Nordiskt samarbete
Betänkande 1995/96:UU23
Utrikesutskottets betänkande
1995/96:UU23
Nordiskt samarbete
Innehåll
1995/96 UU23
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas Nordiska rådets svenska delegations berättelse (redog. 1995/96:NR1) angående verksamheten efter den 44:e sessionen i mars 1994 och till och med den 47:e sessionen i november 1995. Fyra motioner har väckts med anledning av berättelsen.
I betänkandet behandlas även ett antal motioner som väckts under allmänna motionstiden 1994/95.
Utskottet konstaterar i betänkandet att Nordiska rådet genomgått stora förändringar under den tid som berättelsen avser. Vidare framhåller utskottet att Sveriges och Finlands medlemskap i EU innebär att nya möjligheter öppnas för nordiskt samarbete inom en europeisk ram.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger berättelsen till handlingarna. Samtliga motioner anses besvarade eller avstyrks.
Berättelsen
I Nordiska rådets svenska delegations berättelse redogörs för verksamheten efter Nordiska rådets 44:e session i mars 1994 och till och med den 47:e sessionen i november 1995.
Motionerna
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994/95
1994/95:K507 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stödja samernas ansökan om medlemskap i Nordiska rådet,
1994/95:K508 av Ulf Björklund och Rolf Åbjörnsson (kds) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i Nordiska rådet bör verka för att samerna i de nordiska länderna erkänns som ursprungsbefolkning och därtill ges eget fullt medlemskap i rådet,
1994/95:K509 av Pär-Axel Sahlberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skapa plats för samerna vid Nordiska rådets bord,
1994/95:U502 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige bör vägra efterfölja eventuella hot om att avskaffa den nordiska passfriheten,
1994/95:U503 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det framtida nordiska samarbetet,
1994/95:U701 av Eva Flyborg och Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att flytta Nordiska rådets presidiesekretariat i Stockholm och Nordiska ministerrådets sekretariat i Köpenhamn till Göteborg.
1994/95:U702 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att verka för rationella lösningar som innebär att nordiskt samarbete förstärks,
2. att riksdagen - innan Nordiska rådets nya konstitution är beslutad - avslår regeringens propåer om kraftiga nedskärningar i Nordiska rådets budget,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att verka för ett starkt samarbete mellan Nordens länder, EU:s parlamentariker m.fl. genom att ordna formella och informella "mötesplatser" såsom t.ex. gemensamma sammankomster i samband med Nordiska rådets årliga möte.
1994/95:U704 av Per-Ola Eriksson och Lars Leijonborg (c, fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen och tillämpningen av det regelverk som påverkar nordiska medborgares rättigheter vid EU:s yttre gränser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stående instruktioner beträffande det nordiska samarbetets betydelse vid utformandet av svenska positioner i EU-samarbetet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nordisk samordning och arbetsfördelning vid beslut om rationalisering av den statliga verksamheten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nordiskt samarbete för att trygga miljön i Nordens närområde.
Motioner väckta med anledning av Redogörelse till riksdagen 1995/96:NR1
1995/96:U39 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nominering av ledamöter i Europaparlamentet till Nordiska rådet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riksdagsutskottens roll i det nordiska samarbetet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samarbete med parlamentariker från Estland, Lettland och Litauen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i övrigt anförts om fortsatt reformering av Nordiska rådet.
1995/96:U40 av Bodil Francke Ohlsson (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Nordiska rådet i upprättandet av en plan för ett miljövänligt energisystem prioriterar lokala förnyelsebara energikällor framför byggandet av ett naturgasnät mellan Norge, Sverige och Finland med eventuell utsträckning till de baltiska länderna.
1995/96:U41 av Marianne Samuelsson och Barbro Johansson (mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att den nordiske samarbetsministern ges i uppdrag att i samråd med motsvarande ministrar i övriga nordiska länder utreda frågan om direktval till Nordiska rådet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att samarbetet mellan de officiella och frivilliga organen för nordiskt samarbete bör intensifieras och formaliseras för att förstärka den folkliga förankringen av nordiska frågor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Schengensamarbetet bör bli föremål för en grundlig debatt och konsekvensanalys i Nordiska rådet och de utskott som berörs av frågan.
1995/96:U42 av Elver Jonsson och Anne Wibble (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen, för att förbättra uppföljningen av Nordiska rådets beslut, tar ett tydligare ansvar för den nationella uppföljningen av dessa,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen, i samband med kammarens behandling av Nordiska rådets svenska delegations berättelse, redogör för av regeringen vidtagna åtgärder med anledning av de i berättelsen redovisade rekommendationerna och framställningarna.
Berättelsen
Av Nordiska rådets svenska delegations berättelse framgår bl.a. följande:
Under den period berättelsen omfattar har Nordiska rådet fattat beslut om den mest omfattande omorganisationen i sin historia. Mot bakgrund av den nya situation som inträtt sedan, förutom Danmark, även Finland (inklusive Åland) och Sverige blivit medlemmar i EU, medan övriga nordiska länder respektive självstyrande områden är anknutna genom EES-avtalet eller i annan form, har rådet fattat beslut som innebär precisering av det nordiska samarbetet och konkretisering av innehållet. I berättelsen framhålls att effektivt resursutnyttjande och stärkande av den nordiska dimensionen i europeiskt och annat internationellt samarbete har varit viktiga riktlinjer för reform arbetet.
Rådet har antagit betydelsefulla ändringar av sin arbetsordning vilka bl.a. innebär att det skall hållas endast en årlig session och därutöver temakonferenser m.m. som komplement för frågor av särskild politisk vikt. Den mest omfattande förändringen - och den som för det löpande arbetet framöver får de största konsekvenserna - är en ny utskottsindelning. Förändringen innebär att tre utskott för de tre geografiska huvudområdena/pelarna inrättas: ett Nordenutskott, ett närområdesutskott och ett Europautskott.
