Nordiska samarbete
Betänkande 1991/92:UU10
Utrikesutskottets betänkande
1991/92:UU10
Nordiskt samarbete
Innehåll
1991/92 UU10
Berättelsen
I detta betänkande behandlas Nordiska rådets svenska delegations berättelse (Redog. 1991/92:4) angående sin verksamhet sedan rådets trettioåttonde session. Särskild uppmärksamhet har ägnats rådets trettionionde session som ägde rum i Köpenhamn den 26 februari -- den 1 mars 1991. Betänkandet behandlar även ett antal motioner som väckts angående vissa aspekter av det nordiska samarbetet. Av berättelsen framgår bl.a. följande.
Den utredningsverksamhet som rådets internationella kommitté och organisationskommitté har genomfört har givit underlag för bedömningen hur rådets verksamhet bör bedrivas i framtiden. Inom rådet finns enighet om att rådet bör bygga ut sina kontakter till parlament och organisationer i övriga Europa. Som framgår av den arbetsplan för den internationella verksamheten 1990--1992 som presidiet antog i september 1990, behandlar rådet emellertid inte säkerhets- och utrikespolitiska frågeställningar. Enligt arbetsplanen skall rådets internationella verksamhet inriktas på följande områden: den fortsatta integrationen i Europa, särskilt konsekvenserna av EES-avtalet för det nordiska samarbetet, utvecklingen i Östeuropa, särskilt i Baltikum och övriga närliggande områden i Sovjetunionen (Kolahalvön, Leningradområdet och Sovjetkarelen), etableringen av nya samarbetsstrukturer i Europa och en värdering av rådets roll i relation till dessa.
Det nordiska samarbetets former och framtida organisation har diskuterats vid flertalet av delegationens möten under 1990/91. Organisationskommittén överlämnade sitt slutbetänkande i oktober 1990, och den 7 februari avgav delegationen sitt yttrande över betänkandet. Delegationen konstaterade då att det inte gick att göra en fullständig bedömning av hur det nordiska samarbetet skulle utveckla sig i perspektivet av hur de bredare samarbetsarrangemang Norden och övriga Europa senare under året skulle komma att ingå i.
En delegation från Nordiska rådet besökte Sovjetunionen och de baltiska staterna i oktober 1990. Delegationen framhöll senare det angelägna i omfattande och snabba insatser i Baltikum. Nordiska informationskontor har nu inrättats i Tallinn, Riga och Vilnius. Vidare har en stipendiefond för universitets- och yrkesutbildning upprättats för stipendiater från de baltiska staterna.
Budget- och kontrollutskottets arbete har till stor del inriktats på budgeten för 1991 och på budgetproceduren för det nordiska samarbetet. Utvecklingen i Östeuropa, den fortsatta integrationsprocessen inom EG samt diskussionerna om ett EES-avtal mellan EG och EFTA har vidare medfört att det nordiska samarbetets framtid och rådets internationella kontakter diskuterats i utskottet. I utskottets regi har också under verksamhetsåret genomförts en granskning av det nordiska samarbetet inom byggsektorn.
Kommunikationsutskottets arbete har under året dominerats av frågor rörande transportpolitikens och infrastrukturens utveckling i framtiden. Stor uppmärksamhet har även ägnats åt trafikens miljöeffekter samt trafiksäkerheten.
Juridiska utskottets arbete har under verksamhetsperioden präglats av internationaliseringen av rådets arbete. Utskottet har noggrant följt utvecklingen inom EG och i Östeuropa på utskottets ansvarsområden. Utskottet har behandlat medlemsförslag om konsumentfrågor, genteknologi och jämställdhet. Den mest arbetskrävande arbetsuppgiften för utskottet har dock varit att behandla ett antal medlemsförslag och ministerrådsförslag om rådets arbetsformer och organisation.
Ekonomiska utskottets arbete har under perioden dominerats av frågor rörande energisamarbete och stöd till Baltikum. Stor uppmärksamhet har även ägnats integrationsfrågorna i Europa och det nordiska samarbetets framtid.
Social- och miljöutskottet har under verksamhetsperioden haft att ta ställning till en rad förslag som spänner över ett vitt fält. Bl.a. har utskottet behandlat hälso- och socialpolitiska initiativ rörande epilepsivård, nordiskt reumatikerår och internationella standardregler för handikappade. Utskottet har även uttalat sig till förmån för gemensamma brandskyddsbestämmelser i Norden.
