Ny bostadsrättslag
Betänkande 1990/91:BoU13
Bostadsutskottets betänkande
1990/91:BOU13
Ny bostadsrättslag
Innehåll
1990/91 BoU13
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 1990/91:92, vari framläggs förslag till en ny bostadsrättslag som skall ersätta den nuvarande bostadsrättslagen från år 1971. I propositionen föreslås också vissa ändringar i bl.a. lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt (ombildningslagen). Lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt föreslås förlängd. En ny lag om omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar föreslås också.
De viktigaste sakliga nyheterna i förslaget till bostadsrättslag är följande. En bostadsrättsförening får fritt och oberoende av stadgarnas innehåll vägra en juridisk person medlemskap i föreningen, om denne förvärvat en bostadsrättslägenhet som inte är avsedd för fritidsändamål. Om bostadsrättslägenheten förvärvats av en juridisk person efter att lagen trätt i kraft, får lägenheten användas endast för att i sin helhet hyras ut i andra hand som permanentbostad, om inte annat avtalas med föreningen. Vissa villkor för medlemskap i en bostadsrättsförenings stadgar föreslås ogiltiga. Ett system med förhandsavtal införs. Bostadsrättshavarens s.k. vetorätt vid beslut som innebär vissa förändringar i lägenheten vid om- och tillbyggnad avskaffas. Vissa ändringar föreslås vid försäljning av pantsatt bostadsrätt på offentlig auktion.
I ombildningslagen föreslås bl.a. att hembudsskyldigheten utvidgas till att omfatta även vissa associationsrättsliga förvärv och att en bestämmelse införs som förhindrar att uppenbart oskäliga villkor ställs upp vid ett hembud.
I samband med förslagen i propositionen behandlar utskottet fem motioner som väckts med anledning av propositionen, fem motioner som väckts under den allmänna motionstiden år 1990 och sex motioner som väckts under samma tid år 1991.
Utskottet förordar några ändringar i förslaget till ny bostadsrättslag. Sålunda föreslår utskottet med anledning av ett motionsyrkande (s) att tiden ändras såvitt avser en bostadsrättshavares ansvar för sina förpliktelser gentemot föreningen efter det att denne skilts från lägenheten på grund av förverkande (6 kap. 7 §). Utskottet föreslår också med anledning av ett motionsyrkande (fp) att straffbestämmelsen i 10 kap. 3 § 5 och 6 förtydligas. Utskottet föreslår vidare en ändring i 2 kap. 10§ och ett förtydligande i 9 kap. 15 § andra stycket. En redaktionell ändring föreslås i förslaget till lag om ändring i lagen (1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt. I övrigt tillstyrks förslagen. Slutligen förordar utskottet att två motionsyrkanden (s) skall föranleda ett tillkännagivande från riksdagen. Det gäller frågor om pantsättning m.m. av bostadsrätt. Övriga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
Till betänkandet har fogats 35 reservationer och ett särskilt yttrande.
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1990/91:92 -- efter hörande av lagrådet -- att riksdagen antar de genom propositionen framlagda förslagen till
1. bostadsrättslag,
2. lag om omregistrering av vissa bostadsföreningar till
bostadsrättsföreningar,
3. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt,
4. lag om ändring i jordabalken,
5. lag om ändring i äktenskapsbalken,
6. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
7. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,
8. lag om ändring i bostadssaneringslagen (1973:531),
9. lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol,
10. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.,
11. lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978:304),
12. lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m.,
13. lag om ändring i lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt,
14. lag om ändring i lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem,
15. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,
16. lag om ändring i lagen (1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt.
Motionerna m.m.
I detta betänkande behandlas
dels de med anledning av proposition 1990/91:92 väckta motionerna
1990/91:Bo19 av Sören Lekberg och Nils T Svensson (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om erforderliga preciseringar och ändringar i propositionens förslag till ny bostadsrättslag enligt vad i motionen föreslagits om underrättelse vid pantsättning av en bostadsrätt,
2. att riksdagen beslutar om erforderliga preciseringar och ändringar i propositionens förslag till ny bostadsrättslag enligt vad i motionen föreslagits om ändrad insats,
3. att riksdagen beslutar om erforderliga preciseringar och ändringar i propositionens förslag till ny bostadsrättslag enligt vad i motionen föreslagits om fördelning av köpeskilling efter förverkande,
4. att riksdagen beslutar om erforderliga preciseringar och ändringar i propositionens förslag till ny bostadsrättslag enligt vad i motionen föreslagits om sakrättslig konkurrens.
1990/91:Bo20 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ombildning av den s.k. allmännyttan,
2. att riksdagen beslutar ändra lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. så att krav om förvärvstillstånd -- utöver nu gällande undantag -- inte heller skall gälla en riksorganisation eller regional organisation för bostadsrättsföreningar,
3. att riksdagen beslutar ändra bostadsrättslagen så att nuvarande regler om möjlighet för HSB och Riksbyggen att tillämpa hembudsskyldighet avskaffas,
4. att riksdagen avskaffar den s.k. Lex Malmö,
5. att riksdagen beslutar ändra lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt så att s.k. intresseanmälan skall kunna göras även av hyresgäster boende i allmännyttiga bostadsföretag,
6. att riksdagen beslutar ändra bostadsrättslagen i enlighet med vad i motionen anförts om enkel majoritet av hyresgäster för bildande av bostadsrättsförening,
7. att riksdagen beslutar upphäva förbudet mot s.k. dubbelupplåtelse,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommuners rätt att förmedla nybyggda bostadsrättsfastigheter,
9. att riksdagen beslutar att i bostadsrättslagen införa en regel som ger en bostadsrättsförening rätt att självständigt ändra sina stadgar även om dessa föreskriver att sådan ändring skall godkännas av viss riksorganisation, i enlighet med vad i motionen anförts,
10. att riksdagen, med avslag på propositionens förslag i denna del, beslutar att det i en bostadsrättsförenings hus skall finnas minst tre lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt,
11. att riksdagen avslår propositionens förslag om juridiska personers innehav av bostadsrätt till bostadslägenheter, i enlighet med vad i motionen anförts,
12. att riksdagen upphäver lagen om kommunal bostadsanvisningsrätt,
13. att riksdagen, med avslag på propositionens förslag i denna del, beslutar att nuvarande bestämmelser om bostadsrättshavarens s.k. vetorätt skall bestå,
14. att riksdagen avslår propositionens förslag om att styrelsens samtycke skall krävas för upplåtelse av bostadsrätt till en lägenhet i andra hand till en medlem i föreningen,
15. att riksdagen avslår propositionens förslag att kravet på hembudsskyldighet skall utvidgas att omfatta även övergång genom tillskott till bolag eller förening, utdelning eller skifte från bolag eller förening samt fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktiebolagslagen,
16. att riksdagen avslår propositionens förslag om hyresgästernas möjlighet att förhindra att en fastighetsägare ställer upp oskäliga villkor i ett hembud,
17. att riksdagen beslutar att nuvarande försöksverksamhet med kooperativ förvaltning av hyreshus skall upphöra den 1 juli 1991,
18. att riksdagen beslutar att den nya lagstiftningen skall träda i kraft den 1 januari 1992.
1990/91:Bo22 av Jan Strömdahl (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om en sådan ändring i förslagen till bostadsrättslag och ombildningslag att alla hyresgäster står bakom en ombildning,
2. att riksdagen beslutar om en sådan ändring i förslaget till bostadsrättslag att en generell återköps- och lösningsskyldighet införs,
3. att riksdagen beslutar om en sådan ändring i förslaget till bostadsrättslag att hela bostadsrättsföreningens styrelse väljs på föreningsstämman,
4. att riksdagen beslutar om en sådan ändring i förslaget till bostadsrättslag att förbud mot juridiska personer som bostadsrättshavare vad gäller bostadslägenheter införs,
5. att riksdagen beslutar om en sådan ändring i förslaget till bostadsrättslag att bostadsrättshavarens vetorätt kan inskränkas bara när en förändring av lägenheten är synnerligen angelägen,
6. att riksdagen beslutar om en sådan ändring i förslaget till bostadsrättslag att betalningsförseningar som förverkandegrund utgår,
7. att riksdagen beslutar om en sådan ändring i förslaget till bostadsrättslag att bostadsrättshavaren får rätt att inrymma alla de utomstående han själv önskar.
1990/91:Bo23 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:92 i denna del beslutar att lydelsen av bostadsrättslagen såvitt avser reglerna för geografisk spridning av bostadsrättsföreningars hus utformas i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:92 i denna del beslutar att lydelsen i bostadsrättslagen såvitt avser formerna för beslut om ombyggnad och underhåll m.m. i bostadsrättsföreningar utformas i enlighet med vad i motionen anförts,
3. att riksdagen preciserar innebörden i förslaget till ny bostadsrättslag såvitt avser villkoren för medlemskap för lokalhyresgäster i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Bo24 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att 1 kap. 1 och 5 §§ i regeringens förslag till bostadsrättslag ändras så till vida att "fem" byts ut mot "tre", varvid 2 § lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt ändras i konsekvens härmed,
2. att riksdagen beslutar att 2 kap. 4 § första stycket i regeringens förslag till bostadsrättslag utgår, varefter de konsekvensändringar i bl.a. 2 kap. 10 § som blir nödvändiga genomförs,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om juridiska personers förvärv av fastigheter,
4. att riksdagen med avslag på 2 kap. 9 § andra stycket punkt 2 i regeringens förslag till bostadsrättslag som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lägenheter som anvisats av kommunal bostadsförmedling,
5. att riksdagen beslutar att 16 § andra stycket punkt 2 i regeringens förslag till bostadsrättslag ändras så till vida att orden "de röstande" byts ut mot ordet "medlemmarna",
6. att riksdagen beslutar att sistnämnda punkt även ändras så till vida att genombrott av bostadsrättshavares vetorätt måste godkännas av tingsrätt i stället för av hyresnämnd, varvid konsekvensändringar sker i 11 kap. 3 §, i 4 § lagen om arrendenämnder och hyresnämnder resp. 13 § lagen om bostadsdomstol,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att reglerna om lägenhetssammanslagning, lämplig lägenhetssammansättning och det s.k. markvillkoret i ombyggnadslåneförordningen (1986:693) aldrig kan anses så viktiga att de bryter vetorätten,
8. att riksdagen beslutar att 10 kap. 3 § punkt 3 i regeringens förslag till bostadsrättslag utgår varvid de efterföljande punkterna omnumreras i konsekvens härmed,
9. att riksdagen beslutar att punkterna 5 och 6 i samma lagrum utformas i enlighet med lagrådets förslag,
10. att riksdagen beslutar att i 3 § andra stycket punkt 2 lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt orden "två tredjedelar" byts ut mot "hälften",
11. att riksdagen avslår 6 kap. 9 § andra stycket i regeringens förslag till bostadsrättslag.
dels följande under allmänna motionstiden 1990 väckta motioner:
1989/90:Bo212 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av utökad hembudsskyldighet för bostadsrätter,
1989/90:Bo403 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
7. att riksdagen beslutar ändra bostadsrättslagen (1971:479) så att nuvarande regler om möjlighet för HSB och Riksbyggen att tillämpa hembudsskyldighet avskaffas,
8. att riksdagen beslutar ändra lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt a) så att lagen inte skall gälla om fastigheten innehåller färre än tre lägenheter, b) så att s.k. intresseanmälan skall kunna göras även av hyresgäster boende i allmännyttiga bostadsföretag,
1989/90:Bo419 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas
12. att riksdagen beslutar om ändring i lagen om förvärv av hyresfastigheter (1975:1132), bostadsrättslagen (1971:479) och lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt (1982:352) vad avser reglerna för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt i enlighet med vad i motionen anförts,
1989/90:Bo420 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen beslutar ändra bostadsrättslagen (1971:479) i enlighet med vad i motionen anförts såvitt avser enkel majoritet av hyresgäster för bildande av bostadsrättsförening,
4. att riksdagen beslutar upphäva förbudet mot s.k. dubbelupplåtelse,
1989/90:Bo423 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas
5. att riksdagen beslutar stryka 14 § andra stycket bostadsrättslagen (hembud),
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en lagändring, så att de boende har företräde vid försäljning oavsett vem som äger fastigheten och oavsett vem som är köpare,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om borttagande av hinder för att omvandla äldre typer av sammanslutningar såsom bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar,
dels följande under allmänna motionstiden 1991 väckta motioner:
1990/91:Bo224 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att insatsen för kooperativ hyresrättslägenhet maximeras till tre månadshyror,
14. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hembud och priskontroll på bostadsrätter och förbud mot omvandling av hyresrätt till bostadsrätt (i den del yrkandet inte behandlas i detta betänkande behandlas det i betänkandet 1990/91:Bo12),
1990/91:Bo252 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen beslutar om ändring i 2 § lagen om förvärv av hyresfastighet beträffande s.k. rikskooperativa organisationer i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar om ändringar i 60a § bostadsrättslagen beträffande s.k. rikskooperativa organisationer i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar stryka 14 § andra stycket bostadsrättslagen (hembud),
7. att riksdagen beslutar om sådan ändring i bostadsrättslagen att det räcker med en enkel majoritet för att omvandla hyresrätt till bostadsrätt,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en lagändring så att de boende har företräde vid försäljning oavsett vem som äger fastigheten och oavsett vem som är köpare,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om borttagande av hinder för att omvandla äldre typer av sammanslutningar såsom bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar,
1990/91:Bo402 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
6. att riksdagen beslutar ändra lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. så att krav om förvärvstillstånd -- utöver nu gällande undantag -- inte heller skall gälla en riksorganisation eller regional organisation för bostadsrättsföreningar,
7. att riksdagen beslutar ändra bostadsrättslagen (1971:479) så att nuvarande regler om möjlighet för HSB och Riksbyggen att tillämpa hembudsskyldighet avskaffas,
8. att riksdagen beslutar ändra lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt a) så att lagen inte skall gälla om fastigheten innehåller färre än tre lägenheter, b) så att s.k. intresseanmälan skall kunna göras även av hyresgäster boende i allmännyttiga bostadsföretag,
1990/91:Bo411 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas
8. att riksdagen beslutar ändra bostadsrättslagen (1971:479) i enlighet med vad i motionen anförts såvitt avser enkel majoritet av hyresgäster för bildande av botadsrättsförening,
11. att riksdagen beslutar upphäva förbudet mot s.k. dubbelupplåtelse,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt,
1990/91:Bo413 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas
6. att riksdagen beslutar permanenta berörd lagstiftning vad avser den kooperativa hyresrätten,
12. att riksdagen beslutar om ändring i lagen om förvärv av hyresfastigheter (1975:1132), bostadsrättslagen (1971:479) och lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt (1982:352) vad avser reglerna för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt i enlighet med vad i motionen anförts,
15. att riksdagen beslutar om sådan ändring i berörd lagstiftning att alla riksorganisationer inom bostadsområdet ges samma förutsättningar att verka.
1990/91:Bo414 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas
5. att riksdagen beslutar om sådan ändring i bostadsrättslagen att i aktuell lagstiftning lokalhyresgäst i vissa fall får samma rätt som boende att ingå i bostadsrättsförening i enlighet med vad i motionen anförts.
Två skrivelser har inkommit i lagstiftningsärendet.
Utskottet
Inledning
År 1986 tillsattes en särskild utredare med uppdrag att se över bostadsrättslagen m.m. Utredningen antog namnet 1986 års bostadsrättsutredning. Resultatet av utredningens arbete redovisades i betänkandet (SOU 1988:14) Översyn av bostadsrättslagen m.m. Utredningens förslag har i väsentliga delar lagts till grund för förslagen i proposition 1990/91:92.
Förslaget till ny bostadsrättslag avses ersätta den nu gällande bostadsrättslagen (1971:479). Lagförslaget bygger på nu gällande lag och det sakliga innehållet är huvudsakligen detsamma. Lagen har i förhållande till nu gällande bostadsrättslag fått en annan utformning med kapitelindelning och en språklig omarbetning. I det följande behandlar utskottet de sakliga nyheter som tillkommit i bostadsrättslagen och ombildningslagen och som berörts i motioner. Vidare behandlas motioner angående bostadsrättsfrågor m.m. som väckts under den allmänna motionstiden 1990 och 1991. Vissa frågor som aktualiserats vid utskottets handläggning av ärendet tas också upp.
Förslaget till ny bostadsrättslag
Antalet lägenheter i föreningens hus m.m.
Enligt gällande regler i bostadsrättslagen krävs för att en bostadsrättsförening skall få registreras bl.a. att den har minst fem medlemmar. Motivet till detta krav är att föreningens medlemmar förväntas delta i föreningens verksamhet och utöva inflytande över fastighetens förvaltning. Bostadsrättsföreningen bör därför inte ha för få medlemmar. Det bör vara möjligt att t.ex. välja en fungerande styrelse. Någon ändring föreslås inte i gällande rätt. Däremot föreslås ett tillägg till bestämmelsen som innebär ett krav på att det kommer att finnas minst fem lägenheter i föreningsfastigheten som är avsedda att upplåtas med bostadsrätt. Att så är fallet skall vara en förutsättning för registrering av den ekonomiska planen. En registrerad ekonomisk plan är ett villkor för att upplåtelse av lägenhet med bostadsrätt skall få ske. Vad nu föreslås i propositionen om antalet lägenheter har ansetts följa av grunderna till lagstiftningen. För att undanröja en viss osäkerhet som tycks råda om vad som gäller föreslås nu att en sådan bestämmelse tas in i lagen. Samtidigt införs en beräkningsgrund för lägenhetsbegreppet i lagen.
I motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkande 10 och 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 1 yrkas att riksdagen avslår propositionens förslag i denna del och i stället beslutar att det skall vara tillräckligt att det finns minst tre lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt. I fp-motionens yrkande 1 och i moderata samlingspartiets partimotioner 1989/90:Bo403 och 1990/91:Bo402 båda yrkandena 8 a, och i motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 12 såvitt nu är i fråga samt 1990/91:Bo413 (c) yrkande 12 såvitt nu är i fråga föreslås att motsvarande ändring görs i ombildningslagen så att ombildning kan ske redan om ett hus innehåller minst tre lägenheter.
Enligt 1986 års bostadsrättsutredning tycks en del länsstyrelser som en förutsättning för registrering av den ekonomiska planen kräva att föreningens hus innehåller minst fem lägenheter. Andra har inte uppställt något sådant krav. Enligt utskottets mening är det bra för en enhetlig tillämpning av lagen att frågan regleras. I sakligt hänseende anser utskottet bestämmelsen vara motiverad. Det är enligt utskottets mening rimligt att den som blir medlem i en bostadsrättsförening också skall komma att erbjudas en lägenhet i föreningens hus. Regeringsförslaget innebär också att samma regler kommer att gälla i ombildningslagen och i bostadsrättslagen. Utskottet tillstyrker lagförslaget såvitt avser antalet lägenheter i föreningens hus i 1 kap. 5 § förslaget till bostadsrättslag såvitt nu är i fråga och 1 kap. 2 § som reglerar antalet medlemmar samt avstyrker motionerna 1989/90:Bo403 (m) yrkande 8 a, 1990/91:Bo20 (m) yrkande 10, 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 1, 1990/91:Bo402 (m) yrkande 8 a, 1989/90:Bo419 (c) yrkande 12 och 1990/91:Bo413 (c) yrkande 12, de sista två yrkandena såvitt nu är i fråga.
Geografisk spridning av föreningens hus
Enligt propositionen är det inte ovanligt att bebyggelse blandas på så sätt att samma bostadsrättsförening kan äga både flerfamiljshus och radhus. För att motverka en bebyggelseutveckling som kan leda till splittring av husbeståndet och därmed svårigheter inom en förening att bibehålla den kooperativa karaktären föreslås i propositionen en ny bestämmelse av innebörd att om en bostadsförening har flera hus skall de vara samlade på ett sådant sätt att en ändamålsenlig samverkan kan ske mellan bostadsrättshavarna. Kravet föreslås gälla hus som en förening förvärvar efter ikraftträdandet.
I motion 1990/91:Bo23 (c) yrkande 1 förordas att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar att lagen inte bör gälla sådana föreningar som vid lagens ikraftträdande äger hus som ligger utspridda. Befintliga bostadsrättsföreningar bör enligt motionärerna inte riskera att slås sönder på grund av att husen har för stor geografisk spridning.
Villkoret att husen skall ligga så nära varandra att en ändamålsenlig samverkan kan ske mellan bostadsrätterna föreslås gälla endast hus som förvärvas efter ikraftträdandet. Enligt utskottets bedömning tillgodoser den övergångsbestämmelse som föreslås i propositionen motionärernas krav. Utskottet tillstyrker lagförslaget i denna del och avstyrker motion 1990/91:Bo23 (c) yrkande 1.
Juridiska personers rätt till medlemskap m.m.
Enligt gällande rätt får vid överlåtelse av bostadsrätt förvärvaren inte vägras inträde i föreningen, om han uppfyller de villkor för medlemskap som föreskrivs i stadgarna och föreningen skäligen kan nöjas med honom som bostadsrättshavare. När det gäller upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt gäller som huvudregel att styrelsen fritt avgör medlemskapsfrågan. Föreningen har också frihet att ställa upp olika villkor för medlemskap. Ett sådant villkor kan vara att medlemmarna inte får vara juridiska personer. Andra villkor kan vara vissa inkomst- och åldersgränser m.m.
