Nordiskt samarbete

Betänkande 1988/89:UU11

Utrikesutskottets betänkande
1988/89 :UU11

Nordiskt samarbete

Ärendet

I detta betänkande behandlas dels Nordiska rådets svenska delegations
berättelse angående dess verksamhet sedan rådets trettiofemte session
t.o.m. trettiosjätte sessionen (redog. 1988/89:4), dels motionerna 1987/

88:U537 och 1987/88:U538 om vissa aspekter av det nordiska samarbetet.

Berättelsen

Nordiska rådets trettiosjätte session ägde rum i det norska stortinget den
7-11 mars 1988. Till ny president för rådet valdes stortingsrepresentant Jan
P. Syse för tiden fram till trettiosjunde sessionen.

På sessionens saklista fanns 10 ministerrådsförslag, 40 medlemsförslag och
31 frågor. 70 talare var anmälda i de två första dagarnas generaldebatt.

Generaldebatten präglades till stor del av en stark medvetenhet om de nya
utmaningar som det nordiska samarbetet står inför i förhållande till den
europeiska integrationen, när EG:s beslut om att skapa en inre marknad före
utgången av år 1992 förverkligas. Regeringarna i de nordiska EFTAländerna
har tidigare enats om att använda EFTA som förhandlingsinstrument
i förhållande till EG. Det rådde dock enighet om att det även i det
nordiska samarbetet finns behov av att diskutera och samordna ståndpunkter
på olika fackområden, särskilt sådana där resultatet av det nordiska
samarbetet med fördel kan utnyttjas för att påverka utvecklingen inom EG.

Områden som särskilt nämndes var miljö, arbetsmiljö, konsumentskydd och
fri rörlighet för människor och kapital. Det uttrycktes i debatten krav på
betydligt större resurser till det nordiska samarbetet för att Norden skall
kunna uppträda mest möjligt samlat, för att de nordiska värderingarna och
prioriteringarna skall kunna få den politiska tyngd de förtjänar och för att
undvika att Norden blir en passiv åskådare till utvecklingen av EG:s inre
marknad.

Den internationella kommitté som Nordiska rådet tillsatt och som har
Karin Söder som ordförande bedömdes kunna få stor betydelse för hur det
nordiska samarbetet skall finna sin plats i en alltmer internationaliserad värld
och i det samarbete som växer fram i Europa. Som ett positivt bidrag
nämndes även besöket av Nordiska rådets presidium våren 1988 hos EFTA,

GATT och EG-kommissionen. Nordiska ministerrådet har genom sina
ämbetsmannakommittéer låtit göra en första kartläggning av konsekvenser- 1

1988/89

UU11

1 Riksdagen 1988189. 9sami. Nr 11

na för Nordens del av EG:s beslut om en inre marknad och en identifiering av
de förslag rörande den inre marknaden som är av samnordiskt intresse.
Nordens förhållande till EG och den framväxande inre marknaden var även
utgångspunkten för den svenska delegationens initiativ till överläggningar
den 26 maj 1988 med EFTA:s parlamentarikerkommittés svenska delegation.

Viss kritik framfördes av parlamentariker i rådet mot att arbetet med
avveckling av handelshindren går långsamt och att frågan om koncernfackligt
samarbete över gränserna inte kommit närmare en lösning.

Än mera kritik framfördes mot Nordiska ministerrådets låga ambitionsnivå
på miljöområdet. Besvikelse uttalades över att ministerrådet inte kunde
presentera ett enda initiativ på detta område där parlamentarikernas krav, i
form av medlemsförslag och uttalanden, varit såväl många som vittomfattande.
Samnordiska insatser på miljöområdet, både på nordisk hemmaplan och i
det vidare internationella arbetet, värderas som en av de mest angelägna och
akuta samarbetsfrågorna. Parlamentarikernas otålighet tog under sessionen
sitt uttryck hos mittenpartierna i form av en hemställan till rådets presidium
att hålla en extra session under hösten 1988 för att skynda på ministerrådets
arbete.

Sedermera har Nordiska rådets presidium och Nordiska ministerrådet
beslutat om en sådan extra session, vilken ägde rum i november 1988.
Nordiska rådet har även beslutat att under hösten 1989 genomföra en
internationell konferens om havsföroreningar med deltagare från 18 europeiska
länders parlament.

Arbetet i juridiska utskottet har i första hand inriktats på det nordiska
lagstiftningsprogrammet och möjligheterna till en modernisering av detta.