I berättelsen anförs att den nya utskottsindelningen innebär både en koncentration till politiskt viktiga områden och en breddning av rådets verksamhet till närområdet och Europa. Samarbetet inom Norden bygger på och utvecklar den värdegemenskap som finns mellan alla nordiska folk och får sitt främsta uttryck i kulturell och språklig gemenskap och en likartad syn på demokrati, miljö och grundläggande sociala rättigheter. Närområdesutskottet skall behandla frågor om Östersjöregionen och Arktis, inklusive Barentsområdet. Ett utbyggt samarbete med de baltiska staterna och nordvästra Ryssland är ett viktigt bidrag till stabilitet och demokrati i regionen. Europautskottet skall behandla frågor av betydelse i första hand för arbetet inom EU/EES, där de nordiska länderna har en värdegemenskap och sammanfallande intressen. Det nordiska samarbetet skall utgöra en plattform för initiativ i frågor där länderna önskar påverka den europeiska dagordningen.
I berättelsen framhålls att, som en fortsättning på den utveckling som pågått under flera år, partigruppernas roll i berednings- och beslutsprocessen kommer att förstärkas. Partigrupperna nominerar enligt de nya reglerna kandidater till samtliga val som görs av plenarförsamlingen. Presidiets ställning som rådets ledningsorgan stärks.
Sammanfattningsvis präglas, enligt berättelsen, de beslutade reformerna av rådets organisation och arbetssätt av en strävan till smidigare beredning, rationalisering och koncentration kring politiskt väsentliga frågor. Förändringarna gäller från den 1 januari 1996. Den nya situationen i och kring Norden innebär nya utmaningar, och Nordiska rådets medlemmar kan förutses använda sig av de nya arbetsformerna för att möta dessa.
En av juridiska utskottets mest omfattande arbetsuppgifter under perioden har varit jämställdhetsfrågorna, främst arbetet med ministerrådets program för jämställdhetssamarbetet i Norden 1995-2000 och deltagandet i Nordiskt Forum 1994 i Åbo. Av berättelsen framgår också att utskottet har prioriterat frågor om EU.
Kulturutskottets dagordning har under hela verksamhetsperioden dominerats av frågan om det framtida nordiska kultursamarbetet. I berättelsen framhålls avtalet om ömsesidigt tillträde till högre utbildning i Norden. Avtalet har, enligt berättelsen, aktivt understötts av kulturutskottet och vuxit fram i nära kontakt och konstruktiv samverkan mellan råd och ministerråd.
Under året har socialutskottet behandlat frågor bl.a. i samband med migrationen runt Östersjön. Utskottet har understrukit att migrations-, flykting- och biståndsfrågor bör betraktas utifrån ett helhetsperspektiv och engagerat sig för en nordisk samordning av migrations- och invandrarfrågor.
De viktigaste arbetsuppgifterna inom ekonomiska utskottets område har varit sysselsättningsfrågor, EU-frågor, energifrågor och förhållandet till de baltiska och centraleuropeiska länderna. Av berättelsen framgår att utskottet tillsammans med miljöutskottet anordnat en gemensam konferens om energi och miljö med deltagare från Baltikum och Ryssland.
Miljöutskottet har under det gångna eret fäst stor vikt vid begreppet sektorsintegrering, dvs. integrering av miljöarbetet i de olika samhällssektorerna. Utskottet har ägnat fortsatt uppmärksamhet åt samarbetet om Östersjöns rening, särskilt behovet av nordisk och nationell finansiering i samverkan med internationella finansieringsinstitut.
De utökade befogenheterna för Nordiska rådet att inom ramen för budgeten göra omfördelningar har varit ett viktigt inslag i budgetutskottets arbete. Utskottet, som har det överordnade ansvaret för behandlingen av ministerrådets budgetförslag, har arbetat mycket med budgetproceduren och med koordineringen av partigruppernas och fackutskottens synpunkter.
Nordiska rådets svenska delegations kansli har under verksamhetsperioden förts till riksdagens internationella kansli och har samtidigt upphört som egen myndighet. Detta har enligt berättelsen skett bl.a. för att markera bandet mellan nordiska, europeiska och övriga internationella frågor.
Berättelsen omfattar redogörelser från 45:e, 46:e och 47:e sessionerna samt från den 5:e extrasessionen. Vidare anges de rekommendationer, yttranden och interna beslut som antagits av utskotten. Därjämte redovisas Nordiska rådets litteraturpris och musikpris samt dess natur- och miljöpris.
Utskottet
Nordiska rådets organisation och verksamhet
Motionerna
I motion U702 (fp) från allmänna motionstiden framhålls den erfarenhet av mellanfolkligt samarbete som finns i Norden. Norden har bl.a. spelat en roll i det globala fredsarbetet. Genom att Finland och Sverige nu är EU-medlemmar har en ny situation uppstått, som enligt motionären gör det naturligt att även EU- frågor förs upp på Nordiska rådets dagordning. Det är bl.a. mot denna bakgrund som behov finns för en reformering av det nordiska samarbetet. Sverige bör verka för rationella lösningar som innebär att nordiskt samarbete förstärks (yrkande 1). Innan Nordiska rådets nya konstitution är beslutad bör riksdagen avslå regeringens propåer om kraftiga nedskärningar i Nordiska rådets budget (yrkande 2).
I följdmotionen U39 (m) föreslås att parlamentariker från de baltiska staterna regelbundet bör inbjudas dels till Nordiska rådets session, dels till relevanta utskottsmöten för att stärka samarbetet mellan Norden och de baltiska staterna. Vid behov kan en del av den årliga sessionen av Nordiska rådet ägnas åt en särskild baltisk samarbetssession. De baltiska parlamentarikerna skall vara välkomna att delta under hela mötet (yrkande 3).
