Nordiskt samarbete 1997
Betänkande 1997/98:UU18
Utrikesutskottets betänkande
1997/98:UU18
Nordiskt samarbete 1997
Innehåll
1997/98 UU18
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande dels regeringens skrivelse 1997/98:73 Nordiskt samarbete 1997, med huvudsaklig inriktning på verksamheten inom ramen för Nordiska ministerrådet, dels Redogörelse till riksdagen 1997/98:NR1 Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående verksamheten under 1997. Utskottet behandlar även de motioner som väckts med anledning av dessa samt vissa motioner från allmänna motionstiden. Samtliga motioner avstyrks eller besvaras av utskottet. Utskottet föreslår att skrivelsen och redogörelsen läggs till handlingarna. Till betänkandet är fogat en reservation och ett särskilt yttrande.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av regeringens skrivelse 1997/98:73 1997/98:U51 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturens viktiga roll i det nordiska samarbetet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nordiskt samarbete när det gäller public service-television, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om audiovisuella tjänster och immateriella rättigheter i det multilaterala investeringsavtalet (MAI), 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sätta världsmedborgarskapet före EU/EES-medlemskapet. 1997/98:U52 av Carin Lundberg och Ulf Kero (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nordiskt samarbete inriktat på nationella minoriteter. 1997/98:U53 av Marianne Samuelsson och Bodil Francke Ohlsson (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkning av det nordiska samarbetet på energi- och miljöområdet.
Motion väckt med anledning av redogörelse 1997/98:NR1 1997/98:U62 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nominering av ledamöter i Europaparlamentet till Nordiska rådet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riksdagsutskottens roll i det nordiska samarbetet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samarbete med parlamentariker från Estland, Lettland och Litauen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fortsatt reformering av Nordiska rådet.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1997/98 1997/98:U210 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det nordiska samarbetet och om förberedelserna inför det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet, 1997/98:U411 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöfrågorna i säkerhetsarbetet. 1997/98:U701 av Elver Jonsson m.fl. (fp, c, mp, kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de fortsatta förberedelserna inför det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om informationsinsatserna under Sveriges ordförandeskapsperiod. 1997/98:U702 av Elver Jonsson och Anne Wibble (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om initiativ för att föra den nordiska debatten om välfärden vidare, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finska språkets ställning i Sverige, 5. att riksdagen hos regeringen begär att de förändringar görs som erfordras för att nordiska länders public service-kanaler skall kunna ses i andra nordiska länder, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att stimulera engagemanget inom såväl Föreningen Norden som andra organisationer verksamma på folklig nivå, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att verksamheten vid Arena Norden - som är en väsentlig del av den nordiska informationen i Sverige - säkras.
Utskottet
Regeringens skrivelse 1997/98:73 För svensk del kom arbetsåret 1997 att till en betydande del präglas av förberedelserna för det ordförandeskap i det nordiska regeringssamarbetet som inletts från årsskiftet 1997-1998. Parallellt med att svenska regeringsföreträdare aktivt deltog i samarbetet under det norska ordförandeskapet för att skapa kontinuitet mellan ordförandeskapen, bedrevs en omfattande intern process med inriktning på att lägga fram ett genomarbetat och framåtsyftande svenskt program för 1998. Grundvalen för detta program och för verksamheten i stort ligger fast sedan det nordiska reformarbetet 1995. Regeringen redogjorde i 1997 års skrivelse (1996/97:149) för detta reformarbete. Nordiska stats- och utrikesministrar fortsatte under verksamhetsåret sin aktiva och återkommande samverkan, både i distinkt nordiska sammankomster och i anslutning till andra internationella möten. Under 1998 tas nya initiativ från svensk sida för att utveckla det utrikespolitiskt orienterade samarbetet. Ett möte mellan de nordiska utrikesdepartementens/-ministeriernas statssekreterare hölls på svensk inbjudan i februari, med syfte att förstärka dialogen mellan länderna som grund för aktiv samverkan utåt där länderna finner en gemensam bas. Den utrikes- och säkerhetspolitiska debatten i Nordiska rådets regi fortsatte och intensifierades under verksamhetsåret 1997. I augusti arrangerade Nordiska rådet i Helsingfors sin konferens om säkerheten i Norden och Nordens närområden. Utrikes- och försvarsministrar m.fl. från nordiska och baltiska länder medverkade. Vid Nordiska rådets session i Helsingfors i november lämnades, som brukligt sedan ungefär fem år, en utrikespolitisk redogörelse av ordförandelandets utrikesminister. Som ett nytt inslag, vilket ytterligare understryker det nordiska samarbetets internationalisering och breddning, lämnade den norske försvarsministern en redogörelse för nordiskt försvarsrelaterat samarbete, med de säkerhetspolitiska aspekter som tillhör försvarsministrarnas ansvars-område.
Samarbetet inom Norden Arbetet med att följa upp och slutföra 1995 års reformarbete har fortsatt i syfte att förnya och rationalisera samarbetet. Sverige har fortsatt att verka för att effektivisera den verksamhet som finansieras över Nordiska ministerrådets budget. Efter överenskommelser i Nordiska ministerrådet har besparingar på sammanlagt 60 miljoner danska kronor gjorts på budgetramen under åren 1996-1998. Nordiska ministerrådets budget för 1997 uppgick till 703 miljoner danska kronor. Budgetens viktigaste satsningsområde var kultur-, utbildnings- och forskningssamarbetet, som svarade för nära hälften av utgifterna. Andra stora samarbetsområden inom budgetens ram var ekonomi- och näringsområdet, medborgarpolitik, miljö- och närområdessamarbetet. Samverkan med frivilligorganisationerna, där Föreningen Norden intar en särställning, är ett viktigt inslag i det nordiska samarbetet. Ministerrådet har stöttat den verksamhet som bedrivs inom ramen för Nordens Folkliga Församling, vilken omfattar ett stort antal nordiska frivilliga organisationer. På det nationella planet har regeringen utvecklat kontakterna med Föreningen Norden, både genom samarbete i projektform och genom att, i enlighet med önskemål som uttalats i riksdagen, lämna ett särskilt ekonomiskt bidrag för verksamheten vid föreningens informationsbutik Arena Norden i Stockholm.
Norden och Europa Utvecklingen av den europeiska integrationen var en av utgångspunkterna för det nordiska reformarbetet. Europafrågorna är som nämnts ett av huvudområdena för det nordiska samarbetet och de har spelat en framträdande roll också under verksamhetsåret 1997. Inom EU är, på samma sätt som i Norden, den fria rörligheten för personer ett av kärnområdena inom den inre marknaden. Avskaffandet av personkontrollen vid gränserna mellan medlemsstaterna har dock inte kunnat förverkligas, eftersom medlemsstaterna varit oeniga om huruvida den fria rörligheten enbart gäller EU- medborgare eller också tredjelandsmedborgare som lagligen vistas inom EU. För att påskynda avvecklingen av gränskontroller inom EU ingick några av EU- länderna 1985 det s.k. Schengenavtalet och antog 1990 en tillämpningskonvention som innebar att personkontrollerna mellan de deltagande länderna avvecklas. Det operativa samarbetet inleddes i mars 1995. I december 1996 anslöt sig Danmark, Sverige och Finland till Schengensamarbetet. Norge och Island, som formellt inte kan bli medlemmar av Schengensamarbetet eftersom de inte är EU-länder, fick samtidigt samarbetsavtal med Schengen med samma materiella innehåll som anslutnings-avtalen. För att de nordiska länderna skall kunna delta i det operativa samarbetet krävs, utöver ratificering av dessa avtal, ett separat beslut om avskaffande av personkontroller vid de inre gränserna. Ett sådant beslut beräknas kunna fattas av Schengenländerna under år 2000. Den fria rörligheten inom Norden kommer, när systemet verkar fullt ut, inte enbart att gälla nordiska medborgare utan alla medborgare i Schengenländerna liksom tredjelandsmedborgare som lagligen vistas inom Schengen-området. Regeringens proposition (1997/98:42) om godkännande av Sveriges anslutning till Schengensamarbetet överlämnades till riksdagen i december 1997. Riksdagen behandlade under första halvåret 1998 propositionen i betänkande 1997/98:JuU15 och godkände därvid en svensk anslutning till Schengensamarbetet.
Norden och dess närområden Utvecklingen i Nordens närområde och de omvälvande förändringarna i länderna på andra sidan Östersjön var en av utgångspunkterna för reformeringen av det nordiska samarbetet. Samarbetet med närområdet är ett av de prioriterade områdena för det nordiska samarbetet, omfattande de tre baltiska länderna, nordvästra Ryssland, Barentsområdet och Arktis. Närområdesprogrammet genomförs i dialog med respektive samarbetspartner. Överläggningar på ministernivå äger rum efter behov. De nordiska samarbetsministrarna träffade de baltiska samarbetsministrarna i mars 1997 och i februari 1998. De nordiska statsministrarna hade i samband med Nordiska rådets session i november 1997 ett möte med sina kolleger från Estland, Lettland och Litauen. Huvudmålsättningen för programmet är att främja den demokratiska utvecklingen och övergången till marknadsekonomi. Den översyn som gjordes av närområdesprogrammet under 1996 utmynnade i en koncentration av de nordiska insatserna till områden där de ger ett mervärde och bidrar till en bättre samordning med andra insatser.
