Nordiskt samarbete

Betänkande 1989/90:UU9

Utrikesutskottets betänkande
1989/90:UU9

Nordiskt samarbete

1989/90

UU9

Ärendet

I detta betänkande behandlas Nordiska rådets svenska delegations
berättelse angående dess verksamhet under verksamhetsåret mellan
rådets trettiosjätte session och dess trettiosjunde session, dvs. från mars
1988 till mars 1989, vilket bl.a. inkluderade rådets andra extrasession
den 16 november 1988 (redog. 1989/90:4). Betänkandet behandlar även
ett antal motioner som väckts angående vissa aspekter av det nordiska
samarbetet.

Berättelsen

Nordiska rådets trettiosjunde session ägde rum i den svenska riksdagen
den 27 februari—den 3 mars 1989. Till ny president för rådet fram till
den trettioåttonde sessionen valdes riksdagsledamoten Karin Söder.

Generaldebatten under sessionen kom att präglas av förhållandet
Norden och Europa och de utmaningar som det nordiska samarbetet
står inför i perspektivet av den inre marknadens förverkligande inom
EG år 1992. En stor enighet råder inom rådsförsamlingen om vikten
av att fortsatt utveckla det nordiska samarbetet för att förstärka samhörigheten
och den kulturella gemenskapen och därmed ge Norden en
starkare ställning i Europa. Inför sessionen förelåg brett informationsunderlag
i form av flera rapporter utarbetade inom rådet och minsterrådet
och en ny ekonomisk handlingsplan i vilken Nordens relationer
till omvärlden belyses.

Flera talare krävde under generaldebatten en översyn av rådets
organisation och arbetsformer för att de bättre skulle kunna motsvara
kraven på effektivitet och styrka. Under sessionen uttalades uppskattning
över de förslag som lagts fram av den internationella kommittén
under Karin Söders ordförandeskap. Tillfredsställelse uttrycktes även
över resultaten från den andra extra sessionen om miljöfrågor som ägt
rum i november 1988.

Många inlägg under generaldebatten berörde kultursamarbetet och
den kulturella samhörigheten i Norden. Missnöje uttalades över att
tillräckliga ekonomiska resurser för den i fjol antagna kulturhandlingsplanen
ej ställts till förfogande.

1 Riksdagen 1989/90. 9 sami. Nr 9

Rådet antog en konvention om arbetsmiljö, vilken framlagts av
ministerrådet.

En fråga som tilldrog sig särskilt stort intresse under sessionen var
ett medlemsförslag om koncernfackligt samarbete. Till grund för förslaget
låg en nordisk utredning i vilken även arbetsmarknadens parter
deltagit. Medlemsförslaget gick ut på att ministerrådet skyndsamt skulle
utarbeta förslag till en samnordisk lagstiftning som tillförsäkrar
löntagarorganisationerna rätt till koncernfackligt samarbete enligt vissa
principer. Ingen rekommendation togs i ärendet trots att en rekommendation
som framfördes i en reservation till ekonomiska utskottets
majoritetsförslag vunnit i en omröstning. Förslaget till rekommendation
som sammanföll med det medlemsförslag som låg till grund föt
debatten fick färre än hälften av de närvarande medlemmarnas röster
och förkastades därmed.

Nordiska rådet höll en andra extra session i Helsingör den 16
november 1988. Extrasessionen hade sammankallats för att behandla
en handlingsplan från ministerrådet mot havsföroreningar samt ett
nordiskt miljöprogram. Redan vid den trettiosjätte sessionen hade
rådsmedlemmarna kritiserat Nordiska ministerrådet för låg ambitionsnivå
på miljöområdet, vilket bl.a. inneburit att inte ett enda initiativ
på området presenterats vid sessionen. Parlamentarikernas otålighet
över detta ledde till en hemställan från mittenpartierna att hålla en
extra session för att skynda på ministerrådets arbete.

Vid extrasessionen rekommenderades ministerrådet att fastställa ett
nordiskt miljöprogram och att därvid omarbeta de fastslagna principerna
till konkreta emissionskrav, tidsgränser m.m. inom berörda områden.
Rådet beslöt att ställa erforderliga ekonomiska resurser till förfogande
för förverkligande av miljöprogrammet samt att årligen lämna
en redogörelse till Nordiska rådet om miljötillståndet i de nordiska
länderna samt om uppföljningen av det nordiska miljöprogrammet.

Rådet antog även en handlingsplan mot havsföroreningar. Denna
handlingsplan som utarbetats av ministerrådet hade, efter kritik från
social- och miljöutskottet för att den var otillräcklig, reviderats och
innehåller utfästelser bl.a. om att varje nordiskt land för den 31
december 1989 skall lägga fram en nationell åtgärdsplan för att reducera
utsläppen av närsalter (fosfor och kväve) med 50 % före 1995 till de
havsområden som indirekt eller direkt påverkas eller förväntas bli
påverkade av dessa utsläpp (sett i förhållande till 1985 års utsläppsnivå).