I samma motion, U39 (m), finns ytterligare förslag om fortsatt reformering av Nordiska rådet. Bland annat framförs att rådsstyrelsen skall bestå av proportionellt valda företrädare från partigrupperna. Rådsstyrelsen skall hantera den gemensamma administrationen och ekonomin. Den skall också bära ansvaret för de organ som är direkt underställda Nordiska rådet. Ärenden för rådets behandling initieras enligt följande:
- genom regeringarna
- genom utskotten i de nordiska parlamenten
- genom partigrupperna.
Motionärerna yrkar att vad som anförts om fortsatt reformering av Nordiska rådet ges regeringen till känna (yrkande 4).
I motion U702 (fp) begärs ett tillkännagivande om att ett starkt samarbete mellan Nordens länder, EU:s parlamentariker m.fl. kan ordnas genom formella och informella mötesplatser , såsom t.ex. gemensamma sammankomster i samband med Nordiska rådets årliga möte (yrkande 3).
I motion 701 (fp) föreslås att Nordiska rådets presidiesekretariat i Stockholm och Nordiska ministerrådets sekretariat i Köpenhamn flyttas till Göteborg. I motionen framhålls att Göteborg med sina goda kommunikationer, sitt centrala läge och sitt värdskap för ett par nordiska institutioner borde utgöra en naturlig knutpunkt för ett ökat nordiskt samarbete.
Utskottets överväganden
Den period redogörelsen omfattar har varit händelserik. Sverige och Finland har blivit medlemmar i Europeiska unionen medan Norge har valt att stå utanför. I det reformarbete som har drivits inom Nordiska rådet har effektivt resursutnyttjande och stärkande av den nordiska dimensionen i europeiskt och annat internationellt samarbete varit viktiga riktlinjer.
Utskottet konstaterar att Nordiska rådet har fattat beslut om stora förändringar under den period som berättelsen omfattar. Tre områden kan sägas utgöra hörnstenar för det framtida samarbetet inom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet:
- Samarbete inom Norden. Samarbete som bygger på den värdegemenskap som finns mellan de nordiska folken och som får sitt främsta uttryck i kulturell och språklig gemenskap och en likartad syn på demokrati och grundläggande rättigheter. Hit hör också samverkan kring samhällsuppgifter där samnordiska lösningar ger fördelar och ett mervärde framför andra arrangemang, nationella eller på en bredare internationell bas.
- Norden och Europa/EU/EES. Konsultation och samverkan i frågor av betydelse för arbetet inom EU/EES, där de nordiska länderna har en värdegemenskap och sammanfallande intressen.
- Norden och dess närområden; samverkan i internationella fora. Samverkan till förmån för utvecklingen i Nordens närområden - Arktis, Östersjöregionen och Barentsområdet - som bidrag till stabilitet och demokrati och till en utveckling i harmoni med miljöhänsyn.
Nordiska rådets nya utskottsindelning svarar mot dessa tre områden. De nya utskotten är sålunda ett Nordenutskott, ett närområdesutskott samt ett Europautskott.
Vidare innebär omorganisationen att partigruppernas roll i berednings- och beslutsprocessen kommer att förstärkas. Enligt de nya reglerna nominerar partigrupperna kandidater till samtliga val som görs av plenarförsamlingen.
Ett av de tre utskotten kommer alltså att ägna sig åt Europafrågor. Den nya organisationen innebär sammantaget att det nordiska samarbetet förstärks på viktiga områden.
Nordiska rådets nya konstitution är beslutad och genomförd sedan den 1 januari 1996. Erfarenheterna av den nya organisationen bör avvaktas innan nya förändringar görs. Vidare noterar utskottet att de nordiska samordningsministrarna har kommit överens om en nedskärning av Nordiska rådets budget med tjugo miljoner kronor för 1997.
Med hänvisning till det anförda anses motion U702 (fp) yrkande 1 besvarat. Också motion U39 (m) yrkande 4 anses därmed besvarat.
Utskottet avstyrker motion U702 (fp) yrkande 2.
Utskottet ser positivt på vikten av samarbete mellan de nordiska länderna och övriga Europa, inte minst med de baltiska länderna. Att det nordiska samarbetet även i fortsättningen kommer att bereda viktiga mötesplatser för nordiska politiker och andra torde vara klart. Ett av de tre nya utskotten är ett närområdesutskott. Detta utskott skall bl.a. ägna sig åt Östersjöregionen. Detta är ett av många bevis på hur högt samarbetet med de baltiska staterna värderas. Företrädare för närområdesutskottet deltog i det baltisk-nordiska samarbetsmötet i Vilnius i mitten av april 1996. Hur Nordiska rådet utformar sina sessioner och andra sammankomster ankommer dock i första hand på Nordiska rådet självt att avgöra.
Därmed anses motion U702 (fp) yrkande 3 besvarat. Även motion U39 (m) yrkande 3 anses därmed besvarat.
Utskottet har tidigare behandlat yrkanden med samma innebörd som i motion U701 (fp). I det av riksdagen godkända betänkandet 1993/94:UU6 avstyrktes yrkandena med hänvisning till att Göteborg ej varit aktuellt i de diskussioner om en eventuell omlokalisering som då fördes på nordisk nivå samt att något beslut i frågan inte borde fattas av de nationella parlamenten i enskildhet. Beslut har nu fattats om att Nordiska rådets presidiesekretariat skall flytta från Stockholm till Köpenhamn under andra halvåret 1996.
Mot bakgrund av det anförda avstyrks motion U701 (fp).
Vissa frågor rörande förhållandet mellan de nationella parlamenten och regeringarna å ena sidan och Nordiska rådet å den andra
Motionerna
I motion U39 (m) framhålls att Nordiska rådet skall främja ett kontinuerligt samarbete mellan de nationella parlamenten. Det kan enligt motionärerna ske genom att de traditionella utskotten i de olika nordiska parlamenten samarbetar med varandra. Ordförandelandets utskott utövar ett aktivt ledarskap och ansvarar för den politiska agendan. Initiativen tas i de nationella utskotten och frågorna bereds av dessa gemensamt. Förslag lämnas till rådets styrelse för beslut i Nordiska rådet. Vidare menar motionärerna att ordförandelandets utskottskansli skall ha det administrativa ansvaret för samarbetet inom sitt område under ett år. Vad som anförts om riksdagsutskottens roll i det nordiska samarbetet bör enligt motionärerna ges regeringen till känna (yrkande 2).