Svenskt ordförandeskap Under år 1998 innehar alltså Sverige ordförandeskapet i det nordiska regeringssamarbetet. Detta följer på det norska ordförandeskapet under år 1997 och avlöses av isländskt ordförandeskap år 1999. Ordförandeskapet skall i princip innehas av samma land i alla samarbetsorgan samtidigt, och omfatta både det formaliserade samarbetet inom Nordiska ministerrådets ram och det samarbete som äger rum utanför denna ram (t.ex. samarbetet inom utrikes-, försvars-, bistånds- och handelspolitiken). Vid öppnandet av Nordiska rådets session i Helsingfors i november 1997 redogjorde statsministern för programmet för det förestående svenska ordförandeskapet i det nordiska regeringssamarbetet under 1998. Två breda initiativ skall prägla Sveriges ordförandeskap. De nordiska länderna bör samverka närmare för ökad sysselsättning liksom för att göra Norden och dess närområde till en ekologiskt hållbar region. Arbetet med dessa två initiativ skall vara ömsesidigt förstärkande, få brett genomslag i regeringssamarbetet och bli en angelägenhet över sektorsgränser. Arbetet skall också genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Ordförandeskapet avser också att under 1998 föra vidare ett antal initiativ som Norge tagit som ordförande under 1997. Dessa gäller bl.a. gemensamma åtgärder för barn och unga, särskilt inom områdena kultur, utbildning och forskning samt genomförandet av ett nordiskt ministermöte kring IT-frågor. De frågor i övrigt där Sverige vidare vill bidra till att föra arbetet framåt under 1998 är bl.a. följande: - Insatser för ökad språkförståelse inom Norden genom aktiv uppföljning av rapporten Det umistelige med en ambition att utveckla formerna för ökat TV- samarbete, allt inom ramen för en fortsatt stark prioritering av kultur, utbildning och forskning över den nordiska budgeten. - Utarbetande av en handlingsplan för det nordiska kultursamarbetet. - Vidgad nordisk samverkan i närområdet för att bidra till att främja demokrati, stabilitet samt ekologisk, ekonomisk och social utveckling för hela den region som omfattar Norden, Östersjön, Barents och Arktis. - Förslag till ett nytt nordiskt program för forsknings- och utvecklingssamarbete. - Fortsatt energipolitiskt samarbete för att säkra stabil tillgång till energi samtidigt som energisystemen tillmötesgår kravet på en bärkraftig utveckling i hela Norden och kring Östersjön. - Nordisk samverkan för att analysera och värdera välfärdssamhällets utveckling mot bakgrund av den tvärsektoriella genomlysning som gjorts inom Nordiska ministerrådet under 1996-1997. - Förbättra dialogen om den ekonomiska politiken, där en viktig aspekt är att vidmakthålla och säkra den konsolidering av de offentliga finanserna som är en förutsättning för en stabil ekonomisk utveckling. - En nordisk handlingsplan för konsumentpolitiken utarbetas, som kan ge förutsättningar för bättre genomslag för nordiska ståndpunkter vid utformningen av EU:s konsumentpolitik. - Ökade insatser för förebyggande och bekämpande av brottslighet, särskilt organiserad brottslighet inklusive mc-kriminalitet, ekonomisk brottslighet och sexuellt utnyttjande av barn. - Stärkt samverkan med frivilligorganisationer för förverkligande av det beredningsarbete som nu pågår inom Nordiska ministerrådet. - Fortsatt målmedveten satsning på nordisk samverkan inom det försvarsrelaterade området, bl.a. för att förverkliga försvarsministrarnas handlingsprogram för nordiskt försvarsmiljösamarbete.
Nordiskt samarbete på sektorsnivå
Kultur och media Tyngdpunkten i kultursamarbetet ligger på samarbetet inom Norden. Samarbetet bygger på den värdegemenskap som finns mellan de nordiska länderna och som manifesteras i den kulturella och språkliga gemenskapen. Satsningarna på kulturområdet innefattar områden som film- och mediasamarbete, språksamarbete, konstnärligt samarbete, folkligt kultursamarbete, nordisk profilering i utlandet och Nordiska kulturfondens verksamhet. Nordiska kulturfonden har inom sin verksamhet gett stöd till projekt som riktar sig till barn och unga samt konst och kulturförmedling inom Norden i form av t.ex. festivaler, utställningar och turnéer. De fyra konstkommittéerna, Nordiska litteratur- och bibliotekskommittén (Nordbok), Nordiska musikkommittén (NOMUS), Nordiska konst- och konstindustrikommittén samt Teater och dans i Norden, har genom sina nätverk, seminarier och olika stödformer verkat för att sprida kunskap om nordisk konst. Språket är en av förutsättningarna för att kunna ta del av det gemensamma kulturarvet. Nordboks verksamhet kännetecknas av utveckling av samarbetet på litteratur- och folkbibliotekens område. Översättningsstödet, vilket för år 1997 uppgick till 2,4 miljoner danska kronor, bidrar till den nordiska litteraturens tillgänglighet. I mars 1997 hölls Nordiska rådets temakonferens i Oslo om Nordisk kultur under internationell press. Konferensen samlade parlamentariker, forskare och kulturarbetare och hade en bred uppslutning på ministernivå. Frågor som diskuterades på konferensen var bl.a. de små språkens ställning och kulturen i informationssamhället. Kulturministrarna höll i juni 1997 ett särskilt möte om samarbetet inom medieområdet varvid man bl.a. beslutade att förbättra samarbetet på ministernivå i ett EU-perspektiv. Ett allmänt nordiskt TV-utbyte har under lång tid diskuterats inom ramen för det nordiska samarbetet. Det är av stort kulturellt värde att göra det möjligt för invånare i de nordiska länderna att få kontakt med varandras kultur och vardag. Ett bra sätt att åstadkomma detta är att kunna ta del av de nordiska grannländernas TV-utbud. Detta främjas bäst genom att de nationella TV-bolagen ges goda möjligheter att utvecklas i den digitala framtiden. De nordiska TV-bolagen har under 1997 inlett ett arbete för att utarbeta principerna för samarbetet och gemensamma specifikationer för distribution av digital-TV. En utgångspunkt för de nordiska insatserna inom medieområdet är att satsningar både på nationella produktioner och nordiska samproduktioner är en av förutsättningarna för att de nordiska medierna skall behålla ställningarna i den hårdnande konkurrensen. Nordiska Film- och TV-fonden stöder produktion och distribution av film och TV i Norden. Fonden bygger på ett avtal mellan nio nordiska TV-bolag, fem nationella filminstitut och ministerrådet. Under de senaste fem åren har fonden stött produktionen av drygt 200 filmer och TV-serier. Aktuella EU-frågor anmäls regelbundet på ministerrådets och ämbetsmannakommitténs möten. EU:s mediesamarbete utgår från vissa gemensamma direktiv och stödprogram. Ministerrådet anser att det nordiska samarbetet är av yttersta vikt på medieområdet, både i förhållande till EU/EES samt andra internationella organisationer, i syfte att uppnå gemensamma lösningar på nationell och nordisk nivå. Ministerrådet vill föra en aktiv politik för att tillvarata nordiska intressen på medieområdet. I juni 1997 genomfördes en stor kulturfestival - Northern Encounters - med musik som mittpunkt i Toronto, Kanada. Kring olika musikaliska inslag grupperades litteraturuppläsningar och konst- och hantverksutställningar. Festivalen engagerade deltagare från samtliga åtta länder runt Polcirkeln. Fjortonhundra konstnärer medverkade varav två tredjedelar från de nordiska länderna. Det kulturella samarbetet inom närområdet bedrivs i enlighet med den kulturplan som antagits av Nordiska ministerrådet, Kulturens tredje pelare - 47 rekommendationer för det nordiska kultursamarbetet med Baltikum och nordvästra Ryssland. Planen utgår från ett brett kulturbegrepp och koncen-treras till ett fåtal insatsområden. Ett mål är att utbytet skall vara ömsesidigt och att insatserna även skall nå till regioner där kulturutbytet är begränsat. De nordiska informationskontoren deltar i kulturförmedlande aktiviteter i sina respektive länder. Utöver de kulturaktiviteter och kulturutbyten som kontoren anordnar inom ramen för sina egna medel genomförs särskilda, större projekt. Under 1997 hölls kulturfestivaler i samtliga baltiska länder.
Utbildning och forskning Det övergripande målet för sektorn är att stärka och utveckla den nordiska utbildnings- och forskningsgemenskapen. Styrande för insatserna inom sektorn har under år 1997 varit Nordiska rådets rekommendationer rörande budgeten för det aktuella året samt det norska ordförandeskapets prioriteringar för samma år. Utbildnings- och forskningssektorn är det resursmässigt sett största nordiska samarbetsområdet. År 1997 disponerade sektorn i runda tal nära 200 miljoner danska kronor. Den övervägande delen av medlen går till generella stödordningar, nätverksaktiviteter, tidsbegränsade projekt och nordiska institutioner. Språksamarbetet, som i princip berör samtliga sektorer inom det nordiska samarbetet, gavs högsta prioritet i reformrapporten Nordiskt samarbete i ny tid från år 1995. En rad förslag i syfte att stärka språksamarbetet har därefter lagts fram i rapporten Det umistelige i juni 1996. Ministerrådet tillsatte under år 1997 en särskild arbetsgrupp med representation även för kultursektorn, med uppgift att dels utarbeta förslag till övergripande policy/riktlinjer för det framtida nordiska språksamarbetet, dels kartlägga och komma med förslag till en struktur för detta samarbete. Gruppens förslag väntas föreligga i juni 1998. Under år 1997 påbörjade en ny institution, Nordens Institut i Finland, sin verksamhet. Den nya institutionen har till uppgift att i Finland sprida kännedom om övriga nordiska länders språk och kultur samt att till det övriga Norden förmedla kunskap om det finska språket och Finlands kultur. Inom sektorn arbetar vidare en rådgivande IT-policygrupp. Under år 1997 gjorde kultur-, utbildnings- och forskningsministrarna, på rekommendation av gruppen, ett gemensamt uttalande om upphovsrätt i den digitala miljön. Ministrarna framhöll i sammanhanget att det var viktigt att åstadkomma balans mellan upphovsrättshavarnas intressen och det allmännas behov av tillgång till information. Uttalandet skall ses mot bakgrund av EU-kommissionens pågående arbete med samma fråga. Utbildnings- och forskningsministrarna har även under år 1997 använt sina möten för samråd om EU-frågor. Bl.a. har utformningen av EU:s femte ramprogram diskuterats. Två av EU:s nuvarande utbildningsprogram, Socrates och Leonardo da Vinci, som avser skola och högre utbildning respektive yrkesutbildning, avslutas med utgången av år 1999. Nordiska ministerrådet tillsatte mot den bakgrunden under år 1997 en arbetsgrupp, som skulle diskutera och utbyta erfarenheter inför nästa generations utbildningsprogram. Europeiska kommissionens arbete med att ta fram ett idédokument om de nya programmen blev emellertid försenat. Gruppen kommer därför fortsätta sitt arbete även under första delen av år 1998. På svenskt initiativ håller nu ett europeiskt skoldatanät på att upprättas. Samtliga nordiska länder medverkar i projektet. Nordiska ministerrådets stipendieordning för Baltikum och Nordvästra Ryssland har utvärderats under år 1997. Det konstateras i utvärderingsrapporten att stipendieordningen har fungerat väl. Samtidigt förelås dock vissa förändringar. Nordiska ministerrådet har uppdragit åt styrelsen för den nordiska stipendieordningen för Baltikum och nordvästra Ryssland att ge sin syn på hur rapportens förslag till förändringar kan genomföras inom den nuvarande ordningen. Ett från början treårigt handlingsprogram Teacher training in the Baltic States 1995-97 beräknas bli avslutat och evaluerat under år 1998. Programmet, som bygger på de baltiska ministeriernas gemensamma prioriteringar, är inriktat på utbildning för demokratiskt skolledarskap, språk- och yrkeslärarutbildning, läroplansutveckling samt användning av IT för inlärning, kommunikation och distansutbildning. Nordiska ministerrådet har ställt sammanlagt nio miljoner danska kronor till programmets förfogande. I december 1997 träffades de nordiska utbildnings- och forskningsministrarna och deras baltiska kolleger på nytt för att diskutera ett nytt samarbetsprogram.
