Nordiskt samarbete
Betänkande 1990/91:UU9
Utrikesutskottets betänkande
1990/91:UU09
Nordiskt samarbete
Innehåll
1990/91 UU9
Ärendet
I detta betänkande behandlas Nordiska rådets svenska delegations berättelse (Redog. 1990/91:4) angående sin verksamhet sedan rådets trettiosjunde session. Särskild uppmärksamhet har i berättelsen ägnats rådets tredje extrasession den 14 november 1989 i Mariehamn och den trettioåttonde sessionen den 27 februari--den 2 mars 1990 i Reykjavik. Betänkandet behandlar även ett antal motioner som väckts angående vissa aspekter av det nordiska samarbetet.
Berättelsen
Rådets 3:e extra session hölls i Mariehamn den 14 november 1989. Den första hölls i Stockholm 1975, då upprättandet av den Nordiska investeringsbanken beslutades och ett nordiskt samarbetsprogram på arbetsmarknadsområdet antogs. Den andra hölls 1988 i Helsingör och föranleddes av den oroande miljösituationen på grund av den omfattande algblomningen utefter de nordiska kusterna.
Inkallandet till den tredje extra sessionen var ett uttryck för rådets behov både av att klarlägga vilka utmaningar det nordiska samarbetet stod inför i förhållande till den europeiska integrationsprocessen och av att stärka sina egna gemensamma positioner i denna situation.
Karin Söder, rådets president, framhöll i sitt öppningsanförande att i fråga om utvecklingen i Europa stod de nordiska länderna inför nya och hittills endast anade möjligheter och hade stora förutsättningar att tillsammans spela en viktig roll i denna utveckling. Den nordiska samhällsmodellen var sedan länge känd och efterfrågad i omvärlden, men den måste utvecklas och omformas efter tidens krav. Det nordiska samarbetet måste på bästa sätt kunna infogas i ett större internationellt sammanhang.
Saklistan för extrasessionen omfattade utöver medlemsförslag och meddelanden med anknytning till den europeiska integrationen ett ministerrådsförslag om budgeten för 1990.
Debatten under extrasessionen dominerades starkt av diskussionerna om rådets kontakter med Sovjet och Östeuropa i övrigt, särskilt mot bakgrund av det förslag som president Michail Gorbatjov framfört om ett sammanträffande mellan en delegation från rådet och representanter för Sovjetunionens Högsta Sovjet.
Vid den 38:e sessionen avgick Karin Söder som president och Páll Pétursson, Island, valdes till ny president för tiden fram till den 39:e sessionen.
Sessionens saklista omfattade 36 medlemsförslag och 12 ministerrådsförslag, vilka resulterade i 33 rekommendationer. Härutöver behandlades den årliga rapporten från rådets presidium samt ministerrådets verksamhetsberättelse och planer för det fortsatta nordiska samarbetet, 43 frågor, varav 16 s.k. snabbfrågor, ställdes till ministerrådet eller regeringarna.
Utvecklingen i Nordens omvärld och dess konsekvenser för det nordiska samarbetet präglade inläggen i generaldebatten även vid denna session. Situationen i Östeuropa och de snabba omvälvningarna där sedan rådets 3:e extra session i november 1989 återspeglades i många av anförandena. Miljöfrågorna uppmärksammades särskilt mot bakgrund av utvecklingen i närområdena utanför Norden och de ökade förutsättningar för samarbete som följde av denna.
Åtskilliga talare uppehöll sig också kring de fortsatta integrationssträvandena i Västeuropa och effekterna härav på det nordiska samarbetet. Det nordiska samarbetet fick inte sättas på undantag utan borde tvärtom förstärkas så att nordiska uppfattningar påverkade beslutsfattandet.
Många talare tecknade en tämligen dyster bild av rådets framtid. Ministerrådets ordförande, den isländske miljöministern Július Sólnes, var dock mera optimistisk och framhöll att det nordiska samarbetet stod sig väl som modell för det regionala samarbetet ute i världen. Mot bakgrund av den snabba utveckling som präglade Europa var det emellertid nödvändigt att nå fram till en ordning med snabbare beslutsfattande än för närvarande. Minister Sólnes knöt stora förhoppningar till att den av rådets presidium tillsatta organisationskommittén skulle kunna medverka till ett sådant resultat.
Karin Söder, som besvarade ministerrådets s.k. trontal å presidiets vägnar, var starkt kritisk till ministerrådet och dess sätt att redogöra för planerna för det nordiska samarbetet i C 2-dokumentet, där prioriteringar och färdriktning saknades. Samtliga rådets utskott hade därför tagit det drastiska steget att begära kompletteringar av redogörelsen -- en för det nordiska samarbetet unik form för att ange missnöje. Kritiken hade ministerrådet väsentligen mött med att komplettera redogörelsen, men parlamentarikerna var inte nöjda med sakernas tillstånd utan ville ha en bättre ordning för framtiden.