I motion U42 (fp) framhålls att det på verkställighetsplanet ibland förekommer ett dubbelarbete t.ex. genom bristfällig koordinering av nordiska och nationella insatser i Nordens närområden. För att förbättra uppföljningen av Nordiska rådets beslut bör regeringen, enligt motionärerna, ta ett tydligare ansvar för den nationella uppföljningen av dessa beslut (yrkande 1).
Vidare föreslås att regeringen, i samband med kammarens behandling av Nordiska rådets svenska delegations berättelse, redogör för av regeringen vidtagna åtgärder med anledning av de i berättelsen redovisade rekommendationerna och framställningarna (yrkande 2).
I motion U39 (m) föreslås att kretsen av valbara till Nordiska rådet utökas med de folkvalda EU-parlamentarikerna (yrkande 1).
Den nordiska samordningsministern bör enligt motion U41 (mp) ges i uppdrag att i samråd med motsvarande ministrar i övriga nordiska länder utreda frågan om direktval till Nordiska rådet. Enligt motionärerna skulle de nordiska frågorna upplevas som än mer angelägna och det nordiska samarbetet skulle kunna öka om direktval infördes (yrkande 1).
Utskottets överväganden
Utskottet ser positivt på att de nationella parlamenten kan engageras mer i det nordiska samarbetet. Utskotten kan därvid spela en viktig roll. Som redovisats har dock Nordiska rådet just genomgått stora organisatoriska förändringar och utskottet vill därför inte ta initiativ till ytterligare förändringar i detta skede.
Utskottet anser därmed motion U39 (m) yrkande 2 besvarat.
De insatser - nationella och nordiska - som görs i Nordens närområden bör naturligtvis organiseras på ett effektivt sätt. Utskottet förutsätter att regeringen i sitt arbete eftersträvar detta.
Därmed anses motion U42 (fp) yrkande 1 besvarat.
Utskottet utgår från att regeringen beaktar Nordiska rådets antagna rekommendationer m.m. och att den informerar riksdagen om vidtagna åtgärder. Det ankommer dock inte på utskottet att i detalj reglera regeringens deltagande i samband med kammarens behandling av Nordiska rådets svenska delegations berättelse.
Mot bakgrund av det anförda anses motion U42 (fp) yrkande 2 besvarat.
Utskottet vill erinra om att Nordiska rådet höll en Europakonferens i mars 1996. Flera nordiska Europaparlamentariker deltog vilket visar att det nordiska och det europeiska samarbetet har nära beröringspunkter. Organisatoriska förutsättningar för samarbete mellan Nordiska rådet och Europaparlamentarikerna finns sålunda redan. Vidare vill utskottet framhålla att efter förändringarna av Nordiska rådets organisation har rådet nu tre utskott. Ett av dessa är ett Europautskott. Den nya organisationen, som i sig försäkrar att Europafrågor kommer att behandlas, måste få tid att verka innan det kan bli aktuellt med några ändringar. Detta gäller även om ändringarna har det vällovliga syftet att markera Nordens plats i Europa.
Med hänvisning till det anförda anses motion U39 (m) yrkande 1 besvarat.
År 1989 avvisade Nordiska rådets plenarförsamling ett förslag om direktval till rådet. Juridiska utskottet hänvisade till en alltigenom negativ inställning hos remissinstanserna och till att det inte fanns belägg för att samarbetet inom rådet skulle förbättras genom direktval. Juridiska utskottets talesman framhöll att den direkta anknytningen till respektive lands parlament var en stor fördel för samarbetet.
Utskottet vill vidare erinra om att Nordiska rådet enbart har en rådgivande funktion. Att införa direktval till en församling som saknar beslutsrätt är principiellt tveksamt. Mot bakgrund av det anförda är inte utskottet berett att förorda direktval till Nordiska rådet. Nordiska rådets verksamhet är inte av det slaget att direktval skulle vara lämpligt.
Därmed avstyrks motion U41 (mp) yrkande 1.
Nordiskt samarbete inom miljö- och energiområdet m.m.
Motionerna
I motion U704 (c, fp) anförs exempel på hur nordiskt samarbete bidragit till bl.a. en mer kostnadseffektiv offentlig verksamhet, ett ökat utbud av varor och tjänster till lägre kostnader samt stärkt konkurrenskraft för näringslivet. Möjligheterna till nordisk samordning och arbetsfördelning bör övervägas vid all rationalisering av statlig verksamhet (yrkande 3). Nordiskt samarbete är också nödvändigt för att trygga miljön i Nordens närområde. Beslut bör tas så att Nordiska investeringsbanken får möjlighet att ge krediter till miljöinvesteringar i Baltikum och nordvästra Ryssland. De nordiska länderna bör samordna sitt uppträdande i syfte att effektivare påverka prioriteringarna i de internationella finansinstituten, som EBRD och Världsbanken (yrkande 4).
Samarbetet mellan de officiella och frivilliga organen för nordiskt samarbete tas upp i motion U41 (mp). Motionärerna erinrar om att ett möte mellan Nordiska rådets svenska delegation och frivilliga organisationer i Sverige anordnades tillsammans med Föreningen Norden i februari 1996. Mötet var ett led i förberedelserna för det andra mötet med Nordens Folkliga Församling, som hålls i Finland i september 1996. För att förstärka den folkliga förankringen av nordiska frågor bör samarbetet mellan de officiella och frivilliga organen för nordiskt samarbete intensifieras och formaliseras. En starkare formell anknytning av frivilligorganisationernas arbete till Nordiska rådet vore en lämplig åtgärd, som bör utredas. Detta bör enligt motionärerna ges regeringen till känna (yrkande 2).