Flyktingfrågorna har liksom närmast föregående år i hög grad engagerat
utskottet. Ett seminarium om flykting- och invandrarpolitik i Norden
anordnades i Saltsjöbaden i april 1987.

Arbetet i kulturutskottet har under perioden dominerats av mediafrågor
och uppföljning av den rådsrekommendation om en handlingsplan för
utveckling av det nordiska kultursamarbetet som antogs år 1986. Utskottet
har även haft kontakter med internationella organisationer, särskilt Europarådet
och UNESCO. Under hösten 1988 kommer utskottet att arrangera ett
seminarium om den europeiska dimensionen i det nordiska samarbetet när
det gäller den högre utbildningen.

Miljövårdsfrågorna har upptagit en stor del av social- och miljöutskottets
arbete under perioden. Frågan om ett nytt samarbetsprogram på miljövårdsområdet,
om en ny handlingsplan för bekämpande av havs- och kustföroreningar
i Norden och en handlingsplan mot luftföroreningar har behandlats.

Kommunikationsutskottets arbete har under perioden dominerats av frågor
rörande trafiksäkerhet.

Ekonomiska utskottets arbete under perioden har framför allt inriktats på
frågor rörande näringspolitik, bistånd och energipolitik. En viktig del i
utskottets arbete har dessutom varit att följa upp den gällande ekonomiska
handlingsplanen och planerna på den kommande ekonomiska handlingsplanen.

Budget- och kontrollutskottets arbete har till stor del präglats av diskussio -

1988/89:UU11

2

ner om den nordiska budgeten för 1988 och 1989. Utskottets kontrollerande
verksamhet har främst omfattat det nordiska skolsamarbete som bedrivs i
ministerrådets regi.

Budgeten för Nordiska ministerrådets verksamhet 1988 har fastställts till
569,5 miljoner danska kronor. Enligt gällande fördelningsnyckel fördelas
kostnaderna enligt följande: Danmark 20,0%, Finland 20,3%, Island 0,9%,
Norge 21,5% och Sverige 37,3%. Planeringsförutsättningarna för 1989 och
1990 utgår från en real tillväxt på 3% per år.

Motionerna

1987/88:U537 av Karin Söder m.fl. (c,m,fp,vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Nordiska ministerrådets handlingsprogram för förbättrad
språkförståelse i Norden ges ökad tyngd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att radiobolagen i allt större omfattning skall låta intervjuer och
andra liknande inslag på ett grannlandsspråk gå ut i etern in extenso på
respektive språk utan att tona ned dessa till förmån för översättning eller
referat,

3. att riksdagen begär att regeringen skall verka för att TV-bolagen i
Danmark, Norge och Sverige i försökssyfte inför egenspråkstextning sålunda
att grannlandsprogram och intervjuer från dessa länder textas på danska,
norska och svenska i stället för att översättas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett effektivt rabattsystem på de internordiska flyglinjerna,

5. att riksdagen begär att regeringen på internationellt plan verkar för
ändringar i tullnomenklaturen, så att olika kategorier av konst behandlas på
lika grunder,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tillsammans med övriga nordiska länder arbeta för en
revidering av källskattesystemen vid olika typer av artistframträdanden,

7. att riksdagen hos regeringen begär en harmonisering av åldersgränsen
för film i de nordiska länderna för att underlätta utväxling av främst barn- och
ungdomsfilm mellan länderna,

8. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av Nordvisionstarifferna,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en harmonisering av principerna för förmedling av grannlandsprogram
i kabelnät, sålunda att sådana program omfattas av den s.k. Must
carry-principen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i samarbete med övriga nordiska länder verka för en
harmonisering av bestämmelserna om bussars axeltryck,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förenkling av administrationen av den nordiska utväxlingen av
teatergästspel,

12. att riksdagen hos regeringen begär att en förteckning över utställningsarrangörer
och utställningslokaler i de nordiska länderna utarbetas,

1988/89: UU11

3

13. att riksdagen hos regeringen begär att en översyn av statuterna för
kommittén för översättning av grannlandslitteratur kommer till stånd enligt
de riktlinjer som anförts i motionen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att nordisk film bör noteras särskilt i de offentliga stödordningarna
för film samtidigt som de offentliga stödordningarna för import av
utomnordisk kvalitetsfilm samordnas,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt
anförts i motionen i syfte att göra Norden till en kulturell hemmamarknad.