Presidiets arbete har även under denna verksamhetsperiod i stor utsträckning varit inriktat på Europafrågorna och Nordens ställning i Europa. Såväl presidiet som övriga rådsorgan har fortsatt diskussionen om vilka utmaningar det nordiska samarbetet ställs inför då EG:s inre marknad förverkligas år 1992. Utvecklingen i Östeuropa har också behandlats. Även vid mötena med statsministrarna och samarbetsministrarna har dessa frågor berörts.
Juridiska utskottets arbete har under en stor del av verksamhetsperioden varit inriktat på att utarbeta förslag till en ny valordning för Nordiska rådets förtroendeposter. Vidare har arbetet i utskottet liksom i rådet i dess helhet varit präglat av frågor om internationalisering och då särskilt av Europafrågorna.
Arbetet i kulturutskottet har under året i hög grad präglats av internationaliseringen av rådets arbete och hur det nordiska samarbetet kan förstärkas. Utskottet har särskilt önskat prioritera frågor som språksamarbete, ömsesidigt godkännande av akademiska examina, utbyggnad av NORDPLUS-programmet och ökat forskningssamarbete.
Social- och miljöutskottets arbete har under perioden särskilt ägnats miljöfrågor. Bl.a. har utskottet haft att ta ställning till tre omfattande handlingsplaner på miljöområdet rörande havsföroreningar, luftföroreningar respektive renare teknologi, avfall och återvinning. På det sociala området har utskottet bl.a. behandlat ett ministerrådsförslag till arbetsmiljöprogram och ett flertal medlemsförslag bl.a. rörande barns rättigheter, program mot ungdomsarbetslösheten samt ett program för nordbors rättigheter.
Kommunikationsutskottets arbete har under perioden främst varit inriktat på frågor rörande flygpriser och tvärgående flygförbindelser. Stor uppmärksamhet har även ägnats åt de europeiska integrationssträvandena samt uppföljning av handlingsplanerna på trafiksäkerhets- och turistområdet.
Ekonomiska utskottets arbete har dominerats av frågor rörande internationellt samarbete samt regionalpolitik. Stor uppmärksamhet har även ägnats den ekonomiska handlingsplanen, jord- och skogsbruk samt energifrågor.
Budget- och kontrollutskottets arbete har till stor del inriktats på budgeten för 1990 och på budgetproceduren för det nordiska samarbetet. Vidare har frågan om utskottets roll, sammansättning och arbetsformer upptagit utskottets tid. Den kontrollerande verksamheten har omfattat Nordiska samarbetsorganet för vetenskaplig information (NORD INFO) och det nordiska samarbetet inom delar av konsumentområdet.
Motionerna
1989/90:U235 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av ett intensivt arbete för en nordisk hemmamarknad. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N311.
1989/90:U511 av Nic Grönvall och Bertil Persson (m) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ till bildandet av ett samarbetsorgan för nationerna runt Östersjön, 2. att riksdagen begär att regeringen undersöker förutsättningarna att på Gotland utveckla ett samlingscenter för Östersjönationernas gemensamma intressen av olika slag.
1989/90:U514 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas 7. att riksdagen begär att regeringen i Nordiska rådet hemställer att Nordplus öppnas för baltisk ungdom,
1989/90:U518 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av det nordiska samarbetet syftande till en fördjupad integration inom utbildningsområdet, en fortsatt harmonisering av lagstiftningen i de nordiska länderna samt en ökad ekonomisk integration i det nordiska området, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen på samarbete i Nordeuropa att omfatta de nordiska länderna och länderna runt Östersjön,
1989/90:U524 av Marianne Samuelsson (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avvisa förslaget om nedläggning av Nordplan.
1989/90:U534 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att erforderliga initiativ bör tas för att få till stånd direktval till Nordiska rådet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att snarast erforderliga initiativ bör tas i Nordiska rådet för att få till stånd ett internationellt traktat om en kärnvapenfri zon omfattande Östersjöstaterna, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att snarast erforderliga initiativ tas i Nordiska rådet för att få med Sovjetunionen, de baltiska staterna, Polen samt de båda tyska staterna i freds- och miljöarbetet kring Östersjön, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att snarast erforderliga initiativ bör tas i Nordiska rådet för att få till stånd internationella konventioner som specificerar kritiska miljöbelastningsgränser på olika områden liksom signatärstaternas åtaganden och vilka konventioner bör omfatta samtliga länder som gränsar till Östersjön.
1989/90:U537 av Helge Hagberg och Håkan Strömberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kansliresurser till Nordiska förbundet för hembygdsarbete.