I Nordiska rådets svenska delegations berättelse redogörs för miljöutskottets rekommendation angående regionalt samarbete inom energiområdet. Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar att i samråd med de baltiska staterna och Ryssland upprätta en plan för etablerandet av ett regionalt miljövänligt energisystem, i största möjliga utsträckning baserat på användande av förnybara energikällor. Vidare rekommenderas regeringarna att som ett led i upprättandet av planen utreda förutsättningarna för ett naturgassystem, inklusive utbyggnad av en naturgasledning från Norge via Sverige till Finland, samt under vilka förutsättningar de baltiska staterna kan anslutas till detta system. Motion U40 (mp) behandlar denna rekommendation. I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Nordiska rådet i upprättandet av en plan för ett miljövänligt energisystem bör prioritera lokala förnybara energikällor framför byggandet av ett naturgasnät mellan Norge, Sverige och Finland med eventuell utsträckning till de baltiska länderna.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen invändning mot påpekandet i motion U704 (c, fp) att möjligheten till nordisk samordning och arbetsfördelning bör övervägas vid all rationalisering av statlig verksamhet. Utskottet förutsätter att regeringen utnyttjar de möjligheter till en mer kostnadseffektiv offentlig verksamhet som kan finnas, inte minst mot bakgrund av det ännu känsliga budgetläget.
Vidare konstaterar utskottet att miljösamarbetet, särskilt avseende Nordens närområden, är ett av de prioriterade insatsområdena inom ramen för Nordiska ministerrådets verksamhet. Av Nordiska rådets svenska delegations berättelse framgår bl.a. att miljöutskottet har ägnat fortsatt uppmärksamhet åt samarbetet om Östersjöns rening, särskilt behovet av nordisk och nationell finansiering i samverkan med internationella finansieringsinstitut.
Något tillkännagivande är inte påkallat och med det anförda anser utskottet motion U704 (c, fp) yrkandena 3 och 4 besvarade.
Utskottet vill erinra om att Nordiska rådets verksamhet täcker endast en bråkdel av hela det nordiska samarbetet, som framför allt äger rum genom en rad informella kontakter och nätverk. Det finns ett stort antal organisationer som på frivillig basis arbetar med nordiska samarbetsfrågor. Många av dem har nära inofficiella kontakter med de nordiska samarbetsorganen. En mycket viktig organisation är Föreningarna Nordens förbund (FNF), som spelar en alldeles särskild roll för att främja samverkan mellan de nordiska folken och också fungerar som idéspruta i det nordiska samarbetet. FNF bjuds in till Nordiska rådets sessioner och fungerar som en av rådets remissinstanser. Det finns alltså nära kontakter mellan Nordiska rådet och frivilligorganisationerna. Någon starkare formell knytning är inte påkallad.
Med hänvisning till det anförda anses motion U41 (mp) yrkande 2 besvarat.
Miljöutskottet anförde vid Nordiska rådets 47:e session i Kuopio - den sista där miljöutskottet var verksamt - att det både för Norden och Nordens när- områden vore av stor miljömässig och ekonomisk betydelse om de samlade energiresurserna nyttjades mer effektivt. En politik för energisamverkan borde baseras på största möjliga användande av miljövänliga och förnybara energikällor. Som ett led i upprättandet av en plan för etablerandet av ett regionalt miljövänligt energisystem bör förutsättningarna för ett naturgassystem utredas, enligt miljöutskottet.
Utrikesutskottet finner det mindre lämpligt att ta ställning innan förutsättningarna för den vidare utvecklingen på området är utredda enligt miljöutskottets riktlinjer. Vidare vill utskottet erinra om de förestående partiöverläggningarna om den framtida energipolitiken. Riksdagen kan förväntas fatta beslut om energipolitiken under riksmötet 1996/97. Därmed anses motion U40 (mp) besvarad.
Det nordiska samarbetet och Europeiska unionen
Motionerna
I motion U704 (c, fp) anförs att Norden som enhet har en bestående särart och identitet som har samhällelig och politisk relevans även för framtiden. Att EU:s yttre gräns i Norden flyttas från Öresund till Kölen, den svensk- norska gränsen, får inte försvaga Sveriges intresse av ett väl fungerande nordiskt samarbete. Den fria rörligheten visavi Norge liksom mot övriga nordvästra Norden är väsentlig för ett fortsatt väl fungerande nordiskt samarbete. Detta bör enligt motionärerna beaktas såväl vid utformningen som vid tillämpningen av det regelverk som påverkar nordiska medborgares rättigheter vid EU:s yttre gränser (yrkande 1).
De fördelar som vinns genom EU- samarbetet får, anförs det vidare i motion U704 (c, fp), inte leda till att de rättigheter och möjligheter som grundas på medborgarskap i en nordisk stat, och som gäller i hela Norden oavsett statens medlemskap i EU, tunnas ut. Hänsynen till hur olika EU-beslut påverkar det nordiska samarbetet, inkluderande de delar av Norden som inte valt EU-medlemskap, måste ständigt aktualiseras när Sverige tar initiativ eller ställning till olika beslut inom EU. Regeringen föreslås ge alla svenska företrädare i EU-arbetet en stående instruktion som klargör detta (yrkande 2).
I motion U502 (mp) om Sveriges agerande i EU begärs att Sverige skall vägra efterfölja eventuella hot om att avskaffa den nordiska passfriheten (yrkande 15).
Innan beslut om medlemskap i Schengensamarbetet tas, bör enligt motion U41 (mp) detta samarbete bli föremål för en grundlig debatt och konsekvensanalys i Nordiska rådet liksom i berörda utskott i Sveriges riksdag (yrkande 3).
I motion U503 (fp) framhålls att Europasamarbetet inte ersätter Sveriges deltagande i andra globala eller nordiska sammanhang, utan tvärtom bör stärka förutsättningarna för såväl det nordiska samarbetet som Sveriges engagemang inom FN. Samtidigt som samarbetet mellan Danmark, Finland och Sverige kan stärkas har vi ett ansvar för att också utveckla kontakterna med Norge och Island och medverka till att dessa länders intressen tillvaratas inom EU (yrkande 9).