1987/88:U538 av andre vice talman Karl Erik Eriksson (fp) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen tar initiativ till inrättande av en ”Nordisk
ombudsman”.

Utskottet

De nära kontakterna mellan de nordiska länderna är på många sätt något
unikt i världen. På praktiskt taget alla samhällsområden i de fem länderna -offentliga såväl som privata - finns det också ett nordiskt samarbete. Detta
samarbete har i de flesta fall växt fram långsamt och med små steg - mera
sällan har det kommit till stånd genom storstilade politiska beslut. Vid ett par
tillfällen har det dragits upp ambitiösa planer på ett långtgående samarbete,
men de har av olika skäl inte förverkligats.

I berättelsen redovisas hur samarbetet fortskridit och vilka nya initiativ
som tagits inom de sex utskottens och redaktionskommitténs arbetsfält.
Utskottet vill särskilt fästa uppmärksamheten vid de överväganden som
redovisas beträffande de nordiska ländernas möjligheter att uppträda
gemensamt i kontakterna med de Europeiska gemenskaperna (EG). En
grupp har under Karin Söders ordförandeskap under det gångna året utrett
de nordiska ländernas roll i det internationella samarbetet. Detta arbete kan
leda till inrättandet av ett permanent nordiskt utskott för internationella
frågor.

Som framgår av berättelsen har det på flera områden utarbetats nordiska
samarbetsprogram eller handlingsplaner. Sålunda finns det en ekonomisk
handlingsplan, vars rekommendationer till vissa delar är förverkligade. En
andra ekonomisk handlingsplan avseende tiden 1989-1992 har nyligen
presenterats. En central del av den ekonomiska handlingsplanen är programmet
för avveckling av handelshinder. Nordiska rådet har vidare antagit ett
program för nordiskt biståndssamarbete.

I början av år 1988 framlade Nordiska ministerrådet ett förslag till
handlingsplan för det kulturella samarbetet. Den antogs av Nordiska rådet
vid dess session i Oslo i mars 1988. Handlingsplanen upptar följande
huvudområden:

Internationaliseringen och det nordiska samarbetet. Ministerrådet uttalar
bl.a. att man i strävandena att bygga ut kultursamarbetet i Norden bör vara
öppen för utvecklingen i det övriga Europa. Nordiskt samarbete syftar inte
till att isolera Norden, utan samarbetet skall bidra till att de enskilda länderna
står starkare i samarbetet med länder utanför Norden.

1988/89: UU11

4

Nordisk utbildningsgemenskap. Handlingsplanen innehåller förslag som
syftar till att etablera en gemensam nordisk utbildningsmarknad. Dessutom
föreslås ett nordiskt utbytesprogram som ger lärare och studenter möjlighet
att studera i annat nordiskt land (NORDPLUS).

Norden som kulturell hemmamarknad. Målet skall nås genom att länderna
förmås avskaffa juridiska, ekonomiska och tekniska hinder för ett fritt
kultursamarbete.

Nordiska mediesamarbetet. Radio och TV-samarbetet föreslås få en mera
framträdande roll i det nordiska kultursamarbetet. Vidare föreslås ökat
Nordvisionssamarbete och ett fortsatt arbete kring frågan om en nordisk
mediefond.

Språkförståelse i Norden. Ministerrådet önskar samordna handlingsprogrammet
för förbättrad språkförståelse i Norden med kulturhandlingsplanen.
Vidare föreslås stöd till utgivning av pedagogiskt material och utvecklingsarbete
för att få bättre datatekniska och audiovisuella hjälpmedel i
språkundervisningen.

Forskning. Huvudsyftet med forskningssamarbetet inom handlingsplanens
ram är att bistå de nordiska länderna i deras strävan att säkra forskningens
kvalitet, att bygga upp den vetenskapliga kompetensen, att göra de nordiska
ländernas forskning känd internationellt och att tillföra den nordiska
forskningen nya impulser. Olika åtgärder föreslås vidtas för att bygga ut
kontakterna mellan forskarna och forskningsmiljöerna i Norden.

Decentralisering och nätverk. Ett viktigt led i handlingsplanen är utbyggnaden
av nätverkssamarbetet mellan utbildnings- och forskningsinstitutioner.
Samarbetet skall omfatta gemensamma utbildningsprogram, undervisningsmaterial,
kurser, gemensamt utnyttjande av studieplatser, utbyte av studenter,
lärare, forskare och annan personal samt tentamens- och examensgiltighet.