1989/90:U550 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande samverkan i Norden rörande högre utbildning, Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Ub758.
1989/90:U553 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för det nordiska samarbetet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Nordiska rådets arbetssätt och organisation, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att nordiska frågor bör behandlas och ett internationellt utskott inrättas i Nordiska rådet, 4. att riksdagen begär att regeringen verkar för vad i motionen anförts om en vitbok om nordbors rättigheter, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat forskarutbyte, 6. att riksdagen begär att regeringen verkar för ökat och förbättrat studentutbyte samt ömsesidigt erkännande av examina i enlighet med vad i motionen anförts om detta, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade investeringar i järnvägstrafik, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avreglering av den nordiska luftfarten, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samnordiska miljöavgifter för flygtrafiken, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nordiskt koordinerade miljökrav på landsvägstrafiken, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskar-, student- och feriearbetsutbyte med de baltiska republikerna, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i övrigt anförts om nordiskt samarbete med Östeuropa.
1989/90:U602 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär initiativ till inrättandet av en "nordisk ombudsman".
1989/90:U603 av Elver Jonsson och Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i Nordiska rådet/ministerrådet aktivt bör verka för att ett nordiskt handlingsprogram med en rättighetsförteckning (Codex nordicus) snarast framställs.
1989/90:U613 av Jan Strömdahl (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt stöd till NORDPLAN.
1989/90:U620 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den samnordiska satsningen på de etablerade gränsregionala samarbetsområdena i Norden skall fortsätta på minst nuvarande nivå, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att ökningar i de samnordiska budgetresurserna även skall användas till att utveckla det gränsregionala samarbetet i Norden.
Utskottet
Nordiska rådets verksamhet är omfattande. De frågor som behandlas av rådet är angelägna och kompletterar på ett konstruktivt sätt det arbete som sker i de nordiska ländernas folkvalda församlingar. Att samarbetet på det nordiska området även utgör ett värdefullt komplement till de europeiska integrationssträvandena illustreras av den tredje extrasessionen i Mariehamn i november 1989 om Nordens förhållande till de europeiska frågorna. Utskottet anser liksom rådets ekonomiska utskott att arbetsprogrammet Norden i Europa 1989-92 bör ges hög prioritet.
Utskottet anser samtidigt det angeläget att påpeka att det nordiska samarbetet, såsom det bl.a. tar sig uttryck i Nordiska rådet, bör avspegla den snabba utveckling som sker i Europa. De mål för samarbete som vid upprepade tillfällen har uttalats i rådet av dess medlemmar får inte uppnås endast genom att utvecklingen i det övriga Europa tvingar fram en accelererad takt i rådets ställningstaganden. Det är viktigt att rådet har en god framförhållning i avsikt att ta till vara de nordiska intressena i det integrerade Europa i vilket Norden utgör en naturlig del.
Det är enligt utskottet också av vikt att de möjligheter till framtida, konstruktiva samarbetsformer som kan finnas i förhållande till Central- och Östeuropa också bör utnyttjas inom ramen för det nordiska samarbetet. Nya samarbetsformer för länderna kring Östersjön kan här komma att få en framträdande plats. Inte minst miljöfrågorna, som grundligt diskuterades under den trettioåttonde sessionen, kommer att kräva nya samarbetsformer och intensiva diskussioner över nationsgränserna.
Utskottet föreslår att berättelsen läggs till handlingarna.
I yrkande 2 i motion 1989/90:U235 (c) föreslås att riksdagen understryker vikten av ett intensivt arbete för en nordisk hemmamarknad. Motionärerna pekar på den intressegemenskap som finns i Norden och på den likartade principiella syn på ekonomi och samfärdsel som finns. Trots detta finns enligt motionärerna många kvarvarande hinder för handel och ekonomiskt utbyte mellan de nordiska länderna. Kartläggningsarbete av hindren har förekommit, men resultaten har varit få.
Som utskottet konstaterade i sitt förra betänkande om det nordiska samarbetet (1989/90:UU9) beslöt Nordiska rådet vid sin tredje extra session i Mariehamn att rekommendera ministerrådet att före utgången av 1992 i princip avveckla alla tullprocedurer och andra gränskontroller för varor mellan de nordiska länderna. Som ett led i denna avveckling kommer, inom samma tidsgräns, gemensamma nordiska regler på det veterinära och fytosanitära (växtsanitära) området att utformas. Ministerrådets arbetsprogram "Norden i Europa 1989--1992" koncentrerar sig på ett antal huvudområden, varav ett är just "Norden som hemmamarknad". Detta arbetsprogram går något längre än vad rådet har rekommenderat och rör även harmonisering av tekniska regler och normer. Rekommendationen och arbetsprogrammet tillgodoser enligt utskottet vad som anförs i motionen. Utskottet förutsätter att erforderliga åtgärder vidtas för att förverkliga programmets avsikter.