Vidare har utskottet behandlat miljöfrågor, såsom utarbetande av en "grön" natur- och nationalräkenskapsmodell. Utskottet har också tagit ställning för förnyelse och förstärkning av Östersjösamarbetet, särskilt dess legala struktur, samt för ytterligare miljöinsatser i Baltikum och Östeuropa.
De viktigaste samarbetsfrågorna för kulturutskottet har under året varit utvecklingen i Östeuropa och Baltikum och Norden i Europa i övrigt. Utskottet har haft att ta ställning till ett antal medlemsförslag på detta område, bl.a. om kultursamarbete mellan Norden och de östeuropeiska länderna och Sovjetunionen. Rådets arbetsformer och organisation har också diskuterats i samband med organisatonskommitténs rapport.
En av de största frågorna som utskottet behandlade i början av året var förslag från Nordiska ministerrådets programgrupp om nedläggande av institutioner inom kulturområdet. Detta arbete har fortsatt under 1991 varvid ett ministerrådsförslag behandlats om ändrad finansiering och organisation av kultursektorns institutioner, samarbetsorgan och andra permanenta aktiviteter.
Motionerna
1990/91:U507 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Norden i ett nytt Europa.
1990/91:U508 av Erkki Tammenoksa m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det finska språkets särställning som nordiskt minoritetsspråk i Sverige, 2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av de nordiska överenskommelsernas tillämplighet på kommunal nivå.
1990/91:U511 av Åsa Domeij m.fl. (mp) vari yrkas 2. att riksdagen hos regeringen begär att den arbetar för en utvidgning av den gemensamma nordiska marknaden till EG och EFTA-länderna.
1990/91:U518 av Elver Jonsson och Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en nordisk överenskommelse om vård av långtidssjuka.
1990/91:U520 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det nordiska samarbetets ställning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reformering av Nordiska rådets arbetssätt och organisation, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det nordiska samarbetets ställning i ett EES-avtal, 5. att riksdagen begär att regeringen verkar för vad i motionen anförts om en vitbok om nordbors rättigheter, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den nordiska passfriheten, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fri varu- och tjänstehandel i Norden, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de nordiska handlingsplanerna mot luft- och havsföroreningar, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den nordiska miljövårdskonventionen.
1990/91:U521 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Nordiska rådet bör avsätta medel som stöd för genomförande av det nordiska reumatikeråret.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So513.
1990/91:U527 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att erforderliga initiativ bör tas för att få till stånd direktval till Nordiska rådet.
1990/91:U534 av Karin Söder och Gunnar Björk (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av att det nordiska samarbetet markeras tydligt i det europeiska integrationsarbetet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det angelägna i att arbetet med att förverkliga "Norden som hemmamarknad" bedrivs skyndsamt, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stärkande av resurserna för Nordplus och Nordjobb, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisning i propositioner av jämförbara nordiska lagar och utredningar, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en nordisk plan för uppföljning av barnkonventionens intentioner.
1990/91:Ub690 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat forskar- och studentutbyte.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:U520.
Utskottet
Utskottet konstaterar att tillkomsten av EES-avtalet och den ekonomiska och politiska integrationen i Europa kommer att få betydelsefulla effekter för Norden och det nordiska samarbetet.
I den s.k. Mariehamnsdeklarationen om det framtida nordiska samarbetet som de nordiska statsministrarna avgav vid Nordiska rådets fjärde extra session den 12 november 1991 uttalas bl.a. att "Norden bör sträva efter att aktivt påverka utvecklingen i Europa och omvärlden utgående från de nordiska medborgarnas intressen och behov", samt att detta "förutsätter en förnyelse av de nordiska ländernas samråd också i internationella frågor". I avsikt att försöka klargöra hur detta samarbete bör gestalta sig beslöt statsministrarna att inleda en ny granskning av det nordiska samarbetet, "med beaktande av det förnyelsearbete som är igång inom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet". Slutresultatet av detta arbete skall presenteras för Nordiska rådets session i mars 1992 i Helsingfors. De personliga representanter som statsministrarna har utsett för denna granskning skall enligt deklarationen också studera hur det nordiska samarbetet kan utvecklas inom en ram där samtliga eller flera av de nordiska länderna blivit medlemmar av EG. Utskottet välkomnar detta initiativ.