Det löpande arbetet inom Nordiska rådet sker inom ett presidium,
sex utskott (juridiska, kultur-, social- och miljö-, kommunikations-,
ekonomiska och budget- och kontrollutskotten) och en redaktionskommitté.

Under det verksamhetsår som berättelsen omfattar har tyngdpunkten
i det juridiska utskottets arbete legat på flyktingfrågorna, ett
moderniserat lagstiftningsprogram och jämställdhetsfrågorna.

Arbetet i kulturutskottet har dominerats av uppföljningen av handlingsplanen
för nordiskt kulturellt samarbete och mediasamarbete.

1989/90:UU9

Förutom de ovan beskrivna miljöfrågorna har social- och miljöutskottet
under verksamhetsåret arbetat fram en rad förslag på det sociala
filtet som presenterades vid den trettiosjunde sessionen, bl.a. en nordisk
handlingsplan mot cancer, en samnordisk modell för hjälpmedelsförsörjning
för handikappade, anordnande av ett nordiskt reumatikerår,
ett aktionsprogram för minskning av alkoholkonsumtionen i Norden,
samnordisk utbildning och legitimation av kiropraktorer samt
olika insatser inom barn- och familjepolitiken.

Kommunikationsutskottets arbete har under perioden främst varit
inriktat på frågor rörande trafiksäkerhet och turism. Stor uppmärksamhet
har även ägnats åt de europeiska integrationssträvandena och
järnvägens framtida roll i transportsystemet.

Ekonomiska utskottets arbete har dominerats av frågor rörande
internationellt samarbete samt en ny ekonomisk handlingsplan: "Ett
starkare Norden".

Utvecklingen i förhållandet mellan Norden och EG anser ekonomiska
utskottet obetingat vara den viktigaste frågan för de nordiska
länderna. Mot denna bakgrund beslöt utskottet bl.a. att föreslå Nordiska
rådet att rekommendera ministerrådet att före den 1 september
1989 framlägga förslag till utveckling av ministerrådets arbetsformer
och organisation samt till målsättningar för det nordiska samarbetet
baserat på utredningen om internationella samarbetsfrågor i Nordiska
rådet (den s.k. Söderkommitténs huvudbetänkande) samt på ministerrådets
egna utredningar om Norden i Europa.

Ministerrådets förslag diskuterades sedermera vid den extra tredje
session som rådet höll i Mariehamn den 14 november 1989.

Den ekonomiska handlingsplanen som behandlades av utskottet har
som övergripande målsättning att främja förutsättningar för en balanserad
ekonomisk utveckling genom att stärka den ekonomiska integrationen
i Norden och Nordens ställning i förhållande till omvärlden. För
åren 1989—1992 föreligger tre huvudmålsättningar: att utveckla och
förbättra den "nordiska modellen", att fortsätta utvecklingen av Norden
som hemmamarknad och att söka lösningar som svar på utvecklingen
av EG:s inre marknad.

På förslag av utskottet rekommenderade Nordiska rådet ministerrådet
att anta och genomföra den nya ekonomiska handlingplanen.
Därvid skall ministerrådet särskilt vidta vissa åtgärder (studier eller
konkreta åtgärder) på bl.a. områdena person- och företagsbeskattning,
ett nordiskt gassamarbete, samarbetet avseende tjänstehandel, en nordisk
ombudsman, ett nordiskt system för exportkreditfinansiering, risktagning
och garantigivning samt subventionering av miljölån i den
föreslagna NIB-låneordningen.

Det ekonomiska utskottet har även under perioden ägnat stor uppmärksamhet
åt energi- och biståndsfrågor.

Budget- och kontrollutskottets arbete har till stor del gällt budgeten
för 1989 och 1990. Budgeten för nordiska ministerrådets verksamhet
1989 uppgår till 610,9 miljoner DKK. För 1990 och 1991 planeras för
en reell årlig tillväxt om 3 %.

1989/90: UU9

Motionerna

1988/89:U508 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär initiativ til! inrättandet av en nordisk ombudsman.

1988/89:U520 av Lars Ernestam (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan i motionen anförts om konsultationer m.fl. åtgärder inom ramen
för den nordiska miljöskyddskonventionen,

1988/89:U558 av Karin Söder m.fl. (c, fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en årlig rapport till riksdagen om Nordiska
ministerrådets arbete och debatt om det nordiska samarbetet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att tillsätta en svensk parlamentarisk utredning
om det nordiska samarbetet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om nordiska redogörelser i propositioner,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om intensifiering av arbetet speciellt beträffande
Norden som hemmamarknad för att förverkliga den ekonomiska samarbetsplanen.