Miljö Samtliga nordiska länder har höga ambitioner på miljöområdet och har kommit långt i arbetet med att åtgärda många av de nationella miljöproblemen. Länderna lägger också stor vikt vid att hantera regionala och globala miljöproblem genom att delta och påverka den internationella miljöpolitiken och då särskilt den europeiska miljöpolitiken genom EU. Det nordiska samarbetet inom miljösektorn har som utgångspunkt målsättningarna i den nordiska miljöskyddsstrategin, som är fastlagda till år 2000. Det innebär bl.a. att högsta möjliga ambitionsnivå skall gälla för det nordiska miljösamarbetet i förhållande till miljöarbetet inom EU. Viktiga EU/EES-frågor tas regelbundet upp på såväl ministermöten som vid ämbetsmannakommitténs möten. Särskild vikt läggs vid att nordiska prioriteringar reflekteras i EU:s miljöhandlingsprogram och att miljöhänsyn inkluderas i EU:s sektorsprogram, bl.a. genom ökad användning av ekonomiska styrmedel. Miljösektorns budget uppgick totalt till 37,5 miljoner danska kronor, varav ca 14 miljoner danska kronor avser verksamheter i närområdet inklusive Arktis, bl.a. 10 miljoner danska kronor till NEFCO (Nordiska miljöfinansieringsbolaget). Den särskilda miljölåneordningen (MIL) inom ramen för Nordiska Investeringsbankens (NIB) verksamhet har blivit operativ och de första kreditbesluten som togs under 1997 avsåg dels Vodokanal i Ryssland, dels låneramar till Lettland och Litauen. I Vodokanalprojektet, som är en av de största enskilda föroreningskällorna till Östersjön, samverkar NIB med andra internationella finansinstitut. Miljösektorns projektverksamhet har i huvudsak bedrivits dels i fem fasta arbetsgrupper, dels i ett antal tvärsektoriella grupperingar. Projektverksamheten under de fasta arbetsgrupperna omfattar hav- och luftfrågor, miljöövervakning och data, natur och friluftsliv, kemikalier samt renare teknik. Den har till betydande del varit inriktad på att ta fram förhandlingsunderlag och förbereda nordiska initiativ i det vidare europeiska och internationella förhandlingsarbetet.
Ekonomi och näring Utvecklingen inom energiområdet i de nordiska länderna och internationellt har medfört ett ökat behov av nordiskt samarbete om energifrågor. Det gäller särskilt frågor om möjligheterna att utveckla en bärkraftig energiförsörjning omkring Östersjön och ett samarbete om Östersjöfrågor, förhållandet till klimatfrågan och frågor om den nordiska elmarknaden och samspelet med den inre marknaden i EU/EES. Målsättningen är att främja en effektiv, konkurrenskraftig och miljövänlig energiförsörjning i Norden och dess närområde. Samarbetet drivs till största delen i projektform i arbetsgrupper. Det övergripande målet för det nordiska näringspolitiska samarbetet är att bidra till att främja näringslivets konkurrenskraft och därigenom skapa goda villkor för sysselsättning och tillväxt. Samarbetet koncentreras till aktuella näringspolitiska problemställningar i de nordiska länderna, främst på områden där nordiskt samarbete ger ett nordiskt nyttovärde utöver övriga nationella insatser. Det nordiska regionalpolitiska samarbetet baseras på ett program för perioden 1995-1999. Under 1997 har tyngdpunkten i arbetet legat på gränsregio-nalt samarbete, forsknings- och utredningsarbete, kunskaps- och erfarenhetsutbyte, och på sektorssamarbete, främst med jordbrukssektorn. De åtta programmen för mellanregionalt samarbete (INTERREG) - Öresundsregionen (Sverige, Danmark), Ett gränslöst samarbete, Inre Skandinavien, Nordens Gröna Bälte (Sverige, Norge), Skärgårdssamarbetet (Sverige, Finland), Kvarken/Mittskandia, Nordkalotten (Sverige, Finland, Norge) och Barents (Sverige, Norge, Finland, Ryssland) - som sammantagna omfattar 1,07 miljarder kronor av offentliga medel, varav hälften kommer från EU:s strukturfonder, har fullt ut kommit i gång under året. Verksamheten inom området jord- och skogsbruk har också under år 1997 bedrivits inom ramen för det handlingsprogram för jord- och skogsbrukssamarbete 1996-2000, som antogs år 1995. Huvudinriktningen av det nordiska samarbetet inom jord- och skogsbrukssektorn omfattar samarbete kring frågor av centralt intresse för Norden, samarbete inom Nordens närområden och samarbete för att stödja de nordiska ländernas deltagande i internationella organ. Verksamheten inom fiskeområdet under år 1997 har bedrivits inom ramen för det samarbetsprogram för det nordiska fiskerisamarbetet 1997-2000, som antogs av fiskeriministrarna i augusti 1996. De överordnade riktlinjer som utgör grunden för det nordiska fiskerisamarbetet är att bidra till utvecklingen av de nordiska ländernas fiskerinäring, att skydda de nordiska ländernas ekosystem och att bidra till ett balanserat uttag av havets levande resurser. Under år 1997 lade bostadsministrarna fram en ny handlingsplan, avsedd att gälla programperioden 1998-2001. I denna prioriterades tre områden: det bostadssociala området, en bärkraftig utveckling i byggande och boende och insatser för närområdet. En arbetsgrupp tillsatt av de nordiska transport- och trafikministrarna lade i april 1997 fram en rapport - Nordisk infrastruktur - om den nordiska transportinfrastrukturen och dess särskilda förutsättningar. I rapporten beskrivs och analyseras de viktigaste transportkorridorerna för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och - översiktligt - luftfart inom och mellan de nordiska länderna samt till de nordiska närområdena. Nya prioriteringar, baserade på nationella planer för investeringar i infrastrukturen samt EU:s planer och riktlinjer för det transeuropeiska transportnätverket presenteras i rapporten. Transport- och trafikministrarna beslöt att översända rapporten till Nordiska rådet för orientering och för eventuella kommentarer. Rapporten presenterades vidare på den tredje ministerkonferensen om paneuropeiska transportkorridorer i Helsingfors i juni 1997. De nordiska ekonomi-/finansministrarna har ett starkt intresse av en kontinuerlig dialog om viktiga ekonomisk-politiska frågor. Detta rör såväl den ekonomiska politiken i respektive land som den internationella utvecklingen i stort. Vid de två nordiska finansministermöten som ägde rum under 1997 behandlades EU- och EMU-frågor, bl.a. EMU:s inverkan på den nordiska ekonomin och det nordiska samarbetet. Detta har skett i form av informella diskussioner. Nationella utredningar om EMU såväl som beslut och förberedelser i ämnet i EU- medlemsländerna har redovisats. Det nordiska samarbetet i närområdet kanaliseras i huvudsak genom Nordiska Investeringsbanken (NIB) i Helsingfors. Både Polen och Estland är sedan tidigare inkluderade i NIB:s internationella utlåning och hösten 1996 beslöt de nordiska statsministrarna att upprätta den särskilda nordiska ordningen för miljöinvesteringslån (MIL) på 100 miljoner ecu vid NIB. Genom upprättandet av MIL kan NIB medverka i miljöutlåning till samtliga länder i närområdet. Det baltiska investeringsprogrammet (BIP) är ett samnordiskt projekt som administreras av NIB och European Bank for Reconstruction and Development (EBRD). Syftet är att kanalisera dels tekniskt bistånd, dels kapital till de baltiska länderna och därigenom skapa gynnsamma förutsättningar för lokala investeringar. Ett centralt inslag i BIP har varit upprättandet av nationella investeringsbanker i varje baltiskt land. BIP var i den första fasen 1992-1995 på totalt ca 100 miljoner ecu.