I propositionen föreslås att vissa villkor i stadgarna för medlemskap skall vara utan verkan. Så gäller t.ex. villkor om visst medborgarskap eller viss inkomst och förmögenhet. Detsamma föreslås gälla andra villkor som med hänsyn till sitt innehåll kan anses oskäliga mot den som vill bli medlem i föreningen eller som vill överlåta sin bostadsrätt. När det gäller juridiska personer föreslås att en bostadsrättsförening alltid -- oavsett stadgarnas innehåll -- skall ha rätt att vägra juridiska personer medlemskap i föreningen om de förvärvat en bostadsrättslägenhet som inte är avsedd för fritidsändamål. Föreningen får genom lagförslaget själv bestämma om medlemskap skall ges till en juridisk person. Om stadgarna innehåller förbud mot sådant medlemskap gäller dock stadgarna.
Om en juridisk person innehar en bostadsrättslägenhet får den enligt propositionen användas endast för att i sin helhet hyras ut i andra hand som permanentbostad, om inte annat avtalas. Som skäl för en sådan ordning har departementschefen anfört såväl bostadsförsörjningssynpunkter som hänsynen till medlemmarnas intressen. En andrahandsupplåtelse kräver föreningens samtycke. Ett vägrat samtycke kan dock enligt förslaget ersättas med hyresnämndens tillstånd. Däremot kan en juridisk person som vägras medlemskap i en bostadsrättsförening inte begära hyresnämndens prövning. Eftersom föreningen fritt får pröva en sådan ansökan har anledning ansetts saknas att införa en möjlighet till överprövning.
Juridiska personers rätt till medlemskap m.m. behandlas i fyra motioner. I motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkande 11 och 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 2 föreslås riksdagen avslå propositionen i denna del. Enligt m-motionen är det fel att stifta lag som huvudsakligen kommer att få effekt på endast en viss plats i landet, i detta fall Stockholmsregionen. Motionärerna hänvisar till vad fakultetsnämnden för Stockholms universitet anfört om att förslaget tycks vara en nödlösning som tillkommit under trycket av nuvarande bostadsbrist i Storstockholm. Såväl regionalpolitiska som rättssäkerhetsaspekter anförs mot förslaget. Det ifrågasätts vidare om det behövs särskilda bestämmelser om juridiska personer. Fp-motionärerna anser i likhet med utredningen att det finns skäl som talar för att ge bostadsrättsföreningar bättre möjligheter att vägra juridiska personer medlemskap. De anser emellertid att lagförslaget bär prägel av en kompromiss mellan avtalsfrihet, bostadspolitiska synpunkter och föreningsintressen. Förslaget befaras enligt motionen skapa godtycke och kan sakna den förutsebarhet och konsekvens som rättssamhället kräver. En nackdel enligt motionärerna anses också vara att föreningens beslut inte kan överklagas. I motionen yrkande 3 föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslaget bör beredas ytterligare. I motion 1990/91:Bo22 (v) yrkande 4 förordas att det i lagen införs ett förbud för juridiska personer som bostadsrättshavare. Förbudet bör dock enligt motionären inte omfatta kommuner och landstingskommuner.
I samband med den nu gällande bostadsrättslagens tillkomst väcktes från olika håll förslag om bl.a. en inskränkning av juridiska personers rätt att förvärva bostadsrätt. Förslagen motiverades bl.a. med att en bostadsrättsförenings kooperativa karaktär bör upprätthållas och att spekulation med bostadsrättslägenheter bör förhindras. Lagutskottet (LU 1971:9 s. 42) betonade föreningarnas frihet att själva bestämma området för sin verksamhet och framhöll att denna frihet borde begränsas genom lagregler endast när särskilda behov ansågs föreligga. Något förbud för juridiska personer att förvärva bostadsrätt infördes inte i lagen.
Utskottet anser i likhet med departementschefen att såväl föreningsintressen som bostadsförsörjningsskäl kan anföras som skäl för lagförslaget. En upplåtelseform som bostadsrätt förutsätter att medlemmarna deltar i föreningens angelägenheter. Ett sådant intresse torde i allmänhet inte kunna förväntas om lägenheten tillhör en juridisk person som i sin tur hyr ut den. Det kan i dessa fall finnas stor risk för att föreningen förlorar sin kooperativa karaktär. Bostadsförsörjningsskäl talar dessutom för att bostadslägenheter bör nyttjas som permanentbostäder och inte för tillfälligt boende som övernattningslägenheter. Föreningarna ges genom förslaget möjligheter att -- även om stadgarna tillåter medlemskap för juridiska personer -- vägra medlemskap. En annan ordning skulle innebära att föreningarna måste ändra sina stadgar vilket ofta kan vara svårt att genomföra på grund av de särskilda regler som gäller för sådana beslut. Det bör betonas att det står föreningen i princip fritt att avgöra om medlemskap skall ges till juridiska personer. Utskottet anser det rimligt att föreningarna själva ges denna bestämmanderätt. De invändningar som anförts mot regeringsförslaget av m- och fp-motionärerna ger inte anledning för utskottet att föreslå att propositionsförslaget inte skall antas. Inte heller kan utskottet dela uppfattningen i v-motionen om att ett uttryckligt förbud mot medlemskap för juridiska personer bör tas in i lagen. Även i denna fråga delar utskottet den i propositionen framförda uppfattningen. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringsförslaget i nu behandlade delar och avstyrker motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkande 11, 1990/91:Bo22 (v) yrkande 4 och 1990/91:Bo24 (fp) yrkandena 2 och 3. I 2 kap. 10 § bör dock den ändringen vidtas att hänvisning sker till 4 § första stycket för att kommuner och landstingskommuner, som omnämns i andra stycket, inte skall betas möjligheten att få ett beslut om vägrat medlemskap prövat av hyresnämnden.
Rätt till medlemskap m.m. efter kommunal bostadsförmedling
En person som med stöd av lagen (1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt anvisas en bostadsrättslägenhet har för närvarande ingen rätt att bli medlem i bostadsrättsföreningen. I propositionen föreslås nu att den som anvisas bostad av kommunen med stöd av nämnda lag inte får vägras inträde som medlem i en bostadsrättsförening om villkoren för medlemskap i stadgarna är uppfyllda och föreningen skäligen bör godta sökanden som bostadsrättshavare. Den som antagits som medlem skall vidare ha rätt att få en bostadsrätt upplåten till sig. Tvist om medlemskap och i vissa fall upplåtelse kan prövas av hyresnämnden, som föreslås få möjlighet att förelägga föreningen att vid vite upplåta bostadsrätten och att döma ut vitet.
Tre motionsyrkanden har väckts som berör lagförslaget i denna del. I motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkande 12 begärs att lagen om kommunal bostadsanvisningsrätt avskaffas. I samma motion yrkande 8 hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att husbyggarna, dvs. SBC Bo, HSB m.fl. och inte kommunerna skall ha den fulla förmedlingsrätten. I motionen betonas vikten av att stimulera bosparandet. Det anses olyckligt om kommunen har anvisningsrätt, eftersom det minskar möjligheten för den som bosparat att få lägenhet. I motion 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 4 föreslås att riksdagen avslår lagförslaget i 2 kap. 9 § andra stycket 2 till ny bostadsrättslag och som sin mening ger regeringen till känna att förslaget bör utredas såvitt avser dels kommunens roll som mäklare, dels om avtalet mellan kommunen och den som anvisas lägenhet binder tredje man.
Utskottet har vid flera tillfällen under de senaste åren behandlat motioner om avskaffande av lagen om kommunal bostadsanvisningsrätt (senast 1990/91:BoU1). Utskottets uppfattning har varit att lagen behövs för att kommunerna skall få tillgång till bostadslägenheter och därigenom ges möjlighet att fullgöra sina uppgifter inom bostadsförsörjningen. Utskottet gör inte nu någon annan bedömning av lagens betydelse för bostadsförmedlingen och anser att nuvarande ordning bör bibehållas. De frågor som tas upp i fp-motionen synes ta sikte på förbehåll om förmedlingsrätt som en kommun ibland kan ställa upp i samband med lånebeslut. Utskottet och riksdagen har vid skilda tillfällen haft att pröva motionsförslag med samma innebörd som det nu aktuella och därmed bl.a. anfört att frågan om förmedlingsrätt är en kommunal angelägenhet. Utskottet vidhåller denna uppfattning. Utskottet tillstyrker regeringsförslaget om rätt till medlemskap efter kommunal bostadsförmedling och avstyrker alltså motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkandena 8 och 12 och 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 4.
Rätt till medlemskap för lokalhyresgäst
Enligt gällande rätt får en bostadsrättsförening vid ombildning vägra lokalhyresgäst medlemskap om lokalen inte skall upplåtas med bostadsrätt. Föreningens avsikt bör framgå av den ekonomiska planen. Någon ändring föreslås inte i detta hänseende. Däremot föreslås i propositionen att en lokalhyresgäst som blivit medlem skall ha samma rätt som övriga hyresgäster att få lägenheten upplåten med bostadsrätt. Föreningen kan alltså inte vägra att upplåta en bostadsrätt beträffande en lokal om innehavare har antagits som medlem i föreningen.
I motionerna 1990/91:Bo23 (c) yrkande 3 och 1990/91:Bo414 (c) yrkande 5 föreslås att lokalhyresgäst skall ges samma rätt som bostadshyresgäst att bli medlem i en bostadsrättsförening. Enligt motion Bo23 har förslaget fått en oklar utformning vad gäller villkoren för lokalhyresgäst att bli medlem i en bostadsrättsförening.
Den rätt som efterlyses i motionerna finns om föreningen avser att upplåta lokalen med bostadsrätt. Det står emellertid föreningen fritt att bestämma upplåtelseformen. Enligt utskottets uppfattning bör inte föreningens rätt därvidlag inskränkas. Enligt utskottets mening kan ingen oklarhet anses råda på denna punkt. Det kan tilläggas att lokalhyresgästerna genom lagförslaget fått en något starkare ställning vid ombildning genom att föreningen enligt förslaget inte kan vägra att upplåta lägenhet åt den som antagits som medlem. Utskottet tillstyrker regeringsförslaget såvitt nu är i fråga och avstyrker med hänvisning till vad ovan anförts motionerna 1990/91:Bo23 (c) yrkande 3 och 1990/91:Bo414 (c) yrkande 5 angående medlemskap för lokalhyresgäst.
Förhandsavtal m.m.
En av nyheterna i regeringsförslaget är att det föreslås en möjlighet att ingå förhandsavtal. Förutsättningen för ett sådant avtal är att det finns en tillförlitlig kalkyl som granskats av två intygsgivare. Om det finns ett förhandsavtal och länsstyrelsen lämnat tillstånd får föreningen ta emot förskottsbetalning motsvarande beräknad insats. Länsstyrelsen skall lämna tillstånd om det finns en i behörig ordning granskad kalkyl och föreningen ställt betryggande säkerhet. Den som tar emot förskott i strid mot dessa bestämmelser kan dömas till böter. Lagförslaget innehåller också vissa bestämmelser som ger förhandstecknaren rätt att i vissa situationer frånträda avtalet. Dock görs vissa begränsningar i denna rätt i ombildningsfallen. Vidare föreslås att en förhandstecknare har rätt till medlemskap men det behöver inte beviljas förrän den ekonomiska planen registrerats och lägenheten står klar för inflyttning. Medlemskapsprövningen bör alltså ske innan förhandsavtalet träffas.
Några motioner har inte väckts med anledning av förslaget om att möjligheten till förhandsavtal bör införas. Förslaget föranleder ingen erinran från utskottets sida.
I motion 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 8 reses invändningar mot kriminaliseringen av förskott som tagits emot i strid mot bestämmelserna. Motionärerna ifrågasätter om det är nödvändigt med en kriminalisering och hänvisar till möjligheten att ingripa mot otillåtna förfaranden genom straffbestämmelser i brottsbalken.
Enligt den föreslagna bestämmelsen är det straffbart att uppbära förskott om det inte finns något förhandsavtal eller om länsstyrelsen inte lämnat tillstånd. Med förskott avses enligt propositionen alla former av tillskott som syftar till att den bostadssökande skall få förvärva bostadsrätten.
Utskottet anser det rimligt att det finns sanktioner att tillgripa om föreningar tar emot förskottsbetalning utan att i lagen uppställda villkor är uppfyllda. Den i propositionen föreslagna ordningen bör enligt utskottets mening gälla. Regeringsförslaget om en straffbestämmelse vid viss förskottsbetalning tillstyrks. Motion 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 8 avstyrks.
I samma motion föreslås i yrkande 9 att straffbestämmelsen såvitt avser skyldigheten att föra medlemsförteckning och lägenhetsförteckning (10 kap. 3 § 5 och 6) utformas i enlighet med lagrådets förslag. Enligt regeringens förslag skall den som uppsåtligen eller av oaktsamhet "inte för" sådana förteckningar dömas till böter. Motionärerna anser att "inte för" bör ersättas med "underlåter att föra".
Utskottet delar motionärernas och lagrådets bedömning att "inte för" bör ersättas av "underlåter att föra". Lagtexten får härigenom en klarare utformning. Utskottet förordar att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 9 avslår propositionens förslag till lydelse av 10 kap. 3 § 5 och 6 i bostadsrättslagen och i stället antar utskottets förslag till lydelse som framgår av bilaga 2 till detta betänkande.
Upplåtelse av bostadsrättslägenhet i andra hand
Enligt gällande rätt får en bostadsrättshavare som under viss tid inte kan använda sin bostadsrättslägenhet upplåta lägenheten i andra hand om föreningen samtycker till det. Om föreningen inte medger andrahandsupplåtelse kan hyresnämnden lämna tillstånd till andrahandsupplåtelse av bostadsrättslägenhet under vissa förutsättningar. För upplåtelse till en medlem fordras enligt gällande ordning inget samtycke. En kommun som äger en bostadsrättslägenhet behöver inte något tillstånd utan det krävs endast att kommunen underrättar styrelsen om att lägenheten upplåtits.
I propositionen föreslås nu att den generella möjligheten att utan föreningens samtycke upplåta en bostadsrättslägenhet i andra hand till medlem slopas. Som skäl hänvisas till betydelsen för föreningen att ha kontroll över samtliga andrahandsupplåtelser. Departementschefen anför i detta sammanhang att föreningsverksamheten kan försvåras om bostadsrättshavaren inte själv bor i sin lägenhet. Detta medför enligt departementschefen att en andrahandsupplåtelse bör ses som en tillfällig lösning. Vidare föreslås bl.a. att bestämmelserna om andrahandsupplåtelse också skall gälla lokaler. Härigenom anpassas reglerna till vad som gäller i hyresförhållanden.
I motion 1990/91:Bo20 (m) yrkande 14 hemställs att lagförslaget avslås såvitt gäller slopandet av den generella möjligheten att upplåta bostadsrätt i andra hand till medlem. Enligt motionärerna har vederbörande redan prövats och givits medlemskap varför ytterligare en prövning är onödig.
Syftet med den nu föreslagna begränsningen i bostadsrättshavares möjligheter att hyra ut sin lägenhet i andra hand är ett annat än en ytterligare prövning av medlemmens skötsamhet. Ändringen kan motiveras med att det kooperativa synsättet, som är centralt för bostadsrättsverksamheten, gör att föreningen måste anses ha ett berättigat intresse att ibland kunna begränsa andrahandsupplåtelser oavsett om upplåtelsen sker till medlem eller annan person. Det kooperativa synsättet förutsätter också att bostadsrättshavarna deltar i föreningens angelägenheter. Det kan antas att en bostadsrättshavare som inte själv bor i sin lägenhet inte är aktiv i föreningsarbetet på samma sätt som en som bor i huset. Utskottet vill i detta sammanhang betona att en andrahandsupplåtelse aldrig kan vara annat än en tillfällig lösning under tid när bostadsrättshavaren på grund av t.ex. sjukdom, arbete eller studier på annan ort inte kan bo i sin lägenhet. Det skall alltså kunna förutsättas att bostadsrättshavaren inom viss tid skall återkomma till lägenheten. Som departementschefen anfört bör den praxis som etablerats när det gäller andrahandsupplåtelser av hyreslägenheter vara vägledande även för prövningen enligt bostadsrättslagen. Enligt utskottets bedömning kan det anses både lämpligt och rimligt att bostadsrättsföreningen får ett inflytande över alla andrahandsupplåtelser. Detta är särskilt motiverat i mindre föreningar där medlemsantalet är lågt. I sådana föreningar kan ett flertal andrahandsupplåtelser rent av äventyra möjligheterna för föreningen att tillskapa en handlingsduglig styrelse och bedriva ett verkligt föreningsarbete. Motion 1990/91:Bo20 (m) yrkande 14 bör avslås av riksdagen. Regeringens förslag tillstyrks.
Särskilda bestämmelser för beslut om ändring av grundavgift
Föreningsmedlemmarnas rätt att besluta i föreningens angelägenheter utövas vid föreningsstämma. Gällande rätt innehåller särskilda regler när det gäller vissa beslut som rör bostadsrättshavarna. Det är då fråga om beslut av föreningsstämma som är särskilt ingripande mot den enskilde bostadsrättshavaren. Om ett beslut som innebär ändring av grundavgiften (här kallad insats) skall fattas och ändringen medför att det inbördes förhållandet mellan insatserna rubbas krävs att samtliga bostadsrättshavare som berörs av ändringen skall ha gått med på beslutet. Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de berörda bostadsrättshavarna har gått med på beslutet och det dessutom godkänts av hyresnämnden. Dessa bestämmelser har i sak inte ändrats i förslaget.
I motion 1990/91:Bo19 (s) yrkande 2 pekas på de svårigheter som kan uppstå om styrelsen vill ändra insatserna för vissa medlemmar som blir direkt berörda av ombyggnadsåtgärder. Enligt motionen är det inte ovanligt att sådana förändringar av insatserna inte kan genomföras eftersom deltagarantalet på föreningsstämmor i allmänhet är mycket lågt. Kravet i lagen på två tredjedels majoritet av berörda bostadsrättshavare föreslås kompletteras på så sätt att möjligheter öppnas för berörda medlemmar att biträda ett stämmobeslut i efterhand. Ett annat sätt att få förändringar av insatser till stånd skulle enligt motionärerna kunna vara att ändra nuvarande krav om två tredjedels majoritet av berörda bostadsrättshavare till ett krav om två tredjedels majoritet av de röstande.
Ett förslag om godkännande i efterhand av ett stämmobeslut lämnades i remissprotokollet till lagrådet. Lagrådet invände mot förslaget att de villkor som uppställdes i lagförslaget inte föreföll att tillgodose att en rättssäker ordning tryggades. Lagrådet ansåg inte en reglering vara mest påkallad för de fall som avses i bl.a. den nu behandlade bestämmelsen i bostadsrättslagen. Frågan borde i stället enligt lagrådet övervägas mera generellt för ekonomiska föreningar. Departementschefen återtog därefter förslaget om godkännande i efterhand.
Utskottet anser mot bakgrund av de överväganden som gjorts och med hänsyn till det utrymme för otillbörlig påtryckning mot en grupp bostadsrättshavare som en sådan ordning kan skapa att möjlighet till godkännande i efterhand av stämmobeslut bör undvikas. Det alternativ som föreslås i s-motionen är således ingen lösning som utskottet vill förespråka. Utskottet avstyrker motion 1990/91:Bo19 (s) yrkande 2 såvitt nu är i fråga.
Beträffande det andra förslaget, att det skulle vara tillräckligt med två tredjedels majoritet av de röstande för ändring av insatser, vill utskottet anföra följande. Insatsen utgör ett mått på bostadsrättens andel i föreningen. En ändring av insatsen kan alltså påverka bostadsrättshavarens andel i årsvinsten eftersom vinsten fördelas mellan bostadsrättshavarna efter insatserna för bostadsrätterna. Så snart en ändrad insats medför att det inbördes förhållandet rubbas och ändringen påverkar föreningens totala förmögenhetsmassa torde samtliga bostadsrättshavare anses vara berörda. En ändring av majoritetsregeln så att beslut skulle kunna fattas av två tredjedelar av de röstande skulle innebära att insatserna skulle kunna ändras i vidare omfattning än enligt gällande rätt. Grundtanken måste emellertid vara att det inte skall vara möjligt att alltför enkelt ändra bestämda insatser. För många bostadsrättshavare skulle även en mindre höjning av insatsen i vissa fall kunna innebära allvarliga ingrepp i deras ekonomiska situation. Utskottet anser i likhet med departementschefen att någon ändring av den nuvarande röstningsbestämmelsen inte bör göras. Utskottet tillstyrker regeringsförslaget såvitt nu är i fråga och avstyrker motion 1990/91:Bo19 (s) yrkande 2 såvitt nu är i fråga.
Särskilda bestämmelser för beslut om ombyggnad och underhåll
Enligt gällande rätt ansvarar bostadsrättshavaren för det inre underhållet i lägenheten om inte annat sägs i föreningens stadgar. Ansvaret för det yttre åvilar föreningen. Föreningen svarar också för reparation av stamledningar till vatten och avlopp m.m. Normalt beslutar styrelsen om underhålls- och reparationsåtgärder. En annan ordning kan gälla på grund av särskilda bestämmelser i stadgarna, direktiv från beslut vid föreningsstämma eller på grund av lag.
Beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens fastighet skall fattas på föreningsstämma. För sådana beslut krävs enligt huvudregeln i bostadsrättslagen, som hänvisar till lagen om ekonomiska föreningar, enkel majoritet bland de röstande.
En viktig förändring som föreslås i propositionen är att bostadsrättshavarens s.k. vetorätt tas bort vid beslut om vissa om- eller tillbyggnadsåtgärder. Enligt gällande rätt kan en bostadsrättshavare motsätta sig ett beslut om en om- eller tillbyggnadsåtgärd som innebär att hans bostadsrättslägenhet kommer att undergå försämring av icke ringa betydelse. Detta brukar kallas bostadsrättshavarens vetorätt. Om beslutet om ombyggnad leder till en väsentlig förändring av lägenheten, som inte innebär försämring, fordras enligt nuvarande ordning antingen att bostadsrättshavaren samtycker till åtgärden eller att minst två tredjedelar av de röstande förenat sig om beslutet. I propositionen föreslås att föreningen på föreningsstämma får fatta beslut som innebär att en lägenhet förändras eller helt måste tas i anspråk för en ombyggnad även om bostadsrättshavaren inte samtycker men minst två tredjedelar av de röstande biträder beslutet och beslutet godkänns av hyresnämnden. För att godkännande skall lämnas fordras att ombyggnadsåtgärden är angelägen, att syftet med den inte skäligen kan tillgodoses på annat sätt och att beslutet inte är oskäligt mot bostadsrättshavaren. Kan åtgärden anses vara av liten betydelse för bostadsrättshavaren får godkännande lämnas om åtgärden inte skäligen kan tillgodoses på annat sätt. Bostadsrättshavaren skall ha rätt till full ersättning för sin förlust jämte kompensation för den skada han orsakats på grund av intrånget, och vid ingripande åtgärder skall inlösen kunna bli aktuell. Ersättningsfrågan föreslås handläggas av fastighetsdomstol.
Bostadsrättshavarnas ställning vid beslut om ombyggnadsåtgärder som innebär förändringar av den egna lägenheten behandlas i tre motionsyrkanden. I motion 1990/91:Bo20 (m) yrkande 13 yrkas avslag på regeringsförslaget om upphävande av vetorätten. Enligt motionen bör nuvarande vetorätt, som gäller endast i de fall åtgärderna medför en försämring som inte är ringa, finnas kvar. Det är enligt motionärerna en rimlig ordning att bostadsrättshavarna har en stark ställning vid sådana ombyggnadsåtgärder. I motion 1990/91:Bo24 (fp) yrkandena 5 och 6 framförs invändningar mot beslutsordningen. Enligt motionen bör kravet på hur många som måste biträda ett beslut om ombyggnadsåtgärder skärpas. I stället för att två tredjedelar av de röstande skall biträda beslutet bör enligt motionen gälla att två tredjedelar av medlemmarna skall rösta för förslaget. Dessutom bör krav på godkännande av tingsrätt införas. Härigenom skulle enligt motionen rättssäkerheten öka.
Bostadsrättshavarens starka ställning när det gäller förändringar i den egna lägenheten kan ibland vara ett hinder mot för hela föreningen angelägna om- eller tillbyggnadsåtgärder. Utskottet anser därför i likhet med departementschefen att vetorätten bör mjukas upp. Det är emellertid självklart att bostadsrättshavarens ställning inte får försvagas annat än i angelägna fall. Det är därför viktigt att beslutförfarandet är så reglerat att risken för godtyckliga beslut elimineras. Ett krav på att två tredjedelar av medlemmarna skall biträda beslutet såsom föreslås i fp-motionen skulle i praktiken kunna innebära att knappast några beslut skulle få erforderlig majoritet i de fall berörd bostadsrättshavare inte samtycker till åtgärden. Det torde inte vara ovanligt att färre medlemmar än två tredjedelar kommer till föreningsstämman. Det är också att märka att det kan finnas ett antal medlemmar som inte äger någon bostadsrätt och därför inte har något större intresse att delta på föreningsstämman. Kravet på en rättslig prövning av ett beslut om om- eller tillbyggnad enligt i lagen angivna villkor för godkännande utgör en garanti för att övergrepp inte sker. Fp-motionärerna har förordat att den rättsliga prövningen skall ske av tingsrätt. Vissa skäl, bl.a. processekonomiska, talar för en sådan ordning. Å andra sidan är det fråga om bedömningar som hyresnämnden är väl förtrogen med och har särskild kunskap om. Hyresnämndens beslut kan överklagas till bostadsdomstolen. När det gäller hyresnämndens medlande funktion i ett ärende av aktuellt slag vill utskottet framhålla att hyresnämnden normalt inte har anledning att diskutera ersättningsfrågan. Bostadsrättshavare skall enligt förslaget ges full ekonomisk ersättning för den minskning av bostadsrättens marknadsvärde som intrånget orsakar. Departementschefen har uttalat att det finns skäl att följa upp förfarandet och avser att återkomma med förslag till alternativa lösningar om de föreslagna bestämmelserna inte håller måttet. Med hänvisning till det nu anförda och med hänvisning till att utfallet av de nu diskuterade förfarandereglerna kommer att följas upp inom regeringskansliet anser utskottet att beslutsförfarandet får godtas. Regeringsförslaget tillstyrks såvitt nu är i fråga och motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkande 13 och motion 1990/91:Bo24 (fp) yrkandena 5 och 6 avstyrks.
I motionerna 1990/91:Bo23 (c) yrkande 2, 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 7 och 1990/91:Bo22 (v) yrkande 5 tas upp vilka förutsättningar som bör uppställas för att ett beslut skall kunna godkännas. Enligt c-motionen bör bestämmelserna utformas så att samma villkor för godkännande skall gälla oavsett om intrånget är av större eller mindre karaktär. Något förenklat förfarande bör enligt motionen inte finnas för beslut om åtgärder som påverkar en lägenhet i ringa grad. I fp-motionen föreslås att regler om lägenhetssammanslagning, lämplig lägenhetssammansättning och det s.k. markvillkoret inte bör bryta vetorätten. V-motionären anser att vetorätten bör kunna inskränkas bara när en ombyggnadsåtgärd är synnerligen angelägen.
Utskottet vill först understryka att en ombyggnadsåtgärd mot bostadsrättshavarens samtycke avses böra tillåtas endast om förändringen är angelägen för föreningen, om syftet med åtgärden inte skäligen kan utföras på något mindre ingripande sätt och beslutet inte är oskäligt mot bostadsrättshavaren. Innan ett sådant beslut fattas bör frågan vara noga övervägd och alla möjligheter till andra eller frivilliga lösningar uteslutna. Om alternativa lösningar finns bör normalt den lösning väljas som innebär minst intrång i den enskilde bostadsrättshavarens nyttjanderätt. Det innebär att, i det fall en alternativ lösning ger ett mindre intrång för den enskilde bostadsrättshavaren men i stället kostar mer för föreningen, den dyrare lösningen ändå bör väljas. Även kostnadsaspekten måste dock beaktas och vägas mot bostadsrättshavarens intressen. Enligt utskottets mening bör sådana åtgärder som t.ex. lägenhetssammanslagningar normalt inte kunna ske mot bostadsrättshavarnas vilja. Ett godkännande av sådana beslut bör därför ske bara i rena undantagsfall. Även departementschefen har i sådana fall manat till stor försiktighet.
Enligt utskottets mening skall stor restriktivitet iakttas när det gäller att bedöma om ombyggnadsåtgärderna är angelägna. Att ytterligare skärpa förutsättningen för vetorättens upphörande till att avse endast synnerligen angelägna ombyggnadsåtgärder skulle kunna innebära att viktiga och nödvändiga åtgärder inte kan utföras. När det sedan gäller åtgärder som är av ringa betydelse för en bostadsrättshavare gäller redan enligt nuvarande regler att en bostadsrättshavare inte kan motsätta sig att sådana åtgärder utförs. Genom att hyresnämnden skall kunna pröva huruvida förändringen kan genomföras på något annat sätt får bostadsrättshavarens intressen anses vara tillgodosedda på ett godtagbart sätt. Utskottet gör sammanfattningsvis den bedömningen att den lösning som valts i propositionen får anses acceptabel. Utskottet tillstyrker således regeringsförslaget i 9 kap. 17 § förslaget till ny bostadsrättslag om villkor för godkännande av om- eller tillbyggnadsbeslut i vissa fall och avstyrker motionerna 1990/91:Bo22 (v) yrkande 5, 1990/91:Bo23 (c) yrkande 2 och 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 7.
Frågor om pantsättning m.m.
Bostadsrättslagen saknar bestämmelser om pantsättning av bostadsrätt. Det är dock numera vanligt att bostadsrätter utnyttjas som pantobjekt. Pantsättningen sker genom avtal om pantförskrivning. Pantsättningen anses giltig när bostadsrättsföreningen underrättats om åtgärden. Underrättelsen skall antecknas i bostadsrättsföreningens lägenhetsförteckning. Pantsättningen innebär inte att föreningens ställning försämras i förhållande till bostadsrättshavaren. Förfarandet har beskrivits som en pantsättning av bostadsrättshavarens nettobehållning i förhållandet mellan honom och bostadsrättsföreningen (Rodhe, Handbok i sakrätt, 1985 s. 693). Det innebär att föreningens fordringar på bostadsrättshavaren i princip skall ha företräde framför pantfordran.
Om bostadsrättshavaren inte fullgör sina åligganden gentemot panthavaren kan panthavaren alltid begära utmätning och bostadsrätten säljas exekutivt eller under hand. Bostadsrättsföreningens rätt berörs inte vid en exekutiv försäljning. Sedan utmätningsborgenären fått sin del tillfaller överskottet den avträdande bostadsrättshavaren. Köparen, som normalt svarar för tidigare bostadsrättshavares förpliktelser, kan bli betalningsansvarig för bostadsrättsföreningens fordran på tidigare innehavare. Köparen har inte bättre rätt än överlåtaren har gentemot föreningen. Bostadsrättsföreningen kan således göra gällande sin rätt mot köparen och begära försäljning på offentlig auktion. Köparen får därefter kräva överlåtaren.
Som nyss nämnts har föreningens fordringar i princip företräde framför pantfordran. Det innebär att pantens värde urholkas om föreningens fordringar på bostadsrättshavaren växer. I syfte att råda bot på detta förhållande och stärka bostadsrättens ställning som kreditobjekt infördes år 1982 en bestämmelse om skyldighet för bostadsrättsföreningen att underrätta panthavaren när bostadsrättshavaren inte fullgör sina skyldigheter mot föreningen. Enligt gällande ordning och enligt 7 kap. 31 § regeringsförslaget föreskrivs att en bostadsrättsförening, som har underrättats om pantsättning av en bostadsrätt, utan dröjsmål skall underrätta panthavaren om bostadsrättshavarens obetalda avgifter till föreningen överstiger vad som motsvarar en månadsavgift och bostadsrättshavaren dröjer mer än två veckor med att betala. Försummar föreningen sin underrättelseskyldighet har föreningen företräde till betalning före panthavaren endast i fråga om belopp som skulle ha betalats innan underrättelse skulle ha skett.
Regler om försäljning av pantsatt bostadsrätt i bostadsrättslagen har övervägts tidigare av regeringen utan att något förslag om ändring förelagts riksdagen. En av de frågor som har diskuterats har varit om panthavaren skall anses skyldig att ta emot betalning vid offentlig auktion. I nu föreliggande förslag behandlas denna fråga och föreslås regler om hur försäljningen skall gå till. Enligt propositionen skall utrop ske utan förbehåll om panträttens bestånd om inte bostadsrättsföreningen medger annat. Om utrop sker på detta sätt är panthavaren skyldig att ta emot betalning i förtid. Propositionsförslaget är i allt väsentligt detsamma som det förslag som lades fram i en lagrådsremiss år 1986 men som därefter, bl.a. på grund av lagrådets invändningar i väsentliga delar, inte fördes fram till riksdagen. När förslaget nu åter aktualiserats har lagrådet godtagit det som en lösning tills vidare.
Juridiska fakultetsnämnden har kritiserat utredningsförslaget och förordat att en legal panträtt införs för föreningen, vilket bl.a. skulle innebära att förfarandet med försäljning på offentlig auktion skulle kunna avskaffas.
Såväl departementschefen som lagrådet har uttalat att det finns fördelar med fakultetsnämndens förslag men har ansett att det inte utan vidare utredning kan läggas till grund för lagstiftning.
I motion 1990/91:Bo19 (s) tas upp flera frågor som berör försäljning av pantsatt bostadsrätt. I yrkande 1 föreslås att bestämmelsen om föreningens skyldighet att underrätta panthavaren när bostadsrättshavaren inte betalat avgifter till föreningen under viss tid ändras så att föreningen ges möjlighet att bota bristen och åter få företräde framför panthavaren till efter underrättelsen förfallna belopp. Enligt motionärerna bör en annan fråga som sammanhänger med bestämmelsen om en bostadsrättsförenings underrättelseskyldighet förtydligas. Det är enligt dem oklart om föreningen, om den förlorat sin företrädesrätt gentemot panthavaren, i stället kan kräva köparen på detta belopp. En kompletterande regel om att bostadsrätten först bör ropas ut med fullt betalningsansvar för köparen mot föreningen bör därför införas enligt motionärerna. Den reservationen bör därvid enligt motionen göras att ett nytt utrop kommer att ske, om pantfordringen inte blir fullt täckt vid det första utropet. I motionens yrkande 4 tas upp frågan vad som skall anses gälla när en bostadsrätt är pantsatt till ett värde som överstiger vad bostadsrättshavaren har rätt att fordra vid en överlåtelse när hembudsskyldighet gäller. Bestämmelserna om hembud i regeringsförslagets 6 kap. 9 § bör enligt motionen innebära att föreningen får ett sakrättsligt skydd gentemot tredje man. En överenskommelse mellan pantsättare och panthavare bör inte kunna åberopas mot föreningen. Enligt motionärerna har det i flera fall konstaterats att såväl banker som finansieringsbolag lånat ut belopp som betydligt överstigit det belopp som organisationen enligt hembudsklausul skulle ha att betala för bostadsrätten.
Som framgår av det nu anförda har frågor om försäljning av pantsatt bostadsrätt m.m. under de senaste åren varit föremål för överväganden i skilda sammanhang. Frågorna är komplicerade och en viss oklarhet får anses råda beträffande frågor om försäljning av bostadsrätt vid offentlig auktion, om panträttens bestånd i hembudssituationer och vid upplösning av bostadsrätt. Utskottet delar emellertid lagrådets och regeringens bedömning att den lösning som nu föreslås i propositionen kan godtas tills vidare. Utskottet finner det emellertid motiverat att de nu diskuterade frågorna om pantsättning av bostadsrätter -- frågor som har aktualiserats också i motion 1990/91:Bo19 (s) -- ånyo ses över inom regeringens kansli eller i annan ordning om så anses lämpligt.
Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen antar regeringsförslaget såvitt nu är i fråga och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med anledning av motion 1990/91:Bo19 (s) yrkandena 1 och 4 anfört om ytterligare överväganden avseende pantsättning av bostadsrätter m.m.
Bostadsrättslagen innehåller också regler om när offentlig auktion skall tillgripas. Om bostadsrättshavaren skilts från sin lägenhet genom uppsägning på grund av förverkande skall bostadsrätten säljas på offentlig auktion så snart det kan ske om inte annat överenskoms. Bostadsrättshavaren ansvarar under tiden för sina förpliktelser, längst till det månadsskifte som inträffar närmast tre månader från den dag då han blev skild från lägenheten. Någon ändring görs inte i regeringsförslaget i denna del. Förvärvaren svarar för tidigare innehavares förpliktelser om föreningen förbehållit sig betalningsanspråk under denna tid. Av de medel som influtit får föreningen vad som behövs för att dess fordran skall bli täckt. Återstoden tillfaller bostadsrättshavaren om inte bostadsrätten är pantsatt.
I s-motionens yrkande 3 föreslås att bestämmelsen om bostadsrättshavarens ansvar för sina förpliktelser vid försäljning av förverkad bostadsrätt på offentlig auktion bör ändras. Den tid som är satt som en gräns för bostadsrättshavarens ansvar bör enligt motionärerna ändras från tre månader till åtminstone sex månader. Som motiv för yrkandet anförs att förfarandet med förordnande av god man m.m. har kommit att dra ut på tiden på ett sätt som inte förutsågs när bestämmelsen infördes. Ett mera rättvist resultat för bostadsrättsföreningen och dess medlemmar skulle erhållas om tidsfristen ändrades.
Såsom motionärerna anfört tillkom bestämmelsen om begränsning av bostadsrättshavarens ansvar för sina förpliktelser vid försäljning av bostadsrätt på offentlig auktion i vissa fall för att bostadsrättsföreningarna inte skulle låta en försäljning av en bostadsrätt dra ut på tiden till nackdel för bostadsrättshavaren. En försäljning av en bostadsrättslägenhet på offentlig auktion skall alltid ske så snart den kan. Efter ansökan från föreningen utser tingsrätten en god man som skall ombesörja försäljningen. Naturligtvis bör tingsrätten i samband med ansökan och förordnandet också höra bostadsrättshavaren. Enligt förslaget kan detta underlåtas om denne t.ex. har avvikit. Tingsrätternas omvittnade hårda arbetsbelastning och förfarandet i sig kan innebära att förordnandet dröjer. Utskottet anser i likhet med motionärerna att det inte kan vara rimligt med en ordning som leder till att panthavaren, efter det att tre månader förflutit från det att bostadsrättshavaren skilts från lägenheten, får företräde vid fördelning av köpeskillingen framför föreningen. Motionen bör därför tillstyrkas i denna fråga och lagförslaget ändras så att gränsen för bostadsrättshavarens ansvar sätts till det månadsskifte som inträffar närmast efter sex månader i stället för tre månader. Utskottet förordar att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo19 (s) yrkande 3 antar 6 kap. 7 § i den lydelse som framgår av bilaga 2 och som betecknats som utskottets förslag.
Hembud
Några ändringar i gällande regler om hembud föreslås inte i den nya bostadsrättslagen. Enligt bestämmelserna om hembud i förslagets 6 kap. 9 § andra stycket får en bostadsrättsförening som är ansluten till en folkrörelsekooperativ riksorganisation i sina stadgar ta in förbehåll om rätt att inom högst tre år återköpa eller lösa en bostadsrättslägenhet. Lösningsrätten får utövas såväl hos innehavaren som hos förvärvaren.
I sex motioner, 1989/90:Bo403 (m) yrkande 7, 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 5, 1990/91:Bo20 (m) yrkande 3, 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 11, 1990/91:Bo252 (fp) yrkande 5 och 1990/91:Bo402 (m) yrkande 7, hemställs att bestämmelserna om hembud avskaffas. I tre motioner begärs en utvidgning av denna skyldighet. I motionerna 1990/91:Bo22 (v) yrkande 2 och 1990/91:Bo224 (v) yrkande 14 såvitt nu är i fråga förordas att regler om hembud skall gälla för alla bostadsrätter, och i motion 1989/90:Bo212 (s) yrkande 5 föreslås att en obligatorisk hembudsskyldighet införs under fem år. Enligt s-motionärerna bör en förening ges möjlighet att också förlänga hembudsskyldigheten utan tidsgräns.
Utskottet erinrar om att motionsyrkanden med begäran om avskaffande av reglerna om hembud har prövats av riksdagen vid ett flertal tillfällen (senast 1989/90:BoU1). Utskottet avvisade vid utskottsbehandlingen tanken på att avskaffa hembudsreglerna och hänvisade till att de alltjämt behövs för att förhindra stegring av överlåtelsepriser på bostadsrätter. Utskottet har nu ingen annan uppfattning i saken. När det gäller frågan om utvidning av hembudreglerna vill utskottet hänvisa till vad departementschefen har anfört. Enligt uttalande i propositionen har han noga övervägt framförda förslag om att hembudet bör utökas till fem år. Han har därvid gjort den bedömningen att det nya bostadsfinansieringssystemet som riksdagen beslutat om kommer att minska möjligheterna till spekulationsvinster på bostadsrätter. Enligt hans mening bör någon ändring av hembudsreglerna inte göras nu, men om utvecklingen skulle visa sig leda till fortsatt spekulation, bör åtgärder vidtas för att hejda den. Mot bakgrund av de överväganden som gjorts och departementschefens uttalande att prisutvecklingen på bostadsrätter bör följas noga förutsätter utskottet att så sker och att förslag till åtgärder som kan finnas nödvändiga föreläggs riksdagen för att motverka spekulationsköp av bostadsrätter. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Bo403 (m) yrkande 7, 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 5, 1990/91:Bo20 (m) yrkande 3, 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 11, 1990/91:Bo252 (fp) yrkande 5, 1990/91:Bo402 (m) yrkande 7, 1989/90:Bo212 yrkande 5, 1990/91:Bo22 (v) yrkande 2 och 1990/91:Bo224 (v) yrkande 14 såvitt nu är i fråga.