Utskottets överväganden
Utskottet delar den överlag positiva syn på det nordiska samarbetet som framträder i flera motioner och anser det angeläget att regeringen även framdeles verkar för att stärka detta samarbete. Enligt utskottets uppfattning innebär Sveriges och Finlands medlemskap i EU att nya möjligheter öppnas för nordiskt samarbete inom en europeisk ram. Som utskottet nyligen påpekade i betänkandet 1995/96:UU13 EU:s regeringskonferens har utvecklingen i Östersjöregionen generellt redan fått ökad uppmärksamhet med ett starkare nordiskt bidrag i EU-arbetet. Vid Nordiska rådets Europakonferens i Köpenhamn i mars 1996 behandlades de nordiska intressena inför EU:s regeringskonferens.
Utskottet vill framhålla att det faktum att nu tre nordiska länder är medlemmar i EU innebär att den nordiska dimensionen och de nordiska värderingarna kan få större genomslag i utformningen av EU:s politik. Detta bör gagna även Norge och Island som valt att inte vara medlemmar i EU men är knutna till EU via EES-avtalet.
I ljuset av att det redan är ett naturligt inslag med nordiskt samråd i EU-frågor synes inte någon särskild riksdagens åtgärd påkallad.
Motion U704 (c, fp) yrkande 2 anses därmed besvarat.
Utskottet har ingen annan uppfattning än att Europasamarbetet inte ersätter deltagande i andra internationella sammanhang. Som anförs i motion U503 (fp) stärker Europasamarbetet förutsättningarna för såväl det nordiska samarbetet som Sveriges engagemang inom FN.
Motion U503 (fp) yrkande 9 anses därmed besvarat.
Beträffande Sveriges deltagande i Schengensamarbetet vill utskottet erinra om att justitieminister Laila Freivalds lämnade information i riksdagens kammare i detta ärende den 29 mars 1996. Vid informationen framkom bl.a. att Schengenländerna på ett tidigt stadium i förhandlingarna gjorde klart att de som utgångspunkt för förhandlingarna accepterade de nordiska ländernas krav att kunna behålla den nordiska passunionen. Den fria rörligheten i Norden betraktas som ett viktigt bidrag till ett utvidgat europeiskt samarbete i gränskontrollfrågor.
Ett viktigt steg på vägen mot fullt svenskt deltagande i Schengensamarbetet har tagits i och med att Sverige och övriga nordiska länder nu går in i samarbetet som observatörer. Genom en samverkan mellan de nuvarande tio medlemsstaterna i Schengensamarbetet och de fem nordiska länderna uppnås en väsentlig utvidgning av den fria rörligheten för enskilda människor i Europa och detta bidrar till att förverkliga målsättningen om medborgarnas Europa.
Utskottet vill framhålla att den nordiska passfriheten kommer att bestå inom ramen för Schengensamarbetet. Den fria rörligheten är viktig för det nordiska - och europeiska - samarbetet. Motion U704 (c, fp) yrkande 1 är därmed besvarat.
Den av justitieministern lämnade informationen är ett exempel på hur riksdagen erhåller information om Schengensamarbetet. Information i och samråd med EU-nämnden har också ägt rum. Regeringen har behov av att veta om det finns stöd i riksdagen för åtgärderna eftersom det är riksdagen som skall ratificera Schengenavtalet. Vidare uppmärksammades frågan vid Nordiska rådets Europakonferens i Köpenhamn i mars 1996.
Med hänvisning till det anförda anses motion U41 (mp) yrkande 3 besvarat.
Utskottet vill betona att såväl det nordiska som det europeiska samarbetet grundas på frivillighet. Europeiska unionen handlar om en gemensam strävan att göra livet bättre för de enskilda medborgarna. Schengensamarbetet är kopplat till den grundläggande fråga som hela EU-medlemskapet vilar på, nämligen önskan om att riva gränserna mellan EU:s länder och att öppna dem för de människor som lever i EU.
Mot bakgrund av det anförda avstyrks motion U502 (mp) yrkande 15.
Samerna
Motionerna
I ett par motioner behandlas samernas situation i Sverige. Motionerna har till huvuddelen behandlats av konstitutionsutskottet (1994/95:KU37). I motion K507 (mp) yrkande 9 anförs att Sverige skall stödja samernas ansökan om medlemskap i Nordiska rådet. Även i motion K508 (kds) yrkande 5 (delvis) föreslås att Sverige i Nordiska rådet skall verka för att samerna ges eget fullt medlemskap i rådet. I motion K509 (s) yrkande 1 yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samerna bör beredas plats vid Nordiska rådets bord.
I motion K508 (kds) yrkas att Sverige i Nordiska rådet bör verka för att samerna i de nordiska länderna erkänns som ursprungsbefolkning (yrkande 5 delvis).
Utskottets överväganden
Frågan om samernas deltagande i det nordiska samarbetet har utretts och diskuterats under en längre period. Såväl Nordiska rådet som Nordiska ministerrådet stöder samarbete med samerna i olika former. Utskottet har i tidigare sammanhang (t.ex. i 1994/95:UU16) erinrat om det arbete som bedrivs inom ramen för exempelvis Nordiska Samiskinstitutets (NSI) verksamhet. NSI, som bl.a. driver forsknings- och utvecklingsprojekt rörande samernas situation i Barentsregionen, finansieras över Nordiska ministerrådets budget.
Utskottet vill erinra om att samerna nu har erhållit observatörsstatus i Nordiska rådet. Det innebär att en representant för vart och ett av de tre sametingen har rätt att närvara och yttra sig vid Nordiska rådets sessioner. Motion K509 (s) yrkande 1 är därmed redan tillgodosett och anses besvarat.