I ett antal motioner har frågan om Nordens förhållande till det övriga Europa berörts. I motion 1990/91:U507 (c), yrkande 3, föreslås att det nordiska samarbetet utvidgas bl.a. i avsikt att stärka Nordens position i förhållande till den europeiska integrationsprocessen. I yrkande 2 i motion 1990/91:U511 (mp) föreslås att riksdagen av regeringen begär att den arbetar för en utvidgning av den gemensamma nordiska marknaden till EG- och EFTA-länderna. I motion 1990/91:U520 (fp), yrkandena 1 och 2, föreslås att det nordiska samarbetet inte skall ses som ett alternativ till det europeiska samarbetet, utan som ett komplement. I yrkande 3 i samma motion föreslås att målet för det nordiska samarbetet också efter ett EES-avtal bör vara att det kan fortsätta och utvecklas. EES-avtalet bör enligt motionärerna inte förhindra ett fördjupat regionalt samarbete utöver vad avtalet stipulerar. I motion 1990/91:U534 (c), yrkande 1, föreslås att de nordiska samarbetssträvandena tydligt måste markeras i det europeiska integrationsarbetet. Enligt motionärerna har, vid jämförelse med övriga samarbetsintressen, under senare tid kunnat förmärkas en lägre ambitionsnivå från de nordiska regeringarnas sida när det gäller det nordiska samarbetet.
Utskottet anser att det nordiska samarbetets former är av stor vikt, men att de självfallet bör bedömas gentemot de krav på förändringar som det framtida Europasamarbetet ställer. Såsom de nordiska statsministrarna konstaterade i Mariehamnsdeklarationen kommer EES-avtalet att bidra till ett utökat regionalt samarbete och en närmare samverkan mellan de nordiska länderna. Hur Nordiska rådets arbetsformer och mål skall anpassas för att svara mot detta nya samarbete kan bäst bedömas efter den presentation av det pågående utvärderingsarbetet som har utlovats till Nordiska rådets kommande session i Helsingfors.
Med det ovan anförda får yrkande 3 i motion 1990/91:U507 (c), yrkande 2 i motion 1990/91:U511 (mp), yrkandena 1, 2 och 3 i motion 1990/91:U520 (fp) samt yrkande 1 i motion 1990/91:U534 (c) anses besvarade.
I motion 1990/91:U508 (s) föreslås att den svenska delegationen i Nordiska rådet bör få i uppdrag att utreda frågan om det finska språkets ställning i Sverige och föreslå lämpliga förändringar i språkkonventionen.
Utskottet konstaterar att det finns en nordisk språkkonvention där vissa av dessa frågor behandlas. Som motionärerna påpekar garanterar konventionen bl.a. att nordiska medborgare skall kunna använda sig av sina modersmål i de andra nordiska länderna. Detta är dock inte detsamma som att det finska språkets ställning garanteras i lag. Utskottet delar uppfattningen att utbredd två- och flerspråkighet är berikande och en tillgång för Sverige. Det ankommer emellertid inte på Nordiska rådets svenska delegation att utreda frågan om det finska språkets ställning i Sverige. Vad gäller kontrollen av överenskommelsernas tillämpning på kommunal nivå förutsätter utskottet att Nordiska rådet tar de initiativ som kan erfordras.
Med det ovan anförda avstyrks yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U508 (s).
I motion 1990/91:U518 (fp) föreslås en överenskommelse som innebär att det nordiska hemlandet fortlöpande skall påta sig betalningsansvaret för äldre långtidssjuka så att de kan vårdas i ett annat nordiskt land i närheten av sina anhöriga.
Utskottet konstaterar att Nordiska ministerrådet snart kommer att lägga fram ett förslag om en ny nordisk trygghetskonvention. Detta förslag kommer att ha betydelse för den fråga motionärerna tar upp. Ärendet är emellertid av den art att det bör tas upp i Nordiska rådet.
Därmed avstyrks motion 1990/91:U518 (fp).
I motion 1990/91:U520 (fp), yrkande 5, föreslås att regeringen skall verka för att Nordiska ministerrådet utarbetar en vitbok om nordbors rättigheter, eftersom det fortfarande uppstår en rad problem när nordbor verkar och bor i andra nordiska länder än sitt hemland. En sammanställning av rättsläget vad gäller nordbors rättigheter i Norden har nyligen gjorts av ministerrådet. Denna borde enligt motionärerna lämpa sig väl som bas för ett handlingsprogram som fortlöpande redovisas vid Nordiska rådets sessioner. I yrkande 6 i samma motion föreslås att åtgärder vidtas för att värna om den nordiska passfriheten. I yrkande 7 föreslås att de flesta av de nordiska tullprocedurerna samt att de nuvarande gränskontrollerna mellan de nordiska länderna avskaffas. Målet måste enligt motionärerna vara att svenska företag skall kunna betrakta Norden som hemmamarknad.