Medborgarpolitik Ett samarbetsprogram för perioden 1995-2000 ligger till grund för det nordiska samarbetet på det arbetsmarknadspolitiska området. Samarbetsprogrammet framhåller kampen mot arbetslöshet som ett viktigt område för det nordiska samarbetet. Ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten är särskilt prioriterade områden. Ministerrådet har bl.a. tagit initiativ till studier, där ungdomars anknytning till arbetsmarknaden varit i fokus. Ett annat prioriterat området är en fortsatt utbyggnad av ett nordiskt förmedlingssamarbete. Till grund för det nordiska regeringssamarbetet på social- och hälsovårdsområdet finns dels ett samarbetsprogram som löper till år 2000, dels ordförandeskapets prioriteringar. Samarbetet har till övervägande del skett inom sektorns sju institutioner och permanenta verksamhet i övrigt. Även i framtiden kommer tyngdpunkten att ligga på institutionerna. Nya projekt och samarbetsområden skall enligt samarbetsprogrammet i största möjliga utsträckning förankras i dessa. På livsmedelsområdet är det Ämbetsmannakommittén för livsmedelsfrågor (ÄK- Livs) som har ansvar för det nordiska samarbetets förverkligande i praktiken. Utöver principiella frågor, kretsar arbetet kring dels fleråriga projekt som t.ex. systematisk utvärdering av potentiellt skadliga komponenter i livsmedel, dels dagsaktuella frågor som olika åtgärder inom området kontroll av livsmedel och genomförande av EG:s regelverk. Det yttersta målet är att skydda konsumenten mot hälsofarliga produkter och fusk i livsmedelshanteringen. Samarbetet i livsmedelsfrågor är indelat i fem sakområden: toxikologi, mikrobiologi, kost och näring, lagstiftning och livsmedelskontroll. Dessutom fungerar samarbetet med de baltiska länderna inom den gemensamma arbetsgruppen NordBalt. Här diskuteras framför allt kontrollfrågor. I NordBalt deltar de tre baltiska staterna på samma villkor som de nordiska länderna, med lika många medlemmar och med fullt deltagande i planering och genomförande av möten och projekt. Det nordiska samarbetet på det konsumentpolitiska området sker mellan konsumentministrarna inom Nordiska ministerrådet. Under ministerrådet samordnas frågorna av en ämbetsmannakommitté (ÄK-Konsument). Ansvaret för samordningen inom kommittén delas mellan ordförandelandet och det kommande ordförandelandet. Arbetet inom kommittén fördelas på tre styrgrupper, en för ekonomi och information, en för juridiska frågor och en för produktfrågor. Till grund för samarbetet inom jämställdhetsområdet ligger ett program för det nordiska jämställdhetssamarbetet för perioden 1995-2000. Programmet kompletteras med en årlig handlingsplan. Samarbetet ligger väl i linje med den svenska jämställdhetspolitiken. Arbetet koncentreras till verksamhet som främjar kvinnors och mäns lika tillgång till de politiska och ekonomiska beslutsprocesserna, kvinnors och mäns lika ekonomiska ställning och inflytande, inte minst i fråga om ett lönsamt och jämställt arbetsliv. Vidare prioriteras verksamhet som dels förbättrar möjligheterna för såväl kvinnor som män att förena föräldraskap och förvärvsarbete, dels påverkar den europeiska och övriga internationella utvecklingen på jämställdhetsområdet. Redan år 1996 antogs ett samarbetsprogram för lagstiftningsområdet. Detta har varit vägledande för samarbetet under 1997. Samarbetsprogrammet kompletteras med årliga handlingsplaner där det anges vilka sakområden som skall prioriteras under ett verksamhetsår. Den handlingsplan som antogs i juni 1997 lyfter fram tio områden av olika karaktär och med olika politisk dignitet. Vissa områden har relevans endast för lagstiftningssamarbetet inom Norden, andra är betydelsefulla för samarbetet med EU/EES och närområdena. De nordiska regeringarnas samrådsgrupp för flyktingfrågor (NSHF) har under 1997 års svenska ordförandeskap haft tre möten. I anslutning till två av dessa har inbjudits till möte på ministernivå. Tid har avsatts för diskussioner med representanter för FN:s flyktingkommissarie och för International Organization for Migration. Under 1998 ansvarar Danmark för ordförandeskapet i samrådsgruppen. Samrådsgruppens funktion att utbyta information, bidra till gemensamma, nordiska hållningar och samstämt internationellt agerande har vidareförts under året. Särskilda arbetsgrupper har behandlat olika frågor inför mötena i samrådsgruppen. Det nordiska samarbetet i ungdomsfrågor bereds inom ramen för Nordiska ungdomskommittén, som lyder under kulturministrarna. Nordiska ungdoms-kommittén är ministerrådets rådgivande och koordinerande organ i nordiska och internationella barn- och ungdomspolitiska frågor och innehåller representanter från såväl myndigheter som från ungdomsorganisationer. Kommittén har bl.a. i uppgift att fördela stöd till ungdomars nordiska samarbete, att koordinera nordisk ungdomsforskning och att följa upp arbetet med barn- och ungdomspolitiska frågor inom alla Ministerrådets sektorer.
Försvarsrelaterat samarbete För första gången i Nordiska rådets 45-åriga historia diskuterades säkerhetspolitiska frågor vid rådets tvådagarskonferens i Helsingfors i augusti 1997 under temat Säkerhet i Norden och Nordens närområde. Björn von Sydow blev den förste svenske försvarsminister någonsin som tagit till orda i Nordiska rådet genom sitt inledningsanförande. Genom konferensen stimulerades dialogen i hithörande frågor mellan berörda parlament och regeringar. Förutom de nordiska länderna deltog även Estland, Lettland, Litauen, Ryssland, Tyskland och Polen samt representanter för EU och Nato. Vid Nordiska rådets 49:e session i november 1997 lämnade den norske försvarsministern en redogörelse för nordiskt försvarsrelaterat samarbete, med de säkerhetspolitiska aspekter som tillhör försvarsministrarnas ansvars-område. Vid den 50:e sessionen i november 1998 är det Sveriges uppgift att lämna motsvarande redogörelse. Slutet på kalla kriget har gjort det möjligt för de nordiska länderna att samarbeta kring försvars- och säkerhetspolitiska frågor med helt nya förutsättningar. Varje år hålls två nordiska försvarsministermöten. Nästa möte hålls i Sverige i april 1998. Vid dessa möten diskuteras aktuella försvars- och säkerhetspolitiska frågor av gemensamt intresse. Ett aktivt utbyte mellan de nordiska länderna bidrar bl.a. till kunskapsöverföring samt möjlighet till att vid behov agera gemensamt i andra forum. Försvarsministermötena föregås av möten på departementsråds- och statssekreterarnivå. Ett fördjupat tankeutbyte har också utvecklats mellan de parlamentariska organ och politiska utredningar som i de olika länderna bereder försvars- och säkerhetspolitiska frågor. Under hösten 1997 har berörda myndigheter under Försvarsdepartementet haft i uppdrag att se över olika möjligheter att utöka eller fördjupa det bilaterala och det multilaterala försvarsrelaterade samarbetet med de nordiska länderna. Det har bidragit till att ytterligare aktivera samarbetet inom ett antal försvars- och säkerhetspolitiska områden. Kärnan i det nordiska säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet utgörs i dag främst av verksamhet inom det fredsfrämjande området. Detta samarbete - det s.k. NordSamFN - startades under 1960-talet med syfte att samordna nordiska fredsbevarande insatser av traditionell karaktär inom ramen för FN. För de truppbidragande länderna betydde det rent praktiskt att man ställde styrkor till FN:s förfogande och att FN skulle hantera inriktning, logistik och omkostnader för operationerna. Utvecklingen har dock gått mot alltmer komplicerade och varierade operationer. FN är heller inte längre den enda aktör som genomför sådana operationer. Nato och Västeuropeiska unionen (VEU) spelar jämte Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) sina olika roller inom området fredsfrämjande verksamhet. NordSamFN ansågs otillräckligt för den alltmer omfattande fredsfrämjande verksamheten och avvecklades i och med 1997 års utgång. Under 1997 etablerades ett nytt forum, NORDCAPS (Nordic Coordinated Agreements for Military Peace Support). Syftet med den nya strukturen är att förbättra de nordiska ländernas förmåga att agera gemensamt inför beslut om och vid deltagande i fredsoperationer. NORDCAPS bidrar till ett intensifierat informationsutbyte och ett fördjupat utbildnings- och materielsamarbete. När ett beslut har fattats om en gemensam insats skall NORDCAPS säkerställa att samordningen och igångsättandet blir effektivt när den nordiska insatsen väl genomförs. Ett exempel på ett framgångsrikt nordiskt samarbete är den nordisk- baltiska brigaden i Bosnien. Nordic Peace är en årligt återkommande övning inom ramen för Partnerskap för fred (PFF). Under 1997 stod Norge som värd för övningen och under 1998 kommer Sverige att anordna en Nordic Peace-övning. De nordiska och de baltiska länderna är inbjudna och övningen kommer att centreras kring civilmilitär samverkan i internationella insatser. Sverige har, tillsammans med Danmark, Finland och Norge, sedan 1992 lämnat stöd inom Försvarsdepartementets område till Estland, Lettland och Litauen. De tre länderna håller alla på att bygga upp försvar, gränsbevakning och andra säkerhetsfunktioner. De nordiska länderna stöder på olika sätt upprättandet av för en stat normala säkerhetsfunktioner. Man samarbetar också kring uppbyggandet av en gemensam baltisk bataljon (BALTBAT) för fredsfrämjande verksamhet. Under 1997 har även ett samarbete påbörjats för att upprätta en för de baltiska staterna gemensam marin enhet (BALTRON). I samband med Nordiska rådets 49:e session presenterade Sverige ett initiativ rörande ett flerårigt nordiskt säkerhetspolitiskt forskningsprogram. Under vintern och våren 1997-1998 förs en dialog med de nordiska länderna rörande tänkbara intressanta forskningsprojekt inom det säkerhetspolitiska fältet. Under hösten 1998 planeras de reella forskningsprojekten att starta.