Yrkande 2 i motion U235 (c) får med det anförda anses vara besvarad.
Frågan om ökat samarbete mellan länderna kring Östersjön uppmärksammas av flera motionärer. Yrkandena 1 och 2 i motion U511 (m) föreslår att ett samlingsorgan för nationerna runt Östersjön inrättas och att ett samlingscenter upprättas på Gotland för tillvaratagande av Östersjönationernas gemensamma intressen. Östersjön kan, enligt motionärerna, utvecklas till en centralpunkt för ett gemensamt handelssystem och ett system för utbyte av kultur och kunskap.
I yrkande 2 i motion U518 (c) anför motionärerna att frågor av internationell anknytning hittills har diskuterats med stor försiktighet i Nordiska rådet samt att det utrikespolitiska området inte har hört till de områden där de nordiska länderna har samverkat. Ett snävt nordiskt perspektiv begränsar dock enligt motionärerna möjligheterna till ett meningsfullt och effektivt samarbete mellan de nordiska länderna. Integrationen i Norden borde därför ses som en del av den allmänna integrationsutvecklingen i Europa. Det gemensamma kulturarvet med de baltiska folken motiverar också enligt motionärerna utökade samarbetsformer.
I yrkandena 1, 11 och 12 i motion U553 (fp) föreslår motionärerna att de nordiska länderna borde inrikta sig på ett mer Europaanpassat samarbete samt specifikt också på att hjälpa de baltiska republikerna ekonomiskt, politiskt och i miljöfrågor. Representanter för folkfronterna i Baltikum borde inbjudas som gäster till Nordiska rådets möten. Nordplus, d.v.s. det stipendieutbyte som förekommer inom den högre nordiska utbildningsverksamheten bör också inkludera de baltiska republikerna. Baltiska studenter bör också beredas arbetstillfällen i Norden, och vice versa, genom det s.k. Nordjobbprogrammet.
I yrkande 7 i motion U514 (m) föreslås att det Nordiska rådet öppnar sina ungdoms- och kulturprogram för baltiskt deltagande. I likhet med föregående motion anförs som exempel Nordplusprogrammet.
Utskottet konstaterar att jordbruksministern vid Nordiska rådets möte i Helsingör i november 1990 föreslog inrättandet av ett särskilt Östersjöråd. Med detta råd avsåg jordbruksministern ett organ där information kan utbytas och där nya former till samverkan och arbetsfördelning kan skapas. Rådet skulle inte utforma för medlemsländerna tvingande ställningstaganden, men väl formulera uttalanden och rekommendationer som skulle kunna påverka opinionsbildningen och beslutsprocessen i de berörda länderna. Ett utvecklat regionalt samarbete skulle i denna form ingå som en naturlig del i en vittgående europeisk integration. I utformandet av ett eventuellt Östersjöråd kan det vara värdefullt att ta i beaktande även de förslag till samarbetsorgan och samordningscenter som har anförts i motion U511 (m).
Nordiska ministerrådet har skapat ett särskilt arbetsprogram för Baltikum och Östeuropa. I detta ingår bl.a. utbildnings- och praktikantvistelser för baltiska ungdomar i de nordiska länderna. Utskottet konstaterar att en utvidgning av Nordplus, att gälla även baltiska studenter, kan komma att bli ett naturligt komplement efter den utvärdering av programmet som skall ske efter två år. Nordiska rådets presidium har också i december 1989 tillsatt en kommitté med uppgift att företa en översyn av Nordiska rådets organisation och arbetsformer. Förslag i samband med detta arbete kommer att behandlas vid den trettionionde sessionen 1991.
Med det anförda får yrkandena 1 och 2 i motion U511 (m), yrkande 2 i motion U518 (c), yrkande 7 i motion U514 (m) samt yrkandena 1, 11 och 12 i motion U553 (fp) anses vara besvarade.
I motion U602 (fp) föreslås inrättandet av en "nordisk ombudsman", beroende på vad motionären anser vara en snårskog av bestämmelser som komplicerar för den enskilde som flyttar mellan de nordiska länderna, eller är "gränsgångare" mellan nordiska länder. En nordisk ombudsman skulle, enligt motionären, också kunna ha informationsgivande funktioner.
Frågan om nordbors rättigheter berörs även av yrkande 4 i motion U553 (fp) och av motion U603 (fp). Motionärerna anför att en vitbok om nordbors rättigheter borde utarbetas och att ett nordiskt handlingsprogram med en rättighetsförteckning (Codex nordicus) snarast borde framställas.
