Nordiska rådets svenska delegation
Betänkande 1993/94:KU48
Konstitutionsutskottets betänkande
1993/94:KU48
Nordiska rådets svenska delegation
Innehåll
1993/94 KU48
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet ett förslag från Riksdagens förvaltningskontor om att sammanföra Nordiska rådets svenska delegations kansli med den inre riksdagsförvaltningen och förlägga verksamheten till riksdagens internationella kansli. Utskottet tillstyrker förslaget och avstyrker en motion (s) som väckts i anledning av förslaget.
Förslag
I förslag 1993/94:RFK3 föreslås 1. att riksdagen antar riksdagens förvaltningskontors förslag till
lag om upphävande av lagen (1984:50) med instruktion för Nordiska rådets svenska delegation,
lag om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagens förvaltningskontor och myndigheter,
lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,
lag om ändring i lagen (1988:46) om revision av riksdagsförvaltningen m.m.
Vidare föreslås
2. att riksdagen godkänner de av förvaltningskontoret framlagda riktlinjerna för verksamheten inom riksdagens internationella sekretariat,
3. att riksdagen upphäver det tidigare under riksmötet (bet. 1993/94:KU35, rskr. 235, 236) fattade beslutet om anslag för budgetåret 1994/95 dels till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli, dels till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet,
4. att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (bet. 1993/94:KU35, rskr. 235, 236) till Anslag A 1. Riksdagens ledamöter och partier m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 387 482 000 kr,
5. att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (bet. 1993/94:KU35, rskr. 235, 236) till anslag A 4. Riksdagens byggnader m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 128 483 000 kr,
6. att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (bet. 1993/94:KU35, rskr. 235, 236) till anslag A 5. Riksdagens förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 247 251 000 kr,
7. att riksdagen beslutar att tjänsterna vid Nordiska rådets svenska delegations kansli skall överföras till den inre riksdagsförvaltningen fr.o.m. den 1 juli 1994.
Lagförslagen har fogats till betänkandet, se bilaga.
Motion
1993/94:K68 av Anita Jönsson och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att riksdagen hos riksdagens förvaltningskontor begär förslag till samordning av riksdagens internationella verksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Bakgrund
Riksdagens ökade internationella engagemang har under senare år aktualiserat en omorganisation och samordning av riksdagens resurser för hantering av internationella frågor. År 1991 fick riksdagens internationella sekretariat (RIS) en självständig ställning i utskottsorganisationen efter att tidigare ha ingått som en del av utrikesutskottets kansli. Därefter har det i de fortsatta övervägandena i frågan framstått som mer och mer angeläget att samordna verksamheten inom RIS med riksdagens övriga resurser för internationellt arbete.
I en promemoria (PM 1992-12-14) av riksdagsdirektören framfördes förslag om inrättande av ett internationellt kansli i riksdagen med ansvar bl.a. för sekretariatsuppgifterna för de svenska parlamentariska delegationerna till olika internationella organ. Samtidigt föreslogs att Nordiska rådets svenska delegations kansli skulle inordnas i den inre riksdagsförvaltningen.
I januari 1993 väcktes en fempartimotion om bl.a. en samordning mellan Nordiska rådets svenska delegations kansli och det internationella sekretariatet. Konstitutionsutskottet uttalade sig positivt till tanken på en samordning men avstyrkte motionen med hänvisning till att frågan var föremål för översyn. Riksdagen följde utskottet (1992/93:KU29 s. 6--7, rskr. 298 och 299).
Efter samråd med presidiet för Nordiska rådets svenska delegation gav talmannen förvaltningskontoret i uppdrag att utarbeta ett förslag till organisation av riksdagens internationella kansli vari Nordiska rådets svenska delegations kansli skulle integreras. En arbetsgrupp bestående av representanter för riksdagens förvaltningskontor, Nordiska rådets svenska delegations kansli och riksdagens internationella sekretariat upprättade i mars 1993 en promemoria med förslag om inrättande av riksdagens internationella kansli (RIK) i vilket även sekretariatsfunktionen för Nordiska rådets svenska delegation föreslogs ingå från den 1 juli 1994.