Redogörelsen Efter de stora organisatoriska reformer som företagits i och med besluten vid sessionen 1995 och under det fortsatta arbetet under presidiets ledning 1996 har Nordiska rådet nu börjat uppnå den stadga och flexibilitet som krävs för att anpassa verksamheten till dynamiken i de nordiska samhällena och omvärlden. Partipolitiseringen av rådets arbete och förankringen i de nationella parlamenten har utgjort viktiga led däri. Strävandena att ytterligare utveckla samarbetet inom begreppet ?nordisk nytta? fortsätter. Vid Nordiska rådets session i Helsingfors uppmärksammades att omorganiseringen av Nordiska rådet har medverkat till att vitalisera organisationen och att indelningen i tre utskott på geografisk grundval har bidragit till att tydligare fokusera på sakområden där rådet kan spela en roll. Vidare noterades att partigruppernas förstärkta roll och ökade inflytande på dagordningen för rådets arbete bidrog till att göra rådets dagliga arbete mer relevant i förhållande till de dagspolitiska frågorna i de enskilda länderna. En huvuduppgift för rådets presidium under 1998 blir att följa upp temakonferensen Säkerhet i Nordens och Nordens närområden. Konferensen, som hölls i augusti 1997, anses ha varit en framgång för rådet och ett genombrott enär rådet behandlade frågor som tidigare ansetts ligga utanför dess kompetensområde. Konferensen utmynnade i ett omfattande betänkande över tre medlemsförslag från olika partigrupper som ledde till en rekommendation om säkerhetspolitik. Nordenutskottets arbetsområde täcker i princip alla delar av de traditionella samarbetsområdena som Nordiska rådet hittills har arbetat med. Nordenutskottet beslöt att för 1997 prioritera en temakonferens om Nordisk kultur, fortsatt diskussion om den nordiska välfärdsmodellen, bekämpande av rasism och främlingsfientlighet, flyktingpolitik, film- och mediefrågor, folkbildning och vuxenundervisning, förstärkt folkligt kultursamarbete, det nordiska språksamarbetet, bekämpande av sexuellt missbruk av barn samt kontakter med frivilligorganisationer. Under 1997 tillsattes en arbetsgrupp om nordiskt samarbete inom film och medier. Gruppen lämnade sin slutrapport under hösten samma år. Den arbetsgrupp som tillsattes under 1996 om ?Den nordiska välfärdsmodellen? avslutade under 1997 sitt arbete och lade fram sin rapport för Nordenutskottet. Närområdesutskottet tillsatte under året två arbetsgrupper. Den ena arbetsgruppen fokuserar på barnens situation i Nordens närområden och den andra på miljöräkenskaper. Utskottet har vidare uppmärksammat Ryssland och Östersjöregionen ur ett miljöperspektiv. Ett seminarium med en bred deltagarkrets anordnades under 1997, vid vilket presenterades lägesrapporter angående genomförandet av aktionsprogrammen för Östersjöregionen respektive Barentsområdet. Europautskottet har under 1997 särskilt uppmärksammat konsumentfrågorna. Ett flertal möten ägde rum kring dessa frågor och en arbetsgrupp för konsumentfrågor tillsattes under året. Vidare har utskottet genomfört en konferens som uppföljning av Nordiska rådets Europakonferens 1996. Syftet med uppföljningskonferensen var att fastställa hur arbetet med EU:s regeringskonferens fortskred och på vilket sätt de nordiska länderna samarbetar om gemensamma intressen. Vidare tillsattes under 1997 en arbetsgrupp om den Nordiska Industrifonden. Arbetsgruppens uppgift är att lämna rekommendationer till Nordiska ministerrådet om fondens fortsatta inriktning vari även ingår att ta ställning till om fonden skall upphöra.
Sammanfattning av motionerna
Motioner med anledning av regeringens skrivelse 1997/98:73 I motion U51 (v) tar motionärerna upp vissa frågor inom det nordiska samarbetet som de anser är särskilt viktiga för Sverige att som ordförandeland ta upp under 1998. I yrkande 1 framhåller motionärerna att kultur och samarbete har en viktig roll i det nordiska samarbetet. De anför att Norden utgör en språklig och kulturell gemenskap. Vidare framhåller motionärerna att Nordiska rådet i en rekommendation från 1997 föreslår att de nordiska ländernas regeringar i högre grad än hittills understöder samproduktion av nordisk film och TV-film. Motionärerna menar att det bästa sättet att göra dessa rekommendationer till verklighet är att låta de nordbor som betalar det egna landets TV-licens också får full tillgång till de andra ländernas public service-kanaler i TV. Därför vill motionärerna i yrkande 2 att ett nordisk samarbete vad gäller public service-kanaler etableras. Vidare ser motionärerna en risk för att det multilaterala investeringsavtalet (MAI) kan hota rätten att ge spridning åt ljud och bild och att ge ut böcker över nationsgränserna. En gemensam nordisk hållning vad gäller undantag och samordning inom kulturområdet bör snabbt utredas, menar motionärerna i yrkande 3. Slutligen framförs i motionens yrkande 4 att Sverige som ordförandeland skall tala mer om de nordiska folken som världsmedborgare och minska den enligt motionärerna alltmer ensidiga inriktningen på att framställa de nordiska länderna som medlemmar i EU/EES. I motion U52 (s) noterar motionärerna att det i dag förekommer nordiskt samarbete när det gäller samefrågor. De finner detta positivt men menar samtidigt att Sverige bör verka för ett ökat nordiskt samarbete när det gäller nationella minoriteter i den utsträckning som de nordiska länderna erkänner samma grupper som nationella minoriteter. Särskilt angeläget är det, enligt motionärerna, att samisk och tornedalsk kultur och historia lyfts fram. Motionärerna menar också att Sverige bör verka för ett ökat regionalt samarbete över gränserna mellan Norge, Sverige och Finland. Motionärerna bakom motion U53 (mp) menar att det är glädjande att det av regeringens skrivelse 1997/98:73 framgår att energi- och miljöfrågorna har fått en starkare ställning än tidigare. De anför att detta delvis hänger samman med att det under 1997 har förts en mer aktiv dialog mellan Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet om miljöfrågorna samt att Nordiska rådet fokuserat på miljöfrågorna genom en särskild arbetsgrupp som behandlade miljöräkenskaper för energi och vars rapport presenterades under 1997. Denna rapport låg sedan till grund för en rekommendation i rådet. De nordiska regeringarna uppmanas att etablera en nordisk miljöräkenskap för energi, att utvidga satsningen på förnybara energikällor, att understödja övergången till bärkraftiga energikällor samt att utreda möjligheterna att införa ett enhetligt miljöskattesystem i Norden, ett system som syftar till att minimera koldioxidutsläppen. Motionärerna menar att en förstärkning av det nordiska samarbetet på energi- och miljöområdena bör komma till stånd.
Motion med anledning av redogörelse till riksdagen 1997/98:NR1 I motion U62 (m) framhåller motionärerna att Moderata samlingspartiet vill med fortsatta reformer av Nordiska rådets arbetsformer göra rådet till en dynamisk och kraftfull församling med fokusering på aktuella frågor med nordisk anknytning. De menar att en förutsättning för att det nordiska samarbetet skall lyckas är att det förankras bättre i de nationella parlamenten och att intresset för de nordiska frågorna delas av en större krets parlamentariker än de 87 som ingår i Nordiska rådet. I motionen framförs förslag om förändringar. Motionärerna anser att deltagarkretsen vid Nordiska rådets session skall kunna utökas med ledamöter från Europaparlamentet (yrkande 1). Vidare anser motionärerna att det är väsentligt att främja ett kontinuerligt samarbete mellan de nationella parlamenten vad gäller nordiska frågor. Det kan ske genom att utskotten i dessa frågor samarbetar med varandra, menar motionärerna (yrkande 2). Vidare bör parlamentariker från de baltiska länderna regelbundet inbjudas dels till Nordiska rådets session, dels till relevanta utskottsmöten för att stärka samarbetet mellan Norden och de baltiska staterna (yrkande 3). Slutligen menar motionärerna att det finns behov av en fortsatt reformering av Nordiska rådet och begär ett riksdagens tillkännagivande om detta (yrkande 4).