1988/89:U559 av Marianne Samuelsson och Birger Schlaug (båda mp)
vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det nordiska samarbetet,

2. att riksdagen begär att regeringen i det nordiska samarbetet
arbetar för att direktval till Nordiska rådet förverkligas.

1988/89:U611 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (båda fp) vari yrkas
att riksdagen begär att regeringen snarast upptar förhandlingar med
den norska regeringen i syfte att bilateralt lösa de ytterst svåra miljöstörningarna
inom Ostfolds fylke.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T716.

1989/90:U2 av Erling Bager och Lars Leijonborg (båda fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige i
kontakter med de övriga medlemsländerna i Nordiska rådet bör verka
för att folkfronterna i de baltiska unionsrepublikerna Estland, Lettland
och Litauen inbjuds via speciell kallelse inför varje möte med Nordiska
rådet.

Utskottet

Liksom tidigare år får utskottet konstatera att Nordiska rådets verksamhet
fortsätter att vara omfattande och att angelägna och aktuella frågor
behandlas. Bland alla de viktiga ämnen som rådet behandlat under
året vill utskottet särskilt nämna samarbetet för att ge Norden en
starkare ställning i Europa. Utskottet delar därvidlag den uppfattning

1989/90: UU 9

som framförts av Rådets ekonomiska utskott "att ändamålet med det
nordiska Europasamarbetet skulle vara att stärka Norden inåt, att
tillrättalägga en utveckling parallell med utvecklingen inom EG samt
att definiera nordiska synpunkter och ställningstaganden som kan
påverka den europeiska integrationen i önskad riktning". Utvecklingen
av förhållandet mellan Norden och EG är onekligen en av de viktigaste
frågorna för de nordiska länderna i dag, vilket bl.a. avspeglats i den
extra session som hölls på Åland i november 1989.

I sitt betänkande över Sverige och den västeuropeiska integrationen
(1988/89:UU19) hade utskottet anledning konstatera att det nordiska
samarbetet självfallet erbjuder ett viktigt komplement och ibland ett
alternativ till EFTA-samarbete när det gäller att uppnå ett närmare
samarbete med EG. En god grund för detta samarbete hade då enligt
såväl utskottets som näringsutskottets uppfattning lagts i och med
rapporten Norden i Europa I och II. Utskottet konstaterade då "att
ytterligare underlag för ett gemensamt nordiskt uppträdande i Europasamarbetet
kommer att föreligga när det pågående arbetet på ett
nordiskt arbetsprogram för perioden 1989—1992 avslutats".

Utskottet får konstatera att arbetsprogrammet "Norden i Europa
1989—1992" förelåg och diskuterades vid rådets trettiosjunde session.
Detta arbetsprogram skall fortlöpande revideras och kompletteras med
hänsyn till den senaste internationella utvecklingen, de resultat som
ministerrådet uppnått och de impulser som kommit från Nordiska
rådet.

En annan fråga vars stora betydelse återspeglades i en extra session i
november 1988 var miljöfrågan. De förslag till ministerrådet om
antagande av ett nordiskt miljöprogram och en handlingsplan mot
havsföroreningar som beslutades vid denna session är återigen bevis på
behovet av ett nära och dynamiskt nordiskt samarbete för att lösa våra
gemensamma problem.

Utskottet föreslår att berättelsen läggs till handlingarna.

Bland de motioner som väckts dels under allmänna motionstiden, dels
med anledning av berättelsen tar några upp frågor som rör den
ekonomiska handlingsplanen "Ett starkare Norden" (ministerrådsförslag
B89/e), vilken antogs vid den trettiosjunde sessionen och som
ingår i ministerrådets arbetsprogram "Norden i Europa 1989—1992".

Vad gäller motion 1988/89:U558 som tar upp frågan om en intensifiering
av arbetet speciellt beträffande Norden som en hemmamarknad
får utskottet anföra följande:

Vid sin tredje extra session beslöt Nordiska rådet att rekommendera
ministerrådet att före utgången av år 1992 i princip avveckla alla
tullprocedurer och andra gränskontroller för varor mellan de nordiska
länderna. Som ett led i denna avveckling skall inom samma tidsgräns
utformas gemensamma nordiska regler på det veterinära och fytosanitära
området. Denna rekommendation torde anses uppfylla vad som
efterlyses i motion 1988/89:U558 om att arbetet på Norden som en
hemmamarknad i nuvarande situation måste bedrivas skyndsamt.

1989/90: UU9

Arbetsprogrammet "Norden i Europa 1989—1992" koncentrerar sig
vidare på ett antal huvudområden. Ett av dessa är "Norden som
hemmamarknad" som förutom att det rör det som rådet redan beslutat
om, dvs. avlägsnande av hinder för handel med varor och kapital, även
rör harmonisering av tekniska regler och normer. I arbetsprogrammet
läggs även fram förslag till hur en nordisk transportmarknad skall
skapas, förslag till åtgärder för nordiskt kultur- och utbildningssamarbete,
åtgärder för att förbättra nordbors rättigheter, bl.a. arbetsmarknads-
och jämställdhetsfrågor, miljöpolitik, arbetsmiljöpolitik samt
konsumentfrågor.