Utskottet konstaterar att ett flertal icke harmoniserade bestämmelser i de nordiska länderna fortfarande kan verka hindrande på det fria utbytet av varor, tjänster, arbete och kapital. Det nyligen uppnådda EES-avtalet kommer att ha avgörande inflytande på hur dessa frågor bäst skall lösas. Ehuru de har stor vikt anser utskottet att en bedömning bäst kan ske efter det att redovisningen av det ovan nämnda utredningsarbetet kring EES-avtalets betydelse för det nordiska samarbetet har lämnats.
Med det ovan anförda får yrkandena 5, 6 och 7 i motion 1991/91:U520 (fp) anses besvarade.
I motion 1990/91:U520 (fp), yrkandena 8 och 9, föreslås att de nordiska handlingsplaner mot havs- och luftföroreningar som presenterades vid Nordiska rådets session 1990 inte enbart läggs till handlingarna, utan att Nordiska ministerrådet och de nordiska regeringarna agerar för att de krav som där sätts upp också fullföljs samt vidare att de nordiska länderna strävar efter att samordna sina successiva förbättringar av miljölagarna.
Utskottet har i sitt betänkande 1990/91:UU19 om internationella miljöfrågor framhållit vikten av att arbetet med förbättringar av Nordens och Östersjöns miljö drivs vidare och samordnas. I september 1990 hölls på initiativ av de svenska och polska regeringscheferna en särskild konferens i Ronneby om Östersjöns miljö på regeringschefsnivå. Vid mötet uppnåddes enighet om att återställa Östersjöns ekologiska balans. En arbetsgrupp bildades för att utarbeta ett gemensamt åtgärdsprogram. Världsbanken och andra internationella finansieringsinstitut deltar i detta arbete. Ronnebykonferensens länder har även uttryckt behovet av bindande kvalitetsnormer för vatten och luft i regionen.
Med det ovan anförda får yrkandena 8 och 9 i motion 1990/91:U520 (fp) anses besvarade.
I motion 1990/91:U521 (fp) föreslås att Nordiska rådet bör avsätta medel som stöd för genomförandet av det nordiska reumatikeråret.
Utskottet konstaterar att Nordiska rådet har rekommenderat Nordiska ministerrådet att utse 1993 till "Nordiskt reumatikerår" och tillsätta en nordisk styrgrupp för reumatikeråret. Nordiska rådet har också rekommenderat de nordiska ländernas regeringar att ställa tillräckliga medel till förfogande för att på nationellt plan säkerställa genomförandet av det nordiska reumatikeråret. Utskottet finner det önskvärt att det Nordiska reumatikeråret kan genomföras på avsett vis.
Med det ovan anförda får motion 1990/91:U521 (fp) anses besvarad.
I yrkande 1 i motion 1990/91:U527 (mp) föreslås att erforderliga initiativ tas för att få till stånd direktval till Nordiska rådet.
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat frågan om direktval till Nordiska rådet. I sitt senaste betänkande om det nordiska samarbetet (1990/91:UU9) konstaterade utskottet att "det är värdefullt och en styrka om medlemmarna i Nordiska rådet, i likhet med medlemmarna i Europarådet, har säten i sina resp. hemländers parlament. Rådet har endast rådgivande funktioner och det samband som nu finns med de nordiska parlamenten är viktigt för rådets inflytande." Utskottet är fortfarande av denna åsikt.
Därmed avstyrks yrkande 1 i motion 1990/91:U527 (mp).
I yrkande 3 i motion 1990/91:U534 (c) föreslås att resurserna för Nordplus och Nordjobb stärks.
Utskottet vill understryka den betydelse utskottet anser att såväl Nordplus som Nordjobb har. Nordplus kommer under följande budgetår att få förstärkta resurser, medan Nordjobb kommer att ställas inför betydande svårigheter om finansiering inte ordnas. Det ankommer emellertid inte på utskottet att ta ställning i dessa budgetfrågor.
Därmed avstyrks yrkande 3 i motion 1990/91:U534 (c).
I yrkande 4 i samma motion framhålls att de nordiska länderna i större utsträckning borde ta del av varandras utredningar och allt övrigt material som utgör bas för lagstiftningsarbetet samt därmed skapa så likartade system som möjligt. Motionärerna föreslår att propositioner av större omfattning som överlämnas till den svenska riksdagen också bör redogöra för motsvarande nordisk lagstiftning.