Beträffande frågan om fullt medlemskap för samerna i Nordiska rådet noterar utskottet att rådet vid den 46:e sessionen i Reykjavik 1995 beslutade att inte företa sig något med anledning av ett medlemsförslag om samiskt medlemskap. Villkoren för medlemskap i Nordiska rådet återfinns i Helsingforsavtalet. Enligt avtalet skall Nordiska rådets medlemmar vara ledamöter av ett lands eller ett självstyrt områdes folkrepresentation. Samerna uppfyller inte detta krav.
Bland annat mot denna bakgrund finner utskottet rådets ställningstagande naturligt. Motionerna K507 (mp) yrkande 9 och K508 (kds) yrkande 5 (delvis) avstyrks därmed.
Frågor som rör samernas rättsliga ställning har behandlats i konstitutionsutskottets betänkande 1994/95:KU37 (som bifölls i kammaren, rskr. 1994/95:244). Konstitutionsutskottet hänvisade bl.a. till att riksdagen i ett uttalande redan 1977 markerat samernas särställning i egenskap av ursprunglig befolkning. Vidare menade konstitutionsutskottet att samerna som etnisk minoritet ges ett grundlagsskydd. Enligt konstitutionsutskottets mening fanns det mot den bakgrunden ingen anledning att ytterligare markera samernas särskilda ställning.
Utrikesutskottet menar att den uppfattningen fortfarande är giltig. Därmed avstyrks motion K508 (kds) yrkande 5 (delvis).
Berättelsen
Utskottet föreslår att riksdagen lägger Nordiska rådets svenska delegations berättelse (redog. 1995/96:NR1) till handlingarna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Nordiska rådets organisation
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U702 yrkande 1 och 1995/96:U39 yrkande 4 besvarade med vad utskottet anfört,
2. beträffande Nordiska rådets budget
att riksdagen avslår motion 1994/95:U702 yrkande 2,
3. beträffande samarbete med de baltiska staterna
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U702 yrkande 3 och 1995/96:U39 yrkande 3 besvarade med vad utskottet anfört,
4. beträffande lokalisering av nordiska institutioner
att riksdagen avslår motion 1994/95:U701,
5. beträffande utskottens roll i det nordiska samarbetet
att riksdagen förklarar motion 1995/96:U39 yrkande 2 besvarat med vad utskottet anfört,
6. beträffande organisering av nordiska insatser
att att riksdagen förklarar motion 1995/96:U42 yrkande 1 besvarat med vad utskottet anfört,
7. beträffande kammarens behandling av berättelsen
att riksdagen förklarar motion 1995/96:U42 yrkande 2 besvarat med vad utskottet anfört,
8. beträffande Nordiska rådet och Europaparlamentarikerna
att riksdagen förklarar motion 1995/96:U39 yrkande 1 besvarat med vad utskottet anfört,
9. beträffande direktval till Nordiska rådet
att riksdagen avslår motion 1995/96:U41 yrkande 1,
10. beträffande visst nordiskt samarbete
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U704 yrkandena 3 och 4 besvarade med vad utskottet anfört,
11. beträffande samarbete mellan officiella och frivilliga organ
att riksdagen förklarar motion 1995/96:U41 yrkande 2 besvarat med vad utskottet anfört,
12. beträffande naturgassystem
att riksdagen förklarar motion 1995/96:U40 besvarad med vad utskottet anfört,
res. 1 (mp)
13. beträffande nordiskt samråd i EU-frågor
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U704 yrkande 2 besvarat med vad utskottet anfört,
14. beträffande europasamarbete och annat internationellt samarbete
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U503 yrkande 9 besvarat med vad utskottet anfört,
15. beträffande medborgarskap i en nordisk stat
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U704 yrkande 1 besvarat med vad utskottet anfört,
16. beträffande information om Schengensamarbetet
att riksdagen förklarar motion 1995/96:U41 yrkande 3 besvarat med vad utskottet anfört,
17. beträffande frivillighet i det nordiska samarbetet
att riksdagen avslår motion 1994/95:U502 yrkande 15,
18. beträffande samernas observatörsstatus i Nordiska rådet
att riksdagen förklarar motion 1994/95:K509 yrkande 1 besvarat med vad utskottet anfört,
19. beträffande medlemskap för samerna i Nordiska rådet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:K507 yrkande 9 och 1994/95:K508 yrkande 5 i berörd del,
res. 2 (v, mp, kds)
20. beträffande erkännande av samerna som ursprungsbefolkning
att riksdagen avslår motion 1994/95:K508 yrkande 5 i berörd del,
21. beträffande Nordiska rådets svenska delegations berättelse
att riksdagen lägger Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående verksamheten efter rådets 44:e session och till och med den 47:e sessionen till handlingarna.
Stockholm den 25 april 1996
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Inger Koch (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Berndt Ekholm (s), Bertil Persson (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Urban Ahlin (s), Eva Zetterberg (v), Carina Hägg (s), Lars Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kds), Agneta Brendt (s), Bengt Silfverstrand (s) och Ronny Olander (s).
Reservationer
1. Naturgassystem (mom. 12)
Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med Miljöutskottet anförde vid och på s. 11 slutar med U40 (mp) besvarad. bort ha följande lydelse:
Utskottet vill inledningsvis påpeka att det i regeringens skrivelse 1995/96:120, Vår miljö - miljöarbetet under året, vad gäller målen för begränsning av utsläpp av växthusgaser, står att koldioxidutsläppen från fossila bränslen bör stabiliseras till 1990 års nivå år 2000, i enlighet med klimatkonventionen.
Sammantaget visar Sveriges rapport till klimatkonventionen och Naturvårdsverkets senaste redovisning att målet för koldioxidutsläppen år 2000 inte kommer att uppnås med dagens styrmedel.
1993 togs den allmänna energiskatten på energiprodukter bort och koldioxidskatten reducerades till en fjärdedel av den generella nivån. I propositionen En politik för arbete, trygghet och utveckling (1995/96:25) anges att koldioxidskatten skall höjas till halva nivån.