Bland de förslag som togs vid den tredje extra sessionen år 1989 var
även förslag om en utvecklingsplan för en Nordisk industrifond samt
utökat nordiskt utbildningssamarbete, vilka också kan sägas innebära
en intensifiering av arbetet på att utveckla Norden som en hemmamarknad.

Med det ovan anförda torde yrkande 4 i motion 1988/89:U558 fa anses
besvarat.

Vad gäller frågan om inrättandet av en nordisk ombudsman som tas
upp i motion 1988/89:U508 får utskottet hänvisa till att denna fråga
efter ett beslut vid rådets tredje extra session 1989 skall utredas av
Nordiska rådets presidium i nära samarbete med ministerrådet. Eventuella
förslag i saken skall behandlas vid Rådets ordinarie session 1991.
Utskottet finnér därmed att agerande i frågan ej är påkallat.

Motion 1988/89:U508 avstyrks därmed.

1 motion 1988/89:U558 yrkas att regeringen skall avge en årlig rapport
till riksdagen om Nordiska ministerrådets arbete och debatt om det
nordiska samarbetet.

Utskottet får med anledning av motionen anföra följande:

Fram till och med budgetåret 1984/85 framlade regeringen årligen i
särproposition för riksdagen en redogörelse för Nordiska ministerrådets
verksamhet och dess budget. I syfte att rationalisera riksdagens och
regeringskansliets arbete överenskoms därefter att i stället presentera
Nordiska ministerrådets budget i samband med presentationen av
budgetpropositionens tredje huvudtitel, dvs. UD:s verksamhetsområde.
En balans skulle därmed även erhållas genom att det svenska bidraget
till Nordiska ministerrådet presenterades tillsammans med svenska
bidrag till vissa andra internationella organisationer t.ex. FN, Europarådet,
EFTA och OECD. Det förelåg i detta sammanhang även samförstånd
över att den debatt om det nordiska samarbetet som riksdagen
önskade kunde hållas i samband med att den svenska delegationen till
Nordiska rådet presenterade sin rapport.

Information om det Nordiska ministerrådets verksamhet och samarbetet
i Norden kan även enligt utskottets uppfattning få anses ha
presenterats för riksdagen genom den utförliga redogörelse som Nordiska
ministerrådet årligen överlämnar till Nordiska rådet där alltså
den svenska riksdagen är representerad genom en delegation. (För år
1988 återfinns redogörelsen i dokument C 1 1989 i det nordiska

1989/90: UU9

trycket.) Enligt utskottets uppfattning torde det kunna hävdas att
riksdagen därigenom kan anses ha blivit informerad om Nordiska
ministerrådets verksamhet.

Därmed avstyrks yrkande 1 i motion 1988/89:U558.

I likhet med motionärerna i 1988/89:U558 anser utskottet att det vore
allmänt eftersträvansvärt att de propositioner som föreläggs riksdagen
även presenterar de lösningar som våra nordiska grannländer kommit
fram till i den aktuella frågan. Syftet härmed skall vara att uppnå
största möjliga harmonisering av våra lagar. Utskottet får i detta
sammanhang hänvisa till att det vid Nordiska rådets session år 1988
antogs ett förslag från juridiska utskottet om att rådet skulle hemställa
hos de nordiska länderna att dessa i sina propositioner anger om de
framlagda lagförslagen är ett resultat av eller har varit föremål för
nordiska överläggningar samt, om så är fallet, preciserar i vad mån
dessa resultat utgör ett närmande till de andra ländernas lagstiftning
eller ej. Utskottet får konstatera att detta önskemål till viss del redan
tillgodoses i Sverige i och med att det i justitiedepartementets lagpropositioner
sedan länge har brukat anges om nordiska överläggningar
eller annat nordiskt samråd har skett under lagstiftningsärendets beredning
i departementet.

Det borde dock enligt utskottets uppfattning i större grad än vad
som nu är fallet också kunna preciseras i vad mån det framlagda
lagförslaget utgör ett närmande till de andra nordiska ländernas lagstiftning
eller ej.

Det vore också önskvärt om en dylik redogörelse även presenterades
i andra departements lagförslag om så inte redan är fallet och, så långt
det låter sig göra, även i övriga förslag som regeringen förelägger
riksdagen. Det sistnämnda har också framförts som önskvärt av Nordiska
rådets presidium till Nordiska ministerrådet i augusti 1988.