Konstitutionella frågor behandlas vidare i yrkandena 2 och 3 i motion U553 (fp). Motionärerna anser att det nordiska samarbetet alltmer präglas av ett långsamt arbetssätt. Många bra beslut och rekommendationer följs inte upp och/eller rinner ut i sanden. Man borde därför enligt motionärerna tänka sig att nordiska överenskommelser ges direkt rättsverkan efter mönster från EG. Man bör också i likhet med EG:s arbetsmetod först ta principbeslut och därefter med tiden lösa uppkommande problem, inte tvärtom. Motionärerna föreslår vidare att Nordiska rådet skall kunna sammanträda oftare än vad som i dag är fallet.
Som utskottet ovan konstaterade har rådets presidium tillsatt en särskild kommitté för översyn av rådets organisation. Denna utredning har fått mycket vida direktiv. De av motionärerna väckta frågorna kommer att behandlas i samband med att resultat av denna utredning presenteras vid nästföljande session i Köpenhamn i februari 1990. Detsamma gäller frågan om en nordisk ombudsman.
I motion U537 (s) föreslås att Nordiska förbundet för hembygdsarbete ges kansliresurser. Utskottet konstaterar att denna typ av budgetäskanden bättre behandlas inom Nordiska rådets budgetarbete.
Med det ovan anförda får utskottet anse motion U537 (s), yrkandena 2, 3 och 4 i motion U553 (fp), motion U602 (fp) och motion U603 (fp) besvarade.
Frågan om val till Nordiska rådet tas upp i motion U534 (mp), där i yrkande 1 föreslås att ledamöterna borde väljas direkt. Motiveringen till detta är att det skulle höja rådets status och effektivisera det politiska samarbetet i Norden. Ett liknande yrkande behandlades i utskottets förra betänkande om nordiskt samarbete (1989/90:UU9).
Utskottet hänvisar till att rådets juridiska utskott vid den trettioåttonde sessionen avstyrkt ett liknande medlemsförslag. Utskottet är av den uppfattningen att det är värdefullt och en styrka om medlemmarna i Nordiska rådet, i likhet med medlemmarna i Europarådet, har säten i sina resp. hemländers parlament. Rådet har endast rådgivande funktioner, och det samband som nu finns med de nordiska parlamenten är viktigt för rådets inflytande.
Yrkande 1 i motion U534 (mp) avstyrks därmed.
I yrkande 2 i motion U534 (mp) anförs att initiativ bör tas i Nordiska rådet för att få till stånd en internationell traktat om en kärnvapenfri zon omfattande Östersjöstaterna.
I ett liknande medlemsförslag till Nordiska rådet föreslogs att ministerrådet skulle tillsätta en parlamentarisk nordisk kommission för att belysa frågan. Rådets ekonomiska utskott avstyrkte förslaget och konstaterade i sitt betänkande att en parlamentarisk grupp redan arbetar med frågan. Gruppen tillsattes 1985 och är öppen för alla partier som är representerade i de nordiska ländernas parlament. Ekonomiska utskottet anförde vidare att det inte fanns anledning att bryta rådets mångåriga praxis att inte ta ställning till frågor av säkerhetspolitisk karaktär.
Utskottet delar ekonomiska utskottets uppfattning och avstyrker därmed yrkande 2 i motion U534 (mp).
I motion U620 (s), yrkandena 1 och 2, yrkas att den samnordiska satsningen på de etablerade gränsregionala samarbetsområdena i Norden skall ges allt erforderligt stöd.
I ministerrådets förslag om samarbetsprogram för regionalpolitik 1990--94 lämnas förslag till det fortsatta regionalpolitiska samarbetet. Nordiska rådets ekonomiska utskott anförde under verksamhetsperioden att nya gränsregionala samarbetsformer och prioriteringar kunde studeras, men utgångspunkten skulle samtidigt inte kunna vara en målsättning som innebar nedskärningar i anslagen till detta arbete. Nordiska rådet antog rekommendationen att ministerrådet under programtiden lägger fram konkreta handlingsplaner om det gränsregionala samarbetet. Samarbetsprogrammet för perioden 1990--94 kommer att utvärderas och revideras vid slutet av perioden.
Med det anförda får yrkandena 1 och 2 i motion U620 (s) anses besvarade.
I yrkande 1 i motion U518 (c) föreslår motionärerna att en fördjupad integration inom utbildningsområdet, en fortsatt harmonisering av lagstiftningen i de nordiska länderna samt en ökad ekonomisk integration i det nordiska området skall ske. I yrkande 2 i motion U550 (c) föreslås utökad samverkan kring den högre utbildningen i Norden. I yrkandena 5 och 6 i motion U553 (fp) föreslås att ett ökat forskarutbyte mellan de nordiska länderna, ett ökat och förbättrat studentutbyte samt ett ömsesidigt erkännande av examina skall ske.