Önskemålet att dämpa utsläppen är centralt i detta sammanhang , säger man.
Nordiska rådets miljöutskotts rekommendation nr 34/1995 handlar om regionalt samarbete inom energiområdet: dels att i samråd med Ryssland och de baltiska staterna upprätta en plan för regionalt energisystem, dels att utreda förutsättningarna för naturgasförsörjning från Norge och Ryssland, samt också i vad mån de baltiska staterna kan ingå i gasförsörjningen.
I texten påpekas att ökad naturgasanvändning inte får ses som ett ställningstagande mot en ökad användning av bioenergin, utan dessa energiformer är snarast komplement till varandra .
Utskottet vill framhålla att det här är viktigt att inte på något sätt jämställa de båda energislagen. Ansvar för koldioxidmålet måste tas utifrån ett helhets-perspektiv. Valet står mellan stora utsläpp av koldioxid från fossilgas som ökar kontinuerligt och utsläpp från biogas, som försvinner in i naturens kretslopp i och med biobränsleproduktionen.
Utskottet anser det nödvändigt att riksdagen före den av miljöutskottet föreslagna utredningen och planeringen av naturgasnätet tar ställning för att förnyelsebara energikällor skall prioriteras i Norden, framför fossilgas. Detta är ett viktigt bidrag inför det kommande energibeslutet.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion U40 (mp) som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande naturgassystem
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:U40 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Medlemskap för samerna i Nordiska rådet (mom. 19)
Eva Zetterberg (v), Bodil Francke Ohlsson (mp) och Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med Beträffande frågan om och slutar med (delvis) avstyrks därmed. bort ha följande lydelse:
Utskottet vill påpeka att Nordiska rådet är vad namnet utsäger - en rådgivande församling. Det svenska sametinget, det norska sametinget och det finska sameparlamentet har tillsammans anhållit om att få bli medlemmar i Nordiska rådet i stället för att som nu ha observatörskap med yttranderätt.
Samerna är ursprungsbefolkning i tre nordiska länder, Norge, Sverige och Finland, vilket är ett starkt skäl för att bevilja deras anhållan och göra dem till fullvärdiga medlemmar i Nordiska rådet. Med tanke på Sveriges engagemang för mänskliga rättigheter och för ursprungsbefolkningars situation i andra delar av världen, finns all anledning för Sverige att vid Nordiska rådets nästa session föreslå tillägg eller ändring av villkoren för medlemskap, så att den samiska ursprungsbefolkningen i Norden blir medlem i Nordiska rådet. Utskottet anser att samerna bör beviljas medlemskap i Nordiska rådet.
Om de nordiska staterna vill kan man ändra på villkoren för medlemskap. Från början var Nordiska rådet ett organ för Nordens suveräna stater, men efter hand har man ändrat det ursprungliga avtalet så att även självstyrande områden som Grönland, Färöarna och Åland har kunnat ta säte i rådet. Nu är det dags att ta nästa steg och även låta det samiska folket delta fullt ut i rådets arbete.
Med anledning av motionerna K507 (mp) yrkande 9 och K508 (kds) yrkande 5 (delvis) bör det anförda ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande medlemskap för samerna i Nordiska rådet
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:K507 yrkande 9 och 1994/95:K508 yrkande 5 i berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om medlemskap för samerna i Nordiska rådet,
Särskilda yttranden
1. Direktval till Nordiska rådet (mom. 9)
Bodil Francke Ohlsson (mp) anför:
Frågan om direktval till Nordiska rådet har vid olika tillfällen varit uppe i den nordiska debatten och också lagts som medlemsförslag i rådet. Utrikesutskottet hänvisar i sitt avslag på yrkandet i motion U41 om direktval till negativa yttranden från remissinstanserna och har som en av motiveringarna att det inte finns belägg för att samarbetet inom rådet skulle förbättras genom direktval.
Motionärerna har andra utgångspunkter för sitt förslag, nämligen att intresset för Nordiska rådets verksamheter aldrig uppnått den styrka som gemensamma nordiska angelägenheter borde gett.
Direktval skulle innebära större tyngd och skulle på gräsrotsnivå kunna skapa intresse för de nordiska frågorna och nordiskt samarbete, och också förståelse och känsla för hur viktig nordisk gemenskap och samverkan är.
2. Medlemskap för samerna i Nordiska rådet (mom. 19)
Karl-Göran Biörsmark (fp) anför:
Samerna har sedan år 1994 haft observatörsstatus i Nordiska rådet. Jag är inte nu beredd att föreslå fullt medlemskap för samerna. Enligt min uppfattning bör ordningen med observatörsstatus först utvärderas. Ett mer definitivt ställningstagande till frågan om fullt medlemskap bör anstå tills man har mer erfarenhet än i dag av hur systemet med samernas observatörsstatus fungerar.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Berättelsen 1 Motionerna 1 Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994/95 1 Motioner väckta med anledning av Redogörelse till riksdagen 1995/96:NR1 2 Berättelsen 3 Utskottet 5 Nordiska rådets organisation och verksamhet 5 Motionerna 5 Utskottets överväganden 6 Vissa frågor rörande förhållandet mellan de nationella parlamenten och regeringarna å ena sidan och Nordiska rådet å den andra 7 Motionerna 7 Utskottets överväganden 8 Nordiskt samarbete inom miljö- och energiområdet m.m. 9 Motionerna 9 Utskottets överväganden 10 Det nordiska samarbetet och Europeiska unionen 11 Motionerna 11 Utskottets överväganden 11 Samerna 13 Motionerna 13 Utskottets överväganden 13 Berättelsen 14 Hemställan 14 Reservationer 16 1. Naturgassystem (mom. 12) 16 2. Medlemskap för samerna i Nordiska rådet (mom. 19) 17 Särskilda yttranden 17 1. Direktval till Nordiska rådet (mom. 9) 17 2. Medlemskap för samerna i Nordiska rådet (mom. 19) 18 Gotab, Stockholm 1996