Som konstateras bl.a. i proposition 1987/88:66 om Sverige och den
västeuropeiska integrationen har vi genom det nordiska samarbetet
bl.a. uppnått omfattande lagharmonisering och rättsgemenskap. Arbete
på att ytterligare utvidga denna harmonisering pågår också, enligt vad
utskottet erfar, löpande inom ramen för Nordiska rådet och dess
juridiska utskott. Av den redogörelse som den svenska delegationen
presenterat framgår att det pågår ett aktivt nordiskt lagstiftningssamarbete
och att ministerrådet och utskottet är eniga om betydelsen av att
prioritera bl.a. sådana frågor som tagits upp i det moderniserade
nordiska lagstiftningprogram som antogs vid rådets trettiosjätte session.

Därmed får yrkande 3 i motion 1988/89:U558 anses besvarat.

I motion 1988/89:U558 krävs vidare att en svensk parlamentarisk
utredning bör tillsättas med uppgift att utreda förutsättningarna för
Sverige att ta olika initiativ både nordiskt och internationellt för att
utveckla och stärka det nordiska samarbetet på råds- och ministerrådsnivå.

Det är utskottets uppfattning att det redan nu föreligger ett utvecklat
och starkt nordiskt samarbete på såväl råds- som ministerrådsnivå.

1989/90: UU9

Samarbetet kan dock ytterligare utvecklas och fördjupas, särskilt i
ljuset av den europeiska integrationsprocessen. Det krävs en höjning
av ambitionsnivån i det nordiska samarbetet inför utmaningarna som
kommer av den internationella utvecklingen. Det krävs ökad effektivitet
och dynamik. Hur detta skall genomföras ankommer enligt utskottets
uppfattning på Nordiska rådet självt att utforma i samarbete med
ministerrådet.

Så sker också. Bl.a. har rådets internationella samarbetskommitté
(den s.k. Söderkommittén) kommit med förslag till förstärkningar av
den nordiska sa narbetsorganisationen och till åtgärder för att förbättra
förutsättningarna att inom organisationen behandla europeiska och
andra internationella frågor med anknytning till det nordiska samarbetet.
Av särskilt intresse är här förslagen om utbyggt samarbete med en
rad organisationer, exempelvis OECD, EG, SEV och Europarådet.
Kommittén har också lagt fram förslag om aktuella samarbetsämnen
som t.ex. ekonomiskt och monetärt samarbete, avveckling av handelshinder
och forskning och utveckling.

Rådet har också insett att detta mål, dvs. att det nordiska samarbetet
fortsättningsvis skall bli mer dynamiskt, bättre kan uppnås genom en
ökad effektivisering av besluts- och verkställighetsprocesserna nordiskt
och nationellt. Vid rådets trettiosjunde session bemyndigades därför
presidiet att tillsätta en kommitté med uppgift att företa en översyn av
Nordiska rådets organisation och arbetsformer. Kommittén skall därvid
särskilt se på hur samarbetet skall kunna göras mer målinriktat,
systematiskt och flexibelt med bevarande av rådets centrala roll som
idébärare och pådrivare.

Därtill skall en expertutredning genomföras som skall studera presidiesekretariatets
organisation och effektivitet samt samarbetsrelationerna
till andra nordiska sekretariat.

Kommittén skall i sitt arbete ta ställning till ett antal medlemsförslag
som bl.a. tar upp frågan om inrättande av ett internationellt utskott
eller inrättande av en nordisk kommission och genomgång av beslutssystemet
i det nordiska samarbetet. Kommitténs slutbetänkande skall
föreligga senast den 31 oktober 1990 med ett första betänkande senast
den 31 mars samma år.

Mot denna bakgrund finner utskottet att vidare agerande från dess
sida inte är påkallat.

Därmed avstyrks yrkande 2 i motion 1988/89:U558.

Två motioner tar upp några aspekter på samarbetet inom Norden på
miljövårdsområdet. I motion 1988/89:U520 yrkas att den svenska regeringen
inom ramen för den nordiska miljöskyddskonventionen bör
kräva konsultationer när beslut skall fattas i våra grannländer om
verksamhet som bedöms ha miljöstörande inverkan på svenskt territorium.
Enligt motionären bör även krav på åtgärder mot redan tillåtna
utsläpp som påverkar miljön övervägas.

I motion 1988/89:U611 begärs att regeringen snarast skall uppta
förhandlingar med den norska regeringen i syfte att bilateralt lösa de
ytterst svåra miljöstörningarna inom Östfolds fylke.

1989/90: UU9

Den nordiska miljöskyddskonventionen tillkom år 1974 och innehåller
regler om ömsesidigt hänsynstagande vid prövning av tillåtligheten
av miljöskadlig verksamhet (SÖ 1974:99). Enligt konventionens
grundläggande stadgande skall vid prövning av tillåtligheten av miljöskadlig
verksamhet den störning som sådan verksamhet medför eller
kan medföra i annan fördragsslutande stat likställas med störning i det
egna landet. Bestämmelsen avser såväl tillståndsprövning av planerad
verksamhet som prövning av ansökan om godkännande av befintlig
anläggning eller av talan om förbud eller skyddsåtgärder mot pågående
miljöskadlig verksamhet (Art. 3 i konventionen).