I juni 1993 tillsattes kanslichefstjänsten för RIS med inriktning på att innehavaren skulle bli chef för ett samlat internationellt kansli fr.o.m. den 1 juli 1994.
Hösten 1993 beslutade förvaltningsstyrelsen att sekretariatsfunktionen för Svenska delegationen till Gemensamma parlamentarikerkommittén EG-Sverige (EG-delegationen) fr.o.m. den 15 oktober 1993 skulle integreras med verksamheten i riksdagens internationella sekretariat och att den nya organisationen skulle benämnas riksdagens internationella kansli (RIK).
Det nu aktuella förslaget innebär att även Nordiska rådets svenska delegations kansli integreras i det internationella kansliet. Förslaget har utarbetats inom förvaltningskontoret efter samråd med berörda intressenter.
Förslagets huvudsakliga innehåll
Förslaget innebär att Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli upphör som egen myndighet under riksdagen fr.o.m. den 1 juli 1994. Verksamheten vid delegationens kansli förs över till den inre riksdagsförvaltningen med placering i riksdagens internationella kansli (RIK). Delegationen som sådan bibehåller sin självständiga ställning som ett politiskt valt organ med ansvar för verksamheten inom sitt område. Delegationen tillförsäkras egna personella resurser för sin kärnverksamhet och kommer att få samma inflytande som i dag när det gäller de särskilda medel som därutöver behövs för verksamheten. Genom denna lösning uppfyller Sverige, enligt förvaltningskontoret, sina förpliktelser enligt Helsingforsavtalet.
Enligt förslaget finns också ett generellt behov av en ökad samordning av riksdagens aktiviteter i olika internationella organ. Detta avses tillgodoses, förutom genom att kansliresurserna samordnas, genom samråd mellan presidierna i riksdagens olika internationella organ.
RIK:s uppgifter och organisation
Enligt förslaget bör RIK även i fortsättningen vara en självständig enhet. RIK:s uppgift skall vara att fullgöra sekretariatsfunktionerna för olika internationella parlamentarikerorgan, svara för service åt talmannen och ledamöter i internationella frågor samt handha den internationella besöksverksamheten. Syftet med RIK:s nya organisation är att ge en bättre service till det politiska arbetet i de olika internationella sammanhang som riksdagen och ledamöterna deltar i.
Enligt förslaget skall RIK:s verksamhet tills vidare indelas i tre huvudområden där Nordiska rådet, Europarådet och ESK m.m. utgör ett område, europeiska integrationsfrågor ett annat och service till talmannen, officiellt besöksutbyte m.m. ett tredje område.
I förslaget utvecklas närmare RIK:s organisatoriska ställning, uppgifter och organisation.
Anslagsfrågor
I avvaktan på förslag om organisationen av riksdagens internationella verksamhet föreslog förvaltningskontoret i budgetförslaget för 1994/95 egna medel till Nordiska rådets svenska delegations kansli.
Riksdagen har för budgetåret 1994/95 anvisat medel till Nordiska rådets svenska delegation under littera B. Riksdagens myndigheter. Enligt förvaltningskontorets förslag skall dessa medel fr.o.m. budgetåret 1994/95 i stället anvisas under littera A. Riksdagen, under femtonde huvudtiteln.
Motionen
I motion 1993/94:K68 av Anita Jönsson och Birthe Sörestedt (båda s) anförs att man bör pröva lämpligheten av att till riksdagens internationella kansli knyta även övriga organ och delegationer inom riksdagen som har internationell verksamhet. Motionärerna föreslår att riksdagens förvaltningskontor skall få i uppdrag att till riksdagen lämna förslag om samordning av riksdagens internationella verksamhet omfattande bl.a. utrikesutskottet och delegationerna till Europarådet, EU, ESK och IPU.
Nuvarande ordning
Internationella sekretariatet (RIS) inrättades år 1967 som en särskild funktion inom utrikesutskottets kansli. I februari 1991 blev RIS en egen enhet med en kanslichef i ledningen. Fr.o.m. den 15 oktober 1993 fördes, som ovan framgått, kansliet för EG-delegationen och RIS samman i riksdagens internationella kansli.
