörd del.
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
15. beträffande centralt referensregister att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk902 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ett förbud mot inrättande av ett centralt referensregister,
13. Försäljning av personuppgifter från folkbokföringsregister (mom. 17)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 90 med "Beträffande detta" och slutar på s. 91 med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill starkt understryka att folkbokföringens olika register inte i något sammanhang bör komma till användning för kommersiellt bruk. Dess värre ger den kommande organisationen ökade möjligheter till massuttag, bl.a. för direktreklamändamål. Denna negativa effekt av centraliseringen måste motverkas genom att datalagen ändras så att försäljning av personuppgifter från folkbokföringsregister inte tillåts. Regeringen bör anmodas att lägga fram ett förslag till riksdagen av denna innebörd. Utskottet tillstyrker motion Sk901 i berört avseende.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
17. beträffande försäljning av personuppgifter från folkbokföringsregister att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk901 yrkande 4 hos regeringen begär förslag om förbud mot försäljning av personuppgifter för kommersiella ändamål,
Särskilt yttrande
Huvudmannaskap för folkbokföringen (mom. 1)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anför följande:
Vi instämmer i princip i de synpunkter på huvudmannaskap för folkbokföringen som kommer till uttryck i de behandlade motionerna. Moderata samlingspartiet yrkade år 1987 avslag på förslaget om en organisationsförändring och har härefter vid upprepade tillfällen återkommit till detta. Emellertid är de grundläggande besluten i denna fråga redan fattade av riksdagen, vilket är ett faktum som vi får böja oss för med hänsyn till att ikraftträdandet skall ske redan den 1 juli 1991. Samtidigt anser vi att det är viktigt att i det nu aktuella sammanhanget påpeka de svagheter som finns i den nya organisationen. Vi vill bl.a. peka på de angelägna sekretessfrågorna. I dessa fall har konstitutionsutskottet tidigare fäst uppmärksamheten på den stora osäkerhet som gäller. Vi återkommer senare i denna fråga.