Motioner från allmänna motionstiden Centerpartiet framhåller i motion U210 (c) yrkande 10 att partiet är en av de ivrigaste förespråkarna för ett utvidgat nordiskt samarbete och efterlyser ett förstärkt svenskt engagemang. Motionärerna anser att Sverige som ordförandeland i det Nordiska ministerrådet under 1998 skall verka för att det befintliga nordiska samarbetet ges ny kraft. Insatser bör göras för att förstärka den nordiska hemmamarknaden, den ekonomiska sammanhållningen samt den sociala och kulturella samhörigheten. Utöver vad regeringen anfört menar Centerpartiet att Sverige måste prioritera samarbetet med Nordens närområden, samfällda nordiska miljöinsatser i Murmanskområdet och det samfällda resursmässiga stödet till de baltiska ländernas integrationsprocess i EU. I kommittémotion U411 (v) yrkande 3 framhåller motionärerna att de nya säkerhetspolitiska utmaningarna är kopplade till miljöhot och till de instabila förhållandena i delar av Central- och Östeuropa. Motionärerna konstaterar att situationen i Nordens närområde, och särskilt i nordvästra Ryssland, innefattar en omfattande kärnteknisk verksamhet. De otillfredsställande säker- hetsanordningarna och de dåliga lagringsförhållandena för det radioaktiva avfallet utgör ett hot även för de nordiska länderna, menar motionärerna, och anför att det är ett av de största miljömässiga och säkerhetspolitiska hot som finns för närvarande. Motionärerna menar att miljöaspekterna på säkerhetsarbetet är viktiga och anför att miljöfrågorna måste integreras i det säkerhetsbegrepp som därvid får en vidare tolkning än den traditionella. I flerpartimotionen U701 (fp, c, mp, kd) yrkande 1 framhåller motionärerna att de önskar se ett svenskt ordförandeskap i Nordiska ministerrådet med höga ambitioner. De framhåller att regeringen har alltför blygsamma mål för de nordiska ländernas samarbete i närområdet och för samfällda nordiska miljöinsatser i Murmanskområdet. Vidare menar motionärerna att beträffande det inomnordiska samarbetet lämnas få förslag. De anför att den ekonomiska sammanhållningen behöver stärkas liksom den sociala och kulturella samhörigheten. Motionärerna anser också att regeringen bör involvera riksdagsledamöter i arbetet kring Nordiska ministerrådet. I yrkande 2 anförs att särskilda informationsinsatser är nödvändiga under Sveriges ordförandeskapsperiod och det framhålls att regeringen bör överväga på vilket sätt sådana informationsinsatser kan komma till stånd. I motion U702 (fp) menar motionärerna att det nordiska samarbetet bygger på genuin värdegemenskap mellan fem länder och tre självstyrande områden i Norden. Det ger samarbetet både en djup folklig förankring och en unik legitimitet. Inför det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet vill motionärerna framföra ett antal förslag på åtgärder som kan vidtas i Sverige för att förstärka den nordiska dimensionen i landet. Vidare anförs i motionen att till den nordiska värdegemenskapen hör att välfärden är politikens mål. Samtidigt är den nordiska välfärdsmodellen, med omfattande behov tillfredsställda genom skattefinansiering eller obligatoriska avgifter, ställd under debatt, framhåller motionärerna. Nordenutskottet har därför tillsatt en arbetsgrupp för att närmare granska framtiden för den nordiska välfärdsmodellen. Arbetsgruppen har i detta sammanhang analyserat ett antal frågeställningar. Motionärerna menar att det är viktigt att betona att välfärdsdebatten är en fortgående process på olika nivåer och inom olika områden. Därför är det av intresse att en aktiv debatt i dessa frågor äger rum, och motionärerna menar att Nordenutskottet i Nordiska rådet bör låta utarbeta underlag för en eventuell temakonferens i dessa frågor under 1999. De begär ett riksdagens tillkännagivande om vad i motionen anförts om initiativ för att föra vidare den nordiska debatten om välfärden (yrkande 1). I yrkande 3 framförs förslaget att det finska språket bör garanteras status som minoritetsspråk i hela Sverige. Vidare framhåller motionärerna att helt avgörande för det nordiska samarbetet är förmågan att förstå varandra språkligt, och för detta syfte är TV en mycket viktig väg. I motionen framförs därför förslaget att regeringen måste agera för att öka möjligheterna för svenska hushåll att ta del av ett nordiskt TV-utbud och därmed medverka till att stärka den nordiska språkförståelsen. De yrkar (yrkande 5) att riksdagen hos regeringen begär att de förändringar görs som erfordras för att de nordiska ländernas public service-kanaler skall kunna ses i andra nordiska länder. I yrkande 6 i samma motion anförs att åtgärder behövs för att stimulera engagemanget inom såväl Föreningen Norden som andra organisationer på folklig nivå. Vidare menar motionärerna (yrkande 7) att den informationsverksamhet som bedrivs av Arena Norden bibehålls och ges allt stöd.
Utskottets överväganden I motion U51 (v) yrkande 1 framhåller motionärerna att kulturen har en viktig roll i det nordiska samarbetet. I yrkande 2 efterlyses nordiskt samarbete vad gäller public service-television. I yrkande 3 menar motionärerna att en gemensam nordisk hållning vad gäller undantag och samordning inom kulturområdet är önskvärd i förhållande till MAI-avtalet. Vidare framhålls i yrkande 4 att Sverige som ordförandeland mer skall lyfta fram de nordiska folken som världsmedborgare och mindre som medlemmar i EU/EES. I motion U702 (fp) yrkande 5 begärs att de förändringar genomförs som erfordras för att de nordiska ländernas public service-kanaler skall kunna ses i andra nordiska länder. Utskottet delar motionärernas uppfattning att samarbete inom kulturområdet utgör en väsentlig del i det nordiska samarbetet och konstaterar att verksamhet pågår sedan många år inom detta område. Detta samarbete beskrivs även utförligt i regeringens skrivelse Vad gäller nordiskt samarbete mellan public service-kanaler kan utskottet konstatera att den digitala sändningstekniken möjliggör att den nordiska visionen om grannlands-TV kan bli verklighet. Utskottet har inhämtat att de nordiska TV-bolagen är i färd att starta digitala sändningar via satellit. Inom en nära framtid kommer merparten av Norden att täckas av grannländernas TV- sändningar via satellit. Utskottet menar att det är viktigt att ge de nordiska public service-bolagen förutsättningar att utvecklas in i den digitala framtiden. Enligt vad utskottet erfarit har Sveriges Television inlett digitala satellitsändningar med huvudsakligt syfte att förbättra möjligheten för de nordiska grannländerna och övriga Europa att kunna ta emot sändningarna. Vidare har TV-företagen i Norden tillsammans med de stora distributörerna av TV via marknät, satellit och kabel- /telenät enats om gemensam teknisk specifikation för distribution av digital TV i Norden. Syftet med arbetet är att göra övergången till digital distribution så enkel som möjligt för TV-tittarna och att försäkra sig om att det inte föreligger tekniska hinder för att tittarna skall kunna välja av utbudet. Vad beträffar yrkande 4 i motion U51 (v) konstaterar utskottet att de nordiska folken i demokratisk ordning har beslutat om de vill bli medlemmar av EU eller av EES. När det gäller de två länder som senast blev medlemmar av EU, Sverige och Finland, föregicks besluten dessutom av folkomröstningar i respektive land. Detta förhindrar emellertid inte att varken dessa länder eller den nordiska kretsen som sådan vidmakthåller engagemang i de globala frågorna. Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna U51 (v) yrkandena 1, 2, 3 och 4 och U702 (fp) yrkande 5 är besvarade. Motionärerna bakom motion U52 (s) menar att Sverige bör verka för ett ökat nordiskt samarbete när det gäller nationella minoriteter. Utskottet vill inledningsvis framhålla att ett etablerat nordiskt samarbete - både på officiellt plan och på frivilligsidan - finns sedan länge i frågor som rör de nordiska samerna. Vissa samarbetsarrangemang finns också rörande romer (Sverige-Finland). Utskottet konstaterar vidare att ekonomiskt stöd utgår över Nordiska ministerrådets budget till gemensamma nordiska samiska institutioner och till samisk kulturverksamhet. Vidare noterar utskottet att samerna som enda intresse-/minoritetsgrupp har tillförsäkrats officiell observatörsstatus i Nordiska rådet. En särskild samrådsordning finns också mellan samernas nordiska organisationer och Nordiska ministerrådet. Utskottet har inhämtat att denna nyligen har utvärderats och av båda parter ansetts fungera väl. Utskottet konstaterar att i Sveriges program för ordförandeskapet under 1998 i det nordiska regeringssamarbetet framhålls särskilt att samarbetet i urbefolkningsfrågor skall prioriteras. Häri ingår arbetet med en nordisk samekonvention. Under det svenska ordförandeskapet riktas vidare enligt vad utskottet inhämtat särskild uppmärksamhet mot gränsregionala förhållanden i Norden. Därvid fokuseras på hinder och ofullkomligheter som försvårar kontakter och rörlighet över nationsgränserna. Vidare vill utskottet anföra att en parlamentarisk utredning (Steg mot en minoritetspolitik; SOU 1997:192 och 193) har belyst frågan om Sveriges tillträde till Europarådets minoritetsspråkskonvention och dess ramkonvention till skydd för nationella minoriteter. Enligt vad utskottet inhämtat pågår remissbehandling av utredningens förslag. Utskottet anser därmed att motion U52 (s) har besvarats med vad utskottet anfört. I motion U53 (mp) anförs att det nordiska samarbetet vad gäller energi- och miljöområdet bör förstärkas. Utskottet har inhämtat att med anledning av den i motionen åberopade rekommendationen från Nordiska rådet om miljöräkenskaper, energipolitik samt miljöskatter har Nordiska ministerrådet tagit initiativ till en utredning om det samlade nordiska elsamarbetets och den samlade nordiska elproduktionens påverkan på klimatet och miljön, nu och i framtiden. Utredningen skall bl.a. beskriva det nordiska elsystemet under åren 1996 och 1997, analysera den öppna elhandelns betydelse och bedöma elsektorns framtida miljöpåverkan. Enligt vad utskottet erfarit skall utredningens resultat enligt gällande planer föreligga hösten 1998. Utskottet vill utöver detta framhålla att inom Nordiska ministerrådet inleddes 1996 ett särskilt arbete rörande energi- och miljösektorerna. En särskild styrgrupp för detta arbete inrättades 1997. Utskottet noterar att gruppens mandat hittills har varit fokuserat på klimatfrågan i relation till FN:s klimatkonvention och hur de nordiska länderna kan samarbeta och medverka till att lösa frågor i detta sammanhang. Utskottet har inhämtat att det pågående arbetet är inriktat på nya gaser och flexibilitetsmekanismer; under nästa etapp, som inleds sommaren 1998, avser styrgruppen att även ta upp frågor om förnybar energi och energieffektivisering. Vidare konstaterar utskottet att i samband med de nordiska energiministrarnas uppföljning av deklarationen om en uthållig energiförsörjning runt Östersjön behandlades bl.a. frågor om utvecklingen av regelverken för handel med ledningsbunden energi, samarbete avseende ekonomiska styrmedel samt förutsättningarna för en ökad användning av förnybara energikällor och ökad satsning på energieffektivisering. Utskottet har även inhämtat att de nordiska energiministrarna under 1998 lämnar en rapport i dessa frågor till statsministrarna och kommer att närmare diskutera konkreta åtgärder för Östersjösamarbetet vid sitt sommarmöte i juni 1998. Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion U53 (mp) är besvarad. Motionärerna bakom motion U62 (m) vill i yrkande 1 att deltagarkretsen vid Nordiska rådets session skall kunna utökas med ledamöter från Europaparlamentet. I yrkande 2 efterlyses mer samarbete mellan utskotten i respektive parlament. Ett förslag att parlamentariker från Baltikum bör inbjudas till Nordiska rådets möten framförs i yrkande 3 och i yrkande 4 begärs ett riksdagens tillkännagivande om fortsatt reformering av Nordiska rådet. Utskottet behandlade motsvarande yrkanden i sitt betänkande 1996/97:UU11 och framhöll då följande:
Utskottet vill inledningsvis understryka att Nordiska rådet under de senaste åren starkt präglats av ett reformarbete som inneburit en ny inriktning på verksamheten, nya arbetsformer och ny organisation. Denna utveckling be-skrivs också i redogörelsen. Den nya rådsorganisationen har öppnat för nya mötesformer, s.k. temamöten, där andra än rådsmedlemmar och regeringsrepresentanter kan delta i debatten. Vid den av Nordiska rådet i mars 1996 arrangerade temasessionen om Europafrågor kunde EU-parlamentariker, Europarådsparlamentariker, parlamentariker från de nordiska parlamentens EU-organ och andra parlamentsutskott utan att ha plats i rådet delta i debatten. En liknande temakonferens om kulturfrågor hölls i Oslo i mars 1997. Även vid det tillfället inbjöds andra än rådets ledamöter att deltaga. Inbjudna till konferensen var t.ex. parlamentariker från de nationella parlamentens kulturutskott, EU- parlamentariker samt ett stort antal internationella och nationella organisationer. Nordiska rådets nya konstitution är beslutad och genomförd sedan den 1 januari 1996. Innan några förändringar genomförs, bör erfarenheterna av den nya organisationen avvaktas. Innan en sådan utvärdering har kunnat ske, finner utskottet det inte påkallat att diskutera några mera genomgripande förändringar av rådets verksamhet. Ändringar i rådets arbetsordning, liksom eventuella justeringar av det grundläggande Helsingforsavtalet åvilar också slutligen Nordiska rådet självt. Utskottet förutsätter att principen om ?nordisk nytta?, som den formuleras i regeringens skrivelse och redogörelsen, kommer att bli vägledande i rådets fortsatta reformarbete. Utskottet konstaterar vidare att ett av Nordiska rådets utskott, Europautskottet, har till uppgift att samverka i frågor av betydelse för arbetet inom EU/EES, där de nordiska länderna kan agera utifrån en grundläggande värdegemenskap och sammanfallande intressen. Europafrågorna har enligt utskottets uppfattning en självklar plats i Nordiska rådets verksamhet. Den nya organisationen återspeglar också detta synsätt. Utskottet vill dock inte förorda att nationella EU-parlamentariker nomineras som delegater till Nordiska rådet. Enligt utskottets uppfattning gäller dessa bedömningar alltjämt. Med det anförda anser utskottet att motion U62 (m) yrkandena 2 och 4 är besvarad. Utskottet avstyrker motionens yrkande 1. Vad gäller frågan om kontakter med parlamentariker från de baltiska länderna anförde utskottet i betänkande 1996/97:UU11 följande:
I rådets nya organisation har närområdesutskottet till huvudsaklig uppgift att på olika sätt stärka och utveckla kontakterna med Nordens närområden. I anledning av det här aktuella motionsyrkandet vill utskottet särskilt framhålla närområdesutskottets deltagande i det första gemensamma mötet mellan Nordiska rådet och Baltiska parlamentariska församlingen. Vid det tillfället fattades beslut om en översyn av 1992 års samarbetsavtal mellan Nordiska rådet och Baltiska församlingen. Detta arbete har nu inletts. Utskottet spelade också en viktig roll i förberedelserna av den femte Östersjökonferensen i Riga i september 1996. Under året utarbetade också en arbetsgrupp tillsatt av ministerrådet ett förslag till närområdesstrategi. Närområdesutskottet har följt detta arbete och framfört synpunkter på förslaget. Enligt redogörelsen skall Närområdesutskottet under 1997 fortsätta att samarbeta med Baltiska församlingen och de lokala parlamenten i nordvästra Ryssland, delta i Östersjösamarbetet samt följa utvecklingen i Nordens när- områden inklusive Arktis. Ett EU-seminarium för baltiska parlamentariker om parlamentarikernas roll i medlemsförhandlingarna anordnades i Riga under våren 1997, tillsammans med Europautskottet. Utskottet kommer att delta i förberedelserna av den sjätte parlamentariska Östersjökonferensen och i en baltisk-nordisk jämställdhetskonferens i Valmiera som båda kommer att äga rum under 1997. Utskottet delar motionärernas bedömning av vikten av ett utvecklat samarbete med de baltiska staterna. Närområdesutskottets arbete torde också skapa goda förutsättningar att ytterligare bredda och fördjupa detta. Det förefaller utskottet rimligt att baltiska parlamentariker i någon form ges möjlighet att delta i aktiviteter inom ramen för Nordiska rådets verksamhet. Hur Nordiska rådet närmare utformar sina sessioner och sammankomster ankommer det dock i första hand på Nordiska rådet självt att avgöra. Utöver vad som anfördes i betänkande 1996/97:UU11 vill utskottet framhålla att under 1997 genomfördes en parlamentarisk konferens om Östersjösamarbetet med deltagare bl.a. från de baltiska länderna. Ett avtal om parlamentariskt samarbete mellan den Baltiska församlingen och Nordiska rådet upprättades också. Vidare har utskottet erfarit att representanter för Baltiska församlingen alltid inbjuds att närvara vid Nordiska rådets sessioner och temakonferenser. Utskottet har även inhämtat att ett nytt gemensamt möte mellan Baltiska församlingen och Nordiska rådet planeras under 1999. Med det anförda anser utskottet att motion U62 (m) yrkande 3 är besvarad. I motion U210 (c) yrkande 10 begärs ett riksdagens tillkännagivande om vad i motionen framförts om förberedelserna inför det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Även i motion U701 (fp, c, mp, kd) yrkande 1 begärs ett riksdagens tillkännagivande om vad som anförs i motionen om förberedelserna inför det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. I yrkande 2 lyfter motionärerna fram behovet av särskilda informationsinsatser. I motion U702 (fp) yrkande 6 begärs åtgärder för att stimulera engagemanget inom såväl föreningen Norden som andra organisationer på folklig nivå. I yrkande 7 i samma motion menar motionärerna att Arena Norden skall ges allt stöd. Utskottet konstaterar inledningsvis att förhandsinformation om huvudlinjerna i programmet för det svenska ordförandeskapet gavs av samarbetsminister Winberg vid ett besök hos Nordiska rådets svenska delegation hösten 1997. Programmet offentliggjordes i enlighet med gällande rutiner i samband med Nordiska rådets session i november 1998. Vidare redogjorde samarbetsminister Pagrotsky för programmet i riksdagen i februari 1998. Utskottet vill vidare framhålla att programmet presenteras på ett förtjänstfullt sätt även i föreliggande skrivelse. Enligt utskottets uppfattning framgår av de lämnade redovisningarna att regeringen under ordförandeåret verkar för ett stärkt nordiskt samarbete. Utskottet menar att regeringens prioriteringar ligger i linje med vad som anförs i motionerna om angelägna samarbetsområden. Bl.a. är samarbetet med närområdet en viktig beståndsdel i de svenska prioriteringar för ordförandeskapsperioden och utskottet har inhämtat att ökade satsningar diskuteras inom ramen för arbetet med Nordiska ministerrådets budget för 1999. I detta sammanhang vill utskottet även omnämna det värdefulla arbete som görs inom närområdesutskottet i Nordiska rådet. Utskottet vill framhålla att samarbetet med frivilligorganisationerna, där föreningarna Norden intar en särställning, är ett viktigt inslag i det nordiska samarbetet. Enligt vad utskottet inhämtat stödjer och utnyttjar Nordiska ministerrådet och de nordiska regeringarna föreningarna Norden som samarbetspartner i en rad olika projekt. Ministerrådet har också stöttat den verksamhet som bedrivs av Nordens Folkliga Församling, vilken omfattar ett stort antal frivilliga organisationer. Utskottet har erfarit att ett förslag till strategi för samverkan mellan det officiella nordiska samarbetet och frivilliga organisationer för närvarande bereds inom Nordiska ministerrådet, med inriktning på behandling under Nordiska rådets session i november 1998. Vad gäller de stärkta informationsinsatser som motionärerna efterlyser konstaterar utskottet att sådana har varit en viktig del i arbetet under det svenska ordförandeskapet. Utskottet noterar att de omfattar bl.a. en satsning på föreningen Nordens informationsverksamhet vid Arena Norden, upprättande av en telefonbaserad servicetjänst vid föreningen Norden, en informationsutställning i Rosenbad, vilken invigdes av samarbetsministern i april, tidningsartiklar av samarbetsministern i nordisk press samt presskonferenser i samband med nordiska ministermöten m.m. Vidare noterar utskottet att regeringen har vidtagit åtgärder för att tillgodose önskemålet om resurser till Arena Norden. Regeringen har framlagt ett förslag om att genom omfördelningar av medel anslå 1 miljon kronor till Arena Nordens verksamhet. För den del av de omfördelbara medlen som regeringen ej kan besluta över har ett förslag förelagts riksdagen för avgörande. Utskottet har i yttrande 1997/98:UU3y till Finansutskottet tillstyrkt regeringens förslag i den del som berör utskottets beredningsområde. Utskottet vill även framhålla att Nordiska rådets svenska delegation har ett samarbetsavtal om informationsfrågor med Arena Norden. Med vad som anförts anser utskottet att motionerna U210 (c) yrkande 10, U701 (fp, c, mp, kd) yrkandena 1 och 2 och U702 (fp) yrkandena 6 och 7 är besvarade. Motionärerna bakom motion U411 (v) yrkande 3 menar att miljöaspekterna på säkerhetsarbetet är viktiga och måste integreras i säkerhetsbegreppet. Utskottet har i betänkande 1997/98:UU8 behandlat vissa säkerhetspolitiska frågor samt Sveriges deltagande i EAPR och det fördjupad PFF-samarbetet. I betänkandet tar utskottet bl.a. upp det breda säkerhetsbegreppet som utgångspunkt för fredsfrämjande verksamhet. Utskottet konstaterar i betänkandet att säkerhet inte bara är en militär fråga eller en fråga om att undvika krig. Det är även en fråga om att på andra sätt skapa förutsättningar för fred. I etapp 1 av det gällande försvarsbeslutet, som fattades av riksdagen den 6 december 1995, etablerades det s.k. breda säkerhetsbegreppet, konstaterar utskottet i betänkandet och fortsätter:
De senaste årens utveckling medför att man i dag måste teckna en bredare bild av tänkbara risker, hot och påfrestningar. Dessa sträcker sig från den hårda kärnan av mer traditionella säkerhetspolitiska hot som långsiktigt inte kan uteslutas, över de nya konflikter som tenderar att blossa upp i det kalla krigets spår, till de hot och risker som följer av den globala utvecklingen och de moderna samhällenas sårbarhet. De underliggande konfliktorsakerna kan sökas i såväl politiska som etniska, religiösa, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden. Även i betänkande 1997/98:UU21 Verksamheten inom OSSE under 1997 tar utskottet upp det breda säkerhetsbegreppet, vilket även innefattar miljöhot. Utskottet framhåller i betänkandet att OSSE:s särskilda styrka ligger i att verksamheten tar sin utgångspunkt i det breda säkerhetsbegreppet. Vid sidan av de traditionella säkerhetspåverkande faktorerna innefattar detta även frågor som gäller respekten för demokrati, rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna samt ekonomiska och miljömässiga faktorer. Utskottet vill framhålla att även i det nordiska samarbetet utgör miljöfrågorna en viktig del och då inte minst i relationerna till närområdet, Baltikum och Kolahalvön. Utskottet noterar att regeringen i skrivelsen framhåller att den under ordförandeskapet kommer att verka för en vidgad nordisk samverkan i närområdet för att främja demokrati, stabilitet samt ekologisk, ekonomisk och social utveckling för hela den region som omfattar Norden, Östersjön, Barentsregionen och Arktis. Med vad som anförts anser utskottet att motion U411 (v) yrkande 3 är besvarad. I motion U702 yrkande 1 begärs ett riksdagens tillkännagivande om vad i motionen anförts om initiativ att föra vidare den nordiska debatten om välfärden. I yrkande 3 föreslås att det finska språket bör garanteras status som minoritetsspråk i Sverige. Utskottet vill framhålla att välfärden är en aktuell fråga på Nordiska ministerrådets dagordning. Av föreliggande skrivelse framgår att den svenska regeringen under ordförandeskapet vill bidra till att föra arbetet framåt bl.a. avseende: - Nordisk samverkan för att analysera och värdera välfärdssamhällets utveckling mot bakgrund av den tvärsektoriella genomlysning som gjorts inom Nordiska ministerrådet under 1996-97, - förbättra dialogen om den ekonomiska politiken, där en viktig aspekt är att vidmakthålla och säkra den konsolidering av de offentliga finanserna som är en förutsättning för en stabil ekonomisk utveckling, - en nordisk handlingsplan för konsumentpolitiken utarbetas, som kan ge förutsättningar för bättre genomslag för nordiska ståndpunkter vid utformningen av EU:s konsumentpolitik. Utskottet vill vidare framhålla att två rapporter med anknytning till välfärden presenterades förra året. Rapporterna utgjorde underlag för den välfärdsdebatt som ägde rum vid Nordiska rådets session i november. Utskottet har erfarit att ministerrådet nu överväger formerna för den fortsatta uppföljningen. Avsikten är bl.a. att utarbeta en ny bredare rapport om det nordiska välfärdssamhället riktad till internationella samarbetspartner. De båda ovan nämnda rapporterna, varav den ena har utarbetats av Nordiska rådet, låg även till grund för ett seminarium i Stockholm om den framtida nordiska välfärden. Seminariet ägde rum i mars 1998 i Riksdagshuset och arrangerades av Nordenutskottet inom Nordiska rådet. Beträffande det finska språkets ställning i Sverige noterar utskottet att frågan har behandlats i Minoritetsspråkskommittén, vilken avlämnade sitt betänkande den 7 januari 1998. Kommitténs slutsats är att det finska språket, inklusive tornedalsfinska, är minoritetsspråk. En rad åtgärder föreslås därför på riksnivå och regional nivå till stöd och skydd för finskan. Kommitténs förslag är föremål för remissbehandling. Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion U702 yrkandena 1 och 3 är besvarad.
Med det anförda föreslår utrikesutskottet att riksdagen lägger skrivelse 1997/98:73 Nordiskt samarbete 1997 och Redogörelsen till riksdagen 1997/98:NR1 Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående verksamheten under 1997 till handlingarna.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande nordiskt samarbete mellan public service-kanaler att riksdagen förklarar motionerna 1997/98:U51 yrkandena 1-4 och 1997/98:U702 yrkande 5 besvarade med vad utskottet anfört, 2. beträffande nordiskt samarbete avseende nationella minoriteter att riksdagen förklarar motion 1997/98:U52 besvarad med vad utskottet anfört, 3. beträffande nordiskt samarbete inom energi- och miljöområdena att riksdagen förklarar motion 1997/98:U53 besvarad med vad utskottet anfört, 4. beträffande deltagande vid Nordiska rådets session, utskottens roll m.m. att riksdagen med avslag på motion 1997/98:U62 yrkande 1 förklarar motion 1997/98:U62 yrkandena 2-4 besvarad med vad utskottet anfört, res. 1 (m) 5. beträffande prioriteringar under det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet, särskilda informationsinsatser m.m. att riksdagen förklarar motionerna 1997/98:U210 yrkande 10, 1997/98:U701 yrkandena 1 och 2 samt 1997/98:U702 yrkandena 6 och 7 besvarade med vad utskottet anfört, 6. beträffande miljöfrågorna och säkerhetsbegreppet att riksdagen förklarar motion 1997/98:U411 yrkande 3 besvarad med vad utskottet anfört, 7. beträffande debatten om välfärden samt frågan om minoritetsspråk att riksdagen förklarar motion 1997/98:U702 yrkandena 1 och 3 besvarad med vad utskottet anfört, 8. beträffande regeringens skrivelse och Nordiska rådets svenska delegations berättelse att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1997/98:73 Nordiskt samarbete 1997 och Redogörelsen till riksdagen 1997/98:NR1 Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående verksamheten under 1997 till handlingarna.
Stockholm den 14 maj 1998
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Inga-Britt Johansson (s), Nils T Svensson (s), Berndt Ekholm (s), Inger Koch (m), Urban Ahlin (s), Helena Nilsson (c), Bertil Persson (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Tone Tingsgård (s), Eva Zetterberg (v), Agneta Brendt (s), Lars Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kd) och Magnus Johansson (s).
Reservation
Deltagande vid Nordiska rådets session, utskottens roll m.m. (mom. 4) Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ?Nordiska rådets nya konstitution? och på s. 21 slutar med ?motionens yrkande 1? bort ha följande lydelse: Utskottet konstaterar vidare att ett av Nordiska rådets utskott, Europautskottet, har till uppgift att samverka i frågor av betydelse för arbetet inom EU/EES, där de nordiska länderna kan agera utifrån en grundläggande värdegemenskap och sammanfallande intressen. Europafrågorna har enligt utskottets uppfattning en självklar plats i Nordiska rådets verksamhet. Den nya organisationen återspeglar också detta synsätt. Utskottet anser därför att förslaget att även EU-parlamentarikerna skall kunna ingå som valda ledamöter i de nationella delegationerna är intressant och borde prövas. Utskottet tillstyrker därmed motion U62 (m) yrkande 1. Utskottet anser att yrkandena 2 och 4 i motion U62 (m) är besvarade med vad som anförts. dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande deltagande vid Nordiska rådets session, utskottens roll m.m. att riksdagen med bifall till motion 1997/98:U62 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt förklarar motion 1997/98:U62 yrkandena 2-4 besvarade med vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Nordiskt samarbete inom energi- och miljöområdena (mom. 3) Bodil Franke Ohlsson (mp) anför: Miljöpartiets motion om en förstärkning av det nordiska samarbetet på energi- och miljöområdena har besvarats välvilligt av utskottet. Bland annat framhåller utskottet att Nordiska ministerrådet tagit initiativ till en utredning om det nordiska elsamarbetets och elproduktionens påverkan på klimat och miljö. Resultatet skall vara klart hösten 1998. Under 1998 kommer också energifrågor att tas upp till diskussion vid de nordiska energiministrarnas sommarmöte i juni. Alla dessa åtgärder är positiva ur Miljöpartiets synpunkt. Miljöpartiet menar att utslagsgivande för en förbättring av miljön är att såväl konferenser som utredningar och arbetsgruppers direkta rekommendationer resulterar i konkreta insatser och samarbete. Miljöpartiet vill särskilt betona den av Nordiska rådet tillsatta arbetsgruppen som satt fokus på miljöfrågorna. I arbetsgruppens rapport rekommenderas de nordiska regeringarna att utvidga satsningen på förnybara energikällor och att etablera en nordisk miljöräkenskap för energi som ett instrument för att effektivare kunna utnyttja inhemsk energi så att miljöskadliga utsläpp minimeras.
Innehållsförteckning
Sammanfattning......................................1 Motionerna..........................................1 Motioner väckta med anledning av regeringens skrivelse 1997/98:73 1 Motion väckt med anledning av redogörelse 1997/98:NR1 2 Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1997/98 2 Utskottet...........................................3 Regeringens skrivelse 1997/98:73 3 Samarbetet inom Norden 3 Norden och Europa 4 Norden och dess närområden 4 Svenskt ordförandeskap 5 Nordiskt samarbete på sektorsnivå 6 Kultur och media 6 Utbildning och forskning 8 Miljö 9 Ekonomi och näring 10 Medborgarpolitik 11 Försvarsrelaterat samarbete 13 Redogörelsen 14 Sammanfattning av motionerna 16 Motioner med anledning av regeringens skrivelse 1997/98:73 16 Motion med anledning av redogörelse till riksdagen 1997/98:NR1 17 Motioner från allmänna motionstiden 17 Utskottets överväganden 19 Hemställan 25 Reservation........................................26 Deltagande vid Nordiska rådets session, utskottens roll m.m. (mom. 4) 26 Särskilt yttrande..................................27 Nordiskt samarbete inom energi- och miljöområdena (mom. 3) 27