Val av styrelse
Enligt bostadsrättslagen gäller i princip bestämmelserna om föreningsledning i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar också i fråga om bostadsrättsföreningar. Vissa undantag gäller dock. Bl.a. skall alltid minst två eller, om styrelsen består av mindre än fem ledamöter, minst en väljas på föreningsstämma. Någon ändring av dessa bestämmelser föreslås inte i propositionen.
I motion 1990/91:Bo22 (v) yrkande 3 förordas en annan och enligt motionären mera demokratisk ordning. Han föreslår sålunda att lagen ändras så att hela bostadsrättsföreningens styrelse väljs på föreningsstämma.
Nu gällande bestämmelse infördes i samband med bostadsrättslagens tillkomst 1972. Enligt förarbetena till lagen (prop. 1971:12 s. 81 och 155) tillkom den för att bostadsrättshavarna inte genom stadgebestämmelser skulle kunna undandras från insyn i föreningens angelägenheter under produktionsskedet. Regeln garanterar bostadsrättshavarna viss representation i föreningens styrelse samtidigt som de som bildat föreningen har ett inflytande över föreningens angelägenheter under detta skede. Departementschefen uttalade därvid att det avgörande inflytandet över föreningens angelägenheter skall övergå på föreningens medlemmar sedan byggnationen avslutats men ansåg inte att det behövdes någon särskild lagregel om detta. I stadgarna skall anges bl.a. hur styrelseledamot skall utses.
Det sätt på vilket gällande ordning för val av styrelse är utformad har inte givit utredningen anledning till några särskilda överväganden. Av motionen framgår inte heller att gällande regler i praktiken skapat problem som bör föranleda att frågan regleras på annat sätt än för närvarande. Utskottet anser därför och med hänsyn till de skäl som ligger bakom nuvarande ordning att någon ändring inte nu bör göras. Motion 1990/91:Bo22 (v) yrkande 3 avstyrks.
Betalningsförsening m.m. som förverkandegrund
I samma motion, 1990/91:Bo22 (v) yrkande 6, föreslås att betalningsförsening slopas som en förverkandegrund, och i yrkande 7 förordas att förbudet i bostadsrättslagen mot partiell uthyrning upphävs.
Beträffande den första frågan om att avskaffa betalningsförsening som förverkandegrund vill utskottet hänvisa till vad departementschefen anfört i saken. Enligt departementschefen bör bostadsrättslagen i möjlig mån anpassas till hyreslagen såvitt avser bl.a. förverkande av nyttjanderätt vid bristande betalning av t.ex. månadsavgifter. Motsvarande fråga utreds för närvarande av 1989 års hyreslagskommitté. Ett ställningstagande i saken bör därför enligt departementschefen avvaktas tills förslag i frågan lagts fram av hyreslagskommittén. Utskottet delar denna bedömning. Motion 1990/91:Bo22 (v) yrkande 6 skall följaktligen avstyrkas.
Reglerna om partiell sublokation av bostadsrättslägenhet som behandlas i motionens yrkande 7 finns såväl i hyreslagen som bostadsrättslagen. Förbudet för bostadsrättshavare att inrymma utomstående personer gäller endast om upplåtelsen kan medföra "men" för föreningen eller någon annan medlem i föreningen. Det är alltså tillåtet att inrymma vem som helst och hur många som helst så länge det inte medför men för föreningen eller någon medlem i den. Bestämmelsen innebär således att bostadsrättshavare i allmänhet utan särskilt tillstånd får ha inneboende i sin lägenhet. Bostadsrättshavaren svarar ju själv för lägenhetens vård och underhåll. Något men torde därför inte uppstå för föreningen eller annan medlem annat än i vissa undantagsfall. Enligt utskottets bedömning inskränker bestämmelsen endast undantagsvis bostadsrättshavarens rätt att själv bestämma om han vill inrymma utomstående personer i sin lägenhet. Det bör emellertid finnas kvar en möjlighet för föreningen att komma till rätta med en situation som skapar olägenhet för föreningen eller annan medlem. Utskottet anser på anförda skäl att bestämmelsen alltjämt bör gälla. Motion 1990/91:Bo22 (v) yrkande 7 avstyrks.
Förbudet mot dubbelupplåtelse
Förbudet mot dubbelupplåtelse innebär att en lägenhet som är upplåten med hyresrätt i princip inte får upplåtas med bostadsrätt så länge hyresrätten består. Förbudet har tillkommit av omtanke om hyresgästerna i en ombildningssituation.
I tre motioner av moderata samlingspartiet, 1989/90:Bo420 yrkande 4, 1990/91:Bo20 yrkande 7 och 1990/91:Bo411 yrkande 11, föreslås att förbudet bör upphävas för att underlätta ombildning och för att skapa en mera flexibel boendemarknad.
Utskottet har behandlat motioner med motsvarande innehåll vid flera tillfällen och senast i betänkande BoU 1987/88:13. Utskottet avstyrkte yrkandet med hänvisning till att den nuvarande ordningen måste anses vara till gagn för hyresgäster som inte vill delta i ombildning till bostadsrätt. Utskottet finner ej skäl att ändra sitt tidigare ställningstagande. Motionerna 1989/90:Bo420 yrkande 4, 1990/91:Bo20 yrkande 7 och 1990/91:Bo411 yrkande 11 (samtliga m) avstyrks.
Ändring av stadga
I motion 1990/91:Bo20 (m) anförs att ett stort antal bostadsrättsföreningar, t.ex. HSB-föreningar, är anslutna till folkrörelsekooperativa riksorganisationer. Sådana föreningar kan i sina stadgar ha inskrivet att de skall tillhöra den aktuella riksorganisationen samt att den lokala föreningen inte får utträda ur riksorganisationen utan organisationens godkännande. Detta vill motionärerna ändra på. Det kan enligt dem ske genom att det i bostadsrättslagen införs en regel som säger att en bostadsrättsförening äger rätt att självständigt ändra sina stadgar, även i de fall dessa föreskriver att ändringen skall godkännas av viss riksorganisation (yrkande 9).
Enligt utskottets uppfattning får det anses vara en fråga för medlemmarna i en bostadsrättsorganisation att själva besluta om regler av den karaktär som tas upp i motionen. Riksdagen bör således inte genom lagstiftning ta ställning till denna typ av spörsmål. Motionen om lagreglering av viss ändring av stadgarna avstyrks.
Lagregler som berör folkrörelsekooperativa organisationer
I bl.a. lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastigheter m.m. (tillståndslagen) och i bostadsrättslagen finns vissa särregler för folkrörelsekooperativa organisationer. Enligt tillståndslagen är bl.a. sådana organisationer undantagna från tillståndsplikten vid förvärv av hyresfastighet. Begreppet folkrörelsekooperativa organisationer finns också i 6 kap. 9 § andra stycket i förslaget till ny bostadsrättslag och i dess 9 kap. 22 §. Med folkrörelsekooperativ organisation har lagstiftaren enligt uttalanden i förarbetena avsett HSB och Svenska Riksbyggen.
I fyra motioner, 1990/91:Bo20 (m) yrkande 2, 1990/91:Bo252 (fp) yrkandena 3 och 4, 1990/91:Bo402 (m) yrkande 6 och 1990/91:Bo413 (c) yrkande 15 föreslås att de särregler som finns för folkrörelsekooperativa organisationer bör ändras så att alla riksorganisationer får samma möjligheter att verka.
Utskottet har under en lång följd av år avstyrkt motioner om en ändring i de här aktuella bestämmelserna. Inte heller nu är utskottet berett att tillstyrka de begärda lagändringarna. Motionerna avstyrks.
Förslaget till lag om ändring i ombildningslagen
Ombildningslagen ger hyresgäster rätt att före andra köpare förvärva den fastighet de bor i för ombildning till bostadsrätt. Lagen gäller inte egendom som ägs av bl.a. allmännyttiga bostadsföretag. Den reglerar bl.a. hur hyresgästerna skall gå till väga för att få företräde till ett fastighetsförvärv och vilka skyldigheter fastighetsägaren har när det finns en sådan rätt. En första förutsättning är att hyresgästerna bildar en bostadsrättsförening och att föreningen gör en s.k. intresseanmälan till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsboken. Till en intresseanmälan skall fogas ett intyg från styrelsen att minst två tredjedelar av hyresgästerna i de uthyrda lägenheterna skriftligen förklarat sig intresserade av en ombildning. I propositionen föreslås att hyresgästerna skall vara medlemmar i föreningen. Syftet med förslaget är enligt propositionen att därigenom förhindra att konkurrerande bostadsrättsföreningar gör anspråk på att få genomföra ombildningen. Ett annat syfte är att hyresgästerna som skriver på en intresseanmälan skall veta vilken förening som vill ombilda hyresrätten till bostadsrätt.
Ett stort antal motioner tar upp intresseanmälan ur olika aspekter. I motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 12 såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo420 (m) yrkande 3, 1990/91:Bo20 (m) yrkande 6, 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 10, 1990/91:Bo252 (fp) yrkande 7, 1990/91:Bo411 (m) yrkande 8 och 1990/91:Bo413 (c) yrkande 12 såvitt nu är i fråga förordas att kravet på kvalificerad majoritet vid ombildning bör ändras till enkel majoritet.
Såsom framgått ovan föreslås ingen ändring i propositionen beträffande den i motionerna aktualiserade frågan. Motivet bakom den rådande ordningen är att ombildning skall ske på de boendes villkor. Det bör därför vara en stark majoritet som står bakom ett sådant beslut. Utskottet anser nu liksom vid de tillfällen utskottet tidigare behandlat motsvarande motionsyrkanden att kravet på kvalificerad majoritet vid ombildning bör bibehållas i lagstiftningen. De motioner som omnämnts i stycket ovan avstyrks.
Utskottet avstyrker också förslaget i motion 1990/91:Bo22 (v) yrkande 1 om att ombildningslagen skall ändras så att det skall krävas att alla hyresgäster måste stå bakom en ombildning för att den skall kunna genomföras. En sådan ordning skulle i praktiken kunna innebära att det skulle bli omöjligt att genomföra ombildningen. Utskottet vill inte medverka till att ett krav införs att alla av en ombildning berörda hyresgäster skriftligen anmält intresse för en ombildning.
En annan fråga som berör intresseanmälan och ombildning tas upp i sju motioner, 1989/90:Bo403 (m) yrkande 8 b, 1989/90:Bo419 (c) yrkande 12 såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 7, 1990/91:Bo20 (m) yrkande 5, 1990/91:Bo252 (fp) yrkande 8, 1990/91:Bo402 (m) yrkande 8 b och 1990/91:Bo413 (c) yrkande 12 såvitt nu är i fråga. I dessa motioner förordas att en intresseanmälan också skall kunna göras av hyresgäster i allmännyttiga bostadsföretag. I de två fp-motionerna föreslås att de boende bör ha företräde till ombildning oavsett vem som äger eller köper huset.
Utskottets ståndpunkt är nu liksom vid tidigare tillfällen då denna fråga behandlats (se bl.a. 1989/90:BoU1) att undantaget i ombildningslagen för allmännyttiga bostadsföretag m.m. inte bör avskaffas. Utskottet avstyrker nyss nämnda motioner.
I motion 1990/91:Bo20 (m) yrkandena 1 och 4 behandlas också förutsättningar för allmännyttiga bostadsföretag att ombilda hyresrätt till bostadsrätt och att sälja fastigheter. Enligt motionärerna bör de som bor i sådana bostadsföretag erbjudas att förvärva lägenheterna med bostadsrätt eller som s.k. ägarlägenheter. I motionen föreslås också att bestämmelsen om att räntebidrag inte skall utgå för lån som övertas av ny ägare vid försäljning av allmännyttans fastigheter avskaffas.
Utskottet har senast i betänkandet 1990/91:BoU12 avstyrkt motioner med motsvarande yrkanden. Utskottet hänvisade därvid till de allmännyttiga bostadsföretagens viktiga roll på bostadsmarknaden och deras betydelse för ett förverkligande av den sociala bostadspolitiken. Motion 1990/91:Bo20 (m) yrkandena 1 och 4 avstyrks.
Enligt ombildningslagen får en fastighetsägare så länge en intresseanmälan gäller inte överlåta fastigheten till någon annan köpare, om inte föreningen genom ett hembud först har erbjudits att förvärva den och fått tid att överväga beslutet. Hembud skall ske hos hyresnämnden. Till anmälan skall fastighetsägaren foga ett förslag till köpeavtal med villkoren för förvärvet. Om hembudet inte antas inom föreskriven tid, tre månader om inte förlängning sker, får fastighetsägaren sälja fastigheten till annan spekulant. I syfte att förhindra att lagen kringgås stadgas att överlåtelse inte får ske, om köpeskillingen är lägre eller om villkoren för överlåtelsen sammantagna är avsevärt ogynnsammare för säljaren än vad som angavs vid hembudet.
I syfte att stärka hyresgästernas ställning och göra lagen mera effektiv föreslås bl.a. att hembudsskyldigheten också skall gälla för associationsrättsliga förvärv. Möjligheten att lämna en fastighet som tillskott till ett bolag om det finns en intresseanmälan inskränks i vissa fall. Med överlåtelse genom köp eller byte skall enligt förslaget likställas överlåtelse genom tillskott till bolag eller förening, utdelning eller skifte från bolag eller förening samt fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktiebolagslagen (1975:1385).
I motion 1990/91:Bo20 (m) yrkande 15 anförs invändningar mot lagförslaget i denna del och yrkas att lagförslaget avslås. Enligt motionärerna är den kritik som framförts från bostadsdomstolen och lagrådet befogad. Bostadsdomstolen har ansett att det inte anförts tillräckliga skäl för att låta hembudsreglerna bli tillämpliga även på associationsrättsliga förvärv. Lagrådet har för sin del ansett att vid de associationsrättsliga överlåtelserna är förhållandet mellan parterna ofta typiskt sett sådana att ett förvärv av bostadsrättsföreningen kan framstå som oskäligt.
Utskottet delar departementschefens uppfattning att utgångspunkten måste vara att hyresgästerna i en bostadsrättsförening som gjort en intresseanmälan bör ges företräde till förvärvet oavsett om det är fråga om köp, byte eller associationsrättsliga fång. Om sedan omständigheterna är sådana att det finns en intressegemenskap mellan fastighetsägaren och förvärvaren eller om det är fråga om tillskott av fastigheten inom ett koncernförhållande eller annars de associationsrättsliga förhållandena är sådana att det kan framstå som oskäligt att tillämpa hembudsreglerna bör såsom departementschefen också anfört, undantag från dessa regler kunna ske. Enligt utskottets mening är det tillfredsställande att transaktioner i syfte att kringgå hembudsplikten genom att lämna en fastighet som ett tillskott till ett bolag förhindras samtidigt som utrymme finns i vissa fall för tillskott i form av fastigheter utan krav på hembud. Utskottet anser att propositionens förslag i denna del bör godtas och föreslår att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Bo20 (m) yrkande 15 godtar propositionsförslaget.
Det föreslås vidare i propositionen att det införs möjligheter för hyresgästerna att förhindra att en fastighetsägare ställer upp oskäliga villkor i ett hembud. Den spärregel som finns i syfte att förhindra att lagen kringgås är inte tillräckligt effektiv. Genom lagförslaget skall vissa villkor kunna underkastas en skälighetsbedömning av hyresnämnden, varvid överlåtelse till annan än den bostadsrättsförening som gjort intresseanmälan inte får ske om ett villkor som angavs vid hembudet är uppenbart oskäligt mot föreningen. Som uppenbart oskäliga villkor nämns i propositionen sådana villkor som ålägger föreningen förpliktelser mot tredje man, villkor som ger fastighetsägaren speciella förmåner på bekostnad av föreningen eller villkor som inte har något naturligt samband med fastighetsförvärvet.
I motion 1990/91:Bo20 (m) riktas kritik mot lagförslaget om uppenbart oskäliga villkor i ett hembud. Enligt motionens yrkande 16 bör förslaget inte godtas av riksdagen. Motionärerna preciserar hembudsrätten som en rätt för en bostadsrättsförening att förvärva en fastighet före någon annan persumtiv köpare. Däremot ger denna hembudsrätt enligt motionärerna inte bostadsrättsföreningen rätt att erbjudas att förvärva fastigheten på precis de villkor som föreningen må finna lämpliga.
Ombildningslagen eller de förslag som framförs i propositionen ger inte en bostadsrättsförening rätt att förvärva en fastighet på sina villkor. Däremot är det enligt utskottet viktigt att lagen ger bostadsrättsföreningarna ett skydd mot att en fastighetsägare, genom att uppställa oskäliga villkor som bostadsrättsföreningen inte kan acceptera, kringgår hembudsskyldigheten. Utskottet har ingen erinran mot detta förslag till lagändring, som alltså syftar till att förhindra att fastighetsägaren skall kunna undandra sig sin hembudsskyldighet. Utskottet förordar att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Bo20 (m) yrkande 16 antar propositionens förslag till lagändring såvitt nu är i fråga.
Kooperativ hyresrätt
Fyra motioner tar upp den kooperativa hyresrätten. I vänsterpartiets partimotion 1990/91:Bo224 yrkande 11 föreslås ett tillkännagivande om att den kooperativa hyresrätten bör prövas ytterligare men att kontantinsatsens storlek bör maximeras till tre månadshyror så att alla hyresgäster kan klara att betala en sådan insats. I motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkande 17 och 1990/91:Bo411 (m) yrkande 15 förordas att försöksverksamheten med kooperativ hyresrätt upphör och i motion 1990/91:Bo413 (c) yrkande 6 förordas att den permanentas.
Sedan hösten 1990 pågår en översyn och utvärdering av den försöksverksamhet som pågår med kooperativ hyresrätt. Kommittén skall bl.a. undersöka hur de boendes ekonomi påverkats och hur boinflytandet fungerat i praktiken samt lämna förslag till den lagstiftning som krävs för en permanentning av verksamheten. Resultatet av undersökningen avses redovisas senast under december månad år 1991. I propositionen föreslås att försöksverksamheten förlängs till utgången av år 1993. Departementschefen har i samband därmed anfört att mycket talar för att den kooperativa hyresrätten i någon form bör etableras på den svenska bostadsmarknaden. Han anser emellertid att en allsidig belysning bör ske innan ställning tas till hur en ny upplåtelseform bör utformas närmare.
I likhet med departementschefen anser utskottet att utvärderingen bör avvaktas innan ställning tas till frågan om lagen skall upphävas eller om verksamheten skall permanentas. Utskottet förordar att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkande 17, 1990/91:Bo411 (m) yrkande 15 och 1990/91:Bo413 (c) yrkande 6 bifaller regeringens förslag om förlängning av giltighetstiden för lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt.
Enligt utskottets mening finns inte tillräckliga skäl för att nu företa den ändring i lagen som vänsterpartiet föreslår. Resultatet av pågående utvärdering bör avvaktas även beträffande denna fråga. Vänsterpartiets partimotion 1990/91:Bo224 yrkande 11 om maximering av insatsen vid kooperativ hyresrätt avstyrks.
Bostadsföreningar
Propositionen innehåller också ett förslag till lag om omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar. Förslaget avser sådana äldre bostadsföreningar som enligt övergångsbestämmelserna till nuvarande bostadsrättslag får fortsätta att driva sin verksamhet. För omregistrering krävs att bostadsföreningens stadgar genom beslut av föreningen i den ordning som föreskrivs för stadgeändring anpassas till bestämmelserna i bostadsrättslagen. Vidare krävs att en förenklad ekonomisk plan upprättas.
I två motioner, 1989/90:Bo423 yrkande 8 och 1990/91:Bo252 yrkande 10, (båda fp) hemställs att hindren för omvandling av äldre bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar bör tas bort.
Enligt utskottets bedömning innebär regeringens förslag att förfarandet vid en övergång till bostadsrätt väsentligt förenklas för bostadsföreningar. Utskottet har ingen erinran mot förslaget och förordar att riksdagen antar det. Motionerna 1989/90:Bo423 yrkande 8 och 1990/91:Bo252 yrkande 10 (båda fp) väcktes innan regeringens förslag överlämnats till riksdagen. När förslaget nu föreligger kan konstateras att vad i motionerna föreslagits får anses tillgodosett genom propositionen.
Ikraftträdande
Enligt regeringens förslag bör lagstiftningen träda i kraft den 1 juli 1991. Motionärerna i motion 1990/91:Bo20 (m) yrkande 18 yrkar att ikraftträdandet inte bör ske förrän den 1 januari 1992. Som skäl anförs att ett tidigare ikraftträdande medför att informationen om de nya bestämmelserna inte kommer att hinna gå ut till alla dem som är berörda av lagändringarna.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt att en bra information når ut i god tid till alla dem som berörs av lagändringarna. Den tid som finns till förfogande för information m.m. efter det att riksdagen behandlat lagförslagen torde enligt utskottets bedömning vara tillräcklig för att informationskravet skall kunna uppfyllas. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag och avstyrker motion 1990/91:Bo20 (m) yrkande 18.