RIS huvuduppgift har traditionellt varit att ge service åt talmannen, Europarådets svenska delegation, IPU-delegationen samt i övrigt handha praktiska frågor inom ramen för det internationella besöksutbytet. Under senare år har nya arbetsuppgifter tillkommit i samband med att parlamentariska organ inrättats inom EFTA, ESK och EES samt genom att EG-delegationen inrättats.
Förvaltningskontorets förslag
I förslaget anges att det nya internationella kansliet bl.a. kommer att få som uppgift att fungera som sekretariat åt svenska parlamentariska delegationer vid permanenta internationella organ som Nordiska rådet, IPU, Europarådet, ESK och EFTA samt att biträda riksdagens EU-delegation, den svenska delegationen till EES gemensamma parlamentarikerkommitté och övriga inom riksdagen utsedda parlamentarikerdelegationer.
Utskottets bedömning
Som ovan framgått finns redan i dag, utom såvitt avser utrikesutskottet, den samordning som förespråkas i motionen. Utskottet, som inte anser att utrikesutskottets kansli bör inordnas i riksdagens internationella kansli, avstyrker motion K68.
Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningskontors förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lagförslagen att riksdagen antar riksdagens förvaltningskontors förslag till a) lag om upphävande av lagen (1984:50) med instruktion för Nordiska rådets svenska delegation,
b) lag om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagens förvaltningskontor och myndigheter,
c) lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,
d) lag om ändring i lagen (1988:46) om revision av riksdagsförvaltningen m.m.,
2. beträffande RIK:s uppgifter att riksdagen med avslag på motion 1993/94:K68 godkänner de av riksdagens förvaltningskontor framlagda riktlinjerna för verksamheten inom riksdagens internationella kansli,
3. beträffande upphävande av anslagsbeslut att riksdagen med bifall till riksdagens förvaltningskontors förslag upphäver det tidigare under riksmötet (1993/94:KU35, rskr. 235, 236) fattade beslutet om anslag för budgetåret 1994/95 under femtonde huvudtiteln dels till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli, dels till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet,
4. beträffande Riksdagens ledamöter och partier m.m. att riksdagen med bifall till riksdagens förvaltningskontors förslag till Riksdagens ledamöter och partier m.m. för budgetåret 1994/95 under femtonde huvudtiteln -- med ändring av riksdagens tidigare beslut (1993/94:KU35, rskr. 235, 236) -- anvisar ett med 14 857 000 kr förhöjt förslagsanslag på 387 482 000 kr,
5. beträffande Riksdagens byggnader, m.m. att riksdagen med bifall till riksdagens förvaltningskontors förslag till Riksdagens byggnader, m.m. för budgetåret 1994/95 under femtonde huvudtiteln -- med ändring av riksdagens tidigare beslut (1993/94:KU35, rskr. 235, 236) -- anvisar ett med 750 000 kr förhöjt reservationsanslag på 128 483 000 kr,
6. beträffande Riksdagens förvaltningskostnader att riksdagen med bifall till riksdagens förvaltningskontors förslag till Riksdagens förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95 under femtonde huvudtiteln -- med ändring av riksdagens tidigare beslut (1993/94:KU35, rskr. 235, 236) -- anvisar ett med 5 150 000 kr förhöjt ramanslag på 247 251 000 kr,
7. beträffande överföring av tjänster att riksdagen med bifall till riksdagens förvaltningskontors förslag beslutar att tjänsterna vid Nordiska rådets svenska delegations kansli skall överföras till den inre riksdagsförvaltningen fr.o.m. den 1 juli 1994.
Stockholm den 24 maj 1994
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Catarina Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Ingvar Svensson (kds), Torgny Larsson (s), Henrik S Järrel (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Ola Karlsson (m), Elvy Söderström (s) och Lahja Exner (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Riksdagens förvaltningskontors lagförslag
Bilaga