Utskottet konstaterar att det nordiska samarbetet på lagstiftningsområdet har förekommit sedan lång tid tillbaka. På ett flertal områden finns vad som skulle kunna betecknas som samnordisk lagstiftning. Aktiebolagsrätten och familjerätten är exempel på detta. Samtidigt tillsatta utredningar i de nordiska länderna har vid flera tillfällen lett till likalydande lagförslag. Vid ett möte mellan de nordiska justitieministrarna 1980 meddelades dessutom beslut att intensifiera lagstiftningssamarbetet genom bättre planering och koordinering av förberedelsearbetet. Kontakt mellan utredande organ på nationellt plan och koordinering på departementsplan, innan lagförslag föreläggs resp. parlament, har sedermera blivit regel. Vidare har ett intensivt samarbete pågått i samband med internationella möten. Detta har lett till att de nordiska länderna i många fall har kunnat inta gemensamma ståndpunkter i de behandlade frågorna samt har kunnat ge varandra erforderligt stöd. Utskottet förutsätter att detta värdefulla samarbete kommer att fortsätta.
Med det ovan anförda får yrkande 4 i motion 1990/91:U534 (c) anses besvarat.
I nämnda motions yrkande 5 föreslås att regeringen skall verka för att en nordisk handlingsplan för barnkonventionens förverkligande i de nordiska länderna, i enlighet med den rekommendation som rådet tidigare antagit, verkligen kommer till stånd.
Utskottet konstaterar att barnen världen över, i synnerhet i vissa av tredje världens länder, befinner sig i en mycket utsatt position och finner det därför angeläget att barnkonventionens intentioner efterlevs. De nordiska länderna har flera gånger givit uttryck för den vikt som fästs vid denna fråga.
Med det ovan anförda får yrkande 5 i motion 1990/91:U534 (c) anses besvarat.
I motion 1990/91:Ub690 (fp), yrkande 1, föreslås att utökade insatser görs för att öka och samordna det nordiska forskar- och studentutbytet.
Utskottet anser att utbytet av forskare och studenter har stor betydelse för att forskningsresultat och erfarenheter når utanför det egna landets nationella gränser. Det bör därför uppmuntras och utökas i den mån de budgetära ramarna tillåter detta. Av särskild betydelse anser utskottet det vara att det nordiska forskar- och studentutbytet utökas till att gälla även forskare och studenter från de baltiska staterna och konstaterar med tillfredsställelse att Nordiska ministerrådet har inlett en stipendieverksamhet för dessa stater.
Med det ovan anförda får yrkande 1 i motion 1990/91:Ub690 (fp) anses besvarat.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande Nordiska rådets svenska delegations berättelse att riksdagen lägger Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående sin verksamhet sedan rådets trettioåttonde session till handlingarna,
2. beträffande Norden och Europa att riksdagen förklarar yrkande 3 i motion 1990/91:U507, yrkande 2 i motion 1990/91:U511, yrkandena 1, 2 och 3 i motion 1990/91:U520 samt motion 1990/91:U534 besvarade med vad utskottet anfört,
3. beträffande finska språkets ställning i Sverige att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1990/91:U508,
4. beträffande betalningsansvaret för äldre långtidssjuka att riksdagen avslår motion 1990/91:U518,
5. beträffande nordbors rättigheter att riksdagen förklarar yrkandena 5, 6 och 7 i motion 1990/91:U520 besvarade med vad utskottet anfört,
6. beträffande miljöfrågor att riksdagen förklarar yrkandena 8 och 9 i motion 1990/91:U520 besvarade med vad utskottet anfört,
7. beträffande det nordiska reumatikeråret att riksdagen förklarar motion 1990/91:U521 besvarad med vad utskottet anfört,
8. beträffande direktval till Nordiska rådet att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1990/91:U527,
9. beträffande Nordplus och Nordjobb att riksdagen avslår yrkande 3 i motion 1990/91:U534,
10. beträffande nordiskt lagstiftningsarbete att riksdagen förklarar yrkande 4 i motion 1990/91:U534 besvarat med vad utskottet anfört,
11. beträffande barnkonventionen att riksdagen förklarar yrkande 5 i motion 1990/91:U534 besvarat med vad utskottet anfört,
12. beträffande det nordiska forskar- och studentutbytet att riksdagen förklarar yrkande 1 i motion 1990/91:Ub690 besvarat med vad utskottet anfört.
Stockholm den 28 november 1991
På utrikesutskottets vägnar
Daniel Tarschys
I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Alf Wennerfors (m), Mats Hellström (s), Pär Granstedt (c), Karl-Erik Svartberg (s), Inger Koch (m), Nils T Svensson (s), Lars Moquist (nyd), Karl-Göran Biörsmark (fp), Kristina Svensson (s), Berndt Ekholm (s), Peeter Luksep (m), Ulla-Britt Åbark (s), Hans Göran Franck (s) och Fanny Rizell (kds).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Seija Viitamäki-Carlsson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.