Lagförslagen i övrigt
Förslaget till bostadsrättslag har i övrigt givit utskottet anledning till erinran i två avseenden. I 9 kap. 15 § andra stycket stadgas att i fråga om sådana åtgärder som innebär en väsentlig förändring av en bostadsrättshavares lägenhet gäller bl.a. bestämmelsen i 16 § första stycket 2. Enligt utskottets mening bör i konsekvens med att något väsentlighetskrav inte uppställs i 16 § första stycket 2 ordet "väsentlig" tas bort i 15 § andra stycket. Utskottet förordar att riksdagen antar utskottets förslag till ny bostadsrättslag såvitt avser 9 kap. 15 § i den lydelse som framgår av bilaga 2 samt att riksdagen antar regeringens förslag till bostadsrättslag såvitt förslaget inte behandlats ovan.
Beträffande lagförslagen i övrigt föreslår utskottet en redaktionell ändring i 8 § i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt. Utskottet har i övrigt inte funnit anledning till erinringar eller särskilt yttrande i denna del.
Utskottet vill dock erinra om att lagen (1973:188) om arrende- och hyresnämnder (nämndlagen) är föremål för riksdagsbehandling även i justitieutskottet med anledning av förslag i proposition 1990/91:98. Bostadsutskottet föreslår att riksdagen antar lagförslaget om ändring i nämndlagen i enlighet med förslaget i den nu behandlade propositionen. Med justitieutskottet har under hand överenskommits att justitieutskottet skall svara för att de båda lagförslagen samordnas.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande antalet lägenheter i föreningens hus att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna 1989/90:Bo403 yrkande 8 a, 1989/90:Bo419 yrkande 12, detta yrkande såvitt nu är i fråga, 1990/91:Bo20 yrkande 10, 1990/91:Bo24 yrkande 1, 1990/91:Bo402 yrkande 8 a och 1990/91:Bo413 yrkande 12, detta yrkande såvitt nu är i fråga, antar 1 kap. 2 och 5 §§ såvitt nu är i fråga i regeringens förslag till bostadsrättslag, res. 1 (m, fp, c)
2. beträffande geografisk spridning att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1990/91:Bo23 yrkande 1 antar 1 kap. 5 § såvitt nu är i fråga i regeringens förslag till bostadsrättslag,
3. beträffande medlemskap för juridiska personer att riksdagen a) med bifall till propositionen och med avslag på motionerna 1990/91:Bo20 yrkande 11, 1990/91:Bo22 yrkande 4 och 1990/91:Bo24 yrkandena 2 och 3 antar 2 kap. 4 § och 8 § första stycket 3, 6 kap. 3 §, 7 kap. 6, 10 såvitt nu är i fråga och 11 §§ i regeringens förslag till bostadsrättslag, b) med anledning av propositionen antar 2 kap. 10 § förslaget till bostadsrättslag i den lydelse som framgår av bilaga 2 och som betecknats som utskottets förslag, res. 2 (m) res. 3 (fp) res. 4 (v)
4. beträffande medlemskap efter kommunal bostadsförmedling att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna 1990/91:Bo20 yrkandena 8 och 12 och 1990/91:Bo24 yrkande 4 antar 2 kap. 9 § första stycket 2 i regeringens förslag till bostadsrättslag, res. 5 (m, fp)
5. beträffande medlemskap för lokalhyresgäst att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna 1990/91:Bo23 yrkande 3 och 1990/91:Bo414 yrkande 5 antar 2 kap. 8 § första stycket 1 och 4 kap. 6 § såvitt nu är i fråga i regeringens förslag till bostadsrättslag, res. 6 (c)
6.beträffande straffbestämmelse vid viss förskottsbetalning att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1990/91:Bo24 yrkande 8 antar 10 kap. 3 § 3 i regeringens förslag till bostadsrättslag, res. 7 (fp)
7.beträffande skyldigheten att föra medlemsförteckning och lägenhetsförteckning att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo24 yrkande 9 och med avslag på regeringens förslag till bostadsrättslag såvitt avser 10 kap. 3 § 5 och 6 antar utskottets förslag till lydelse av nämnda lagrum enligt bilaga 2 till detta betänkande,
8.beträffande andrahandsupplåtelser att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1990/91:Bo20 yrkande 14 antar 7 kap. 10 § andra stycket i regeringens förslag till bostadsrättslag, res. 8 (m, fp)
9.beträffande godkännande i efterhand av stämmobeslut att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo19 yrkande 2 såvitt nu är i fråga,
10.beträffande ändring av insatsen att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1990/91:Bo19 yrkande 2 såvitt nu är i fråga antar 9 kap. 16 § första stycket 1 i regeringens förslag till bostadsrättslag,
11.beträffande bostadsrättshavarens s.k. vetorätt att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna 1990/91:Bo20 yrkande 13 och 1990/91:Bo24 yrkandena 5 och 6 antar 9 kap. 16 § första stycket 2 i regeringens förslag till bostadsrättslag, res. 9 (m) res. 10 (fp)
12.beträffande villkor för godkännande av om- eller tillbyggnadsbeslut att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna 1990/91:Bo22 yrkande 5, 1990/91:Bo23 yrkande 2 och 1990/91:Bo24 yrkande 7 antar 9 kap. 17 § i regeringens förslag till bostadsrättslag, res. 11 (m) - villk. res. 9 res. 12 (fp) - motiv. res. 13 (c) res. 14 (v)
13.beträffande pantsättning av bostadsrätter m.m. att riksdagen a) med bifall till propositionen antar 7 kap. 31 § och 8 kap. 3--5 §§ i regeringens förslag till bostadsrättslag, b) med anledning av motion 1990/91:Bo19 yrkandena 1 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14.beträffande bostadsrättshavarens ansvar för sina förpliktelser i vissa fall att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo19 yrkande 3 antar 6 kap. 7 § i regeringens förslag till bostadsrättslag med den ändringen att bestämmelsen får den lydelse som framgår av bilaga 2 till detta betänkande och som betecknats som utskottets förslag,
15.beträffande reglerna om hembud att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna 1989/90:Bo212 yrkande 5, 1989/90:Bo403 yrkande 7, 1989/90:Bo423 yrkande 5, 1990/91:Bo20 yrkande 3, 1990/91:Bo22 yrkande 2, 1990/91:Bo24 yrkande 11, 1990/91:Bo224 yrkande 14, detta yrkande såvitt nu är i fråga, 1990/91:Bo252 yrkande 5 och 1990/91:Bo402 yrkande 7 antar 2 kap. 2 § andra stycket och 6 kap. 9 § andra stycket i regeringens förslag till bostadsrättslag, res. 15 (m, fp, c) res. 16 (v)
16.beträffande val av styrelse att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1990/91:Bo22 yrkande 3 antar 9 kap. 12 § i regeringens förslag till bostadsrättslag, res. 17 (m, v, mp)
17.beträffande betalningsförsening som förverkandegrund att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1990/91:Bo22 yrkande 6 antar 7 kap. 18, 21, 23, 24 och 32 §§, samtliga såvitt nu är i fråga, i regeringens förslag till bostadsrättslag, res. 18 (v)
18.beträffande förbudet att inrymma utomstående personer att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1990/91:Bo22 yrkande 7 antar 7 kap. 8 § i regeringens förslag till bostadsrättslag, res. 19 (v)
19.beträffande förbudet mot dubbelupplåtelse att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna 1989/90:Bo420 yrkande 4, 1990/91:Bo20 yrkande 7 och 1990/91:Bo411 yrkande 11 antar 4 kap. 3 § i regeringens förslag till bostadsrättslag, res. 20 (m)
20.beträffande viss ändring av stadgarna att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo20 yrkande 9, res. 21 (m, fp)
21.beträffande särregler för folkrörelsekooperativa organisationer att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna 1990/91:Bo20 yrkande 2, 1990/91:Bo252 yrkandena 3 och 4, 1990/91:Bo402 yrkande 6 och 1990/91:Bo413 yrkande 15 antar 9 kap. 22 § i regeringens förslag till bostadsrättslag, res. 22 (m, fp, c, mp)
22.beträffande kvalificerad majoritet vid ombildning att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo419 yrkande 12 såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo420 yrkande 3, 1990/91:Bo20 yrkande 6, 1990/91:Bo24 yrkande 10, 1990/91:Bo252 yrkande 7, 1990/91:Bo411 yrkande 8 och 1990/91:Bo413 yrkande 12 såvitt nu är i fråga, res. 23 (m, fp, c) res. 24 (v) - motiv.
23. beträffande krav att alla av en ombildning berörda hyresgäster anmält intresse att riksdagen med bifall till propositionsförslaget och med avslag på motion 1990/91:Bo22 yrkande 1 antar 9 kap. 19 § i regeringens förslag till bostadsrättslag och 3 § i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt, res. 25 (m, fp, c) - motiv. res. 26 (v)
24.beträffande undantaget i ombildningslagen för allmännyttiga bostadsföretag m.m. att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo403 yrkande 8 b, 1989/90:Bo419 yrkande 12 såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo423 yrkande 7, 1990/91:Bo20 yrkande 5, 1990/91:Bo252 yrkande 8, 1990/91:Bo402 yrkande 8 b och 1990/91:Bo413 yrkande 12 såvitt nu är i fråga, res. 27 (m, fp, c)
25.beträffande försäljning av allmännyttans fastigheter att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo20 yrkandena 1 och 4, res. 28 (m, fp)
26.beträffande associationsrättsliga fång att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1990/91:Bo20 yrkande 15 antar 6 § i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt, res. 29 (m)
27.beträffande uppenbart oskäliga villkor i ett hembud att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1990/91:Bo20 yrkande 16 antar 12 § i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt, res. 30 (m)
28.beträffande kooperativ hyresrätt att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna 1990/91:Bo20 yrkande 17, 1990/91:Bo411 yrkande 15 och 1990/91:Bo413 yrkande 6 antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt såvitt nu är i fråga, res. 31 (m, fp) res. 32 (c, mp)
29.beträffande insatsen vid kooperativ hyresrätt att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo224 yrkande 11, res. 33 (m, fp) - motiv. res. 34 (v)
30.beträffande bostadsföreningar att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna 1989/90:Bo423 yrkande 8 och 1990/91:Bo252 yrkande 10 antar regeringens förslag till lag om omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar,
31.beträffande ikraftträdandet att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1990/91:Bo20 yrkande 18 antar regeringens förslag till ikraftträdande den 1 juli 1991, res. 35 (m)
32.beträffande förslaget till bostadsrättslag i övrigt att riksdagen a) med anledning av propositionen antar 9 kap. 15 § i den lydelse som framgår av bilaga 2 till detta betänkande och som betecknats som utskottets förslag, b) med bifall till propositionen antar regeringens förslag till bostadsrättslag, i den mån lagförslaget inte omfattats av utskottets hemställan ovan,
33. beträffande lagförslagen i övrigt att riksdagen dels med bifall till propositionen antar regeringens förslag till
a) lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt, i den mån lagförslaget inte omfattats av utskottets hemställan ovan,
b) lag om ändring i jordabalken,
c) lag om ändring i äktenskapsbalken,
d) lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
e) lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,
f) lag om ändring i bostadssaneringslagen (1973:531),
g) lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol,
h) lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.,
i) lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978:304),
j) lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m.,
k) lag om ändring i lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt, i den mån lagförslaget inte omfattats av utskottets hemställan här ovan,
l) lag om ändring i lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem,
m) lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor och
dels med anledning av propositionen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt med den ändring av 8 § som framgår av bilaga 2 till detta betänkande och som betecknats som utskottets förslag.
Stockholm den 28 mars 1991
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager (fp), Hans Göran Franck (s), Bertil Danielsson (m), Rune Evensson (s), Gunnar Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (v), Kjell Dahlström (mp), Britta Sundin (s), Berndt Ekholm (s) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp).
Reservationer
1. Antalet lägenheter i föreningens hus (mom. 1)
Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Enligt 1986" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Av grunderna till bostadsrättslagen har ansetts följa att det bör finnas minst fem lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt i föreningens fastighet. Detta föreslås nu regleras i lagen. Enligt utskottets mening är det bra att en reglering sker för att undanröja den osäkerhet som tycks råda. Det finns emellertid inga fullgjorda skäl för att kräva att minst fem lägenheter skall kunna upplåtas. Det finns ett stort antal hus som endast har tre eller fyra lägenheter och som ändå är mycket väl lämpade för den upplåtelseform som bostadsrätt utgör. Fördelarna är flera. De boende får en nära kontakt med varandra och det kan förutsättas att de får ett stort intresse för föreningens verksamhet. Om gränsen sätts vid minst tre lägenheter resp. medlemmar kommer ändå den kooperativa idén att fungera. Motsvarande ändringar bör göras i förslaget till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt.
Utskottet förordar således att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo403 (m) yrkande 8 a, 1990/91:Bo20 (m) yrkande 10, 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 1, 1990/91:Bo402 (m) yrkande 8 a, 1989/90:Bo419 (c) yrkande 12 och 1990/91:Bo413 (c) yrkande 12, de sista två yrkandena såvitt nu är i fråga, antar i bilaga 3 till detta betänkande intaget och som reservaternas förslag betecknade lydelse till 1 kap. 2 och 5 §§ såvitt nu är i fråga förslaget till bostadsrättslag samt 2 § förslaget till lag om ändring i ombildningslagen.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1. beträffande antalet lägenheter i föreningens hus att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo403 yrkande 8 a, 1989/90:Bo419 yrkande 12, detta yrkande såvitt nu är i fråga, 1990/91:Bo20 yrkande 10, 1990/91:Bo24 yrkande 1, 1990/91:Bo402 yrkande 8 a och 1990/91:Bo413 yrkande 12, detta yrkande såvitt nu är i fråga, antar i bilaga 3 till detta betänkande intaget och som reservanternas förslag betecknade lydelse till 1 kap. 2 och 5 §§ såvitt nu är i fråga förslaget till bostadsrättslag samt 2 § förslaget till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt,
2. Medlemskap för juridiska personer (mom. 3)
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet anser" och på s. 12 slutar med "av hyresnämnden" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar flera av de invändningar som i motioner framförts mot förslaget i denna del och anser att det inte krävs lagstiftning om juridiska personers rätt till medlemskap. Möjligheter finns redan genom nuvarande bostadsrättslag att i stadgarna ge föreskrifter som förhindrar juridiska personer att bli medlemmar. Propositionens förslag bör därför avvisas. Någon anledning att utreda förslaget i denna del ytterligare, såsom begärs i fp-motionens yrkande 3, är inte erforderligt. Utskottet förordar att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkande 11 och 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 2 och med avslag på motionerna 1990/91:Bo22 (v) yrkande 4 och 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 3 avslår regeringens förslag beträffande juridiska personers medlemskap m.m.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 3. beträffande medlemskap för juridiska personer att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo20 yrkande 11 och 1990/91:Bo24 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1990/91:Bo22 yrkande 4 och 1990/91:Bo24 yrkande 3 avslår 2kap. 4 § första stycket, 6 kap. 3 §, 7kap. 6 § andra stycket och 7 kap. 11 § andra stycket i regeringens förslag till bostadsrättslag och antar dels 2 kap. 4 § andra stycket regeringens förslag till bostadsrättslag, dels i bilaga 3 till detta betänkande intagna och som reservanternas förslag betecknade lydelse till 2 kap. 8 § första stycket 3, 2 kap. 10 § och 7kap. 10 § första stycket förslaget till bostadsrättslag samt beslutar att rubriken vid 6 kap. 3 § skall utgå och att 4--11 §§ i 6 kap. i regeringens förslag skall betecknas 3--10 §§,
3. Medlemskap för juridiska personer (mom. 3)
Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet anser" och på s. 12 slutar med "av hyresnämnden" bort ha följande lydelse:
Att juridiska personer kan förvärva bostadsrätter kan i vissa fall utgöra ett problem eftersom den juridiska personen inte alltid känner ansvar även om dess ställföreträdare kan göra det.
Flera stora bostadsrättsorganisationer har i sina mönsterstadgar infört villkor som förbjuder juridiska personer att bli medlemmar. För dem som inte har sådant förbud är det ofta omöjligt att ändra stadgarna så att juridiska personer inte kan bli medlemmar. Det finns därför skäl att öka möjligheten för bostadsrättsföreningar att säga nej till en juridisk person som vill bli medlem. Det förslag som lagts fram har vissa förtjänster men är inte övertygande. Resultatet kan bli att bostadsrättsföreningarna godtyckligt vägrar medlemskap. Möjligheter saknas att få ett beslut prövat av någon rättslig instans. Dessa frågor bör beredas ytterligare och det förslag som lagts fram i nu aktuella frågor bör inte genomföras.
Riksdagen bör med anledning av motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkande 11 och 1990/91:Bo24 (fp) yrkandena 2 och 3 avslå regeringens förslag såvitt nu är i fråga och motion 1990/91:Bo22 (v) yrkande 4 och som sin mening ge regeringen till känna att ytterligare utredning bör ske.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 3. beträffande medlemskap för juridiska personer att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo20 yrkande 11 och 1990/91:Bo24 yrkandena 2 och 3 och med avslag på motion 1990/91:Bo22 yrkande 4 a) avslår 2 kap. 4 § första stycket, 6 kap. 3 §, 7 kap. 6 § andra stycket och 7 kap. 11 § andra stycket i regeringens förslag till bostadsrättslag och antar dels 2 kap. 4 § andra stycket i regeringens förslag till bostadsrättslag, dels i bilaga 3 till detta betänkande intagna och som reservanternas förslag betecknade lydelse till 2 kap. 8 § första stycket 3, 2 kap. 10 § och 7 kap. 10 § första stycket förslaget till bostadsrättslag samt beslutar att rubriken vid 6 kap. 3 § skall utgå och att 4--11 §§ i 6 kap. i regeringens förslag skall betecknas 3--10 §§, b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Medlemskap för juridiska personer (mom. 3)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet anser" och på s. 12 slutar med "av hyresnämnden" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets bedömning är det inte tillräckligt ur bl.a. bostadsförsörjningssynpunkt att låta bostadsrättsföreningarna själva besluta om en juridisk person skall få medlemskap i föreningen. För att minska risken för att många bostäder kommer att användas endast för representation och övernattning bör ett förbud införas i lagstiftningen. Ett sådant förbud kan emellertid inte gälla undantagslöst. Det bör således inte gälla för kommuner och landstingskommuner som tar ansvar för svaga grupper i samhället.
Utskottet förordar att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo22 (v) yrkande 4 och med avslag på regeringens förslag såvitt nu är i fråga och motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkande 11 och 1990/91:Bo24 (fp) yrkandena 2 och 3 antar utskottets förslag till bostadsrättslag såvitt nu är i fråga och som framgår av bilaga 3.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 3. beträffande medlemskap för juridiska personer att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo22 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1990/91:Bo20 yrkande 11 och 1990/91:Bo24 yrkandena 2 och 3 avslår regeringens förslag till bostadsrättslag såvitt avser 7 kap. 6 § andra stycket och antar i bilaga 3 till detta betänkande intagna och som reservantens förslag betecknade lydelse till 2 kap. 4 §, 2 kap. 8 § första stycket 3, 2 kap. 10 §, 6 kap. 3 § och 7 kap. 10 § första stycket förslaget till bostadsrättslag,
5. Medlemskap efter kommunal bostadsförmedling (mom. 4)
Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:
Kommunernas roll när det gäller bostadsförsörjning och bostadsförmedling kan från vissa utgångspunkter ifrågasättas. Deras förmedlingsrätt innebär bl.a. att det blir färre lägenheter över åt det stora antalet bosparare än om husbyggarna själva skulle ha den fulla förmedlingsrätten. Bosparandet bör såsom anförs i m-motionen stimuleras. Det kan ske bl.a. genom att förmedlingsrätten kommer att vila helt på husbyggarna. Lagen om kommunal bostadsanvisningsrätt kan då avskaffas. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkandena 8 och 12 och 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 4 avslår regeringens förslag till ny bostadsrättslag såvitt avser 2 kap. 9 § första stycket 2 och som sin mening ger regeringen till känna att ett förslag om upphävande av lagen om kommunal bostadsanvisning och förändringar i angränsande lagstiftning skyndsamt föreläggs riksdagen.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 4. beträffande medlemskap efter kommunal bostadsförmedling att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo20 yrkandena 8 och 12 och 1990/91:Bo24 yrkande 4 a) avslår regeringens förslag till bostadsrättslag såvitt avser 2 kap. 9 § första stycket 2, b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Medlemskap för lokalhyresgäst (mom. 5)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Den rätt" och slutar med "för lokalhyresgäst" bort ha följande lydelse:
Möjligheterna för lokalhyresgäster att i samband med ombildning bli medlem i bostadsrättsföreningen bör vidgas. Villkoren för dessa måste i princip vara desamma som för en bostadshyresgäst. Endast i de fall lokalen är sådan att den kan anses behöva hyras ut för viss verksamhet bör bostadsrättsföreningen kunna vägra medlemskap.