Mot denna bakgrund torde yrkande 2 i motion 1988/89:U520 fa anses
besvarat.

Vad gäller miljöstörningarna i Östfolds fylke får utskottet hänvisa till
jordbruksutskottets betänkande om vattenvård m.m. (1989/90:JoU6).
Jordbruksutskottet anför följande beträffande miljösituationen i de
svensk-norska gränsvattnen:

Den av Sverige och Norge år 1980 bildade gränskommittén för området
Östfold-Bohuslän utgör ett viktigt bidrag till det samarbete som
erfordras för lösandet av ifrågavarande miljöfrågor. Den försämrade
vattenkvaliteten i norra Bohuslän kan till stor del hänföras till utsläpp
på den norska sidan, och fortsatta åtgärder för att reducera dessa
utsläpp är nödvändiga. Utskottet vill därför understryka betydelsen av
att Sverige i fortsättningen med all kraft driver dessa frågor vidare. Det
fortsatta samarbetet måste med nödvändighet leda till en avsevärt

förbättrad miljösituation i dessa gränsvatten. Vad utskottet anfört

— bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Med hänvisning till jordbruksutskottets betänkande 1989/90:JoU6 och
riksdagsbeslut den 6 december 1989 får yrkandet i motion
1988/89:U611 anses tillgodosett.

Motion 1988/89:0611 avstyrks därmed.

I motion 1988/89:U559 hävdas att ett ökat nordiskt samarbete kan bli
ett starkt alternativ till EG-anslutning i framtiden. I samma motion
anförs att Nordiska rådet skulle kunna fylla en betydligt viktigare
funktion för det nordiska samarbetet än det gör i dag och att detta
skulle kunna ske om direktval till rådet genomfördes.

Vad gäller nordiskt samarbete som ett alternativ till en EG-anslutning
vill utskottet åter framföra den stora betydelse som det nordiska
samarbetet har. Som utskottet anförde i sitt betänkande om nordiskt
samarbete 1988/89:UU11 är de nära kontakterna mellan de nordiska
länderna på många sätt något unikt i världen. Utskottet konstaterade
att det på praktiskt taget alla samhällsområden i de fem länderna —
offentliga såväl som privata — också finns ett nordiskt samarbete.
Detta samarbete måste och kommer att fortsätta. Samtidigt som detta
samarbete är av största vikt för de berörda länderna, så kan det inte
ersätta ett vidare samarbete i Europa. Detta är något som samtliga
nordiska länder är medvetna om. Arbetet har därför till en stor del
under de senaste åren inriktats på att placera Norden starkare i den

1989/90:UU9

europeiska utvecklingen och speciellt då i förhållandet till EG:s inre
marknad. Det arbetsprogram "Norden i Europa 1989—1992" samt
Söderkommitténs betänkande vilka utskottet redan ovan åberopat är
ett led i detta arbete.

Utskottet vill i detta sammanhang påpeka vad som tidigare framförts
i betänkande 1988/89:UU19 om Sverige och den Europeiska gemenskapen,
nämligen att medlemskap inte är ett mål för de diskussioner
med EG som nu förestår. Förhandlingarna med EG skall dock enligt
utskottets uppfattning vara förutsättningslösa. Avsikten bör vara att
bredda och fördjupa samarbete med EG på varje område så långt detta
är förenligt med neutralitetspolitiken. I samma betänkande anförde
utskottet att det nordiska samarbetet erbjuder ett viktigt komplement
och ibland ett alternativ till EFTA-samarbetet när det gäller att uppnå
ett närmare samarbete med EG.

Med det ovan anförda avstyrks yrkande 1 i motion 1988/89:U559.

Frågan om direktval till Nordiska rådets församling behandlades av det
juridiska utskottet vid dess möte i Oslo den 25 — 26 september 1988.
Förslaget avslogs av det juridiska utskottet.

Utskottet finner därmed inte anledning att behandla denna fråga.
Det är dock utskottets generella uppfattning att det är värdefullt och
en styrka om medlemmarna i Nordiska rådet i likhet med medlemmarna
i Europarådet har säten i sina egna hemländers parlament.

Därmed avstyrks yrkande 2 i motion 1988/89:U559.

I motion 1989/90:U2 yrkas att Sverige i Nordiska rådet bör verka för
att folkfronterna i de baltiska unionsrepublikerna Estland, Lettland
och Litauen inbjuds via speciell kallelse inför varje möte med Nordiska
rådet.