Ny struktur för det officiella samarbetet. Handlingsplanen innehåller förslag
om en rationalisering och koncentration av samarbetsorgan och en större
delegering av beslut från ministerrådet till de nya samarbetsorganen som
föreslås främst på det allmänkulturella området.

Syftet med handlingsplanen är bl.a. att så långt det är möjligt göra Norden
till en ”kulturell hemmamarknad”. Som ett led i detta arbete har Ministerrådet
låtit göra en kartläggning av de förhållanden av juridisk, ekonomisk,
praktisk eller annan karaktär som hindrar eller försvårar utvecklingen mot
detta mål.

Motion U537 (c, m, fp, vpk) skall ses mot denna bakgrund. Motionärerna
tar sin utgångspunkt i denna kartläggning och gör ett stort antal av dess
förslag till sina. Det gemensamma ändamålet för motionens yrkanden är att
medverka till att en del av de identifierade hindren för ett närmare kulturellt
samarbete undanröjs eller minskas.

Utskottet ställer sig bakom det allmänna syftet med motionen. Det är
självfallet angeläget att den svenska regeringen aktivt verkar för att
rekommendationerna i handlingsplanen för nordiskt kulturellt samarbete

1988/89: UU11

5

omsätts i praktisk verklighet så snart som möjligt.

Motion U537 väcktes i januari 1988. Utskottet kan med tillfredsställelse
konstatera att några av motionärernas yrkanden sedan dess tillgodosetts eller
är på väg att tillgodoses.

Det gäller exempelvis yrkande 11 angående handläggningen av teatergästspel,
yrkande 13 angående reglerna för översättning av grannlandslitteratur
och yrkande 14 angående samordning av stödformerna för film. På dessa tre
områden anvisar handlingsplanen åtgärder som bör kunna leda till de av
motionärerna önskade förbättringarna.

Andra yrkanden är sedan länge föremål för överväganden, samtidigt som
det måste konstateras att en ur nordisk synvinkel tillfredsställande lösning
ännu inte gått att finna. Det gäller exempelvis frågan om Nordvisionstarifferna
(yrkande 8) och de förslag som berör de självständiga TV-bolagens
sändningar.

Vad gäller yrkande 5 om förändringar av tullnomenklaturen för konst har
utskottet inhämtat att den svenska tulltaxelagen, till följd av Sveriges
anslutning till en internationell konvention på området, så nyligen setts över
att det för närvarande inte torde finnas förutsättningar för ytterligare
förändringar. Vad gäller yrkande 6 om källskattesystemet vid artistframträdanden
har utskottet erfarit att den kommitté (Fi 1985:04) som nu har till
uppgift att studera frågor om beskattning av utländska artister i Sverige även
kommer att belysa det problem motionärerna aktualiserar.

I fråga om lägre priser på nordiska flyglinjer (yrkande 4) vill utskottet
hänvisa till Nordiska ministerrådets meddelande av den 30 november 1987
och Nordiska rådets kommunikationsutskotts därefter avgivna betänkande
av den 12 februari 1988 varav framgår att ministerrådet inte finner skäl att
försöka ändra strukturen på flygpriserna i Norden. Som skäl anför ministerrådet
bl.a. att det redan finns ett antal rabattmöjligheter som även gäller de
nordiska rutterna.

Även reglerna för busstrafiken i Norden (yrkande 10) är föremål för
nordiska överväganden. Här berörs ett problem av vidare innebörd,
nämligen frågan om nordisk samordning i relation till EG-samordning.
Utskottet vill inte ta ställning i sakfrågan, men utgår från att en eventuell
nordisk samordning görs på ett sådant sätt att den stärker den nordiska
ståndpunkten vid harmonisering med EG:s kommande regler.

Utskottet anser sig sammanfattningsvis inte ha anledning att föreslå några
närmare ställningstaganden till de i motionen framlagda yrkandena, särskilt
som det ännu har förflutit ganska kort tid sedan handlingsplanen för
kulturellt samarbete antogs. Utskottet gör emellertid den allmänna bedömningen
att det är angeläget att regeringen gör vad som ankommer på den för
att genomföra handlingsplanens rekommendationer. Det finns också anledning
för riksdagen att fortsättningsvis följa utvecklingen.

Motion U537 torde därmed få anses besvarad.