Vad utskottet nu anfört innebär att förslaget till ny bostadsrättslag bör övervägas ytterligare beträffande rätt till medlemskap för lokalhyresgäster. I avvaktan på att regeringen gör detta bör regeringens förslag såvitt nu är i fråga antas.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 5. beträffande medlemskap för lokalhyresgäst att riksdagen med bifall till regeringens förslag såvitt nu är i fråga och med anledning av motionerna 1990/91:Bo23 yrkande 3 och 1990/91:Bo414 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Straffbestämmelse vid viss förskottsbetalning (mom. 6)
Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "8 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den bedömning som görs i fp-motionen att mottagande av förskottsbetalning i strid mot bestämmelserna inte bör kriminaliseras. Det kan diskuteras om inte också de övriga straffbestämmelserna som finns i förslaget skulle kunna utmönstras. En översyn av frågan bör göras och då lämpligen av den utredning som pågår angående avkriminalisering av vissa förfaranden enligt specialstraffrätten. Såsom motionärerna anför bör den föreslagna utvidgningen av ytterligare straffbestämmelser inte genomföras.
Utskottet förordar med hänvisning till vad ovan anförts att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 8 avslår regeringens förslag till ny bostadsrättslag såvitt avser 10 kap 3 § 3.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 6. beträffande straffbestämmelse vid viss förskottsbetalning att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo24 yrkande 8 avslår regeringens förslag till bostadsrättslag såvitt avser 10 kap. 3§ 3 och beslutar att efterföljande punkter 4--6 i 3 § skall betecknas 3--5,
8. Andrahandsupplåtelser (mom. 8)
Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Syftet med" och slutar med "förslag tillstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med m-motionärerna att styrelsens samtycke vid upplåtelse i andra hand till en person som är medlem i en bostadsrättsförening bör kunna undvaras. En ordning som den i propositionen föreslagna är onödig. Enligt utskottets bedömning bör det vara tillräckligt att bostadsrättshavaren underrättar bostadsrättsföreningen om andrahandsupplåtelsen.
Genom vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo20 (m) yrkande 14 och med avslag på regeringens förslag till ny bostadsrättslag såvitt nu är i fråga anta 7kap. 10 § andra stycket i den lydelse som framgår av reservanternas förslag till ny bostadsrättslag i bilaga 3 till detta betänkande.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 8. beträffande andrahandsupplåtelser att riksdagen med anledning av 1990/91:Bo20 yrkande 14 antar i bilaga 3 till detta betänkande intagna och som reservanternas förslag betecknade lydelse till 7 kap. 10 § andra stycket förslaget till bostadsrättslag,
9. Bostadsrättshavarens s.k. vetorätt (mom. 11)
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Bostadsrättshavarens starka" och på s. 18 slutar med "6 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Bostadsrättshavarens starka ställning när det gäller förändringar i den egna lägenheten kan ibland vara ett hinder mot i och för sig angelägna om- eller tillbyggnadsåtgärder. Enligt utskottets mening är det emellertid både rimligt och riktigt att bostadsrättshavarna har detta inflytande. Den som innehar en bostadsrätt kan i princip anses äga sin bostad. Det är viktigt att bostadsrättshavaren har en stark trygghet i sin besittning av lägenheten. Regeringens förslag uppfyller inte de krav som måste ställas för att hindra att bostadsrättshavarens inflytande urholkas. Den ordning som för närvarande gäller bör därför bestå.
Riksdagen bör med anledning av motion 1990/91:Bo20 (m) yrkande 13 och med avslag på motion 1990/91:Bo24 (fp) yrkandena 5 och 6 och regeringens förslag till ny bostadsrättslag såvitt nu är i fråga anta 9kap. 15 och 16 §§ i den lydelse som framgår av reservanternas förslag till bostadsrättslag i bilaga 3 till detta betänkande. Nödvändiga ändringar i 9 kap. 17 och 18 §§ behandlas i reservation 11.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 11. beträffande bostadsrättshavarens s.k. vetorätt att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo20 yrkande 13 och med avslag på motion 1990/91:Bo24 yrkandena 5 och 6 antar i bilaga 3 till detta betänkande intagna och som reservanternas förslag betecknade lydelse till 9 kap. 15 § såvitt nu är i fråga och 16 § förslaget till bostadsrättslag samt beslutar att hänvisningarna till 9 kap. 16 § första stycket 2 i 4 § 4 och 5 § i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder och i 13 § förslaget till lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol skall utgå,
10. Bostadsrättshavarens s.k. vetorätt (mom. 11)
Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Bostadsrättshavarens starka" och på s. 18 slutar med "6 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Bostadsrättshavarens starka ställning när det gäller förändringar i den egna lägenheten kan ibland vara ett hinder mot genomförandet av vissa angelägna om- eller tillbyggnadsåtgärder. I vissa fall bör därför vetorätten inte vara absolut. Det förslag som förs fram i propositionen medför emellertid ett alltför stort ingrepp i bostadsrättshavarnas rätt till sin bostad utan att dessa ges möjlighet till en adekvat juridisk prövning. Förslaget kan inte godtas. Enligt utskottets mening bör det krävas att två tredjedelar av medlemmarna i föreningen biträder ett om- eller tillbyggnadsbeslut som innebär att en bostadsrättslägenhet helt eller delvis tas i anspråk. Vidare bör tvistiga ärenden prövas av tingsrätt i stället för hyresnämnd. Med hänvisning till vad nu anförts föreslår utskottet att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo24 (fp) yrkandena 5 och 6 och med avslag på motion 1990/91:Bo20 (m) yrkande 13 och regeringens förslag såvitt nu är i fråga antar 9 kap. 16§ första stycket 2 i den lydelse som framgår av reservanternas förslag till bostadsrättslag och som framgår av bilaga 3.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 11. beträffande bostadsrättshavarens s.k. vetorätt att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo24 yrkandena 5 och 6 och med avslag på motion 1990/91:Bo20 yrkande 13 antar dels i bilaga 3 till detta betänkande intagna och som reservanternas förslag betecknade lydelse till 9 kap. 16 § första stycket 2 förslaget till bostadsrättslag, dels 9 kap. 17 § i regeringens förslag till bostadsrättslag med de ändringarna att "hyresnämnden" med olika böjningsformer byts ut mot "tingsrätten" i olika böjningsformer samt beslutar att hänvisningarna till 9 kap. 16 § första stycket 2 i 4 § 4 och 5 § i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder och i 13 § förslaget till lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol skall utgå,
11. Villkor för godkännande av om- eller tillbyggnadsbeslut (mom. 12)
Under förutsättning av bifall till reservation 9
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Utskottet vill" och på s. 19 slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till att utskottet förordat att de nuvarande bestämmelserna om bostadsrättshavarens vetorätt vid vissa ombyggnadsåtgärder alltjämt bör gälla, bör inte heller regeringens förslag om hyresnämndens godkännandeprövning antas.
Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår regeringens förslag såvitt avser 9kap. 17 och 18 §§ i förslaget till ny bostadsrättslag och motionerna 1990/91:Bo22 (v) yrkande 5, 1990/91:Bo23 (c) yrkande 2 och 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 7.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 12. beträffande villkor för godkännande av om- eller tillbyggnadsbeslut att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Bo22 yrkande 5, 1990/91:Bo23 yrkande 2 och 1990/91:Bo24 yrkande 7 avslår 9 kap. 17 § i regeringens förslag till bostadsrättslag och antar i bilaga 3 till detta betänkande intagna och som reservanternas förslag betecknade lydelse till 9 kap. 17 § och 9 kap. 18 § förslaget till bostadsrättslag,
12. Villkor för godkännande av om- eller tillbyggnadsbeslut (mom. 12, motiveringen)
Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Utskottet vill" och på s. 19 slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill först understryka att en ombyggnadsåtgärd mot bostadsrättshavarens samtycke bör tillåtas endast om förändringen är angelägen för föreningen, om syftet med åtgärden inte skäligen kan utföras på något mindre ingripande sätt och beslutet inte är oskäligt mot bostadsrättshavaren. Innan ett sådant beslut fattas bör frågan vara noga övervägd och alla möjligheter till andra eller frivilliga lösningar uteslutna. Om alternativa lösningar finns bör normalt den lösning väljas som innebär minst intrång i den enskilde bostadsrättshavarens nyttjanderätt. Det innebär att i det fall en alternativ lösning ger ett mindre intrång för den enskilde bostadsrättshavaren men i stället kostar mer för föreningen, den dyrare lösningen ändå kan böra väljas. Även kostnadsaspekten måste dock beaktas och vägas mot bostadsrättshavarens intressen. Utskottet anser till skillnad mot departementschefen att reglerna om lägenhetssammanslagningar, lämplig lägenhetssammansättning och det s.k. markvillkoret i ombyggnadslåneförordningen aldrig bör kunna medföra att vetorätten bryts.
Enligt utskottets mening skall stor restriktivitet iakttas när det gäller att bedöma om ombyggnadsåtgärderna är angelägna. Att ytterligare skärpa förutsättningen för vetorättens upphörande till att avse endast synnerligen angelägna ombyggnadsåtgärder skulle kunna innebära att viktiga och nödvändiga åtgärder inte kan utföras. När det sedan gäller åtgärder som är av ringa betydelse för en bostadsrättshavare gäller redan enligt nuvarande regler att en bostadsrättshavare inte kan motsätta sig att sådana åtgärder utförs. Vid godkännandeprövningen skall också beaktas om förändringen kan genomföras på något annat sätt. Bostadsrättshavarens intressen får därmed anses vara tillgodosedda på ett godtagbart sätt. Med beaktande av vad utskottet här ovan uttalat om att åtgärder som t.ex. lägenhetssammanslagningar inte bör bryta vetorätten får de villkor som uppställts för ett godkännande anses acceptabla. Utskottet tillstyrker således regeringsförslaget i 9 kap. 17 § förslaget till ny bostadsrättslag om villkor för godkännande av om- eller tillbyggnadsbeslut i vissa fall och avstyrker motionerna 1990/91:Bo22 (v) yrkande 5, 1990/91:Bo23 (c) yrkande 2 och 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 7.
13. Villkor för godkännande av om- eller tillbyggnadsbeslut (mom. 12)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening skall stor restriktivitet iakttas när det gäller att bedöma om ombyggnadsåtgärderna är angelägna. Att ytterligare skärpa förutsättningen för vetorättens upphörande till att avse endast synnerligen angelägna ombyggnadsåtgärder skulle kunna innebära att viktiga och nödvändiga åtgärder inte kan utföras. När det sedan gäller godkännandeprövningen av åtgärder som är av ringa betydelse för en bostadsrättshavare anser utskottet att det inte finns anledning att göra någon åtskillnad mellan åtgärder av större eller mindre karaktär. Samma villkor för ett godkännande bör gälla för ett intrång i en bostadsrättshavares lägenhet oavsett om det är av större eller mindre betydelse. Vad regeringen föreslagit i 9 kap. 17 § andra meningen i förslaget till ny bostadsrättslag bör därför utgå. Utskottet förordar således att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo23 (c) yrkande 2 och med avslag på regeringsförslaget såvitt nu är i fråga och motionerna 1990/91:Bo22 (v) yrkande 5 och 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 7 antar 9 kap. 17 § första stycket i enlighet med vad nu anförts.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 12. beträffande villkor för godkännande av om- eller tillbyggnadsbeslut att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo23 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1990/91:Bo22 yrkande 5 och 1990/91:Bo24 yrkande 7 antar i bilaga 3 till detta betänkande intagna och som reservanternas förslag betecknade lydelse till 9 kap. 17 § första stycket förslaget till bostadsrättslag,
14. Villkor för godkännande av om- eller tillbyggnadsbeslut (mom. 12)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening skall stor restriktivitet iakttas när det gäller att bedöma om ombyggnadsåtgärderna är angelägna. Vissa mycket angelägna åtgärder bör dock kunna genomföras mot en bostadsrättshavares vilja om det finns en kraftig majoritet i föreningen att t.ex. bygga en hiss. Den restriktivitet som skall iakttas bör framgå av lagtexten. Utskottet föreslår därför att ordet "synnerligen" införs i 9 kap. 17 § första stycket förslaget till ny bostadsrättslag framför ordet "angelägen". När det sedan gäller godkännandeprövningen av åtgärder som är av ringa betydelse för en bostadsrättshavare anser utskottet att det inte finns anledning att göra någon åtskillnad mellan åtgärder av större eller mindre karaktär. Samma villkor för ett godkännande bör gälla för ett intrång i en bostadsrättshavares lägenhet oavsett om det är av större eller mindre betydelse för bostadsrättshavaren. Vad regeringen föreslagit i 9 kap. 17 § andra meningen i förslaget till ny bostadsrättslag bör därför utgå.
Utskottet förordar således att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Bo22 (v) yrkande 5, med anledning av motionerna 1990/91:Bo23 (c) yrkande 2 och 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 7 och med avslag på regeringsförslaget såvitt nu är i fråga antar 9 kap. 17 § första stycket i enlighet med vad nu anförts.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 12. beträffande villkor för godkännande av om- eller tillbyggnadsbeslut att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo22 yrkande 5 och med anledning av motionerna 1990/91:Bo23 yrkande 2 och 1990/91:Bo24 yrkande 7 antar i bilaga 3 till detta betänkande intagna och som reservantens förslag betecknade lydelse till 9 kap. 17 § första stycket förslaget till bostadsrättslag,
15. Reglerna om hembud (mom. 15)
Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Utskottet erinrar" och på s. 23 slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
De regler om lösningsrätt för HSB och Riksbyggen som infördes i bostadsrättslagen och som nu föreslås överföras till den nya lagen bör utgå ur förslaget. Utskottet anser att det inte finns anledning att bibehålla ett system som innebär kontroll över prisbildning på bostadsrättsmarknaden. Riksdagen bör därför med bifall till motionerna 1989/90:Bo403 (m) yrkande 7, 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 5, 1990/91:Bo20 (m) yrkande 3, 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 11, 1990/91:Bo252 (fp) yrkande 5 och 1990/91:Bo402 (m) yrkande 7 samt med avslag på motionerna 1989/90:Bo212 (s) yrkande 5, 1990/91:Bo22 (v) yrkande 2 och 1990/91:Bo224 (v) yrkande 14 såvitt nu är i fråga avslå regeringens förslag till ny bostadsrättslag såvitt avser 2 kap. 2 § andra stycket och 6kap. 9 § andra stycket.
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 15. beträffande reglerna om hembud att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo403 yrkande 7, 1989/90:Bo423 yrkande 5, 1990/91:Bo20 yrkande 3, 1990/91:Bo24 yrkande 11, 1990/91:Bo252 yrkande 5 och 1990/91:Bo402 yrkande 7 samt med avslag på motionerna 1989/90:Bo212 yrkande 5, 1990/91:Bo22 yrkande 2 och 1990/91:Bo224 yrkande 14 såvitt nu är i fråga avslår regeringens förslag till ny bostadsrättslag såvitt avser 2 kap. 2 § andra stycket och 6 kap. 9 § andra stycket,
16. Reglerna om hembud (mom. 15)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Utskottet erinrar" och på s. 23 slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
De regler om lösningsrätt för HSB och Riksbyggen som infördes i bostadsrättslagen och som nu föreslås överföras till den nya lagen bör utvidgas till att avse alla bostadsrättsföreningar. Alla bostadsrättsföreningar bör således ha både rätt och skyldighet att återköpa eller lösa bostadsrätter för ny upplåtelse. Detta skall gälla i alla fall utom vid direkt byte. Till följd av återköps- och lösningsskyldigheten kan bestämmelserna om offentlig auktion utgå ur lagen. Även bestämmelserna om medlemskap kan behöva ses över. Utskottet förordar att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo212 (s) yrkande 5, 1990/91:Bo22 (v) yrkande 2 och 1990/91:Bo224 (s) yrkande 14 såvitt nu är i fråga och med avslag på motionerna 1989/90:Bo403 yrkande 7, 1989/90:Bo423 yrkande 5, 1990/91:Bo20 yrkande 3, 1990/91:Bo24 yrkande 11, 1990/91:Bo252 yrkande 5 och 1990/91:Bo402 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna att ett förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen i detta hänseende skyndsamt bör föreläggas riksdagen.
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 15. beträffande reglerna om hembud att riksdagen med bifall till regeringens förslag såvitt nu är i fråga, med anledning av motionerna 1989/90:Bo212 yrkande 5, 1990/91:Bo22 yrkande 2 och 1990/91:Bo224 yrkande 14 såvitt nu är i fråga och med avslag på motionerna 1989/90:Bo403 yrkande 7, 1989/90:Bo423 yrkande 5, 1990/91:Bo20 yrkande 3, 1990/91:Bo24 yrkande 11, 1990/91:Bo252 yrkande 5 och 1990/91:Bo402 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Val av styrelse (mom. 16)
Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Det sätt" och på s. 24 slutar med "yrkande 3 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med v-motionären att alla styrelseledamöter i en bostadsrättsförening bör utses genom val på föreningsstämma. Ett genomförande av motionsförslaget skulle innebära en fördjupning av demokratin hos föreningarna. Den nu förordade ordningen hindrar inte att t.ex. kommunen eller en centralorganisation kan föreslå kandidat till föreningens styrelse. En ändring enligt utskottets nu förordade förslag kan medföra att reglerna för kommunal insyn i föreningens verksamhet som utgör ett villkor för erhållande av bottenlån och bostadslån inom 99 % av det s.k. låneunderlaget kan behöva ses över. För att erhålla denna belåning krävs nämligen bl.a. att det under en tid av fem år i styrelsen ingår minst en av kommunen utsedd ledamot och suppleant för denne.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo22 (v) yrkande 3 avslår regeringens förslag till ny bostadsrättslag såvitt avser 9 kap. 12 § 1 och som sin mening ger regeringen till känna vad nu anförts om överväganden om den kommunala representationen i bostadsrättsföreningars styrelser.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 16. beträffande val av styrelse att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo22 yrkande 3 a) antar i bilaga 3 till detta betänkande intagna och som reservanternas förslag betecknade lydelse till 9 kap. 12 § förslaget till bostadsrättslag, b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om översyn av reglerna för kommunal styrelserepresentation i bostadsrättsföreningar,
18. Betalningsförsening som förverkandegrund (mom.17)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Beträffande den" och slutar med "följaktligen avstyrkas" bort ha följande lydelse:
Enligt departementschefens uttalande i propositionen bör bostadsrättslagen i möjligaste mån anpassas till hyreslagen såvitt avser bl.a. förverkande av nyttjanderätt vid bristande betalning av t.ex. månadsavgifter. Denna fråga utreds för närvarande av 1989 års hyreslagskommitté, varför ett ställningstagande i saken bör avvaktas enligt departementschefen. Enligt utskottets mening finns anledning att avvakta hyreslagskommitténs förslag. Det står dock redan nu klart att nuvarande regler är orimliga. Utskottet föreslår därför att riksdagen antar regeringens förslag tills vidare men som sin mening ger regeringen till känna att ett förslag till ändring i denna fråga skyndsamt bör föreläggas riksdagen.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 17. beträffande betalningsförsening som förverkandegrund att riksdagen med bifall till regeringens förslag till bostadsrättslag såvitt nu är i fråga och med anledning av motion 1990/91:Bo22 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Förbudet att inrymma utomstående personer (mom. 18)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Reglerna om" och slutar med "yrkande 7 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med v-motionären att bestämmelsen att en bostadsrättshavare inte får inrymma utomstående personer i sin lägenhet om det kan innebära men för föreningen eller annan medlem är otidsenlig. Förslaget i denna fråga i 7 kap. 8 § bör utgå liksom även de hänvisningar som finns i andra paragrafer till 7 kap. 8 §. Det innebär självklart ingen inskränkning i bostadsrättshavarens ansvar för sig och sina gäster gentemot andra som bor i huset.
Utskottet förordar med hänvisning till vad ovan anförts att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo22 (v) yrkande 7 avslår 7 kap. 8 § i regeringens förslag till bostadsrättslag och antar 7 kap. 18 § 3 i den lydelse som framgår av reservanternas förslag.
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 18. beträffande förbudet att inrymma utomstående personer att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo22 yrkande 7 avslår 7 kap. 8 § i regeringens förslag till bostadsrättslag och antar i bilaga 3 till detta betänkande intagna och som reservantens förslag betecknade lydelse till 7 kap. 18 § 3 förslaget till bostadsrättslag,
20. Förbudet mot dubbelupplåtelse (mom. 19)
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Utskottet har" och på s. 25 slutar med "(samtliga m) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Såsom anförs i m-motionen skulle ombildning underlättas om förbudet mot dubbelupplåtelse inte fanns. Den nybildade bostadsrättsföreningen skulle då bli ägare av lägenheterna i de fall de boende inte vill förvärva bostadsrätten vid ombildningen. Hyresgästen kan givetvis bo kvar med samma besittningsskydd som före ombildningen. Därmed skulle en och samma fastighet kunna bestå av lägenheter med såväl ägande- som bostadsrätts- och hyresrättsupplåtelse.
