Nordisk arbetsmarknad (Advokater m.m.)
Betänkande 1990/91:JuU37
Justitieutskottets betänkande
1990/91:JUU37
Nordisk arbetsmarknad (Advokater m.m.)
Innehåll
1990/91 JuU37
Propositionen
I proposition 1990/91:116 har regeringen (justitie-, utbildnings- och civildepartementen) föreslagit
dels att riksdagen godkänner en överenskommelse den 24 oktober 1990 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om en nordisk arbetsmarknad för personer som har genomgått en behörighetsgivande högre utbildning omfattande minst tre års studier,
dels att riksdagen antar av lagrådet granskade vid propositionen fogade förslag till
1.lag om ändring i rättegångsbalken,
2.lag om ändring i lagen (1989:8) om kyrkomusiken i svenska kyrkan.
Lagförslagen har följande lydelse.
Utskottet
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner en överenskommelse mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om en gemensam nordisk arbetsmarknad för personer som har en högre, behörighetsgivande utbildning på minst tre år.
Överenskommelsen är tillämplig på personer som är medborgare i något av de nordiska länderna och som har genomgått en för ett visst yrke behörighetsgivande, högre utbildning på minst tre år. Överenskommelsen bygger på det förhållandet att de eftergymnasiala utbildningarna i de nordiska länderna är i stort sett likvärdiga. Nordiska medborgare, som har genomgått en utbildning som omfattas av överenskommelsen, skall därför vara behöriga att utöva yrken eller söka sådana tjänster i de andra nordiska länderna för vilka det enligt lag eller annan författning krävs att utövaren har genomgått en viss inhemsk utbildning. Som huvudregel skall den omständigheten att sökanden är medborgare i ett annat nordiskt land inte hindra att sökanden godkänns som självständig yrkesutövare eller som behörig sökande till en tjänst i värdlandet. Undantag görs dock för vissa tjänster inom den offentliga förvaltningen, tjänster inom rättsväsendet, polisen och försvaret samt tjänster som är av betydelse för den nationella säkerheten.
Överenskommelsen, som undertecknades den 24 oktober 1990, träder i kraft 30 dagar efter den dag då samtliga nordiska länder har meddelat det danska utrikesministeriet att överenskommelsen har godkänts.
Regeringen föreslår vidare som en följd av den nordiska överenskommelsen att det i rättegångsbalken uppställda kravet på att ledamöter av Sveriges advokatsamfund skall vara svenska medborgare ändras så att med svenskt medborgarskap jämställs medborgarskap i något av de andra nordiska länderna.
Vidare föreslås i propositionen att den som har blivit auktoriserad som advokat i ett annat nordiskt land skall ha rätt att -- på de villkor som anges i den nordiska överenskommelsen -- bli antagen som ledamot av Sveriges advokatsamfund.
Även rättegångsbalkens föreskrifter om svenskt medborgarskap för ombud i rättegång föreslås ändrade.
I propositionen föreslås också att nordiska utbildningar som motsvarar den svenska kantorsexamen och högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen skall ge behörighet att anställas på en tjänst som kantor eller organist i enlighet med vad som föreskrivs i lagen (1989:8) om kyrkomusiken i svenska kyrkan.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1991.
Utskottet, som noterar att överenskommelsen i medborgarskapshänseende låter de avtalsslutande parterna för det egna landets medborgare förbehålla överordnade tjänster inom den offentliga förvaltningen, tjänster inom bl.a. rättsväsendet, åklagarväsendet, polisen och försvaret samt de tjänster i övrigt som är av betydelse för den nationella säkerheten, finner inte anledning till erinran mot regeringens förslag.
Samtidigt med de föreslagna ändringarna i rättegångsbalken bör vidtas en redaktionell jämkning i 31 kap. 1 § samma balk på sätt framgår av utskottets hemställan nedan (jfr betänkandet 1989/90:JuU32 s. 19 f, 31 kap. 11 § andra stycket rättegångsbalken och SFS 1990:443).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande nordisk överenskommelse att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:116 godkänner överenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om en nordisk arbetsmarknad för personer som har genomgått en behörighetsgivande högre utbildning omfattande minst tre års studier,
2. beträffande rättegångsbalken att riksdagen dels beslutar att 31 kap. 1 § rättegångsbalken skall erhålla följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
31 kap.
1 §1
Döms den tilltalade för Döms den tilltalade för
brottet i ett mål där brottet i ett mål där
åklagaren för talan, åklagaren för talan,
skall den tilltalade skall den tilltalade
ersätta staten vad som ersätta staten vad som
enligt rättens beslut enligt rättens beslut
betalats av allmänna medel betalats av allmänna medel
för hans inställelse vid för hans inställelse vid
rätten under rätten under
förundersökningen, förundersökningen,
för bevisning under för bevisning under
förundersökningen eller förundersökningen eller
i rättegången samt i i rättegången samt i
ersättning till ersättning till
försvarare. Han skall försvarare. Han skall
också ersätta staten också ersätta staten
för kostnaden att hämta för kostnaden att hämta
honom till rätten. honom till rätten.
Ersättningsskyldigheten
omfattar dock inte kostnader, Ersättningsskyldigheten
som inte skäligen varit omfattar dock inte kostnader,
motiverade för utredningen, som inte skäligen varit
eller kostnader, som motiverade för utredningen,
vållats genom eller kostnader, som
vårdslöshet eller vållats genom
försummelse av någon vårdslöshet eller
annan än den tilltalade, försummelse av någon
hans ombud eller försvarare annan än den tilltalade,
som utsetts av honom. hans ombud eller försvarare
som utsetts av honom.
Den tilltalade är inte i annat fall än som sägs i 4 § första stycket skyldig att betala mera än som motsvarar det för honom gällande maximibeloppet för rättshjälpsavgift vid allmän rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1972:429). Har han haft offentlig försvarare i målet, skall maximibeloppet minskas med vad han har betalat i rådgivningsavgift till försvararen.
Vad den tilltalade skall betala får jämkas eller efterges, om skäl härtill föreligger med hänsyn till den tilltalades brottslighet eller hans personliga och ekonomiska förhållanden.
Om det belopp som den tilltalade skulle vara skyldig att ersätta understiger en viss av regeringen fastställd gräns, skall ersättningsskyldighet inte åläggas.
1 Senaste lydelse 1990:443
dels antar det genom propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken dock med den ändring av ingressen som föranleds härav,
3. beträffande lagen om kyrkomusiken i svenska kyrkan att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1989:8) om kyrkomusiken i svenska kyrkan.
Stockholm den 23 april 1991
På justitieutskottets vägnar
Lars-Erik Lövdén
Närvarande: Lars-Erik Lövdén (s), Ulla-Britt Åbark (s), Jerry Martinger (m), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar (c), Bengt-Ola Ryttar (s), Göthe Knutson (m), Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s), Björn Ericson (s), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c), Berith Eriksson (v), Krister Skånberg (mp), Sigrid Bolkéus (s) och Kjell-Arne Welin (fp).