Utskottet konstaterar att Nordiska rådets kulturutskott bl.a. har rekommenderat Nordiska ministerrådet att bygga ut utväxlingsprogrammen för elever och lärare inom Norden. Enligt redogörelsen har Nordplus-programmet mött stor entusiasm och intresse, och ett Nordplus-junior-program väntas få samma gehör. På ministerrådets förslag har de nordiska länderna slutit avtal om behörighetsgivande examina för yrkesverksamhet. Ministerrådet har föreslagit en gemensam nordisk arbetsmarknad för personer som har genomgått en yrkeskompetensgivande högre utbildning av minst tre års längd.
Utskottet konstaterar att utbildningsfrågorna i det nordiska samarbetet är av utomordentlig vikt. Ett student- och forskarutbyte mellan de nordiska länderna är i Nordens intresse. Som utskottet tidigare påpekade i sitt ovan anförda resonemang bör även former för ett utökat utbytesprogram mellan de nordiska länderna och Nordens närområde beaktas i positiv anda.
Med det anförda får utskottet anse yrkande 1 i motion U518 (c), yrkande 2 i motion U550 (c) samt yrkandena 5 och 6 i motion U553 (fp) besvarade.
I två motioner, U524 (mp) och U613 (v), anförs vikten av att det tvärvetenskapliga Nordiska institutet för samhällsplanering (Nordplan) inte läggs ned. Motionärerna anser att institutet utför ett värdefullt vetenskapligt arbete som kommer många samhällsområden till godo.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att institutet utför ett värdefullt vetenskapligt arbete, men anser dock att frågor om Nordiska rådets budget skall avgöras inom ramen för rådets verksamhet. Rådets kulturutskott uttryckte under den trettioåttonde sessionen att det ansåg frågan om nedläggning av nordiska institutioner vara av sådan vikt för det nordiska samarbetet att rådet borde få ta del av och behandla sådana förslag innan de förverkligades. Förutsättningen för en nedläggning borde enligt rådets kulturutskott vara att det finns klara motiv för en sådan åtgärd.
Därmed får motionerna U524 (mp) och U613 (v) anses vara besvarade.
I motion U534 (mp), yrkandena 3 och 4, föreslås dels att initiativ skall tas i Nordiska rådet för att få med Sovjetunionen, de baltiska staterna, Polen och de båda tyska staterna i freds- och miljöarbetet kring Östersjön, dels att initiativ bör tas för att få till stånd internationella konventioner som specificerar kritiska miljöbelastningsgränser på olika områden, liksom signatärstaternas åtaganden och vilka konventioner som bör omfatta samtliga länder som gränsar till Östersjön. I yrkandena 9 och 10 i motion U553 (fp) anförs att samnordiska miljöavgifter bör beläggas flygtrafiken, eftersom utvecklad trafik också innebär stora utsläpp av miljöfarliga ämnen och sådana miljöavgifter har en direkt styrande effekt, samt att nordiskt koordinerade miljökrav också bör ställas på landsvägstrafiken.
Nordiska rådet har varit mycket aktivt på miljöområdet. Social- och miljöutskottets arbete har under verksamhetsperioden ägnats särskilt åt miljöfrågor. Social- och miljöutskottet har bl.a. haft att ta ställning till tre omfattande handlingsplaner på miljöområdet. Handlingsplanerna har rört havs- och luftföroreningar resp. renare teknologi, avfall och återvinning. I Nordiska rådets yttrande angående social- och miljöutskottets sakområde sades bl.a.: "I konsekvens med Brundtlandkommissionens rapport bör ministerrådet fastställa den ledande principen att man i sitt miljöarbete utgår från nivån i det land som har de högst ställda miljökraven, vilket också anges i ministerrådets miljöprogram."
Som utskottet ovan har påpekat får formerna för det nordiska samarbetet med länderna kring Östersjön redan hög prioritet i rådets arbete. Utskottet anser att rådets ambitionsnivå på miljöområdet tillgodoser de i yrkandena 3 och 4 i motion U534 anförda förslagen.
Utskottet konstaterar vidare att Nordiska ministerådet (miljöministrarna) år 1987 uttalade sin avsikt att verka för att det fr.o.m. år 2000 införs förbud mot användning av "kapitel 2-flygplan" (jet-flygplan med högre bullernivå och som har certifierats före oktober 1977) samt att de i det internationella arbetet skulle verka för att påskynda utvecklingen mot miljövänligare teknik. I 1988 års energi- och trafikpolitiska beslut förordades att Sverige internationellt skulle verka för åtgärder som syftar till en övergång till flygplanstyper med lägre buller och med lägre mängder skadliga utsläpp. År 1987 kompletterades väglagen med krav på miljökonsekvensbeskrivningar vid planering av vägar (prop. 1986/87:135, bet. JoU25, rskr. 319). Trafikutskottet har utförligt behandlat dessa frågor i sina betänkanden 1989/90:TU25 och 1990/91:TU3.