1988/89:UU11

I motion U538 föreslås att regeringen tar initiativ till inrättande av en
nordisk ombudsman. Motionären lämnar exempel på ett antal hinder i det
nordiska samarbetet, vilka särskilt drabbar gränsbor och dem som bor i ett

6

land och arbetar i ett annat. Det vore enligt motionären värdefullt om det
fanns en samlad rådgivningsmyndighet - en nordisk ombudsman - som
kunde ge upplysning om praktiska hinder och gå de medborgare till handa
som har nackdel av dem.

Utskottet behandlade en liknande motion i förra årets betänkande UU
1987/88:16. Utskottet hänvisade då i sin behandling av motionen till
sammanställningen Nordbors rättigheter i Norden, från vilken information
av det slag motionären efterlyste kunde sökas. Vad i övrigt gällde rådgivning
och upplysning avseende olika nordiska regler borde ansvaret enligt utskottets
mening ligga hos redan existerande myndigheter i de olika länderna. Mot
denna bakgrund avslog utskottet det då föreliggande yrkandet.

Utskottet gör en liknande bedömning nu. Behovet av rådgivning bör
kunna tillgodoses genom befintliga kanaler och utan inrättande av en ny
nordisk institution.

Motion U538 avstyrks med hänvisning härtill.

Utskottet föreslår vidare att berättelsen läggs till handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen lägger Nordiska rådets svenska delegations berättelse
angående sin verksamhet från den trettiofemte t.o.m. den trettiosjätte
sessionen (redog. 1988/89:4) till handlingarna,

2. att riksdagen förklarar motion 1987/88:U537 besvarad med vad
utskottet anfört,

3. att riksdagen avslår motion 1987/88:U538.

Stockholm den 8 december 1988
På utrikesutskottets vägnar

Pär Granstedt

Närvarande: Pär Granstedt (c), Evert Svensson (s), Sture Ericson (s), Maj
Britt Theorin (s), Karl-Erik Svartberg (s), Axel Andersson (s), Inger Koch
(m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Måbrink (vpk), Viola Furubjelke
(s), Kristina Svensson (s), Eva Björne (m), Sonia Karlsson (s), Bertil Persson
(m), Marianne Samuelsson (mp), Sören Norrby (fp) och Siv Ramsell (c).

1988/89 :UU 11

7

Reservation

1988/89:UU11

Nordisk ombudsman (mom. 3)

Pär Granstedt (c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Marianne Samuelsson (mp),
Sören Norrby (fp) och Siv Ramsell (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet
behandlade” och slutar med ”med hänvisning härtill.” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser det vara av stort värde för den enskilde medborgaren om
denne har möjlighet att vända sig till en samlad rådgivande myndighet, en
informations- och serviceinrättning, som kan ge svar på den typ av frågor
motionen ger exempel på. Detta behöver inte innebära att en särskild
organisation byggs upp enbart för detta ändamål. Den aktuella rådgivningsfunktionen
kan med fördel placeras i samband med de organ som redan i dag
bedriver viss informationsverksamhet rörande nordiska frågor.

Härmed tillstyrker utskottet motion U538.

dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande nordisk ombudsman
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:U538 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Behandlingen av ärendet

Pär Granstedt (c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Sören Norrby (fp) och Siv
Ramsell (c) anför:

Motion U537 tar upp en rad för det nordiska samarbetet viktiga frågor som
berör flera utskotts ansvarsområden. Det är beklagligt att det inte varit
möjligt att ge motionens yrkanden den ingående sakbehandling som varit
önskvärd. Vi utgår dock ifrån att riksdagen vid fler tillfällen får anledning att
återkomma till de här aktuella frågorna.

2. EG-samordning

Marianne Samuelsson (mp) anför:

Beträffande utskottets skrivning angående motionskravet om nordisk samordning
av regler för busstrafik instämmer jag givetvis i att det är angeläget
att stärka den nordiska ståndpunkten i samband med EG-harmonisering.
Samtidigt vill jag understryka att miljöpartiet de gröna motsätter sig den sorts
handelspolitiskt motiverade harmonisering med EG som riksdagen beslutat
om. Däremot har vi självfallet inget emot samordning av teknisk standard
också med länder utanför Norden, om detta bidrar till bättre miljö och ökad
säkerhet och kommer till stånd genom förhandlingar mellan jämställda
parter.

gotab Stockholm 1988 16424