Med hänvisning till vad ovan anförts föreslår utskottet att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo420 yrkande 4, 1990/91:Bo20 yrkande 7 och 1990/91:Bo411 yrkande 11 (samtliga m) avslår regeringens förslag till bostadsrättslag såvitt avser 4 kap. 3 §.
dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 19. beträffande förbudet mot dubbelupplåtelse att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo420 yrkande 4, 1990/91:Bo20 yrkande 7 och 1990/91:Bo411 yrkande 11 avslår 4 kap. 3 § i regeringens förslag till bostadsrättslag och beslutar att efterföljande paragrafer i 4 kap. 4--11 §§ skall betecknas 3--10 §§,
21. Viss ändring av stadgarna (mom. 20)
Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "stadgarna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Det system som råder med sådana föreskrifter i stadgarna som omnämns i m-motionen fråntar den lokala föreningen den fulla beslutanderätten i viktiga frågor. Det kan också innebära att den lokala föreningen åsamkas onödiga utgifter. Denna form av kollektivanslutning bör vara frivillig. Oavsett vad stadgarna föreskriver i nu aktuellt hänseende bör varje förening ges rätt att utan godkännande från viss riksorganisation ändra sina stadgar. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo20 (m) yrkande 9 hos regeringen begär att ett lagförslag i frågan skyndsamt föreläggs riksdagen.
dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 20. beträffande viss ändring av stadgarna att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo20 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Särregler för folkrörelsekooperativa organisationer (mom. 21)
Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c), Kjell Dahlström (mp) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Utskottet har" och slutar med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Genom en lagändring i fastighetsmäklarlagen (1984:81) avskaffades särbestämmelsen att endast HSB och Riksbyggen och föreningar inom dem inte omfattas av lagen. Från den 1 januari 1991 skall fastighetsmäklarlagen inte tillämpas på den som förmedlar enbart bostadsrätter som upplåts av bostadsrättsförening ansluten till riksorganisation eller till regional organisation för bostadsrättsföreningar. Undantaget omfattar nu alltså även Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation, SBC. Enligt utskottets bedömning saknas skäl för att behålla särbehandlingen av riksorganisationer i bostadsrättslagen och tillståndslagen. Utskottet förordar att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkande 2, 1990/91:Bo252 (fp) yrkandena 3 och 4, 1990/91:Bo402 (m) yrkande 6 och 1990/91:Bo413 (c) yrkande 15 hos regeringen begär ett lagförslag i frågan som bör föreläggas riksdagen under hösten 1991 så att lagändringen kan träda i kraft vid årsskiftet 1991/92.
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 21. beträffande särregler för folkrörelsekooperativa organisationer att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo20 yrkande 2, 1990/91:Bo252 yrkandena 3 och 4, 1990/91:Bo402 yrkande 6 och 1990/91:Bo413 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Kvalificerad majoritet vid ombildning (mom. 22)
Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Såsom framgått" och slutar med "ovan avstyrks" bort ha följande lydelse:
För att underlätta ombildning till bostadsrätt bör kravet att en kvalificerad majoritet av hyresgäster måste stå bakom en intresseanmälan ändras. Det måste såsom föreslås i flera motioner vara fullt tillräckligt med ett krav om enkel majoritet. Det förslag till lag om ändring i ombildningslagens 3 § bör ändras i enlighet med vad nu anförts. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 12 såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo420 (m) yrkande 3, 1990/91:Bo20 (m) yrkande 6, 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 10, 1990/91:Bo252 (fp) yrkande 7, 1990/91:Bo411 (m) yrkande 8 och 1990/91:Bo413 (c) yrkande 12 såvitt nu är i fråga och med avslag på regeringens förslag såvitt nu är i fråga antar utskottets förslag till ny bostadsrättslag såvitt avser 9 kap. 19 § och utskottets förslag till lag om ändring i ombildningslagen såvitt avser 3 § och som framgår av bilaga 3.
dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 22. beträffande kvalificerad majoritet vid ombildning att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo419 yrkande 12 såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo420 yrkande 3, 1990/91:Bo20 yrkande 6, 1990/91:Bo24 yrkande 10, 1990/91:Bo252 yrkande 7, 1990/91:Bo411 yrkande 8 och 1990/91:Bo413 yrkande 12 såvitt nu är i fråga antar i bilaga 3 till detta betänkande intagna och som reservanternas förslag betecknade lydelse till 9 kap. 19 § förslaget till bostadsrättslag och 3 § förslaget till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt,
24. Kvalificerad majoritet vid ombildning (mom. 22, motiveringen)
Jan Strömdahl (v) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Såsom framgått" och slutar med "ovan avstyrks" bort ha följande lydelse:
Såsom framgått ovan föreslås ingen ändring i propositionen beträffande den i motionerna aktualiserade frågan. Motivet bakom den rådande ordningen är att ombildning skall ske på de boendes villkor. Det bör därför vara en stark majoritet som står bakom ett sådant beslut. Enligt utskottet uppfattning skulle kunna krävas att alla hyresgäster står bakom en ombildning. De motioner som omnämnts i stycket ovan avstyrks.
25. Krav att alla av en ombildning berörda hyresgäster anmält intresse (mom. 23, motiveringen)
Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "en ombildning" bort ha följande lydelse:
Utskottet avstyrker förslaget i motion 1990/91:Bo22 (v) yrkande 1 om att ombildningslagen skall ändras så att det skall krävas att alla hyresgäster måste stå bakom en ombildning för att den skall kunna genomföras. Enligt utskottets uppfattning måste det anses vara fullt tillräckligt med ett krav om enkel majoritet av hyresgäster i sådana sammanhang.
26. Krav att alla av en ombildning berörda hyresgäster anmält intresse (mom. 23)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "en ombildning" bort ha följande lydelse:
En förutsättning för att ombildning skall tillåtas bör -- på grund av bl.a. den spekulation i bostadsrätter som pågår -- enligt utskottets uppfattning vara att samtliga hyresgäster kommit överens om att ändra upplåtelseform. Sedan ombildning skett undandras lägenheterna från dem som har begränsade ekonomiska resurser. Det är inte heller någon tillfredsställande lösning att det i ett stort antal hus finns blandade upplåtelseformer där hyresgästerna utgör en minoritet med begränsat inflytande. Utskottet förordar att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo22 (v) yrkande 1 och med avslag på regeringens förslag såvitt nu är i fråga antar 9 kap. 19 § i den lydelse som framgår av reservanternas förslag till bostadsrättslag i bilaga 3 och deras förslag till lag om ändring i ombildningslagen såvitt avser 3 § och som framgår av samma bilaga.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 23. beträffande krav att alla av en ombildning berörda hyresgäster anmält intresse att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo22 yrkande 1 antar i bilaga 3 till detta betänkande intagna och som reservantens förslag betecknade lydelse till 9 kap. 19 § förslaget till bostadsrättslag och 3 § förslaget till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt,
27. Undantaget i ombildningslagen för allmännyttiga bostadsföretag (mom. 24)
Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Utskottets ståndpunkt" och slutar med "nämnda motioner" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning finns det starka skäl att tillmötesgå motionärerna. Bostadspolitiken bör avregleras. Ett led i en sådan strävan är att låta de hyresgäster som så önskar få ett ökat ansvar för sitt boende. De hyresgäster som vill gå över till bostadsrättsformen bör kunna göra det oavsett om de bor i det allmännyttiga bostadsbeståndet eller inte. Ombildningslagen bör därför omfatta även allmännyttans fastigheter. Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo403 (m) yrkande 8 b, 1989/90:Bo419 (c) yrkande 12 såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 7, 1990/91:Bo20 (m) yrkande 5, 1990/91:Bo252 (fp) yrkande 8, 1990/91:Bo402 (m) yrkande 8 b och 1990/91:Bo413 (c) yrkande 12 såvitt nu är i fråga som sin mening ge regeringen till känna och begära att ett lagförslag föreläggs riksdagen under hösten 1991.
dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 24. beträffande undantaget i ombildningslagen för allmännyttiga bostadsföretag att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo403 yrkande 8 b, 1989/90:Bo419 yrkande 12 såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo423 yrkande 7, 1990/91:Bo20 yrkande 5, 1990/91:Bo252 yrkande 8, 1990/91:Bo402 yrkande 8 b och 1990/91:Bo413 yrkande 12 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
28. Försäljning av allmännyttans fastigheter (mom.25)
Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Utskottet har" och slutar med "och 4 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Bostadsrätt är en upplåtelseform som efterfrågas av många men andelen ägda bostäder är låg sett i ett internationellt perspektiv. Däremot är andelen offentligt ägda bostäder stor. Det är resultatet av en socialistisk politik där offentligägd hyresrätt favoriserats framför eget ägande och valfrihet. Erfarenheterna av offentligt ägda bostäder är inte goda när det gäller bl.a. boinflytande, bostadskostnaderna och förvaltning. Det finns inga bärande skäl eller fördelar med att kommunen skall äga bostadsföretag. En avveckling bör ske snarast och hyresgästerna bör erbjudas att förvärva lägenheterna som bostadsrätt eller som s.k. ägarlägenheter. De hyresgäster som vill hyra sin bostad även framgent skall givetvis kunna göra det. Vad utskottet nu anfört med anledning av motion 1990/91:Bo20 (m) yrkandena 1 och 4 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 25. beträffande försäljning av allmännyttans fastigheter att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo20 yrkandena 1 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
29. Associationsrättsliga fång (mom. 26)
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Utskottet delar" och på s. 28 slutar med "godtar propositionsförslaget" bort ha följande lydelse:
Även utskottet ifrågasätter om det finns tillräckliga skäl för att låta hembudsreglerna bli tillämpliga även på associationsrättsliga förvärv. Sådana förvärv skiljer sig helt ifrån normala former av fastighetsöverlåtelser och är i regel grundade på rent företagsmässiga överväganden. Några övertygande skäl för förslaget har inte anförts i propositionen. Utskottet anser därför i likhet med m-motionärerna i 1990/91:Bo20 (m) yrkande 15 att förslaget bör avslås. Riksdagen bör därför inte anta regeringsförslaget såvitt nu är i fråga.
dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 26. beträffande associationsrättsliga fång att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo20 yrkande 15 avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt såvitt avser 6 § första stycket,
30. Uppenbart oskäliga villkor i ett hembud (mom.27)
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Ombildningslagen eller" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförts i motion 1990/91:Bo20 (m) yrkande 16 att departementschefen går för långt när han hävdar att ett hembud måste vara så utformat att en bostadsrättsförening typiskt sett har möjlighet att acceptera hembudet. Hembudsrätten innebär ingenting annat än att en bostadsrättsförening ges rätt att köpa en fastighet framför andra eventuella köpare på de villkor som fastighetsägaren ställer upp. Hembudsrätten ger alltså ingen rätt för en bostadsrättsförening att diktera villkoren för en försäljning. Förslaget bör inte genomföras. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av m-motionen avslår regeringens förslag i denna del.
dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 27. beträffande uppenbart oskäliga villkor i ett hembud att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo20 yrkande 16 avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt såvitt avser 12 §,
31. Kooperativ hyresrätt (mom. 28)
Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "I likhet" och slutar med "kooperativ hyresrätt" bort ha följande lydelse:
I propositionen föreslås att giltighetstiden för lagen om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt förlängs. Utskottet ifrågasätter emellertid om boendeformen kooperativ hyresrätt innebär några fördelar för den enskilde hyresgästen. Upplåtelseformen innebär i praktiken ingenting annat än ett hyresrättsförhållande med deposition. Försöksverksamheten bör därför upphöra per den 1 juli 1991. Utskottet förordar att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkande 17 och 1990/91:Bo411 (m) yrkande 15 och med avslag på regeringens förslag såvitt nu är i fråga och motion 1990/91:Bo413 (c) yrkande 6 antar utskottets förslag till lag om ändring i lagen om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt.
dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 28. beträffande kooperativ hyresrätt att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo20 yrkande 17 och 1990/91:Bo411 yrkande 15 avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt och motion 1990/91:Bo413 yrkande 6 samt beslutar att lagen skall upphöra att gälla den 1 juli 1991, dock att tillstånd som meddelats med stöd av lagen skall gälla även efter utgången av lagens giltighetstid,
32. Kooperativ hyresrätt (mom. 28)
Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "I likhet" och slutar med "kooperativ hyresrätt" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med c-motionärerna att det inte finns några godtagbara skäl för att förlänga försöksverksamheten. De positiva erfarenheter som har vunnits av verksamheten visar entydigt att den kooperativa hyresrätten nu bör permanentas. Någon utredning om detta behövs inte. Riksdagen bör med anledning av motion 1990/91:Bo413 (c) yrkande 6 och med avslag på regeringens förslag om förlängning av försöksverksamheten och motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkande 17 och 1990/91:Bo411 (m) yrkande 15 som sin mening ge regeringen till känna att ett förslag bör skyndsamt läggas fram som innebär att kooperativ hyresrätt blir ett likvärdigt alternativ till andra upplåtelseformer.
dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 28. beträffande kooperativ hyresrätt att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo413 yrkande 6 och med avslag på regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt samt motionerna 1990/91:Bo20 yrkande 17 och 1990/91:Bo411 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
33. Insatsen vid kooperativ hyresrätt (mom. 29, motiveringen)
Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "hyresrätt avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottets inställning är att upplåtelseformen kooperativ hyresrätt bör avskaffas. Det finns därför ingen anledning att bifalla v-motionen om en lagändring som innebör en maximering av insatsen. Motionen avstyrks.
34. Insatsen vid kooperativ hyresrätt (mom. 29)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "hyresrätt avstyrks" bort ha följande lydelse:
Den kooperativa hyresrätten bör prövas ytterligare. Den utredning som nu pågår kan ge besked om vilka krav som bör ställas på lagstiftningen vid en permanentning av denna upplåtelseform. En åtgärd som emellertid bör vidtas snarast är att maximera kontantinsatsens storlek till en nivå som alla hyresgäster kan antas klara av. Om kontantinsatsen begränsas till förslagsvis tre månadshyror torde ekonomiska överväganden inte lägga hinder i vägen för den som är intresserad att att bo i kooperativ hyresrätt. Riksdagen bör med anledning av motion 1990/91:Bo224 (v) yrkande 11 och med bifall till regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört ovan.
dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 29. beträffande insatsen vid kooperativ hyresrätt att riksdagen med bifall till regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt och med anledning av motion 1990/91:Bo224 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
35. Ikraftträdandet (mom. 31)
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 18" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt att en bra information når ut i god tid till alla dem som berörs av lagändringarna. Den tid som finns till förfogande för information m.m. efter att riksdagen behandlat lagförslagen är alltför knapp för att informationskravet skall kunna uppfyllas. Lagförslagen bör därför träda i kraft först den 1 januari 1992. Vad nu anförts bör föranleda riksdagen att med anledning av motion 1990/91:Bo20 (m) yrkande 18 avslå regeringens förslag om ikraftträdande den 1 juli 1991 och att anta utskottets förslag i frågan.
dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 31. beträffande ikraftträdandet att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo20 yrkande 18 antar utskottets förslag att lagförslagen skall träda i kraft den 1 januari 1992.
Särskilt yttrande
Kvalificerad majoritet vid ombildning (mom.22)
Kjell Dahlström (mp) anför:
Det är möjligt att det nu är dags att se över om hyresrätten i alla lägen är den bästa förvaltningsformen. Ombildning av hyresrätter pågår till bostadsrätter. Kanske kan man även tänka sig ombildning till ägarlägenheter.
För att den fortsatta ombildningen av hyresrätter inte skall innebära oskäliga privata vinster i boendet eller att exempelvis ungdomar får större svårigheter på bostadsmarknaden bör ombildning ske i mer kontrollerade former. Den politiska utgångspunkten bör vara att man skall varken förlora eller vinna på sitt boende.
När utskottet i detta betänkande diskuterar ombildning utgår man från att hela husbestånd övergår i bostadsrättsförening. Det bör emellertid även vara möjligt att blanda upplåtelseformer inom ett och samma hus eller kvarter så att de som vill ombilda till bostadsrätt gör det och de som vill behålla hyresrätt skall kunna få göra det.
En annan fråga i detta sammanhang är till vilket pris överlåtelsen skall ske. Har en hyresrättshavare bott i samma lägenhet eller område under lång tid, säg 10 år, bör köpeskillingen inskränka sig till det lån som belastar lägenheten. Upptrappning kan sedan ske med exempelvis 10 % per år till ett beräknat marknadsvärde för den som köper hyreslägenheten utan att ha flyttat in tidigare. Detta gäller särskilt när fastighetsägaren är ett allmännyttigt företag i kommunal regi, vilket ju skall verka utan vinstsyfte.
Propositionens lagförslag Bilaga 1
Av utskottet föreslagna ändringar i propositionens lagförslag Bilaga 2 Förslaget till bostadsrättslag
Regeringens förslag Utskottets förslag
2 kap. 10 §
10 § Den som i annat fall 10 § Den som i annat fall
än som sägs i 4 § än som sägs i 4 §
förvärvat en första stycket
bostadsrätt men vägrats förvärvat en
inträde i föreningen kan bostadsrätt men vägrats
inom en månad från den inträde i föreningen kan
dag han fick del av beslutet inom en månad från den
om detta hänskjuta tvisten dag han fick del av beslutet
till hyresnämnden. Detsamma om detta hänskjuta tvisten
gäller hyresgäst som till hyresnämnden. Detsamma
avses i 8 § och sådan gäller hyresgäst som
sökande som sägs i 9 avses i 8§ och sådan
§. sökande som sägs i
9§.
En bestämmelse om ogiltighet av en överlåtelse när medlemskap vägras finns i 6 kap. 5 §.
6 kap. 7 §
7 § Om bostadsrätten 7 § Om bostadsrätten efter uppsägning enligt 7 efter uppsägning enligt 7 kap. 18 § kan säljas kap. 18 § kan säljas på offentlig auktion, är på offentlig auktion, är bostadsrättshavaren inte bostadsrättshavaren inte skyldig att svara för de skyldig att svara för de förpliktelser som förpliktelser som åligger en innehavare av åligger en innehavare av bostadsrätten för bostadsrätten för längre tid än till det längre tid än till det månadsskifte som månadsskifte som inträffar närmast efter inträffar närmast efter tre månader från den dag sex månader från den dag då bostadsrättshavaren då bostadsrättshavaren blev skild från blev skild från lägenheten. lägenheten.
9 kap. 15 §
15 § Beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens fastighet skall fattas på en föreningsstämma, om inte något annat har bestämts i stadgarna.
I fråga om sådana I fråga om sådana åtgärder som innebär åtgärder som innebär en väsentlig en förändring av en förändring av en bostadsrättshavares bostadsrättshavares lägenhet gäller lägenhet gäller dock bestämmelserna i 7 kap. 7 bestämmelserna i 7 kap. 7 § och bestämmelserna i § och bestämmelserna i 16 § första stycket 2 16§ första stycket 2 detta kapitel. detta kapitel.
10 kap. 3 §
3 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 1. upplåter andelsrätt i strid med 1 kap. 8 §, 2. upplåter bostadsrätt i strid med 3 kap. 1 § eller 4 § eller 4 kap. 2§, 3. tar emot förskott i strid med 5 kap. 2 §, 4. bryter mot 9 kap. 6 § sista stycket,
5. inte för 5. underlåter att föra medlemsförteckning eller medlemsförteckning eller inte håller en sådan inte håller en sådan förteckning tillgänglig förteckning tillgänglig enligt 9 kap. 9 §, eller enligt 9 kap. 9 §, eller
6. inte för 6. underlåter att föra lägenhetsförteckning lägenhetsförteckning eller meddelar oriktig eller eller meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i utdrag vilseledande uppgift i utdrag enligt 9 kap. 11 §. enligt 9 kap. 11 §.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt
Regeringens förslag Utskottets förslag
8 §
Om kommunen inte anvisar någon bostadssökande eller om husägaren inte godtar den bostadssökande som kommunen anvisar eller inte kan träffa avtal med denne, är husägaren skyldig att upplåta lägenheten till kommunen om kommunen begär det.
Om annat inte avtalas, skall Om annat inte avtalas, skall upplåtelse till kommunen upplåtelse till kommunen anses ha skett vid den anses ha skett vid den tidpunkt då kommunens tidpunkt då kommunens begäran enligt första begäran enligt första stycket kommit husägaren stycket kommit husägaren till handa och på de till handa och på de villkor som angetts i villkor som angetts i meddelandet enligt 7 §. Om meddelandet enligt 7 §. Om upplåtelsen avser upplåtelsen avser bostadsrätt, skall den dock bostadsrätt, skall den dock inte anses ha skett innan de inte anses ha skett innan de förutsättningar är förutsättningar är uppfyllda som anges i 3 kap. 1 uppfyllda som anges i 3 kap. 1 § första stycket och 4 och 4 §§ samt 4 kap. 2 § samt 4 kap. 2 § § bostadsrättslagen bostadsrättslagen (1991:000). (1991:000).
Av reservanterna föreslagna ändringar i regeringens lagförslag m.m.
Bilaga 3
Reservation 1 (m, fp, c), (mom. 1) Förslaget till bostadsrättslag
Regeringens förslag Reservanternas förslag
1 kap. 2 §
2 § För registrering av 2 § För registrering av en bostadsrättsförening en bostadsrättsförening fordras att föreningen har fordras att föreningen har minst fem medlemmar. Dessutom minst tre medlemmar. Dessutom skall föreningen ha antagit skall föreningen ha antagit stadgar samt utsett styrelse stadgar samt utsett styrelse och minst en revisor. och minst en revisor.
1 kap. 5 §
5 § Om upprättande och registrering av ekonomisk plan som förutsättning för upplåtelse finns bestämmelser i 3 kap.