Utskottet hänvisar till att Nordiska rådet vid sin tredje extra session i
november 1988 diskuterade just denna fråga. Nordiska rådets presidium
har sedan årets början diskuterat ett samarbete med folkvalda
organ i de närliggande östeuropeiska grannländerna. Vid presidiets
möte den 2 oktober 1989 uppmanades presidiesekreteraren att till
presidiets möten i Mariehamn utarbeta konkreta förslag till hur Nordiska
rådets kontakter till parlamentariker i Baltikum och Sovjetunionen
i övrigt skulle kunna utvecklas. Frågan aktualiserades än mer
genom det tal som Sovjetunionens president Gorbatjov höll i Finland
den 26 oktober där han föreslog att etablera dels en permanent
gemensam parlamentsgrupp med representanter från länderna i norr
som skulle diskutera "regionala problem", dels att en delegation från
Nordiska rådet först skulle träffe företrädare för Högsta sovjet och
sedan företrädare för motsvarande organ i sovjetrepublikerna och de
autonoma republikerna i Sovjetunionens norra delar.

Nordiska rådet beslöt vid sin extra session att rådets presidiesekreterare
i början av december skulle sändas till Moskva för att där
förbereda kontakter mellan Nordiska rådets parlamentariker och deras
kollegor i Högsta sovjet. Avsikten är att kartlägga vilka sakområden

1989/90: UU9

som lämpar sig särskilt väl för ett närmare samarbete. Nordiska rådets
presidium anser att frågor som gäller miljö, kultur, handel och främjandet
av mänskliga kontakter är särskilt intressanta.

Avsikten är vidare att konkretisera tänkbara kontaktformer såsom
konferenser, seminarier, studiebesök och kulturutbyte.

Presidiesekreteraren har också fått i uppdrag att utreda förutsättningarna
för ett utvidgat parlamentariskt samarbete med andra närliggande
östeuropeiska länder.

En rapport skall enligt vad utskottet erfar föreläggas Nordiska rådets
presidiums möte den 11 — 12 december 1989.

Eftersom Nordiska rådet har beslutat att undersöka denna fråga
finns det enligt utskottets uppfattning ingen anledning för Sveriges
riksdag att ta något initiativ.

Vad avser yrkandet i motion 1989/90:U2 om att folkfronterna i de
baltiska republikerna skall inbjudas till varje möte med Nordiska rådet
får utskottet konstatera att representanter för folkfronterna i den mån
de är ledamöter av sin republiks Högsta sovjet naturligtvis kommer att
omfattas av de utvidgade kontakter som kan bli resultatet av ovan
nämnda initiativ.

Motion 1989/90:U2 avstyrks därmed.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen lägger Nordiska rådets svenska delegations
berättelse angående sin verksamhet från den trettiosjätte t.o.m.
den trettiosjunde sessionen (redog. 1989/90:4) till handlingarna,

2. beträffande Norden som hemmamarknad

att riksdagen förklarar yrkande 4 i motion 1988/89:U558 besvarat
med vad utskottet anfört,

3. beträffande en nordisk ombudsman
att riksdagen avslår motion 1988/89:U508,

4. beträffande årlig rapport om Nordiska ministerrådets arbete
att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1988/89:U558,

res. I (c, vpk, mp)

5. beträffande nordiska redogörelser i propositioner

att riksdagen förklarar yrkande 3 i motion 1988/89:U558 besvarat
med vad utskottet anfört,

6. beträffande svensk parlamentarisk utredning

att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1988/89:U558,

res. 2 (c)

7. beträffande nordiska miljöskyddskonventionen

att riksdagen förklarar yrkande 2 i motion 1988/89:U520 besvarat
med vad utskottet anfört,

8. beträffande förhandlingar om miljöstörningarna i Östfold
att riksdagen avslår motion 1988/89:U611,

9. beträffande nordiska samarbetet

att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1988/89:U559,

res. 3 (mp)

1989/90:UU9

10. beträffande direktval till Nordiska rådet

att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1988/89:U559,

res. 4 (mp)

11. beträffande inbjudan till baltiska folkfronterna
att riksdagen avslår motion 1989/90:U2.

res. 5 (m,fp)

Stockholm den 7 december 1989
På utrikesutskottets vägnar

Stig Alemyr

Närvarande: Stig Alemyr (s), Pär Granstedt (c), Margaretha af Ugglas
(m), Maj Britt Theorin (s), Karl-Erik Svartberg (s), Axel Andersson (s),
Nils T Svensson (s), Inger Koch (m), Karl-Göran Biörsmark (fp),
Birgitta Hambraeus (c), Viola Furubjelke (s), Kristina Svensson (s),
Eva Björne (m), Håkan Holmberg (fp), Bengt Hurtig (vpk), Marianne
Samuelsson (mp) och Lena Boström (s).