Med det ovan anförda får utskottet betrakta yrkandena 3 och 4 i motion U534 (mp) samt yrkandena 9 och 10 i motion U553 (fp) som besvarade.
Om behovet av ökade investeringar i järnvägstrafik anförs i yrkande 7 i motion U553 (fp). Väsentligt förbättrade järnvägsförbindelser behövs enligt motionärerna för att förbättringen av inomnordiska kommunikationer och förbindelser med kontinenten skall kunna ske på ett miljömässigt acceptabelt sätt.
Utskottet konstaterar att kommunikationsministern i proposition 1989/90:88 om vissa näringspolitiska frågor framhöll att en vidareutveckling av den samordnade investeringsplaneringen är nödvändig. Trafikutskottet delade i sitt betänkande 1990/91:TU3 kommunikationsministerns uppfattning om behovet av att se över formerna för den samordnade investeringsplaneringen. Utskottet ansluter sig till denna uppfattning.
Därmed får yrkande 7 i motion U553 (fp) anses besvarat.
I yrkande 8 i motion U553 (fp) föreslås att den nordiska luftfarten bör avregleras och de nuvarande nordiska koncessionssystemen avvecklas i takt med att gällande avtal löper ut.
Regeringen godkände i juli 1988 riktlinjer som innebar att andra företag i Skandinavien än SAS med vissa undantag kan få koncessioner för nya gränsöverskridande flyglinjer i Skandinavien.
Trafikutskottet skriver i sitt betänkande 1990/91:TU3 att "inriktningen av det fortsatta trafikpolitiska arbetet står klar. För att tillgodose medborgarnas och näringslivets behov av transporter har, inom de ramar som samhället alltid måste fastställa, en omfattande avreglering av trafiksektorn genomförts. Arbetet med att minska detaljregleringen drivs också vidare i hög takt." Utskottet delar trafikutskottets bedömning.
Med det anförda får yrkande 8 i motion U553 (fp) anses besvarat.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. att riksdagen lägger Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående sin verksamhet sedan rådets trettiosjunde session t.o.m. trettioåttonde sessionen (redog. 1990/91:4) till handlingarna,
2. beträffande en nordisk hemmamarknad att riksdagen förklarar yrkande 2 i motion 1989/90:U235 besvarat med vad utskottet anfört,
3. beträffande samarbetet mellan länderna kring Östersjön att riksdagen förklarar yrkandena 1 och 2 i motion 1989/90:U511, yrkande 7 i motion 1989/90:U514, yrkande 2 i motion 1989/90:U518 samt yrkandena 1, 11 och 12 i motion 1989/90:U553 besvarade med vad utskottet anfört,
4. beträffande nordbors rättigheter att riksdagen förklarar yrkande 4 i motion 1989/90:U553 samt motionerna 1989/90:U602 och 1989/90:U603 besvarade med vad utskottet anfört,
5. beträffande organisationsfrågor att riksdagen förklarar motion 1989/90:U537 samt yrkandena 2 och 3 i motion 1989/90:U553 besvarade med vad utskottet anfört,
6. beträffande direktval till Nordiska rådet att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1989/90:U534, res. 1 (mp)
7. beträffande kärnvapenfri zon i Östersjöområdet att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1989/90:U534, res. 2 (v, mp)
8. beträffande det gränsregionala samarbetet att riksdagen förklarar yrkandena 1 och 2 i motion 1989/90:U620 besvarade med vad utskottet anfört,
9. beträffande utbildningsfrågor i Norden att riksdagen förklarar yrkandena 1 i motion 1989/90:U518, 2 i motion 1989/90:U550 samt 5 och 6 i motion 1989/90:U553 besvarade med vad utskottet anfört,
10. beträffande Nordplan att riksdagen förklarar motionerna 1989/90:U524 och 1989/90:U613 besvarade med vad utskottet anfört,
11. beträffande miljöfrågor i Norden att riksdagen förklarar yrkandena 3 och 4 i motion 1989/90:U534 samt 9 och 10 i motion 1989/90:U553 besvarade med vad utskottet anfört, res. 3 (mp)
12. beträffande nordiska kommunikationsfrågor att riksdagen förklarar yrkandena 7 och 8 i motion 1989/90:U553 besvarade med vad utskottet anfört.
Stockholm den 6 december 1990
På utrikesutskottets vägnar
Pär Granstedt
Närvarande: Pär Granstedt (c), Sture Ericson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Alf Wennerfors (m), Karl-Erik Svartberg (s), Axel Andersson (s), Nils T Svensson (s), Inger Koch (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus (c), Per Gahrton (mp), Viola Furubjelke (s), Anneli Hulthén (s), Eva Björne (m), Gertrud Sigurdsen (s), Arne Mellqvist (s) och Bengt Hurtig (v).