För registrering av För registrering av ekonomisk plan fordras att det ekonomisk plan fordras att det i föreningens hus kommer i föreningens hus kommer att finnas minst fem att finnas minst tre lägenheter avsedda att lägenheter avsedda att upplåtas med upplåtas med bostadsrätt. Vid bostadsrätt. Vid beräkningen av antalet beräkningen av antalet lägenheter som avses bli lägenheter som avses bli upplåtna med bostadsrätt upplåtna med bostadsrätt räknas som lägenhet räknas som lägenhet varje avskild enhet som är varje avskild enhet som är inrättad att varaktigt och inrättad att varaktigt och självständigt självständigt användas som bostad eller användas som bostad eller lokal. Garage, lager och andra lokal. Garage, lager och andra lägenheter som i första lägenheter som i första hand används som hand används som förvaringsutrymmen skall förvaringsutrymmen skall man dock bortse från. man dock bortse från.
Om föreningen har fler än ett hus, fordras det för registrering också att husen ligger så nära varandra att en ändamålsenlig samverkan kan ske mellan bostadsrättshavarna.
Reservanternas förslag till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt
Nuvarande lydelse Reservanternas förslag
2 §
2 § Lagen gäller inte om 2 § Lagen gäller inte om egendomen ägs av staten, egendomen ägs av staten, kommun, landstingskommun, kommun, landstingskommun, kommunalförbund, kommunalförbund, allmännyttigt allmännyttigt bostadsföretag eller bostadsföretag eller aktiebolag som helt ägs av aktiebolag som helt ägs av en kommun eller en kommun eller landstingskommun. Lagen landstingskommun. Lagen gäller inte heller om gäller inte heller om egendomen innehåller egendomen innehåller färre än fem färre än tre lägenheter. lägenheter.
Vid beräkning av antalet lägenheter enligt denna lag räknas som lägenhet varje avskild enhet som är inrättad att varaktigt och självständigt användas som bostad eller för annat ändamål. Från garage, lager och andra lägenheter som i första hand används som förvaringsutrymmen bortses.
Reservationerna 2 (m) och 3 (fp), (mom. 3)
Förslaget till bostadsrättslag
Regeringens förslag Reservanternas förslag
2 kap. 8 §
första stycket 3
3. sådana omständigheter 3. sådana omständigheter föreligger att en föreligger att en bostadsrättsförening bostadsrättsförening enligt 3 eller 4 § kan enligt 3 § kan vägra den vägra den som som förvärvat förvärvat bostadsrätt bostadsrätt inträde i inträde i föreningen. föreningen.
2 kap. 10 §
10 § Den som i annat fall 10 § Den som än som sägs i 4 § förvärvat en förvärvat en bostadsrätt men vägrats bostadsrätt men vägrats inträde i föreningen kan inträde i föreningen kan inom en månad från den inom en månad från den dag han fick del av beslutet dag han fick del av beslutet om detta hänskjuta tvisten om detta hänskjuta tvisten till hyresnämnden. till hyresnämnden. Detsamma gäller hyresgäst som avses i 8 § och sådan sökande som sägs i 9 §.
En bestämmelse om ogiltighet av en överlåtelse när medlemskap vägras finns i 6 kap. 5 §.
7 kap. 10 §
första stycket
10 § En 10 § En bostadsrättshavare får bostadsrättshavare får upplåta hela sin upplåta hela sin lägenhet i andra hand lägenhet i andra hand endast om styrelsen ger sitt endast om styrelsen ger sitt samtycke. Detta gäller samtycke. även i de fall som avses i 6 § andra stycket.
Reservation 4 (v), (mom. 3)
Förslaget till bostadsrättslag
Regeringens förslag Reservantens förslag
2 kap. 4 §
4 § En juridisk person som 4 § En juridisk person som har förvärvat har förvärvat bostadsrätt till en bostadsrätt till en bostadslägenhet, som inte bostadslägenhet, som inte är avsedd för är avsedd för fritidsändamål, får fritidsändamål, skall vägras inträde i vägras inträde i föreningen även om de i föreningen även om de i 3§ angivna 3§ angivna förutsättningarna för förutsättningarna för medlemskap är uppfyllda. medlemskap är uppfyllda.
En kommun eller en landstingskommun som har förvärvat bostadsrätt till en bostadslägenhet får inte vägras inträde i föreningen.
2 kap. 8 §
första stycket 3
3. sådana omständigheter 3. sådana omständigheter föreligger att en föreligger att en bostadsrättsförening bostadsrättsförening enligt 3 eller 4 § kan enligt 3 § kan eller enligt vägra den som 4 § skall vägra den som förvärvat bostadsrätt förvärvat bostadsrätt inträde i föreningen. inträde i föreningen.
2 kap. 10 §
10 § Den som i annat fall 10 § Den som i annat fall
än som sägs i 4 § än som sägs i 4 §
förvärvat en första stycket
bostadsrätt men vägrats förvärvat en
inträde i föreningen kan bostadsrätt men vägrats
inom en månad från den inträde i föreningen kan
dag han fick del av beslutet inom en månad från den
om detta hänskjuta tvisten dag han fick del av beslutet
till hyresnämnden. Detsamma om detta hänskjuta tvisten
gäller hyresgäst som till hyresnämnden. Detsamma
avses i 8§ och sådan gäller hyresgäst som
sökande som sägs i avses i 8§ och sådan
9§. sökande som sägs i
9§.
En bestämmelse om ogiltighet av en överlåtelse när medlemskap vägras finns i 6 kap. 5 §.
6 kap. 3 §
3 § En juridisk person som 3 § En juridisk person som är medlem i en är medlem i en bostadsrättsförening bostadsrättsförening får inte utan samtycke av får inte genom föreningens styrelse genom överlåtelse överlåtelse förvärva bostadsrätt förvärva bostadsrätt till en bostadslägenhet som till en bostadslägenhet som inte är avsedd för inte är avsedd för fritidsändamål. Vad nu fritidsändamål. Vad nu sagts gäller inte när sagts gäller inte när förvärvaren är kommun förvärvaren är kommun eller landstingskommun. eller landstingskommun.
7 kap. 10 §
första stycket
10 § En 10 § En bostadsrättshavare får bostadsrättshavare får upplåta hela sin upplåta hela sin lägenhet i andra hand lägenhet i andra hand endast om styrelsen ger sitt endast om styrelsen ger sitt samtycke. Detta gäller samtycke. även i de fall som avses i 6 § andra stycket.
Reservation 8 (m, fp), (mom. 8)
Regeringens förslag Reservanternas förslag
7 kap. 10 §
andra stycket
Styrelsens samtycke krävs Styrelsens samtycke krävs
inte, om lägenheten är inte, om lägenheten är
avsedd för permanentboende avsedd för permanentboende
och bostadsrätten till och bostadsrätten till
lägenheten innehas av en lägenheten innehas av en
kommun eller landstingskommun. medlem i
Styrelsen skall dock genast bostadsrättsföreningen,
underrättas om en kommun eller en
upplåtelsen. landstingskommun. Styrelsen
skall dock genast
underrättas om
upplåtelsen.
Reservation 9 (m), (mom. 11)
Förslaget till bostadsrättslag
Regeringens förslag Reservanternas förslag
9 kap. 15 §
15 § Beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens fastighet skall fattas på en föreningsstämma, om inte något annat har bestämts i stadgarna.
I fråga om sådana I fråga om sådana åtgärder som innebär åtgärder som innebär en väsentlig en väsentlig förändring av en förändring av en bostadsrättshavares bostadsrättshavares lägenhet gäller dock lägenhet gäller dock bestämmelserna i 7 kap. 7 bestämmelserna i 7 kap. 7 § och bestämmelserna i § och bestämmelserna i 16§ första stycket 2 16§ första stycket 2 och detta kapitel. 3 detta kapitel.
9 kap. 16 §
16 § För att ett beslut i en fråga som anges i denna paragraf skall vara giltigt krävs att det har fattats på en föreningsstämma och att följande bestämmelser har iakttagits.
1. Om beslutet innebär ändring av någon insats och medför rubbning av det inbördes förhållandet mellan insatserna, skall samtliga bostadsrättshavare som berörs av ändringen ha gått med på beslutet. Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de berörda bostadsrättshavarna har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.
2. Om beslutet innebär att 2. Om beslutet innebär att en lägenhet som en lägenhet som upplåtits med upplåtits med bostadsrätt kommer att bostadsrätt kommer att förändras eller i sin undergå försämring av helhet behöva tas i inte ringa betydelse med anspråk av föreningen anledning av en om- eller med anledning av en om- eller tillbyggnad skall tillbyggnad skall bostadsrättshavaren ha bostadsrättshavaren ha gått med på beslutet. gått med på beslutet. Om bostadsrättshavaren inte ger sitt samtycke till ändringen, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.
3. Om beslutet innebär att
en lägenhet som
upplåtits med
bostadsrätt i annat fall
kommer att väsentligt
förändras och
bostadsrättshavaren inte
har gått med på beslutet
blir det ändå giltigt om
minst två tredjedelar av de
röstande har gått med
på beslutet.
3. Om beslutet innebär 4. Om beslutet innebär utvidgning av föreningens utvidgning av föreningens verksamhet, skall minst två verksamhet, skall minst två tredjedelar av de röstande tredjedelar av de röstande ha gått med på beslutet. ha gått med på beslutet.
4. Om beslutet innebär 5. Om beslutet innebär överlåtelse av ett hus överlåtelse av ett hus som tillhör föreningen, som tillhör föreningen, i vilket det finns en eller i vilket det finns en eller flera lägenheter som är flera lägenheter som är upplåtna med upplåtna med bostadsrätt, skall beslutet bostadsrätt, skall beslutet ha fattats på det sätt ha fattats på det sätt som gäller för beslut om som gäller för beslut om likvidation enligt 11 kap. 1 likvidation enligt 11 kap. 1 § lagen (1987:667) om § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. ekonomiska föreningar. Minst två tredjedelar av Minst två tredjedelar av bostadsrättshavarna i det bostadsrättshavarna i det hus som skall överlåtas hus som skall överlåtas skall dock alltid ha gått skall dock alltid ha gått med på beslutet. med på beslutet.
5. Om det i stadgarna finns 6. Om det i stadgarna finns ytterligare något villkor ytterligare något villkor för att ett beslut enligt för att ett beslut enligt 1--4 skall vara giltigt, 1--5 skall vara giltigt, gäller även det. gäller även det.
Föreningen skall genast Föreningen skall genast underrätta den som har pant underrätta den som har pant i bostadsrätten och som i bostadsrätten och som är känd för är känd för föreningen om ett beslut föreningen om ett beslut enligt första stycket 2 enligt första stycket 2, 3 eller 4. eller 5.
Reservation 10 (fp), (mom. 11)
Förslaget till bostadsrättslag
Regeringens förslag Reservanternas förslag
9 kap. 16 §
första stycket 2
2. Om beslutet innebär att 2. Om beslutet innebär att
en lägenhet som en lägenhet som
upplåtits med upplåtits med
bostadsrätt kommer att bostadsrätt kommer att
förändras eller i sin förändras eller i sin
helhet behöva tas i helhet behöva tas i
anspråk av föreningen anspråk av föreningen
med anledning av en om- eller med anledning av en om- eller
tillbyggnad skall tillbyggnad skall
bostadsrättshavaren ha bostadsrättshavaren ha
gått med på beslutet. Om gått med på beslutet. Om
bostadsrättshavaren inte bostadsrättshavaren inte
ger sitt samtycke till ger sitt samtycke till
ändringen, blir beslutet ändringen, blir beslutet
ändå giltigt om minst ändå giltigt om minst
två tredjedelar av de två tredjedelar av
röstande har gått med medlemmarna i
på beslutet och det bostadsrättsföreningen
dessutom har godkänts av har gått med på beslutet
hyresnämnden. och det dessutom har
godkänts av tingsrätten.
Reservation 11 (m), (mom. 12)
Förslaget till bostadsrättslag
Regeringens förslag Reservanternas förslag
9 kap. 17 §
17 § Ett stämmobeslut enligt 16 § första stycket 2 skall på begäran av föreningen godkännas av hyresnämnden, om förändringen är angelägen och syftet med åtgärden inte skäligen kan tillgodoses på något annat sätt samt beslutet inte är oskäligt mot bostadsrättshavaren. Kan förändringen anses vara av liten betydelse för bostadsrättshavaren, får hyresnämnden dock lämna godkännande, om åtgärden inte skäligen kan tillgodoses på något annat sätt. Nämnden får förena ett beslut om godkännande med villkor.
Begär 17 § Begär bostadsrättshavaren att bostadsrättshavaren att föreningen skall lösa in föreningen skall lösa in bostadsrätten, får bostadsrätten och godkännande lämnas innebär beslutet enligt 16 endast med villkor om § första stycket 2 att inlösen, såvida inte lägenheten i sin helhet bostadsrättshavaren får tas i anspråk av skäligen bör kunna godta föreningen, skall förändringen ändå. inlösen ske. Innebär nämndens godkännande att lägenheten i sin helhet får tas i anspråk av föreningen, skall godkännandet lämnas med villkor att inlösen sker.
9 kap. 18 §
18 § Talan om ersättning 18 § Talan om ersättning vid inlösen eller för vid inlösen eller för intrång eller för annan intrång eller för annan skada som en skada som en bostadsrättshavare orsakas bostadsrättshavare orsakas med anledning av ett beslut om med anledning av ett beslut godkännande enligt 16 § enligt 16 § första första stycket 2 skall stycket 2 och 3 skall väckas vid väckas vid fastighetsdomstolen. I fastighetsdomstolen. I fråga om inlösen och fråga om inlösen och ersättning gäller ersättning gäller expropriationslagen (1972:719) expropriationslagen (1972:719) i tillämpliga delar, dock i tillämpliga delar, dock med undantag för 4 kap. 3 med undantag för 4 kap. §. 3§.
Reservation 13 (c), (mom. 12)
Förslaget till bostadsrättslag
Regeringens förslag Reservanternas förslag
9 kap. 17 §
första stycket
17 § Ett stämmobeslut 17 § Ett stämmobeslut enligt 16§ första enligt 16§ första stycket 2 skall på stycket 2 skall på begäran av föreningen begäran av föreningen godkännas av godkännas av hyresnämnden, om hyresnämnden, om förändringen är förändringen är angelägen och syftet med angelägen och syftet med åtgärden inte åtgärden inte skäligen kan tillgodoses skäligen kan tillgodoses på något annat sätt på något annat sätt samt beslutet inte är samt beslutet inte är oskäligt mot oskäligt mot bostadsrättshavaren. Kan bostadsrättshavaren. förändringen anses vara Nämnden får förena av liten betydelse för ett beslut om godkännande bostadsrättshavaren, får med villkor. hyresnämnden dock lämna godkännande, om åtgärden inte skäligen kan tillgodoses på något annat sätt. Nämnden får förena ett beslut om godkännande med villkor.
Reservation 14 (v), (mom. 12)
Förslaget till bostadsrättslag
Regeringens förslag Reservantens förslag
9 kap. 17 §
första stycket
17 § Ett stämmobeslut 17 § Ett stämmobeslut enligt 16§ första enligt 16§ första stycket 2 skall på stycket 2 skall på begäran av föreningen begäran av föreningen godkännas av godkännas av hyresnämnden, om hyresnämnden, om förändringen är förändringen är angelägen och syftet med synnerligen angelägen och åtgärden inte syftet med åtgärden inte skäligen kan tillgodoses skäligen kan tillgodoses på något annat sätt på något annat sätt samt beslutet inte är samt beslutet inte är oskäligt mot oskäligt mot bostadsrättshavaren. Kan bostadsrättshavaren. förändringen anses vara Nämnden får förena av liten betydelse för ett beslut om godkännande bostadsrättshavaren, får med villkor. hyresnämnden dock lämna godkännande, om åtgärden inte skäligen kan tillgodoses på något annat sätt. Nämnden får förena ett beslut om godkännande med villkor.
Reservation 17 (m, v, mp), (mom. 16)
Förslaget till bostadsrättslag
Regeringens förslag Reservanternas förslag
9 kap. 12 §
12 § Bestämmelserna om en förenings ledning i 6 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller i fråga om bostadsrättsföreningar med följande undantag:
1. Av styrelsens ledamöter 1. Om inte något annat har
skall alltid minst två bestämts i stadgarna, kan
eller, om styrelsen består bostadsrättshavarens make
av mindre än fem eller sambo vara
ledamöter, minst en styrelseledamot eller
väljas på suppleant för
föreningsstämma. styrelseledamot, även om
maken eller sambon inte är
2. Om inte något annat har medlem i föreningen.
bestämts i stadgarna, kan
bostadsrättshavarens make
eller sambo vara
styrelseledamot eller
suppleant för
styrelseledamot, även om
maken eller sambon inte är
medlem i föreningen.
3. Bestämmelserna om 2. Bestämmelserna om verkställande direktör verkställande direktör gäller inte. gäller inte.
Reservation 19 (v), (mom. 18)
Förslaget till bostadsrättslag
Regeringens förslag Reservantens förslag
7 kap. 18 §
3. om lägenheten används 3. om lägenheten används i strid med 6 eller 8 §, i strid med 6 §,
Reservation 23 (m, fp, c), (mom. 22)
Förslaget till bostadsrättslag
Regeringens förslag Reservanternas förslag
9 kap. 19 §
19 § En 19 § En bostadsrättsförenings bostadsrättsförenings beslut att förvärva en beslut att förvärva en hyresfastighet för hyresfastighet för ombildning av hyresrätt ombildning av hyresrätt till bostadsrätt skall till bostadsrätt skall fattas på en fattas på en föreningsstämma. föreningsstämma. Beslutet är giltigt om Beslutet är giltigt om minst två tredjedelar av minst hälften av hyresgästerna i de uthyrda hyresgästerna i de uthyrda lägenheter som omfattas av lägenheter som omfattas av förvärvet har gått förvärvet har gått med på beslutet. Dessa med på beslutet. Dessa hyresgäster skall vara hyresgäster skall vara medlemmar i medlemmar i bostadsrättsföreningen. bostadsrättsföreningen. Vid beräkningen av antalet Vid beräkningen av antalet lägenheter tillämpas 1 lägenheter tillämpas 1 kap. 5 § andra stycket. kap. 5 § andra stycket.
Protokollet från föreningsstämman skall innehålla uppgift om hur beräkningen av rösterna har skett och hållas tillgängligt för hyresgästerna och fastighetsägaren.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt
Regeringens förslag Reservanternas förslag
3 §
Om hyresgäster har intresse av att förvärva fast egendom för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt får detta anmälas till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsboken. Intresseanmälan skall för hyresgästernas räkning göras av en bostadsrättsförening.
Föreningen skall till sin anmälan foga ett intyg av föreningens styrelse om
1. hur många lägenheter som finns i den fasta egendom som anmälan omfattar,
2. att hyresgästerna i 2. att hyresgästerna i minst två tredjedelar av de minst hälften av de uthyrda uthyrda lägenheterna lägenheterna skriftligen skriftligen har förklarat har förklarat sig sig intresserade av en intresserade av en ombildning ombildning av hyresrätt av hyresrätt till till bostadsrätt, och att bostadsrätt, och att dessa dessa hyresgäster är hyresgäster är medlemmar medlemmar i i bostadsrättsföreningen. bostadsrättsföreningen.
Reservation 26 (v), (mom. 23)
Förslaget till bostadsrättslag
Regeringens förslag Reservantens förslag
9 kap. 19 §
19 § En 19 § En bostadsrättsförenings bostadsrättsförenings beslut att förvärva en beslut att förvärva en hyresfastighet för hyresfastighet för ombildning av hyresrätt ombildning av hyresrätt till bostadsrätt skall till bostadsrätt skall fattas på en fattas på en föreningsstämma. föreningsstämma. Beslutet är giltigt om Beslutet är giltigt om alla minst två tredjedelar av hyresgäster i de uthyrda hyresgästerna i de uthyrda lägenheter som omfattas av lägenheter som omfattas av förvärvet har gått förvärvet har gått med på beslutet. med på beslutet. Dessa Hyresgästerna skall vara hyresgäster skall vara medlemmar i medlemmar i bostadsrättsföreningen. bostadsrättsföreningen. Vid beräkningen av antalet Vid beräkningen av antalet lägenheter tillämpas 1 lägenheter tillämpas 1 kap. 5 § andra stycket. kap. 5 § andra stycket.
Protokollet från föreningsstämman skall innehålla uppgift om hur beräkningen av rösterna har skett och hållas tillgängligt för hyresgästerna och fastighetsägaren.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt
Regeringens förslag Reservantens förslag
3 §
Om hyresgäster har intresse av att förvärva fast egendom för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt får detta anmälas till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsboken. Intresseanmälan skall för hyresgästernas räkning göras av en bostadsrättsförening.
Föreningen skall till sin anmälan foga ett intyg av föreningens styrelse om
1. hur många lägenheter som finns i den fasta egendom som anmälan omfattar,
2. att hyresgästerna i 2. att alla hyresgästerna i minst två tredjedelar av de de uthyrda lägenheterna uthyrda lägenheterna skriftligen har förklarat skriftligen har förklarat sig intresserade av en sig intresserade av en ombildning av hyresrätt ombildning av hyresrätt till bostadsrätt, och att till bostadsrätt, och att hyresgästerna är dessa hyresgäster är medlemmar i medlemmar i bostadsrättsföreningen. bostadsrättsföreningen.