Reservationer

1. Årlig rapport om Nordiska mininsterrådets arbete
(mom. 4)

Pär Granstedt, Birgitta Hambraeus (båda c), Bengt Hurtig (vpk) och
Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Informationen
om" och på s. 7 slutar med "motion 1988/89:U558." bort ha
följande lydelse:

Erfarenheten visar dock att det med det nuvarande systemet är svårt
att fa en samlad behandling av det nordiska samarbetet och därmed
den uppmärksamhet som detta viktiga område förtjänar. Det finns
därmed anledning att nu återgå till en ordning där regeringen avger en
särskild årlig rapport om arbetet i Nordiska ministerrådet. Denna bör
tidsmässigt samordnas med rapporten från Nordiska rådets svenska
delegation så att en gemensam riksdagsbehandling möjliggörs.

Detta bör riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1988/89:U558
ge regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande årlig rapport om Nordiska ministerrådets arbete
att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1988/89:U558
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90: UU9

2. Svensk parlamentarisk utredning (mom. 6)

I Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Mot
| denna bakgrund" och slutar med "motion 1988/89:U558." bort ha
l följande lydelse:

Utvecklingen av det nordiska samarbetet bör dock självfallet inte
stanna vid de initiativ som nu tagits. Inte minst i perspektivet av den
allmänna dynamiska utvecklingen i Europa är det viktigt att bygga
vidare på den nordiska gemenskapen. En utredning av det slag motionärerna
förordar skulle kunna bli en god utgångspunkt för ett fortsatt
svenskt agerande i detta syfte.

Riksdagen bör med bifall till yrkande 2 i motion 1988/89:U558 ge
regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande svensk parlamentarisk utredning
att riksdagen med bifall till yrkande 2 i motion 1988/89:U558
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Nordiska samarbetet (mom. 9)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Samtidigt
som" och på s. 10 slutar med "motion 1988/89:U559." bort ha
följande lydelse:

Den nordiska hemmamarknaden, med sina drygt 20 miljoner invånare,
är en god bas för både tillverkning och avsättning för de flesta
produkter. Med denna starka hemmamarknad skulle den nordiska
självtilliten öka och självbestämmandet bli mer reellt än i dag —
förutsättningarna är goda för ett utökat nordiskt samarbete, men frågan
är om viljan finns.

Det är värt att notera att ett ökat nordiskt samarbete kan bli ett
starkt alternativ till EG-anslutning i framtiden. Regionernas Europa —
med öppenhet till hela Europa och i solidarisk samverkan med utvecklingsländerna
— är en grön målsättning.

Utskottet tillstyrker därmed yrkande 1 i motion 1988/89:U559.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande nordiska samarbetet
att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1988/89:U559
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Direktval till Nordiska rådet (mom. 10)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet finner" och slutar med "motion 1988/89:U559." bort ha
följande lydelse:

1989/90: UU9

Utskottet anser det angeläget att öka status och engagemang i Nordiska
rådet samt att fokusera debatten mer på det nordiska alternativet.
Vi måste bygga upp en egen självtillit i Norden — vi måste tro på den
nordiska idén — vi måste tro på regionens självbestämmande!

Genom direktval skulle de nordiska frågorna och det nordiska
samarbetet fokuseras. Det skulle förena människorna i vår region och
denna skulle genom engagemang kunna utvecklas till ett centrum i
stället för till en utkant av den nya supermakten EG och riskera att bli
EG:s "Norrlandsproblem".

Utskottet ansluter sig härmed till förslaget i yrkande 2 i motion
1988/89:U559.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande direktval till Nordiska rådet

att riksdagen med anledning av yrkande 2 i motion
1988/89:U559 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

5. Inbjudan till baltiska folkfronterna (mom. 11)

Margaretha af Ugglas, Alf Wennerfors, Inger Koch (samtliga m), KarlGöran
Biörsmark och Håkan Holmberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Vad
avser yrkandet" och slutar med "1989/90:U2 avstyrks därmed." bort ha
följande lydelse:

Utskottet konstaterar att förslagen i motion 1989/90:U2 ligger väl i
linje med Nordiska rådets önskan att utöka kontakterna med nära
grannländer som inte är medlemmar i rådet. Utskottet anser således att
Sverige i Nordiska rådet bör verka för att folkfronterna i de baltiska
unionsrepublikerna till att börja med inbjuds som gäster till nästa
session i Nordiska rådet.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande inbjudan till baltiska folkfronterna

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:U2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c) anför:

Norden uppträder ofta gemensamt i internationella fora. "Den nordiska
modellen" är attraktiv för länder där stora samhällsförändringar
sker, som t.ex. i Östeuropa och Afrika.

Som framgår av utskottets skrivning i betänkandet har det nordiska
samarbetet ett egenvärde, inte bara i relation till EG.

1989/90:UU9