Reservationer
1. Direktval till Nordiska rådet (mom. 6)
Per Gahrton (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:
Utskottet är av den uppfattningen att det visserligen kan vara värdefullt och en erfarenhetsmässig styrka om medlemmarna i Nordiska rådet, i likhet med medlemmarna i Europarådet, har säten i sina resp. hemländers parlament. För att inte de nordiska frågorna skall få en andrahandsställning i förhållande till den pågående integrationsprocessen i Europa är det dock viktigt att arbetet i Nordiska rådet ges all den uppmärksamhet och tyngd det förtjänar. Ett sätt att uppnå detta vore att införa direkta val, som vid jämförelse med den nuvarande valordningen skulle avkräva rådets medlemmar ett större ansvar inför sina väljare.
Yrkande 1 i motion U534 (mp) tillstyrks därmed.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande direktval till Nordiska rådet att riksdagen bifaller yrkande 1 i motion 1989/90:U534,
2. Kärnvapenfri zon i Östersjöområdet (mom. 7)
Bengt Hurtig (v) och Per Gahrton (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "U534 (mp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att arbetet i den parlamentariska gruppen inte har bedrivits med den skyndsamhet som kan begäras vad gäller frågor av denna dignitet. Det är av vikt att den parlamentariska gruppens arbete inte utvecklas i obstruerande riktning. Utskottet anser därför att det kan vara motiverat att frågan debatteras inom ramen för Nordiska rådets arbete. Rådet har visserligen traditionellt inte tagit ställning till frågor av säkerhetspolitisk karaktär, men mot bakgrund av den snabba utveckling som har skett i Central- och Östeuropa har de säkerhetspolitiska frågorna dels mist något av sin kontroversiella natur, dels gjort det allt svårare att isolera dem från det övriga arbetet. Norden befinner sig i en unik och historisk brytpunkt, där möjligheter har yppats att i ett bestående fredsarrangemang befästa den tradition av seriöst fredsskapande arbete som hittills har kännetecknat nordisk utrikespolitik. En kärnvapenfri zon i Norden skulle i dag kunna tjäna som en garanti för att de truppansamlingar som nu dras bort från den europeiska kontinenten inte riktas mot den skandinaviska halvön och Östersjöområdet. Även om dessa tillbakadraganden i huvudsak gäller konventionella styrkor är det väsentligt att de säkerhetspolitiska spänningarna inte endast förskjuts geografiskt. En kärnvapenfri zon skulle kunna tjäna som en "fredsbuffert" och därmed bidra till en utvidgad avspänning.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 2 i motion U534 (mp).
dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande kärnvapenfri zon i Östersjöområdet att riksdagen bifaller yrkande 2 i motion 1989/90:U534,
3. Miljöfrågor i Norden (mom. 11)
Per Gahrton (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Som utskottet" och slutar med "anförda förslagen" bort ha följande lydelse:
Trots att Nordiska rådet har en jämförelsevis hög ambitionsnivå på miljöområdet anser utskottet i likhet med motionärerna i motion U534 (mp) att Norden och länderna kring Östersjön borde kunna utvecklas till ett föredöme och en region som inbjuder till inspiration för världen i övrigt vad gäller fredsinitiativ och åtgärder på miljöområdet. Erfarenheten visar att det endast är i bindande internationella konventioner som åtgärder på miljöområdet får tvingande kraft. Konventioner kring Östersjön, med specificerade miljöbelastningsgränser, är med tanke på de uppgifter om miljöförstöringen i Östeuropa som har framkommit under de senaste åren av kritisk vikt. Ett utökat miljösamarbete kring Östersjön kan också tjäna som förebild för ett utvidgat fredssamarbete på det sätt motionärerna har anfört.
Utskottet tillstyrker därmed yrkandena 3 och 4 i motion U534 (mp).
dels att utskottets hemställan under moment 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande miljöfrågor i Norden att riksdagen med bifall till motion 1989/90:U534 yrkandena 3 och 4 förklarar yrkandena 9 och 10 i motion 1989/90:U533 besvarade med vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Kärnvapenfri zon i Norden
Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c) anför:
Vi har i annat sammanhang föreslagit att en parlamentarisk arbetsgrupp för en kärnvapenfri zon i Norden skall tillsättas av de nordiska parlamenten. Därmed skulle gruppen få en officiell ställning och förhoppningsvis omfatta samtliga partier. Vi finner detta vara en lämpligare lösning än att gruppen tillsätts av Nordiska rådet, eftersom förverkligandet av en sådan zon kräver åtgärder av de nationella parlamenten och regeringarna.